NU 1975/76: 15

Näringsutskottets betänkande
1975/76:15

med anledning av propositionen 1975/76:57 med förslag till åtgärder
för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. jämte
motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:57 (handelsdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att godkänna de åtgärder för försörjningsberedskapen på
beklädnadsområdet m. m. som chefen för handelsdepartementet förordat.

Vidare har under nio olika punkter upptagits anslagsfrågor m. m. inom
handels-, försvars- och industridepartementens verksamhetsområden. Vad
som där hemställs redovisas nedan (s. 12-17) under motsvarande rubriker.

Med anledning av propositionen har väckts sex motioner, 1975/76:58-63.
Dessa redovisas nedan, i första hand under rubriken ”Åtgärder för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet m. m.”

Försvarsutskottet har avgivit yttrande i ärendet (bilaga).

Synpunkter på frågan om försörjningsberedskapen på skoområdet har inför
utskottet framförts dels av företrädare för Svenska skofabrikantföreningen,
dels av företrädare för Sveriges skohandlarförbund.

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att omedelbara åtgärder vidtas för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet. Bl. a. föreslås tidigareläggning av statliga
industribeställningar, ökad statlig lagerhållning samt ökad medelsram
för statligt kreditstöd. Vidare föreslås förstärkta åtgärder för att främja tekooch
skoindustriernas strukturomvandling. För att täcka de i propositionen
angivna utgiftsbehoven begärs medel på tilläggsbudget till statsbudgeten
för innevarande budgetår. Därutöver anmäls vissa handelspolitiska åtgärder.

Åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.

Motioner

I detta avsnitt behandlas följande motioner:

1975/76:58 av herr Carlstein m. fl. (s), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen
uttalar att riktlinjer för mera långsiktiga lösningar av beklädnadsbranschens
problem snarast [bör] förelägg[a]s riksdagen.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 15

NU 1975/76:15

1975/76:59 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen,

1. avslår propositionen 1975/76:57 i vad gäller importbegränsningar och
licenstvång för skor och tekoprodukter,

2. anslår 50 milj. kr. för temporärt produktionsstöd till skoindustrin,

3. begär att statens industriverk och överstyrelsen för ekonomiskt försvar
tillsammans med försörjningsberedskapsutredningen ges i uppdrag att lägga
fram förslag om åtgärder för att långsiktigt trygga den från försörjningssynpunkt
nödvändiga produktionskapaciteten inom skoindustrin samt att
sådana förslag redovisas för riksdagen våren 1976,

4. i övrigt godkänner propositionen 1975/76:57,

1975/76:60 av herr Lothigius (m), vari hemställs att riksdagen anvisar

1. 10 milj. kr. för inköp av svenska skor att skänkas till u-länder i enlighet
med vad i motionen anförs,

2. 4 milj. kr. för inköp av ca 36 000 par lågskor, att försöksvis användas
av värnpliktiga för personligt bruk under grundutbildningen och därefter
behållas som personlig egendom,

1975/76:61 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), såvitt avser hemställan
(A)

1. att riksdagen hos regeringen begär att inom ramen för GATT, EG
och EFTA licensgivningen avseende import tillämpas effektivare och på
fler varugrupper än hitintills,

2. att riksdagen beslutar att statliga beställningar av sko- och tekoprodukter
under innevarande och närmast kommande budgetår placeras inom
landet,

3. att riksdagen beslutar att arbetsmarknadsmyndigheten i samarbete med
ÖEF bereds möjlighet att genom utjämning av arbetskostnaderna medverka
till att landstings- och primärkommunernas beställningar av sko- och tekoprodukter
under innevarande och närmast kommande budgetår blir föremål
för upphandling inom landet så långt som möjligt samt att medel
härför tills vidare disponeras av AMS-medel,

1975/76:62 av herr Siegbahn m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

A. uttalar

1. att de i propositionen anmälda importrestriktionerna gällande skor bör
avvecklas samt

2. att överläggningar bör upptas inom EFTA, EG, OECD och GATT
i syfte att utröna vilka restriktioner Sverige kan vidtaga utan att bli utsatt
för handelspolitiska motåtgärder,

B. hos regeringen hemställer om nya förslag i enlighet med vad i motionen
anförts,

C. i övrigt bifaller propositionens förslag,

1975/76:63 av herr Sjönell m. fl. (c), såvitt avser hemställan att riksdagen
i anslutning till propositionen 1975/76:57

NU 1975/76:15

2. hos regeringen begär förslag till program för att genom offentlig upphandling
stödja beklädnadsindustrin ur regionala sysselsättningspolitiska
aspekter,

3. beslutar att textilindustrin får statliga, räntefria lån för lageruppbyggnad
uppgående till högst 70 milj. kr.

Motionerna 1975/76: 58, 61 och 63 i övriga delar behandlas i det följande
under Anslagsfrågor.

Utskottet

Den principiella utgångspunkten för de förslag som framläggs i propositionen
är att en tillfredsställande försörjningsberedskap på beklädnadsområdet
är en av förutsättningarna för att vårt lands säkerhetspolitiska mål
skall kunna uppnås. I inledningen till sin presentation av förslagen anger
chefen för handelsdepartementet det större sammanhang i vilket dessa förslag
skall ses. Totalförsvaret måste utformas så att det skapar tilltro till
Sveriges utrikespolitiska huvudlinje, att upprätthålla alliansfrihet i fred syftande
till neutralitet i krig. För att denna politik skall kunna fullföljas krävs
bl. a. en tillfredsställande försörjningsberedskap. Riktlinjer för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet godkändes av riksdagen 1972 (prop.
1972:127, FöU 1972:17, rskr 1972:231).

Det konstateras nu att en allvarlig försämring av den svenska beklädnadsindustrins
situation har inträffat. Enligt regeringens bedömning skulle,
om denna utveckling fick fortsätta utan ingripande från samhället, produktionskapacitet
gå förlorad i sådan utsträckning att det skulle uppstå risk
för att i en eventuell framtida krissituation de försörjningsmål som har
uppställts inte skulle kunna uppfyllas. Mot denna bakgrund har omedelbara
åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet aktualiserats.
Utredningar och förslag av de närmast ansvariga myndigheterna, kommerskollegium
och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), ligger till grund
för det åtgärdsprogram som nu föreslås.

Försvarsutskottet redovisar i sitt yttrande till näringsutskottet i ärendet
bl. a. det mål för uthålligheten inom beklädnadssektorn som har satts upp
vid fastställandet av principerna för försörjningsberedskapen. Försvarsutskottet
uttalar att det anser att det nu gällande målet är rimligt och att
det inte finns anledning att räkna med att nästa försvarsbeslut kommer
att medföra någon väsentlig ändring av målet.

Lagring av färdigvaror och en beredskap som möjliggör att nedlagd produktion
återupptas i en kristid är alternativ till att befintlig industri upprätthålls.
Lagring spelar en stor roll när det gäller försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet. Regeringen anser emellertid att en i fred producerande
beklädnadsindustri måste utgöra basen för vår försörjningsberedskap
på detta område. Liksom försvarsutskottet delar näringsutskottet denna uppfattning.
De åtgärder som föreslås i propositionen syftar till att erforderlig

NU 1975/76:15

produktion skall kunna vidmakthållas inom beklädnadsindustrin.

Näringsutskottet konstaterar att det synes föreligga en bred enighet om
vad samhällets åtgärder på försörjningsberedskapens område skall syfta till.
Enighet råder också i betydande utsträckning om vilka medel som, när
det gäller de nu aktuella produktgrupperna, bör användas för att detta syfte
skall uppnås. Yrkandena i de sex motioner som har föranletts av propositionen
gäller delar av regeringens program men riktar sig inte mot detta
i stort. I flera fall begärs ytterligare åtgärder utöver dem som föreslås i
propositionen. Kritik mot programmet framförs huvudsakligen påen punkt,
nämligen beträffande de handelspolitiska åtgärderna.

I propositionen lämnas en redogörelse för handelspolitiska åtgärder som
regeringen har vidtagit eller planerar för att begränsa den svenska importen
av teko- och skovaror. En begränsning av importen i fråga om skor av
läder och plast samt gummistövlar har ansetts nödvändig och har införts
i början av november i år. Den gäller alla länder gentemot vilka en begränsning
inte redan föreligger. Begränsningsnivåer och övriga villkor fastställs
av kommerskollegium. När det gäller tekovaror har beslut fattats om
att licenstvång utan kvantitativa begränsningar införs från årsskiftet
1975-1976 för import av vissa varor. Bilaterala avtal i importbegränsande
syfte som redan föreligger fortsätter att äga giltighet.

Det bör observeras att planerade och redan vidtagna handelspolitiska åtgärder
inte genom propositionen underställs riksdagen för godkännande.
Åtgärderna ligger inom regeringens kompetensområde. Givetvis är riksdagen
oförhindrad att lämna direktiv om hur handelspolitiken med avseende på
beklädnadsvaror bör utformas i fortsättningen.

