Konstitutionsutskottets betänkande

1975/76:47

med anledning av propositionen 1975/76:100 om anslag under justitiedepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1976/77 till
datainspektionen jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas dels budgetpropositionen 1975/76:100 såvitt
avser anslag till datainspektionen, dels motionerna 1975/76:168 av herr Ahlmark
m. fl. (fp), 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c), 1975/76:198 av herr
Wijkman (m), 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) och
1975/76:1981 av herr Bohman m. fl. (m).

Motionerna behandlar olika frågor med anknytning till datainspektionens
verksamhet och datalagstiftningen. Yrkandena i motionerna redovisas under
respektive rubrik. Över motionerna har datainspektionen och justititekanslern
avgivit yttrande. Flertalet frågor togs upp även vid 1975 års riksmöte.
För en beskrivning av frågornas tidigare behandling hänvisas till konstitutionsutskottets
betänkande 1975:11.

Anslag till datainspektionen

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen 1975/76:100, bilaga 4 punkten A 9. Datainspektionen,
hemställs att riksdagen till Datainspektionen för budgetåret 1976/77
anvisar ett förslagsanslag av 4 085 000 kr.

Motionen

I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen

beslutar 6. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande datainspektionens framtida resurser.

I motionen anförs att den uppräkning av anslaget till datainspektionen
som föreslås i budgetpropositionen förefaller vara tilltagen så att inspektionens
övervakningsverksamhet kan bedrivas på ett rimligt sätt. Med hänsyn
till den utomordentliga betydelse för enskilda människor som datainspektionens
verksamhet har bör emellertid eventuella anslagsframställningar
från inspektionens sida prövas i positiv anda. Det kan bli nödvändigt
med tilläggsanslag för att inspektionen på ett tillfredsställande sätt skall
kunna möta de krav som en under budgetåret av riksdagen beslutad ytterligare
skärpning av datalagen kan komma att medföra.

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47

KU 1975/76:47

Utredning om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information
m. m.

Motionerna

1 motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 1. att riksdagen
ansluter sig till de riktlinjer som i motionen läggs fram för datautredningens
arbete.

i motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen

beslutar 4. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförs om vikten av att snarast efterkomma riksdagens beslut våren 1975
att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av datalagen,
varvid speciellt bör beaktas a) användningen av mjukdata, b) förbud mot
försäljning av dataregister för kommersiellt bruk, c) anmälningsplikt för
innehavare av maskinella personregister som nyttjas såsom dataregister, d)
översyn av gällande instruktion för datainspektionen samt e) riksdagens
roll vid prövning av persondataregister, upprättade av regeringen, 5. att
som sin mening ge regeringen till känna att i direktiven till den av riksdagen
på våren 1975 beslutade datalagsutredningen skall beaktas vad i motionen
anförts beträffande a) lagfäst rätt för löntagare att få insyn och kontroll
över personaldataregister upprättade av arbetsgivare, b) avpersonifiering av
folk- och bostadsräkningar m. fl. liknande undersökningar.

I motionen 1975/76:1981 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
1. hos regeringen anhåller att regeringen vid utarbetande av direktiven
för den av riksdagen begärda utredningen om en översyn av datalagstiftningen
beaktar de synpunkter som anförs i motionen 1979, 2. hos regeringen
anhåller om särskild utredning om det totala integritetsskyddet enligt vad
som i motionen 1979 anförs.

I motionerna tas upp ett flertal frågor med anknytning till datalagstiftningen
vilka motionärerna anser bör beaktas av den utredning rörande datalagstiftningen
som riksdagen beställde vid 1975 års riksmöte. 1 motionen
1975/76:1979 begärs också en samlad översyn av integritetsskyddet på olika
fält. Beträffande motiveringen hänvisas till motionerna.

Frågans behandling vid 1975 års riksmöte

Vid behandlingen av motioner vid 1975 års riksmöte rörande datalagstiftningen
anförde konstitutionsutskottet att en allmän översyn av datalagen
borde komma till stånd. I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU
1975:11) anförde utskottet bl. a.

Med hänsyn till den snabbhet som präglar utvecklingen på datateknikens
område är det enligt utskottets mening väsentligt att en allmän utvärdering
av datalagen kommer till stånd så snart tillräckligt erfarenhetsmaterial föreligger.

Datainspektionen har nu arbetat under snart två år och datalagen trädde

KU 1975/76:47

som nämnts i kraft den 1 juli 1974. Erfarenheter av den nya lagstiftningen
växer nu snabbt fram. Redan i dag är det t. ex. klart att antalet personregister
är betydligt större än beräknat, något som ställer stora krav på datainspektionens
resurser och handläggningsrutiner. Inom datainspektionen planeras
under året en genomgång och redovisning av de erfarenheter som inspektionen
hittills vunnit av tillämpningen av datalagen. Inom offentlighetsoch
sekretesslagstiftningskommittén har övervägts frågorna rörande sekretesskydd
för statistisk information. Inom datasamordningskommittén, statskontoret
och statistiska centralbyrån studeras bl. a. säkerhetsfrågor i samband
med olika personregister. Inom SCB övervägs vidare i samarbete med
riksarkivet och datainspektionen sådana frågor som gallringsbestämmelser,
förstöring, avidentifiering och kryptering av datorlagrad personinformation.

I olika sammanhang pågår alltså utredningsarbete med anknytning till datalagen
och användningen av datorlagrad personinformation. Det är enligt
utskottet värdefullt att datainspektionen, som framgått, påbörjat ett omfattande
utredningsarbete på detta område. Detta bör, liksom det arbete
i övrigt för vilket redogjorts, nu möjliggöra en samlad översyn av datalagen.
Med hänsyn härtill finner utskottet lämpligt att en särskild parlamentarisk
utredning med företrädare för de i riksdagen representerade politiska partierna
tillsätts med uppgift att göra en sådan allmän översyn. Självfallet
kommer den nämnda genomgången och redovisningen av datainspektionens
erfarenheter av datalagens tillämpning att utgöra ett viktigt arbetsmaterial
för den förordade utredningen. Det är enligt utskottets mening därför väsentligt
att arbetet inom inspektionen i detta avseende inte fördröjs utan
drivs vidare och redovisas som planerat.

I förevarande motioner (1975:69, 93 p. 1 och 2, 95 utom p. 6, 125, 669,
991, 1006 och 1017) behandlas olika frågor med anknytning till datalagen
och till användningen av datorlagrade personuppgifter m. m. Utskottet har
inhämtat remissyttranden i frågorna från datainspektionen, JK, DASK och
SCB. I samband med en sådan allmän översyn av datalagen som utskottet
i det föregående förordat bör ett stort antal av de frågor som aktualiserats
i motionerna komma att övervägas. Dit hör t. ex. frågor rörande sekretessregler
för datorlagrade personregister av olika slag, bestämmelserna rörande
långtidsförvarade personregister hos SCB och andra registerförare, informationen
till intervjuade vid intervjuundersökningar, användningen av
mjukdata, rätten för registrerade att erhålla registerutdrag, utvidgning av
datalagen till att omfatta även manuellt förda register och frågor rörande
försäljning av datorlagrade personuppgifter för kommersiellt bruk.

Pågående utredningsarbete m. rrt.

Regeringen har under mars 1976 utfärdat direktiv för den utredning som
skall genomföra den allmänna översyn av datalagstiftningen som riksdagen
1975 uttalade sig för. Enligt direktiven skall utredningen i en första etapp
göra en allmän kartläggning av problemområdet och om möjligt redovisa
detta arbete under våren 1977. Därefter kan ytterligare direktiv till utredningen
visa sig önskvärda.

