Näringsutskottets betänkande
1975/76:31

NU 1975/76:31

med anledning av motioner om regional konsumentpolitisk verksamhet Ärendet 1

detta betänkande behandlas motionerna

1975/76:644 av fru Jonäng m. fl. (c, fp), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att den regionala konsumentverksamheten bibehålls,

2. hos regeringen begär att nya anvisningar utan inskränkningar av verksamheten
utfärdas för hemkonsulenternas arbete,

1975/76:836 av herr Henmark (fp), vari hemställs att riksdagen uttalar
att hemkonsulentorganisationen i länen har betydelsefulla uppgifter och alltjämt
bör bestå,

1975/76:843 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar
att det regionala ledet i den konsumentpolitiska organisationen har betydelsefulla
uppgifter och skall bestå,

1975/76:1752 av herr Danell m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att regional hemkonsulentverksamhet endast kan upphöra efter
riksdagens godkännande,

2. uttalar att lediga hemkonsulenttjänster i sedvanlig ordning skall ledigförklaras,
utannonseras och återbesättas,

1975/76:1756 av fru Fraenkel (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp), vari
hemställs att riksdagen uttalar att den regionala hemkonsulentorganisationen
tills vidare skall bestå oförändrad.

Bakgrund

Hemkonsulentorganisationen började byggas upp omkring år 1910 i hushållningssällskapens
regi. När hushållningssällskapens statsunderstödda
verksamhet år 1967 överfördes till statliga organ blev hemkonsulenterna
tjänstemän hos lantbruksnämnderna. År 1970 överflyttades organisationen
till länsstyrelserna, och det uppdrogs åt konsumentinstitutet att svara för
ledningen av konsulentverksamheten. Denna uppgift övertogs av konsumentverket,
när det inrättades år 1973. Året innan förstärktes hemkonsulentorganisationen
med sex tjänster så att nuvarande antal tjänster, 39,
uppnåddes. Tio län - Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Hallands, Örebro, Gävleborgs och Västernorrlands
- har vartdera en hemkonsulent. 1 Västerbottens län finns tre hemkonsulenter
och i övriga län två.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 31

ND 1975/76:31

2

Hemkonsulenternas arbete var tidigare inriktat främst på rådgivning till
enskilda hushåll samt medverkan i kurs- och konferensverksamhet. De riktlinjer
för konsumentpolitiken som fastställdes år 1972 innefattade att kommunal
konsumentpolitisk verksamhet borde byggas upp. Det uttalades att
hemkonsulenterna borde ha till uppgift att stödja och främja utvecklingen
av denna verksamhet och att förmedla material och synpunkter från den
till konsumentverket.

År 1975 (prop. 1975:40, NU 1975:26) drog statsmakterna upp riktlinjer
för en väsentlig utbyggnad av kommunernas medverkan i konsumentpolitiken.
Enligt den arbetsgrupp inom handelsdepartementet som utarbetade
förslag i ämnet skulle all konsumentvägledning och stora delar av den allmänna
konsumentinformationen i framtiden vara kommunala uppgifter.
Några särskilda regionala resurser för bistånd till kommunerna vid verksamhetens
uppbyggnad skulle inte längre behövas. Råd och annat bistånd
i det löpande arbetet borde kommunerna få direkt från konsumentverket.
De konsumentpolitiska uppgifter som framgent skulle åligga den regionala
nivån motiverade enligt arbetsgruppen inte särskilda personalresurser. Därför
föreslog gruppen att hemkonsulenttjänsterna skulle dras in från den 1 januari
1976. De resurser som frigjordes härigenom borde successivt tillföras konsumentverket
för att detta bättre skulle kunna möta de ökade krav på utrednings-
och informationskapacitet som den kommunala verksamheten
skulle medföra.

Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag hävdades från många
håll att det även i framtiden var nödvändigt med konsumentpolitiska resurser
på regional nivå. Åtskilliga remissinstanser menade att hemkonsulenttjänsterna
borde bibehållas, och somliga förordade t. o. m. en förstärkning av
hemkonsulentkåren. Regeringen föreslog en reform som innebar att betydande
delar av hemkonsulenternas verksamhet skulle föras ut i kommunerna
och att den stödjande verksamheten i huvudsak skulle bli en
uppgift för konsumentverket.