1 två motioner riktas kritik mot de handelspolitiska åtgärder som regeringen
har vidtagit. I motionen 1975/76:62 föreslås att riksdagen skall uttala
att de i propositionen anmälda restriktionerna för skoimporten bör avvecklas.
Med utgångspunkt i uppfattningen att även de handelspolitiska åtgärderna
skall fastställas av riksdagen yrkas i motionen 1975/76:59 avslag på propositionen
i vad gäller importbegränsningar och licenstvång för skor och
tekoprodukter.

Yrkandet i den sistnämnda motionen baseras på ett ingående resonemang
om principer för Sveriges handelspolitik. Tre skäl åberopas för att importbegränsningarna
bör avvecklas. För det första, anför motionärerna, bör Sverige
slå vakt om frihandeln, som gör det möjligt för varje land att inrikta
sig på att ta till vara de egna naturliga produktionsförutsättningarna. I detta
sammanhang kritiseras tendenser till ”nyprotektionism” under senare år.
Ensidigt vidtagna importbegränsande åtgärder blir enligt motionärerna lätt
skenlösningar som andra länders invånare måste betala priset för. Endast
när det gäller fattiga länder som försöker bygga upp en inhemsk industri
kan avsteg från frihandelsprincipen accepteras. Ett förhållande som beklagas
är också att importbegränsningarna kan öppna vägen för motåtgärder. Motionärernas
andra skäl är att Sverige bör leva upp till förpliktelserna mot

NU 1975/76:15

de fattiga länderna. De erinrar bl. a. om att Sverige vid FN:s extra generalförsamling
våren 1974 om råvaru- och utvecklingsfrågor biträdde en deklaration
om upprättandet av en ny internationell världsordning. Det tredje
skäl som anges är att Sverige inte bör lösa sina problem med medel som
drabbar länder med större ekonomiska och sociala problem än Sverige har.
Motionärerna anför att importrestriktionerna riktas mot bl. a. en rad länder
i Europa vilka har större arbetslöshet och större ekonomiska problem av
annat slag än Sverige.

I den förstnämnda motionen, 1975/76:62, riktas uppmärksamheten framför
allt på den internationella kritik som de handelspolitiska åtgärderna till
förmån för teko- och skoindustrierna har väckt. Svårigheter för dessa industrigrenar
finns även i vissa andra industriländer, påpekar motionär-erna.
De erinrar också om att OECD-länderna i maj 1974 kom överens om att
för en period av ett år undvika att införa ensidiga importbegränsningar
och att denna överenskommelse har förnyats för ytterligare ett år vid ett
ministermöte i mai 1975. Ett godtagande av de svenska åtgärderna skulle
kunna bli prejudicerande och medföra att även andra länder vidtar skyddsåtgärder,
betonar motionärerna. Återverkningarna för svensk export av de
motåtgärder som redan har beslutats eller kan komma att beslutas kan enligt
motionärerna bli allvarliga. Bl. a. befaras att även stålexporten kan komma
att utsättas för handelshinder.

Utskottet tar först upp de yrkanden som gäller begränsningen av skoimporten.
I sammanhanget kan noteras att de motåtgärder som hittills har
akutaliserats kommer från EG. De innebär i första hand tullpåslag för en
del pappersprodukter vid export över viss nivå.

Frågan om gränsskydd som ett medel att främja försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet behandlades av försörjningsberedskapsutredningen
i ett betänkande år 1972 (Ds H 1972:3). Utredningen konstaterade att man
inte får bortse från att åtgärder vid gränsen kan behöva övervägas som
en sista utväg för att bevara en från försörjningsberedskapssynpunkt nödvändig
produktionskapacitet inom landet. I den proposition om försörjningsberedskapen
som avlämnades samma år (prop. 1972:127) biträdde handelsministern
utredningens uppfattning. Detta uttalande lämnades utan erinran
vid riksdagsbehandlingen.

Utskottet vill slå fast att den importbegränsning som regeringen har beslutat
är föranledd helt av säkerhetspolitiska skäl. Det har framstått som
nödvändigt att prioritera dessa, när det uppstått konflikt mellan olika, vart
för sig väsentliga politiska mål. Importbegränsningen innebär således icke
något principiellt avsteg från den frihandelslinje som sedan länge är kännetecknande
för svensk handelspolitik. Det bör vara en strävan för regeringen
och utlandsmyndigheterna att i berörda länder och inom de internationella
organisationerna skapa förståelse för bevekelsegrunderna bakom de åtgärder
som har vidtagits.

I den mån de genomförda eller aviserade motåtgärderna är ofrånkomliga

NU 1975/76:15

för de accepteras som ett pris för vad som uppnås i säkerhetspolitiskt hänseende
om en tillräckligt stor skoproduktion kan vidmakthållas i vårt land.
Den kritik som har framförts mot regeringens handelspolitiska åtgärder ter
sig mot bakgrund av vad här sagts inte välmotiverad. Utskottet avstyrker
de nu berörda yrkandena i motionerna 1975/76:59 och 1975/76:62.

Det här berörda yrkandet i motionen 1975/76:59 avser också det aviserade
licenstvånget för import av vissa tekovaror. Syftet med licenstvånget är
att utvecklingen av tekoimporten skall kunna övervakas på ett effektivare
sätt än eljest. Licenstvånget är inte förenat med några kvantitativa begränsningar
för importen. Det är, såsom framhålls i propositionen, bl. a. att se
som en beredskapsåtgärd, avsedd att underlätta en begränsning av tekoimporten
om en sådan skulle bli nödvändig. Som skäl mot den aviserade
åtgärden åberopar motionärerna de administrativa olägenheter som licensförfarandet
för med sig. Det bör, uttalar de, vara möjligt att tillgodose behovet
av bättre importstatistik på andra och billigare vägar.

Det sistnämnda uttalandet synes vara uttryck för en klar undervärdering
både av den ökade kontroll över importutvecklingen som licenssystemet
möjliggör och av vad som från beredskapssynpunkt står att vinna genom
detta system. Utskottet finner beslutet att införa licenstvång motiverat och
avstyrker det här avsedda yrkandet i motionen 1975/76:59.

I motionen 1975/76:62 föreslås också att överläggningar från svensk sida
skall upptas inom EFTA, EG, OECD och GATT i syfte att utröna vilka
restriktioner Sverige kan vidtaga utan att bli utsatt för handelspolitiska åtgärder.
Förslaget är sammankopplat med det ovan behandlade yrkandet
att de redan vidtagna restriktionerna skall upphävas men torde här kunna
diskuteras separat. Motionärerna uttalar att Sverige visserligen enligt sitt
avtal med EG kan ensidigt vidtaga vissa åtgärder som är motiverade av
försvarets behov men att det uppenbarligen kan råda delade meningar om
i vilken mån skyddsåtgärderna för den svenska skoindustrin står i överensstämmelse
med dessa regler. Med hänsyn härtill hade regeringen enligt
motionärernas mening bort - med vidhållande av den svenska regeringens
rätt att slutligen själv bedöma vilka krav neutraliteten ställer - försöka nå
enighet med EG i tolkningsfrågan. Sverige bör, hävdar motionärerna bestämt,
inte utan föregående överläggningar vidtaga åtgärder som är eller
kan betraktas som stridande mot sådana internationella överenskommelser
som Sverige har förpliktat sig att iakttaga.

Motionärernas förslag kan uppfattas som en principdeklaration om vilken
ordning som bör följas i ett fall då åtgärder till skydd för svensk industri
anses nödvändiga av säkerhetspolitiska skäl. Utskottet finner det därför
angeläget att betona att frågor som berör tolkningen av den svenska neutralitetspolitiken
och de krav som denna medför inte är förhandlingsbara.
Konsultationer om olika handelspolitiska åtgärder sker däremot regelmässigt
inom ramen för våra internationella förpliktelser. 1 övrigt föranleder motionärernas
förslag inget uttalande från utskottets sida.

NU 1975/76: 15

I motionen 1975/76:61 pläderas, liksom i en rad motioner under tidigare
år (se NU 1975:14 s. 35 och 79), för ytterligare åtgärder i syfte att begränsa
importen till Sverige av tekoprodukter. Motionärerna yrkar på att riksdagen
skall begära hos regeringen att inom ramen för GATT, EG och EFTA licensgivningen
avseende import tillämpas effektivare och på fler varugrupper
än hittills. De anför bl. a. att öppenheten i vår utrikeshandel har medfört
att inget annat industriland har tagit emot så stora kvantiteter per capita
från u-länderna som Sverige. De separata överenskommelser om importbegränsningar
som Sverige har träffat med vissa låglöneländer har enligt
motionärerna varit mycket försiktiga.

