Näringsutskottets betänkande
1975/76:39

med anledning av propositionen 1975/76:99 om teckning av aktier i
Statsföretag AB jämte motioner
Ärendet

I propositionen 1975/76:99 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. till Teckning av aktier i Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisa
ett investeringsanslag av 750000 000 kr.,

2. till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1976/77 under
fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 750 000000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner.

I sammanhanget behandlar utskottet vidare - helt eller delvis - elva motioner
med yrkanden som gäller
förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag,
direktiv att LKAB:s och Svenska Tobaks AB:s vinster ej får utnyttjas
för koncernbidrag,
vidgad industriell verksamhet genom statliga företag, bl. a. på Gotland
samt i Värmland, Västmanland, Hälsingland och Västernorrlands län,
riktlinjer för Svenska AB Navigatör,

utredning om möjligheterna att bilda en statlig revisionsbyrå.
Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Verkställande direktören Per Sköld och direktören Kjell-Åke Dahlström,
Statsföretag AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i anslutning till
propositionen. Utskottet har också haft tillgång till kompletterande skriftligt
material. Verkställande direktören Bror Falklind, Svenska AB Navigatör,
har inför utskottet lämnat upplysningar om detta företag.

Propositionen

De medel som föreslås tillföras Statsföretag AB som aktiekapital är avsedda
för Statsföretagsgruppens investeringsprogram under återstoden av 1970-talet. Detta investeringsprogram omfattar sammanlagt 5 500 milj. kr. Dess
tyngdpunkt ligger i en utbyggnad av gruppens exportinriktade gruv- och
stålindustri, skogsindustri och petrokemiska industri. I nämnda belopp ingår
inte de kapitalinsatser som behövs i samband med Stålverk 80 och inte
heller medel för vissa särskilda projekt som kan bli aktuella. Av de totala
investeringarna beräknas ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar uppgå
till 3 500 milj. kr., medan resterande del, ca 2 000 milj. kr., är expansionsinvesteringar.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

2

Motionerna

Yrkanden

De båda motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1975/76:2169 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1975/76:99,

2. hos regeringen begär att ny proposition föreläggs vårriksdagen innehållande
företagets bokslut för år 1975, klara lönsamhets- och finansieringskalkyler
samt uppgift om medlens fördelning på och användning inom
Statsföretags olika dotterbolag,

3. hos regeringen begär att den snarast uppdrager åt en särskild kommitté
med kvalificerade företagsekonomiska experter och parlamentarisk insyn
att utreda Statsföretags ställning och uppgifter på längre sikt,

1975/76:2177 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c), vari hemställs att
riksdagen anvisar ett belopp av 1 500 milj. kr., fördelat påbudgetåren 1975/76
och 1976/77, för aktieteckning i Statsföretag AB, med beaktande av vad
som anförts i motionen.

De övriga motioner som behandlas i detta betänkande är

1975/76:244 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att hos regeringen begära en årlig redogörelse för verksamheten i de
statliga företagen inklusive en redovisning av samtliga företag som staten
äger andelar eller aktier i, direkt eller indirekt,

2. att varje ledamot av riksdagen skall ha rätt att delta i bolagsstämman
i alla statliga företag för att ställa frågor till företagsledningen,

3. att hos regeringen begära att riktlinjer utfärdas för utformningen av
årsredovisningen för statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:331 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en skyndsam utredning om möjligheterna att bilda en av
staten ägd revisionsbyrå,

1975/76:841 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen hemställer hos regeringen om initiativ till en statlig industrisatsning
i Värmland genom medel ur AP-fonden bl. a. för att genom
en vidareförädling av träråvaran kunna vidga sysselsättningsmöjligheterna,

1975/76:845 av herr Strindberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att vinsten från LKAB och Tobaksbolaget i fortsättningen skall
inlevereras till statskassan,

1975/76:1767 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby
(s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om inventering av

NU 1975/76:39

3

och förslag om industriprojekt, som ligger inom ramen för Statsföretagsgruppens
investeringsprogram och i övrigt är lokaliseringsbara till Gotland,

1975/76:1782 av herr Olof Johansson i Stockholm (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en årlig redovisning av samtliga de företag
där staten har ägarintressen helt eller delvis, inom eller utom AB Statsföretag,
samt av verksamheten i dessa företag och de eventuella avtal som reglerar
samarbetet i delägda företag.

1975/76:1802 av herrar Måbrink (vpk) och Svensson i Malmö (vpk), vari,
såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer att den tar initiativ i syfte att garantera industriell verksamhet
förslagsvis i ett industricenter i Ljusdal bl. a. genom ett samgående mellan
statliga Edströms industrier och det halvkommunala Östernäs såg för ytterligare
träförädling,

1975/76:1811 av herr Pettersson i Västerås (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer att frågan om sysselsättnings- och näringspolitiska
åtgärder för Västmanlands län och Bergslagen upptas till skyndsam
prövning inom industri- och arbetsmarknadsdepartementen, med beaktande
av i motionen särskilt omnämnda frågor om prospektering för malmbrytning
samt förutsättningarna för anläggandet av specialstålverk jämte kompletterande
verkstadsindustrier,

1975/76:1823 av herrar af Ugglas (m) och Clarkson (m), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till riktlinjer för den
av Svenska AB Navigatör bedrivna verksamheten,

1975/76:2145 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en plan för utbyggnad av nya statliga industrier med
hjälp av AP-fonderna och andra offentliga källor, däribland beskattning av
det privata storkapitalets vinster,

1975/76:2158 av herr Lorentzon (vpk), vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
att riksdagen uttalar sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland
förlägga industrier och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsätts
inriktning på framtidsbetonade industrier med insättande av medel
ur AP-fonderna och att åtgärderna bör avse bl. a.

a) att Statsföretag AB förskaffar sig rätten till produktion av proteinprodukter
(”matmaskiner”) samt att denna förläggs till Västernorrland,

b) att statlig petrokemisk industri förläggs till Västernorrland.

Motiveringen till yrkandena i motionerna 1975/76:2145 och 1975/76:2158
finns i motionen 1975/76:2141 resp. motionen 1975/76:2157, vilka har hänvisats
till inrikesutskottet.

Motionerna 1975/76:1802 och 1975/76:2158 i återstående delar behandlas
senare i andra sammanhang.

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

4

Motivering

I motionen 1975/76:2169, vari bl. a. yrkas att riksdagen skall besluta om
avslag på propositionen och begäran om en ny proposition
med fylligare beslutsunderlag, behandlas först Statsföretag AB:s
hittillsvarande resultat och aktuella ekonomiska situation. Motionärerna uttalar
att det inte är växande investeringar utan stigande amorteringar och
sjunkande lönsamhet som har tvingat Statsföretag att begära kapitaltillskott.
Det underlag för riksdagens beslut som lämnas i propositionen är enligt
motionärerna mycket ofullständigt. Framför allt saknas, menar de, uppgifter
om vad Statsföretag avser att göra med det belopp som riksdagen föreslås
tillskjuta. Uppgifter om upplånings- och kapitalbehoven inom olika delar
av Statsföretagsgruppen borde enligt motionärerna göras offentliga. Motionärerna
anser sig vidare kunna konstatera att antingen självfinansieringsmöjligheterna
har underskattats eller oroande svaghetstecken vilar över
hela investeringsprogrammet. Bl. a. ifrågasätts om den beräknade sysselsättningsökningen
kommer att realiseras. Ärendets handläggning ger enligt
motionärerna intryck av att man inom Statsföretag och industridepartementet
har velat undvika en allsidig offentlig debatt om Statsföretags planer.

Ett avslag på Statsföretags begäran skulle medföra ett kraftigt bortfall
av sysselsättningstillfällen och allvarligt försvaga konkurrenskraften hos ledande
företag inom Statsföretagsgruppen, uttalas inledningsvis i motionen
1975/76:2177. De långsiktiga konsekvenserna härav skulle bli betydande,
särskilt för Norrbotten. Motionärerna ställer emellertid upp tre bestämda
krav. Kraftigt ökade kapitalresurser måste ställas till de mindre och medelstora
företagens förfogande samtidigt med att Statsföretag och allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelse tillförs ytterligare medel. Statsföretag
måste inrikta sig på att - inom ramen för det tillstyrkta kapitaltillskottet
- lösa problem för förlustbolagen inom gruppen. Riksdagens insyn i de
statliga företagen måste förbättras.

För att riksdagen skall kunna ta ställning till propositionen måste den,
säger motionärerna, få tillgång till ett fylligt faktamaterial, som bl. a. gör
det möjligt att bedöma om de medel som anslås kommer att ge tillfredsställande
avkastning. Riksdagen bör däremot enligt motionärernas mening
inte i detalj ta ställning till Statsföretags investeringsprogram. Motionärerna
meddelar att Statsföretag på deras begäran har lämnat en del kompletterande
information under motionstiden.

Sitt krav på att de mindre och medelstora företagens kapitalresurser skall
förstärkas utvecklar motionärerna på samma sätt som i motionen
1975/76:2044 med anledning av regeringens förslag om överförande av medel
till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning (se NU
1975/76:34). Motionärerna behandlar vidare lönsamhetsproblem inom Statsföretagsgruppen
och uttalar att dessa ofta är förbundna med mera varaktiga
strukturförändringar inom näringslivet eller felbedömningar av utvecklingen

NU 1975/76:39

5

på olika marknader.

Frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn
för riksdagen i statliga företag utvecklas i motionen
1975/76:2177 på samma sätt som i den tidigare motionen 1975/76:244. Riksdagen
måste, hävdas det här, som ytterst ansvarig för den statliga verksamheten
ställa särskilda krav på insyn i statliga foretag. Den bör kunna
bilda sig en uppfattning om de statliga företagsengagemangens omfattning,
följa utvecklingen för enskilda statliga företag och kontrollera om verksamheten
bedrivs effektivt och följer uppdragna riktlinjer. Motionärerna
redogör för och diskuterar olika insynsmöjligheter och framställer härvid
de krav som återfinns i motionens hemställan. En redogörelse för alla statliga
företag med minst 100 anställda eller en omsättning av minst 3 milj. kr.
bör, anser de, varje år avlämnas till riksdagen, föranleda motionsrätt och
behandlas av näringsutskottet.

Insynsmöjligheterna tas upp också i motionen 1975/76:1782. Här uttalas
bl. a. att det är utomordentligt svårt att få en total inblick i vilka företag
staten helt eller delvis äger och särskilt att få en löpande information från
de företag där staten är delägare.

I motionen 1975/76:845 berörs tillämpningen av koncern -bidragsinstitutet inom Statsföretag AB. Stora belopp
har, påpekar motionärerna, förts över från LKAB och Svenska Tobaks AB.
Mot bakgrund av dessa företags speciella karaktär är det, säger motionärerna,
inte rimligt att vinstmedel från dem utan riksdagens hörande används för
att täcka förluster inom andra statliga företag.

I motionen 1975/76:1802 om åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget
i västra Hälsingland behandlas i första hand förutsättningarna för att exploatera
malmförekomster i regionen. I det avsnitt av motionen som är
aktuellt här påpekas att Östernäs Såg, som till hälften ägs av Ljusdals
kommun, och det statsägda företaget Edströms Industrier AB - numera
Ljusdals Träprodukter AB - båda har trä som råvara. Krav på
samgående mellan de båda företagen har, meddelas det, framställts gemensamt
av vänsterparitet kommunisterna och socialdemokratiska arbetarkommunen
i Ljusdal.