Hemkonsulenterna har gjort värdefulla insatser på det konsumentpolitiska
området, framhöll chefen för handelsdepartementet i propositionen om kommunal
konsumentpolitisk verksamhet. Den föreslagna kommunala verksamheten
kunde, anförde han, delvis betraktas som en vidareutveckling
och förstärkning av hemkonsulenternas verksamhet. Riksdagens uttalande
1972 om en utbyggnad av hemkonsulentorganisationen måste enligt hans
mening ses mot bakgrund av det relativt blygsamma kommunala engagemang
som då kunde förutses. Den utvidgade kommunala verksamheten
skulle komma att ställa stora krav på statligt bistånd i olika avseenden.
Det bedömdes inte vara möjligt att till rimliga kostnader erbjuda kommunerna
behövlig service på regional nivå. Genom att komma i direkt kontakt
med konsumentverket skulle kommunerna få tillgång till en bredare
sakkunskap.

Handelsministern avvisade önskemål som framförts om att den kapacitet

NU 1975/76:31

3

som hemkonsulenterna fick ledig genom den utvidgade kommunala verksamheten
skulle användas för ökade informations- och kampanjaktiviteter
på regional nivå. Inom ramen för oförändrad statlig medelstilldelning kunde
inte dessa önskemål tillgodoses i någon mera betydande utsträckning samtidigt
som konsumentverket gavs de nödvändiga resursförstärkningarna.
Förslaget att hemkonsulenttjänsterna skulle dras in och de frigjorda resurserna
användas till förstärkningar av konsumentverket var därför i princip
riktigt, sade handelsministern. Tjänsterna borde dock, särskilt för att det
inte-skulle uppstå avbrott i den direkta konsumentvägledningen, normalt
dras in med verkan först från den 1 januari 1977. Frågan om det i vissa
fall kunde vara motiverat med regionalt stöd till den kommunala verksamheten
även efter denna tidpunkt borde övervägas av konsumentverket,
som härvid borde hålla sig inom ramen för den medelstilldelning som handelsministern
hade uttalat sig för.

Propositionens förslag rörande hemkonsulenttjänsterna kritiserades i elva
motioner, av företrädare för samtliga partier. I flertalet fall påyrkades att
tjänsterna skulle bibehållas, i några att hemkonsulentorganisationen skulle
få bestå åtminstone tills vidare och att frågan senare skulle prövas på nytt.
Genomgående uttalade motionärerna tvivel om att en tillräckligt utbyggd
kommunal konsumentpolitisk verksamhet skulle stå till buds inom en snar
framtid. 1 flera av motionerna poängterades också mera allmänt betydelsen
av en regional förbindelselänk mellan centrala och regionala organ på konsumentpolitikens
område.

Näringsutskottet gjorde enhälligt följande uttalande (s. 16), som riksdagen
anslöt sig till:

Utskottet delar i väsentliga hänseenden motionärernas uppfattning. Det
finns enligt utskottets mening inte underlag för ett beslut nu om indragning
i en nära framtid av hemkonsulenttjänsterna i länen. Den verksamhet som
bedrivs på regional nivå genom hemkonsulenterna fyller för närvarande
en viktig funktion. Den lokala konsumentpolitiska verksamheten är under
utbyggnad. Ännu är det dock endast ett begränsat antal kommuner som
mera aktivt bedriver sådan verksamhet, och det finns, som flera motionärer
påpekat, inga egentliga garantier för att de kommuner som nu skall starta
verksamhet på detta område gör det så snart som förutsätts i propositionen.
Utskottet vill understryka vikten av att den konsumentpolitiska verksamheten
byggs ut i kommunerna. 1 takt med utvecklingen på det kommunala
planet bör enligt utskottets mening en anpassning av den regionala organisationen
komma till stånd. Den strävan att rationellt fördela de konsumentpolitiska
resurserna, som regeringens förslag är ett uttryck för, kan
utskottet ansluta sig till. Regeringen bör fortlöpande följa utvecklingen på
det lokala och regionala planet och lägga fram förslag till sådana organisatoriska
förändringar som föranleds härav.