Handelsministern uttalar i propositionen att han i fråga om vissa delar
av tekoindustrin bedömer läget vara sådant att omfattande importbegränsningar
i och för sig skulle kunna motiveras. Regeringen har emellertid avstått
från sådana med hänsyn till önskemålet att handelspolitiska ingrepp i största
möjliga utsträckning skall undvikas. Det licenstvång som införs från årsskiftet
innebär, framhålls det, att beredskapen höjs för att, om så blir nödvändigt,
en starkare begränsning av tekoimporten skall kunna genomföras
i ett senare skede. Utskottet ansluter sig till den bedömning som ligger
bakom handelsministerns uttalanden och avstyrker det här berörda motionsyrkandet.

I anslutning till de yrkanden i motionen 1975/76:62 som har behandlats
i det föregående begärs också att riksdagen hos regeringen skall hemställa
om nya förslag enligt vad som anförts i motionen. Ett uppslag har handelspolitisk
innebörd. Import av klar dumpingkaraktär bör kunna begränsas
effektivare än som framgår av propositionen, säger motionärerna. De anser
det obestridligt att från svenskt håll inte ägnats samma uppmärksamhet
som i andra industriländer åt hur prissättningen på importvaror har utvecklats.
De anser att åtskilligt talar för att varor har utbjudits på den svenska
marknaden till lägre priser än som har motsvarat världsmarknadspriserna
på de halvfabrikat som ingår i färdigvarorna, i vissa fall t. o. m. lägre än
priset på de råvaror som ingår. En tullvärdegranskning av det slag som
tillämpas i andra länder skulle, menar motionärerna, vara ägnad att motverka
tendenserna till osund dumping.

Utskottet utgår från att ansvariga myndigheter uppmärksammar frågan.
Någon särskild framställning till regeringen i ämnet anser utskottet inte
motiverad.

I det program för åtgärder inom landet som föreslås i propositionen ingår
branschfrämjande åtgärder i form av ett utökat s. k. strukturstöd till tekoindustrin,
kombinerat med utbildningsinsatser, och ett särskilt strukturprogram
för skoindustrin. Dessa åtgärder behandlas i det följande under
Anslagsfrågor. Statliga beställningar av beklädnadsvaror skall tidigareläggas.
Det gäller för rikspolisstyrelsens och vissa kommunikationsverks behov intill
ett sammanlagt belopp av ca 10 milj. kr. och för försvarets och civilförsvarets
behov intill ett belopp av 66 milj. kr. För försvarssektorns del begärs i

NU 1975/76:15

ett särskilt avsnitt i propositionen de erforderliga bemyndigandena att lägga
ut beställningar. Övriga stödåtgärder som ingår i programmet är ökade statliga,
kommunala och landstingskommunala inköp av svensktillverkade beklädnadsvaror,
ökad statlig lagerhållning av filtar, uniformsväv m. m., uppbyggnad
av ett statligt lager av sjukvårdstextilier, ökad medelsram för statligt
kreditstöd till beklädnadsindustrin, vidgat stöd för exportfrämjande åtgärder
samt inrättande av en samarbetsgrupp som skall behandla försörjningen
med tekovaror och skor. Bortsett från de medel som anslås till förstärkta
strukturåtgärder beräknas totalt närmare 200 milj. kr. komma den svenska
beklädnadsindustrin till godo genom programmet.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har, såsom redovisas i propositionen,
i en skrivelse till regeringen i augusti 1975 föreslagit en rad olika åtgärder
till stöd för beklädnadsindustrin. Till dessa hör att textilindustrin skall fl
statliga räntefria lån till lageruppbyggnad till ett belopp av sammanlagt högst
70 milj. kr. och att ett särskilt produktionsbidrag skall utgå till skoindustrin
med förslagsvis 10 kr. per producerat par skor. Handelsministern anför i
propositionen att han i huvudsak delar ÖEF:s bedömning vad gäller val
av medel för att stödja beklädnadsindustrin. En del av de åtgärder som
föreslås i propositionen är också baserade på ÖEF:s framställning. De båda
nyssnämnda förslagen har handelsministern emellertid inte ansett sig kunna
tillstyrka. I fråga om produktionsbidrag anför han att de för att ge effekt
skulle behöva utgå med väsentligt högre belopp än ÖEF föreslår.

I detta sammanhang kan erinras om att frågan om statlig prissubvention
som ett medel att främja försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet
behandlades av försörjningsberedskapsutredningen i dess betänkande år 1972
(Ds H 1972:3). Utredningen avstyrkte tanken på en stödform av detta slag.
Vid remissbehandlingen rekommenderades sådan subvention av ett par näringslivsorganisationer.
I propositionen samma årom försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet uttalade handelsministern att han inte fann de
argument som förts fram för ett direkt produktionsstöd tillräckligt vägande
och därför inte kunde förorda att en sådan generell stödform infördes (prop.
1972:127 s. 41). Detta uttalande lämnades utan erinran vid riksdagsbehandlingen.

ÖEF:s båda nämnda förslag har tagits upp i ett par motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:63 begärs ett beslut av riksdagen att textilindustrin
skall få statliga räntefria lån för lageruppbyggnad uppgående till högst 70
milj. kr.

Utskottet anser sig liksom handelsministern inte kunna tillstyrka detta
förslag.

I motionen 1975/76:59 föreslås att skoindustrin skall få ett temporärt
produktionsstöd i avvaktan på att det kommer fram förslag om åtgärder
för att långsiktigt trygga den nödvändiga produktionskapaciteten på skoområdet.
Som ram för produktionsstödet föreslås 50 milj. kr. Denna ram
torde, säger motionärerna, för återstoden av det innevarande budgetåret

NU 1975/76:15

motsvara vad ÖEF föreslagit för direkta produktionsstödjande åtgärder.
Medlen bör, menar de, kunna användas för produktionsbidrag enligt ÖEF:s
förslag, för uppbyggnad av beredskapslager av färdiga skor och för andra
åtgärder som bedöms nödvändiga för att förhindra omedelbara företagsnedläggningar.
Motionärerna förordar att stödet skall fördelas av ÖEF i samarbete
med statens industriverk och att det skall utgå endast under det
innevarande budgetåret.

Utskottet ansluter sig till handelsministerns uppfattning att ett direkt produktionsstöd
alltjämt inte bör komma i fråga och avstyrker alltså motionsyrkandet.

Ökade statliga, kommunala och landstingskommunala inköp av svensktillverkade
beklädnadsvaror är som nämnts en av punkterna i det stödprogram
som presenteras i propositionen. Det erinras om att vissa statliga
myndigheter är skyldiga att samråda med ÖEF innan de upphandlar tekovaror
eller skor. För det fall att ett ärende är av väsentlig betydelse för
försörjningsberedskapen föreslår handelsministern i propositionen att upphandlingen
om möjligt skall ske inom landet. Beslut i ärendet skall då
fattas av regeringen eller efter dess bestämmande av ÖEF. Till sådan upphandling
skall kunna utgå särskilt stöd, bekostat med medel som ställs
till ÖEF:s förfogande. Motsvarande stöd föreslås kunna utgå även vid andra
statliga myndigheters upphandling av tekovaror och skor. Beslutsförfarandet
skall då vara detsamma som för de myndigheter som är samrådsskyldiga.
Det konstateras i propositionen att de kommunala och landstingskommunala
sjukvårdshuvudmännens upphandling av beklädnadsvaror f. n. i stor
utsträckning sker utomlands. För att denna upphandling i ökad utsträckning
skall kunna ske inom landet och försörjningsberedskapen därigenom
främjas föreslås att statligt stöd skall kunna utgå för kommunaloch
landstingkommunal upphandling av beklädnadsvaror. Härutöver aktualiseras
en betydande statlig upphandling för lagring i ÖEF:s regi.

Flera motionsyrkanden går ut på att stöd åt beklädnadsindustrin skall
ges genom ökad offentlig upphandling. 1 motionen 1975/76:63 förordas att
riksdagen hos regeringen skall begära förslag till ett program för hur beklädnadsindustrin
skall kunna stödjas genom offentlig upphandling "ur regionala
sysselsättningspolitiska aspekter”. Motionärerna framhåller att såväl
skoindustrin som tekoindustrin är koncentrerad till vissa regioner. 1 Borås
kommun svarade tekoindustrin år 1974 för ca 60 % av de totalt 20 000
arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin.

1 motionen 1975/76:61 föreslås riksdagen besluta dels att statliga beställningar
av sko- och tekoprodukter under detta och närmast följande budgetår
skall placeras inom landet, dels att arbetsmarknadsmyndigheten skall få
möjlighet att i samarbete med ÖEF genom utjämning av arbetskostnaderna
medverka till att samtidigt landstings- och primärkommunernas beställningar
av sko- och tekoprodukter så långt som möjligt placeras inom landet
och att medel som disponeras av arbetsmarknadsverket tills vidare får ut -

NU 1975/76:15

nyttjas för detta ändamål. Sistnämnda uppslag framförs också i motionen
1975/76:62.

