KU 1975/76:5

Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76:5

med anledning av motion om utredning rörande riksdagsval under
våren

Motionen

I motionen 1975:304 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om övergång till vårval görs till föremål
för ytterligare utredning”.

Det skulle enligt vad som anförs i motionen från flera synpunkter vara
till fördel om de allmänna valen kunde förläggas till våren i stället för som
enligt nu gällande regler till september. Valrörelsen skulle då kunna föras
i omedelbar anslutning till ett intensivt skede i riksdagsarbetet när väljarnas
och partiarbetarnas intresse för de politiska frågorna är stort. Det skulle
därmed, anförs det, bli lättare att aktualisera frågornas innebörd för väljarna,
vilket sannolikt skulle möjliggöra en förkortning av valrörelsen. Det framhålls
emellertid att vårvalsfrågan har nära samband med tiden för budgetårets
förläggning och att det sannolikt är svårt att lägga valen till våren och behålla
det nuvarande budgetåret. Frågan om övergång till vårval och en därmed
sammanhängande ändring av budgetåret bör därför enligt motionen bli föremål
för visst ytterligare utredningsarbete.

Gällande rätt m. m.

I 1 kap. 1 § riksdagsordningen stadgas bl. a. att ordinarie val till riksdagen
skall hållas i september. Regeringsformen innehåller i 3 kap. 3 § en bestämmelse
om att ordinarie val till riksdagen skall förrättas vart tredje år.

Nu gällande regler om tidpunkten för ordinarie val till riksdagen har med
oförändrat innehåll övertagits från tidigare gällande grundlag. I samband
med enkammarreformen 1969 ändrades den fyraåriga mandatperioden för
val till andra kammaren till tre år.

Frågans tidigare behandling

I en år 1970 utgiven diskussionspromemoria (SOU 1970:27) behandlade
grundlagberedningen frågan om tidpunkten för de allmänna valen, särskilt
spörsmålet om en vårvalsmodell. De synpunkter som därvid anlades hade
närmast till syfte att initiera en offentlig debatt i frågan.

Den i promemorian skisserade vårvalsmodellen hade i stora drag följande
innehåll:

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 5

KU 1975/76:5

Valet skulle enligt huvudregeln äga rum tredje söndagen i maj. Mandatperioden
för den nyvalda riksdagen skulle börja den 10 juni, medan riksdagens
arbetsår skulle inledas den 1 september. Statsverkspropositionen skulle
med den föreslagna ordningen läggas fram i början av september. En fördel
härmed angavs vara att riksdagen därmed skulle fä statsverkspropositionen
så snart arbetsåret börjar. Vidare skulle en ny regering som träder till efter
valet fä viss tid på sig att påverka budgetförslaget. En ytterligare fördel
skulle vara att kanslihusets budgetarbete i huvudsak kom att äga rum under
tid då riksdagen inte var samlad. En nackdel angavs däremot vara att systemet
skulle innebära inskränkningar i viss kanslihuspersonals sommarledighet.
Ett ofrånkomligt element i en vårvalsmodell angavs vara en omläggning
av budgetåret till kalenderår. Sammanfattningsvis framhölls i diskussionspromemorian
bl. a. att vårval bättre än höstval tillgodosåg möjligheterna
för en ny regering att påverka statsverkspropositionen och att
få en ökad koncentration av budgetarbetet i riksdagen, vilket i sin tur borde
verka i riktning mot en bättre överblick över och samordning av budgetbehandlingen.

I sitt slutbetänkande med förslag till ny regeringsform och ny riksdagsordning
(SOU 1972:15) vidhöll grundlagberedningen sin i diskussionspromemorian
redovisade prositiva syn på vårvalsfrågan men konstaterade att
den viktiga förutsättningen med budgetårets förläggning till kalenderår inte
kunde uppfyllas förrän den då pågående budgetutredningen redovisat sina
ställningstaganden.

