NU 1975/76: 41

Näringsutskottets betänkande
1975/76: 41

med anledning av motioner om råvaruförsörjning och resurspolitik
Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:280 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om tillsättande av en parlamentarisk utredning med
uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med
de riktlinjer som dragits upp i motionen,

1975/76:281 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om en samlad behandling av den svenska resurspolitiken,

2. ger regeringen tili känna vad som i motionen anförts om inriktningen
av den svenska resurspolitiken bl. a. i fråga om kunskapsunderlag, internationell
solidaritet, styrmedel och ökat samhälleligt ägande,

3. hos regeringen anhåller om förslag till ändring i gruvlagen med innebörd
att alla nyupptäckta mineral, som nu ligger under koncessions- och
inmutningssystemet, skall helt tillhöra samhället samt att upptäckare av
nya mineralfyndigheter i stället för utmål erhåller annan form av materiell
uppmuntran från samhället,

1975/76:509 av herr Israelsson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
till regeringen uttalar

1. att undersökning av skiffertillgångarna i Sverige och utveckling av
processer för nyttiggörande av i skiffrarna ingående ämnen sker i samhällets
regi,

2. att om skiffertillgångarna i Sverige alls skall exploateras, dessa tillgångar
skall betraktas som sådana naturtillgångar under marken som förbehålls
samhället,

3. att om brytning och bearbetning av skiffrar i framtiden kommer att
ske i industriell skala, denna verksamhet skall bedrivas i samhällets regi,

4. att vid beslut om exploatering av skiffertillgångar så höga krav ställs
i fråga om miljön att natur och åkermark kan återställas i godtagbart skick,

1975/76:1746 av herr Alsén m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av möjligheterna att införa en deklaration
av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Sveriges
geologiska undersökning och för resurs- och råvarustudien vid sekretariatet
för framtidsstudier.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 41

NU 1975/76: 41

Motionerna

I motionen 1975/76:280 uttalas att målet för resurspolitiken måste vara
att mängden förbrukade naturresurser hålls på en sådan nivå att kommande
generationer och den fattiga världens folk får möjlighet till en materiell
nivå som motsvarar den svenska. Detta kräver, säger motionärerna, snabba
ingripanden för en produktion och konsumtion som hushållar med jordens
naturresurser. Motionärerna erinrar om att flera utredningar f. n. undersöker
olika aspekter på råvaruförsörjningen. Detta utredningsarbete är, anför de,
givetvis ett värdefullt inslag för att öka kunskaperna om råvaruförsörjningen.
Men det motsvarar inte den samlade syn - med forskning, kartläggning,
förslag till åtgärder och genomförande av ett åtgärdsprogram - som centerpartiet
har krävt på området. Motionärerna preciserar begreppet hushållningsplan
som en övergripande plan för hushållning med naturresurser. En
sådan plan innefattar forskningsuppgifter och utvecklingsarbete för en produktion
och konsumtion som innebär hushållning med jordens resurser.
För att förverkliga detta mål krävs också ekonomiska stimulansåtgärder,
restriktioner och information, säger motionärerna. Det är nödvändigt att
utveckla produktionsprocesser som är mer anpassade till naturens kretslopp
och som bygger på återanvändning av material i stället för på den nuvarande
principen råvaruförbrukning-avfallsproduktion anför de. Motionärerna påpekar
att för att åstadkomma resurshushållning krävs i första hand en övergång
till förnyelsebara resurser, exempelvis kontinuerliga energikällor. Vidare
måste livslängden på de varor som produceras förlängas. Andra åtgärder
för resurshushållning är att genom processförändringar minska råvaruåtgången
och mängden av avfallsprodukter. Dessutom bör produktionen av
varor utformas så att återvinning underlättas. Råvaror som är svåra att återvinna
och som finns blott i begränsade mängder måste i största möjliga
utsträckning ersättas med andra. Den parlamentariska utredning som motionärerna
föreslår bör, menar de, lägga fram förslag till dels en plan för
forskning och försöksverksamhet, dels en hushållningsplan för landets framtida
försörjning med naturresurser och råvaror. Den avsedda hushållningsplanen
bör bl. a. innefatta förslag till stödåtgärder, restriktioner och avgifter
som kan medverka till att det angivna syftet uppnås.

