Näringsutskottets betänkande

NU 1975/76:37

1975/76:37

med anledning av propositionen 1975/76:53 om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse (avseende vidgad offentlig representation
i affärsbankerna) jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:53 (finansdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att antaga förslag till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner.

Vidare behandlas två motioner som har väckts under den allmänna motionstiden
och som avser förstatligande av affärsbankerna resp. näringspolitiskt
program för banksektorn.

Motionerna redovisas nedan.

Propositionen

1 propositionen föreslås att systemet med offentlig representation i affärsbankerna
byggs ut. Regeringen föreslås få rätt att tillsätta en offentlig
ledamot i de styrelser som inom de större bankerna leder verksamheten
för en viss region. Vidare skall kommunfullmäktige i kommun, där affärsbank
har lokalkontor, tillsätta två ledamöter i styrelse som är knuten
till kontoret. Det föreslås också att offentlig styrelseledamot i affärsbanks
huvudstyrelse liksom offentlig ledamot i regionstyrelse skall ha rätt att närvara
och delta i överläggningen inom direktion eller annat organ under
styrelsen.

Lagförslaget återfinns på s. 2 f. i propositionen.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har föranletts av propositionen är följande:

1975/76:2170 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
avslår propositionen,

1975/76:2171 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
avslår propositionen,

1975/76:2172 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c), vari hemställs
att riksdagen med anledning av propositionen

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami Nr 37

NU 1975/76:37

1. godkänner förslaget till ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse i
vad gäller offentlig ledamot i regionstyrelse,

2. avslår förslaget till ändring i lagen i vad avser generell rätt att närvara
och deltaga i överläggningar inom direktionen eller annat organ under styrelsen,

3. beslutar att kommunfullmäktige ges rätt att utse två ledamöter i affärsbanks
lokalstyrelse,

4. antager i motionen framlagt förslag1 till ändrad lydelse av 74 a § lagen
(1955:183) om bankrörelse.

De två övriga motioner som behandlas här är

1975/76:330 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag om att i statens ägo överföra de privata
affärsbankerna,

1975/76:1786 av herr Olof Johansson i Stockholm m. fl. (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett näringspolitiskt program
för banksektorn med syfte att de stora affärsbankernas maktkoncentration
begränsas och en decentraliserad maktstruktur skapas.

Motivering

I motionen 1975/76:2170 uttrycks oro över koncentrationen av makt och
ägande inom näringslivet under senare år. Som förutsättningar för ett mer
decentraliserat näringsliv anges skärpt lagstiftning mot monopol och karteller,
införande av en offentlig kontroll av företagsfusioner, ökad medbestämmanderätt
för de anställda samt iakttagande av principen att staten
inte får styra företagen inifrån. Offentlig styrelserepresentation i privata företag
skapar, anser motionärerna, en oklar ansvarsfördelning mellan enskilda
och offentliga intressen. Den offentliga kontrollen av företagens verksamhet
försvagas, och viktiga avgöranden undandras allmän insyn och kontroll.
Den föreslagna ordningen innebär enligt motionärernas uppfattning att koncentrationen
inom kreditväsendet skärps, bl. a. genom en ökad central styrning
av affärsbankernas verksamhet.

I motionen 1975/76:2171 kritiseras propositionen mera utförligt. I propositionen
redovisas inte, menar motionärerna, någon egentlig utvärdering
av hittills vunna erfarenheter av systemet med offentliga ledamöter i affärsbankernas
styrelser. Motionärerna finner det mest sannolikt att de offentliga
styrelseledamöterna har fungerat på samma sätt som övriga sty 1

Förslaget återges ej här. Från motsvarande del av propositionens lagförslag avviker
andra stycket, som - bortsett från en redaktionell ändring - överensstämmer med
alternativt förslag i reservationen 4 (s. 14), och tredje stycket, som överensstämmer
med alternativt förslag i reservationen 2.

NU 1975/76:37

relseledamöter och att det inte har uppstått några intressekonflikter mellan
dem och övriga. Avsikten med den i propositionen berörda delegeringen
av ansvar till regionala och lokala bankstyrelser är att effektiviteten i kreditgivningen
skall ökas, säger motionärerna. De anser att propositionens
förslag återspeglar centralbyråkraternas misstro mot att släppa ifrån sig makt.
Om inte den centrala bankledningen ser någon fara i delegeringen bör denna,
hävdar motionärerna, inte heller medföra att samhället förlorar viktiga möjligheter
till insyn. Förslaget om offentliga representanter i bankernas lokala
kontorsstyrelser betecknas som helt orimligt, ”ett uttryck för en slags byråkratisk
elefantiasis”. I motionen understryks att kontorsstyrelserna i hög
grad är bundna av direktiv i fråga om kreditgivningen. Förslaget är enligt
motionärerna också principiellt betänkligt. Risken för dubbla lojaliteter kan
inte uteslutas, påpekar de. Att en kommunal förtroendeman inväljs i en
bankstyrelse som enskild person finner de dock invändningsfritt. Förslaget
att offentliga representanter skall ha insyn även i frågor som inte skall avgöras
av styrelsen strider, anför de, mot bankinspektionens uttalande att ingen
åtskillnad bör göras mellan de offentliga styrelseledamöterna och dem som
valts på bolagsstämman.