I motionen 1975/76:2141, som innehåller motiveringen till yrkandet i
motionen 1975/76:2145, framläggs på ett relativt utförligt sätt ett sysselsättningspolitiskt
program. Ett av tre viktiga basområden för en ny sysselsättningspolitik
är enligt motionärerna nya statliga industrier,
uppbyggda med hjälp av allmänna pensionsfonden och annat offentligt kapital.
De nya statliga industrierna måste startas i branscher med starka möjligheter
till avancerad vidareutveckling, anför motionärerna. Som exempel
nämns bl. a. dataindustrin, den elektroniska industrin, transportmedelsindustrin
samt delar av anläggnings- och byggnadsämnesindustrin sorn kan

NU 1975/76:39

6

sörja för ny och billigare byggnadsteknik. Specialindustri för teknisk utrustning
inom skilda sektorer anses böra få ett betydande utrymme. Vidare
förordas att förädlingen inom råvarubetonade och energi krävande delar av
tillverkningsindustrin, t. ex. den träkemiska industrin, drivs längre än nu.
De nya statliga verksamheterna bör, uttalar motionärerna, från början organiseras
på ett sätt som bryter den auktoritära lednings- och organisationsprincip
som råder under kapitalismen.

På Gotland föreligger, bl. a. till följd av avgången från de areella
näringarna, ett stort behov av nya arbetstillfällen, framhålls i motionen
1975/76:1767. Utvecklingen inom industrisektorn har flera år varit ogynnsam.
Motionärerna erinrar om att länsstyrelsen i Gotlands län i länsprogram
1974 har anfört att lokalisering av statliga företag bör mera aktivt utnyttjas
för att bygga upp fungerande arbetsmarknader. Det uppdrag som föreslås
i motionen skulle, anförs det, vara en lämplig arbetsuppgift för Statsföretags
dotterbolag Svenska Industrietablerings AB (Svetab).

Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Värmland behandlas
i motionen 1975/76:841. Motionärerna betonar att sysselsättningen i Värmlands
län främst är koncentrerad till massafabriker och järnbruk och att
två stora företag, Uddeholms AB och Billeruds AB, spelar en dominerande
roll. I strävan att föra över investeringar och industrier till sysselsätta ngsbehövande
områden bör de rent statliga satsningarna bli utslagsgivande,
menar motionärerna. De hänvisar till vad länsstyrelsen har anfört om önskvärdheten
av statliga företagsetableringar i sysselsättningssvaga län. De riktar
kritik mot skogsbolagen, som enligt deras mening har visat bristande intresse
för forskningsinsatser i större skala med sikte på ytterligare förädling av
trä råvaran.

I motionen 1975/76:1811 beskrivs arbetsmarknadssituationen i Västmanlands
län region för region. Länet har sedan slutet av 1960-talet
drabbats av en kraftig befolkningsminskning, år 1975 som det enda länet
i landet, påpekas det. Mot denna bakgrund erfordras, anför motionären,
ett program för industriell utbyggnad. Härvid måste en utbyggnad av basindustrierna
bilda grundvalen. Prospektering i syfte att utröna förekomsten
av malmtillgångar och brytningsmöjligheter måste företas. Frågan om utbyggnad
av specialstålverk bör stå i förgrunden. På denna grundval bör
frågan om kompletterande utbyggnader av verkstadsindustrin prövas.

Yrkandena i motionen 1975/76:2158 om industrietableringar i V äs t e rnorrlands
län motiveras i motionen 1975/76:2157. I denna behandlas
länets befolknings- och arbetsmarknadsutveckling. Sysselsättningsläget har
försämrats under de senaste åren, framhåller motionären, och de statliga
insatserna har varit för små för att förändra helhetsbilden. Av de planerade
3 000 nya arbetstillfällena inom Statsföretagsgruppen hamnar inte ett enda

NU 1975/76:39

7

i Västernorrland, anförs det vidare i motionen. Motionären pläderar för en
ökad vidareförädling av träråvaran, byggd på avancerad träkemisk forskning.

I motionen 1975/76:1823 lämnas en del uppgifter om Svenska AB
Navigatör, som delvis ägs av dotterbolag till Statsföretag AB.
Ägandeförhållandena i Navigatör betecknas som märkliga. Efter att ha berört
Navigatörs företagsköp under de senaste åren uttalar motionärerna bl. a.
att statligt företagande är motiverat endast då särskilda skäl föreligger och
att det är felaktigt att staten utan klart angivna skäl köper upp mindre
företag.

I motionen 1975/76:331 om en statlig revisionsbyrå anförs
att ett mycket stort antal av de mest betydelsefulla revisionsuppdragen har
koncentrerats på ett fåtal revisionsbyråer. Motionärerna hänvisar till en artikel
i Dagens Nyheter den 8 december 1974om de auktoriserade revisorernas
verksamhet. Sveriges fem största revisionsbyråer hade enligt denna artikel
78 börsnoterade företag som klienter. Motionärerna kompletterar med uppgiften
att bland klienterna också fanns minst 117 bolag som direkt eller
indirekt ägdes av staten och att därtill kom minst 48 revisionsuppdrag hos
företagareföreningar, allmänna försäkringskassor och andra organ med anknytning
till staten. De ställer frågan om inte de nämnda uppdragen åtminstone
till stor del skulle kunna anförtros ett av staten ägt revisionsbolag.
Härigenom skulle, menar de, skapas ett alternativ till det ensidiga anlitandet
av de stora revisionsbyråer som i stor omfattning är knutna till revisionsuppdrag
i börsnoterade och andra stora företag. Motionärerna erinrar om
att flera statliga aktiebolag har inrättats för uppdragsverksamhet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Insyn /', redovisning av och utredning om statliga företag
Gällande bestämmelser och praxis

Enligt tilläggsbestämmelse 7.1.1 till riksdagsordningen skall kammaren
varje år utse 18 ledamöter av riksdagen, vilka får deltaga i bolagsstämmor
med Statsföretag AB. Med närvarorätten är enligt riksdagens uttalande (prop.
1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) förenad rätt att ställa frågor.
Det har förutsatts att dessa ledamöter härigenom skall få möjlighet att erhålla
önskade upplysningar rörande såväl Statsföretag som samtliga dess dotterbolag.
Enligt praxis kallar Statsföretag de 18 ledamöterna till information
ytterligare ett par gånger om året.

Statsföretag AB:s årsredovisning överlämnas - enligt riksdagens beslut
(se ovan) - varje år av regeringen till riksdagen. Den behandlas av näringsutskottet,
som avger betänkande över den (se NU 1971:44, 1972:54,
1973:64, 1974:49, 1975/76:8).

NU 1975/76:39

8

1 den årliga publikationen Statliga företag, som utges av industridepartementet,
lämnas en redogörelse för den statliga företagssektorn. Urvalsprincipen
är att aktiebolag där staten direkt eller indirekt äger 50 %
eller mer av aktiekapitalet redovisas i publikationen, dvs. bolag som kan
räknas som statligt ägda. Dessutom anges väsentliga minoritetsposter. Vilande
bolag, försäljningsbolag och fastighetsbolag har lämnats utanför redovisningen.

Tidigare riksdagsbehandling av hithörande frågor

Motionsyrkanden om vidgad representation för riksdagen vid bolagsstämmor
i statliga aktiebolag har förekommit vid 1969-1973 års riksdagar. Första
gången togs frågan upp i samband med propositionen om inrättande av
Statsföretag AB (SU 1969:168). Från folkpartiets sida påyrkades då - även
i reservation - att varje riksdagsman efter särskild anmälan skulle ha möjlighet,
i den utsträckning bolagsordningen medgav, att få tillträde till alla
statliga företags bolagsstämmor. År 1970 tillstyrkte bankoutskottet (BaU
1970:12) en utredning rörande en utvidgning av systemet med representation
för riksdagen vid de statliga företagens bolagsstämmor. Riksdagen följde
emellertid en socialdemokratisk reservation vari yrkades avslag på motionsyrkandet.
Åren 1971 och 1972 avstyrktes motsvarande yrkanden av näringsutskottet
(NU 1971:46, 1972:16), som framhöll att det berörda systemet
just hade börjat prövas inom Statsföretag och att dess verkningar alltså
ännu knappast kunde bedömas. Centerpartiets, folkpartiets och moderata
samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade sig. Riksdagens ledamöter
borde enligt dem få generell rätt att efter anmälan deltaga i de statliga
företagens bolagsstämmor. År 1973 påyrkades - i motion och i reservation
av nyssnämnda tre partiers representanter - att den för Statsföretag gällande
ordningen skulle införas också vid vissa statliga bolag som inte tillhörde
Statsföretagskoncernen. Näringsutskottet (NU 1973:9) anförde att systemet
med riksdagsrepresentation inom Statsföretag hade tillämpats relativt kort
tid och inte blivit utvärderat och att det i detta läge inte var lämpligt att
aktualisera frågan om motsvarande representation inom andra statliga företag.

I en motion år 1972 påyrkade vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen
skulle hos regeringen begära nya riktlinjer - enligt principer som angavs
i motionen - för arbetet inom den statliga företagssektorn. Näringsutskottet
(NU 1972:16) uttalade att det fann motionärernas önskemål i skälig utsträckning
tillgodosedda genom redan gällande riktlinjer och genom pågående
reformarbete. Motionen avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.
En reservation (vpk) avgavs till stöd för motionen.

År 1973 begärde folkpartiet en utredning av den statliga företagsamhetens
mål, omfattning och inriktning. Näringsutskottet (NU 1973:9) hänvisade

NU 1975/76:39

9

till vad som fanns uttalat om mål för Statsföretagsgruppen och andra statliga
foretag, till riksdagens granskning av Statsföretags årsredovisning och till
olika aktuella utredningar. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet, som också
avslogs av riksdagen.

I energipolitiskt sammanhang framfördes våren 1974 ett yrkande om en
utredning med uppgift att lägga fram förslag syftande till att riksdagen skulle
få ökad kontroll över och insyn i den statliga företagssektorn. Näringsutskottet
(NU 1975:30 s. 62) anförde att det inte var lämpligt att den generella
frågan om riksdagens insyn i den statliga företagspolitiken behandlades inom
ramen för riksdagens prövning av hur energipolitiken skulle utformas. Riksdagen
följde utskottet och avslog motionen, som stöddes i en reservation
(fp).

I svar i oktober 1975 (RD 1975/76:13 s. 5) på en fråga (1975/76:51) av
herr Ullsten (fp) om bättre insyn för riksdagen i de statliga företagen meddelade
chefen för industridepartementet statsrådet Johansson bl. a. att man
inom industridepartementet övervägde att - som ett komplement till publikationen
Statliga företag - utge en förteckning över samtliga aktiebolag
som staten äger. Han framhöll emellertid att de flesta av dessa bolag är
av mindre allmänt intresse, typ fastighetsbolag.

Koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen
Gällande rätt

Genom institutet koncernbidrag, varom stadgas i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen,
möjliggörs resultatutjämning mellan olika enheter inom en
koncern. Om svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening såsom moderföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera dotterbolag,
betraktas på vissa villkor koncernbidrag som lämnas från moderbolaget till
dotterbolag eller vice versa eller mellan olika dotterbolag såsom avdragsgill
omkostnad hos givaren och skattepliktig intäkt hos mottagaren. Bland villkoren
märks främst att företagens huvudsakliga verksamhet skall avse jordbruksfastighet,
annan fastighet eller rörelse (dock ej livförsäkringsrörelse),
att koncernbidrag skall redovisas öppet i såväl givarens som mottagarens
självdeklaration samt att moderföretaget inte får vara skattskyldig! för utdelning
från dotterbolag. Om koncernbidrag föranleder att inkomst i icke
oväsentlig mån redovisas inom annan kommun än där den skulle ha redovisats
ifall bidrag inte hade lämnats, skall enligt 57 § 3 mom. kommunalskattelagen
utfallet i skälig mån korrigeras såvitt gäller den kommunala
beskattningen.

NU 1975/76:39

10

Erhållna och lämnade koncernbidrag

Av Statsföretag AB:s förvaltningsberättelser för åren 1970-1974 framgår
i vilken utsträckning koncernbidragsinstitutet hittills har utnyttjats inom
Statsföretagsgruppen. Ett sammandrag av uppgifterna återges i följande tabell.
Koncernbidragen från Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och
Svenska Tobaks AB har i viss utsträckning lämnats direkt till andra dot -

terbolag.

	1970	1971	1972	1973	1974
Erhållna koncernbidrag från LKAB		100,0	100,0	110,0	144,0
Svenska Tobaks AB	42,0	50,0	70,0	65,0	95,0
Berol Kemi AB	-	-	-	-	20,0
AB Statens Skogsindustrier	-	-	-	-	40,0
Övriga	2,2	-	4,4	3,2	8,8
Summa	44,2	150,0	174,4	178,2	307,8
Lämnade koncernbidrag till Kalmar Verkstads AB			46,7	3,1	16,0
Norrbottens Järnverk AB	-	60,0	20,0	68,2	20,0
SMT Machine Company AB	-	25,0	33,0	-	-
AB Sonab	-	-	-	_	50,0
AB Statens Skogsindustrier	32,9	-	6,0	-	_
AB Statsgruvor	-	-	-	10,0	9,0
Sveriges Allmänna Restaurang AB*			25,0	14,0	12,0
Svenska Industri-etablerings AB	_	14,8	11,6	24,5	50,6
Uddcomb Sweden AB	-	-	24,0	_	40,0
Övriga	4,8	5,8	0,2	-	18,1
Summa	37,7	105,6	166,5	119,8	215,7

* till 1973: Sveriges Centrala Restaurang AB

Av hänsyn till bl. a. flera skattetyngda Norrlandskommuner har Statsföretag
beslutat avstå från avdragsrätten vid den kommunala taxeringen.
Statsföretagsgruppens rätt att utnyttja koncernbidragsinstitutet har prövats
av mellankommunala skatterätten.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

I propositionen angående bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121)
förutsattes att öppna koncernbidrag skulle kunna lämnas från ett bolag till
ett annat inom den statliga koncernen. Statsutskottet hade i sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1969:168 inte något att erinra häremot men framhöll
särskilt riksdagens intresse av att sådana transaktioner som koncernbidrag
och internleveranser tydligt redovisades.

NU 1975/76:39

11

1 en motion vid 1972 års riksdag hemställdes att riksdagen skulle besluta
att koncernbidrag icke skulle få överföras från LKAB och Svenska Tobaks
AB till Statsföretag AB och att inkomstbeloppet under rubriken Skatter
på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 skulle räknas upp med 130 milj.
kr. Motionen behandlades av skatteutskottet (SkU 1972:11), som anförde
att det inte ankom på detta utskott att bedöma lämpligheten och omfattningen
av sådana koncernbidrag men att det mot bakgrund av målsättningen
för Statsföretag AB föreföll naturligt att samma företagsekonomiska principer
borde gälla i detta hänseende för de statliga företagen som för de privata.
Utskottet uttalade att man vid tillkomsten av Statsföretag AB självfallet
hade beaktat de skattekonsekvenser som följde av vinstöverföringar i form
av bl. a. koncernbidrag mellan de statliga bolagen. Dessutom framhöll utskottet
att man vid bedömningen av skattebortfallet måste ta hänsyn till
att bidragen i allmänhet endast påverkar den statliga inkomstskatten. Utskottet
avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Motioner med motsvarande innebörd väcktes vid 1973 och 1974 års riksdagar.
De avstyrktes av näringsutskottet (NU 1973:9, 1974:9), som erinrade
om att det i förutsättningarna för bildandet av Statsföretag AB ingick att
koncernbidragsinstitutet skulle kunna utnyttjas inom den nyorganiserade
företagsgruppen. Utskottet ansåg att det inte fanns något skäl för att Statsföretag
skulle undantagas från de möjligheter till resultatutjämning mellan
bolag inom en koncern som skattelagstiftningen medger. Riksdagens krav
på insyn i vilka konsekvenser koncernbidragen får från skattesynpunkt och
eljest tillgodoses, framhöll utskottet 1973, genom att Statsföretag - i enlighet
med vad som uttalades i samband med förvaltningsbolagets inrättande -klart redovisar transaktioner av detta slag. Motionerna avslogs av riksdagen.
Från moderata samlingspartiets företrädare i utskottet förelåg 1973 en reservation
för bifall till det årets motion i ämnet och 1974 ett särskilt yttrande,
där det betecknades som angeläget att Statsföretag är återhållsamt med att
utnyttja de legala möjligheter till koncernbidrag som står till buds. Ett liknande
särskilt yttrande avgavs år 1975, då näringsutskottet (NU 1975:19)
avstyrkte - och riksdagen avslog - samma motionsyrkande som det nu
aktuella.

Ljusdals Träprodukter AB

Det i motionen 1975/76:1802 nämnda företaget Edströms Industrier AB
var till början av år 1975 dotterbolag till Svenska Industrietablerings AB
(Svetab). Tillsammans med några andra dotterbolag till Svetab har det förts
över till en särskild byggmaterialgrupp direkt under Statsföretag, kallad
Svenska Bomaterial AB (ESSBO). Gruppens uppgift anges vara att sanera
en starkt förlustbringande verksamhet. Edströms Industrier AB har vid årsskiftet
1975-1976 bytt namn till Ljusdals Träprodukter AB. Företaget tillverkar
huvudsakligen trappor och furugolv. Antalet anställda är ca 170,

1** Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

12

varav 30 tjänstemän. Omsättningen år 1975 var ca 19 milj. kr. För det
året redovisas en förlust av 1,5 milj. kr. Den reella forlusten under året
beräknas till 2,8 milj. kr.

Östernäs sågverk i Ljusdal drivs av ett aktiebolag av vars aktiekapital
(1 milj. kr.) Ljusdals kommun sedan senare delen av 1960-talet äger hälften,
medan återstoden är i privat ägo. Tillverkningen består av sågade och hyvlade
trävaror och exporteras till ca 70 %. Råvaran köps från domänverket och
olika skogsbolag. Antalet anställda är ca 120. Omsättningen var år 1974
ca 40 milj. kr. och år 1975 ca 33 milj. kr. Rörelseresultatet år 1975 var
positivt trots omsättningsminskningen. Företagets anläggningar har byggts
om helt under de senaste åren. Företaget har nu en orderstock motsvarande
ett halvt års produktion. Vissa planer på ökad förädlingsgrad finns.

Utbyggnad av nya statliga industrier

Uttalanden om 1 o k a 1 i ser i n g spo 1 i t i s k a insatser från
Statsföretag AB:s sida

1 propositionen om inrättande av Statsföretag AB (prop. 1969:121) uttalade
chefen för industridepartementet statsrådet Wickman att de statliga företagen
enligt hans mening även i framtiden borde ha ett särskilt ansvar
att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och
lokaliseringsalternativ. I detta sammanhang underströks angelägenheten av
en aktiv medverkan från alla slag av företag för uppgifter i t. ex. regionpolitiken.
Vidare erinrades om att olika lokaliseringspolitiska stödåtgärder
finns att tillgå för att främja industriell verksamhet som är önskvärd från
regionpolitisk synpunkt. Statliga och privata företag skulle i fortsättningen,
framhölls det, komma att arbeta under lika villkor i fråga om möjligheterna
att erhålla lokaliseringsstöd. Företagsdelegationen, vars betänkande låg till
grund för propositionen, hade anvisat en teknik för att förena det företagsekonomiska
intresset med det samhällsekonomiska genom att föreslå
att förvaltningsbolaget skulle åläggas skyldighet att lämna offert för fullgörande
av sådana speciella uppgifter som ägaren begär att bolaget skall
fullgöra. Möjligheterna för staten/ägaren att av sina företag ta in offerter
av denna art tillmättes stor betydelse av departementschefen.

Verkställande direktören för Statsföretag AB Per Sköld har nyligen i ett
föredrag (sparbankernas konferens "Vårt ekonomiska läge” den 12 mars
1976) behandlat frågan om insatser från Statsföretagsgruppens sida inom
ramen för lokaliserings- och sysselsättningspolitiken. 1 första hand, uttalades
där, har Statsföretag försökt göra en insats genom att prioritera investeringar
i sina dotterbolag i översta Norrland. Detta har endast marginellt ökat antalet
anställda men innebär tryggare sysselsättning för framtiden. Svenska Industrietablerings
AB (Svetab), som ingår i Statsföretagsgruppen, har till uppgift
att initiera och stödja industriella satsningar främst inom stödområdet.

NU 1975/76:39

13

Det har emellertid under de gångna åren visat sig vara svårt att hitta lämpliga
objekt och att uppnå godtagbara ekonomiska resultat. Svetab har därför kommit
att inrikta sin verksamhet på att övertal eller ingå som delägare i företag
inom stödområdet för att rädda dessa och därigenom trygga redan befintlig
sysselsättning. Det har dock inte varit möjligt att nå de uppställda ekonomiska
målen för Svetab, bl. a. att verksamheten på sikt skall bli ekonomiskt
självbärande. Inom företagsgruppen i övrigt har det nu varit svårt
att initiera satsningar som är ekonomiskt motiverade och därutöver ger
sysselsättningseffekt inom områden med undersysselsättning. Därför har
företagits en omorganisation med syfte att skapa förutsättningar för att bättre
involvera gruppens företag i verksamheten. 1 samråd med industridepartementet
har Statsföretag ändrat på Svetabs uppgifter. Företaget kommer,
alltjämt i form av ett särskilt bolag, att inordnas i moderföretaget som stabsorgan.
Dess uppgift skall vara att söka och initiera objekt som kan utnyttjas
för sysselsättningsskapande satsning och samtidigt kan förankras hos något
av de övriga dotterföretagen. Svetab skall delta i behövligt projektarbete
och därmed vara specialist på de särskilda förhållanden som råder vid etablering
av stödområden. För att motverka förluster som kan tvinga de nya
företagen att redovisa negativt resultat avser Statsföretag att inrätta en fond
ur vilken bidrag skall kunna utgå för täckande av icke förutsedda kostnader
under de första verksamhetsåren. Stödet, som kommer att få formen av
koncernbidrag, skall om möjligt återbetalas när verksamheten har stabiliserat
sig och kalkylerade resultat uppnåtts. I övrigt räknar Statsföretag med att
medverka i den allmänna sysselsättnings- och lokaliseringspolitiken på
grundval av speciella uppdrag för vilka företaget erhåller ersättning inom
ramen för det s. k. offertsystemet.

