NU 1975/76:36
Näringsutskottets betänkande
1975/76:36
med anledning av propositionen 1975/76:100 i vad avser vissa anslag
inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:100 bilaga 12, såvitt
denna bilaga har hänvisats till näringsutskottet, med undantag av punkterna
D 3 (Konsumentombudsmannen) och D 5-7 (Konsumentverket m. m.), vilka
gäller anslag som avses bli föremål för särskild proposition. Förutom
motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas
i samband med frågan om anslag till Sveriges turistråd motioner
om åtgärder på turismens område.
Handelsdepartementet m. m.
1. Handelsdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 1 (s. 18) och hemställer
att riksdagen till Handelsdepartementet för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 8 533 000 kr.
2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 19) och hemställer
att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1976/77 anvisar
ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 3 (s. 19) och hemställer
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1976/77 anvisar ett
reservationsanslag av 150 000 kr.
4. Krigsmaterielinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 4 (s. 19 f.) och hemställer
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 338 000 kr.
5. Kostnader för nordiskt samarbete. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten A 5 (s. 20) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 36
NU 1975/76:36
2
Främjande av utrikeshandeln m. m.
6. Sveriges exportråd. Regeringen har under punkten B 1 (s. 21-23) föreslagit
riksdagen att till Sveriges exportråd för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.
I motionen 1975/76:2122 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandet B 7), att riksdagen för budgetåret 1976/77 till Sveriges
exportråd anvisar ett i förhållande till budgetpropositionen med 3 559 000
kr. förhöjt anslag av 6 259 000 kr.
Motionen
I motionen 1975/76:2122 anförs att Sveriges exportråd bör erhålla ökade
resurser för en aktiv exportfrämjande insats. Särskilt bör insatserna vidgas
för att öka de mindre företagens exportmöjligheter. Exportstödet bör utformas
så att samverkan mellan företagen stimuleras. Med hänvisning till
behovet av en kraftigt ökad export för att handelsbalansen skall kunna förbättras
föreslås i motionen att reservationsanslaget till Sveriges exportråd
höjs från föreslagna 2 700 000 kr. med 3 559 000 kr. till 6 259 000 kr.
Utskottet
Den 1 juli 1975 trädde ett nytt avtal mellan staten och Sveriges allmänna
exportförening om Sveriges exportråd i kraft (prop. 1975:1 bil. 12, NU 1975:9,
rskr 1975:72). Rådet leds av en styrelse bestående av åtta ledamöter, varav
hälften utses av regeringen och hälften av Exportföreningen. Staten skall
enligt 5 $ i avtalet ställa medel till förfogande för Exportrådets förvaltning
av handelssekreterarorganisationen och enligt 11 § bidraga till Exportrådets
finansiering med ett belopp som motsvarar rådets kostnader förden mindre
industrin. Näringslivets bidrag till finansieringen utgörs av abonnemangsavgifter
från företagen till rådet.
För innevarande budgetår beräknades Exportrådets kostnader för abonnentgruppen
mindre industri till 1,4 milj. kr. och för förvaltningen av handelssekreterarorganisationen
till 0,9 milj. kr. Det framgår av propositionen
1975:1 bil. 12 att enighet om beräkningarna av kostnaderna för handelssekreterarorganisationen
och för den mindre industrin förelåg mellan de
båda avtalsslutande parterna, staten och Exportföreningen. Det nu föreslagna
reservationsanslaget till Sveriges exportråd på 2,7 milj. kr. innebär en uppräkning
- med beaktande av bl. a. kostnadsläget - med 0,4 milj. kr. i förhållande
till den kostnadsnivå som överenskoms mellan avtalsparterna för
innevarande budgetår, dvs. 2,3 milj. kr. (1,4 milj. kr. + 0,9 milj. kr.).
Den fördelning av ansvaret för Exportrådets finansiering som staten och
Exportföreningen har enats om och som godkändes av riksdagen 1975 motiverade
enligt näringslivets och statens gemensamma uppfattning att parterna
NU 1975/76:36
3
med lika antal ledamöter tillsatte styrelsen för Exportrådet. Utskottet finner
ingen anledning till att de i avtalet överenskomna principerna för finansiering
och inflytande skulle frångås. Utskottet avstyrker förslaget i motionen
1975/76:2122 om en ytterligare höjning av anslaget till Sveriges exportråd
utöver den som föreslås i propositionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975/76:2122 yrkandet B 7 till Sveriges exportråd
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
2 700 000 kr.
7. Handelssekreterare. Regeringen har under punkten B 2 (s. 23-25) föreslagit
riksdagen att till Handelssekreterare för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 15 419 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:636 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), vari hemställs
att riksdagen anvisar medel till en tjänst som handelssekreterare i Köpenhamn
med uppgift att främja de mindre och medelstora företagens export,
1975/76:647 av herr Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär initiativ som syftar till att ett marknadssekreterarkontor inrättas
i Trondheim i enlighet med vad i motionen anförts,
1975/76:1751 av herr Börjesson i Glömminge (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar att ytterligare en tjänst som handelssekreterare snarast bör inrättas
och att denna tjänst placeras på den afrikanska kontinenten.
Motionerna
I motionen 1975/76:636 påpekas att de nordiska länderna Danmark, Norge
och Finland som samlad enhet betraktade utgör vår största exportmarknad.
Under 1974 uppgick Sveriges export till dessa länder till 18 262 milj. kr.
eller 26 96 av den totala exporten. Enligt motionärerna beror den stora svenska
exporten till de nordiska länderna bl. a. på närheten till denna marknad,
vilket ger lägre transportkostnader och större möjligheter till marknadsbearbetningar.
Den nordiska marknaden är speciellt betydelsefull för de
mindre och medelstora svenska företagen, för vilka närhetsaspekten är viktig.