Regeringens förslag innebär en kraftig satsning på ökad offentlig upphandling
som ett medel att hålla uppe produktionsnivån inom beklädnadsindustrin.
När omfattningen och utformningen av detta stöd diskuteras får
man inte bortse från att internationella åtaganden pålägger Sverige liksom
andra stater vissa restriktioner i fråga om gynnande av det egna landets
industri.

Med hänsyn till den vikt som i propositionen tillmäts den offentliga upphandlingen
räknar utskottet med att regeringen även i fortsättningen kommer
att eftersträva att den svenska beklädnadsindustrin såvitt möjligt får
en betydande andel av beställningarna av skor och tekovaror för det allmännas
behov. Regionalpolitiska synpunkter kan redan i viss mån beaktas
i sådant sammanhang. Upphandlingen är en kontinuerlig verksamhet. Den
statliga upphandlingen får riksdagen ta ställning till vid budgetbehandlingen.
Med hänsyn till vad här sagts anser utskottet att det inte är erforderligt
med någon särskild framställning till regeringen om program för stöd åt
beklädnadsindustrin genom offentlig upphandling. Utskottet avstyrker sålunda
det nyss återgivna yrkandet i motionen 1975/76:63.

Av de båda nyss refererade yrkandena i motionen 1975/76:61 går det
ena ut på att statliga beställningar på beklädnadsområdet under den närmaste
framtiden skall reserveras för den svenska industrin.

Såsom antytts i det föregående skulle ett beslut av denna innebörd inte
vara förenligt med vårt lands internationella förpliktelser. Regeringens förslag
innefattar långtgående strävanden att tillgodose svenska företag med
beställningar från offentligt håll. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning
till vad här sagts.

Det andra här aktuella yrkandet i samma motion går ut på att svenska
företag i sko- och tekobranscherna skall av arbetsmarknadsverket kunna
få subventioner som möjliggör sänkta lönekostnader, så att de kan framgångsrikt
konkurrera om kommunala beställningar. Ett förslag av samma
innebörd framförs i motionen 1975/76:62.

Subventioner av angivet slag skulle innebära en nyhet i det statliga programmet
för sysselsättningsskapande åtgärder. I den mån statliga bidrag
till lönekostnader nu utgår till industriföretag är syftet att främja utbildning
av personal eller åstadkomma en av regionalpolitiska skäl önskvärd sysselsättningsökning.
Utskottet anser inte att ytterligare former för stöd åt
beklädnadsindustrin utöver dem som föreslås i propositionen bör införas
och avstyrker alltså de båda motionerna på denna punkt.

Särskilda anslag för stödbeställningar till skoindustrin föreslås i motionen
1975/76:60. Motionären vill dels att 4 milj. kr. skall anvisas för inköp av
lågskor åt värnpliktiga, att efter grundutbildningen behållas som personlig
egendom, dels att 10 milj. kr. skall anvisas för inköp av skor att skänkas
till u-länder. Beträffande det förstnämnda förslaget hänvisar näringsutskottet

NU 1975/76:15

till vad försvarsutskottet har anfört och avstyrker motionsyrkandet. Det
senare förslaget synes inte stå i god överensstämmelse med principerna
för svenskt varubistånd inom det internationella utvecklingssamarbetets ram
(jfr prop. 1975:1 bilaga 5 s. 54 f., UU 1975:4 s. 78 f., rskr 1975:106). Näringsutskottet
avstyrker detta förslag.

Riktlinjer för mera långsiktiga lösningar av beklädnadsbranschens problem
efterlyses i motionen 1975/76:58. 1 motionen 1975/76:59 begärs att statens
industriverk och ÖEF tillsammans med forsörjningsberedskapsutredningen
(H 1971:01) skall fl i uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder varigenom
den från forsörjningssynpunkt nödvändiga produktionskapaciteten inom
skoindustrin kan tryggas. Förslag i ämnet skulle sedan redovisas för riksdagen
redan våren 1976.

Försvarsutskottet understryker betydelsen av att långsiktiga lösningar
eftersträvas. Näringsutskottet instämmer givetvis häri. Något särskilt uttalande
med anledning av motionen 1975/76:58 i nu nämnd del synes dock
inte erforderligt. Det kan tas för givet att regeringen sörjer för fortsatt planering
under medverkan av berörda myndigheter och att riksdagen, bl. a.
i budgetsammanhang, får del av de förslag som denna planering leder fram
till.

Vad nu sagts är tillämpligt även på det här aktuella yrkandet i motionen
1975/76:59. Det bör enligt utskottets uppfattning få ankomma på regeringen
att avgöra när en mera fullständig redovisning rörande skoindustrins nuläge
och framtidsutsikter kan föreläggas riksdagen. Utskottet avstyrker motionärernas
förslag om en särskild framställning till regeringen rörande planeringen
för skoindustrins del.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot de förslag till åtgärder
inom Sverige för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m. som
framläggs i det här behandlade avsnittet i propositionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande upphävande av restriktioner för import av skor
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:59 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

b)motionen 1975/76:62 yrkandet Al,

2. beträffande upphävande av beslut om licenstvång för import av vissa
tekovaror

att riksdagen avslår motionen 1975/76:59 yrkandet 1 i ifrågavarande
del,

3. beträffande överläggningar med internationella organisationer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:62 yrkandet A 2,

4. beträffande utökat licenstväng för import av tekovaror

att riksdagen avslår motionen 1975/76:61 yrkandet A 1,

NU 1975/76: 15

5. beträffande antidumpingåtgärder

att riksdagen avslår motionen 1975/76:62 yrkandet B i ifrågavarande
del,

6. beträffande ränte fria län för lageruppbyggnad

att riksdagen avslår motionen 1975/76:63 yrkandet 3,

7. beträffande produktionsstöd till skoindustrin

att riksdagen avslår motionen 1975/76:59 yrkandet 2,

8. beträffande program förstöd åt beklädnadsindustrin genom offentlig
upphandling

att riksdagen avslår motionen 1975/76:63 yrkandet 2,

9. beträffande åtgärder för ökad offentlig upphandling i Sverige av beklädnadsvaror att

riksdagen avslår motionen 1975/76:61 yrkandet A 2,

' 10. beträffande bidrag till företag för lönekostnader
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:61 yrkandet A 3,

b) motionen 1975/76:62 yrkandet B i ifrågavarande del,

11. beträffande statliga inköp av skor
att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:60 yrkandet 1,

b) motionen 1975/76:60 yrkandet 2,

12. beträffande långsiktiga åtgärder med avseende på konfektionsindustrin att

riksdagen avslår motionen 1975/76:58 yrkandet 2,

13. beträffande långsiktiga åtgärder med avseende på skoindustrin
att riksdagen avslår motionen 1975/76:59 yrkandet 3,

14. beträffande i propositionen föreslagna åtgärder för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:57,
utom i vad avser anslagsfrågor, samt motionen 1975/76:59 yrkandet
4 och motionen 1975/76:62 yrkandet C som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

Anslagsfrågor för budgetåret 1975/76

HANDELSDEPARTEMENTET

1. Exportfrämjande åtgärder. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
rubriken Tionde huvudtiteln, B. Främjande av utrikeshandeln m. m., punkten
B 3 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 2 300 000 kr.

NU 1975/76: 15

2. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under rubriken Tionde huvudtiteln, F. Ekonomiskt försvar, punkten
F 1 (s. 22) och hemställer

att riksdagen

1. medger att förslagsanslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt
Försvar under tionde huvudtiteln får tas i anspråk för att täcka
kostnaderna för försörjningsberedskapsstödet,

2. medger att avtal om statlig kreditgaranti för lån till teko-, skooch
garveriindustrier får ingås inom en ram av sammanlagt
80 000 000 kr.

3. Lån till teko-, sko- och garveriindustrier. Regeringen har under rubriken
Fonden för låneunderstöd, punkten 7 (s. 23) föreslagit riksdagen att

1. till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000
kr.,

2. medge att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och garveriindustrier
får ingås inom en sammanlagd investeringsram av 160 000 000 kr.

I motionen 1975/76:61 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) hemställs,
såvitt här är i fråga (yrkandet B), att riksdagen beslutar att kraven på beredskapsgrad
bör kunna sänkas i förhållande till vad som nu erfordras för
beviljande av s. k. avskrivningslån för teko-, sko- och garveriindustrierna.

Samma förslag innefattas i yrkandet B i den ovan (s. 2) redovisade motionen
1975/76:62 av herr Siegbahn m. fl. (m).

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Det här aktuella yrkandet i motionen 1975/76:61 - vilket överensstämmer
med förslag i motionen 1975/76:62 - behandlas i försvarsutskottets yttrande.
Försvarsutskottet anför att det med hänsyn till syftet med den
stödform det gäller inte kan tillstyrka att staten sänker sin motprestation
för stödet. Det bör emellertid enligt försvarsutskottet vara möjligt för regeringen
att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre
låneandel än - som normalt gäller - 50 % av kostnaden för den aktuella
investeringen. Med hänvisning till vad försvarsutskottet anfört avstyrker
näringsutskottet motionärernas förslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) till Lån lill teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget
1 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.,

b) medger att avtal om avskrivningslån till teko-, sko- och

NU 1975/76:15

garveriindustrier får ingås inom en sammanlagd investeringsram
av 160 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a) motionen 1975/76:61 yrkandet B,

b) motionen 1975/76:62 yrkandet B i ifrågavarande del.