I en gemensam reservation från representanterna i grundlagberedningen
för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet uttalades att
grundlagberedningens förslag bort innebära en flyttning av riksdagsvalen
till våren och en omläggning av det statliga budgetåret till att sammanfalla
med kalenderåret.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen till författningsreformen (prop.
1973:90) framställdes i en motion (c och fp) yrkande om att frågan om
övergång till vårval skulle göras till föremål för ytterligare utredning. Konstitutionsutskottet
(KU 1975:26 s. 27) uttalade därvid, att vårvalsfrågan hade
sådant nära samband med frågorna om budgetårets förläggning och tiden
för riksdagens budgetarbete att den inte kunde behandlas isolerad. Enligt
utskottets mening var det inte möjligt att ta ställning till det i motionen
framförda kravet på utredning förrän budgetutredningen framlagt sitt material
och detta granskats och värderats. Utskottet avstyrkte på anförda skäl
motionen, och riksdagen följde utskottet. I en reservation (c, m och fp)
vidhölls det i motionen framförda utredningskravet.

I sitt betänkande Budgetreform (SOU 1973:43) övervägde budgetutredningen
frågan om budgetårets förläggning från icke-konstitutionella synpunkter.
Utredningen fann vid sin slutliga avvägning av de faktorer av
betydelse för budgetårets förläggning som utredningen hade att beakta att
skillnaderna var begränsade mellan de två alternativen - nuvarande budgetår

KU 1975/76:5

mot budgetårets förläggning till kalenderår. Beslutsunderlaget för statens
finanspolitik var dock enligt utredningens uppfattning något bättre i nuvarande
systemet än det skulle vara med ett kalenderårssystem med hänsyn
främst till att den statliga budgeten nu fastställdes först ett halvår efter
kommunernas, näringslivets och EG-ländemas. Under nuvarande samarbetsformer
med andra stater på det ekonomiska området ansåg därför utredningen
att det nuvarande budgetåret borde behållas. Utredningen framhöll
dock att vid ett slutligt ställningstagande till frågan måste samtliga
faktorer av såväl konstitutionell som mera teknisk art beaktas och att vid
detta ställningstagande avgörande vikt borde tillmätas frågan om tidpunkten
för de allmänna valen.

Budgetutredningens förslag är under övervägande inom finansdepartementet.

Utskottet

I motionen framförs yrkande om ytterligare utredning rörande frågan om
övergång till vårval.

I olika sammanhang har understrukits, att en förutsättning för att förlägga
de allmänna valen till våren är att budgetåret omläggs så att det sammanfaller
med kalenderåret. Bl. a. sistnämnda spörsmål har behandlats av budgetutredningen,
som därvid stannat för att det nuvarande budgetåret borde
behållas. Utredningen framhöll emellertid att ett slutligt ställningstagande
krävde beaktande av samtliga faktorer, såväl konstitutionella som mera tekniska,
och att därvid avgörande vikt borde tillmätas frågan om tidpunkten
för de allmänna valen. Budgetutredningens förslag är för närvarande under
övervägande i finansdepartementet. Enligt vad finansministern anför i den
reviderade finansplanen för år 1975 (prop. 1975:100 s. 40) räknar han med
att kunna presentera riksdagen förslag till en moderniserad budget tidigast
under 1975/76 års riksmöte.

Som framgår av det föregående bör vårvalsfrågan inte bedömas isolerad
från budgetproblematiken. Riksdagen väntas under en snar framtid ta ställning
till ett förslag från regeringen om en moderniserad budget. För att
få tillräckligt underlag för bedömande av behovet av den i motionen begärda
utredningen, anser utskottet att man bör avvakta riksdagsbehandlingen av
detta förslag. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:304.

Stockholm den 14 oktober 1975
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

KU 1975/76:5

Närvarande: herr Johansson i Trollhättan (s), fru Thunvall (s), herrar Mossberg
(s), Fiskesjö (c), Ahlmark* (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård
(c), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane
(s), Johansson i Malmö (s), fru Jacobsson* (m) och herr Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 75 10100 S Slockholm 1975