Motionärerna framhåller att de handelssekreterartjänster som inrättades
i Helsingfors 1974 och i Oslo 1975 innebär välkomna förstärkningar. Någon
motsvarande tjänst i Danmark föreslås inte i årets budgetproposition. I budgetpropositionen
år 1975 anförde handelsministern ”att handelssekreterarkontorens
verksamhet inriktas mot de största svenska exportmarknaderna”.
Motionärerna anser att en handelssekreterartjänst är välmotiverad även i
Danmark, som år 1974 i ordning efter storleken var vår fjärde exportmarknad,
en ställning som Danmark torde ha behållit även under år 1975.
1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 36
NU 1975/76:36
4
I motionen 1975/76:647 anförs att statens lokaliseringspolitiska insatser
har inneburit en glädjande vändpunkt i utvecklingen inom Jämtlands län
i form av ökad sysselsättning, betydande industrialisering och en vändning
av befolkningskurvan. För att gjorda insatser skall fl full effekt krävs enligt
motionärerna dock ytterligare betydande statliga åtgärder. I olika sammanhang
har förordats ett tvärregionalt lokaliseringssamarbete mellan det norrländska
inlandet och berörda regioner i Norge. Norge är f. n. Sveriges största
exportmarknad, och exporten till Norge uppgår i dag till ca 7 miljarder
kr. eller ca 10 % av Sveriges totala export. För de mindre och medelstora
industriföretagen i Norrland är det av stor betydelse att vidga avsättningsområdena
för att sysselsättningen skall kunna bibehållas och ökas. Tröndelag
torde, säger motionärerna, till följd av sin närhet utgöra ett mycket intressant
marknadsområde. Motionärerna anser att det finns starka skäl att förlägga
en handelssekreterarfunktion till Trondheim. De förordar att detta sker i
form av en marknadssekreterartjänst underställd handelssekreterarkontoret
i Oslo.
I motionen 1975/76:1751 konstateras att en av förutsättningarna för en
fortsatt välståndsutveckling i landet är att den svenska exporten får fortsatt
goda betingelser för att kunna utvecklas. För att främja exporten har statsmakterna
inrättat handelssekreterartjänster på strategiska centra runt om
i världen. Av Sveriges 25 handelssekreterarkontor är sju placerade i Nordamerika,
13 i Europa samt resterande fem i Japan, Australien, Mexico,
Libanon och Iran. De senaste åren har det kommersiella och politiska intresset
för Afrika tilltagit, säger motionären, som därför finner det angeläget
att ytterligare en tjänst som handelssekreterare snarast inrättas och förläggs
till lämplig plats på den afrikanska kontinenten.
Uppgifter i anslutning till motionerna
År 1974 inrättades det första handelssekreterarkontoret i Norden, nämligen
i Helsingfors. Följande år inrättades ett kontor i Oslo. Sveriges exportråds
anslagsframställning för budgetåret 1976/77 upptar inget förslag
till ytterligare inrättande av handelssekreterartjänster i Norden. Skälet härtill
anges vara att man vill avvakta erfarenheterna av de två nu gjorda etableringarna
i Helsingfors och Oslo, innan eventuellt ytterligare förslag till
utbyggnad av handelssekreterarverksamheten i Norden framläggs.
Sverige har f. n. inget handelssekreterarkontor på den afrikanska kontinenten.
Tidigare har dock under skilda perioder funnits ett antal handelssekreterarkontor
i Afrika, bl. a. i Sydafrika, Kongo, Ghana och Kenya.
Samtliga dessa kontor är numera av varierande skäl nedlagda. Senast, år
1974, nedlades kontoret i Nairobi i Kenya. Skälet angavs vara brist på kvalificerad
efterfrågan av tjänster. Samtidigt skedde emellertid en motsvarande
förstärkning av svenska ambassaden i Nairobi med en tjänsteman som sysslar
med att besvara handelsförfrågningar. Motsvarande förstärkningar pia
-
NU 1975/76:36
5
neras f. n. vid ambassaderna i Nigeria och i Algeriet.
En interdepartemental arbetsgrupp med representanter för utrikes-, finans-,
handels- och industridepartementen behandlar f. n. frågan om hur den
exportfrämjande verksamheten i framtiden skall bedrivas i u-länderna. Utredningen
beräknas vara klar under våren 1976.
Tidigare behandling av liknande motioner
Motioner med förslag om inrättande av en tjänst i Köpenhamn för främjande
av den mindre industrins export har behandlats av näringsutskottet
åren 1972, 1973 och 1975 (NU 1972:27, 1973:16, 1975:9). År 1975 avsåg förslaget
en handelssekreterartjänst. Utskottet har vid samtliga tre tillfällen avstyrkt
motionerna, som också har avslagits av riksdagen. I en reservation påyrkade
centerpartiets och folkpartiets företrädare i utskottet att riksdagen
med bifall till motionen skulle anslå medel för inrättandet av ett handelssekreterarkontor
i Köpenhamn.
Utskottet
Två motioner tar upp frågan om utbyggnad av handelssekreterarverksamheten
i Norden. 1 motionen 1975/76:636 uttalas att de nyinrättade handelssekreterarkontoren
i Helsingfors och Oslo innebär välkomna förstärkningar.
Motionärerna hävdar att det vore välmotiverat att inrätta en motsvarande
tjänst i Köpenhamn med tanke på att Danmark är den fjärde
i storlek av våra exportmarknader och att den danska marknaden har stor
betydelse för de mindre och medelstora företagens export. I motionen
1975/76:647 framhålls att det är av stor betydelse för de mindre och medelstora
industriföretagen i Norrland att vidga avsättningsområdena och att
Tröndelag i Norge genom sin närhet utgör ett intressant marknadsområde.
Motionärerna föreslår att i Trondheim inrättas en marknadssekreterartjänst
underställd handelssekreterarkontoret i Oslo.
Utskottet vill understryka den danska marknadens betydelse för den
svenska exporten, inte minst för exporten från mindre och medelstora företag.
