Näringsutskottets betänkande
1975/76: 27
med anledning av motion om näringsidkares rätt att föra talan enligt
marknadsföringslagen (1975:1418)
Ärendet
I motionen 1975/76:1753 av herr Danell m. fl. (m) hemställs att riksdagen
skall besluta om en i motionen föreslagen ändring i marknadsföringslagen
(1975:1418).
Förslagets innebörd anges i det följande (s. 2).
Av riksdagen antagna bestämmelser
Riksdagen antog i december 1975 en ny marknadsföringslag. Denna träder
i kraft den dag regeringen bestämmer och ersätter då den nu gällande lagen
(1970:412) om otillbörlig marknadsföring.
I den nya lagen (1975:1418) finns bl. a. följande bestämmelser som saknar
motsvarighet i den nuvarande lagen. Näringsidkare kan åläggas att om de
varor, tjänster eller andra nyttigheter som han marknadsför lämna sådan
information som har särskild betydelse från konsumentsynpunkt (3 8). Försäljning
och uthyrning av varor som på grund av sina egenskaper medför
särskild risk för skada på person eller egendom eller som är uppenbart otjänliga
för sitt huvudsakliga ändamål kan förbjudas (4 8). Såväl åläggande att
lämna information som förbud mot försäljning eller uthyrning skall enligt
lagen meddelas av marknadsdomstolen.
I 2 § återfinns, i sak oförändrad, den bestämmelse om förbud mot handling
innebärande otillbörlig marknadsföring som inleder den nuvarande lagen.
I10|} finns följande handläggningsregler. Fråga om förbud eller åläggande
upptas efter ansökan. Sådan ansökan görs av konsumentombudsmannen.
Om denne för visst fall beslutar att inte göra ansökan, får talan föras av
sammanslutning av konsumenter eller löntagare eller, beträffande förbud
enligt 2 8, av näringsidkare som berörs av handlingen eller sammanslutning
av näringsidkare.
Motivuttalanden och riksdagsbehandling
Som motivering till den ovan refererade 10 § anfördes i propositionen
(prop. 1975/76:34 s. 129) blott följande: ”Föreskrifterna stämmer överens
med vad som gäller enligt 6 8 lagen om otillbörlig marknadsföring, frånsett
1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr27
NU 1975/76: 27
2
att ansökan av näringsidkare inte kommer i fråga beträffande åläggande
enligt 3 § eller förbud enligt 4 §.”
I tre av de motioner som föranleddes av propositionen framlades förslag
till utvidgning av den subsidiära talerätten enligt 10 §. Sammanslutning
av näringsidkare har - med hänsyn till branschens anseende - samma legitima
intresse som konsument- eller löntagarsammanslutning av att ordentlig
information ges och att skadebringande varor förbjuds, sades det
i en av dessa motioner. Yrkandet var detsamma som i den nu föreliggande
motionen. Liknande resonemang i två andra motioner utmynnade i förslag
alt subsidiär rätt att föra talan skulle över hela linjen tillkomma inte bara
sammanslutning av näringsidkare utan också enskild näringsidkare som
berördes av sådan handling eller underlåtenhet som det var fråga om.
Näringsutskottet (NU 1975/76:14) avstyrkte de tre motionsyrkandena med
följande motivering:
Bestämmelserna om informationsåläggande och om förbud mot skadliga
och otjänliga varor motiveras uteslutande av konsumenternas intressen. Med
hänsyn härtill finner utskottet inte skäl för en utvidgning av den subsidiära
talerätten utöver vad som föreslås i propositionen.
I två reservationer begärdes en utvidgning av den subsidiära talerätten.
Den ena (m) stödde det mera långtgående motionsförslaget. Näringsidkare
likaväl som konsumenter kan ha ett befogat intresse att få föra talan i fråga
om åläggande eller förbud enligt 3 resp. 4 § marknadsföringslagen i de fall
då KO inte vidtar åtgärder mot ett företag som anmälts ha brustit i information
eller i hänsyn till krav på produktsäkerhet etc., sades det i denna
reservation. Någon anledning att ge endast sammanslutning talerätt på näringsidkares
vägnar finns inte, tillfogade reservanterna. I den andra reservationen
(c, fp) framställdes samma ändringsförslag som i den nu föreliggande
motionen. Motionärerna instämde i de-ovan refererade - argument
som då anförts till stöd för detta yrkande. Riksdagen följde utskottet.
Motionen
I motionen föreslås följande ändring i marknadsföringslagen:
Nuvarande lydelse
Fråga om förbud eller åläggande
enligt 2-4 § upptages efter ansökan.
Sådan ansökan göres av konsumentombudsmannen.
Beslutar denne för
visst fall att ej göra ansökan, får ansökan
göras av sammanslutning av
konsumenter eller löntagare eller, beträffande
förbud enligt 2 g, av näringsidkare
som beröres av handlingen
eller sammanslutning av näringsidkare.
