Näringsutskottets betänkande
1975/76: 43

NU 1975/76: 43

med anledning av propositionen 1975/76:109 om anslag till Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:109 (industridepartementet) framläggs förslag till
riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi och om anslag till bolaget,

m. m.

Hemställan i propositionen återges nedan.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner. Ämnet behandlas
också i en motion som har väckts under den allmänna motionstiden.
Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Propositionen

Hemställan

1 propositionen hemställs i första hand (s. 17) att riksdagen

1. godkänner vad föredraganden har anfört om verksamheten vid Aktiebolaget
Atomenergi,

2. medger att 26 000 000 kr. av per den 30 juni 1976 återstående del
av till AB Atomenergi lämnat räntefritt lån från fonden för låneunderstöd
används för teckning av aktier i bolaget i enlighet med vad föredraganden
har angivit.

Vidare framläggs förslag om vissa anslag för budgetåret 1976/77. Under
angivna punkter föreslås:

Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraft
i n d u s t r i (s. 17 f.)

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet (s. 18)
att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 12 500 000 kr.

Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag (s. 18)
att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
24 000 000 kr.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 43

NU 1975/76:43

i- J ** =. ' . •

Huvudsakligt innehåll

2

I propositionen föreslås att riktlinjerna för verksamheten vid AB Atomenergi
skall förbli väsentligen oförändrade i avvaktan på resultat av pågående
utrednings- och planeringsarbete. Verksamheten skall alltså t. v. liKSom hittills
i huvudsak falla inom tre områden, nämligen forsknings- och utvecklingsarbete
inom kärnenergiområdet, forsknings- och utvecklingsarbete
inom energiområdet i övrigt samt kommersiell verksamhet med anknytning
till bolagets huvuduppgifter. De riktlinjer och anslagsberäkningar som anges
i propositionen innebär emellertid krav på en påtaglig begränsning och rationalisering
av verksamheten.

Den energipolitiskt motiverade forsknings- och utvecklingsverksamheten
vid Atomenergi bekostas till stor del med medel från anslaget Energiforskning.
Enligt riksdagens beslut våren 1975 har ett särskilt anslag förts upp
för de statsmedel som - enligt konsortialavtal mellan staten och Allmänna
Svenska Elektriska AB (ASEA) - anvisas till Atomenergi för stöd till svensk
kärnkraftindustri.

Atomenergis kapitalbehov har delvis tillgodosetts genom ett räntefritt
lån från staten, vilket avskrivs i samma takt som bolaget gör avskrivningar
på sina anläggningstillgångar. Detta räntefria lån, som enligt propositionen
delvis skall omvandlas till aktiekapital, beräknas komma att uppgå till ca
36 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1976/77. Föredraganden uttalar
att han inte är beredd att nu föreslå några genomgripande ändringar i de
för Atomenergi gällande finansieringsförhållandena.

Motionerna

Yrkanden

De tre motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1975/76:2259 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser
i fråga om AB Atomenergis verksamhet vid Studsvik,

1975/76:2260 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen med
anledning av propositionen 1975/76:109

1. uttalar att Studsviksutredningens arbete [bör] intensifieras och inriktas
efter de riktlinjer som anförts i motionen,

2. för budgetåret 1976/77 avslår medelstilldelningen till anslaget Aktiebolaget
Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftsindustri,

1975/76:2274 av herrar Sundkvist (c) och Karlsson i Mariefred (c), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att Studsviksutredningen
får i uppdrag att utreda utvidgad verksamhet vid AB Atomenergi för att
trygga sysselsättningen inom Nyköpingsregionen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

NU 1975/76:43

3

1 motionen 1975/76:2118 av herr Fälldin m. fl. (c), som väcktes under
den allmänna motionstiden, hemställs såvitt nu är i fråga (B 11) att riksdagen
avslår förslaget om anslag till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk
kärnkraftindustri om 24 100 000 kr.