Likaså anser utskottet att det finns skäl att ta fasta på påpekandet att
Tröndelag ligger väl till som avsättningsområde för norrländska företags produkter.
Starka skäl talar otvivelaktigt för att en handelssekreterartjänst bör finnas
i Köpenhamn. Förslaget om inrättande av en marknadssekreterartjänst i
Trondheim förtjänar enligt utskottets mening också att prövas närmare.
Utskottet är inte berett att nu tillstyrka bifall till motionsyrkandena. Det
synes emellertid angeläget att Sveriges exportråd och regeringen vid de fortsatta
övervägandena rörande handelssekreterarorganisationen beaktar frågan
om en sådan utbyggnad som här nämnts.
I motionen 1975/76:1751 föreslås mot bakgrund av det ökande kommersiella
och politiska intresset för Afrika under senare år att ytterligare
NU 1975/76:36
6
ett handelssekreterarkontor inrättas med placering på den afrikanska kontinenten.
Flera handelssekreterarkontor har tidigare vid skilda tidpunkter funnits
i Afrika. Samtliga har dock av olika skäl lagts ned. Samtidigt har emellertid
den kommersiella representationen vid ambassader i flera afrikanska stater
förstärkts. F. n. pågår också en interdepartemental utredning om hur den
exportfrämjande verksamheten i framtiden skall bedrivas i u-länderna. Utskottet
finner inte anledning att nu förorda inrättande av ett handelssekreterarkontor
i Afrika och avstyrker alltså motionen 1975/76:1751.
Beräkningen av medel för den nuvarande organisationen föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna
del.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:636 och
1975/76:647 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om utbyggnad av handelssekreterarverksam heten
i nordiska länder,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1751 om inrättande av
ett handelssekreterarkontor i Afrika,
3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Handelssekreterare
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 15 419 000 kr.
8. Exportfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 3 (s. 26 f.) och hemställer
att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1976/77
anvisar ett reservationsanslag av 16 931 000 kr.
9. Utbildning i internationell marknadsföring m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 4 (s. 27-39) och hemställer
att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer för det statliga stödet till vidareutbildning
i internationell marknadsföring som chefen för handelsdepartementet
förordat,
2. antager förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt
för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare
m. m.,
3. till Utbildning i internationell marknadsföring m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett reservationsanslag av 1 773 000 kr.
10. Importkontoret för u-landsprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 5 (s. 39 f.) och hemställer
att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
11. Sveriges turistråd. Regeringen har under punkten B 6 (s. 40-42) före -
NU 1975/76:36
7
slagit riksdagen att till Sveriges turistråd för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 23 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:1750 av herr förste vice talmannen Bengtson (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av åtgärder för att stimulera
semestervistelse i Sverige,
1975/76:2029 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att utveckla en turistverksamhet
i Mellan-och Nordsveriges glesbygder, baserad på charterförbindelser
mellan främst kontinenten och vårt land,
1975/76:1806 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag angående utnyttjandet av turisthotellanläggningar
för konvalescent vård.
Motionen 1975/76:2029 är följdmotion till motionen 1975/76:1979 om
den ekonomiska politiken, som har hänvisats till finansutskottet.
Motionerna
I motionen 1975/76:1750 erinras om att den svenska levnadsstandarden
under innevarande sekel har höjts avsevärt. Samtidigt har fritiden blivit
alltmer betydelsefull för att motverka negativa verkningar av ökat arbetstempo,
jäkt och stress i arbetslivet. Ett problem i sammanhanget är, enligt
motionen, att en stor del av svenska folket inte har ekonomiska möjligheter
att på ett meningsfullt sätt utnyttja sin semester. Samtidigt innebär det semesterresande
som sker till utlandet ett allt större samhällsekonomiskt
problem med hänsyn till det stora turistunderskottet i bytesbalansen. För
att svenska folket skall få ökade möjligheter att på ett meningsfullt sätt
utnyttja semestern och för att ett ökat semesterresande inom landet skall
stimuleras föreslår motionären att ett statligt bidrag skall utgå t. ex. som
en viss summa per dag till den som minst en vecka tillbringar semestern
på turisthotell eller pensionat. Vid utredning härom bör, säger motionären,
speciellt övervägas om en särskild stimulans bör ges till låginkomsttagarna.
I motionen 1975/76:1806 påpekas att de flesta turisthotellanläggningar
har överkapacitet under större delen av året. Motionärerna uttalar att en
åtgärd som skulle göra det möjligt att kombinera outnyttjade turistanläggningar
och ej sysselsatt personal med möjlighet till konvalescens och eftervård
för sjuka människor vore att under lågsäsongen utnyttja lämpliga turistanläggningar
för sådan vård. I motionen nämns att regeringen har givit
socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet
utreda frågan om hälsocentra. Härigenom borde komma fram
underlag för snara åtgärder från regeringens sida.
I motionen 1975/76:2029 konstateras att Sverige erbjuder möjligheter till
turism som är nära nog enastående i Europa i det hänseendet att antalet
NU 1975/76:36
8
invånare per ytenhet är lägre än i flertalet andra länder och att vidsträckta
skogstrakter skapar förutsättningar för naturupplevelser. Befolkningen i det
kontinentala Europas industriområden kan här beredas rekreationstillfällen.