Datainspektionen har i november 1975 till regeringen överlämnat rapporten
Datainspektionens erfarenheter av datalagen juli 1973-oktober 1975.

1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47

KU 1975/76:47

I denna rapport redovisas förutom erfarenheterna av datalagens tillämpning
under de första åren även inspektionens inställning till sådana frågor som
ADB-teknikens betydelse för offentlighet och sekretess, frågan om totala
befolkningsregister och direktreklam, forskning, statistik och samhällsplanering
med hjälp av ADB-teknik samt internationella frågor inom detta
område.

Av övrigt utredningsarbete med anknytning till de frågor som tas upp
i förevarande motioner kan nämnas det arbete inom dataskyddsområdet
som bedrivs av statskontoret i samarbete bl. a. med datasamordningskommittén.
Under 1975 redovisades en delrapport från detta arbete ”Dataskydd,
Rapport 1975:9”. Inom försvarsdepartementets sekretariat för säkerhetspolitik
och långtidsplanering inom totalförsvaret har utarbetats rapporten
”Svensk samhällsutveckling. Datorerna”, vilken publicerades i februari
1976. Slutligen kan nämnas att den s. k. FAK-utredningen inom statistiska
centralbyrån under mars 1976 avlämnat rapporten ”Förstöring, avidentifiering
och kryptering - integritetsskyddsåtgärder i statistikproduktionen”.
Rapporten har utarbetats i samråd med en referensgrupp i vilken ingått
representanter från riksarkivet och datainspektionen. I rapporten behandlas
bl. a. frågan om avidentifiering av de personregister som finns hos SCB.

Begränsning av antalet personregister m. rn.

Motionerna

I motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 3. att riksdagen
uttalar sig för principen a) att myndighets personregister endast bör
få omfatta personer som myndigheten enligt lag eller annan bestämmelse
är skyldig att registrera för att kunna utföra sina uppgifter, b) att personregister
hos företag eller organisation endast bör få omfatta personer som
är kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit registrering.

Med hänvisning till regeringens beslut i ett besvärsärende rörande tillstånd
för ett företag att föra personregister även över personer som inte är kunder
hos företaget anför motionärerna att riksdagen nu måste med ett klart uttalande
ansluta sig till den princip som datainspektionen lagt till grund
för sitt arbete nämligen att personregister på data endast skall få innehålla
uppgifter om personer som direkt svarar mot myndigheternas, företagens
eller organisationernas verksamhet.

I motionen 1975/76:198 av herr Wijkman (m) hemställs 1. att riksdagen
uttalar att ett samordnat person- och adressregister (SPAR) snarast skall
inrättas i enlighet med de syften som datainspektionen föreslagit, 2. att
riksdagen beslutar att - utan dröjsmål - till 4 § datalagen låta foga ett nytt
stycke av följande lydelse: Tillstånd att inrätta och föra personregister över

KU 1975/76:47

hela eller större delen av befolkningen i riket eller i län, kommun eller
församling eller annat administrativt avgränsat område får endast om synnerliga
skäl föreligger meddelas annan än myndighet som enligt av riksdagen
antagen lag har att föra förteckning över sådana uppgifter, samt 3. att riksdagen
beslutar att i anslutning till denna regel foga en övergångsbestämmelse
av innebörd att redan existerande befolkningsregister skall omprövas före
utgången av 1976 och att - i den mån de inte beviljas tillstånd - de snarast
skall avvecklas.

I motionen anförs att frågan om att begränsa antalet totala personregister
är så brådskande att den aviserade datalagutredningen inte kan avvaktas.
Den lösning som rekommenderas i motionen har aktualiserats av datainspektionen
i dess rapport över erfarenheterna av tillämpningen av datalagen.
Enligt motionären behövs ingen ytterligare utredning av denna fråga,
utan en lagändring kan genomföras omgående.

I motionen 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs 3. att
riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i datalagstiftningen
att privata köp och försäljningar av persondata förbjuds, 4. att riksdagen
beslutar om omedelbart förbud mot försäljning och spridning av persondata
till utländska affärsföretag.

1 motionen anförs att handeln med persondata tilldragit sig stor uppmärksamhet.
Denna fråga har enligt motionen en viktig maktpolitisk sida.
Om man kan köpa stora mängder persondata från offentliga register, samtidigt
som omfattande privata personregister byggs upp, då resulterar detta
enligt motionärerna i att de mäktigaste kommersiella intressegrupperna och
de politiska och sociala värderingar som dessa företräder ges en starkt ökad
genomslagskraft.

Datainspektionens utvärdering av erfarenheterna av datalagen

1 den nämnda utvärderingen av erfarenheterna av datalagen redovisar
datainspektionen den grundprincip som inspektionen i praxis följt beträffande
tillståndsgivning till personregister. På s. 28-29 i rapporten anför inspektionen: Datainspektionen

har försökt att upprätthålla principen att ingen, varken
myndighet eller företag, skall ha rätt att ha fler personer registrerade än
vad som överensstämmer med ett aktuellt registers ändamål. Om man inte
kan upprätthålla denna princip kommer många centrala personregister att
inrättas. Mot bakgrund av att den registrerades inställning skall beaktas
uttalade datainspektionen i ett delbeslut beträffande Datema AB att vunna
erfarenheter visat att de registrerade kan uppleva det som en risk i sig
själv att finnas registrerade i olika personregister och detta alldeles oavsett
antalet och arten av de personuppgifter som ingår i registren. Datainspektionen
ansåg det motiverat att utgå från att personer som är registrerade
som medlemmar i en viss organisation eller kunder i ett visst företag inte
önskade vara registrerade som presumtiva medlemmar eller kunder i kon -

KU 1975/76:47

kurrerande organisationer eller företag. För myndigheternas personregister
innebär detta synsätt att registren endast bör få omfatta personer som myndigheterna
enligt lag eller annan bestämmelse är skyldiga att registrera för
att kunna utföra sina uppgifter. För företagens och organisationernas del
innebär principen att datainspektionen som huvudregel bara medger registrering
av personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som
frivilligt medgivit registrering.

En sådan ordning är enligt datainspektionens mening nödvändig om man
inte vill medge alla organisationer och företag, som kan åberopa en stor
del av svenska folket eller t. ex. ett helt läns befolkning som presumtiva
medlemmar eller kunder, att föra egna befolkningsregister för medlemsresp.
kundvärvningsändamål, något som enligt inspektionen inte bör ske.

Datainspektionen har särskilt beaktat att de berörda registren inte inrättas
genom insamling av uppgifterna direkt från medborgarna med angivande
av de olika registerändamålen utan med hjälp av uppgifter som samlats
in för helt andra syften. Detta är ägnat att skapa oro eftersom allmänheten
saknar överblick över materialet.

R emissinstanserna

JK ansluter sig i sitt remissyttrande till datainspektionens praxis på detta
område. Enligt JK visar den debatt som förts bl. a. i anslutning till Readers
Digests register att ett behov föreligger av ett centralt statligt uppdateringsregister
som gör privata register av denna typ överflödiga. Enligt datainspektionen
bör ett klarläggande rörande den framtida ordningen på detta
område göras så snart som möjligt. Detta kan enligt inspektionen ske antingen
genom ett uttalande av riksdagen att ändring av datalagen skall göras
i samband med ställningstagande till SPAR eller genom en omedelbar lagändring.
För det förra alternativet talar enligt inspektionen det faktum
att eventuellt uppkommande samordningsproblem i så fall kan lösas i ett
sammanhang. Datainspektionen förordar dock från de intressen inspektionen
har att företräda att lagändring sker snarast.