4. Lagring för beredskapsändamål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under rubriken Fonden för beredskapslagring, överstyrelsens för ekonomiskt
försvar delfond, punkten 1 (s. 23) - vilket förslag också tillstyrks av försvarsutskottet
- och hemställer
att riksdagen

1. till Lagring för beredskapsändamål på tilläggsbudget I till statsbudgeten
förbudgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 82 000 000 kr.,

2. medger att beställningar av sjukvårdsväv får läggas ut inom
en sammanlagd ram av 30 000 000 kr.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

1. Arméförband: Materielanskaffning

2. Marinförband: Materielanskaffning

3. Flygvapenförband: Materielanskaffning

4. Civilförsvar

Regeringen har under rubriken Fjärde huvudtiteln, punkterna B 2, C 2,
D 2 och G 1 (s. 24 f.) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar
inom beklädnadsområdet för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 39 000 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar
inom beklädnadsområdet för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 8 000 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar
inom beklädnadsområdet för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 14 000 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att medge att tidigareläggning av beställningar
inom beklädnadsområdet för civilförsvaret får läggas ut inom en kostnadsram
av 5 000 000 kr.

I motionen 1975/76:58 av herr Carlstein m. fl. (s) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen i anslutning till behandlingen av propositionen
1975/76:57 uttalar att tidigareläggningen av upphandlingen för
försvarsmaktens del icke skall påverka försvarets beklädnadsbeställningar
under de närmast kommande åren.

NU 1975/76: 15

Utskottet

Utskottet tillstyrker - i likhet med försvarsutskottet - regeringens förslag
under här angivna punkter.

Beträffande det nu föreliggande yrkandet i motionen 1975/76:58 hänvisas
till försvarsutskottets yttrande. Det framgår därav att den nedgång i framtida
beställningar som kan bli följden av den tidigareläggning som föreslås motsvarar
ett värde av mindre än 10 % avdet planerade årliga anskaffningsvärdet
av beklädnadsvaror och inte bedöms vålla några svårigheter. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda av näringsutskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen
att medge

a) att tidigareläggning av beställningar inom beklädnadsområdet
för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av
39 000 000 kr.,

b) att tidigareläggning av beställningar inom beklädnadsområdet
för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av
8 000 000 kr.,

c) att tidigareläggning av beställningar inom beklädnadsområdet
för flygvapenförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 14 000 000 kr.,

d) att tidigareläggning av beställningar inom beklädnadsområdet
för civilförsvaret får läggas ut inom en kostnadsram av
5 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:58 yrkandet 1.
INDUSTRIDEPARTEMENTET

Företags- och branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under rubriken
Trettonde huvudtiteln, punkten B 7 (s. 26-29) föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för
branschfrämjande åtgärder för teko- och skoindustrierna,

2. till Företags- och branschfrämjande åtgärder på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 3 200 000
kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975/76:63 av herr
Sjönell m. fl. (c), såvitt avsér hemställan att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1975/76:57

1. uttalar att målsättningen för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet
bör vara att avvärja fortsatt nedgång i sysselsättningen,

4. avslår förslaget om ökade insatser för ett planmässigt överförande av
resurser från tekoindustrin till andra produktområden.

NU 1975/76:15

Utskottet

Till företags- och branschfrämjande åtgärder har för innevarande budgetår
tidigare anslagits 18 160 000 kr. Ett tillskott av ytterligare 3 200 000 kr. föreslås
nu. Chefen för industridepartementet anger riktlinjer för en förstärkning
och förlängning av programmet för omställningsfrämjande åtgärder
med avseende på tekoindustrin. Inom ramen för en kraftig ökning av strukturstödet
förordas i första hand ökade insatser med inriktning på s. k. delbranschobjekt.
För att verkningarna av tekoindustrins tillbakagång skall kunna
mildras föreslås att - som ett nytt inslag i strukturstödet - ökade insatser
skall kunna avse även ett planmässigt överförande av resurser från tekoproduktion
till andra produktområden. Avsikten är att konsultinsatser skall
kunna innefatta undersökning av företagens förutsättningar att helt eller
delvis övergå till produktion inom andra branscher och marknader.

I fråga om tekoindustrin berör industriministern därutöver bl. a. forsknings-
och utvecklingsverksamheten. Han redovisar därvid att styrelsen för
teknisk utveckling nu utreder förutsättningarna för ett med branschen gemensamt
finansierat forskningsprogram. För skoindustrins del anses omställningsfrämjande
åtgärder inte tillräckliga för att nödvändiga förändringar
inom branschen skall komma till stånd. Därför föreslås ett särskilt strukturprogram
för skoindustrin, för vilket målet skall vara att på förhållandevis
kort sikt åstadkomma en förändrad och mer rationell företags- och arbetsställestruktur.
Programmet avses bli påbörjat under innevarande budgetår
och fullföljt under de två nästföljande. Kostnaderna för programperioden
beräknas till totalt 2,7 milj. kr.

I motionen 1975/76:63 kritiseras förslaget att strukturstödet för tekoindustrin
skall kunna avse även ett planmässigt överförande av resurser från
tekoproduktion - enligt motionärernas referat ”tekoindustrin" - till andra
produktområden. En sådan komplettering av strukturstödet förutsätter en
fortsatt minskning av sysselsättningen inom tekoindustrin, säger motionärerna
och förklarar att de vägrar godta denna utgångspunkt. Det angivna
förslaget avvisas i motionen, och där begärs också ett uttalande av riksdagen
att målet för de näringspolitiska insatserna på beklädnadsområdet bör vara
att avvärja fortsatt nedgång i sysselsättningen.

Utskottet vill framhålla att innebörden av det förslag som motionärerna
kritiserar är att befintliga företag inom tekoindustrin skall få ökade möjligheter
att överleva genom att stöd kan utgå för en vidgning av deras
tillverkningsprogram till att omfatta även produkter utanför tekoområdet.
Det är alltså fråga om en ansats till diversifiering inom tekoindustrins ram,
icke till en minskning av sysselsättningen inom denna industrigren. En
sådan utveckling kan innebära att tekoindustrin får ökade möjligheter att
svara mot de försörj n i ngspol i tiska krav som ställs på den. Förslagen i propositionen
är inte sysselsättningspolitiskt motiverade. I praktiken kommer
de emellertid att innebära att riskerna för en fortsatt nedgång av syssel -

NU 1975/76:15

sättningen inom beklädnadsindustrin minskar. Utskottet finner inte anledning
för riksdagen att göra något sådant uttalande som motionärerna begär.
Deras förslag till ändring i de av industriministern förordade riktlinjerna
för branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin avstyrker utskottet. Varken
dessa riktlinjer eller motsvarande riktlinjer med avseende på skoindustrin
föranleder någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975/76:63 yrkandet 4 godkänner
i propositionen 1975/76:57 förordade riktlinjer för branschfrämjande
åtgärder för teko- och skoindustrierna,

b) avslår motionen 1975/76:63 yrkandet 1,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Företagsoch
branschfrämjande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
3 200 000 kr.

Stockholm den 8 december 1975

På näringsutskoltets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s). Haglund (s).
Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c). Blomkvist (s), Hovhammar (m). Wååg
(s). Svensson i Malmö (vpk),fru Hansson (s), fru Radesjö (s), herrar Nyquist
(fp). Siegbahn (m), fru Oskarsson (c) och herr Andersson i Falun (c).