Ett villkor härför är emellertid att avstånd och restider avkortas och att
den svenska naturen blir lättillgänglig för gäster från Centraleuropa. En
turism av detta slag skulle kunna få stor ekonomisk betydelse för människorna
i Mellan- och Nordsveriges glesbygder, menar motionärerna. De
föreslår att statsmakterna och Sveriges turistråd snarast möjligt vidtar åtgärder
för att i samråd med resp. landsting åstadkomma ett nät av replipunkter
för en utbyggd chartertrafik mellan andra delar av Europa och Sverige. Motionärerna
anser också att marknadsföringen av Sverige som turistland måste
förbättras såväl utomlands som inom landet. Ett bättre samarbete bör komma
till stånd mellan turistnäringen och dess organisationer samt stat, landsting
och kommuner. Fler alternativa program bör erbjudas utlänningar som vill
semestra i Sverige.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Riksdagen fattade våren 1975 beslut om inrättande och finansiering av
Sveriges turistråd (prop. 1975:47, NU 1975:34, rskr 1975:244). Enligt 3 5
i Turistrådets stadgar åligger det rådet särskilt ”att söka tillgodose behovet
av semester- och rekreationsmöjligheter hos en bred allmänhet i Sverige
och de övriga nordiska länderna” och ”att söka ta tillvara möjligheterna
till ett växande valutainflöde från utländska turister och att därvid särskilt
beakta marknadsföring av ledig kapacitet inom hotell- och turistanläggningar”.
I betänkandet (SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige, avgivet
av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m.,
beräknas det totala antalet semesterdygn per år för svenskar i åldern 16-65
år uppgå till ca 140 milj. Enligt Sveriges turistråd tyder överslagsberäkningar
på att svenskarna årligen tillbringar ca 12 milj. semesterdygn vid svenska
turistanläggningar och 20 milj. semesterdygn vid utländska turistanläggningar.
Antalet utländska gästdygn per år i Sverige har på samma sätt uppskattats
till ca 5 milj. Beträffande mottagningskapaciteten för turister kan
nämnas att kommittén uppskattar antalet bäddar per dygn under sommaren
till ca 350 000, varav campingplatserna svarar för närmare 60 %. Detta innebär
att mottagningskapaciteten under en sommarmånad kan beräknas
till 10,5 milj. bäddar. Eftersom såväl de svenska som de utländska turisterna
utnyttjar turistanläggningarna i huvudsak under sommaren innebär detta
att de tillgängliga turistanläggningarna sannolikt är nära nog maximalt utnyttjade.
Inkvarteringskapaciteten för turism är i huvudsak lokaliserad till
södra Sverige, medan inkvarteringskapaciteten i Nord- och Mellansverige
f. n. är begränsad.
Gällande bestämmelser för flygchartertrafik reser inga hinder för char -
NU 1975/76:36
9
terflyg från utlandet till Sverige med undantag för chartertrafik mellan utländska
huvudstäder och Stockholm samt över Atlanten.
Den nyssnämnda kommittén tog i sitt slutbetänkande också upp frågan
om hälso- och sjukvårdens roll i turist- och rekreationspolitiken. Kommittén
föreslog att frågan om hälsocentra skulle utredas närmare. Mot denna bakgrund
gav regeringen i mars 1975 socialdepartementets sjukvårdsdelegation
i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k.
hälsocentra. Sjukvårdsdelegationen tillsatte i juni 1975 en särskild arbetsgrupp
för denna uppgift. Arbetsgruppen består av två representanter för
vardera socialdepartementet, socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Arbetsgruppens
uppdrag beräknas vara slutfört i juni 1976.
Utskottet
Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning för Sveriges turistråd.
I motionen 1975/76:1750 framhålls att en stor del av svenska folket inte
har ekonomiska möjligheter att på ett meningsfullt sätt utnyttja sin semester,
samtidigt som det ökade semesterresandet till utlandet blir ett allt större
problem för bytesbalansen. Motionären föreslår en utredning av möjligheterna
att ett statligt bidrag skall kunna utgå till den som tillbringar minst
en semestervecka på turisthotell eller pensionat i Sverige.
Sveriges turistråd har enligt sina stadgar till uppgift att särskilt söka tillgodose
behovet av semester- och rekreationsmöjligheter hos en bred allmänhet
i Sverige och i de övriga nordiska länderna. Mot bakgrund härav
och av att turistanläggningarna i Sverige under sommartid torde vara i det
närmaste maximalt utnyttjade finnér utskottet inte anledning att föreslå
att en särskild utredning tillsätts för denna fråga. Utskottet avstyrker alltså
motionen 1975/76:1750.
I motionen 1975/76:1806 anförs att behovet av anläggningar för rehabilitering
och konvalescentvård torde komma att öka samtidigt som många
turisthotellanläggningar har överkapacitet under en stor del av året. Motionärerna
föreslår att sådana turistanläggningar under lågsäsong skall utnyttjas
för konvalescens och eftervård av sjuka människor. Motioner med
liknande innehåll har avlämnats åren 1973, 1974 och 1975 (NU 1973:16,
1974:6, 1975:34). Näringsutskottet avstyrkte 1975 motionen med erinran
om att regeringen hade givit socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag
att utreda frågan. Som redovisats ovan har delegationen tillsatt en
särskild arbetsgrupp som har hand om denna uppgift. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen 1975/76:1806.
I motionen 1975/76:2029 föreslås att statsmakterna och Sveriges turistråd
snarast vidtar åtgärder för att i samråd med landstingen i Mellan- och Nordsveriges
glesbygdslän åstadkomma ett nät av replipunkter för en utbyggd
chartertrafik mellan Europa och vårt land.
Sveriges turistråd har också som en huvuduppgift att främja den utländska
NU 1975/76:36
10
turismen. Ett antal charterresor har under de senaste åren, i vissa fall med
gott resultat, ordnats från utlandet till Nord- och Mellansverige. Det finns
enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att hemställa om åtgärder
för främjande av utländsk charterturism till Sverige utöver dem som
redan vidtagits. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2029.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sveriges turistråd
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1750 om åtgärder för
att stimulera till semestervistelse i Sverige,
3. att riksdagen avslår motionen 1975/76:1806 om utnyttjande
av turistanläggningar för konvalescentvård,
4. att riksdagen avslår motionen 1975/76:2029 om ökad turist
verksamhet
i Mellan- och Nordsveriges glesbygder.