Yrkandet avser det belopp som har beräknats i budgetpropositionen (prop.
1975/76:100 bil. 15 punkten E 15, s. 246) i avvaktan på den särskilda propositionen
i ämnet.

Motivering

Verksamheten vid AB Atomenergi bör få en ändrad inriktning, uttalas
i motionen 1975/76:2260. Det utvecklingsarbete som rör säkerhets- och
avfallsfrågor kan få fortsätta. Däremot bör det forskningsarbete som rör
kärnkraftsutbyggnad skäras ned och i första hand inriktas på en bevakning
av den internationella verksamheten. I ökad utsträckning skall verksamheten
vid Atomenergi inriktas på forskning rörande de förnyelsebara energikällorna.
Samma uppfattning har tidigare framförts i motionen
1975/76:2118 (s. 21).

I motionen 1975/76:2260 erinras om att den framtida verksamheten vid
Atomenergi för närvarande är under utredning. Motionärerna anser att detta
utredningsarbete bör intensifieras. Utredningen bör även få i uppdrag att
undersöka möjligheterna att omorganisera Atomenergi, så att företaget utvecklas
till ett allmänt energiforskningsinstitut vid vilket även andra verksamheter
kan förekomma. Motionärerna anför att sysselsättningen vid Studsvik
bör tryggas men att detta mål inte får innebära att andra institutioner,
exempelvis de tekniska högskolorna, får vidkännas inskränkningar beträffande
energiforskning totalt sett.

Även i motionerna 1975/76:2259 och 1975/76:2274 önskas en omorganisation
av verksamheten vid Atomenergi. Synpunkterna i den förra motionen
överensstämmer delvis med dem som anförs i den tidigare refererade
motionen. Ytterligare ett skäl för en breddning av verksamheten vid
Atomenergi som förs fram i de båda senare motionerna är sysselsättningsläget
i Nyköpingsregionen. Motionärerna påpekar att nedläggning av Södermanlands
flygflottilj (F 11) i Nyköping kan komma att medföra att
ett stort antal människor inom regionen blir arbetslösa. Det finns därför
skäl att noggrant undersöka varje realistisk möjlighet att inom regionen
bereda sysselsättning för de friställda.

Pågående utredning om AB Atomenergi

Utredningen (I 1975:05) om verksamheten vid AB Atomenergi (Studsviksutredningen;
ordförande: landshövding Mats Lemne) skall på grundval
av alternativa antaganden om den framtida kärnkraftsutbyggnaden i Sverige
göra en bedömning av den sannolika och möjliga efterfrågan på bolagets

1 * R iksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 43

NU 1975/76:43

4

tjänster, främst fr. o. m. verksamhetsåret 1978/79. Härvid skall bl. a. klarläggas
i vilken omfattning personal och andra resurser i Studsvik kan utnyttjas
för verksamhet utanför det nuvarande kärnenergiområdet. Till utredningens
uppgifter hör också bl. a. att analysera vissa kapitalförsörjningsoch
kapitalkostnadsfrågor och att pröva frågan om lämplig verksamhetsform.

Arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Nyköpings kommun

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet statsrådet Bengtsson besvarade
den 25 mars 1976 en enkel fråga (1975/76:280) om sysselsättningsproblemen
vid nedläggning av Södermanlands flygflottilj (F 11) i Nyköping. I svaret
berördes den verksamhet som bedrivs inom en våren 1975 av arbetsmarknadsministern
tillsatt arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i
Nyköpings kommun i samband med nedläggningen av F 11. Det meddelades
att gruppen noga följer utvecklingen på arbetsmarknaden i Nyköping och
har påbörjat en inventering av de utbyggnadsplaner som finns hos befintliga
företag i Nyköping.