En resurspolitik som bygger på ansvar mot kommande generationer måste,
anförs i motionen 1975/76:281, grunda sig på verklig kunskap och tillgänglig
teknik och inte på förhoppningar. Motionärerna uttalar att den nationella
resurspolitiken måste bryta med den imperialistiska utplundringspolitiken
och bygga på internationell solidaritet. Vidare hävdar de att det fordras
en övergång till planerad ekonomi av socialistisk typ om man skall kunna
komma till rätta med slöseriet med naturresurser. Men, säger motionärerna,
redan inom ramen för kapitalismen kan steg tas mot ett hushållningssamhälle.
Den som förskingrar naturresurser skall kunna ställas till ansvar på
samma sätt som den som förskingrar pengar. I ett hushållningssamhälle

NU 1975/76: 41

måste handlingar som inte står i överensstämmelse med samhällets i lag
fastlagda målsättningar inom resurspolitiken bli kriminella. Motionärerna
kritiserar den åsiktsriktning som hävdar att lösningen på de problem som
föreligger är att fly från industrisamhället till småsamhällen med småskalig
teknik. Vad som krävs är enligt motionärerna ett industrisamhälle som
grundas på planering och hushållning i ekologisk balans med naturen. Resurspolitiken
i Sverige har, anför de, hittills kännetecknats av att olika områden
behandlats vart för sig och inte samlats i ett totalsammanhang. Motionärerna
anser att det är betydelsefullt att Sverige tillskapar en samlad
resurspolitik. De kräver därför att regeringen samordnar alla resursfrågor
till ett samlat helt som med jämna mellanrum redovisas för riksdagen. En
sådan samlad resurspolitik innebär bl. a. att energifrågorna och jordbruksfrågorna
behandlas i ett sammanhang. Avslutningsvis tar motionärerna även
upp frågan om äganderätten till naturresurser inom Sverige. De menar att
dessa skall ägas av samhället och ligga under folklig kontroll. I de fall kända
och redan brukade naturtillgångar av betydelse ligger i enskilda händer bör
de efter hand överföras i samhällelig ägo, anförs det. Vad gäller nyupptäckta
naturtillgångar anser motionärerna det självklart att dessa skall ägas av samhället.

I motionen 1975/76:509 påpekas att Sverige i skiffertillgångama har en
betydande reserv av ett stort antal för industrisamhället nyttiga råvaror.
Dessa tillgångar är av intresse också för landets långsiktiga energiförsörjning.
Som ett led i en långsiktig resurspolitik finns därför, anför motionärerna,
anledning att underkasta dessa naturtillgångar en grundlig undersökning
och att på grundval av denna utveckla processer för utvinning
av nyttiga råvaror. Avgörande hänsyn måste dock, betonar motionärerna,
tas till processernas påverkan på miljön. Miljöeffekterna måste bli avgörande
för om skiffertillgångarna alls får utnyttjas.

Motionärerna hänvisar till att Boliden AB har visat intresse för undersökning
och exploatering av skiffertillgångarna. Bolaget eftersträvar att själv
få ensamrätt med uteslutande av andra, anser motionärerna. Bolaget har,
anför de, i en ansökan till regeringen begärt koncession i första hand för
undersökning av skiffertillgångarna i ett område inom Örebro län. Att ta
ställning till denna ansökan ankommer på regeringen, till vilken också ansökan
har ställts. Men enligt motionärernas mening rör det sig om en för
framtiden så betydelsefull fråga att riksdagen bör uttala en mening till regeringen.
De anser att både undersökningen och en ev. framtida exploatering
skall ske i samhällets regi.

1 motionen 1975/76:1746 erinras om att behovet av en ny ekonomisk
världsordning officiellt har erkänts över hela världen. De praktiska konsekvenserna
av den nya ekonomiska världsordningen har dock inte lett
till förändringar av livsvillkoren i vårt land. Motionärerna påpekar att levnadsstandarden
i Sverige i genomsnitt är högre än i något annat land. En

NU 1975/76: 41

förutsättning för att vårt ekonomiska system skall fungera som hittills är,
säger motionärerna, att det finns obegränsad tillgång till råvaror och energi
till rimliga kostnader och risker. Men, framhåller de, våra råvaruresurser
är ändliga och vi måste hushålla med energin. Solidariteten med världens
folk kräver att vi tar vårt ansvar och förändrar vårt livsmönster och därmed
också visar vilja och handlingskraft att bidra till den nya ekonomiska världsordningen.
Ett första steg som enligt motionärerna kan tas är att vi minskar
vår energiförbrukning och begränsar vår råvaruanvändning genom att på
ett effektivare sätt än hittills ta till vara råvaror och energi som i dag förbrukas
till ingen nytta. Ett sätt att åstadkomma detta är att företagen vid produktion
av t. ex. konsumtionsvaror obligatoriskt deklarerar energiförbrukning och
råvaruförbrukning. Denna deklaration skall kunna redovisas för konsumenterna
på ett lättfattligt och klart sätt. En sådan deklaration bör också kunna
ligga till grund för samhällets ekonomiska och sociala bedömningar av näringspolitik,
sysselsättning och konsumentpolitik, anser motionärerna.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Tidigare riksdagsbehandling av ämnet