Kommerskollegium
12. Kommerskollegium. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 1 (s. 43-45) och hemställer
att riksdagen till Kommerskollegium för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 16 993 000 kr.
13. Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 2 (s. 45 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 852 000 kr.
14. Kostnader för vissa nämnder m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten C 3 (s. 46 f.) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 662 000 kr.
Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor
15. Marknadsdomstolen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten D 1 (s. 48 f.) och hemställer
att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 1 197 000 kr.
16. Näringsfrihetsombudsmannen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 2 (s. 49 f.) och hemställer
att riksdagen till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 403 000 kr.
NU 1975/76:36
11
17. Statens pris- och kartellnämnd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 4 (s. 50-52) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att hos statens pris- och kartellnämnd
inrätta en tjänst som avdelningschef i Fe 25,
2. till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 19 440 000 kr.
18. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. Regeringen har under
punkten D 8 (s. 53 f.) föreslagit riksdagen att
1. till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
2. medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret
1976/77 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.
1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975/76:648 av fru Nilsson i Sunne m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om en översyn av reglerna för varudistributionsstöd
i glesbygd i enlighet med vad som anförts i motionen,
1975/76:1754 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till förbättrat stöd till butiker i glesbygd
i enlighet med vad i motionen anförs,
1975/76:2028 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till ökat stöd åt handeln inom glesbygden.
Motionen 1975/76:2028 är följdmotion till motionen 1975/76:1979 om
den ekonomiska politiken, vilken har hänvisats till finansutskottet.
*
Gällande bestämmelser
Enligt kungörelsen (1973:608) om statligt stöd till kommersiell service
i glesbygd utgår - i syfte att tillförsäkra befolkningen i glesbygd tillfredsställande
kommersiell service - statligt stöd till kommun i form av hemsändningsbidrag
och till näringsidkare i form av investeringsstöd. Stöd enligt
kungörelsen utgår inom det s. k. inre stödområdet. Föreligger särskilda skäl
kan dock regeringen i visst fall besluta att stöd skall utgå även i annan
del av landet.
Hemsändningsbidrag utgår till kommun som helt eller delvis bekostar
hemsändning till hushåll av dagligvaror. Tidigare utgick bidrag blott vid
användning av kollektiva transportmedel. Fr. o. m. den 1 juli 1975 ges bidrag
även för transport med handlares eget fordon. Hemsändningsbidraget utgör
35 % av kommunens nettoutgift.
Investeringsstöd utgår till näringsidkare med fast försäljningsställe där
dagligvaror säljs. Det får endast avse försäljningsställe som är lokaliserat
i överensstämmelse med kommunal serviceplanering och som genom stödet
NU 1975/76:36
12
bedöms kunna vidmakthållas på någon sikt. Om särskilda skäl föreligger
kan investeringsstöd utgå också för fordon som används av näringsidkare
som kringför dagligvaror till försäljning. Investeringsstöd utgörs av avskrivningslån,
investeringslån och kreditgaranti. Kreditgaranti kan lämnas för
anskaffning av varulager i verksamhet för vilken investeringsstöd utgått.
Fråga om stöd enligt kungörelsen prövas med vissa undantag av länsstyrelsen
såvitt gäller hemsändningsbidrag och av konsumentverket såvitt gäller
investeringsstöd.
Till konsumentverket är knuten en rådgivande nämnd för glesbygdsfrågor,
glesbygdsnämnden, med uppgift att bistå verket vid prövning av ärenden
enligt den refererade kungörelsen.
Motionerna
I motionen 1975/76:648 betecknas stödet till varudistribution i glesbygd
som en god form av samhällsservice. Motionärerna påpekar att det inte utgår
fraktstöd för transporter till affärer med handlares eget fordon. De föreslår att
reglerna för transportstöd ses över så att de kan gälla även de fall då vederbörande
handlare själv måste ombesörja varutransporter på grund av att det
saknas reguljära transportmöjligheter.
I motionen 1975/76:1754 konstateras att i stort sett varannan dagligvarubutik
i glesbygd försvunnit under den senaste tioårsperioden. Folkpartiet
föreslog år 1972 att staten skulle ställa servicegaranti för mindre orter. Riksdagen
biföll förslaget, och frågan bereds f. n. inom arbetsmarknadsdepartementet.
Motionärerna förutsätter att regeringen framlägger förslag i frågan
om servicegaranti i samband med att länsplanering 1974 behandlas. De
föreslår vidare att det s. k. hemsändningsbidraget höjs från 35 % till 50 %
av kommunens nettokostnad. Denna bidragsform bör, menar de, också kompletteras
med ett fraktbidrag, vilket utgår som stöd för transporter till butikerna.
I motionen föreslås också att ett särskilt driftsbidrag införs, som
utgår till s. k. "ensambutiker" i fall där andra lösningar för motsvarande
varuförsörjning är ekonomiskt dyrare. Motionärerna anser vidare att kreditgaranti
för lageruppbyggnad i fortsättningen bör kunna ges utan anknytning
till investeringsstöd. Slutligen påpekar motionärerna att det kommersiella
glesbygdsstödet endast utgår till butiker inom inre stödområdet, trots
att glesbygden inte är begränsad enbart till detta område. De föreslår att
stödinsatserna skall stå till förfogande för alla glesbygdskommuner.
I motionen 1975/76:2028 erinras om att butiksnedläggningarna såväl i
glesbygdsområden som i tätortsområden har skapat problem för äldre människor,
för handikappade och för dem som saknar bil. Konsumenternas
tillgång till närservice måste tryggas och förbättras, säger motionärerna. De
samhälleliga stödinsatser för kommersiell service som i dag förekommer
inom glesbygdsområden bör därför göras mer generösa och kompletteras
med driftsstöd där så erfordras.