Vad anslagsfrågan beträffar anförde utskottet att både kommunerna och
den bibehållna regionala verksamheten borde garanteras stöd från centralt
håll. Trots avvikelsen från regeringens organisationsförslag förordades därför
att konsumentverket skulle få den resursförstärkning som regeringen hade
f* Riksdagen 1975/76. 17 sam!. Nr 31

NU 1975/76:31

4

begärt. Riksdagen beslöt i enlighet härmed och avslog en reservation (m)
där denna resursförstärkning avstyrktes.

Regeringen uppdrog sedermera den 5 juni 1975 åt konsumentverket att
utfärda anvisningar för hemkonsulenternas fortsatta arbete att gälla tills
vidare. Härvid skall, hette det i beslutet, följande iakttas:

Hemkonsulenternas arbete skall inriktas på att stimulera och stödja kommunal
konsumentpolitisk verksamhet. Detta arbete bör omfatta information
om statsmakternas beslut om den kommunala verksamheten samt medverkan
- om kommun så önskar - vid planering och uppbyggnad av verksamheten.
Hemkonsulenterna skall också på begäran bistå kommunerna
i den löpande verksamheten.

Vidare skall hemkonsulenterna svara för konsumentvägledningen i de
kommuner, där någon verksamhet inte har påbörjats.

Om arbetet med de nämnda uppgifterna så medger, bör hemkonsulenterna
även kunna svara för utbildning och allmän information. Härvid bör så
långt möjligt samarbete ske med de kommunala organen. Härutöver skall
hemkonsulenterna som hittills vara länsstyrelserna behjälpliga med konsumentpolitisk
sakkunskap.

I regleringsbrev till länsstyrelserna den 7 maj 1975 föreskrevs att tjänst
som hemkonsulent hos länsstyrelse skulle vid uppkommande ledighet få
återbesättas först efter medgivande av regeringen. Medel som frigjordes i
samband med uppkommande vakans skulle inte heller få utnyttjas utan
sådant medgivande.

Två ärenden om återbesättande av ledigblivna hemkonsulenttjänster har
hittills avgjorts av regeringen. De gäller en av de två tjänsterna i vartdera
av Kalmar och Norrbottens län. Regeringens beslut innebär att tjänsterna
har fått återbesättas genom långtidsvikariat, i Kalmar län till utgången av
år 1976 och i Norrbottens län t. o. m. den 30 juni 1976.

Motionerna

1 motionerna rekapituleras mer eller mindre utförligt de senaste årens
överväganden och beslut rörande hemkonsulentorganisationen. Mest ingående
görs detta i motionen 1975/76:1752. I denna riktas kritik mot att regeringen
en vecka före riksdagens beslut den 14 maj 1975 om den kommunala
konsumentpolitiska verksamheten utfärdade direktiv till länsstyrelserna
att hemkonsulenttjänster som blev lediga inte fick återbesättas utan
regeringens medgivande. Här och i motionerna 1975/76:836 och
1975/76:1756 hävdas att ordningen med långtidsvikariat på ledigblivna tjänster
innebär att organisationen försvagas och att det skapas en osäkerhet
som försvårar rekrytering av kvalificerade personer.

Under de närmaste åren, innan den kommunala konsumentpolitiska verksamheten
har blivit fullt utbyggd och vunnit stabilitet, är det särskilt viktigt
att den regionala organisationen fungerar utan försvagning, anförs i motionen
1975/76:836. Samma uppfattning uttrycks i motionen 1975/76:1756. Nä -

NU 1975/76:31

5

ringsutskottets uttalande i ämnet våren 1975 innebar, sägs det där, att hemkonsulentorganisationen
skulle bibehållas tills vidare och att en eventuell
indragning av tjänster eller ändrad inriktning av verksamheten fick ske
först då den kommunala verksamheten hade byggts ut ordentligt.