1 näringsutskottets betänkande 1975:19 redogörs för tidigare riksdagsbehandling
av förslag om lokaliseringspolitiska insatser i form av ökad industriell
verksamhet i statlig regi. Sålunda refereras ett av riksdagen år 1968
uttalat önskemål ”att ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att
genom ytterligare satsning på statliga företag tillgodose kravet på ett växande
antal arbetstillfällen i Norrland” samt ställningstaganden till motionsyrkanden
om ett brett statligt industriprogram i Norrbotten och om skapande
av statliga ”basindustrier”.

Riksdagsbehandling av tidigare förslag i ämnet,
m. m.

Förslag om att allmänna pensionsfondens aktieplaceringar
skulle inriktas uteslutande på nyetablering av ”statligt ägda basindustrier”
eller motsvarande har väckts år 1973 med anledning av propositionen
om inrättande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse
(NU 1973:58) och återigen åren 1974-1976 (NU 1974:37, 1975:33,
1975/76:34). De har avstyrkts av näringsutskottet, varje gång med reser -

NU 1975/76:39

14

vation av vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet, och avslagits
av riksdagen. Utskottet har bl. a. erinrat om att medel för aktieteckning
i statliga företag hittills har anvisats över statsbudgeten och uttalat
att frågan om den statliga företagssektorns utveckling enligt dess uppfattning
bör hållas skild från frågan om aktieköp med medel ur allmänna pensionsfonden.
Utskottet har vidare påpekat att uttrycket ”basindustri” i dessa
motioner torde ha givits en vidare innebörd än den som är gängse.

Näringsutskottet behandlade år 1974 (NU 1974:29) en motion om statliga
produktionsinitiativ för ökad sysselsättning i V ä r m 1 a n d . 1 denna motion
framfördes bl. a. ungefär samma yrkande som i motionen 1975/76:841. Utskottet
hänvisade till aktuella förslag och överväganden rörande metallmanufakturindustrin
och skogsbranschen och avvisade tanken att riksdagen
skulle ge sådana detaljerade anvisningar rörande engagemang från allmänna
pensionsfondens sida som föreslagits i motionen. Utskottet anslöt sig till
motionärens bedömning att utvecklingen inom Värmlands län motiverade
kraftfulla insatser. Utskottet hänvisade till det pågående arbetet med
länsplanering 1974 och sade sig förutsätta att olika vägar att komma till rätta
med sysselsättningsproblemen och näringslivets strukturproblem i Värmlands
län skulle noga prövas i samband med länsplaneringsarbetet. Motionen
avstyrktes av utskottet - med reservation av vänsterpartiet kommunisternas
representant - och avslogs av riksdagen.

I samband med propositionen år 1974 om finansiering av Stålverk 80 behandlade
näringsutskottet (NU 1974:40) en motion om utredning av behovet
och möjligheten av ett ökat statligt engagemang iden mellansvenska
specialstålindustrin. Utskottet avstyrkte förslaget om en särskild
utredning med hänvisning till att specialstålindustrins situation bevakades
av industridepartementet och att chefen för detta departement hade
aviserat att ett stålbranschråd skulle tillsättas. Riksdagen avslog motionen.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet statsrådet Bengtsson besvarade
den 6 februari 1976 (RD 1975/76:62 s. 113) en fråga (1975/76:88) av herr
Lorentzon om åtgärder mot arbetslösheten i Västernorrlands län.
I svaret lämnades en del uppgifter om arbetsmarknadsläget i länet och redogjordes
för sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens
ram.

Länsplanering 1974

Enligt uppdrag år 1973 har länsstyrelserna i alla län genomfört
länsplanering 1974, en fortsättning av tidigare regional utvecklingsplanering.
Syftet med länsplanering 1974 har varit att utarbeta planer som visar hur
de regionalpolitiska målen - att åstadkomma arbete, service och en god
miljö inom räckhåll för alla människor - skall kunna förverkligas i län och
kommuner. Problem rörande sysselsättningen hör till dem som särskilt analyseras
i länsplaneringen. Därvid lämnas också förslag till åtgärder för att
avhjälpa dessa problem. En samlad utvärdering av länsplanering 1974 har

NU 1975/76:39

15

i december 1975 redovisats av arbetsmarknadsdepartementet i rapporten
(SOU 1975:91) Politik för regional balans. I bilaga 1 (SOU 1975:92) till denna
rapport finns en sammanfattning länsvis av länsplanering 1974. I rapporten
finns ett kapitel om näringslivets utveckling, där i avsnittet om industrin
lämnas redogörelser för industripolitiska insatser av olika slag, bl. a. (s. 186 f.)
genom statliga företag. Här redovisas också uttalanden av olika länsstyrelser
om önskvärdheten av statliga etableringar och andra regionalpolitiska insatser
från statliga företags sida.

Bland de åtgärder för regionalpolitisk stimulans som förordas av länsstyrelsen
iGotlands län - där industrins andel av sysselsättningen år 1970
var 18 96 mot 31 96 i genomsnitt för hela landet - är att lokalisering av
statliga företag mera aktivt utnyttjas för att bygga upp fungerande arbetsmarknader.

Vissa utredningar

Jernkontoret genomför under år 1976 en utredning av specialstålindustrins
struktur och utvecklingsbetingelser. Med hänsyn till att
produktionen vid de svenska stålföretagen är blandad begränsas utredningen
i huvudsak till nio företag, vilka tillsammans svarar för mer än 85 96 av
landets totala produktion av specialstål. Utredningen skall bl. a. söka ange
tänkbara vägar för att möta förutsedda problem och för att uppnå en konkurrensduglig
marknads- och produktionsstruktur inom stålindustrin.

Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillsatt en strukturutredning
angående den svenska handelsstålindustrin (ordförande: professor
Lars Nabseth).

Petroindustrin behandlas av petroindustriutredningen (I 1972:04;
ordförande: f. d. generaldirektör Erik Grafström). Utredningen väntas lägga
fram ett slutbetänkande om den petrokemiska industrins framtida utveckling
i Sverige inom kort.

Svenska AB Navigatör

Svenska AB Navigatör bildades år 1968 och inledde sin verksamhet år
1969. Bolaget var avsett att utgöra ett utvecklingsbolag knutet till dåvarande
Sveriges Kreditbank; det fördes över till de nuvarande A-aktieägarna med
hänsyn till det förbud som råder för banker att äga aktier. År 1975 var
aktiekapitalet, 56,1 milj. kr., fördelat på följande sätt (andel av röstvärdet
inom parentes): Pensionskassan för Svenska Tobaks AB:s förvaltningspersonal
31 96 (47 96), dotterbolag till Statsföretag AB (LKAB, AB Statens
Skogsindustrier, Svenska Tobaks AB) 26 96 (39 96), Kooperativa förbundet
och AB Svenska Godscentraler (ASG) 5 96 (8 96) - alla innehavare av Aaktier
- samt enskilda innehavare av B-aktier 38 96 (6 96). B-aktierna har
givits som (del)likvid vid företagsförvärv. Navigatörs styrelse har fattat ett

NU 1975/76:39

16

principbeslut om att bolaget skall ansöka om börsintroduktion.

Navigatör betecknar sig som ett ”rörelsedrivande förvaltningsbolag” med
uppgift att köpa små och medelstora företag med utvecklingspotential inom
verksamhetsområden där framtidsmöjligheterna är goda och att driva dem
i egen regi med krav på god lönsamhet i syfte att vidareutveckla verksamheten,
ge de anställda trygghet och ge aktieägarna skälig avkastning
på investerat kapital. Moderbolaget skall bl. a. utveckla samarbete och erfarenhetsutbyte
mellan företagen, främst inom produktion, marknadsföring
och export.

Navigatör har f. n. 35 företagsenheter (mot resp. 8, 13 och 24 åren
1972-1974) med tillsammans nära 2 000 anställda. Företagen finns på åtskilliga
orter i Syd- och Mellansverige. Dessutom finns några utländska
dotterbolag. Organisatoriskt är dotterbolagen sammanförda i två elsektorer
och tre mekaniksektorer, vardera med en koordinator, samt fyra divisioner
(bildelar, Handicbolagen - kommunikationsradio m. m. -, hem-, plast-) med
resultatansvar. Varje division har en styrelse som även är styrelse för de
enskilda dotterbolagen. De företagare som har sålt sin rörelse till Navigatör
har i regel kvarstått som anställda företagsledare.

Koncernens omsättning var ca 450 milj. kr. år 1975 och beräknas till 615
milj. kr. år 1976. Dess rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatter
var åren 1973-1975 resp. 11,0 milj. kr., 27,5 milj. kr. och 15,8 milj. kr.

Chefen för industridepartementet har anhållit om yttrande från Statsföretag
AB rörande Navigatörs ägandeförhållanden.

Statlig revisionsbyrå

Bestämmelser om revision av aktiebolag

Bestämmelser om revision av aktiebolag finns i aktiebolagslagen. I det
följande redovisas vissa föreskrifter i den nya aktiebolagslag (1975:1385)
som träder i kraft den 1 januari 1977 (10 kap.).

Revisor väljs av bolagsstämman. Skall flera revisorer utses, kan dock
i bolagsordningen bestämmas att en eller flera av dem, dock icke alla, skall
utses i annan ordning. Bolagsstämman kan också utse en eller flera revisorssuppleanter.
Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag.
Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd
revisor. Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en
av moderbolagets revisorer.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor,
om balansomslutningen (tillgångarnas nettovärde) för de två senaste räkenskapsåren
överstiger ett belopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen
om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av resp.
räkenskapsår, om medelantalet anställda hos bolaget överstiger 200 eller om

NU 1975/76:39

17

bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven
av sammanslutning av svenska fondkommissionärer. Om bolagets bundna
egna kapital uppgår till minst en miljon kronor, skall minst en av bolagsstämman
utsedd revisor vara auktoriserad revisor.

Revisors uppgift är att i den omfattning god revisionssed bjuder granska
bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning. Är bolaget moderbolag, skall revisor även
granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden
i övrigt. Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse
till bolagsstämman. Om revisionsberättelsens innehåll finns närmare bestämmelser.
Erinringar kan i annan ordning framställas till styrelsen eller
verkställande direktören.

Bestämmelser om auktorisation och godkännande
av revisorer

Enligt lag (1975:86) får regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen
bestämmer meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande
av revisor.

Enligt förordningen (1973:221, ändrad 1975:208) om auktorisation och
godkännande av revisor prövas fråga härom av kommerskollegium. Förordningen
innehåller bestämmelser om krav på utbildning, praktik m. m.
för att auktorisation resp. godkännande skall kunna erhållas. Vidare meddelas
vissa allmänna föreskrifter om revisors yrkesutövning. Auktoriserad
revisor får enligt förordningen driva revisionsverksamhet endast i form av
egen rörelse eller under form av handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag,
som uppfyller av kommerskollegium föreskrivna villkor. Han får
ej - om inte kommerskollegium medger undantag - driva eller deltaga i
ledningen av affärsverksamhet eller vara anställd hos annan än auktoriserad
revisor, bolag av nyss angivet slag eller juridisk person som kommerskollegium
särskilt har godtagit. Kommerskollegium utövar tillsyn över auktoriserade
och godkända revisorers verksamhet.