NU 1975/76:36
13
Tidigare och pågående utredningsarbete
De stödåtgärder som har redovisats ovan har tillkommit efter förslag av
glesbygdsutredningen i betänkandet (SOU 1972:13) Kommersiell service i
glesbygder.
År 1973 inrättades en särskild arbetsgrupp för glesbygdsfrågor i Kungl.
Maj.ts kansli. Gruppen sammansattes av representanter för departement
som handlägger glesbygdsfrågor, för Svenska kommunförbundet och för
en av länsstyrelserna i skogslänen. I anslutning till behandlingen av motionen
om serviceförsörjningen i glesbygder uttalade 1974 års riksdag (InU
1974:7, rskr 1974:203) att till denna arbetsgrupp borde knytas en parlamentariskt
sammansatt referensgrupp. Referensgruppen skulle enligt riksdagsuttalandet
delta i arbetet med större, principiella frågor. En uppgift skulle
därvid vara att behandla frågan om hur serviceproblemen skulle kunna lösas
i vissa orter i de större glesbygdskommunerna. Enligt riksdagsuttalandet
får de komplikationer som är förenade med att garantera en tillfredsställande
service inte förhindra att man söker finna former som i praktiken är en
servicegaranti.
En parlamentarisk referensgrupp enligt riksdagens uttalande tillsattes hösten
1974. Denna - referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor - skall
enligt sina direktiv ges möjlighet att följa arbetsgruppens verksamhet och
yttra sig över åtgärder av större, principiell betydelse som arbetsgruppen
kan komma att föreslå.
I betänkandet (SOU 1975:91) ”Politik för regional balans - utvärdering
av länsplanering 1974” ingår som appendix C en rapport, Service i glesbygd,
från den interdepartementala arbetsgruppen för glesbygdsfrågor. Vid utarbetandet
av rapporten har arbetsgruppen haft ett nära samarbete med den
nämnda referensgruppen. 1 rapporten redogörs bl. a. för glesbygdsfrågornas
behandling i riksdagen under de senaste åren.
Distributionsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1975:69) Samhället
och distributionen bl. a. behandlat frågan om den kommersiella glesbygdsservicen.
Bland utredningens förslag på detta område kan följande nämnas:
- Möjligheten till statsbidrag för subvention av hushållens kostnader för
hemsändning av varor vidgas till att gälla allmänna stödområdet, och statsbidraget
höjs till 50 96 av kommunens kostnader.
- Investeringsstöd skall kunna utgå i hela landet.
- Driftsstöd skall under vissa förutsättningar kunna utgå till butiker i
hela landet med 2 96 av butikens omsättning.
- Kommunala inköp av butiksfastigheter skall kunna ske med ett statligt
stöd uppgående till 50 96 av kostnaderna för förvärvet.
- En distributionsnämnd inrättas hos konsumentverket och ersätter den
rådgivande nämnden för glesbygdsstöd hos verket.
Distributionsutredningen remissbehandlas f. n. Remisstiden utgården 15
april 1976.
NU 1975/76:36
14
Tidigare behandling av liknande motioner
Vid 1975 års riksdag togs frågan om utvidgning av det kommersiella
glesbygdsstödet upp i två motioner. I den ena föreslogs att det statliga stödet
skulle omfatta även förvärv av butiksfastighet, i den andra att frågan om
driftsstöd till vissa dagligvarubutiker i glesbygd skulle utredas. Näringsutskottet
uttalade (NU 1975:9) att den pågående nedläggningen av butiker i
glesbygderna och de negativa följderna därav för glesbygdsinvånarna motiverade
att bestämmelserna för det statliga stödet till kommersiell service i
glesbygd borde bli föremål för fortsatta överväganden. Riksdagen beslöt att
ge regeringen detta till känna som sin mening.
Utskottet
Det nuvarande statliga stödet till kommersiell service i glesbygd har utformats
på basis av ett utredningsbetänkande år 1972 och utgår, enligt kungörelsen
(1973:608) om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, i form
av dels hemsändningsbidrag, dels investeringsstöd, vilket utgörs av avskrivningslån,
investeringslån och kreditgaranti. För behandling av glesbygdsfrågor
på olika områden finns en interdepartemental arbetsgrupp till vilken
har knutits en parlamentarisk referensgrupp. Distributionsutredningen har
i betänkandet (SOU 1975:69) Samhället och distributionen lagt fram förslag
om en förändring och utvidgning av stödet till kommersiell service i glesbygd.
Utredningen remissbehandlas f. n.
Tre motioner tar upp frågan om en utvidgning på olika punkter av detta
stöd. I motionen 1975/76:648 konstateras att f. n. inget stöd utgår för transport
av varor till butiker med handlares eget fordon. Motionärerna föreslår
att reglerna för varudistributionsstöd i glesbygd förändras så att stöd även
kan utgå för detta ändamål. I motionen 1975/76:1754 tas bl. a. upp frågan
om servicegaranti för mindre orter. Motionärerna förutsätter att regeringen
framlägger förslag om servicegaranti i samband med att Länsplanering 1974
behandlas. Vidare föreslås i motionen att hemsändningsbidraget höjs från
35 % till 50 % av kommunens nettokostnad, att fraktbidrag skall kunna utgå
för varutransporter till butiker med handlares eget fordon, att driftsbidrag införs,
att kreditgaranti för lageruppbyggnad kan ges utan anknytning till investeringsstöd
och att det kommersiella glesbygdsstödet inte begränsas enbart
till kommuner inom inre stödområdet utan kan stå till förfogande för
alla glesbygdskommuner i landet. I motionen 1975/76:1979, som innehåller
motiveringen till motionen 1975/76:2028, uttalas att konsumenternas tillgång
till närservice måste tryggas och förbättras. Motionärerna anser att det
glesbygdsstöd som i dag utgår bör göras mer generöst och kompletteras med
driftsstöd där så erfordras.