1 de flesta motionerna framförs den meningen att en regional nivå även
fortsättningsvis bör finnas i den konsumentpolitiska organisationen. Överflyttningen
till konsumentverket av verksamhet som nu är regional innebär
en centralisering som kan få mycket negativa effekter och som strider mot
strävandena till regionalisering av statlig verksamhet, sägs det i motionen
1975/76:644. Också i motionen 1975/76:843 argumenteras mot en centralisering
av det konsumentpolitiska arbetet. Genom att det finns en regional
instans förebyggs alltför stor anhopning av ärenden hos det centrala organet,
framhålls i motionen 1975/76:1752. 1 motionerna 1975/76:644 och
1975/76:843 ges exempel på aktiviteter som enligt motionärerna bör bedrivas
på länsplanet. Hit hör informationsverksamhet i form av utställningar och
särskilaa kampanjer samt vidareutbildning av kommunala konsumentsekreterare.
I den förra motionen erinras om att den regionala konsumentverksamheten
har anknytning även till andra organ än konsumentverket, såsom
statens livsmedelsverk och statens pris- och kartellnämnd. En regional instans
är, sägs det i den senare motionen, betydelsefull när det gäller samverkan
mellan olika länsorgan, t. ex. i fråga om den yttre eller den inre
miljön.

Interpellationsdebatt

Chefen för handelsdepartementet statsrådet Lidbom besvarade den 13
januari 1976 en interpellation (1975/76:74) av fru Oskarsson (c), som hade
frågat om statsrådet ansåg att regeringens åtgärder när det gällde återbesättande
av lediga hemkonsulenttjänster var förenliga med riksdagens beslut.
I svaret redogjordes för riksdagens, regeringens och konsumentverkets beslut
med avseende på hemkonsulenterna. Anledningen till regeringens beslut
att vakanta hemkonsulenttjänster inte får återbesättas utan regeringens medgivande
är, sade handelsministern, att regeringen vill ha reella möjligheter
att, som riksdagen förutsatt, få till stånd en anpassning av den regionala
organisationen till den kommunala verksamhetens utbyggnad. Konsumentverket
följer nu fortlöpande utvecklingen på det kommunala området, meddelades
vidare i interpellationssvaret. De uppgifter som verket får in visar,
anförde handelsministern, att kommunerna nu har ett påtagligt intresse
av att engagera sig i det konsumentpolitiska arbetet. Åtskilliga kommuner
har fått i gång en verksamhet och andra står i tur.

I de ärenden om återbesättning av hemkonsulenttjänster som regeringen
hittills har prövat har, sade statsrådet vidare, konsumentverket i varje särskilt
fall gjort en noggrann bedömning av den kommunala verksamheten i berört
län samt en prognos om utvecklingen framöver. Konsumentverket har på

NU 1975/76:31

6

grundval av de uppgifter man fått fram funnit att återbesättning i de flesta
fall bör ske genom långtidsvikariat på viss tid. Regeringen har delat denna
bedömning. Handelsministern sade sig finna att de åtgärder som han hade
redovisat var helt i linje med riksdagens beslut.

Interpellantén genmälde att diskussionen både i utskottet och i kammaren
hade präglats av att den anpassning av verksamheten som man fann angelägen
inte skulle innebära en indragning av tjänsterna utan en anpassning
av arbetsuppgifterna i takt med att den kommunala konsumentverksamheten
förstärktes. Utbyggnaden av denna måste ju, sade interpellanten, innebära
ett ökat krav på den regionala verksamheten, bl. a. när det gällde
rådgivning i större frågor, utbildning och fortbildningsverksamhet. Därtill
kom att hemkonsulenterna hade en viktig funktion när det gällde samverkan
mellan olika länsorgan. Att förutsättningarna för hemkonsulenttjänsterna
förändras innan man kommer med förslag till organisatoriska förändringar
innebär, sade interpellanten, att man rycker undan grunden för eller urholkar
verksamheten.