Utskottet

AB Atomenergi bildades år 1947 för att handha det målbundna forskningsoch
utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet. Verksamheten bedrevs ursprungligen
inom ramen för ett aktiebolag med enskilda företag som delägare.
År 1969 övertog dock staten samtliga aktier i Atomenergi. Riktlinjer
för Atomenergis verksamhet har senast lagts fast av riksdagen år 1970.
Bolaget skall enligt dessa i samarbete med kraftföretagen och verkstadsindustrin
bedriva forsknings- och utvecklingsarbete beträffande reaktorer
och bränsleelement samt arbeten inom olika avsnitt av bränslecykeln. Bolaget
skall även upprätthålla resurser på säkerhetsområdet och - i den utsträckning
särskilda medel ställs till förfogande - bedriva viss långsiktig
forskning. Enligt ett konsortialavtal som år 1968 ingicks mellan staten och
Allmänna Svenska Elektriska AB (ASEA) och som utlöper år 1979 har staten
åtagit sig att verka för att forsknings- och utvecklingsresurserna hos
Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.

Verksamheten vid Atomenergi, som bedrivs vid anläggningar i Studsvik
i Nyköpings kommun, har förändrats avsevärt under den senaste femtonårsperioden.
Detta återspeglas bl. a. i att antalet anställda i bolaget
har varierat kraftigt, från 1 560 personer år 1963 till 994 den 1 januari 1976.
Till en del beror detta på att vissa verksamhetsgrenar har förts över till
andra huvudmän. 1975 års energipolitiska beslut har för Atomenergis vidkommande
medfört att formerna för finansiering av vissa arbeten har förändrats.
Direkta statsanslag utgår för närvarande över två anslag. Därutöver
utgår medel från anslagen Energiforskning och Grundläggande forskning
för energiområdet. Statens kärnkraftinspektion ger Atomenergi vissa forsk -

NU 1975/76:43

5

ningsuppdrag som gäller bedömningen av säkerheten hos kärnkraftverk.
Som redovisats i det föregående är Atomenergis verksamhet och arbetsformer
f. n. föremål för översyn genom Studsviksutredningens försorg.

Förslagen i propositionen är främst föranledda av att Atomenergi under
en rad år har redovisat underskott i den löpande verksamheten. Även för
innevarande budgetår förutses ett underskott. Hittills har underskotten kunnat
täckas främst genom realisationsvinster på avyttrad egendom. Rörelseunderskottet
och behovet att underhållsinvesteringar genomförs i Studsvik
gör det nödvändigt att vissa åtgärder vidtas innan Studsviksutredningen
har slutfört sitt arbete, anförs i propositionen.

Föredragande statsrådet framhåller dock att han med hänsyn till pågående
utredningsarbete inte är beredd att föreslå genomgripande förändringar i
de finansieringsförhållanden som gäller för Atomenergi. Förslagen innebär
i huvudsak att Atomenergi skall tillföras medel för underhåll och viss upprustning
av anläggningar och utrustning i Studsvik. För detta ändamål beräknas
i propositionen 8,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Ett föreslaget
nytt anslag - AB Atomenergi: Särskilt bidrag - innefattar detta belopp samt
10,5 milj. kr. för bidrag till driften av R2-reaktorn i Studsvik och 5 milj.
kr. för vissa omställningskostnader. Vidare föreslås en ökning av Atomenergis
eget kapital. Vad beträffar den löpande verksamheten beräknas i
propositionen att Atomenergi med finansiering från anslagen Energiforskning
och Grundläggande forskning för energiområdet skall kunna utföra
arbeten för totalt ca 30 milj. kr. Ett anslag om 20 milj. kr. bör enligt propositionen
utgå för bidrag till de projekt som utförs i samarbete mellan
Atomenergi och kärnkraftindustrin. I övrigt föreslås att 12,5 milj. kr. skall
utgå till övrig verksamhet, bl. a. för driften av viss forskningsutrustning
och till Atomenergis bibliotek. Föredraganden säger sig räkna med att, om
Atomenergi för budgetåret 1976/77 tillförs de föreslagna medlen, den löpande
verksamheten inte skall komma att uppvisa underskott eller överskott
av någon betydelse.