En utveckling av den offentliga styrelserepresentationen till att gälla även
affärsbankernas regionala kontor betecknas i motionen 1975/76:2172 som
en naturlig utveckling av den nu gällande ordningen. Att offentlig ledamot
får generell rätt att deltaga i överläggningar inom direktion eller annat organ
under styrelsen finner motionärerna däremot inte påkallat. Därigenom skulle
enligt deras mening direktionens och andra organs arbete kunna påtagligt
störas och försenas. Vad beträffar förslaget om representation för kommunerna
i lokala bankstyrelser finner motionärerna det motiverat med en rätt
för kommunerna att utse representanter men inte med en skyldighet. De
erinrar om att affärsbankerna inte har någon som helst skyldighet att tillsätta
lokal bankstyrelse.

Påståendet att staten redan har en betydande kontroll över bankväsendet
är felaktigt, hävdas det i motionen 1975/76:330. Avgörande vid en bedömning
av affärsbankernas makt är enligt motionärerna deras roll i vad gäller
inflytande på börsen samt maktpositioner i investment- och holdingbolag
och direkt i industriföretag. De argument som inom riksdagen anförts mot
ett förstatligande av affärsbankerna - sammanfattningsvis en hänvisning
till olika samhälleliga kontrollinstrument - går, säger motionärerna, vid sidan
om sakens kärna. Det är inte i första hand makten att föra en viss kreditpolitik
eller att missköta bankerna som anhängarna av ett förstatligande vill angripa.
De statliga styrelserepresentanternas inflytande har enligt motionärerna varit
ringa. Slutligen framhålls att bankernas andel i den totala kreditgivningen
inte är avgörande i sammanhanget. Viktigt är däremot att de privata affärsbankerna
svarar för över 40 "<< av den direkta kreditgivningen till industrin.

NU 1975/76:37

Sammanslagningen av postbanken och Sveriges kreditbank till Post- och
Kreditbanken nämns i motionen 1975/76:1786 som ett särskilt allvarligt
exempel på koncentration inom näringslivet. En sådan utveckling är allmänt
kännetecknande för bankväsendet, finner motionärerna. De räknar upp en
rad instrument varigenom bankerna fungerar som verkställande organ för
statens politik eller eljest påverkar den näringspolitiska utvecklingen. Samhället
saknar i stort sett en deklarerad målsättning för banksektorn från
näringspolitisk synpunkt, hävdar motionärerna och ifrågasätter om konsumenternas
synpunkter kommer till sin rätt i samband med bankinspektionens
bedömningar. I den politik som motionärerna förespråkar skall ingå
att bankernas bindningar till de stora företagen och investmentbolagens rörelsefrihet
som strukturinstrument begränsas samt att de kooperativa bankerna
och provinsbankerna främjas i förhållande till de stora affärsbankerna.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner rörande affärsbankerna

Motioner om fö rs t a 11 i ga n d e av affärsbankerna har förekommit
åren 1971 och 1973-1975. De har avstyrkts av näringsutskottet
(NU 1971:51, 1973:7, 1974:5, 1975:14)- med reservation av vänsterpartiet
kommunisternas representant i utskottet - och avslagits av riksdagen. År
1975 hänvisade utskottet till sitt uttalande i ämnet föregående år. Utskottet
anförde då att ett tillfredsställande samhälleligt inflytande över bankväsendet
och över näringslivet i stort inte förutsätter att affärsbankerna övertas av
staten. Staten är själv huvudman för en av de största affärsbankerna, och
för övrigt gäller att staten genom riksbanken, bankinspektionen och offentliga
styrelseledamöter har insyn i och utövar kontroll över bankernas
verksamhet, påpekade utskottet. Utskottet erinrade vidare om den styrning
som kan äga rum med hjälp av den kreditpolitiska lagstiftningen. Ytterligare
framhölls att en växande andel av kapitalbildningen på senare år förts över
i offentlig regi och att sparbanker och jordbrukskassor genom den samordnade
banklagstiftningen fått ökade möjligheter att konkurrera med affärsbankerna.
1 betänkandet år 1975 lämnade utskottet en kortfattad redogörelse
förden nya lag (1974:922)om kreditpolitiska medel som då nyligen
antagits.