Reservationer

till avsnittet Åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsoinrådet m. ni.
<s. 1-12)

1. beträffande upphävande av restriktioner för import av skor (utskottets hemställan
under 1) av herrar Hovhammar (m). Nyquist (fp) och Siegbahn (m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med "Utskottet
vill” och slutar på s. 6 med "motionerna 1975/76:59 och 1975/76:62" bort
ha följande lydelse:

De restriktioner som har införts för skoimporten bidrar i mycket ringa
mån till att lösa det försörjningsproblem som har uppstått. Det innebär
ett principiellt beklagligt avsteg från den handelspolitiska huvudlinje som
Sverige har hävdat i olika internationella sammanhang. Därtill kommer
att de motåtgärder som vidtas kan få allvarliga konsekvenser för sysselsättningen
inom exportindustrin. Utskottet ställer sig sålunda bakom de

NU 1975/76:15

yrkanden i motionerna 1975/76:59 och 1975/76:62 som går ut på att de
i propositionen anmälda restriktionerna för skoimporten bör avvecklas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:62 yrkandet A 1
och med anledning av motionen 1975/76:59 yrkandet 1 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. beträffande upphävande av beslut om licenstvdng.för import av vissa tekovaror
(utskottets hemställan under 2) av herrar Hovhammar (m). Nyquist (fp) och
Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Det
sistnämnda” och slutar med "motionen 1975/76:59” bort ha följande lydelse:

Till sin kortfattade redovisning av beslutet att införa licenstvång för tekovaror
har regeringen inte fogat några uppgifter om de administrativa överväganden
som kan ha gjorts i sammanhanget. Kommerskollegium har sedermera
redovisat vilket personalbehov licenstvånget kommer att medföra.
Utskottet finnér det uppenbart att de kostnader och övriga nackdelar som
licenssystemet medför inte uppvägs av fördelar som gör det motiverat att
tillgripa en så drastisk importkontroll. Utskottet anser därför att. såsom
anförs i motionen 1975/76:59, beslutet om licenstvång bör upphävas.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:59 yrkandet
1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande överläggningar med internationella organisationer (utskottets
hemställan under 3) av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Motionärernas
förslag” och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

Motionärernas förslag är inte att se bara som ett i efterhand framfört
alternativ till den väg som regeringen har valt. Det är också ett naturligt
komplement till kravet på att de nu vidtagna importrestriktionerna skall
upphävas. Därutöver kan det uppfattas som en principdeklaration om vilken
ordning som bör följas i ett fall då åtgärder till skydd för svensk industri
aktualiseras av säkerhetspolitiska skäl och då det uppenbarligen kan råda
delade meningar om i vilken mån svenska skyddsåtgärder står i överensstämmelse
med gällande avtal. Denna ordning bör tillämpas eftersom det
är av vikt att vi i ett krisläge inte i onödan försämrar våra förbindelser
med länder med vilka vi har en omfattande handel. Utskottet anser därför
att Sverige bör upptaga överläggningar med EFTA, EG, OECD och GATT
i syfte att utröna vilka restriktioner Sverige kan vidtaga utan att bli utsatt
för handelspolitiska motåtgärder.

NU 1975/76:15

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:62 yrkandet A 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande utökat licenstvång för import av tekovaror (utskottets hemställan
under 4) av herrar Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Handelsministern
uttalar” och slutar med "berörda motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Inom ramen för våra förpliktelser enligt GATT och avtalen med EG
och EFTA finns vissa möjligheter till skydd mot marknadsstörande import.
Dessa bör utnyttjas, så att kriser som den som har drabbat sko- och tekoindustrierna
kan undvikas. Sverige bör aktivt medverka till att andra
länder mildrar sina restriktioner mot låglöneländer så att det konkurrenstryck
som nu riktas mot den svenska marknaden kan lättas. Utskottet tillstyrker
sålunda det här berörda yrkandet i motionen 1975/76:61.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:61 yrkandet
A 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. beträffande antidumpingåtgärder (utskottets hemställan under 5) av herrar
Hovhammar (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet
utgår" och slutar med "inte motiverad” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att på vissa
områden prissättningen på importvaror noga bevakas. Detta kan, som de
föreslår, ske genom en tulivärdegranskning. Vid fall av marknadsstörande
prissättning bör antidumpingåtgärder sättas in. Liksom motionärerna anser
utskottet att riksdagen hos regeringen bör begära förslag till åtgärder av
här angiven art.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:62 yrkandet B
i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. beträffande räntefria lån för lageruppbyggnad (utskottets hemställan under

6) av herrar Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c). Nyquist (fp), fru Oskarsson
(c) och herr Andersson i Falun (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med "detta förslag" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att införande av statliga räntefria lån för lageruppbyggnad
skulle vara en värdefull kompletterande åtgärd i strävandena att skapa sådana

NU 1975/76:15

möjligheter att textilindustrin i vårt land kan fortleva. Utskottet tillstyrker
därför förslaget härom i motionen 1975/76:63.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:63 yrkandet 3
till Räntefria lån för lage/uppbyggnad inom textilindustrin på tilläggsbudget
I för budgetåret 1975/76 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 70 000 000 kr.,

7. beträffande produktionsstöd till skoindustrin (utskottets hemställan under

7) av herrar Hovhammar (m). Nyquist (fp) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
ansluter" och slutar med "alltså motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag om ett temporärt produktionsstöd
till skoindustrin inom en ram av 50 milj. kr. Dessa medel
bör, såsom föreslås i motionen, kunna användas även för andra former
av produktionsstöd än sådana bidrag per producerat par skor som ÖEF har
föreslagit.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:59 yrkandet 2
till Produktionsstöd för skoindustrin på tilläggsbudget I för budgetåret
1975/76 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

8. beträffande åtgärder för ökad offentlig upphandling i Sverige av beklädnadsvaror(utskottets
hemställan under 9) av herrar Hovhammar (m)och Siegbahn
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Såsom
antytts" och slutar med "här sagts" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att möjligheterna att placera statliga beställningar
hos svenska företag tillvaratas i största möjliga utsträckning. Det
är angeläget att det prövas i vilken mån gällande regler och internationella
överenskommelser tillåter ytterligare åtgärder i den riktningen. Utskottet
förordar att riksdagen anmodar regeringen att omgående sörja för att så
sker. Därigenom tillgodoses det berörda yrkandet i motionen 1975/76:61.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:61 yrkandet
A 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande bidrag till företag för lönekostnader (utskottets hemställan under
10) av herrar Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c). Hovhammar (m). Nyquist
(fp). Siegbahn (m), fru Oskarsson (c) och herr Andersson i Falun (c) som
anser

NU 1975/76:15

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Subventioner
av” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det önskvärt att möjligheterna att införa ett sådant system
utreds genom regeringens försorg. Utskottet föreslår sålunda att de båda
nämnda motionsyrkandena får föranleda en framställning till regeringen
av denna innebörd.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:61 yrkandet
A 3 och motionen 1975/76:62 yrkandet B i ifrågavarande del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande långsiktiga åtgärder med avseende på skoindustrin (utskottets
hemställan under 13) av herrar Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c). Hovhammar
(m). Nyquist (fp). Siegbahn (m), fru Oskarsson (c) och herr Andersson
i Falun (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Vad

nu” och slutar med ”skoindustrins del” bort har följande lydelse:

Skoindustrins problem är, såsom med stor tydlighet framgår av propositionen,
exceptionellt svåra och måste därför lösas med förtur. Utskottet
finner det angeläget att en sådan planering som anges i motionen 1975/76:59
kommer till stånd och att dess resultat omgående redovisas för riksdagen.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:59 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

till avsnittet Anslagsfrågor (s. 12-17)

11. beträffande riktlinjer för branschfrämjande åtgärder för teko- och skoinditst
rierna av herrar Gustafsson i Byske (c). Sjönell (c), Hovhammar(m), Nyquist
(fp). Siegbahn (m), fru Oskarsson (c) och herr Andersson i Falun (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "Utskottet
vill” och slutar på s. 17 med "utskottets sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att strukturstödet inom tekoindustrin
måste inriktas på att från beredskapssynpunkt förebygga en fortsatt
minskning av sysselsättningen inom denna industrigren. Riksdagen bör enligt
utskottets mening göra ett uttalande av denna innebörd. I konsekvens
därmed bör riksdagen då också avvisa tanken att strukturstöd skall kunna
utnyttjas för att stödja ett planmässigt överförande av resurser från tekoproduktion
till andra produktområden. Utskottet föreslår en ändring av de
i propositionen angivna riktlinjerna för strukturstödet inom tekoindustrin

NU 1975/76:15

i enlighet härmed. Mot dessa riktlinjer i övrigt liksom mot motsvarande
riktlinjer med avseende på skoindustrin har utskottet ingen erinran. Med
den ändring som nämnts bör riktlinjerna således godkännas av riksdagen.

dels att utskottet på s. 17 under 1 bort hemställa
1. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975/76:57 i ifrågavarande
del och med bifall till motionen 1975/76:63 yrkandet 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort rörande
riktlinjer för branschfrämjande åtgärder för teko- och
skoindustrierna,

b) med bifall till motionen 1975/76:63 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna att målet för de näringspolitiska
insatserna på beklädnadsområdet bör vara att avvärja fortsatt
nedgång i sysselsättningen.

Särskilt yttrande

av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna stöder i sak införandet av licenstvång för
tekovaror. Partiet har dock en avvikande syn på systemets syfte och utformning.
Vi anser att licenstvånget icke bör utnyttjas för diskriminering
mot s. k. u-länder. Däremot menar vi att inga hinder föreligger för sådana
åtgärder gentemot utvecklade industriländer. Att ifrågasätta detta är enligt
vår mening detsamma som att medge att EG-avtalet påtagligt binder den
nationella handelspolitiska självständigheten.

NU 1975/76:15

Försvarsutskottets yttrande

Bilaga

1975/76: 2y

över propositionen 1975/76:57 med förslag till åtgärder för försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet m. m. jämte motioner

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 4 november 1975 beslutat inhämta yttrande
från försvarsutskottet över propositionen 1975/76:57 jämte eventuella motioner.
Som följdmotioner har väckts motionerna 1975/76:58-63.