Till förordningen har kommerskollegium meddelat tillämpningsföreskrifter
i kommerskollegiets revisorskungörelse(kommerskollegiets författningssamling
1973:6). Bland dessa föreskrifter märks följande.

Om auktoriserad revisor driver revisionsverksamhet under form av handelsbolag,
kommanditbolag eller aktiebolag, får bolaget inte utöva annan
verksamhet än sådan som är förenlig med auktoriserad revisors yrkesutövning.
Drivs verksamheten under form av aktiebolag, får endast auktoriserad
revisor vara styrelseledamot eller styrelsesuppleant, vice verkställande
direktör eller firmatecknare i bolaget. Icke heller får annan än auktoriserad
revisor vara aktieägare i bolaget. Drivs verksamheten under form
av handelsbolag eller kommanditbolag, får endast auktoriserad revisor vara
bolagsman.

NU 1975/76:39

18

Vissa uppgifter om revisorskåren

Antalet auktoriserade och godkända revisorer uppgick den 31 december

1975 till 581 resp. 1 035. Av de auktoriserade revisorerna var 296 verksamma
i Stockholms län, 91 i Göteborgs och Bohus län och 55 i Malmöhus län.
Av de auktoriserade revisorerna var 493 ledamöter av Föreningen Auktoriserade
revisorer. Dessa var fördelade på 145 revisionsbyråer, av vilka
83 hade en, 20 två, 27 tre-fem, 6 sex-tio, 5 elva-trettio och 4 mer än trettio
auktoriserade revisorer.

En särställning inom branschen intas av tre revisionsbyråer med anknytning
till riksorganisationer. För dessa byråer har lämnats tillstånd till avvikelse
från vissa av de regler som anges ovan. För Lantbrukarnas riksförbunds
revisionsbyrå AB gäller att kravet att ingen annan än auktoriserad
revisor får vara aktieägare inte behöver vara uppfyllt. Sådant undantag har
också medgivits för Sparbankernas revisionsbyrå AB. Samtliga aktier skall
här ägas av Svenska sparbanksföreningen eller dess serviceaktiebolag. Svenska
kommunförbundets revisionsbyrå ingår enligt särskilt tillstånd som en
avdelning i förbundets kansli; dess chef skall vara auktoriserad revisor.

I redogörelsen Statliga företag 1975 lämnas uppgifter om revisorerna i
71 aktiebolag med säte i Sverige, vilka helt eller till minst 50 % ägs av
staten. Dessa aktiebolag är sju kreditinstitut (AB Företagskredit och AB
Industrikredit räknade som ett företag), Statsföretag AB och 29 dotterbolag
till detta samt 34 andra bolag. Uppgifterna avser juli 1975.

I dessa aktiebolag hade 45 auktoriserade revisorer sammanlagt 112 revisionsuppdrag
(suppleantskap oräknade). Av dem hade 25 ett uppdrag, 15
två-fyra uppdrag och fem flera uppdrag, som mest tretton resp. elva. De
båda auktoriserade revisorerna i Statsföretag AB - vilka tillhör olika revisionsbyråer-
hade tio resp. sex revisionsuppdrag i femton av dotterbolagen.
Annan revisor än den eller de auktoriserade förekom i de sju kreditinstituten,
i Statsföretag AB och sju av dess dotterbolag samt i 23 av de övriga bolagen.

I två av kreditinstituten, i Statsföretag AB och i ett av dess dotterbolag
samt i sex av de övriga bolagen fanns minst en riksdagsledamot bland revisorerna.

I n t e rpe 11 a t i o nsd e ba 11 om ändrade former för företagsrevision Chefen

för handelsdepartementet statsrådet Lidbom besvarade den 5 mars

1976 en interpellation (1975/76:112) av herr Bergqvist (s) om ändrade former
för företagsrevision. Interpellanten hade frågat om statsrådet ville ge en
översikt av regeringens planer för att reformera företagens redovisning och
revisorernas ställning i företagen och om han var beredd att föreslå att
länsstyrelse eller annat samhällsorgan skall få rätt att utse minst en revisor
i varje företag som är skyldigt att ha revisor.

NU 1975/76:39

19

I interpellationer! berördes bl. a. frågan om inriktningen av revisorernas
granskning. Aktieägarnas och fordringsägarnas intressen står nu i förgrunden,
framhölls det. Det viktigaste med företagens verksamhet är emellertid,
anförde interpellanten, deras betydelse för de anställda, för orten och regionen
samt för samhället i stort; även härvidlag skulle ett värdefullt bidrag
kunna lämnas av revisorerna. En förutsättning för en effektiv granskning
i samhällets intresse är, konstaterade interpellanten vidare, att revisorerna
har en oberoende ställning gentemot företagsledningen. Han citerade uttalanden
härom av samarbetsutredningen i betänkandet (SOU 1970:41) Företag
och samhälle och av lagutskottet, som i sitt betänkande 1974:29 anförde: För

att en opartisk revision i alla lägen skall kunna garanteras, är det
enligt utskottets uppfattning angeläget att revisorerna intar en självständig
ställning inte bara i förhållande till styrelse och verkställande direktör utan
också i förhållande till bolagsstämman.

I interpellationssvaret anfördes att under senare tid en rad åtgärder vidtagits
för att bättre anpassa lagstiftningen på redovisningsområdet till samhällets
och de anställdas behov av att få en korrekt information om företagens
ekonomiska förhållanden. Enligt den nya aktiebolagslagen kommer antalet
aktiebolag som är skyldiga att ha kvalificerad revisor att öka avsevärt. Den
nya lagen medför också en utvidgning av revisorernas arbetsuppgifter och
rapporteringsskyldighet och en skärpning av reglerna om revisorsjäv. De
nya redovisningsbestämmelserna, som har samordnats med den föreslagna
nya bokföringslagen, ställer vidare krav på att bolagen skall tillämpa en
väsentligt öppnare redovisning än som f. n. krävs.

Kritiken mot den nuvarande ordningen för utseende av revisor går ut
på, sades det i interpellationssvaret, att revisorerna knappast kan få den
oberoende ställning som krävs för att de skall kunna ge en opartisk och
fullödig information om de reviderade företagen. Handelsministern sade
sig i princip kunna hålla med om att systemet med bolagsstämmovalda
revisorer inte är helt förenligt med kravet på revisorernas självständiga ställning.
Bedömningen av om man bör införa ett system med offentliga revisorer
är emellertid, menade han, beroende bl. a. av vilket utbyte ett sådant system
kan väntas ge från informationssynpunkt. Hur stort utbytet blir beror i sin
tur på vilka uppgifter de offentliga revisorerna skall ha.

Frågan om offentliga revisorer har hittills, sade handelsministern, fått
stå tillbaka för andra lagstiftningsalternativ när det gäller att lösa insynsfrågorna.
Ett sådant alternativ utgör systemet med styrelserepresentation
för samhället och de anställda. Handelsministern berörde olika reformprojekt
som gäller insyn i företagen för samhället och de anställda - för de senares
del även medbestämmanderätt. Avslutningsvis uttalade han att det kunde
vara klokt att först avvakta de praktiska erfarenheterna av detta reformarbete
innan man beslutar om att bygga upp ytterligare ett informationssystem.

NU 1975/76:39

20

Riksdagsbehandling av motioner om utvidgning av
befogenheterna för revisorer i aktiebolag

Den ovan refererade interpellationen anknyter till en motion vid 1972
års riksdag, vari begärdes utredning med sikte på att revisorernas befogenheter
skulle utvidgas och att deras ställning skulle stärkas gentemot
den företagsledning som de skall kontrollera. Näringsutskottet (NU 1972:63)
hänvisade till att sedan motionen väcktes olika åtgärder vidtagits för att
öka samhällets och de anställdas insyn och inflytande i företagen samt att
flera förslag om vidgat revisorsinflytande övervägdes inom Kungl. Maj:ts
kansli. Då riksdagen kunde förväntas få ta ställning till resultatet av dessa
överväganden inom en inte alltför avlägsen framtid ansåg utskottet det inte
vara påkallat att begära en sådan utredning som föreslogs i motionen. Denna
avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Motioner rörande revisorernas uppgifter har även förekommit vid 1973
och 1974 års riksdagar (NU 1973:47, LU 1974:29).

Utskottet

Tillsammans med förslaget i propositionen 1975/76:99 om att staten skall
teckna ytterligare aktier i Statsföretag AB till ett belopp av 1 500 milj. kr.
behandlar utskottet i detta betänkande ett antal olika motionsyrkanden rörande
Statsföretagsgruppen, den statliga företagssektorn i allmänhet eller
speciella företag. En del av dessa yrkanden gäller utbyggnad av den statliga
verksamheten i företagsform, bl. a. för att tillgodose regionalpolitiska syften.

Statsföretag AB fick vid sin tillkomst år 1970 ett aktiekapital av 1 400
milj. kr. Detta höjdes åren 1974 och 1975 till 1 650 milj. kr. Höjningen
var avsedd för finansiering av ett nytt stålverk i Luleå. Statsföretagsgruppen
kännetecknas av en hög investeringstakt. Under perioden 1970-1975 har
anläggningsinvesteringarna uppgått till ca 5 700 milj. kr. Dessutom har under
denna period företag förvärvats för ca 600 milj. kr. En övervägande del
av investeringarna har avsett basindustrier - gruvor, järnverk, skogsindustri
och petrokemisk industri. Sysselsättningen inom Statsföretagsgruppen har
till följd av investeringarna och företagsförvärven ökat från ca 34 000 år
1970 till ca 45 000 år 1975. Över 40 % av de anställda sysselsätts i Norrland.
Lönsamheten har naturligt nog varierat. Åren 1970-1973 låg den, mätt på
det totala arbetande kapitalet, genomsnittligt på knappt 6 %. Den steg till
12 % under högkonjunkturåret 1974 men försämrades starkt under år 1975,
för vilket slutligt bokslut ännu inte föreligger. Självfinansieringsgraden har
också växlat. Den var år 1970 ca 70 % men år 1975 så låg som ca 35 %.
Statsföretags soliditet har sjunkit från ca 40 % år 1970 till 26 % år 1975.

Som övergripande mål för Statsföretag har angivits att företaget under
krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. En av de kom -

NU 1975/76:39

21

pletterande målformuleringarna går ut på att vid valet mellan olika produktions-
och lokaliseringsalternativ hänsyn skall tas till samhällsintresset.