Motioner av i huvudsak samma innebörd som motionen 1975/76:1786

- rörande ett näringspolitiskt program för banksektorn

- har tidigare förekommit åren 1971-1973 och 1975. De har samtliga avstyrkts
av näringsutskottet (NU 1971:51, 1972:7, 1973:7, 1975:14)- varje
gång med reservation av centerpartiets representanter i utskottet - och avslagits
av riksdagen. Motionen år 1971 väcktes med anledning av den proposition
om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse som var föranledd av
samgående mellan Skandinaviska banken och Stockholms enskilda bank.
Näringsutskottet har som sin uppfattning anfört att den i flera sammanhang
uttalade oron över koncentrationstendenser inom bankväsendet varit över -

NU 1975/76:37

driven. Ett väl fungerande kreditväsen i en modern, internationellt inriktad
industristat måste innefatta enheter av betydande storlek, bl. a. för att det
skall förhindras att svenska import- och exportföretag blir beroende av utländska
bankintressen, har utskottet därvid framhållit. Utskottet har samtidigt
slagit fast att skadlig ekonomisk maktkoncentration måste förebyggas.
Utskottet har noterat vissa tendenser till ökat regionalt beslutsfattande inom
bankväsendet och erinrat om att staten genom den samordnade banklagstiftningen
har sökt stärka sparbankernas och föreningsbankernas position
och ge dem ökade möjligheter att hävda sig vid sidan av affärsbankerna.
- År 1972 avslogs även en motion med förslag om en utredning rörande
bankernas framtida organisation och formerna för statens inflytande i bankväsendet.

Några statistiska uppgifter om kreditinstitutens verksamhet

Tabell 1. Bankinstitutens utlåning till och inlåning från allmänheten vid
1975 års utgång

	utlåning miljarder kr.	%	inlåning miljarder kr.	%
affärsbankerna	78,7	61,3	98,6	62,5
(varav PK-banken)	(21,0)	(16.4)	(3432)	(21,8)
sparbankerna	41,3	32,1	49,2	31,2
föreningsbankerna	8,5	6,6	9,9	63

(Källor: Ekonomisk revy 1976:3
PK-banken)

Tabell2. Kreditinstitutens utlåning till allmänheten vid 1974 års utgång (miljarder
kr.)

	Affärs- bankerna	Spar- bankerna	För- enings- bankerna	Försäk- rings- bolagen	Allmänna Sveriges pensions- investe-fonden rings-bank
Näringsliv (varav jord-	26,1	5,0	5,3	7,3	1,1	2.1
bruk)	(0,6)	(1,9)	(4,4)	(0)	(0)	(0)
Bostadssektorn	28,9	27.8	1,5	62	0,6	0
Kommunerna	5,6	3.4	0,3	1,8	4,4	0
Övriga	7,5	3,2	0,4	2,5	0	0
	68,1	39,4	7,5	17,8	6,1	2,1

(Källa: Ekonomisk revy 1975:5)

NU 1975/76:37

Avtal rörande affärsbanksväsendets struktur

1 samförstånd med bankinspektionen har de fyra storbankerna (Götabanken,
PKbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken)
i november 1975 träffat avtal om att under tiden t. o. m. utgången
av år 1978 inte överta någon provinsbanks rörelse eller väsentlig
del av den eller avtala om framtida sådant övertagande eller i övrigt på
något sätt medverka till åtgärder i sådant syfte. Som provinsbanker betraktas
Skaraborgsbanken, Skånska Banken, Sundsvallsbanken, Uplandsbanken,
Wermlandsbanken och Östgötabanken. Avtalet ersätter ett tididgare avtal
mellan parterna, vilket gällde t. o. m. år 1975. Bankinspektionen framhåller
att detta avtal, liksom tidigare avtal i ämnet, är att betrakta som ett uttryck
för samhällsintresset att motverka koncentrationen inom bankväsendet och
att bevara det inslag i bankkonkurrensen som provinsbankerna representerar.