I en replik medgav handelsministern att det fanns en viss tyngd i argumentet
att rekryteringen kunde försämras om lediga hemkonsulenttjänster
återbesattes blott med långtidsvikariat. Övergångsproblem av denna
typ är dock, framhöll han, inte unika för hemkonsulentverksamheten. Han
betonade att regeringen vid sina beslut hade ansett sig stå på fast grund
och handla i full överensstämmelse med riksdagens intentioner. I län där
ingen kommunal verksamhet hade inletts fick allt förbli vid det gamla.

I län där en kommunal verksamhet hade kommit i gång och där man hade
förhoppningar om att den skulle bli tämligen heltäckande inom länet förbereddes
en avveckling av hemkonsulenttjänsterna genom vakantsättning
och tillsättning med långtidsvikariat.

I de två närmast aktuella länen, Kalmar län och Norrbottens län, hade
en lokal konsumentpolitisk verksamhet just kommit i gång i vissa kommuner.
Att riksdagens beslut skulle innebära att man skulle behålla hemkonsulenterna
och anpassa deras uppgifter var, sade handelsministern, för
honom ”en ny och något uppseendeväckande tolkning”. Han hade trott
sig kunna inläsa i riksdagens beslut att man i princip var totalt ense med
regeringen om att den regionala verksamheten på längre sikt skulle avskaffas.

Uppgifter om kommunal konsumentpolitisk verksamhet

Kommunal konsumentpolitisk verksamhet finns vid 1976 års början införd
i 95 av landets 278 kommuner. Om verksamhetens organisatoriska
förankring föreligger följande uppgifter.

NU 1975/76:31 7

Organ som ansvarar för konsument politisk verksamhet (antaI kommuner)

Juli 1975 Fr. o. m. 1976 Ökning

Konsumentnämnd 10 26 16

Konsumentutskott 1 8 7

Kommunstyrelse 48 50 2

Annan ansvarig' 10 11 1

69 95 26

1 Konsumentkommitté 6
Social centralnämnd 5

Utskottet

Riksdagen fattade våren 1975 beslut om en utbyggnad av den kommunala
konsumentpolitiska verksamheten (prop. 1975:40, NU 1975:26). 1 samband
därmed behandlades frågan om det konsumentpolitiska arbete på regional
nivå som utförs av hemkonsulenterna vid länsstyrelserna. Enligt propositionen
skulle betydande delar av detta arbete föras ut i kommunerna.
Samtidigt skulle den statliga verksamheten till stöd för de kommunala aktiviteterna
förläggas till konsumentverket. Mot denna bakgrund och för att
resurser skulle frigöras för de behövliga förstärkningarna hos konsumentverket
föreslogs att hemkonsulenttjänsterna skulle dras in med verkan från
den 1 januari 1977. I vissa fall skulle det dock bli möjligt att hålla regionalt
stationerade tjänstemän även efter denna tidpunkt.

Regeringens förslag beträffande hemkonsulenterna godtogs inte av riksdagen.
Det finns inte underlag för ett beslut nu om indragning i en nära
framtid av hemkonsulenttjänsterna i länen, anförde riksdagen i sitt yttrande.
Den verksamhet som bedrivs på regional nivå genom hemkonsulenterna
fyller för närvarande en viktig funktion, konstaterade riksdagen vidare. Den
lokala konsumentpolitiska verksamheten var visserligen under utbyggnad,
men det var ännu bara ett begränsat antal kommuner som mera aktivt
bedrev sådan verksamhet. Inga egentliga garantier ansågs föreligga för att
de kommuner som skulle starta verksamhet på området gjorde det så snart
som förutsattes i propositionen. Riksdagen underströk vikten av att den
konsumentpolitiska verksamheten byggdes ut i kommunerna. I takt med
utvecklingen på det kommunala planet bör en anpassning av den regionala
organisationen komma till stånd, sades det vidare. Riksdagen gav sin anslutning
till den strävan att rationellt fördela de konsumentpolitiska resurserna
sorn kom lill uttryck i regeringens förslag. Regeringen borde fortlöpande
följa utvecklingen på det lokala och regionala planet och lägga fram
förslag till sådana organisatoriska förändringar som föranleddes därav.