Vid 1972 års riksdag förekom en motion med förslag om en skyndsam
parlamentarisk utredning med uppdrag att genomföra en analys av landets
totala naturresurser och dra upp riktlinjerna för den framtida användningen.
Näringsutskottet (NU 1972:50) avstyrkte motionärernas förslag med hänvisning
dels till att utredningsarbete pågick beträffande olika resursområden,
dels till att problemen till väsentlig del var sådana som i första hand måste
tas upp på det internationella planet. Centerpartiets och folkpartiets företrädare
i utskottet reserverade sig till förmån för yrkandet om en resurspolitisk
utredning. Riksdagen avslog detta yrkande. Vid 1973 och 1974
års riksdagar väcktes motioner med förslag om tillsättande av en arbetsgrupp
som skulle förbereda arbetet i en parlamentariskt sammansatt utredning
med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser. År 1974
förekom dessutom två andra motioner rörande inventering av ”råvarubehovet
på alla de områden som är vitala för svensk sysselsättning, produktion
och export” samt kartläggning av bristen på råvaror och dess effekter. Motionerna
avstyrktes av näringsutskottet (NU 1973:49, 1974:26) och avslogs
av riksdagen. Till förmån för motionen 1973 reserverade sig centerpartiets,
folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet. De
båda förstnämnda partiernas samt moderata samlingspartiets representanter
reserverade sig till förmån för motsvarande motion år 1974. Vid 1975 års
riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1975:30) motioner som gällde hushållning
med naturresurser i allmänhet. Bland yrkandena i dessa var bl. a.
att en parlamentarisk utredning skulle tillsättas med uppgift att utarbeta
en hushållningsplan för naturresurser. Utskottet erinrade om den ställning

NU 1975/76: 41

utskottet och riksdagen tidigare år tagit till motionsyrkanden av i huvudsak
samma innebörd. Genomgående har understrukits, anförde utskottet, att
råvarufrågorna är av global natur. Utskottet konstaterade att ett omfattande
utredningsarbete pågick på naturresursområdet. Bl. a. hade nya aktiviteter
avseende råvaru- och resursfrågorna inletts inom regeringskansliet. Mot denna
bakgrund fann utskottet det inte välbetänkt att en ny stor utredning
skulle startas på naturresursområdet. Därtill kom, anfördes det, att utskottet
var skeptiskt mot de riktlinjer för utredningsarbetet som angavs i motionerna.
Utskottet avstyrkte motionerna, som avslogs av riksdagen. Till förmån
för motionsyrkanden om en parlamentarisk utredning om hushållning
med naturresurser reserverade sig centerpartiets och folkpartiets representanter
i utskottet.

Aktuella utredningar

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande landshövding Karl
Frithiofsson) har i uppdrag att utarbeta en långsiktig prognos över Sveriges
försörjning med mineralråvaror dels för den närmaste tioårsperioden, dels
för tiden fram till år 2000. Prognosen skall omfatta mineralråvaror av större
betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska energiråvaror eller
sand och grus. Vidare skall utredningen överväga om en ändrad inriktning
eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets
långsiktiga behov.

Statens industriverk har våren 1974 fått i uppdrag att utreda vissa frågor
rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. En allmän
översikt över landets grusförsörjning skall därvid göras.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande landshövding Bengt Lyberg)
har till uppgift att utarbeta ett system för en rullande virkesbalansutredning.
Systemet bör enligt direktiven för utredningen möjliggöra beräkningar
som kan ligga till grund för ställningstagande för såväl kort som
lång sikt på industrisidan och till olika åtgärder i skogsbruket. Utredningen
skall också bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för
att tillgodose önskemål om en hög intensitet i det svenska skogsbruket
och vidmakthållande av en långsiktig hög produktion i skogsindustrin.

Sekretariatet för framtidsstudier har i oktober 1975 inordnats under en
särskild styrelse (U 1975:17), som formellt utgör en kommitté. Framtidsstudieverksamheten
bedrivs numera med utbildningsdepartementet i stället
för som tidigare statsrådsberedningen såsom huvudman. Med utnyttjande
av medel som riksdagen har ställt till förfogande för studier av utvecklingen
på lång sikt har sekretariatet för framtidsstudier tillsatt tre projektgrupper
inom framtidsstudieområdet. Projekten har getts rubrikerna Arbetslivet i
framtiden, Resurser och råvaror samt Sveriges internationella villkor. Ett
flertal delstudier har publicerats. Dessa behandlar bl. a. energi och samhälle,
energianalys, energi och klimat, ekologiska beroenden, internationella framtidsbilder
samt resurser och råvaror.

NU 1975/76: 41

Regeringarna i de nordiska länderna har beslutat att låta utreda den nordiska
råvaru- och resurssituationen och undersöka möjligheterna till ett närmare
samarbete i syfte att dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser.