Utskottet

I styrelserna för de större affärsbankerna - inklusive sex provinsbanker
- ingår sedan år 1971 offentliga styrelseledamöter, utsedda av regeringen
enligt en föreskrift i lagen (1955:183) om affärsbanker. I Skandinaviska Enskilda
Banken med dess tre centralkontor finns fem offentliga styrelseledamöter,
i Svenska Handelsbanken och Götabanken två. Provinsbankerna
har endast en sådan styrelseledamot. Syftet med detta system har avsetts
vara att samhället skall ha möjlighet till direkt medverkan i och inflytande
över bankernas beslut i fråga om finansieringsverksamhetens allmänna inriktning,
enskilda kreditärenden och andra från samhällets synpunkt viktiga
ärenden. Chefen för finansdepartementet anför i propositionen att den nya
ordningen i stort sett har slagit väl ut och bl. a. resulterat i att bankstyrelserna
tillförts kunskap och information från de offentliga ledamöternas intresseområden.

På grundval av en promemoria (Ds Fi 1975:12), som har upprättats inom
finansdepartementet och remissbehandlats, föreslås i propositionen en breddning
och fördjupning av systemet med samhällsrepresentanter i affärsbankerna.
Den förändring som förordas har tre komponenter.

För det första får regeringen rätt att tillsätta offentliga ledamöter även
i de regionala styrelser som ett par av de privata storbankerna på sistone
har infört. För Skandinaviska Enskilda Bankens del - en bank som fortsätter
traditionen från Skandinaviska Banken med tre i hög grad självständiga
regionala centralkontorsstyrelser - har en sådan representation kunnat
genomföras på grundval av de redan gällande bestämmelserna. Samma ordning
anses emellertid inte vara lämplig i fråga om Svenska Handelsbanken
och Götabanken, vilka har genomfört en motsvarande regionalisering.

För det andra vidgas enligt förslaget rätten för offentlig ledamot i huvudstyrelsen
att närvara och delta i överläggningarna när ärende behandlas

NU 1975/76:37

i direktion eller annan persongrupp med särskilda uppgifter inom banken.
F. n. finns sådan rätt för en offentlig styrelseledamot när persongruppen
förbereder ärende som senare skall avgöras av styrelsen. Den föreslås nu
gälla även när gruppen avgör ärende på grundval av att styrelsen har delegerat
beslutanderätt till den. Den vidgade rätten att delta på den här aktuella
nivån skall tillkomma även samhällsrepresentant i regional styrelse,
såvitt gäller organ under denna. Genom den nya bestämmelsen får,
framhålls det i propositionen, offentlig ledamot möjlighet att delta i sammanträden
även inom t. ex. särskilt kreditutskott och utlandsförvaltning
inom banken, när där behandlas ärende som det finns anledning att bevaka
därför att samhällsintressen berörs.

För det tredje införs enligt förslaget regler om kommunal representation
i affärsbankernas lokala kontorsstyrelser. Antalet kommunvalda ledamöter
i varje kontorsstyrelse bestäms till två. Valkorporation blir kommunfullmäktige.
1 de fall då en kontorsstyrelse är gemensam för kontor i två kommuner
utser fullmäktige i vardera kommunen en person. Berörs fler kommuner
än två får de båda kommuner som har flest invånare svara för personvalet.
Det blir enligt förslaget inte bara en rättighet utan en skyldighet
för kommunfullmäktige att på detta sätt utse representanter med uppgift
"att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten”.

I fråga om sekretessplikt för samhällsrepresentanterna erinras i propositionen
om uttalanden i samband med det beslut år 1970 varigenom systemet
med offentliga styrelseledamöter infördes i sin ursprungliga form.
En särskild bestämmelse föreslås rörande arvode åt offentlig ledamot i regionstyrelse.
De kommunala representanterna förutsätts få arvode av banken
utan att detta föreskrivs i lag. I övrigt kan noteras att finansministern i
propositionen tillkännager att regeringen nu ämnar utse offentliga styrelseledamöter
även i Jämtlands Folkbank, Bohusbanken, Sparbankernas Bank
och Föreningsbankernas Bank, vilket inte har skett tidigare, liksom i de
regionstyrelser som håller på att organiseras inom den statliga Post- och
Kreditbanken (PKbanken).

Det förslag som här har refererats tillbakavisas i sin helhet i motionerna
1975/76:2170 och 1975/76:2171. I den förra uttalas bl. a. att systemet med
offentlig styrelserepresentation gör ansvarsfördelningen mellan enskilda och
offentliga intressen oklar och i realiteten försvagar samhällskontrollen över
bankerna. Det sägs också medverka till en ytterligare koncentration inom
kreditväsendet genom ökad central styrning. Liknande synpunkter framförs
i den senare motionen. Den föreslagna ordningen kommer, hävdas det vidare
i denna, att motverka den strävan efter ökad effektivitet i kreditgivningen
som har föranlett delegering av ansvar inom bankerna. Motionärerna ser
i förslaget, särskilt såvitt det avser kommunal representation, ett uttryck
för en byråkratisk tendens som de reagerar mot.