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt konsumentverket
att utfärda anvisningar för hemkonsulenternas verksamhet. Huvudprinciperna
för denna angavs i samband med uppdraget. Hemkonsulenternas

NU 1975/76:31

8

arbete skall enligt dessa principer inriktas på att stimulera och stödja kommunal
konsumentpolitisk verksamhet. Vidare skall hemkonsulenterna svara
för konsumentvägledningen i de kommuner där ingen verksamhet har påbörjats.
De skall även, om arbetet med de nämnda uppgifterna medger
det, kunna svara för utbildning och information. Härutöver skall hemkonsulenterna
liksom tidigare vara länsstyrelserna behjälpliga med konsumentpolitisk
sakkunskap.

I regleringsbrev till länsstyrelserna föreskrev regeringen att hemkonsulenttjänst
som blev ledig fick återbesättas först efter medgivande av regeringen.
Vakanser har hittills uppkommit i två fall. I båda dessa fall har
regeringen beslutat att den ledigblivna tjänsten fick återbesättas endast med
långtidsvikariat för begränsad tid. I vartdera av de två län - Kalmar och
Norrbottens - som berörs av dessa beslut finns ytterligare en hemkonsulenttjänst
med permanent innehavare. Enligt motionen 1975/76:1752 skulle
en av de båda hemkonsulenttjänsterna i Värmlands län vara obesatt. Det
rör sig emellertid här om en tjänst som skall upprätthållas av vikarie under
normal tjänstledighet för innehavaren. Några av landets hemkonsulenter
kommer i en nära framtid att avgå med pension.

Som redovisats i det föregående förekom i mitten av januari i år en interpellationsdebatt,
där regeringens åtgärder med avseende på hemkonsulenterna
redovisades och diskuterades mot bakgrund av riksdagens beslut
i ämnet förra året. Efter interpellationsdebatten har de fem motioner som
här behandlas blivit avlämnade. De går alla ut på att det regionala ledet
i den konsumentpolitiska verksamheten bör bestå och att hemkonsulentorganisationen
åtminstone tills vidare bör bibehållas oförändrad. I motionen
1975/76:1752 yrkas särskilt att riksdagen skall uttala sig för att ledigblivna
hemkonsulenttjänster skall återbesättas i vanlig ordning.

De meningsskiljaktigheter som nu är aktuella gäller ytterst huruvida särskilda
tjänster för regional konsumentpolitisk verksamhet kommer att vara
motiverade när den kommunala verksamheten har blivit fullt utbyggd. Det
finns enligt utskottets mening goda skäl för att det även i det läget bör
finnas en konsumentpolitisk funktion på det regionala planet. Det synes
lämpligt att frågan om inriktningen av och resurserna för en sådan regional
versamhet nu utreds, så att klarare riktlinjer skapas för den anpassning
av den regionala konsumentpolitiska organisationen som riksdagen förra
året uttalade sig för. Denna uppgift bör anförtros åt en kommitté med parlamentariskt
inslag. I avvaktan på att utredningsarbetet fullföljs och utmynnar
i beslut av statsmakterna synes den hittillsvarande regionala organisationen
böra bestå intakt och tjänster som blir lediga normalt böra
återbesättas i vanlig ordning. I övrigt kan hänvisas till riksdagens ställningstagande
förra året. Genom att riksdagen gör ett uttalande till regeringen
av den innebörd som utskottet här har angivit kan motionsyrkandena anses
ha blivit i huvudsak tillgodosedda.

NU 1975/76:31

9

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:644,
1975/76:836, 1975/76:843,1975/76:1752 och 1975/76:1756

1. hos regeringen begär utredning om den regionala konsumentpolitiska
verksamheten i enlighet med vad utskottet anfört,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande hemkonsulenttjänsterna.

Stockholm den 24 februari 1976

På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL

Nänarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Storfors (s), Andersson
i Örebro (fp). Sjönell (c). Blomkvist (s), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk),
fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn
(m) och fru Oskarsson (c).