Utöver de projekt som har nämnts pågår inom ramen för det offentliga
utredningsarbetet och som ett led i arbetet vid olika myndigheter ett stort
antal studier och utredningar med anknytning till råvaru- och resursfrågorna.

En arbetsgrupp för råvarufrågor med representanter för industrin och de
anställdas organisationer har tillsatts våren 1975. Arbetsgruppen är knuten
till näringspolitiska rådet, som är ett organ för samråd i näringspolitiska
frågor mellan regeringen, näringslivet och de anställdas organisationer. Arbetsgruppen
fungerar som ett forum för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte.
Inom arbetsgruppen skall man väga samman olika bedömningar
av utvecklingen på råvaruområdet och komma fram till en helhetssyn
på den näringspolitiska innebörden av denna utveckling. Ordförande i arbetsgruppen
är ekon. lic. John Ekström, industridepartementet.

Studier på råvaruområdet i andra länder

I flera industriländer har gjorts försök att upprätta s. k. hushållningsplaner
för naturresurser och råvaror. Dessa planer syftar bl. a. till att klargöra vilka
krav den ekonomiska tillväxten ställer på tillgångarna av råvaror och hur
tillförseln av råvarumaterial för industriproduktionen skall kunna säkras.
I USA har en särskild kommission arbetat med dessa problem. Liknande
projekt pågår bl. a. i Frankrike. I Norge haren offentlig utredning inventerat
Norges resurssituation i globalt sammanhang. Även internationella organ
har under de senaste åren ägnat råvaru- och naturresursfrågorna stor uppmärksamhet.
En rad exempel härpå lämnades i näringsutskottets betänkande
1974:26 (s. 10 f.).

Bestämmelserom äganderätt till mineraltillgångar samt tidigare riksdagsbehandling
av denna fråga

Vad gäller rätten att utnyttja mineraltillgångar finns i modern minerallagstiftning
tre olika system, nämligen jordäganderättssystemet, koncessionssystemet
och inmutningssystemet. Enligt jordäganderättssystemet tillkommer
rätten att utnyttja mineralfyndigheter ägaren av den mark där de
påträffas. Koncessionssystemet innebär att rätt att söka efter och bearbeta
mineralfyndigheter upplåts efter diskretionär prövning av statlig myndighet.
Inmutningssystemet innebär att den som upptäcker en mineraltillgång och
anmäler detta får rätt att utnyttja tillgången. I svensk rätt tillämpas alla
dessa tre system.

Enligt gruvlagen (1974:342) gäller inmutningssystemet för vissa i lagen
uppräknade mineral, bl. a. koppar-, bly- och järnmalm. Inmutningssystemet
har motiverats med att det bedöms uppmuntra den enskilda malmletningen

NU 1975/76: 41

och därigenom skapa ökade förutsättningar för att nya malmfyndigheter
upptäcks. Det har emellertid genom den nu gällande gruvlagen modifierats
i den riktningen att det allmännas inflytande har förstärkts på olika sätt.

I utmål - dvs. arbetsområde som anvisas inmutare om det befinns föreligga
förutsättningar för gruvdrift - får staten automatiskt rätt till andel med
hälften (kronoandel). Genom beslut av riksdagen kan statsgruvefält inrättas,
och detta kan ske även på mark som inte tillhör staten. Den s. k. försvarsavgift
som utmålsinnehavare skall erlägga tillfaller i sin helhet staten. Rätten
att inneha gruva är tidsbestämd, med rätt till förlängning vid aktiv gruvdrift.
Gruva kan under vissa förutsättningar tvångsinlösas för att en effektivare
gruvdrift skall kunna uppnås.

Koncessionssystemet tillämpas enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter.
Denna lag gäller beträffande bl. a. olja, gas, stenkol, alunskiffer,
uran, torium, vissa leror samt torv avsedd för energiutvinning. Även
på detta område har det allmännas inflytande förstärkts enligt den nu gällande
lagen. Koncession kan förenas med föreskrifter som behövs för att
allmänna intressen skall skyddas. Det kan också föreskrivas att staten skall
ha rätt att delta i verksamheten.

För tillgångar av sand och grus samt nyttiga jord- och bergarter - med
undantag av dem som omfattas av de båda ovan nämnda lagarna - gäller
jordäganderättssystemet.

Rätten till de mineralfyndigheter som kan påträffas på kontinentalsockeln
har tillförsäkrats staten genom lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

I direktiven för mineralpolitiska utredningen (se ovan s. 5) anförs att det
inte kan ifrågakomma att nu ompröva de principer på vilka den nuvarande
gruvlagen vilar. De sakkunniga skall emellertid överväga om det på sikt
finns anledning att ändra gränsdragningen mellan inmutningsbara och koncessionspliktiga
mineral. De är också oförhindrade att överväga om exploateringen
av sådana industrimineral som f. n. faller utanför den gruvrättsliga
lagstiftningen kan underlättas genom att de hänförs till gruvlagen eller till
koncessionslagstiftningen.