I motionen 1975/76:2172 tillstyrks samhällsrepresentation i regionstyrelserna.
Däremot avstyrks förslaget om generell rätt för de offentliga repre -

NU 1975/76:37

sentanterna att delta i andra sammanträden än styrelsens. En sådan rätt
kan, menar motionärerna, medföra störningar och förseningar i de berörda
organens arbete. I fråga om den kommunala representationen förordar de
- i enlighet med departementspromemorian - att den blir en rättighet som
kommunerna får frihet att utnyttja om de så önskar.

När de storbanker som hittills har haft en centraliserad organisation nu
genomför en regionalisering är det enligt utskottets mening ett naturligt
krav att samhället får samma möjligheter till insyn och inflytande på det
regionala planet som det nu har centralt. Motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171 innehåller inga egentliga argument häremot. Tvärtom erkänns
i den senare motionen att förslaget i denna del ter sig logiskt mot bakgrund
av hittillsvarande bestämmelser. Utskottet vill understryka att kravet på
samhällelig representation ingalunda, såsom påstås i denna motion, är uttryck
för någon negativ inställning till delegering av beslutanderätt. Regionaliseringen,
som utskottet finnér vällovlig, bör emellertid inte leda till
att medverkan av samhällsrepresentanter får minskad räckvidd. Utskottet
tillstyrker alltså att regeringen får rätt att utse offentliga ledamöter i bankernas
regionala topporgan.

Propositionens förslag om vidgad rätt för samhällsrepresentant att delta
i överläggningar i andra organ inom banken än styrelsen är enligt utskottets
uppfattning välgrundat. Den nuvarande bestämmelsen, enligt vilken sådan
rätt föreligger bara i fråga om ärende som senare skall avgöras av styrelsen,
begränsar på ett olämpligt sätt samhällsrepresentanternas förutsättningar att
få information och att påverka beslutsfattandet. Bl. a. medför den att ärenden
rörande betydande kreditbelopp - i vissa fall upp till 15 milj. kr. för en
låntagare - kan avgöras utan att någon samhällsrepresentant får direkt insyn.
Utskottet tillstyrker lagändringen i detta hänseende och finner det värdefullt
att den nya ordningen också skall gälla för de offentliga ledamöterna i regionstyrelser.

Delegeringen av beslutanderätt inom affärsbankerna sker i stor utsträckning
till avdelningskontorens lokala styrelser. Dessa framstår över huvud
taget som betydelsefulla organ i den beslutsapparat varigenom kreditfrågor
avgörs. I propositionen påpekas med rätta att deras beslut inte sällan är
viktiga för kommunens liv och utveckling. Mot den bakgrunden är den
föreslagna kommunala representationen i kontorsstyrelserna väl befogad.
Utskottet tillstyrker förslaget härom och vill understryka vad som i lagtexten
och motiveringen sägs om syftet med de kommunala representanternas
medverkan.

I motionen 1975/76:2172 godtas den kommunala representationen som
en för kommunerna fakultativ ordning. Utskottet delar den uppfattning
som uttrycks i propositionen, nämligen att förhållandena på detta område
bör vara enhetliga. Om riksdagen finner en kommunal representation önskvärd
finns det enligt utskottets mening inte skäl att lämna utrymme för
kommunala beslut att inte utnyttja möjligheten därtill. Totalt sett tillgodoses
samhällets intressen otvivelaktigt bäst genom ett obligatorium.

NU 1975/76:37

I detta sammanhang, som gäller frågan om samhälleligt inflytande över
affärsbankerna, behandlar utskottet också två motioner vari, utan samband
med propositionen, tas upp frågor om affärsbankernas ställning i samhället.

Den ena av dem är motionen 1975/76:330, som förespråkar ett förstatligande
av de privata affärsbankerna. Motionärerna polemiserar mot vad
utskottet, när samma förslag har framlagts tidigare år, har anfört om statens
möjligheter till insyn i och kontroll över bankerna. Utskottet har med hänvisning
till dessa möjligheter hävdat att ett tillfredsställande samhälleligt
inflytande över bankväsendet och över näringslivet i stort inte förutsätter
att affärsbankerna övertas av staten. Motionärerna menar att utskottet härvid
har gått förbi den viktiga frågan om bankernas roll som instrument för
ekonomisk makt i allmänhet. Samhällskontroll av nuvarande typ räcker
inte till, förklarar de, när det gäller att komma till rätta med bankerna i
deras egenskap av centra för kapitalistisk maktutövning.