Några väsentligt ändrade riktlinjer för verksamheten vid Atomenergi föreslås
inte i propositionen. Föredraganden anser att verksamheten i avvaktan
på bl. a. Studsviksutredningens förslag i huvudsak bör omfatta forskningsoch
utvecklingsarbete inom kärnenergiområdet och inom energiområdet i
övrigt samt kommersiell verksamhet med anknytning till bolagets huvuduppgifter.
Beträffande det tekniska utvecklingsarbete på lättvattenreaktorområdet
som inte är direkt säkerhetsinriktat uttalar föredraganden att detta
bör bedrivas inom ramen för samarbetsavtal mellan Atomenergi och industri-
resp. kraftföretag. Vidare anges i propositionen vissa områden där
huvudansvaret för verksamheten förs över från Atomenergi till andra organ,
exempelvis Svensk kärnbränsleförsörjning AB och programrådet för radioaktivt
avfall.

I motionen 1975/76:2260 förespråkas en ändrad inriktning av verksamheten
vid Atomenergi. Atomenergi bör enligt motionärerna omorganiseras

NU 1975/76:43

6

till ett allmänt energiforskningsinstitut. Forsknings- och utvecklingsarbetet
bör i forsta hand behandla de förnyelsebara energikällorna. Av forskningsprojekten
bör endast de som avser säkerhetsforskning och avfallsfrågor få
fortsätta. Motionärerna vill att riksdagen uttalar sig för att Studsviksutredningens
arbete skall intensifieras och att utredningen skall undersöka
möjligheterna att genomföra en omorganisation av Atomenergi enligt de
synpunkter som förs fram i motionen.

Förslagen i motionen 1975/76:2260 om att Studsviksutredningen skall
få vissa tilläggsdirektiv bygger på en uppfattning om energipolitikens inriktning
som skiljer sig från de energipolitiska riktlinjer som riksdagen lade
fast år 1975. Motionärerna anser att målet för energipolitiken skall vara
att i stort sett endast förnyelsebara energikällor utnyttjas. Utbyggnaden
av kärnkraftsanläggningar skall avbrytas. Utskottet har i annat sammanhang
(NU 1975/76:42) avvisat en sådan inriktning av energipolitiken.

Vad avser motionärernas förslag om en ändrad inriktning av verksamheten
vid Atomenergi vill utskottet erinra om att denna fråga är under utredning.
I direktiven till Studsviksutredningen uttalar industriministern att det är
sannolikt att den samlade efterfrågan på Atomenergis tjänster på kärnenergiområdet
väsentligt kommer att förändras redan under de närmaste
åren, oavsett vilken utbyggnad av svensk kärnkraft som beslutas. Frågan
om anpassning av resurserna till efterfrågans volym och inriktning på lång
sikt blir härmed av stor vikt. Kommittén bör, anförs det vidare, undersöka
vilka åtgärder som kan vidtas för att öka flexibiliteten i detta avseende.
Utskottet finnér med hänsyn härtill inte skäl att föreslå en särskild framställning
till regeringen.

I motionen 1975/76:2259 uttalas viss oro för att regeringens förslag kan
få till följd att verksamheten vid Atomenergi kommer att skäras ned. Som
skäl för att denna verksamhet bör upprätthållas och även utvidgas anför
motionären bl. a. sysselsättningsläget i Nyköpingsregionen. Följande synpunkter
på hur Atomenergi bör omorganiseras förs fram. Studsviksanläggningens
basresurser, tekniska utrustning och kunskaper bör utnyttjas bättre
genom tillskott av nya verksamhetsgrenar. Upprustning och modernisering
av utrustningen vid Studsvik bör möjliggöras genom att Atomenergi tillförs
ett betydligt högre anslag än vad som föreslås i propositionen. Motionären
anser även att en satsning på expansion av den kommersiella verksamheten
bör stödjas och stimuleras och att företaget för att dess likviditet skall förbättras
bör medges rätt att belåna tillgångarna i Studsvik. Han hemställer
att riksdagen skall till regeringen uttala sig för sådana insatser som här
nämnts.