En av de motioner som föranleddes av propositionen 1974 med förslag
till ny gruvlag tog sikte på den grundläggande frågan om inmutningsrättens
bibehållande. Motionen baserades på den principiella uppfattningen att all
gruvhantering skall ligga i samhällets händer. Motionärerna avvisade lagförslaget
och ville att ett nytt förslag skulle utarbetas, grundat på samhällets
ägande av mineralfyndigheter samt på prospektering och exploatering i samhällets
regi. Näringsutskottet (NU 1974:39) hänvisade till de överväganden
som låg till grund för propositionen och framhöll att det enligt den föreslagna
nya gruvlagen inte blev fråga om något renodlat inmutningssystem utan
snarare - genom att det allmännas inflytande förstärktes - om ett blandsystem
som närmade sig koncessionssystemet. Kravet på ökat samhällsinflytande
över gruvhanteringen måste anses i hög grad tillgodosett genom
den föreslagna ordningen, anförde utskottet. Härmed avstyrktes motionen,

NU 1975/76: 41

som avslogs av riksdagen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i
utskottet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet om avslag på propositionen.

Förslag om att mineraltillgångarna skulle överföras i samhällets ägo och
exploaterats i samhällelig regi fördes senare under 1974 års riksdag på nytt
fram med anledning av propositionen med förslag till lag om vissa mineralfyndigheter.
Näringsutskottet (NU 1974:59) uttalade att utskottet i motsats
till motionärerna inte hade någonting att erinra mot huvudlinjerna i
propositionen. Lagförslaget tog, anförde utskottet, särskilt sikte på att staten
skulle tillförsäkras inflytande över hur mineralfyndigheterna utnyttjas och
möjlighet att direkt delta i den koncessionerade verksamheten. Utskottet
och riksdagen tog samma ställning till motionsyrkandet som vid det föregående
tillfället. Vänsterpartiet kommunisternas representant reserverade
sig även denna gång till förmån för yrkande om avslag på propositionen.

Undersökning av användning av energi för tillverkning av vissa produkter

Sekretariatet för framtidsstudier är huvudman för en studie över energiområdet,
kallad ”Energi och samhälle”. Ett huvudsyfte med studien är
att åstadkomma en djupare förståelse för de egenskaper och aspekter hos
samhällets utveckling som bestämmer den framtida utvecklingen av energibehovet.
Den för delstudien ansvariga projektgruppen har i en delstudie
tagit upp frågan om energianalys. I delstudien ”Energianalys, en introduktion”
lämnas en redogörelse för vissa undersökningar av energiåtgång vid
framställning av vissa produkter. Bland de produkter för vilka vissa data
om energiåtgång lämnas märks koppar, polystyren och bilar. Även energiåtgång
för framställning av några födoämnen tas upp.

I en kort sammanfattning och kommentar anför författarna till studien
bl. a. att energianalysen ännu inte funnit sin slutliga form i alla avseenden.
Metoden kan dock ge värdefull information om energins användning i samhället,
hävdas det.

Studium av sambandet mellan den privata konsumtionens sammansättning och
energiförbrukningen i samhället

Regeringen uppdrog i oktober 1975 åt konsumentverket att belysa sambandet
mellan den privata konsumtionens sammansättning och energiförbrukningen
i samhället och att före utgången av oktober 1976 lämna en
rapport och eventuella förslag till fortsatta åtgärder på området. Konsumentverkets
studie skall göras mot bakgrund av vad som anförs i en inom handelsdepartementet
upprättad promemoria om hushållens energikonsumtion.
I promemorian framhålls att konsumenternas förutsättningar att påverka
sin egen energikonsumtion är begränsade. Konsumentverket bör enligt
promemorian undersöka hur olika sätt för hushållen att tillfredsställa sina

NU 1975/76: 41

behov påverkar energiförbrukningen. När det gäller hur hushållen själva
kan begränsa sin energiförbrukning kan, anförs det, en möjlighet vara att
konsumenterna ges information om vilken energiförbrukning som är förknippad
med olika sätt att tillfredsställa hushållens behov.

Utskottet

De problem som förbrukningen av råvaror och energi i de industrialiserade
länderna medför tas upp i tre av de motioner som utskottet här behandlar.
I motionerna framhålls att tillgången på vissa råvaror är begränsad och uttalas
att en bättre hushållning med och fördelning av jordens råvaruresurser bör
komma till stånd. Utskottet vill understryka att frågan om hur ett system
för en mer planmässig användning av och hushållning med världens resurser
skall kunna utformas är av stor betydelse. De synpunkter som förs fram
i motionerna 1975/76:280, 1975/76:281 och 1975/76:1746 om behovet av
en mer genomtänkt och långsiktig målsättning för samhällets handlande
i dessa frågor kan utskottet till dels instämma i.