Motionärernas argumentation rubbar inte utskottets tidigare slutsats. Det
kan tilläggas att frågan om insyn i och inflytande över företagen och om
företagens rättigheter och skyldigheter, med andra ord frågan om gränserna
för utövning av ekonomisk makt i samhället, är aktuell i åtskilliga sammanhang,
där även bankernas roll kan diskuteras. Utskottet avstyrker motionen.

I motionen 1975/76:1786 upprepas, med en obetydlig nyansering, ett tidigare
framfört påstående att staten saknar deklarerad målsättning för bankerna
från näringspolitisk synpunkt. Utskottet hänvisar till vad det tidigare
- såsom har refererats i det föregående - har anfört till bemötande av denna
uppfattning. Som ett aktuellt exempel kan hänvisas till vad bankinspektionen
- såsom också har meddelats i det föregående - anförde när den
nyligen åter föranstaltade om ett avtal mellan storbankerna i syfte att trygga
provinsbankernas fortbestånd. Även denna motion avstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande offentlig representation i affärsbanks regionstyrelse
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena
1 och 4, det senare i ifrågavarande del, och med avslag på
motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande
del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt
gäller 74 a § första stycket och 159 S,

2. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank
att delta i överläggningarna inom direktion eller annat organ
under styrelsen

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen
1975/76:2172 yrkandena 2 och 4, det senare i ifrågavarande
del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag till lag

NU 1975/76:37

om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a §
tredje stycket,

3. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyreise,
m. m.

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2172 yrkandet
3 och med avslag på motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen 1975/76:
2172 yrkandet 4 i ifrågavarande del antager i propositionen
1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse i den mån det inte omfattas av utskottets
hemställan under 1 och 2,

4. beträffande förstatligande av de privata affärsbankerna
att riksdagen avslår motionen 1975/76:330,

5. beträffande näringspolitiskt program för banksektorn
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1786.

Stockholm den 11 mars 1976

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Haglund (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Örebro (fp), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg
(s), fru Hambraeus (c), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s),
Siegbahn (m), fru Jordan (s) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande offentlig representation i affärsbanks regionstyrelse (utskottets
hemställan under 1) av herrar Andersson i Örebro (fp), Hovhammar (m)
och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”När de storbanker”
och slutar med ”regionala topporgan” bort ha följande lydelse:

När förslag till lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i affärsbankerna
lades fram år 1970 riktades befogade principiella invändningar
mot det. Dessa invändningar kvarstår. Nu föreslås en utvidgning av det
system som infördes för fem år sedan. Någon egentlig utvärdering av systemet
redovisas dock inte, utan endast allmänt hållna positiva omdömen.

NU 1975/76:37

Finansministern deklarerar bl. a. att regeringen nu ämnar göra anspråk
på offentlig representation i Föreningsbankernas Bank. Utskottet finner detta
anmärkningsvärt. Banken tillhör en kooperativ rörelse, som har ställt sig
avvisande till att utsättas för samhällelig kontroll i denna form. För den
lagändring som skall ge möjlighet till samhällsrepresentation i regionala
bankstyrelser finns det enligt utskottets mening inte heller bärande skäl.
Regionstyrelserna beslutar inom den ram som anges av bankens centrala
styrelse, och denna bär i sista hand ansvaret för hur bankens verksamhet
utformas. Även vid godtagande av de principiella utgångspunkterna för den
nuvarande lagstiftningen framstår därför den här aktuella lagändringen som
omotiverad. Den avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motionen
1975/76:2172 yrkanden 1 och 4, det senare i ifrågavarande
del, avslår i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt
gäller 159 § samt såvitt gäller 74 a § första stycket antager
förslaget med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det
följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag1

Regeringen äger förordna att uppdrag
enligt 74 § andra stycket, som
avser flera personer, skall omfatta
jämväl offentlig styrelseledamot.
Avser uppdraget regionstyrelse eller
motsvarande organ, äger regeringen
förordna att person som icke är ledamot
av bankens styrelse skall omfattas
av uppdraget med uppgift att
särskilt verka för att samhällets intressen
beaktas i verksamheten.

74 a §

Regeringen äger, om särskilda skäl
föranleda det, förordna att uppdrag
enligt 74 § andra stycket, som avser
flera personer, skall omfatta jämväl
offentlig styrelseledamot.

2. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank att delta
i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen (utskottets
hemställan under 2) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru Hambraeus
och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Propositionens
förslag” och slutar med "i regionstyrelser” bort ha följande lydelse: 1

Överensstämmer med 74 a $ andra stycket enligt nuvarande lydelse.