Även i motionen 1975/76:2274 önskas en omorganisation och ändrad
inriktning av verksamheten vid Atomenergi. Motionärerna anser att Studsviksutredningen
bör få i uppdrag att utreda en utvidgning av verksamheten
vid Atomenergi för att sysselsättningen inom Nyköpingsregionen skall tryggas.

NU 1975/76:43

7

Beträffande motionärernas förslag om en komplettering av Studsviksutredningens
uppdrag tär utskottet hänvisa till vad som anförts i det föregående.
Vad avser de synpunkter som förs fram i motionen 1975/76:2274
om behovet av kompensation för den förlust av arbetstillfällen i Nyköping
som nedläggningen av flygflottiljen F 11 kan komma att innebära hänvisar
utskottet till vad som i det föregående redovisats om bevakning av sysselsättningsfrågor
i Nyköpings kommun. Utskottet finner inte skäl att föreslå
riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet med förslagen
i motionen 1975/76:2274.

Med anledning av de synpunkter som förs fram i motionen 1975/76:2259
vill utskottet påpeka att företaget har möjligheter att efter regeringens medgivande
belåna sina tillgångar i Studsvik. I övrigt gäller dessa synpunkter,
såvitt utskottet kan bedöma, frågor som det ingår i utredningens uppdrag
att behandla. Inte heller denna motion finner utskottet skäl att tillstyrka.

1 propositionen föreslås att ett anslag om 20 milj. kr. skall anvisas till
Atomenergi för budgetåret 1976/77. Medlen är avsedda för direkta bidrag
till projekt som utförs i samarbete mellan Atomenergi och svenska industrieller
kraftföretag. I motionen 1975/76:2260 yrkas avslag på propositionen
i detta avseende. Tidigare har i motionen 1975/76:2118 framförts ett motsvarande
avslagsyrkande, föranlett av den preliminära beräkning av anslag
för ändamålet som redovisas i budgetpropositionen.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av medelsbehovet för
ifrågavarande ändamål och tillstyrker alltså propositionen i denna del.

Vad i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag beträffande
anslagen Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet och Aktiebolaget
Atomenergi: Särskilt bidrag.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande
del (hemställan under ljoch med avslag på motionen
1975/76:2260 yrkandet 1 godkänner vad föredraganden i propositionen
har anfört om verksamheten vid AB Atomenergi,

2. beträffande lån till AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande
del (hemställan under 2) medger att 26 000 000 kr.
av per den 30 juni 1976 återstående del av till AB Atomenergi
lämnat räntefritt lån från fonden för låneunderstöd används
för teckning av aktier i bolaget i enlighet med vad föredraganden
har angivit i propositionen,

3. beträffande utvidgad verksamhet vid AB Atomenergi
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:2259,

b) motionen 1975/76:2274,

NU 1975/76:43

8

4. beträffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri att

riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1975/76:2118 yrkandet
B 11 och motionen 1975/76:2260 yrkandet 2 till Aktiebolaget
Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret
1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

5. beträffande anslag i övrigt till AB Atomenergi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande
del för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln
anvisar

a) till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet ett reservationsanslag
av 12 500 000 kr.,

b) till Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag ett reservationsanslag
av 24 000 000 kr.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Blomkvist (s). Hovhammar (m), Wååg
(s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar
Petersson i Ronneby (c), Pettersson i Helsingborg (s), fru Oskarsson (c) och
herr Wirtén (fp).