Först tar utskottet upp yrkandet i motionen 1975/76:280 om att en parlamentarisk
utredning skall tillsättas med uppgift att utarbeta en plan för
hushållning med naturresurser. Utredningens arbete skulle enligt de riktlinjer
som anges i motionen innefatta forskning om resurshushållning och
om alternativ för hushållningen med mark och vatten, forsknings- och försöksverksamhet
rörande återvinning av material och användning av förnyelsebara
råvaror i stället för icke förnyelsebara, utarbetande av ett program
för stöd till anläggningar för de angivna syftena samt informationsverksamhet
om de kunskaper som inhämtats. Hushållningsplanen skulle baseras
på en produktion och konsumtion med inriktning på förnyelsebara resurser
och återanvändning av råvaror. 1 arbetet på denna plan skulle ingå att utforma
förslag till stödåtgärder, restriktioner, avgifter och information som skulle
medverka till att de uppställda målen kunde uppfyllas.

Utskottet har, som framgår av den redovisning som lämnats i det föregående,
flera år i följd behandlat motionsyrkanden med samma syfte. Vid
sin behandling av ämnet förra året erinrade utskottet om pågående utredningsinsatser,
som då nyligen hade fått vidgad omfattning. Utskottet uttalade
även viss skepsis mot de riktlinjer för begärt utredningsarbete som
angavs i då föreliggande motioner. Mot bakgrund av den verksamhet som
pågick fann utskottet det inte välbetänkt att en ny stor utredning på naturresursområdet
skulle sättas i gång. Vad utskottet då anförde äger fortfarande
sin giltighet. Utskottet vill i detta sammanhang understryka att
genom det omfattande utredningsarbete som f. n. pågår på naturresursområdet,
bl. a. inom sekretariatet för framtidsstudier och dess arbetsgrupp för
resurser och råvaror, förutsättningar skapas för politiska ställningstaganden
och beslut om åtgärder rörande resursfrågor i stort.

NU 1975/76: 41

I motionen 1975/76:281 föreslås att riksdagen hos regeringen skall anhålla
om en samlad behandling av den svenska resurspolitiken. Motionärerna
anser att resurspolitiken inom olika områden bör behandlas som en samlad
enhet och att regeringen bör lämna riksdagen redovisning av läget med
regelbundna mellanrum.

Det förhåller sig, som betonas i motionen, utan tvivel så, att allt fler
delfrågor som berör samhällets hushållning med råvaror och andra naturtillgångar
blir beroende av hur åtgärder på olika resursområden samordnas.
Av det skälet betraktas det i dag som självklart att resursfrågor som har
betydelse för samhällets politik måste beredas och lösas med hänsyn till
ett vidgat perspektiv. Så sker också, mot bakgrund av de finansiella konsekvenserna
av olika beslut, vid regeringens och riksdagens behandling av
budgetfrågor. Någon särskild framställning i ämnet till regeringen finner
utskottet inte anledning att förorda.

Vidare begärs i motionen 1975/76:281 att riksdagen som sin mening skall
uttala vad som anförs i denna motion om inriktningen av den svenska
resurspolitiken. Vad motionärerna anför är av allmän karaktär och rör bl. a.
kunskapsunderlaget för resurspolitiska beslut, den internationella solidaritetens
krav och ökat samhälleligt ägande som ett inslag i resurspolitiken.
Det kan konstateras att motionärernas resonemang delvis bygger på värderingar
som utskottet inte kan ansluta sig till. Det ifrågavarande motionsyrkandet
avstyrks sålunda av utskottet.

I motionen 1975/76:1746 föreslås att möjligheterna att införa deklaration
av råvaru- och energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror
skall utredas.

Undersökningar har - som redovisats i det föregående - gjorts av energiåtgången
vid tillverkning av vissa produkter. Erfarenheterna av denna
typ av forskning - energianalys - är dock ännu så länge mycket begränsade.
Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra en framställning till
regeringen med anledning av motionsyrkandet.