Sveriges totalförsvar omfattar hela samhället, omställt till krigsförhållanden.
Huvudprincipen för denna omställning är att den som har ansvaret
för en verksamhet i fred har ansvaret för samma verksamhet i krig (jfr
prop. 1962:108 s. 29 och 63).

Riksdagsärenden om ekonomiskt försvar skall beredas av försvarsutskottet.
Åtskilliga andra utskott bereder emellertid ärenden av stor betydelse
för vår försörjningsberedskap och måste - i enlighet med nämnda huvudprincip-vid
beredningen ta hänsyn till försvarsaspekter. Vid behov samråder
utskotten med försvarsutskottet. Det är mot denna bakgrund naturligt att
näringsutskottet, som har fått propositionen 1975/76:57 för beredning, inhämtar
försvarsutskottets yttrande över denna.

Åtgärder för försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet m. m.

Sveriges alliansfria utrikespolitik syftar till neutralitet i ett eventuellt krig
i vår omvärld. För att denna säkerhetspolitik skall vara trovärdig och realistisk
måste den genomföras med stöd av ett totalförsvar som är avpassat
och uppbyggt för att värna vårt oberoende. Totalförsvarets olika delar skall
samverka och understödja varandra. Det ekonomiska försvaret skall bidra
till att trygga vår försörjning om Sverige på grund av krig eller avspärrning
blir hänvisat tili egna försörjningsresurser.

Landets försörjning med förnödenheter i krig och andra krissituationer
bygger i mycket stor utsträckning på resurser som primärt har anskaffats
för fredsinriktad verksamhet. Fredsresursernas utveckling är därför av av -

NU 1975/76:15

görande betydelse för vår försörjningsberedskap.

Den angivna grunden för vårt ekonomiska försvar framgår av 1972 års
försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231).

Ett av de viktigaste försörjningsområdena gäller försörjningen
med kläder och skor. I propositionen 1975/76:57 redovisar statsrådet
Feldt utvecklingen sedan år 1960 inom textil-och konfektionsindustrin
(tekoindustrin) samt på skoområdet. Vidare redovisas importens utveckling
under samma period samt utvecklingen särskilt under år 1975 och de åtgärder
som har vidtagits under året.

Kommerskollegium och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har
under hösten 1975 lämnat regeringen synpunkter och förslag angående försörjningsberedskapen
på beklädnadsområdet.

T rots de stödåtgärder som har vidtagits under senare år (jfr prop. 1972:127,
FöU 1972:25, rskr 1972:325) konstateras nu en allvarlig försämring av den
svenska beklädnadsindustrins situation. Om denna utveckling får fortsätta
utan ingripande från samhället kan vi - enligt föredragande statsrådet -förlora produktionskapacitet i en sådan utsträckning att vi riskerar att i
en eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla de försörjningsmål
som har uppställts.

För en bedömning av situationens allvar är det enligt utskottets mening
nödvändigt att från försvarspolitisk synpunkt granska behovet av produktionskapacitet
på beklädnadsområdet samt ta ställning till det aktuella läget
och sannolika förändringar.

Grundläggande för planeringen inom det ekonomiska försvaret är den
försörjningsuthållighet och den försörjningsstandard som man eftersträvar.
Försörjningsberedskapsutredningen anförde i sitt delbetänkande (Ds H
1972:3) Kläder och skor - försörjningen i en kristid, att beklädnadsvarorna
är oundgängligen nödvändiga för försörjningen i ett krisläge och att man
vid planeringen av försörjningen med dessa varor inte bör utesluta risken
för att en krisperiod kommer att vara minst tre år. Utredningen förutsatte
att det skall kunna finnas vissa möjligheter till import under perioden. Beträffande
försörjningsstandarden utgick utredningen från att en sträng hushållning
blir nödvändig i en kristid och att konsumtionen måste skäras
ner väsentligt.

1 propositionen 1972:127 angående försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet
m. m. uttalade dåvarande handelsministern att frågan om uthållighet
dittills inte hade studerats tillräckligt. Enligt hans uppfattning talade
emellertid starka skäl för att man tills vidare borde räkna med att
försörjningen med beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas under en så
lång avspärrningstid att en inte obetydlig produktion inom landet är nödvändig
för en tillfredsställande beredskap.

Gällande mål för uthålligheten inom beklädnadssektorn hänför sig väsentligen
till eventuell avspärrning av Sverige vid krig i vår omvärld. Målet

NU. 1975/76:15

hänför sig till försörjningsberedskapsutredningens förslag år 1972 (Ds H
1972:3, prop. 1972:127, FöU 1972:25, rskr 1972:325) och ligger till grund
för beräkningar av behov av produktionskapacitet och lagring. Detta planeringsmål
innebär att civilbefolkningens, försvarsmaktens och övriga myndigheters
behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerande för
kraven på produktionskapacitet medan behoven under två år är dimensionerande
för lagringen av textilråvaror. Skillnaden i antal år beror på att
man räknar med viss import även under avspärrning samt med viss tillförsel
av ersättningsmaterial under treårsperioden.

Det ekonomiska försvarets uthållighet har behandlats inom ramen för
de särskilda perspektivstudierna rörande utvecklingen på lång (15 år) och
medellång sikt (5 år). Uthålligheten har i enlighet med regeringens anvisningar
för studierna relaterats till de s. k. styrande kris- och angreppsfallen.
Genom särskilda uthållighetsstudier har man sökt kartlägga sambanden mellan
försörjningsstandard, uthållighet och kostnader. Resultaten av perspektivstudierna
innebär inte att det gällande målet för uthållighet och försörjningsstandard
inom beklädnadssektorn ter sig alltför ambitiöst.

Direktiven för 1974 års försvarsutredning innebär bl. a. att utredningen
skall studera totalförsvarets roll i säkerhetspolitiken och hur man skall nå
bästa balans i våra samlade försvarsansträngningar. Utredningen skall på
grundval av perspektivstudierna bl. a. lämna förslag om de olika totalförsvarsgrenarnas
principiella inriktning på lång sikt. Det är mot denna bakgrund
sannolikt att nästa försvarsbeslut - som avses att i högre grad än
1972 års försvarsbeslut gälla hela totalförsvaret - kommer att innefatta ställningstaganden
beträffande uthållighet och försörjningsstandard inom det
ekonomiska försvaret.

Utskottet anser att det nu gällande målet för uthålligheten inom beklädnadssektorn
är rimligt och har inte anledning att räkna med att nästa försvarsbeslut
kommer att innebära någon väsentlig ändring av målet.

En särskild förrådshållning av färdiga beklädnadsvaror finns i huvudsak
endast för försvarsmaktens, civilförsvarets och vissa andra myndigheters
primära behov. Det gäller här kläder och skor för speciell användning och
med krav på att de finns omedelbart tillgängliga vid mobilisering. Ersättningsreserv
finns i viss utsträckning.

Beredskapslagringen på beklädnadsområdet avser råvaror, färdig väv
m. m. som behövs för tillverkning av kläder och skor. För att - vid avspärrning
- en tillverkning skall kunna ske inom landet med utnyttjande
av sådana varor krävs tillgång till en produktionsapparat för ändamålet (maskiner,
lokaler, yrkesutbildad arbetskraft).

1 propositionen (s. 14) behandlas möjligheter och kostnader när det gäller
att lagra färdigvaror och hålla industrier i s. k. malpåse. Genom vad utskottet
har inhämtat av den ansvariga myndigheten och med hänvisning till det
exempel rörande beredskapslagring av gummistövlar som lämnas i propo -

NU 1975/76:15

sitionen finner utskottet att det inte är möjligt att bygga vår försörjningsberedskap
beträffande skor för civilbefolkningens behov på en lagring av
färdiga varor. Utskottet delar regeringens uppfattning att en i fred producerande
beklädnadsindustri måste utgöra basen förvår försörjningsberedskap
när det gäller kläder och skor.

När det gäller den svenska beklädnadsindustrins aktuella situation och
tendenserna för framtiden redovisas i propositionen såväl statistiskt underlag
som berörda myndigheters bedömningar. Av redovisningen och inhämtade
uppgifter i övrigt finner utskottet att det har inträffat en allvarlig försämring
av den svenska beklädnadsindustrins situation och att vi riskerar att i en
eventuell framtida krissituation inte kunna uppfylla våra försörjningsmål.

Regeringen har funnit nödvändigt att, med stöd av lagen (1975:85) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor, besluta
om en begränsning av importen beträffande skor av läder eller plast samt
gummistövlar och gummikängor. Begränsningen trädde i kraft den 5 november
1975 och avser import från alla länder i förhållande till vilka en
begränsning inte gällde redan tidigare. För perioden den 5 november
1975-den 17 mars 1976 begränsas importen till kvantiteter som, räknat för
år, grundas på importen under åren 1972-1974 från alla länder som berörs
av begränsningen.