NU 1975/76:37

Oavsett om offentlig representation i bankstyrelser godtas eller inte står
det enligt utskottets uppfattning klart att en generell rätt för samhällsrepresentant
att delta i överläggningar inom direktion eller annat organ under
styrelsen är olämplig och att förslaget därom alltså bör avvisas. En sådan
ordning skulle bl. a. få som en nära nog oundviklig konsekvens att de berörda
organens arbete blir mera tungrott och tidsödande. Detta blir till nackdel
för bankens kunder, som f. n. till följd av den delegering som tillämpas
ofta kan få snabba besked i kreditärenden etc. Utifrån de förutsättningar
som den nuvarande lagstiftningen bygger på saknas principiellt sett anledning
till en utvidning av samhällsrepresentanternas aktionsområde i angiven
riktning.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena
2 och 4, det senare ifrågavarande del, och med anledning av
motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande
del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt
gäller 74 a § tredje stycket med ändrad lydelse i enlighet med
vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Iternativt förslag'

74 a $

Offentlig styrelseledamot eller,
om flera sådana ledamöter utses, den
eller de som regeringen förordnar
äger närvara och deltaga i överläggningarna
när ärende, som senare
skall avgöras av styrelsen, förberedes
av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter
eller befattningshavare i
banken. Person som avses i första
stycket andra meningen har motsvarande
rätt.

3. beträffande generell rätt för offentlig styrelseledamot i affärsbank att delta
i överläggningarna inom direktion eller annat organ under styrelsen (utskottets
hemställan under 2) av herrar Andersson i Örebro (fp). Hovhammar
(m) och Siegbahn (m) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Propositionens
förslag" och slutar med "i regionstyrelser” bort ha följande lydelse: Oavsett

om (= reservationen 2, se ovan) angiven riktning.

Offentlig styrelseledamot eller,
om flera sådana ledamöter utses, den
eller de som regeringen förordnar,
har rätt att närvara och deltaga i
överläggningarna när ärende behandlas
av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare
i banken. Person som avses
i första stycket andra meningen har
motsvarande rätt.

'Ändringarna innebär att nuvarande lydelse bibehålls i ifrågavarande del.

NU 1975/76:37

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och motionen
1975/76:2172 yrkandet 2 och med anledning av motionen
1975/76:2172 yrkandet 4 i ifrågavarande del antager i propositionen
1975/76:53 framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse såvitt gäller 74 a § tredje stycket med
ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas
som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Item alivi förslag1

74 a §

Offentlig styrelseledamot eller,
om flera sådana ledamöter utses, den
eller de som regeringen förordnar,
har rätt att närvara och deltaga i
överläggningarna när ärende behandlas
av därtill särskilt utsedda
styrelseledamöter eller befattningshavare
i banken. Person som avses i
första stycket andra meningen har
motsvarande rätt.

Offentlig styrelseledamot eller,
om flera sådana ledamöter utses, den
som regeringen förordnar äger närvara
och deltaga i överläggningarna
när ärende, som senare skall avgöras
av styrelsen. Jörberedes av därtill särskilt
utsedda styrelseledamöter eller
befattningshavare i banken.

4. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyrelse. m. m.
(utskottets hemställan under 3) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru
Hambraeus och fru Oskarsson (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Delegeringen
av” och slutar med ”ett obligatorium” bort ha följande lydelse:

De lokala styrelserna för bankernas avdelningskontor är betydelsefulla
organ i den beslutsapparat varigenom kreditfrågor avgörs. Redan nu ingår
ofta kommunala förtroendemän eller tjänstemän i sådana styrelser. Det kan
enligt utskottets mening vara motiverat att - som föreslogs i departementspromemorian
och tillstyrks i motionen 1975/76:2172 - införa en lagbestämmelse
om rätt för kommunerna att utse två ledamöter i de lokala bankstyrelserna.
Ett obligatorium enligt propositionens förslag vill utskottet däremot
inte tillstyrka. Det finns inte skäl för staten att på detta område utfärda
tvingande föreskrifter för kommunerna, som själva bör kunna avgöra vad
som är till deras bästa. Ett tungt vägande argument mot ett obligatorium
är också att affärsbankerna inte är skyldiga att inrätta lokala styrelser.

1 Överensstämmer med 74 a •; första stycket enligt nuvarande lydelse. Motsvarar alternativt
förslag i reservationen 2 med uteslutande av orden "eller de" och - i konsekvens
med reservationen 1 - andra meningen.