1 motionen 1975/76:281 yrkas också att riksdagen hos regeringen skall
anhålla om förslag till ändring i gruvlagen av innebörd att alla nyupptäckta
mineral som nu ligger under koncessions- eller inmutningssystemet skall
helt tillhöra samhället och att upptäckare av nya mineralfyndigheter i stället
för utmål skall erhålla annan form av uppmuntran från samhället. Samma
syfte har några förslag i motionen 1975/76:509, vilken tar upp utnyttjandet
av de svenska skiffertillgångarna. 1 den senare motionen begärs att riksdagen
skall göra ett uttalande som beträffande undersökning och utnyttjande av
skiffertillgångarna i Sverige anger följande grundsatser. Om dessa tillgångar
alls skall exploateras, skall de betraktas som sådana naturtillgångar under
marken som förbehålls samhället. Undersökning av skiffertillgångarna i Sverige
och utveckling av processer för nyttiggörande av ämnen som ingår
i skiffrarna skall ske i samhällets regi. Om brytning och bearbetning av

NU 1975/76: 41

skiffrar i framtiden kommer att ske i industriell skala, skall denna verksamhet
likaledes bedrivas i samhällets regi. Slutligen skall vid beslut om
exploatering av skiffertillgångar så höga krav ställas i fråga om miljön att
natur och åkermark kan återställas i godtagbart skick.

Vad avser de yrkanden i motionerna som tar sikte på att mineraltillgångarna
skall överföras i samhällets ägo och - som föreslås beträffande
skiffer - exploateras i samhällelig regi vill utskottet erinra om att likartade
förslag har avvisats vid 1974 års riksdag. Vid behandlingen av förslaget
till den nya gruvlag som numera gäller påpekade utskottet (NU 1974:39)
bl. a. att inmutningssystemet enligt lagförslaget hade modifierats i den riktningen
att det allmännas inflytande hade förstärkts på olika sätt. Kravet
på ökat samhällsinflytande över gruvhanteringen måste anses bli i hög grad
tillgodosett genom den nya ordningen, anförde utskottet. 1 sitt betänkande
senare samma år (NU 1974:59) med anledning av förslag till ny lag om
vissa mineralfyndigheter framhöll utskottet att detta förslag särskilt tog sikte
på att staten skulle tillförsäkras inflytande över hur mineralfyndigheterna
utnyttjas och möjlighet att direkt delta i den verksamhet som koncessionerades
enligt den nya lagen. Utskottet hänvisar till dessa uttalanden och
finner sig inte genom de nu föreliggande motionsyrkandena föranlett till
ändrat ställningstagande.

Beträffande de krav på hänsyn till miljön som bör ställas vid en eventuell
brytning av skiffer vill utskottet peka på att Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) har återkallat sin ansökan om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen
för projektering av urangruvan i Ranstad. Återkallandet föranleddes av den
kritik mot projektets miljöeffekter som framfördes vid remissbehandlingen.
Som redovisas i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 300;
jfr NU 1975/76:42 s. 40) fortsätter nu utredningsarbetet rörande projektet,
varvid olika förslag till lösningar av miljöfrågorna bearbetas och diskuteras
med remissinstanserna.

Utskottet förutsätter att stora ansträngningar kommer att göras för att
lösa miljöproblemen, om en brytning av de svenska skiffrarna blir aktuell
i framtiden. En särskild framställning till regeringen i denna fråga finner
utskottet inte vara motiverad.

Utskottet hemställer

1. beträffande utarbetande av en plan för hushållning med naturresurser att

riksdagen avslår motionen 1975/76:280,

2. beträffande behandling och inriktning av resurspolitiken

att riksdagen avslår motionen 1975/76:281 yrkandena 1 och
2,

3. beträffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning
vid framställning av konsumtionsvaror

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1746,

NU 1975/76: 41

4. beträffande samhälleligt ägande och exploatering av mineral
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:281 yrkandet 3,

b) motionen 1975/76:509 yrkandena 1-3,

5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffertillgångar att

riksdagen avslår motionen 1975/76:509 yrkandet 4.

Stockholm den 20 april 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro
(fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus
(c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby
(c) och Pettersson i Helsingborg (s).

Reservationer

1. beträffande utarbetande av en plan för hushållning med naturresurser (utskottets
hemställan under l)av herrar Börjesson i Giömminge(c), Gustafsson
i Byske (c), Andersson i Örebro (fp), fru Hambraeus (c) och herr Petersson
i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med "i stort" bort ha följande lydelse:

Sedan år 1972 har vaije år motioner med begäran om utredning beträffande
hushållning med naturresurser återkommit. Efter hand har det mer allmänt
börjat växa fram en insikt om naturresursfrågornas avgörande betydelse
för mänsklighetens framtid. Utredningsinsatserna på detta område i vårt
land är emellertid fortfarande helt otillräckliga och synes inte ha till mål
att förslag till uppbyggandet av ett resurshushållande samhälle skall läggas
fram. Som påpekas i motionen 1975/76:280 är det nödvändigt att det utvecklas
produktionsprocesser som är mer anpassade till naturens kretslopp
än de nu tillämpade och som bygger på återanvändning av material i stället
förden nuvarande principen råvaruförbrukning-avfallsproduktion. Det krävs
intensifierade insatser med sikte på att de resurser som ständigt återskapas
skall utnyttjas som ersättning för icke-förnyelsebara resurser.

