NU 1975/76:30
Näringsutskottets betänkande
1975/76: 30
med anledning av motion om förstatligande av de privata bevakningsföretagen
Ärendet
I
motionen 1975/76:1800 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ till ett förstatligande
av de privata bevakningsföretagen.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag är auktorisation obligatorisk
för alla som yrkesmässigt ägnar sig åt att utföra bevakningsuppgifter åt
andra. Undantagna är statliga och kommunala myndigheter. Frågan om
auktorisation prövas av länsstyrelsen i det län där företagets ledning har
sitt säte. Länsstyrelsen skall vid prövningen inhämta rikspolisstyrelsens yttrande
i ärendet. I lagen stadgas att auktorisation får beviljas endast om
verksamheten kan antas bli bedriven på ett sakkunnigt och omdömesgillt
sätt. Särskilt skall beaktas att bevakningsföretaget har lämplig organisation
och planläggning av sin verksamhet. All personal hos auktoriserat bevakningsföretag,
liksom även föreståndare och styrelseledamöter, skall vara godkänd
vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet
och lämplighet i övrigt. Tillsynen över de auktoriserade bevakningsföretagen
utövas av länsstyrelserna. I bevakningsföretagskungörelsen (1974:462) finns
tillämpningsföreskrifter för förfarandet vid auktorisation av bevakningsföretag
och för godkännande av personal och styrelseledamöter i bevakningsföretag.
Närmare föreskrifter om utbildningen av väktare samt om väktares uniform
och utrustning m. m. utfärdas av rikspolisstyrelsen efter samråd med
berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer. Efter sådant samråd
har rikspolisstyrelsen den 1 oktober 1974 utfärdat provisoriska föreskrifter
för utbildning av väktare m. m. Dessa föreskrifter förutsätter för både heloch
deltidsanställd personal en grundutbildning som omfattar dels en introduktionskurs,
dels undervisning i ämnena allmän väktarkunskap, brandförsvar,
väktartjänst och skyddstjänst samt kunskapsprov i anslutning till
utbildningen. Härtill kommer praktisk yrkesträning. Grundutbildningen omfattar
sammanlagt 217 timmar. För särskilda bevakningsuppgifter förutsätts
specialutbildning, t. ex. hundförarutbildning.
I förordningen (1975:874) om anordnande av bevakning föreskrivs för
ett antal angivna statliga myndigheter med underlydande organ att dessa
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami Nr 30
NU 1975/76: 30
2
skall anlita det statliga företaget Allmänna Bevaknings AB (ABAB) för bevakning
av anläggningar som är betydelsefulla från totalförsvarssynpunkt.
Uppgifter om bevakningsföretagen
I Sverige finns enligt tillgängliga uppgifter för närvarande ca 100 auktoriserade
bevakningsföretag. Färre än hälften av dessa sysselsätter mer än
25 anställda. De två största företagen är Bevaknings AB Securitas - dotterbolag
till Securitas International AB - och Allmänna Bevaknings AB
(ABAB), vilka tillsammans svarar för drygt 75 % av marknaden. Övriga
företag är relativt små och har i de flesta fall lokalt begränsat verksamhetsområde.
Bland de uppdrag som bevakningsföretagen brukar åta sig kan
nämnas bevakning av fastigheter, byggnadsplatser, anläggningar och fartyg
samt övervakning av kunder i varuhus och butiker.
Securitas, som är ett privatföretag med en ägare, har i Sverige omkring
6 000 hel- och deltidsanställda. Utöver bevakningsverksamheten bedriver
företaget tillverkning och utveckling av olika hjälpmedel för bevakningsuppgifter,
t. ex. TV-kameror, automatiska larmsystem och automatiska personkontroller.
Securitas utbildar sin personal genom en egen intern utbildning.
Företagets verksamhet är landsomfattande. Utom i Sverige finns dotterbolag
i bl. a. Norge, Storbritannien, Holland, Belgien, Frankrike, Portugal
och Iran.
ABAB bildades år 1964. Staten är genom Statsföretag AB ensam aktieägare
i bolaget. Enligt bolagsordningen, som har godkänts av Kungl. Maj:t, skall
bolaget svara för att dess personal får erforderlig utbildning och att bevakningsanordningarna
håller erforderlig standard. ABAB häromkring 1 000
anställda. Företagets kundkrets består såväl av statliga myndigheter och
företag som av privata uppdragsgivare. ABAB är etablerat i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Karlstad.
Motionen
Under senare år har, säger motionärerna, bevakningsföretagens roll i samhället
kommit i blickpunkten. De framhåller att det är viktigt att väktarna
utgör en ansvarsmedveten kår som fullgör sina bevakningsskyldigheter utan
att överträda sina befogenheter. Härför krävs en tillfredsställande utbildning.
Motionärerna bedömer dock utbildningen vara otillfredsställande speciellt
i de mindre bevakningsföretagen. Den längsta utbildningstiden finns inom
det statliga ABAB. Koncentrationen på den privata sidan till det största
företaget, Securitas, finner motionärerna vara oroväckande. De anser därför
att de privata bevakningsföretagen bör förstatligas, så att samhället erhåller
bättre kontroll över denna verksamhet.