Konstitutionsutskottets granskningsbetänkande 1975/76:50

I samband med granskningen av statsrådens tjänsteutövning och regeringsäredenas
handläggning har konstitutionsutskottet under innevarande
riksmöte behandlat frågan om tillstånd till Readers Digest AB att föra ett
centralt personregister. Frågan behandlades utförligt i den kanslipromemoria
som fogats som bilaga till betänkandet (KU 1975/76:50) till vilket hänvisas.
Utskottet anförde i denna fråga bl. a.:

För att minska behovet av en mängd centrala personregister t. ex. för
direktreklamändamål har datainspektionen också i skrivelse till regeringen
föreslagit att ett statligt person- och adressuppdateringsregister (SPAR) inrättas
från vilket myndigheter, företag och organisationer skall kunna erhålla
adressuppgifter som de behöver för sin verksamhet. Datainspektionens förslag
utreds f. n. av statskontoret, och ett förslag från regeringen i denna
fråga har aviserats till hösten 1976.

KU 1975/76:47

En konsekvent tillämpning av datainspektionens grundprincip har - i
avvaktan på ett statligt person- och adressregister - visat sig vara förenad
med svårigheter. Inspektionen har själv i något fall sett sig nödsakad att
frångå principen, och regeringen har i ett par uppmärksammade besvärsfall
ansett att datalagen inte medger en så restriktiv praxis som den datainspektionen
förordar. Någon klar och entydig tolkning av datalagen i denna
väsentliga fråga kan därför i dag inte sägas föreligga. Då detta måste betraktas
som otillfredsställande är det angeläget att en ändring i datalagen i detta
avseende övervägs så snart som möjligt. Enligt utskottets mening bör detta
kunna ske i samband med ett ställningstagande till det föreslagna statliga
person- och adressregistret.

I en reservation (4 c, 2 m, 1 fp) anfördes att utskottet i stället bort anföra:

När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis vad
gäller tillståndsgivningen på detta område. Datainspektionen synes ha följt
riksdagens intentioner. Regeringen har emellertid i ett pär uppmärksammade
besvärsfall ändrat datainspektionens beslut. Detta är med hänsyn till den
restriktiva praxis som riksdagsbeslutet åsyftade klart otillfredsställande. En
konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är nödvändig som ett led
i strävandena att skydda medborgarnas personliga integritet i det moderna
datasamhället.

Detta ger utskottet riksdagen till känna.

I en reservation (1 vpk) anfördes att utskottet i denna del borde ha yttrat:

När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis avseende
tillstånd att föra personregister med ADB. Regeringen har emellertid i flera
uppmärksammade besvärsfall visat att man inte är beredd att tolka datalagen
i denna anda. Att ge Readers Digest AB - ett multinationellt företag -tillstånd att registrera hela svenska folket i sitt dataregister innebär enligt
utskottets mening sådana uppenbara risker för enskildas personliga integritet
att ansökan borde ha avslagits.

Utskottet ger riksdagen detta till känna.

Riksdagen biföll den förstnämnda reservationen.

Direktiven lill datalagsutredningen

I direktiven till den tidigare nämnda utredningen rörande datalagstiftningen
har regeringen också tagit upp frågan om tillåtligheten av register
som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst
område. I direktiven anförs därvid bl. a.:

En under senare tid särskilt diskuterad fråga gäller tillåtligheten av register
som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst
område. Behovet av reglering torde i första hand gälla de enskilda och kommunala
sektorerna, eftersom inrättandet av statliga befolkningsregister i flertalet
fall förutsätter direkt eller indirekt ställningstagande från statsmakternas
sida. Den nu berörda frågan faller under kommitténs uppdrag. Jag vill emellertid
erinra om vad jag har uttalat i annat sammanhang, nämligen att det
kan visa sig lämpligt att i syfte att begränsa antalet personregister av totalkaraktär,
göra en provisorisk ändring i datalagen i samband med beslut

** Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 47

KU 1975/76:47

om ett centralt statligt personregister för adressaktualisering, personnummersättning
och urvalsdragning. Förslag om ett sådant register kan väntas
bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om en provisorisk ändring
i datalagen kommer att övervägas inom justitiedepartementet.

Decentraliserad organisationsform för dataverksamheten

Motionen

I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar 1. att hos regeringen begära utredning och förslag till en decentraliserad
organisationsform för dataverksamheten i landet i enlighet med
vad i motionen anförts, 2. att, i samband med övergång till en decentraliserad
organisationsform för dataverksamheten, hos regeringen begära utredning
och förslag till inrättande av regionala ansvarsnämnder med uppgifter
och ansvar i enlighet med vad i motionen anförts.

Enligt motionärerna är det ostridigt att en decentraliserad organisationsform
uppbyggd på regionalt avgränsade system, där särskild nyckel måste
krävas för att få fram databehandlat material från en annan region, är bättre
ägnad att skapa ett rigoröst och hållfast integritetsskydd än en centraliserad
dataverksamhet. För att bl. a. utöva den medborgarkontroll som måste krävas
när regiongränser skall överskridas föreslås att en ansvarsnämnd skall
inrättas i varje region. En sådan nämnd bör enligt motionen också kunna
utöva kontroll över det material som går in i datorerna, s. k. indata.

Frågans behandling vid 1975 års riksmöte

Vid 1975 års riksmöte togs frågan om en regionalisering av statliga datasystem
upp av konstitutionsutskottet i två olika sammanhang. I motionen
1975:69 (c) begärdes att riksdagen skulle uppdra åt regeringen att utreda
och komma med förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
i landet. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet med hänvisning
till att denna fråga omfattas av DASK.s utredningsuppdrag. Enligt
utskottets mening borde detta arbete inte föregripas.

I en reservation (4 c) föreslogs att riksdagen skulle begära en sådan utredning
som föreslogs i motionen samt ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande regionala ansvarsnämnder. Riksdagen beslöt
i enlighet med utskottets förslag.

1 samband med skatteutskottets behandling av propositionen 1975:67 om
ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och
beskattningsområdet jämte följdmotioner yttrade sig konstitutionsutskottet
över integritetsfrågorna. Utskottet anförde därvid bl. a. (KU 1975:3y):

Uppfattningen om betydelsen generellt ur integritetssynpunkt av en regionalisering
av de statliga ADB-systemen går isär. Konstitutionsutskottet
vill för sin del framhålla att frågan om ett skydd mot otillbörligt integri -

KU 1975/76:47

tetsintrång inte kan lösas enbart genom en regionalisering av de statliga
datasystemen. Som framhållits pågår ett omfattande utrednings- och utvecklingsarbete
på dataskydds- och integritetsskyddsområdet. Datainspektionen
har enligt datalagen att fortlöpande bevaka integritetsfrågorna i sitt
tillstånds- och tillsynsarbete. Det är enligt utskottets mening väsentligt att
det fortsatta utvecklingsarbetet beträffande det nya ADB-systemet för beskattning
och folkbokföring sker i nära samarbete med datainspektionen
och med hänsynstagande till bl. a. det utredningsarbete som bedrivs inom
statskontoret.

Det kan förutsättas att integritetsfrågorna då kommer att beaktas oavsett
valet av systemstruktur. Skulle därvid en ytterligare regionalisering framstå
som önskvärd ur integritetssynpunkt måste detta självfallet beaktas av statsmakterna.

1 avvikande mening (4 c) anfördes att sista stycket i utskottets yttrande
ovan bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste integritetsfrågorna tillmätas avgörande
betydelse oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika otillbörligt
integritetsintrång måste dock som framhålls i motionerna vara störst
i en decentraliserad organisation. En sådan kan byggas upp så att en särskild
nyckel krävs för att via en central referensdator få fram uppgifter från en
annan region. För den nödvändiga medborgarkontrollen bör övervägas att
inrätta särskilda regionala ansvarsnämnder.