Vidare måste varornas livslängd ökas och produktionen utformas så att
återanvändning underlättas. Den industrialiserade världens sätt att leva hotar
livsmöjligheterna för andra folk och för kommande generationer. Samhället
har skyldighet att se till att produktion och konsumtion inte sker på andras
bekostnad utan håller sig inom ramarna för ett uthålligt sätt att bruka jordens

NU 1975/76: 41

resurser. För att ökad kunskap skall vinnas, förutsättningar skapas för bred
information och underlag ges för politiska ställningstaganden och beslut
om åtgärder och styrmedel i fråga om resurshushållning bör en parlamentarisk
utredning tillsättas i enlighet med vad som anförs i motionen
1975/76:280.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:280 hos regeringen
begär en parlamentarisk utredning med uppgift att utarbeta
en plan för hushållning med naturresurser,

2. beträffande behandling och inrik/ning av resurspoliliken (utskottets hemställan
under 2) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Det
förhåller” och slutar med "av utskottet” bort ha följande lydelse:

Svensk resurspolitik saknar alltjämt den nödvändiga graden av samordning.
Det finns i praktiken inte heller några långsiktiga perspektiv för resurshushållning.
Den statliga resurspolitiken är underordnad privata intressen
och kommersiella-kapitalistiska bedömningar.

Detta läge måste i grund förändras. Resurspolitiken måste vara samlad,
och dess grundsatser måste fastställas av politiskt ansvariga instanser och
vara överordnade privatintressen och kommersiella bedömningar. Statlig
resurspolitik kommer därför automatiskt i konflikt med det kapitalistiska
systemets kortsiktiga tänkande, slöseri och inriktning på profit. Enligt utskottets
mening bör staten dra konsekvenserna härav och inte agera som
om det inte fanns någon motsättning mellan det nuvarande ekonomiska
systemet och folkflertalets intresse av en ansvarig, långsiktig resurspolitik.
Staten måste välja sida.

Det måste också stå klart att kunskapsunderlag och forskning styrs av
bestämda politiska och ideologiska värderingar. Resursforskning måste utgå
från de grundsatser som en ansvarig, planmässig hushållning enligt folkflertalets
behov och sociala nytta kräver. Så sker i stort sett icke i dag.

En ansvarig resurspolitik kräver en planekonomi. De mekanismer som
styr den kapitalistiska ekonomin åstadkommer inte hushållning utan enbart
exploatering för vinst.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning vid
framställning av konsumtionsvaror (utskottets hemställan under 3) av herrar
Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro

NU 1975/76: 41

(fp), Svensson i Malmö (vpk), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby
(c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Undersökningar
har” och slutar med ”av motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Det är viktigt att det blir lättare för konsumenterna att låta sin förbrukning
styras av globala hänsyn och ekologiskt ansvar. Uppgifter om råvaru- och
energiförbrukning vid framställning av konsumtionsvaror skulle härvidlag
vara en betydelsefull information. Möjligheten att införa en sådan deklaration
bör snarast utredas.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1746 hos regeringen
begär utredning om deklaration av råvaru- och energiförbrukning
vid framställning av konsumtionsvaror,

4. beträffande samhälleligt ägande och exploatering av mineral (utskottets
hemställan under 4) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Vad
avser” och slutar med ”ändrat ställningstagande” bort ha följande lydelse:

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet understryka att - som
ett komplement till en planmässig resurspolitik - en ändring i gruvlagen
bör genomföras, innebärande att nyupptäckta mineral skall anses helt tillhöra
samhället och att upptäckare av nya fyndplatser skall i stället för utmål
erhålla annan form av materiell uppmuntran från samhället.

De svenska skiffertillgångarna utgör enligt utskottets mening en resurs
som bör undersökas och i förekommande fall exploateras endast i samhällelig
regi. Om exploatering över huvud taget skall ske, bör skiffern betraktas
som en sådan naturtillgång under marken som förbehålls samhället. Detta
är motiverat både med hänsyn till skiffertillgångarnas resurspolitiska betydelse
och med hänsyn till de miljöproblem som aktualiseras i sammanhanget.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:281 yrkandet
3 och motionen 1975/76:509 yrkandena 1-3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande beaktande av miljöeffekter vid exploatering av skiffertillgångar
(utskottets hemställan under 5) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”vara motiverad" bort ha följande lydelse:

NU 1975/76: 41

Utskottet delar uppfattningen i motionen 1975/76:509 att vid eventuella
beslut om exploatering av de svenska skiffertillgångarna sådana krav bör
ställas att natur och åkermark sedermera kan återställas i godtagbart skick.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:509 yrkandet
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.