Motionärernas synpunkter och önskemål överensstämmer på det hela taget
med vad distributionsutredningen har anfört. Utskottet förutsätter att
NU 1975/76:36
15
regeringen vid utformningen av en proposition om det framtida stödet till
kommersiell service i glesbygd beaktar de förslag som förs fram i de tre
motionerna och som med undantag av förslaget om fraktbidrag för varutransporter
till butiker med handlares eget fordon även återfinns i distributionsutredningens
betänkande.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret
1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,
b) medger att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager
under budgetåret 1976/77 beviljas intill ett belopp av 2 000 000
kr.,
2. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:648,
1975/76:1754 och 1975/76:2028 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om statligt stöd till kommersiell
service i glesbygd.
Patent- och registreringsverket m. m.
19. Patent- och registreringsverket. Regeringen har under punkten E 1
(s. 56-68) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket för budgetåret
1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 54 627 000 kr.
1 motionen 1975/76:1763 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om lämpliga åtgärder för att snarast tillskapa bättre
möjligheter för uppfinnare att utnyttja patentverkets olika serviceorgan till
lägsta möjliga kostnad.
Motionen
I motionen 1975/76:1763 framhålls att många av de största industriella
uppfinningarna har någon kreativ småföretagare eller skicklig uppfinnare
till upphovsman. Enligt motionären lever ett stort antal skickliga uppfinnare,
såväl egna företagare som fria uppfinnare, under besvärliga ekonomiska
förhållanden. Den grundavgift som patent- och registreringsverket
uttar för ett svenskt patent kommer inom kort att höjas från 400 till 600
kr. Kostnaden för ett Europapatent uppgår till avsevärt högre belopp. Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) understöder årligen ett antal uppfinnare,
men enligt motionären är den del av stödet som går till enskilda uppfinnare
fortfarande en bråkdel av det stöd som går till innovationsverksamhet inom
storindustrin.
För att de enskilda uppfinnarnas möjligheter att bedriva innovationsverksamhet
och söka patent på gjorda uppfinningar skall ökas föreslår motionären
NU 1975/76:36
16
att patentkostnaderna hålls så låga som möjligt och att ev. överskott inom
patent- och registreringsverkets verksamhet - den senaste tioårsperioden
visar ett överskott på 35 milj. kr. - får behållas av patentverket och användas
för stöd till uppfinnare. Detta stöd kan enligt motionären kanaliseras bl. a.
genom att den avgiftsfinaniserade uppdragsverksamhet som patentverket
bedriver ytterligare utvidgas. Vidare föreslås att verkets centrala patentinformation
byggs ut samtidigt som regional patentinformation startas i
samverkan med företagareföreningar, skolor etc. Motionären anser också
att den avgiftsfria biblioteksservice som patentverket tillhandahåller allmänheten
inte bör belasta patentverkets avgiftsfinansierade verksamhetsenheter.
Detta kan, om det genomförs, bidra till en sänkning av de patentsökandes
kostnader.
Nuvarande statlig service till uppfinnare
Den statliga servicen till uppfinnare kanaliseras via patent- och registreringsverket
och styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Patentverket handlägger mot avgift patentärenden, tillhandahåller information
via verkets bibliotek och informationscentral och utför uppdragsverksamhet
åt uppfinnare mot en avgift baserad på nettokostnad. Uppdragsverksamheten
kan bestå av nyhetsgranskning eller undersökning av uppfinning
utan samband med patentansökan. Enligt patent- och registreringsverkets
långsiktsplan 1975-1985 skall verksamheten, liksom hittills, vara
avgiftsfinansierad. Avgifterna skall därvid avpassas så att de olika rörelsegrenarna
blir självbärande.
STU bedriver en rådgivnings- och förmedlingsverksamhet som syftar till
att skapa bättre förutsättningar för nyskapande av teknik och för effektivare
utnyttjande av känd teknik. Det förstnämnda ändamålet främjas bl. a.
genom att uppfinnare lämnas råd samt ekonomisk och administrativ hjälp.
Det senare ändamålet främjas genom olika förmedlande åtgärder, genom
biträde vid exploatering av forskningsresultat, genom åtgärder för att förbättra
kontakten mellan universitet, högskolor och forskningsinstitutioner
å ena sidan och näringslivet å andra sidan samt genom särskilda insatser
avseende forskningsstationer. Det ekonomiska stödet till utveckling av uppfinningar,
vilket lämnas inom ramen för rådgivnings- och förmedlingsverksamheten,
har till syfte att stödja nya uppslag till tekniska utvecklingsidéer
oberoende av rådande angelägenhetsgradering vad beträffar stödet till tekniska
forsknings- och utvecklingsprojekt. Kostnaden för rådgivnings- och
förmedlingsverksamheten under innevarande budgetår beräknas av STU
till 16 milj. kr.
Utskottet
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
I motionen 1975/76:1763 hävdas att många av de största industriella uppfinningarna
har småföretagare eller enskilda uppfinnare som upphovsmän.
NU 1975/76:36
17
Ett stort antal sådana uppfinnare lever enligt motionären under besvärliga
ekonomiska förhållanden, med svårigheter att ekonomiskt klara de grundkostnader
och automatiskt följande årskostnader som är förenade med patentering.
Motionären framhåller att det stöd som styrelsen för teknisk utveckling
(STU) årligen lämnar till uppfinnare endast utgör en bråkdel av
det stöd STU ger till storindustrin. Enligt motionären borde man genom
förändring av patent- och registreringsverkets avgiftsuttag för patentering
och uppdragsverksamhet och genom utbyggnad av patentverkets informationsverksamhet
centralt och regionalt kunna förbättra uppfinnarnas situation.