Under år 1975 och början av år 1976 har planer utarbetats för investeringar
inom Statsföretagsgruppen åren 1976-1979. Dotterbolagens planer - vilka
i propositionen betecknas som väl underbyggda och genomarbetade - förutsätter
i flertalet fall finansiell medverkan av moderbolaget, vilket dessutom
måste gripa in med stöd för att akuta lönsamhetsproblem inom flera företag
skall kunna lösas. Den begäran om medverkan till en förstärkning av moderbolagets
kapital som riksdagen nu har att ta ställning till baseras på en
reviderad - och därigenom betydligt reducerad - investeringsplan för den
angivna perioden. Enligt planen bibehålls den hittillsvarande inriktningen
mot investeringar särskilt i exportinriktade basindustrier, framför allt i Norrbottens
län. Ca 75 % av investeringarna avser de ovan uppräknade basindustrierna.
Av de totala investeringarna beräknas 3 500 milj. kr. vara ersättnings-
och rationaliseringsinvesteringar, återstoden expansionsinvesteringar.
Det bör observeras att den fortsatta finansieringen av Stålverk 80
liksom en del andra särskilda projekt ligger utanför det nu aktuella investeringsprogrammet.
I två propositioner som har avlämnats senare behandlas
engagemang från Statsföretags sida inom varvsindustrin (prop.
1975/76:121) och på oljeområdet (prop. 1975/76:124). Innebörden av investeringsplanen
för de i sammanhanget mest betydelsefulla dotterbolagens
del anges i propositionen översiktligt i en kortfattad beskrivning av dessa
företags utveckling.

Motionerna 1975/76:2169 och 1975/76:2177 har väckts med anledning
av propositionen. 1 båda uttalas att de uppgifter som publiceras i propositionen
inte ger tillräcklig grund för riksdagens bedömning av regeringens
förslag. Med hänvisning till information som har lämnats av Statsföretag
sägs i den senare motionen att motionärerna är beredda att - under vissa
förutsättningar - tillstyrka propositionen. I motionen 1975/76:2169 yrkas
däremot att riksdagen skall besluta om avslag på propositionen och om
en begäran till regeringen att den under våren lägger fram en ny proposition
i ämnet med fylligare uppgifter. Utskottet - som har haft tillgång till kompletterande
skriftligt material och därutöver har fått muntliga upplysningar
av Statsföretags ledning - anser att det nu finns erforderligt underlag för
ett beslut av riksdagen om anslag till teckning av ytterligare aktier i Statsföretag
och avstyrker alltså motionen 1975/76:2169 i den del som har nämnts.
Till vissa punkter i motionärernas argumentation återkommer utskottet i
det följande.

Tillstyrkan av propositionen åtföljs i motionen 1975/76:2177 av krav på
att ökade kapitalresurser skall ställas till de mindre och medelstora företagens
förfogande, att Statsföretag skall inrikta sig på att lösa problem för förlustbolagen
i gruppen och att riksdagens insyn i de statliga företagen skall
förbättras. Frågor om de mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning
behandlar utskottet i annat sammanhang. På förslag av finansutskottet (FiU

NU 1975/76:39

22

1975/76:20) har riksdagen nyligen uttalat sig för en ökning av utlåningskapaciteten
hos vissa kreditinstitut som medverkar till finansiering av mindre
och medelstora företag. Att Statsföretag måste ägna särskild omsorg åt
sina förlustbolag framgår redan av det lönsamhetskrav som är primärt för
företaget. Utskottet finner också Statsföretags strävanden att komma till
rätta med förlustbolagens problem väl bestyrkta.

Krav på förbättrad redovisning av och insyn i statliga företag ställs utom
i motionen 1975/76:2177 också i motionerna 1975/76:244 och 1975/76:1782.
I de båda förstnämnda motionerna framförs tre uppslag. Varje riksdagsman
bör, anser motionärerna, få rätt att delta i bolagsstämman i alla statliga
företag. Riktlinjer bör utfärdas för utformningen av statliga företags årsredovisningar,
varvid motsvarande rekommendationer för de börsnoterade
företagen bör vara mönsterbildande. Vidare bör en sådan årlig redovisning
till riksdagen som nu ges för Statsföretag AB lämnas för alla de företag
över en viss minimistorlek som staten äger direkt eller indirekt. Det sistnämnda
förslaget möter också i motionen 1975/76:1782, här möjligen med
avseende även på företag där staten blott har en minoritetsandel.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är väsentligt att de statliga
företagens offentliga redovisning utformas på sådant sätt att både riksdagen
och en större allmänhet får goda förutsättningar att följa och bedöma verksamheten.
Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet finner inte
att den praxis som nu tillämpas ger anledning till generell kritik men anser
att informationen om statliga företag bör kunna förbättras, inte minst vad
gäller möjligheterna att få en samlad överblick över den statliga företagssektorn,
inklusive dotterbolag inom olika koncerner. Utskottet noterar att
chefen för industridepartementet har ställt i utsikt att den årliga publikationen
Statliga företag skall kompletteras med en mera fullständig förteckning
över de företag som staten äger. Sedan systemet med representation
för riksdagen vid Statsföretags bolagsstämmor nu har tillämpats några år
är det naturligt att det utvärderas och att i samband därmed övervägs om
ledamöter av riksdagen bör få vidgad rätt att delta i statsägda företags bolagsstämmor.
Givetvis kan många mellanformer tänkas mellan den nuvarande
begränsade representationen för riksdagen inom Statsföretag AB
och den obegränsade närvarorätt för riksdagsledamöter som i motionerna
1975/76:244 och 1975/76:2177 föreslås gälla inom alla statliga aktiebolag.
Även andra former för insyn bör övervägas. Med hänvisning till vad här
sagts vill utskottet förorda att frågan om förbättrad redovisning av och ökad
insyn i statliga företag utreds genom regeringens försorg och att resultatet
av detta utredningsarbete föreläggs riksdagen.

Utskottet tar därefter upp propositionens förslag om anslag till teckning
av aktier i Statsföretag AB.

I motionen 1975/76:2169 hävdas att propositionen är bristfälligt underbyggd.
Motionärerna ställer långtgående krav på att uppgifter om den ekonomiska
situationen för olika företag inom Statsföretagsgruppen skall of -

NU 1975/76:39

23

fentliggöras. Utskottet har ovan uttalat sig för att de statliga företagens
förhållanden skall redovisas med ett stort mått av öppenhet. Det är emellertid
uppenbart att detaljerade planer och kalkyler i ett relativt långsiktigt investeringsprogram
bör få åtnjuta den sekretess som betingas av företagets
- och därmed ägarens - ekonomiska intressen. Utskottet noterar att riksdagspartierna
har haft möjlighet att från Statsföretag få viss information
som inte lämnas i propositionen. För egen del har utskottet, som ovan
redovisats, skaffat sig ytterligare upplysningar i skriftlig och muntlig form.
Utskottet finner de krav på offentlig dokumentation som framförs i motionen
1975/76:2169 alltför långtgående och delar inte den allmänt negativa syn
på investeringsfrågans handläggning som kommer till uttryck i denna motion.

Utskottet har vid sin granskning av regeringens förslag kommit till den
uppfattningen att Statsföretags investeringsprogram för åren 1976-1979 är
välmotiverat och att det för sitt genomförande kräver ett sådant tillskott
av nytt ägarkapital som föreslås i propositionen. Investeringarna inom Statsföretagsgruppen
kommer enligt förslaget att självfinansieras i samma utsträckning
som under perioden 1972-1975. Kravet på tillskott av ägarkapital
föranleds främst av att Statsföretags soliditet inte når upp till den nivå som
är en förutsättning för att den erforderliga upplåningen skall kunna genomföras.
Att soliditeten inom Statsföretagsgruppen har sjunkit snabbare än
inom den svenska industrin i stort återspeglar, såsom framhålls i propositionen,
att investeringarna inom gruppen har legat på en betydligt högre
nivå än inom industrin i övrigt.

Vad gäller lönsamheten vill utskottet peka på industriministerns uttalande
(s. 21) att de krav som Statsföretag härvidlag ställer synes ge förutsättningar
för en god förräntning av det investerade kapitalet. Varje enskilt investeringsprojekt
kommer enligt de principer som redovisas att prövas mot
de lönsamhetskrav som gäller inom företagsgruppen. Dessa krav ligger, meddelas
det, i regel på 20 å 25 % internränta, med variationer från tid till
annan beroende på bl. a. projektets karaktär, kapital marknadsläget och penningvärdeutvecklingen.

Propositionen ger enligt utskottets uppfattning ett klart och i detta sammanhang
tillräckligt besked om investeringsprogrammets inriktning. Utskottet
vill framhålla att det till övervägande delen är fråga om satsningar
inom basindustrier. Härigenom skapas förutsättningar för vidareförädling
både inom och utom Statsföretagsgruppen.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså propositionen. Den förstärkning
av aktiekapitalet som föreslås är enligt utskottets uppfattning erforderlig
för att Statsföretagsgruppen skall kunna utvecklas på önskvärt sätt.
En reduktion av beloppet skulle medföra en begränsning av upplåningsmöjligheterna
och även en minskad självfinansiering, och resultatet härav
skulle bli att expansionsplanerna inom gruppen skulle få dämpas. Varje
mera väsentlig nedskärning skulle leda till ett bortfall av betydelsefulla pro -

NU 1975/76:39

24

jekt i investeringsprogrammet och gå ut över den sysselsättningsökning
som har beräknats.

Såsom nämns i propositionen har medel motsvarande den del av den
däri föreslagna aktieteckningen som faller på budgetåret 1976/77 i budgetpropositionen
beräknats under huvudtiteln Oförutsedda utgifter. Utskottet
förutsätter att vid bifall till dess förslag finansutskottet kommer att föranstalta
om den nu nämnda budgetposten blir vederbörligen justerad.

Förutom att riksdagen skall tillbakavisa propositionen begärs i motionen
1975/76:2169 också att den skall anmoda regeringen att tillsätta en utredning
rörande Statsföretag AB. En särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska
experter och parlamentarisk insyn bör enligt motionärerna utreda
bolagets ställning och dess uppgifter på längre sikt.

De riktlinjer för Statsföretags verksamhet som angavs i samband med
att bolaget inrättades är enligt utskottets mening alltjämt väl ägnade för
sitt syfte. Det är en självklar uppgift för industridepartementet att kontinuerligt
följa hur verksamheten utvecklas. Riksdagen har bl. a. vid sin
årliga behandling av Statsföretags årsredovisning tillfälle att studera och
yttra sig om bolagets rörelseinriktning. Någon anledning att påfordra en
särskild utredning om Statsföretag anser utskottet inte föreligga, varför utskottet
avstyrker motionsyrkandet därom.

Alltsedan år 1972 har varje år väckts en motion vari riktats kritik mot
systemet med koncernbidrag inom Stats/öretagsgruppen. 1 år tas saken upp
i motionen 1975/76:845. Nu som tidigare hävdas att Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) och Svenska Tobaks AB, som har svarat för den övervägande
delen av hittillsvarande koncernbidrag inom gruppen, är företag
av så speciell karaktär att deras vinstmedel bör inlevereras direkt till statskassan.
För år 1974 har också AB Statens Skogsindustrier (ASSI) lämnat
ett relativt betydande koncernbidrag. Detta har inte föranlett någon kommentar
från motionärernas sida.