I avvikande mening (2 m, 1 fp) anfördes att sista stycket i utskottets
yttrande ovan bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att integritetsfrågorna då
kommer att beaktas oavsett valet av systemstruktur. Möjligheterna att undvika
otillbörligt integritetsintrång bör dock vara större i ett regionalt system
av det slag som förordas i motionerna.

Besvärsrätt över beslut av datainspektionen

Motionen

I motionen 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs 2. att riksdagen
beslutar antaga följande förslag till ändrad lydelse av 25 § datalagen:
Talan mot datainspektionens beslut föres hos regeringen genom besvär.
Justitiekanslem får föra talan för att tillvarata allmänna intressen. Talan
kan även föras av organisation som kan anses företräda de registrerade.

Motionärernas förslag innebär att organisationer som företräder de registrerade,
t. ex. en fackförening eller en studentkår, får möjlighet att besvära
sig över datainspektionens beslut i ärenden som direkt berör organisationens
medlemmar. Om t. ex. lokala fackklubbar ges denna rätt skapas enligt motionärerna
en bättre balans mellan företagsledningens och de anställdas synpunkter
när regeringen beslutar i besvärsärenden som gäller personregister
inom ett företag.

KU 1975/76:47

Gällande räll

Enligt 25 § datalagen kan talan mot datainspektionens beslut föras hos
regeringen genom besvär. Justitiekanslem för föra talan för att tillvarata
allmänna intressen. Den som registreras har däremot ingen besvärsrätt i
tillståndsärenden.

Remissinstanserna

JK anför i sitt remissyttrande över motionerna att han ”inte är helt främmande
för tanken på en vidgad besvärsrätt”. JK är dock tveksam till en
generell besvärsrätt för intresseorganisationer. Enligt JK:s mening bör frågan
bli föremål för utredning, möjligen som en del av ett generellt förvaltningsrättsligt
problem.

Även datainspektionen anser att frågan är väl värd att utredas men då
inte endast på datalagens område utan generellt. Utan närmare utredning
är den föreslagna besvärsrätten enligt datainspektionens mening inte mogen
för lagstiftning.

Internationellt samarbete

Motionen

I motionen 1975/76:192 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen

beslutar 3. att hos regeringen begära att inom Europarådet, OECD

m. fl. internationella organisationer, i vilka Sverige ingår som medlem, tas
initiativ i syfte att få till stånd internationella konventioner om ökat skydd
för den personliga integriteten vid registrering på data i enlighet med vad
i motionen anförts.

Enligt motionärerna innebär den snabba utvecklingen inom datakommunikationsområdet
att en enskild stat knappast själv har möjlighet att
skapa ett hundraprocentigt integritetsskydd för de enskilda medborgarna
med mindre än att liknande åtgärder för att upprätthålla ett fullgott integritetsskydd
skapas också i andra länder. Därför måste det internationella
samarbetet inom dataområdet intensifieras, och internationella konventioner,
regler och bestämmelser måste skapas i integritetsskyddande syfte.

Remissinstanserna

JK anför i sitt remissyttrande att de integritetsrättsliga frågorna vid ett
breddat internationellt informationsflöde fordrar en skyndsam genomgång.
De bör enligt JK:s mening studeras utan samband med den av riksdagen
begärda översynen av datalagen.

Datainspektionen redogör i sitt remissyttrande för det samarbete som
redan förekommer inom Europarådet och OECD. Enligt inspektionen vill

KU 1975/76:47

flertalet länder avvakta tillkomsten av nationell lagstiftning innan internationella
överenskommelser träffas. Datainspektionen tar aktiv del i det
pågående samarbetet och kommer att uppmärksamma regeringen på behovet
av olika slags initiativ på detta område. Vad gäller det nordiska samarbetet
beräknas enligt inspektionen en arbetsgrupp på tjänstemannaplanet inleda
arbetet i april i år. Även i detta arbete kommer datainspektionen att ta
aktiv del.

Direktiven till datalagsutredningen

I direktiven till datalagsutredningen anför departementschefen beträffande
behovet av internationellt samarbete inom dataområdet bl. a.

De nu berörda problemen kräver för sin lösning internationellt samarbete.
Ett sådant har redan inletts inom Europarådet och OECD. Nordiska ämbetsmannakommittén
för lagstiftningsfrågor har beslutat tillsätta en arbetsgrupp
med uppgift att studera frågorna och kartlägga behovet av en nordisk
konvention på dataområdet. Ett nordiskt samarbete torde ha särskilda utsikter
att bli fruktbart. Bl. a. är det tänkbart att en viss samordning av de
nordiska ländernas datalagstiftning kan komma till stånd. Enligt min mening
bör dessa och andra internationella överläggningar från svensk sida bedrivas
i nära kontakt med den kommitté som skall se över datalagstiftningen.
Det torde också få bli en uppgift för kommittén att lägga fram förslag till
de lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller
som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken.

Långsiktiga riktlinjer för datapolitiken m. m.

Motionen

I motionen 1975/76:520 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs 1. att
riksdagen hos regeringen begär förslag till långsiktiga linjer för svensk datapolitik,
siktande till att bryta storfinansens dominans över teknik och
målsättning, 2. att riksdagen hos regeringen begär ett program för den statliga
sektorns datapolitik, som sätter för folkflertalet angelägna sociala mål
i centrum för datainformationens användning.

Enligt motionärerna är en ny datapolitik nödvändig. Ända sedan datatekniken
började tillämpas i Sverige har dess utformning styrts av de stora
in- och utländska kapitalgrupperna. Datainformationen har enligt motionen
uppbyggts och använts i huvudsak för att kontrollera och påverka folkets
flertal i enlighet med vad etablerade maktcentra i samhället ansett önskvärt.
Angelägna sociala mål, för vilka datateknik kunde ha använts, har försummats.
Den omfattande handeln med personuppgifter har också enligt
motionärerna inneburit en maktförskjutning till nackdel för de folkliga intressena.
Motionärerna anför att dessa tendenser måste brytas.

KU 1975/76:47

Utskottet

1 detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionen 1975/76:100
såvitt avser anslag till datainspektionen samt motioner rörande olika frågor
med anknytning till datalagstiftningen.

Vid behandlingen av motionsyrkanden rörande datalagen m. m. vid 1975
års riksmöte uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra en allmän översyn
av datalagen. I motionerna 1975/76:168, 192 och 1981 tas upp olika frågor
vilka enligt motionärerna bör beaktas i direktiven till den föreslagna utredningen.
Flertalet av frågorna var aktuella även vid 1975 års riksmöte.

Regeringen har i mars 1976 fastställt direktiven för utredningen om översyn
av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. Enligt
direktiven skall utredningen arbeta under stor öppenhet och i det inledande
stadiet utan att vara bunden till vissa uppslag eller lösningar. Utredningen
skall i en första utredningsetapp kartlägga, systematisera och sovra det omfattande
debatt- och utredningsmaterial som nu föreligger i fråga om integritetsskyddet
i samband med personregistrering. Departementschefen anför
att det därvid främst är de förslag som förts fram i riksdagsmotioner
och i den allmänna debatten som är av intresse. De förslag som synes
fruktbara att utveckla bör ställas samman till alternativa lösningar. Arbetet
i den fijrsta etappen bör avslutas med att dessa lösningar presenteras i en
offentlig diskussionspromemoria. Efter eventuell remissbehandling av promemorian
får enligt departementschefen frågan om tilläggsdirektiv övervägas.
Utredningens arbete bör i det inledande skedet koncentreras till frågorna
om integritetsskyddet. Därvid bör övervägas bl. a. frågor rörande sekretessregler
för datalagrade personregister av olika slag, bestämmelserna rörande
långtidsförvarade personregister hos SCB och andra registerförare, informationen
till intervjuade vid intervjuundersökningar, användningen av
s. k. mjukdata, rätten för registrerade att erhålla utdrag från register förda
med ADB, frågor rörande försäljningen av datalagrade personuppgifter för
kommersiellt bruk och om handläggningen i fråga om personregister som
inrättas genom beslut av riksdagen och regeringen. Därefter bör utredningen
i den andra etappen ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADBtekniken
öka tillgängligheten hos den information som finns samlad hos
olika samhällsorgan. En sådan förstärkning av offentlighetsprincipen förenligt
direktiven sitt främsta värde för partier, intresseorganisationer och andra
sammanslutningar och för massmedierna men tjänar därmed också allmänhetens
intresse.