Patent- och registreringsverkets service till uppfinnare består av handläggning
av patentärenden mot avgift, tillhandahållande av information via
patentverkets bibliotek och informationscentral samt utförande av uppdragsverksamhet
mot en avgift baserad på nettokostnad. Enligt de finansieringsprinciper
som tillämpas skall såväl patentverkets totala verksamhet som
verkets olika rörelsegrenar vara självbärande genom avgiftsfinansiering. Det
direkta ekonomiska stöd staten ger till uppfinnare kanaliseras via STU, som
beräknar att detta stöd under innevarande budgetår kommer att uppgå til!
16 milj. kr.
Motionen berör enligt utskottets mening ett stort och betydelsefullt område.
Det är för landets ekonomiska utveckling väsentligt att innovationsverksamheten
stimuleras. Eftersom uppfinnarna i många fall har starkt begränsade
ekonomiska möjligheter att utveckla, patentera och exploatera i
och för sig väsentliga idéer, är det av vikt att det statliga uppfmnarstödet
på olika sätt förbättras. Frågan om en sådan förbättring synes i första hand
böra övervägas i samband med behandlingen av frågan om anslag till STU.
Taxesättningen för patentverkets service kan emellertid, som motionären
påvisar, ha inte ringa betydelse för uppfinnarna. Mot den bakgrunden förordar
utskottet en översyn av de nuvarande taxorna med sikte på att enskilda
uppfinnare skall beredas ökade möjligheter att dra nytta av de tjänster som
patentverket kan erbjuda.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och
registreringsverket för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag
av 54 627 000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1763 hos
regeringen begär en översyn av patent- och registreringsverkets
taxesättning enligt vad utskottet anfört.
20. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 2 (s. 68) och hemställer
att riksdagen till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 5 800 000
kr.
NU 1975/76:36
18
Fonden för låneunderstöd
21. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Utskottet -som ovan under punkten 18 har behandlat motioner med förslag om utvidgat
statligt stöd till kommersiell service i glesbygd - tillstyrker regeringens förslag
under punkten V:8 (s. 70) och hemställer
att riksdagen till Lån lill investeringar för kommersiell service i glesbygd
för budgetåret 1976/77 anvisar ett investeringsanslag av
2 000 000 kr.
Stockholm den 9 mars 1976
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro
(fp), Rask (s), Sjönell (c) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), Blomkvist (s). Hovhammar
(m) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), Wååg (s) (p. 7 mom. 1, p. 12-21),
fru Hambraeus (c) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), herr Svensson i Malmö
(vpk), fru Hansson (s) (p. 1-6, p. 7 mom. 2, 3, p. 8-11), herrar Petersson
i Ronneby (c) (p. 7 mom. 1, p. 12-21), Komstedt (m) (p. 7 mom. 1, p.
12-21), fru Radesjö (s) och herr Siegbahn (m).
Reservationer
1. vid punkten 6 (Sveriges exportråd) av herrar Börjesson i Glömminge (c),
Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp) och fru Hambraeus (c) som
anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Den
fördelning” och slutar på s. 3 med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att Sveriges exportråd bör erhålla
ökade resurser för en aktiv exportfrämjande insats, särskilt för de mindre
företagen. Enligt det avtal som slöts mellan staten och Sveriges allmänna
exportförening 1975 och det synsätt som detta avtal grundades på åligger
det i och för sig inte staten att bidra med ett högre belopp än det som
föreslås i propositionen. Utskottet finner emellertid i likhet med motionärerna
att ett höjt anslag till Exportrådet kan bidra till en ökad export
och därmed en förbättrad handelsbalans samtidigt som det också är motiverat
av konjunkturpolitiska skäl. Utskottet anser därför att det föreslagna reservationsanslaget
till Sveriges exportråd på 2 700 000 kr. bör höjas med
3 559 000 kr. till 6 259 000 kr.
NU 1975/76:36
19
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionen 1975/76:2122 yrkandet B 7 till Sveriges exportråd
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
6 259 000 kr.
2. vid punkten 7 (Handelssekreterare) av herrar Börjesson i Glömminge,
Gustafsson i Byske och fru Hambraeus (alla c) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Flera
handelssekreterarkontor” och slutar med ”motionen 1975/76:1751” bort ha
följande lydelse:
De kontakter som handelssekreterarna kan upprätta inte bara med företag
utan också med myndigheter etc. i andra länder har visat sig vara av stort
värde när det gällt att underlätta den svenska exporten. För att de svenska
exportansträngningarna med sikte på afrikanska stater skall lyckas är det
en viktig förutsättning att exportföretagen får hjälp vid kontakterna med
regeringar och myndigheter m. fl. i resp. importländer. I detta sammanhang
skulle ett handelssekreterarkontor i Afrika kunna göra betydelsefulla insatser.
Utskottet anser därför att ett handelssekreterarkontor bör inrättas
i Afrika i enlighet med yrkandet i motionen 1975/76:1751. Anslag för ändamålet
torde, om så erfordras, på regeringens initiativ få anvisas på tillläggsbudget.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1751 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inrättande
av ett handelssekreterarkontor i Afrika,
3. vid punkten 11 (Sveriges turistråd) av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn
(m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Sveriges
turistråd” och slutar på s. 10 med ”motionen 1975/76:2029” bort ha följande
lydelse:
En turism av det slag som föreslås i motionen skulle enligt utskottets
mening kunna få stor ekonomisk betydelse för människorna i Mellan- och
Nordsveriges glesbygder, samtidigt som den skulle erbjuda den stora fördelen
att inte på samma sätt som sommar- och fjällturismen vara säsongbetonad.
Utskottet finner det angeläget att åtgärder för en utökad sådan turism vidtas
och att marknadsföringen av Sverige som turistland förbättras såväl utomlands
som inom landet. Utskottet tillstyrker alltså motionen
1975/76:2029.
NU 1975/76:36
20
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2029 hos regeringen
begär åtgärder för ökad turistverksamhet i Mellanoch
Nordsveriges glesbygder i enlighet med vad utskottet anfört.
GOTAB 51441 Stockholm 1976