Utskottet vill på nytt erinra om att 0et ingick i förutsättningarna när
Statsföretagsgruppen bildades att de möjligheter till resultatutjämning inom
en koncern som skattelagstiftningen medger skulle få utnyttjas inom gruppen.
Riksdagens krav på insyn i bidragens konsekvenser från skattesynpunkt
etc. tillgodoses genom att koncernbidragen klart anges i Statsföretags årsredovisning.
Utskottet anser alltjämt att det inte finns skäl för att det skulle
göras undantag för Statsföretag i de här aktuella skattebestämmelsema. Därför
avstyrker utskottet motionen 1975/76:845.

Ljusdals Träprodukter AB (tidigare Edströms Industrier AB) ingår i Statsföretags
förra året bildade byggmaterialgrupp, Svenska Bomaterial AB (ESSBO).
Företaget berörs i motionen 1975/76:1802 i här aktuell del. Motionärerna
önskar ett samgående mellan detta företag och Östernäs Såg, som
till hälften ägs av Ljusdals kommun, för att en mera omfattande träförädlingsverksamhet
skall komma till stånd i Ljusdal.

NU 1975/76:39

25

Om de båda företagen kan följande noteras. Östernäs Såg bedriver såvitt
kan bedömas sin rörelse, som till större delen är inriktad på export,
på ett relativt framgångsrikt sätt. Verksamheten vid nuvarande Ljusdals
Träprodukter AB har medfört stora förluster. En sanering av detta och andra
dotterbolag är en huvuduppgift för ESSBO. Av tekniska skäl är Ljusdals
Träprodukter AB beroende av leveranser från flera sågverk. Från de berörda
företagens sida bedöms ett samgående inte vara motiverat.

Utskottet finnér det uppenbart att riksdagen inte bör ingripa med anvisningar
om konkreta projekt inom den statliga företagssektorn av den
typ som motionärerna aktualiserar. Det bör ankomma på företagen själva
att ta initiativ till samarbete om de finner skäl för detta. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1975/76:1802 i här aktuell del.

I motionen 1975/76:2145 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära
en plan för utbyggnad av nya statliga industrier med hjälp av allmänna pensionsfonden
och andra offentliga källor, däribland beskattning av det privata
storkapitalets vinster. Motiveringen för detta yrkande ingår i en omfattande
motion om sysselsättningspolitiken, 1975/76:2141. Att nya statliga industrier
byggs ut betecknas där som ett av tre viktiga basområden inom en ny
sysselsättningspolitik.

Tanken att allmänna pensionsfondens medel i relativt stor utsträckning
skulle användas för finansiering av nya statliga industrier har utskottet yttrat
sig över i sitt betänkande 1975/76:34. Utskottet hänvisar till vad det har
anfört där. Den proposition som utskottet nu behandlar syftar till att möjliggöra
bl. a. expansionsinvesteringar inom Statsföretagsgruppen. 1 andra
sammanhang får riksdagen i vår pröva ytterligare förslag om investeringar
inom den statliga företagssektorn. Utskottet finner inte skäl för en sådan
begäran till regeringen som motionärerna föreslår och avstyrker följaktligen
motionen.

Gotland är, som det tillspetsat uttrycks i motionen 1975/76:1767, extremt
industrifattigt. Om sysselsättningen på Gotland skall kunna vidmakthållas
erfordras otvivelaktigt en utbyggnad av industrisektorn. I motionen föreslås
en inventering genom Statsföretags försorg av industriprojekt som ligger
inom ramen för Statsföretagsgruppens investeringsprogram och i övrigt är
lokaliseringsbara till Gotland.

Länsstyrelsen i Gotlands län har inom ramen för länsplanering 1974 studerat
sysselsättningsproblemen på Gotland och föreslagit åtgärder för att
råda bot på dessa, bl. a. lokalisering av statliga företag till ön.

Frågan om möjligheterna att lokalisera statliga industriprojekt till Gotland
bör enligt utskottets mening beaktas vid den fortsatta regionalpolitiska planeringen.
Något beslut av riksdagen om ett sådant uppdrag till Statsföretag
som motionärerna föreslår anser utskottet inte vara motiverat.

Regionalt inriktad är också motionen 1975/76:841. Där begärs initiativ
till en statlig industrisatsning i Värmland genom medel ur allmänna pen -

NU 1975/76:39

26

sionsfonden, bl. a. för att sysselsättningsmöjligheterna skall kunna vidgas
genom en vidareförädling av träråvaran.

Såsom har redovisats i det föregående yttrade sig utskottet år 1974 (NU
1974:29) över en motion av ungefär samma innehåll. Vad utskottet då anförde
synes fortfarande giltigt. Utvecklingen i Värmlands län motiverar kraftfulla
insatser. Hur sysselsättningsproblemen skall kunna lösas får emellertid
härsom annorstädes i första hand prövas i samband med länsplaneringsarbetet.
Riksdagen bör inte ge detaljerade anvisningar om engagemang från
allmänna pensionsfondens sida. Utskottet avstyrker sålunda motionen
1975/76:841.

En motsvarande framställning rörande Västmanlands län görs i motionen
1975/76:1811. Motionären vill att frågan om sysselsättnings- och näringspolitiska
åtgärder i länet skyndsamt skall prövas i arbetsmarknads- och industridepartementen.
Han pekar särskilt på möjligheterna att öka malmprospekteringen
samt att bygga ut specialstålverk och i anslutning därtill
verkstadsindustrier.

Stålindustrins struktur och utvecklingsbetingelser utreds f. n. I fråga om
specialstålindustrin pågår utredningsarbete inom Jernkontoret. Malmprospektering
bedrivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Ansvaret
för inriktningen av en stor del av SGU:s prospektering ligger hos nämnden
för statens gruvegendom. Frågan om resurser för prospekteringen behandlas
i propositionen 1975/76:100 bilaga 15. Detta ämne kommer att behandlas
i ett senare betänkande av utskottet. Den långsiktiga hushållningen med
mineralresurser utreds av mineralpolitiska utredningen (I 1974:02).

Beträffande de allmänna regionalpolitiska aspekterna gäller detsamma för
Västmanlands län som i övrigt. De problem som föreligger i länet bör i
första hand tas upp i samband med länsplaneringen. Därvid kan anknytas
till det utredningsarbete som pågår beträffande industrigrenar som har speciellt
intresse för länet. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionärens
förslag om att riksdagen skall göra en särskild framställning till regeringen
rörande Västmanlands län.

Sysselsättningsläget i Västernorrlands län behandlas i motionen
1975/76:2157. I anslutning till den framställs i motionen 1975/76:2158 yrkanden
om statlig industriverksamhet i länet med allmänna pensionsfonden
som finansieringskälla. Till Västernorrlands län bör enligt motionären förläggas
dels tillverkning av proteinprodukter i Statsföretag AB:s regi, dels
en statlig petrokemisk industri.

För Västernorrlands län gäller som för övriga län att den industriella
utvecklingen är en central fråga i arbetet med länsplaneringen. För ett uttalande
av riksdagen till förmån för ett speciellt produktionsinitiativ av Statsföretag
enligt motionärernas förslag finns det inte förutsättningar. En rapport
om den petrokemiska industrins struktur och utvecklingstendenser är inom
kort att vänta från petroindustriutredningen (I 1972:04). I avvaktan därpå

NU 1975/76:39

27

synes ett beslut av riksdagen om petrokemisk industri i Västernorrlands
län inte kunna komma i fråga. Utskottet avstyrker sålunda motionen
1975/76:2158 i här aktuell del.

Svenska AB Navigatör, som bildades år 1968, är ett investmentbolag som
förvärvar och driver mindre och medelstora foretag i olika branscher. Den
största aktieägaren i bolaget är Pensionskassan för Svenska Tobaks AB:s
förvaltningspersonal. En betydande andel av aktierna ligger hos några företag
inom Statsföretagsgruppen, bland dem Tobaksbolaget. På senare tid har
Navigatör utgivit B-aktier med reducerat röstetal som likvid till ägarna av
företag som förvärvats.

1 motionen 1975/76:1823 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära
riktlinjer för Navigatörs verksamhet. Motionärerna ser kritiskt på ägandeförhållandena
i företaget och betraktar det som felaktigt att staten utan
klart angivna skäl ägnar sig åt att på sätt som sker köpa upp mindre företag.

Navigatör har kommit till som ett dåvarande Sveriges Kreditbank "närstående”
investmentbolag. Ägandeförhållandena förklaras härav. Bolag av
samma typ har bildats med anknytning till andra banker. Investmentbolag
av detta slag har uppenbarligen en funktion att fylla inom näringslivet.
De omständigheter som föranleder ägare till mindre och medelstora företag
att överlåta sin rörelse till investmentbolag förtjänar uppmärksamhet och
får också sådan. Utskottet behandlar i annat sammanhang en rad motioner
om de mindre och medelstora företagens villkor och finner inte anledning
att här gå in på detta ämne. Navigatör och Post- och Kreditbanken (PKbanken),
av vars verksamhet Navigatör är en utlöpare, bör få verka under samma
förutsättningar som motsvarande företag inom den privata sektorn. Enligt
vad utskottet erfarit pågår överväganden om Navigatörs ägarstruktur. Utskottet
har fått riktlinjerna för Navigatörs nuvarande verksamhet redovisade
för sig och därvid inte funnit anledning till erinran. Med hänvisning till
vad här sagts avstyrker utskottet motionen 1975/76:1823.

En utredning om inrättande av en statlig revisionsbyrå föreslås i motionen
1975/76:331. I denna byrå skulle ingå auktoriserade revisorer som bl. a.
- enligt aktiebolagslagens bestämmelser - skulle kunna av resp. bolagsstämma
utses till revisorer i statliga företag.

En grundtanke bakom de regler för företagsrevision som statsmakterna
har antagit är att revisor - och särskilt auktoriserad revisor - skall inta
en oberoende ställning i förhållande till det företag som han reviderar och
dess ägare. Den nuvarande ordningen, enligt vilken auktoriserade revisorer
vid olika privata revisionsbyråer anlitas för revisionsuppdrag inom den statliga
företagssektorn - i många fall vid sidan av andra av bolagsstämman
eller på annat sätt utsedda personer -, står i överensstämmelse med denna
princip och fungerar såvitt utskottet kan bedöma utan anmärkning. Utskottet
finner inte skäl för en sådan utredning som föreslås i motionen och avstyrker
därför denna.

NU 1975/76:39

28

Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av och insyn i statliga företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:244 och
1975/76:1782 samt motionen 1975/76:2177 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB
att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:99, med anledning
av motionen 1975/76:2177, såvitt den inte omfattas
av utskottets hemställan under 1, och med avslag på motionen
1975/76:2169 yrkandena 1 och 2 till Teckning av aktier i Statsföretag
AB under fonden för statens aktier anvisar

a)på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1975/76
ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.,

b) för budgetåret 1976/77 ett investeringsanslag av 750 000 000
kr.,

3. beträffande utredning rörande Statsföretag AB

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2169 yrkandet 3,

4. beträffande koncernbidrag inom Stals/öretagsgruppen
att riksdagen avslår motionen 1975/76:845,

5. beträffande Ljusdals Träprodukter AB

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1802 yrkandet 1,

6. beträffande plan för utbyggnad av nya statliga industrier
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2145,

7. beträffande statliga industriprojekt på Gotland
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1767,

8. beträffande statliga industriprojekt i Värmland
att riksdagen avslår motionen 1975/76:841,

9. beträffande statliga industriprojekt i Västmanlands län
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1811,

10. beträffande statliga industriprojekt i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2158 i vad avser momenten
a och b,

11. beträffande Svenska AB Navigatör

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1823,

12. beträffande utredning om en statlig revisionsbyrå
att riksdagen avslår motionen 1975/76:331.