NU 1975/76:37

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2172 yrkandena
3 och 4, det senare i ifrågavarande del, och med avslag på
motionerna 1975/76:2170 och 1975/76:2171, båda i ifrågavarande
del, antager i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse, i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 1 och
2, med ändrad lydelse av 74 a § andra stycket samt ikraftträdandebestämmelsen
i enlighet med vad som i det följande betecknas
som alternativt förslag:

Regeringens förslag A herna livi förslag

74 a §

Avser uppdrag enligt 74 § andra
stycket kontorsstyrelse, skola kommunfullmäktige
i kommun, där
kontoret är beläget, förordna ari uppdraget
skall omfatta jämväl två personer,
som utses av fullmäktige och
som skola ha till uppgift att särskilt
verka för att samhällets intressen beaktas
i verksamheten. Är kontorsstyrelse
gemensam för kontor i två
kommuner, skola fullmäktige i vardera
kommunen utse en sådan person.
Är styrelsen gemensam för kontor
i tre eller flera kommuner, utses
personerna av fullmäktige i de två
kommuner som ha flest invånare.

Avser uppdrag enligt 74 § andra
stycket kontorsstyrelse, äga kommunfullmäktige
i kommun, där
kontoret är beläget, förordna högst
två personer, som utses av fullmäktige
och som skola ha till uppgift att
särskilt verka för att samhällets intressen
beaktas i verksamheten. Är
kontorsstyrelse gemensam för kontor
i två kommuner, äga fullmäktige
i vardera kommunen utse en sådan
person. Är styrelsen gemensam för
kontor i tre eller flera kommuner,
utses personerna av fullmäktige i de
två kommuner som ha flest invånare.

Denna lag träder i kraft en vecka Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift efter den dag, då lagen enligt uppgift

på den utkommit från trycket i på den utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. Sådana Svensk författningssamling.

ledamöter i kontorsstvrelser som avses

i 74 a j andra stycket skall utses före
utgången av är 1976.

5. beträffande kommunal representation i affärsbanks kontorsstyrelse. m. m.
(utskottets hemställan under 3) av herrar Andersson i Örebro (fp), Hovhammar
(m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Delegeringen
av” och slutar med "ett obligatorium" bort ha följande lydelse:
Vid sidan av den föreslagna organisationen för kommunalt inflytande

NU 1975/76:37

i lokala bankstyrelser framstår den statliga styrelserepresentationen i bankerna
- även efter en utvidgning i enlighet med propositionen - som en
relativt begränsad insats. Systemet med två kommunala representanter i
varje lokalstyrelse innebär praktiskt sett en belastning för båda parterna.
Principiellt sett väcker det också betänkligheter. Kommunala representanter
med uttryckligt uppdrag att i första hand verka för samhällets intressen
kan i de lokala bankstyrelserna komma i besvärliga konfliktsituationer. Negativa
verkningar får systemet också genom att gränsen mellan politiska
beslut och företagsekonomiskt betingade beslut delvis utplånas. Utskottet
avstyrker förslaget om kommunal representation i kontorsstyrelserna.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:2170 och
1975/76:2171, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motionen
1975/76:2172 yrkandena 3 och 4, det senare i ifrågavarande
del, avslår i propositionen 1975/76:53 framlagt förslag
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse såvitt
gäller 74a!j andra stycket samt såvitt gäller ikraftträdandebestämmelsen
antager förslaget med ändrad lydelse i enlighet
med vad som i det följande betecknas som alternativt förslcit':

Regeringens förslag Alternativt förslag

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Sådana
ledamöter i kontorsstyrelser som avses
i 74 a § andra stycket skall utses
före utgången av år 1976.

Denna lag träder i kraft en vecka
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i
Svensk författningssamling.

6. beträffande näringspolitiskt program lör banksektorn (utskottets hemställan
under 5) av herrar Gustafsson i Byske, Sjönell, fru Hambraeus och fru Oskarsson
(alla c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "I motionen"
och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Koncentrationstendenserna inom bankväsendet har, såsom framhålls i
motionen 1975/76:1786, flera oroande aspekter. Bankernas beslut i kreditgivningssammanhang
har självklara återverkningar på samhället i stort. Mot
den bakgrunden är det angeläget att bankväsendet kan ges en mera decentraliserad
struktur, innebärande bl. a. en starkare lokal och regional förankring.
Nya vägar bör öppnas för inflytande från kundkretsen, från samhälleliga
organ och från bankernas egna anställda. En sådan decentraliserad
struktur kan åstadkommas endast på grundval av medvetna näringspolitiska

åtgärder från statens sida. Utskottet tillstyrker det förslag i detta avseende
som läggs fram i motionen.
dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1786 hos regeringen
begär förslag till ett näringspolitiskt program för banksektorn
i enlighet med vad utskottet anfört.

GOTAB 51494 Slockholm 1976