Enligt utskottets mening är det värdefullt att utredningsarbetet ges en
sådan uppläggning att utredningen under den inledande etappen kan arbeta
obundet och har stor frihet att överväga olika lösningar av de integritetsproblem
som är förenade med den alltmer omfattande användningen av
ADB-tekniken vid personregistrering. Genom den föreslagna uppläggningen

KU 1975/76:47

av utredningsarbetet blir de frågor som tas upp i motionerna i denna del
föremål för behandling redan i det inledande arbetet, och det blir möjligt
att värdera de synpunkter som finns i motionerna tillsammans med olika
uppslag som framförts i den allmänna debatten och i olika utredningar på
detta område. Utredningsarbetet bör bedrivas med sådan skyndsamhet att
ett första betänkande kan presenteras redan under 1977. Eftersom de frågor
som tas upp i motionerna enligt direktiven blir föremål för utredningens
överväganden är något ytterligare uttalande från riksdagens sida i dessa
frågor enligt utskottets mening inte nu erforderligt.

Det bör i detta sammanhang erinras om att regeringen i propositionen
1975/76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars
offentlighet lagt fram förslag som bl. a. syftar till ett förbättrat skydd för
den personliga integriteten. Utskottet behandlar propositionen i betänkandet
KU 1975/76:48 till vilket hänvisas i denna del.

I motionerna 1975/76:168, 192 och 520 tas upp ytterligare frågor som
berörs i direktiven till utredningen. I motionen 192 hemställs att riksdagen
hos regeringen skall begära att Sverige tar initiativ till internationella konventioner
om ökat skydd för den personliga integriteten vid registrering
på data.

Enligt departementschefen bör de internationella överläggningarna på detta
område från svensk sida bedrivas i nära kontakt med den kommitté
som skall se över datalagstiftningen. I direktiven anförs att det blir en uppgift
för utredningen att lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds
av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn
till den internationella datatrafiken.

Som framgår av datainspektionens remissyttrande pågår f. n. lagstiftningsarbete
på detta område i ett stort antal länder. Inom Europarådet och OECD
har också ett internationellt samarbete påbörjats i vilket datainspektionen
tar aktiv del. Vad gäller det nordiska samarbetet beräknas en arbetsgrupp
på tjänstemannaplanet inleda sitt arbete under våren. Även i detta arbete
kommer datainspektionen att vara representerad. Genom datainspektionens
verksamhet och tillkomsten av den nya datalagsutredningen har förutsättningarna
förbättrats för ett aktivt deltagande från Sveriges sida i detta arbete.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är väsentligt att ett ökat
internationellt samarbete kommer till stånd i dessa frågor. Enligt utskottets
mening är det av största vikt att regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen av det internationella samarbetet inom dataområdet och därvid
utan dröjsmål tar de initiativ som visar sig vara nödvändiga. Detta gäller
också det nordiska samarbetet. En snar samordning av datalagstiftningen
inom Norden är betydelsefull. Vad utskottet anfört om nordiskt och internationellt
samarbete bör ges regeringen till känna.

1 motionen 1975/76:192 hemställs vidare att riksdagen skall begära utredning
och förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
i landet. Därvid bör förslag framläggas rörande regionala ansvars -

KU 1975/76:47

nämnder. Frågan om en medborgarkontroll över statliga datasystem i form
av regionala ansvarsnämnder omfattas av den nya utredningens direktiv.
Som utskottet anförde vid 1975 års riksmöte vid behandlingen av motionsyrkanden
med motsvarande syfte är däremot frågan om systemstrukturen
för de offentliga datasystemen en huvudfråga för datasamordningskommittén.
Denna utredning planerar att avlämna sitt slutbetänkande under
sommaren 1976. Utredningens arbete bör inte föregripas.

Även den i motionen 1975/76:168 föreslagna utvidgningen av besvärsrätten
över datainspektionens beslut kommer att beröras av utredningens
arbete. Enligt direktiven ingår t. ex. sådana frågor rörande de anställdas
medverkan vid prövning av ansökan om tillstånd till personregister vid
företag som tas upp i motionen 1975/76:192 i utredningens uppdrag. Den
vidare fråga som i detta sammanhang aktualiseras rörande arbetslivets datorisering
kommer också att beröras av den föreslagna nya lagstiftningen
om medbestämmanderätt på arbetsplatsen. Genom den utvidgade förhandlingsrätten
kommer arbetstagarorganisationerna att få väsentligt ökade möjligheter
att påverka ADB-teknikens konsekvenser för sådana grundläggande
frågor inom arbetslivet som t. ex. företagsdemokrati och arbetsmiljö. 1 avvaktan
på det fortsatta utredningsarbetet och genomförandet av arbetsrättsreformen
bör riksdagen enligt utskottets mening inte nu ta något sådant
initiativ som begärs i motionen 168 i denna del. Motsvarande bedömning
bör enligt utskottets mening göras beträffande yrkandena i motionen 520
rörande den långsiktiga målsättningen för den svenska datapolitiken.

I motionerna 1975/76:168, 198 och 520 tas även upp frågan om begränsning
av antalet personregister. I motionen 168 hemställs att riksdagen skall
uttala sig för principen att myndighets personregister endast bör få omfatta
personer som myndigheten enligt lag eller annan bestämmelse är skyldig
att registrera för att kunna utföra sina uppgifter. Personregister hos företag
eller organisation bör enligt motionen endast få omfatta personer som är
kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit registrering.
I motionen 198 hemställs att riksdagen beslutar om en omedelbar ändring
av datalagen för att uppnå en sådan begränsning av tillståndsgivningen.
Vidare föreslås i motionen att riksdagen i ett uttalande begär att ett samordnat
person- och adressregister (SPAR) snarast inrättas. 1 motionen 520
hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära ändring i datalagen så
att privata köp och försäljningar av personregister förbjuds. Riksdagen bör
också enligt motionen besluta om ett omedelbart förbud mot försäljning
och spridning av persondata till utländska affärsföretag.

Av direktiven till den nya datalagsutredningen framgår att frågor av det
slag som tas upp i motionerna i denna del omfattas av utredningens uppdrag.
Departementschefen anför dock att det kan visa sig lämpligt att, i syfte
att begränsa antalet personregister av totalkaraktär, göra en provisorisk ändring
i datalagen i samband med beslut om ett centralt statligt personregister

KU 1975/76:47

för adressaktualisering, personnummersättning och urvalsdragning. Ett förslag
om ett sådant register (SPAR) väntas bli förelagt riksdagen under hösten
1976. Frågan om en provisorisk ändring i datalagen kommer enligt direktiven
att övervägas inom justitiedepartementet.