Reservationer

1. beträffande riktlinjer för verksamheten vid AB Atomenergi (utskottets hemställan
under 1) av herr Börjesson i Glömminge, Fru Hambraeus, herr Petersson
i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Förslagen
i motionen” och slutar med "till regeringen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget om att Studsviksutredningens arbete skall ges
en förändrad inriktning välmotiverat. Liksom motionärerna anser utskottet
att av den forskning som nu bedrivs vid Atomenergi arbetet med säkerhetsoch
avfallsfrågorna bör fortsätta, medan forskningen i övrigt rörande kärnkraft
bör radikalt skäras ned. Atomenergi bör omorganiseras till ett allmänt
energiforskningsinstitut. Detta innebär att sysselsättningen vid Studsvik
tryggas. Även om Studsviksutredningens direktiv talar om en viss om -

NU 1975/76:43

9

orientering av Atomenergis verksamhet, anser utskottet att riksdagen nu
bör uttala sig för en sådan omorganisation av Atomenergi som utskottet
här förordar.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:109 i
ifrågavarande del (hemställan under 1) och med bifall till motionen
1975/76:2260 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utvidgad verksamhet vid AB Atomenergi (utskottets hemställan
under 3) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr
Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande pås. 7 som börjar med ”Beträffande
motionärernas” och slutar med ”att tillstyrka” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att Studsviksutredningen bör
få i uppdrag att undersöka möjligheterna för en omorganisation av Atomenergi.
Verksamheten vid Atomenergi bör - som anförts i motionen
1975/76:2274 - kunna breddas till att omspänna nya områden, såsom forskning
rörande alternativa energikällor och rörande energihushållning inom
industriella processer och inom transporter och byggnader.

Även de synpunkter som förs fram i motionen 1975/76:2259 är enligt
utskottets mening värda all uppmärksamhet. Det är angeläget att Atomenergi
ges möjligheter och tid för en anpassning av verksamheten till marknaden
och till de nya behov som kan uppkomma. Utskottet förutsätter
att de förslag till åtgärder i syfte att trygga verksamheten vid Atomenergi
som motionären för fram beaktas.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2259 och
1975/76:2274 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande anslag till AB A tomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri
(utskottets hemställan under 4) av herr Börjesson i Glömminge, fru Hambraeus,
herr Petersson i Ronneby och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som anser att den fortsatta kärnkraftsuppbyggnaden bör avbrytas,
finner inte att kärnkraftsföretagen bör stödjas på det sätt som föreslås
i propositionen. Utskottet avstyrker alltså propositionen på denna punkt.

NU 1975/76:43

10

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2260 yrkandet
2 och med anledning av motionen 1975/76:2118 yrkandet B 11
avslår propositionen 1975/76:109 i ifrågavarande del.

Särskilda yttranden

1. av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna företräder uppfattningen att vidare utbyggnad
av uranbaserad kärnkraft i Sverige icke ligger i folkflertalets intresse.

Föreliggande framställningar om anslag är emellertid endast en konsevens
av det principbeslut om energipolitiken som riksdagen - mot vänsterpartiet
kommunisternas röster - fattade våren 1975. Vi finner det inte
logiskt att mot denna bakgrund yrka avslag på de begärda anslagen. Är
man motståndare till kärnkraftsutbyggnad bör man kräva omprövning av
själva principbeslutet. Vänsterpartiet kommunisterna har i särskild motion
ställt ett sådant krav och finner därför att partiet ej bör agera i den här
aktuella anslagsfrågan.

2. av herr Wirtén (fp):

Av de medel som föreslås utgå till Atomenergi avser 20 milj. kr. direkta
bidrag till projekt som utförs i samarbete mellan Atomenergi och svenska
industri- eller kraftföretag. Denna stödverksamhet, som är kommersiellt
betingad, regleras i ett konsortialavtal som utlöper år 1979.

I folkpartiets partimotion 1975:2031 yrkades att detta anslag skulle upphöra
när det gällande avtalet löpt ut. Riksdagen avslog dock en reservation med
motsvarande yrkande.

Starka skäl talar mot att statsmedel används för detta ändamål. Stödet
bör enligt folkpartiets mening successivt reduceras och upphöra när konsortialavtalet
utlöper.