NU 1975/76: 30
3
Pågående utredningsarbete
Utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning (utredningsman: riksdagsman
Paul Jansson) tillkallades i april 1975 för att utreda frågan om utbildning
av väktare. Enligt direktiven är huvuduppgiften för den sakkunnige att
lägga fram förslag till en utformning av utbildningen som är ägnad att göra
väktarpersonalen väl skickad att utföra uppdrag av sådant slag som normalt
brukar anförtros bevakningsföretag. Därvid skall frågan om gränsdragningen
mellan bevakningsföretagens verksamhet och sådana arbetsuppgifter som
ankommer på polisväsendet uppmärksammas särskilt. Vid utformningen
av förslaget skall hänsyn tas till såväl de allmänna intressen som gör sig
gällande i detta sammanhang som de önskemål som kan ställas upp från
företagens och deras kunders sida. Av särskild vikt anges vara att utbildningsfrågan
får en lösning som tillgodoser befogade krav från de anställdas
sida. Målet för utredningen bör vara att nå fram till en lösning av utbildningsfrågan
som tillgodoser de olika intressen som gör sig gällande i denna
fråga. Den sakkunnige skall därför samråda med de myndigheter, i första
hand rikspolisstyrelsen, samt de arbetsmarknads- och branschorganisationer
som är berörda.
Den nu nämnda utredningen skall också samråda med ordningsvaktsutredningen
(Ju 1974:15; utredningsman: riksdagsman Åke Wictorsson),
som har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om ordningsvakter.
Med ordningsvakt avses en person som inte är anställd inom polisväsendet
men har fått förordnande - av polisstyrelse, länsstyrelse eller rikspolisstyrelsen
- att utföra polisbevakning. Med sådant förordnande följer i allmänhet
vissa särskilda befogenheter. Förordnanden har, utom för bevakning vid
offentliga tillställningar, givits för en mängd andra bevakningsuppgifter av
skiftande karaktär. Antalet personer med förordnande som ordningsvakt
uppgick 1974 enligt rikspolisstyrelsens beräkningar till omkring 10 000. I
direktiven för ordningsvaktsutredningen erinrar chefen för justitiedepartementet
om att han i propositionen med förslag till lag om bevakningsföretag
(1974:39) uttalade att det borde kunna förväntas att det i fortsättningen
skulle bli mindre vanligt än dittills att väktare förordnades till ordningsvakt.
Utredningen skall bl. a. ta ställning till det allmänna behovet av samt de
principiella och praktiska aspekterna på en ordning som innebär att personer
som inte är polismän åläggs att utföra vissa polisiära uppgifter.
Båda de angivna utredningarnas arbete beräknas pågå under hela år 1976.
Utskottet
Auktorisation av bevakningsföretag är, som redovisats i det föregående,
obligatorisk enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Tillsynen över
bevakningsföretagen utövas av länsstyrelserna, och närmare föreskrifter om
utbildning av väktare m. m. utfärdas av rikspolisstyrelsen.
4
I Sverige finns ca 100 auktoriserade bevakningsföretag, varav de flesta
mycket små. De två största företagen, det privatägda Bevaknings AB Securitas
och det statliga Allmänna Bevaknings AB (ABAB), svarar tillsammans
för drygt 75 % av marknaden och har 6 000 resp. 1 000 anställda.
I motionen 1975/76:1800 uttalas att bevakningsföretagens roll i samhället
har kommit i blickpunkten under senare år och betonas de krav som måste
ställas på väktarnas ansvarsmedvetenhet och utbildning. Utbildningen inom
de privata bevakningsföretagen är inte tillfredsställande, anser motionärerna.
Dessa företag bör därför förstatligas, så att samhället får en bättre kontroll
över deras verksamhet.
Frågan om utformning av väktarutbildningen och i samband därmed
gränsdragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet och polisväsendets
arbetsuppgifter utreds f. n. av utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning.
Denna utredning skall samråda med ordningsvaktsutredningen
(Ju 1974:15), som har i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna
för ordningsvakter och ta ställning till nu gällande ordning att personer
som inte är polismän kan få befogenhet att utföra vissa polisiära uppgifter.
Utskottet finner det vara angeläget att det allmänna har en tillfredsställande
insyn i och kontroll över bevakningsföretagens verksamhet. Det auktorisationssystem
som nu tillämpas syftar härtill. Arbetet inom de två utredningar
som f. n. är sysselsatta med att belysa utbildnings- och gränsdragningsproblem
på det område som aktualiseras i motionen kan väntas
utmynna i förslag om ytterligare åtgärder i samma syfte. Ett initiativ till
förstatligande av de privata bevakningsföretagen är enligt utskottets mening
inte påkallat.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1800.
Stockholm den 24 februari 1976
På näringsutskottets vägnar
C. G. REGNÉLL
Närvarande: herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i
Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s). Andersson
i Örebro (fp), Sjönell (c), Blomkvist (s), Wååg (s), Svensson i Malmö (vpk),
fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Pettersson i Helsingborg (s), Siegbahn
(m) och fru Oskarsson (c).
5
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:
Auktorisation av (= utskottet) polisiära uppgifter.
Utskottet finner det angeläget att den offentliga kontrollen över bevakningsföretagen
väsentligt stärks. Det är från säkerhetssynpunkt oförsvarligt
att en statsmakt accepterar stora privata styrkor med särskilda befogenheter.
Än betänkligare blir detta, om sådana styrkor står under multinationella
företags kontroll. De båda utredningarna har enligt direktiven uppenbarligen
inte tillsatts med sikte på någon grundläggande ändring av förhållandena.
I likhet med motionärerna anser utskottet att dessa problem kan lösas endast
via ett förstatligande av de privata bevakningsföretagen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1800 hos regeringen
hemställer om åtgärder för förstatligande av de privata bevakningsföretagen.
'
1 ». . ■ •
, ......
" .'i ■ ;
■’ ‘ :■■■•< ... '
• ; ■ - • . : •
'
• .. . ‘
'■ . 1.
•> ■
■ ; :
,