Som utskottet vid årets riksmöte framhållit i samband med granskningen
av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (KU
1975/76:50) är det angeläget att en ändring i datalagen i detta avseende
övervägs så snart som möjligt. Enligt utskottets mening bör detta ske i
samband med behandlingen under hösten 1976 av det föreslagna statliga
person- och adressregistret. Därigenom blir det möjligt att tillämpa en mer
restriktiv praxis i dessa tillståndsärenden. Ett ställningstagande till de i motionen
1975/76:520 behandlade frågorna om försäljning av personregister
m. m. bör enligt utskottets mening inte göras utan att den nya datalagsutredningens
arbete avvaktas. Utskottet avstyrker med hänvisning till det
anförda här aktuella motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:1981 begärs att en särskild utredning skall tillsättas
för att göra en allmän översyn av skyddet för den personliga integriteten
på olika områden. Enligt utskottets mening kommer väsentliga delar av
denna problematik att beröras av datalagsutredningens arbete. Enligt direktiven
kan nämligen utredningen även föreslå lagstiftning vid sidan av
en allmän datalag eller överväga behovet av ändringar i redan gällande författningar
som reglerar särskilda personregister. Ytterligare initiativ i dessa
frågor bör med hänsyn till det anförda anstå tills denna utredning kunnat
redovisa sitt arbete. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

I budgetpropositionen hemställs att riksdagen till datainspektionen för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag på 4 085 000 kr. Utskottet tillstyrker
propositionens förslag i denna del. Som framhålls i motionen
1975/76:192 är det självfallet väsentligt att datainspektionen ges sådana resurser
att bl. a. inspektionsverksamheten kan bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. Skulle utvecklingen visa att en framtida förstärkning av inspektionens
resurser är önskvärd ankommer det på regeringen att ta de initiativ
som är nödvändiga. Något riksdagsuttalande av det slag som föreslås i motionen
är med hänsyn härtill enligt utskottets mening inte erforderligt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1975/76:100 i denna del till Datainspektionen
för budgetåret 1976/77 under andra huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 4 085 000 kr. samt avslår motionen
1975/76:192, yrkandet 6,

2. såvitt avser utredning om översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. förklarar motionerna

a) 1975/76:168, yrkandet 1,

b) 1975/76:192, yrkandena 4 och 5,

c) 1975/76:1981, yrkandet 1.
besvarade med vad utskottet anfört.

KU 1975/76:47

3. såvitt avser en samlad översyn av integritetsskyddet pä olika områden
avslår motionen 1975/76:1981, yrkandet 2,

4. såvitt avser en begränsning av antalet personregister m. m. avslår
motionerna

a) 1975/76:168, yrkandet 3,

b) 1975/76:198, yrkandena 1, 2 och 3,

c) 1975/76:520, yrkandet 3,

5. såvitt avser ett omedelbart förbud mot försäljning och spridning
av persondata till utländska företag avslår motionen 1975/76:520,
yrkandet 4,

6. såvitt avser en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
avslår motionen 1975/76:192, yrkandena 1 och 2,

7. såvitt avser besvärsrätt över beslut av datainspektionen avslår
motionen 1975/76:168, yrkandet 2,

8. såvitt avser internationellt samarbete pä dataområdet med anledning
av motionen 1975/76:192, yrkandet 3, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande nordiskt
och internationellt samarbete,

9. såvitt avser långsiktiga riktlinjer för datapolitiken m. m. avslår
motionen 1975/76:520, yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 4 maj 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s) och Boo (c), fru Thunvall
(s), herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s). Svensson i Eskilstuna (s),
Jonnergård* (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s). Nordin (c), Olsson
i Edane (s), Lindahl i Hamburgsund (fp), fru Jacobsson (m) samt herrar
Kindbom (c) och Berndtson* (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1975/76:47

Reservationer

1. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden
”1 motionen 1975/76:1981” och slutar med orden ”motionen i denna del”
bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975/76:1981 på olika områden. Enligt utskottets mening

är det nu hög tid att frågan om ett förbättrat integritetsskydd tas upp till
en samlad bedömning. Medan man i andra länder, liksom i olika internationella
konventioner, oftast behandlat integritetsproblemen utifrån en
viss helhetssyn har arbetet med dessa frågor i vårt land kommit att delas
upp i olika väl avgränsade delar. Risken för motstridiga principiella ställningstaganden
är därför uppenbar. Detta har lett till att lagstiftningen på
detta område i många hänseenden uppvisar betydande luckor och brister.
Som anförs i motionen är det med hänsyn härtill angeläget att snarast få
till stånd en samlad översyn av integritetsskyddet på olika fält. Detta bör
ske i en särskild parlamentarisk utredning.

dels att utskottet under punkten 3 bort hemställa

3. såvitt avser en samlad översyn av integritetsskyddet på olika områden
med bifall till motionen 1975/76:1981, yrkandet 2 hos
regeringen anhåller om en särskild utredning om det totala
integritetsskyddet.

2. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp), som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden
"Sorn utskottet vid” och slutar med orden ”här aktuella motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:

Också den gällande datalagen bör dock innebära krav på en mer restriktiv
praxis än den regeringen skapat genom att i ett par besvärsfall ändra datainspektionens
beslut. Enligt 3 § datalagen skall datainspektionen meddela
tillstånd till inrättande och förande av personregister om det saknas anledning
antaga att otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet skall
uppkomma. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas arten och mängden
av de personuppgifter som skall ingå i registret samt den inställning till
registret som föreligger eller kan antas föreligga hos dem som kan komma
att registreras.

KU 1975/76:47

Riksdagen har genom att ansluta sig till reservation 8 i konstitutionsutskottets
betänkande 1975/76:50 redan riktat en mycket hård kritik mot
regeringens sätt att tolka datalagen:

Datainspektionen har vid tillämpningen av datalagen gjort den bedömningen
att det från de enskilda människornas synpunkt kan upplevas som
en risk i sig själv att finnas registrerade i olika personregister, således oavsett
antalet och arten av de personuppgifter som ingår i registren. För att så
långt som möjligt minska riskerna för otillbörligt intrång i den personliga
integriteten bör därför enligt datainspektionens uppfattning inga personregister
som förs med hjälp av ADB få innehålla uppgifter om andra fysiska
personer än som svarar mot myndigheternas, företagens eller organisationernas
arbetsuppgifter och verksamhetsområden. I fråga om företag och
organisationer är datainspektionens principiella utgångspunkt den att dessa
endast bör fä registrera personer som är kunder, anställda eller medlemmar
i företaget resp. organisationen eller som frivilligt medgivit registreringen.
En sådan ordning är enligt datainspektionens mening nödvändig om man
inte vill medge alla organisationer och företag, som kan åberopa en stor
del av svenska folket eller t. ex. ett helt läns befolkning som presumtiva
medlemmar eller kunder, att föra egna befolkningsregister för medlemseller
kundvärvningsändamål, något som datainspektionen inte anser bör
ske. Till denna datainspektionens ”grundprincip” har även justitiekanslern
anslutit sig.

När riksdagen 1973 antog datalagen åsyftades en restriktiv praxis vad
gäller tillståndsgivningen på detta område. Datainspektionen synes ha följt
riksdagens intentioner. Regeringen har emellertid i ett par uppmärksammade
besvärsfall ändrat datainspektionens beslut. Detta är med hänsyn till den
restriktiva praxis som riksdagsbeslutet åsyftade klart otillfredsställande. En
konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är nödvändig som ett led
i strävandena att skydda medborgarnas personliga integritet i det moderna
datasamhället.

Denna riksdagens kritik sammanfaller med den som riktas i motion
1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) och innebär att riksdagen uttalar
sig för principen

a) att myndighets personregister endast bör få omfatta personer som myndigheten
enligt lag eller annan bestämmelse är skyldig att registrera för
att kunna utföra sina uppgifter,

b) att personregister hos företag eller organisation endast bör få omfatta
personer som är kunder, anställda eller medlemmar eller som själva medgivit
registrering.

dets att utskottet under punkten 4 bort hemställa

4. såvitt avser en begränsning av antalet personregister förklarar motionerna a)

1975/76:168, yrkandet 3,

b) 1975/76:198, yrkandena 1, 2 och 3,

c) 1975/76:520, yrkandet 3,
besvarade med vad utskottet anfört.