Stockholm den 24 mars 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro
(fp). Rask (s). Sjönell (c), Blomkvist (s). Hovhammar (m), fru Hambraeus
(c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Häll (s) och Pettersson
i Helsingborg (s).

NU 1975/76:39

29

Reservationer

1. beträffande anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB (utskottets hemställan
under 2) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”1 motionen
1975/76:2169” och slutar på s. 24 med ”har beräknats” bort ha följande
lydelse:

Propositionen är, som framhålls främst i motionen 1975/76:2169, bristfälligt
underbyggd. Det kompletterande material som industridepartementet
har ställt till utskottets förfogande har av departementet försetts med hemligstämpel.
En så långtgående sekretess som man från regeringens sida synes
finna önskvärd är enligt utskottets mening omotiverad och till skada för
en vidgad förståelse för Statsföretags verksamhet. Den gör det omöjligt för
allmänheten och även för huvudparten av riksdagens ledamöter att bilda
sig en klar uppfattning om innebörden av de mycket stora ekonomiska
satsningar som nu föreslås ske inom Statsföretagsgruppen. Utskottets ledamöter
har visserligen fått inblick i det hemliga materialet. De kan emellertid,
om de skall respektera sekretessen, endast i mycket begränsad omfattning
referera till detta material när ärendet debatteras. Utskottet finner
det nödvändigt att detta system omprövas. Riktpunkten bör härvid vara
att bakgrundsmaterial rörande statens engagemang i de statliga företagen
skall offentliggöras så långt detta kan ske utan skada för statens och de
berörda företagens ekonomiska intressen.

Utskottet konstaterar att även det kompletterande material som har överlämnats
lider av allvarliga brister. Det innehåller i stort sett inga som helst
räntabilitetskalkyler och ger i många fall ingen närmare specifikation av
de tilltänkta investeringarnas innebörd. Utskottet ansluter sig därför till den
i motionen 1975/76:2169 framförda uppfattningen att en fullständig sakprövning
av frågan om nyteckning av aktier i Statsföretag inte kan företas
av riksdagen förrän regeringen har presterat ett fylligare beslutsunderlag.
I samband med att detta underlag tas fram bör Statsföretag göra en översyn
av olika investeringsprojekts angelägenhetsgrad och särskilt överväga om
det kan vara rationellt att vissa företag inom gruppen säljs, något som kan
innebära en gynnsam konsolidering och ett tillskott av investeringsmedel.

Utskottet är samtidigt medvetet om att det är betydelsefullt att Statsföretag
får tillfälle att så effektivt som möjligt utveckla de dotterbolag som lämpar
sig för att drivas i Statsföretags regi. I avvaktan på att det blir möjligt att
pröva det tilltänkta investeringsprogrammet i dess helhet vill utskottet därför
föreslå att riksdagen nu beslutar att staten skall teckna ytterligare aktier
i Statsföretag till ett sammanlagt belopp av 700 milj. kr. Detta belopp bör,
såsom enligt regeringens förslag, fördelas lika på det innevarande och det
närmast följande budgetåret.

NU 1975/76:39

30

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:99, motionen
1975/76:2177, såvitt den inte omfattas av utskottets
hemställan under 1, och motionen 1975/76:2169 yrkandena
1 och 2 till Teckning av aktier i Statsföretag AB under fonden
för statens aktier anvisar

a) på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1975/76
ett investeringsanslag av 350 000 000 kr.,

b) för budgetåret 1976/77 ett investeringsanslag av 350000 000
kr.,

2. beträffande utredning rörande Statsföretag AB(uiskoUels hemställan under
3) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”De
riktlinjer” och slutar med ”motionsy rkandet därom” bort ha följande lydelse.

Som framhålls i motionen 1975/76:2169 har Statsföretag stora svårigheter
i nuläget och dessutom långsiktiga problem som kräver en snar lösning.
Motionärernas begäran om en särskild utredning under medverkan av företagsekonomisk
expertis och av parlamentariker för att klarlägga Statsföretags
ställning och dess uppgifter på längre sikt är mot denna bakgrund
väl motiverat och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2169 yrkandet
3 hos regeringen begär utredning rörande Statsföretag AB i
enlighet med vad utskottet anfört.

3. beträffande Ljusdals Träprodukter AB (utskottets hemställan under 5) av
herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande pås. 25 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

En samordning av de industriella resurserna i Ljusdalsregionen med sikte
på en så långtgående vidareförädling av produkterna som möjligt är enligt
utskottets uppfattning angelägen. Från denna utgångspunkt synes motionärernas
uppslag betydelsefullt. Regeringen bör, som föreslås i motionen
1975/76:1802, ta initiativ till utvidgad industriell verksamhet i Ljusdal, eventuellt
inom ett industricenter. I det sammanhanget bör också frågan om
ett samgående mellan Ljusdals Träprodukter AB och Östernäs Såg prövas.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1802 yrkandet
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

NU 1975/76:39

31

4. beträffande plan för inbyggnad av nya statliga industrier (utskottets hemställan
under 6) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Tanken
att” och slutar med "följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:

Ett centralt inslag i en politik avsedd att skapa varaktig sysselsättning
måste vara ett program för direkt tillväxtfrämjande produktionsinvesteringar
i form av nya statsägda företag. Sådana företag skulle, såsom nyligen har
närmare utvecklats vid behandlingen av frågan om ökade aktieköp från
allmänna pensionsfondens sida, få betydelse som drivkrafter för den ekonomiska
utvecklingen i de regioner där de blir förlagda. Investeringar av
detta slag skulle innebära en stimulans för den svenska ekonomin och skapa
förutsättningar för ökat välstånd och ökad social rättvisa. Som finansieringskälla
står i första hand allmänna pensionfonden till buds. Riksdagen
har tyvärr avvisat vänsterpartiet kommunisternas krav på att den skulle
göra framställning om nya riktlinjer för allmänna pensionsfondens förvaltning.
Det är angeläget att riksdagen nu likväl begär en plan för utbyggnad
av statliga industrier enligt det förslag som framställs i motionen
1975/76:2145.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2145 hos regeringen
begär en plan för utbyggnad av nya statliga industrier
i enlighet med vad utskottet anfört,

5. beträffande statliga industriprojekt på Gotland (utskottets hemställan under

7) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske
(c), Andersson i Örebro (fp). Sjönell (c), Hovhammar (m) och fru Hambraeus
(c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Frågan
om” och slutar med "vara motiverat” bort ha följande lydelse:

Frågan om möjligheterna att lokalisera statliga industriprojekt till Gotland
bör enligt utskottets mening särskilt beaktas. Statsföretag bör alltså få i
uppdrag att, så som föreslås i motionen 1975/76:1767, göra en inventering
av industriprojekt som lämpar sig för lokalisering till Gotland.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1767 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande statliga industriprojekt i Värmland (utskottets hemställan under

8) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Såsom
har” och slutar med ”motionen 1975/76:841” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:39

32

Utskottet delar den i motionen 1975/76:841 framförda uppfattningen att
den ekonomiska och strukturella utvecklingen i Värmlands län motiverar
kraftfulla statliga insatser. De regionalpolitiska åtgärder som har beslutats
kommer inte att kunna förändra utvecklingen och har inte till syfte att
bryta näringslivets ensidiga struktur. För att den regionala obalansen skall
kunna rättas till krävs att investeringarna styrs till sysselsättningsbehövande
områden och att statliga basindustrier skapas. Den industriella verksamhet
som är inriktad på förädling av skogsprodukter bör byggas ut, särskilt i
norra Värmland. De nya företagen bör kunna finansieras genom medel ur
allmänna pensionsfonden och bör ingå som integrerande delar i ett långsiktigt
nationellt program för ekonomisk utveckling och styrning.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:841 hos regeringen
begär initiativ till statliga industriprojekt i Värmland
i enlighet med vad utskottet anfört,

7. beträffande statliga industriprojekt i Västmanlands län (utskottets hemställan
under 9) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Beträffande
de” och slutar med ”Västmanlands län” bort ha följande lydelse:

Beträffande de allmänna regionalpolitiska aspekterna gäller detsamma för
Västmanlands län som i övrigt. Näringslivets utveckling måste styras genom
koncentrerade statliga insatser. Statliga basindustrier bör byggas upp, så att
länets speciella resurser tillvaratas bättre än som nu sker. En mera avancerad
förädling av de produkter som skapas inom länet måste komma till stånd.
Allmänna pensionsfonden är en naturlig källa för finansiering av de industriprojekt
som blir aktuella. Dessa bör ingå i ett långsiktigt nationellt
utvecklingsprogram. De utredningsinsatser som utskottet har nämnt ovan
är inte tillräckliga. En mera aktiv planering måste, som krävs i motionen
1975/76:1811, genomföras genom arbetsmarknads- och industridepartementens
försorg.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1811 hos regeringen
begär initiativ till statliga industriprojekt i Västmanlands
län i enlighet med vad utskottet anfört,

8. beträffande statliga industriprojekt i Västernorrlands län (utskottets hemställan
under 10) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”För
Västernorrlands” och slutar på s. 27 med ”aktuell del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att de uppslag till ny industriell verksamhet
i Västernorrlands län som framförs i motionen 1975/76:2158 blir prövade.

NU 1975/76:39

33

Sysselsättningsproblemen i länet är, som motionären närmare utvecklar i
motionen 1975/76:2157, mycket allvarliga. Det räcker inte att hänvisa till
länsplaneringen som instrument för att komma till rätta med dessa problem.
Det erfordras, som motionären anför, ett konkret åtgärdsprogram som tar
sikte på att nya statliga industrier med framtidspräglad produktionsinriktning
skall förläggas till länet. Även i detta sammanhang bör hänvisas till allmänna
pensionsfonden som finansieringskälla och betonas att planerna för industriell
utveckling i det aktuella länet bör infogas i ett nationellt program
för ekonomisk utveckling och styrning.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2158 i vad avser
momenten a och b hos regeringen begär initiativ till statliga
industriprojekt i Västernorrlands län i enlighet med vad utskottet
anfört.

NU 1975/76:39 34

I nnehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen 1

Motionerna

Yrkanden 2

Motivering 4

Uppgifter i anslutning till motionerna

Insyn i, redovisning av och utredning om statliga företag— 7

Koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen 9

Ljusdals Träprodukter AB 11

Utbyggnad av nya statliga industrier 12

Svenska AB Navigatör 15

Statlig revisionsbyrå 16

Utskottet 20

Reservationer

1. Anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB (m).... 29

2. Utredning rörande Statsföretag AB (m) 30

3. Ljusdals Träprodukter AB (vpk) 30

4. Plan för utbyggnad av nya statliga industrier (vpk) 31

5. Statliga industriprojekt på Gotland (c, m, fp) 31

6. Statliga industriprojekt i Värmland (vpk) 31

7. Statliga industriprojekt i Västmanlands län (vpk) 32

8. Statliga industriprojekt i Västernorrlands län (vpk) 32