Beträffande tekoområdet har regeringen stannat för att från kommande
årsskifte beträffande importen av vissa varor återinföra det principiella licenstvånget
enligt kungörelsen (1947:82) angående allmänt importförbud.
Beslutet avser inga kvantitativa begränsningar men innebär uppdrag åt kommerskollegium
att bl. a. övervaka utvecklingen av tekoimporten och att
fortlöpande hålla chefen för handelsdepartementet underrättad om licensgivningen.

Både i motionen 1975/76:58 av herr Carlstein m. fl. (s) och i motionen
1975/76:59 av herr Helén m. fl. (fp) efterlyses förslag till mera långsiktiga
lösningar än dem som föreslås i propositionen. I den sistnämnda motionen
begränsas detta yrkande till den från försörjningssynpunkt nödvändiga produktionskapaciteten
inom skoindustrin och motionärerna önskar att förslag
skall redovisas för riksdagen under våren 1976.

Enligt utskottets mening är situationen allvarlig och motiverar snara åtgärder
för att stödja den inhemska beklädnadsindustrin, särskilt skoindustrin.
Utskottet vill för sin del förorda att de åtgärder som kan komma
att beslutas med anledning av propositionen 1975/76:57 kompletteras med
kraftfulla strävanden att finna långsiktiga lösningar, särskilt inom skosektorn.

Som utskottet tidigare har anfört (FöU 1972:25 s. 14) bör kostnaderna
för de åtgärder som krävs för att trygga en tillfredsställande försörjning
i en kristid med livsnödvändiga beklädnadsvaror - liksom totalförsvarets
kostnader i övrigt - ses som insatser för vår neutralitetspolitik.

NU 1975/76:15

Anslagsfrågor m. rn.

I propositionen (s. 24-25) föreslås bl. a. att beställningar på beklädnadsområdet
för försvarsmaktens och civilförsvarets räkning skall tidigareläggas.
För det militära försvaret gäller det beställningar till ett belopp av 61 milj.
kr. (beräknal prisläge februari 1976) och för civilförsvarets del till ett belopp
av 5 milj. kr.

1 motionen 1975/76:58 av herr Carlstein m. fl. (s) föreslås att den i propositionen
föreslagna upphandlingen inte skall få påverka försvarets beställningar
under de närmast kommande åren. Genom särskilda medel för stödköp
skulle - menar motionärerna - undvikas att försvarsmaktens och civilförsvarets
normala upphandlingar minskar under kommande år.

Försvarets lagerhållning av beklädnadsvaror har en viss betydelse för vår
allmänna försörjningsberedskap. I propositionen 1972:127 uttalade handelsministern
att det är angeläget att förråden med sådana varor i möjligaste
mån fylls på redan i fredstid, eftersom det militära försvaret inte kan räkna
med att helt kunna tillfredsställa sina beklädnadsbehov i en kristid genom
omdirigering från den civila sektorn. Även försvarsutskottet (FöU 1972:25
s. 16) ansåg en sådan lagring vara ändamålsenlig, under förutsättning att
medel kan avsättas härför inom de särskilda utgiftsramar som gäller för
det militära försvaret.

Under de närmaste åren avses försvarsmakten anskaffa beklädnadsvaror
till ett årligt värde av ca 90 milj. kr. (prisläge februari 1975).

De beställningar för försvarsmaktens räkning som enligt propositionen
bör tidigareläggas gäller anskaffningar som i runda tal fördelar sig med 32
milj. kr. på konfektionering, 9 milj. kr. på trikå, 4 milj. kr. på skor (främst
lågskor) och 5 milj. kr. på väv (prisläge februari 1975).

Genom tidigareläggning av ifrågavarande beställningar underlättas planeringen
vid berörda företag. Tidpunkten för tillverkning, leverans och betalning
påverkas också. Beställningarna avses ske under kommande vinter
och för försvarsmaktens del leda till leveranser och betalningsutfall till ungefär
halva värdet på vartdera av budgetåren 1976/77 och 1977/78. Om beställningarna
inte tidigareläggs kommer de att föranleda leveranser och betalning
även efter budgetåret 1977/78, nämligen med ca 7,5 milj. kr. under
budgetåret 1978/79, ca 3 milj. kr. under budgetåret 1979/80 och ca 1 milj.
kr. under budgetåret 1980/81 (prisläge februari 1975).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande att medge tidigareläggning
av ifrågavarande beställningar. Utskottet konstaterar att en
eventuell svacka i tillverkningen för försvarsmaktens räkning, med anledning
av tidigareläggningen, i första hand är aktuell budgetåret 1978/79 och
då motsvarande ett värde av 7,5 milj. kr. eller mindre än 10 96 av det
planerade årliga anskaffningsvärdet av beklädnadsvaror. En sådan svacka
torde utan svårighet kunna motverkas inom ramen för de åtgärder i övrigt
som föreslås i propositionen eller genom någon ökning av förrådshållningen
av beklädnadsvaror för försvarsmakten.

NU 1975/76: 15

1 motionen 1975/76:60 av herr Lothigius (m) föreslås att riksdagen skall
anslå 4 milj. kr. för inköp av ca 36 000 par lågskor, att försöksvis användas
av värnpliktiga för personligt bruk under grundutbildningen och därefter
behållas som personlig egendom. Motionären anser att en sådan beställning
skulle innebära en god stimulans för vår skoindustri och dessutom medföra
att man undanröjer vissa olägenheter av hygienisk och förrådsteknisk art.

Enligt gällande ordning anskaffas lågskor till värnpliktiga under grundutbildning
med utgångspunkt i att varje par skor skall kunna användas
av mer än en värnpliktig. Begagnade skor repareras och hålls i förråd för
ny utdelning. Den planerade anskaffningen för 5-årsperioden avser endast
omsättning i samband med normal förslitning och beräknas kosta ca 15
milj. kr.

I motioner till 1969 års riksdag föreslogs att de värnpliktiga vid inryckning
till sin första tjänstgöring skall tilldelas ny skoutrustning, avsedd att därefter
behållas. Motionärernas förslag beräknades innebära ökade årliga kostnader
med ca 4,8 milj. kr. samtidigt som skobeståndet i mobiliseringsförråden
skulle moderniseras i snabbare takt. Motionerna avslogs (SU 1969:143).

Utskottet anser inte att riksdagen i detta sammanhang bör besluta om
anslag för inköp av lågskor till värnpliktiga under grundutbildning. Det
kan däremot finnas anledning att myndigheterna beräknar vad en tilldelning
av nya skor enligt motionärens förslag skulle innebära i ekonomiskt avseende,
med beaktande även av de nuvarande kostnaderna för förrådshållning
och reparationer. En sådan undersökning bör också omfatta grövre
skodon, t. ex. gummikängor.

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1975:1 bil. 12, FöU 1975:8, rskr 1975:68) har
regeringen möjlighet att bemyndiga ÖEF att dels intill 120 milj. kr. teckna
avtal med teko-, sko- och garveriindustrier om statliga ränte- och amorteringsfria
lån för viss del av investeringar i byggnader och maskiner, dels
lämna kreditgarantier intill sammanlagt 60 milj. kr. I gengäld åtar sig företagen
att hålla i beredskap en viss produktionskapacitet. I propositionen
föreslås nu att ramen för avskrivningslån utökas med 40 milj. kr. till 160
milj kr. och att ramen för statlig kreditgaranti utökas med 20 milj. kr. till
sammanlagt 80 milj. kr. Med anknytning till detta förslag yrkas i motionen
1975/76:61 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) att de nuvarande kraven
på beredskapsgrad som villkor för lån och kreditgarantier skal! sänkas.

De villkor som ställs för ifrågavarande stöd till beklädnadsindustrier innebär
att företaget åtar sig att under viss tid svara för en produktionskapacitet
för en avspärrningsperiod och en viss produktion i fred för att kunna infria
detta åtagande vid en kris. Tiden sätts till 15 år för investeringar i byggnader
och till 10 år för investeringar i maskiner. Med hänsyn till syftet med denna
stödform kan utskottet inte tillstyrka att staten sänker sitt krav på motprestation
för stödet. Utskottet anser däremot att det bör vara möjligt för

NU 1975/76: 15

regeringen att vid prövning i det enskilda fallet undantagsvis medge högre
låneandel än 50 % av kostnaden för den aktuella investeringen. En sådan
möjlighet rekommenderades av försörjningsberedskapsutredningen år 1972.

Stockholm den 19 november 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c). Gustavsson i Ängelholm (s), fru Sundström
(s), herrar Karl Bengtsson i Varberg (fp). Brännström (s). Gustavsson i Nässjö
(s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Olsson i Asarum (s). Gernandt
(c). Björk i Gävle (c). Svartberg (s) och fru Ekelund (c).

GOTAB 75 10469S Stockholm 19/5