KU 1975/76:47

3. av herr Berndtson (vpk) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden
"Som utskottet vid” och slutar med orden "här aktuella motionsyrkanden”
bort ha följande lydelse:

Som utskottet vid statliga person- och adressregistret. Enligt utskottets
mening bör handeln med persondata stoppas. Detta gäller i synnerhet
försäljning till utländska intressenter. Det förbud mot sådan försäljning
som föreslås i motionen 1975/76:520 bör genomföras utan att ytterligare
utredning avvaktas. Utskottet tillstyrker med hänsyn härtill motionen
i denna del.

dels att utskottet under punkten 5 bort hemställa

5. såvitt avser ett omedelbart förbud mot försäljning och spridning
av persondata till utländska företag med bifall till motionen
1975/76:520, yrkandet 4, antar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i datalagen (1973:289).

4. av herrar Boo (c), Jonnergård (c), Nordin (c) och Kindbom (c), vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med orden
”1 motionen 1975/76:192” och slutar på s. 14 med orden ”bör inte föregripas”
bort ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:192 hemställs att riksdagen skall begära en utredning
med förslag till en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
i landet. 1 samband därmed bör också förslag läggas fram till ett system
med regionala ansvarsnämnder.

Frågan om systemstrukturen för de offentliga datasystemen har behandlats
av riksdagen vid flera tillfällen. Riksdagen har under hänvisning till
pågående utredningsarbete avvisat de krav som framförts från centerpartiet
rörande en mer decentraliserad systemstruktur. Enligt utskottets mening
är det dock väsentligt att denna fråga blir ordentligt belyst av en särskild
utredning som kan koncentrera sitt arbete till dessa frågor. På detta område
gör nämligen den tekniska utvecklingen - inte minst beträffande minidatorer
- snabbt tidigare bedömningar föråldrade. De tekniska förutsättningarna
för en regionalisering av t. ex. de statliga datasystemen är i dag väsentligt
bättre än för bara några år sedan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av största vikt att
skapa en organisationsform för dataverksamheten som ger största möjliga
garantier för ett rigoröst och hållfast integritetsskydd. Som utskottet vid
1975 års riksmöte anförde i sitt yttrande till skatteutskottet över propositionen
1975:57 om ett nytt system för automatisk databehandling inom
folkbokförings- och beskattningsområdet (KU 1975:3y) kan frågan om ett
skydd mot otillbörligt intrång inte lösas enbart genom en regionalisering
av de statliga datasystemen. Det är dock enligt utskottets mening ostridigt

KU 1975/76:47

att en sådan decentraliserad organisationsform uppbyggd på regionalt avgränsade
system som förordas i motionen är väsentligt bättre ägnad att
möta kravet på ett fullgott integritetsskydd än en centraliserad dataverksamhet.

Utskottet tillstyrker motionens förslag att en särskild utredning bör tillsättas
för att arbeta vidare med dessa frågor och framlägga förslag till en
decentraliserad systemstruktur för de offentliga datasystemen. I direktiven
för denna utredning, vilken bör arbeta i nära sambarbete med den nya datalagsutredningen,
bör slås fast att terminaler med tillgång till ett stort antal
personuppgifter om samtliga medborgare innebär stora risker från integritetssynpunkt.
För att utöva den medborgarkontroll som måste krävas när
regiongränser skall överskridas krävs att ett särskilt regionalt organ inrättas.
En sådan regional ansvarsnämnd bör också kunna utöva kontroll
över olika slags indata.

Vad utskottet anfört beträffande en decentraliserad organisationsform för
dataverksamheten och om regionala ansvarsnämnder bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under punkten 6 bort hemställa

6. såvitt avser en decentraliserad organisationsform för dataverksamheten
med bifall till motionen 1975/76:192, yrkandena 1
och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande en decentraliserad organisationsform för
dataverksamheten och om regionala ansvarsnämnder.

5. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som inleds med orden
"Även den i” och avslutas med orden ”den svenska datapolitiken.” bort
ha följande lydelse:

Datalagen ger den som är ansvarig för ett dataregister rätt att besvära
sig över datainspektionens beslut. Den som registreras har däremot ingen
besvärsrätt i tillståndsärenden. Detta är klart otillfredsställande. De anställda
har ett lika stort intresse av hur ett personregister i ett företag utformas
som företagsledningen. Utskottet anser därför - med bifall till motion
1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. (fp) - att organisationer som företräder
de registrerade, t. ex. en fackförening eller en studentkår, bör ges rätt att
besvära sig över datainspektionens beslut i ärenden som direkt berör organisationens
medlemmar.

dels att utskottet under punkten 7 bort hemställa

7. såvitt avser besvärsrätt över beslut av datainspektionen med bifall
till motionen 1975/76:168, yrkandet 2, antar det i bilaga 2 intagna
förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289).

KU 1975/76:47

Särskilda yttranden

1. av herr Berndtson (vpk) vilken anfört:

Utvecklingen av ADB-tekniken har varit exempellöst snabb. Med sina
rötter i krigsansträngningarna under andra världskriget har tekniken överflyttats
på den civila sektorn i samhället och på många områden inneburit
grundläggande omvälvningar. Enligt en amerikansk uppgift kommer antalet
datamaskiner i västvärlden att öka från ca 90 000 år 1969 till ca 470 000
år 1985. Även i Sverige utnyttjas i dag datasystem i en omfattning som
var helt otänkbart för 25 år sedan. 1 tekniskt avseende har en intressant
förskjutning inträffat under senare år från allt större och större datorer till
ett större intresse för s. k. minidatorer. De tekniska begränsningarna för
den vidare utvecklingen av datatekniken synes i dag mindre än någonsin.

Denna snabba teknologiska utveckling har drivits fram av stora multinationella
tillverkare av datautrustning. På datamaskinmarknaden dominerar
stora amerikanska bolag. Systemutvecklingen har i första hand skett
i samarbete mellan dessa och penningstarka datorutnyttjare inom det privata
näringslivet. Datoriseringen av samhället har dragit stora kostnader. Kostnader
som bara de ekonomiskt starka grupperna kunnat bära. Även staten
och kommunerna har deltagit i utvecklingen genom att bygga upp stora
centrala datasystem i huvudsak för administration och kontrolländamål.

Vi kan i dag se vad denna utveckling lett till. Inom näringslivet finns
ett stort antal datasystem vilka används för att på olika sätt registrera de
anställda, kontrollera produktion och produktivitet. Det finns t. o. m. propåer
att få registrera de anställdas telefonsamtal. De dyra datamaskinerna måste
utnyttjas. Det leder till rationaliseringar och mekaniseringar inte bara av
smutsiga och ohälsosamma produktionsprocesser utan också av intressanta
och omväxlande arbetsuppgifter. På område efter område har omväxlande
arbetsuppgifter ersatts med rutinmässig inmatning i datasystem. Förhållandena
på arbetsplatserna har därigenom försämrats. Detta har ofta skett
utan medverkan från de anställdas sida eller genom att företagen vid de
överläggningar som förekommit haft ett kunskapsmässigt övertag över de
anställdas representanter. Genom att datatekniken tagits i företagsledningens
tjänst har maktförhållandena på arbetsplatserna i många fall ytterligare förskjutits
till de anställdas nackdel.