/ motionen föreslagen lydelse
10 §
Fråga om förbud eller åläggande
enligt 2-4 § upptages efter ansökan.
Sådan ansökan göres av konsumentombudsmannen.
Beslutar denne för
visst fall att ej göra ansökan, får ansökan
göras av sammanslutning av
konsumenter, löntagare eller näringsidkare
eller, beträffande förbud enligt
2 §, av näringsidkare som beröres
av handlingen.
NU 1975/76: 27
3
Motionärerna anför att sammanslutning av näringsidkare med hänsyn
till bl. a. sin branschs anseende harsamma legitima intressesom konsument -och löntagarorganisationer av att ordentlig information ges och att skadebringande
varor förbjuds enligt marknadsföringslagen.
Utskottet
Riksdagen antog i december 1975 en ny marknadsföringslag (1975:1418),
som beräknas komma att träda i kraft den 1 juli 1976. Lagen innehåller
bl. a. två nya generalklausuler, enligt vilka marknadsdomstolen kan meddela
näringsidkare dels åläggande att lämna information som har särskild betydelse
från konsumentsynpunkt, dels förbud att sälja eller hyra ut varor
som medför särskild risk för skada eller är uppenbart otjänliga för sitt
ändamål. Ansökan om sådant åläggande eller förbud görs i första hand
av konsumentombudsmannen (KO). Om KO för visst fall beslutar att inte
göra ansökan finns en subsidiär talerätt för sammanslutning av konsumenter
eller löntagare. Detsamma gäller beträffande ansökan om förbud
enligt den generalklausul som finns i den nuvarande lagen (1970:412) om
otillbörlig marknadsföring och som flyttas över till den nya lagen. I detta
fall finns subsidiär talerätt även för näringsidkare som berörs av den handling
det är fråga om och för sammanslutning av näringsidkare.
I motionen 1975/76:1753 begärs nu att den subsidiära talerätten enligt
de nya bestämmelserna om information och produktsäkerhet skall utsträckas
till att omfatta också sammanslutning av näringsidkare. En sådan organisation
har med hänsyn till sin branschs anseende samma legitima intresse
som konsument- och löntagarorganisationer av att ordentlig information
ges och av att skadliga varor förbjuds, menar motionärerna.
De nytillkomna bestämmelserna om informationsåläggande och om förbud
mot skadliga och otjänliga varor motiveras, som utskottet framhöll
när frågan behandlades förra gången, uteslutande av konsumenternas intressen.
Med hänsyn härtill finner utskottet alltjämt inte skäl för en utvidgning
av den subsidiära talerätten till att omfatta också företrädare för
näringsidkarnas intressen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:1753.
Stockholm den 17 februari 1976
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1975/76:27
4
Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i
Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c). Andersson i Örebro (fp). Rask (s),
Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c),
herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herr Komstedt (m) och fru
Radesjö (s).
Reservation
av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Örebro (fp), Sjönell (c), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c) och herr Komstedt
(m) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att man även på näringsidkarhåll
kan ha ett befogat intresse av att få föra talan i fråga om åläggande
eller förbud enligt 3 resp. 4 § marknadsföringslagen i de fall då KO inte
vidtar åtgärd mot ett företag som anmälts ha brustit i information eller
i hänsyn till krav på produktsäkerhet etc. Genom att den begränsningen
föreskrivs att subsidiär talerätt på näringsidkares vägnar, liksom på konsumenternas,
tillkommer endast sammanslutning torde missbruk eller alltför
omfattande bruk av denna talerätt förebyggas.
Utskottet tillstyrker alltså att 10 § marknadsföringslagen vid ikraftträdandet
får den av motionärerna angivna lydelsen, som är identisk med
den som föreslogs i reservationen 2 (c, fp) i näringsutskottets betänkande
1975/76:14.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1753 antager följande
Förslag
till
Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)
Härigenom föreskrives att 10 § marknadsföringslagen (1975:1418) skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Fråga om förbud eller åläggande Fråga om förbud eller åläggande
enligt 2-4 § upptages efter ansökan, enligt 2-4 § upptages efter ansökan.
Sådan ansökan göres av konsument- Sådan ansökan göres av konsumentombudsmannen.
Beslutar denne för ombudsmannen. Beslutar denne för
visst fall att ej göra ansökan, får an- visst fall att ej göra ansökan, får ansökan
göras av sammanslutning av sökan göras av sammanslutning av
konsumenter eller löntagare eller, be- konsumenter, löntagare eller närings
träffande
förbud enligt 2 §, av nä- idkare eller, beträffande förbud en
ringsidkare
som beröres av hand- ligt 2 §,av näringsidkare som beröres
lingen eller sammanslutning av nä- av handlingen.
ringsidkare.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
GOTAB 51288 Stockholm 1976