Utvecklingen har också lett till ett omfattande missbruk av vår hävdvunna
offentlighetsprincip. Denna har alltid varit ägnad att underlätta medborgarnas
kontroll av myndigheterna. Den har därigenom varit ett viktigt element
i den svenska demokratin. 1 dag har den i stället gett upphov till
en omfattande kommersiell användning av personuppgifter. Storfinansen
har tagit datatekniken i bruk för att med direktreklamens hjälp ytterligare
kontrollera sin omgivning. Den amerikanska ekonomen J. K. Galbraith
har visat hur företagen genom ”planerad efterfrågan” garanterar sin existens.
Självfallet underlättas sådan verksamhet om man får möjlighet att i stor

KU 1975/76:47

omfattning sända ut dataskrivna brev till människor med olika erbjudanden
anpassade till mottagarens ekonomiska och sociala situation. I vårt land
har regeringen beviljat det amerikanska bolaget Readers Digest tillstånd
att registrera i stort sett hela den svenska befolkningen så att de lättare
skall kunna bedriva sin reaktionära propaganda.

Många gånger beskrivs utvecklingen på dataområdet som om den drevs
av någon naturlag. Utvecklingen har sin gång och det är bara för oss medborgare
att efter bästa förmåga anpassa samhället efter denna av starka finansgrupper
framdrivna informationsteknologi. Samhället har också varit
på efterhand hela tiden. Datalagen kom t. ex. inte till förrän 1973. Då hade
vi redan över 14 000 personregister i datalagens mening och tillströmningen
av nya register är fortfarande mycket större än väntat. Datalagen kom för
sent och var otillräcklig redan när den kom. Det är viktigt att den byggs
ut snarast. Den utredning som skall tillsättas måste arbeta snabbt och med
tillräckliga resurser.

Men datateknikens utveckling är inte beroende av någon oundviklig och
enbart teknologiskt bestämd utveckling. Datautvecklingen är beroende av
politiska beslut. Den är ett resultat av vem som kontrollerar den och för
vilka ändamål. Samhället har saknat en samlad syn på datafrågorna. Vi
behöver helt enkelt en ny datapolitik. En datapolitik som ställer tekniken
i det arbetande folkets intresse. Vi är sent ute men det är alltid möjligt
att vrida utvecklingen rätt. Datatekniken har skapat oanade möjligheter
för en förbättrad långtidsplanering av ekonomin, för en effektivare bevakning
av miljögifter och miljöfarliga arbetsplatser. Genom att ta datatekniken till
hjälp i samhällsplaneringen blir det möjligt att bättre belysa konsekvenser
av olika politiska beslut och att allmänt förbättra beslutsunderlaget. Genom
att ge de anställda ett avgörande inflytande över datoriseringen på arbetsplatserna
kan ytterligare utarmning av arbetsuppgifter undvikas samtidigt
som resurserna koncentreras till en automatisering av omänskliga arbetsprocesser
osv.

Enligt vänsterpartiet kommunisternas mening måste utvecklingen på dataområdet
göras till en politisk angelägenhet, där avgörandena fattas efter
offentlig diskussion och av representanter för de grupper som utgör folkets
flertal. Först då blir det möjligt för samhället att ta den nya tekniken till
hjälp i strävandena att förbättra levnadsvillkoren i samhället. Med en sådan
demokratisk datapolitik hade det redan i dag varit förbjudet för stora utländska
företag att köpa personuppgifter om de svenska medborgarna.

Vi anser att det är bra att datalagstiftningen nu skall ses över. Översynen
får dock inte begränsas till de avarter som tagits upp i de borgerliga motionerna
vid denna riksdag. Utredningen måste beakta även de grundläggande
problemen rörande datapolitiken som tagits upp i partimotionen
1975/76:520 av vänsterpartiet kommunisterna.

KU 1975/76:47

2. av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) vilka anfört:

Den tekniska utvecklingen på dataområdet har redan passerat den år 1973
antagna datalagen i vissa hänseenden. Det finns i dag ett stort behov av
den översyn av lagstiftningen på detta område som riksdagen med anledning
av motioner från de borgerliga partierna begärde redan förra året. Vi är
med hänsyn härtill tillfredsställda med att regeringen nu fastställt direktiven
till utredningen. Det är också bra att utredningen fått direktiv som gör
det möjligt för den att förutsättningslöst se över det stora problemområde
som ADB-teknikens användning för personregistrering skapat. Därigenom
blir som utskottet anför i sitt yttrande de frågor som tas upp i olika motioner
behandlade inom utredningen redan i den inledande etappen. Det är viktigt
att detta arbete bedrivs med största skyndsamhet.

Vi vill i detta särskilda yttrande ta upp tre frågor som vi anser bör ägnas
större uppmärksamhet. Det gäller först frågan om tillstånd till personregister
t. ex. för direktreklam och medlemsvärvning. 1 motionen 1975/76:198 av
herr Wijkman (m) begärs att riksdagen skall uttala att regeringen snarast
presenterar ett förslag till statligt person- och adressregister (SPAR). Vidare
föreslås en ändring i datalagen som innebär att datainspektionens ”grundprincip”
för tillståndsgivning blir direkt lagfäst. Denna grundprincip innebär
att myndigheter, företag och organisationer endast får registrera personer
i den utsträckning som är nödvändig för att de skall kunna fullgöra sina
uppgifter.

Enligt vår mening är det viktigt att en sådan ändring i datalagen som
krävs i motionen kommer till stånd snarast. Som framgår av utskottets
yttrande har regeringen utlovat ett förslag till SPAR under hösten 1976.
1 samband därmed skall en provisorisk ändring av datalagen övervägas.
Riksdagen har också under årets granskning av statsrådens ämbetsutövning
och regeringsärendenas handläggning uttalat att en restriktiv praxis är nödvändig
vid tillståndsgivningen beträffande register av denna typ. Med hänsyn
till de berörda förhållandena har vi inte reserverat oss för en omedelbar
ändring av lagen. Vi har därvid utgått ifrån att en ändring av motsvarande
innebörd som den i motionen föreslagna kommer att genomföras i samband
med att riksdagen under hösten får ta ställning till ett förslag till SPAR.

Den i motionen 1975/76:168 föreslagna utvidgningen av besvärsrätten
över datainspektionens beslut är enligt vår mening mycket angelägen. Dock
har såväl datainspektionen som justitiekanslern i sina remissyttranden uttalat
att frågan bör bli föremål för ytterligare överväganden innan en lagändring
genomförs vilken ger organisationer som kan anses företräda de registrerade
besvärsrätt. Förslaget i motionen aktualiserar ett grundläggande förvaltningsrättsligt
problem. Det möter ur tillämpningssynpunkt sannolikt svårigheter
att omedelbart genomföra den ändring som föreslås i motionen.
På sikt bör dock denna fråga bringas till en lösning. Det är därför angeläget
att utredningen ägnar frågan uppmärksamhet redan i sitt inledande arbete.

KU 1975/76:47

Beträffande frågan om en decentralisering av de offentliga datasystemen
anför utskottet att arbetet inom datasamordningskommittén (DASK) bör
avvaktas innan ställning tas till frågan om en ny utredning på detta område.
Med hänsyn till att DASK avser att presentera sitt arbete redan under sommaren
1976 har vi anslutit oss till utskottets skrivning på denna punkt.
Vi vill dock här framhålla att vi fortfarande liksom förra året (se t. ex. KU
1975:3 y) anser att möjligheterna att undvika otillbörligt integritetsintrång
bör vara större med en systemstruktur som bygger på regionaliserade datasystem.

3. av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) som anfört:

Folkpartiet har som första parti antagit ett särskilt datapolitiskt program.
Detta program redovisas i motion 1975/76:168 av herr Ahlmark m. fl. Programmet
fullföljer folkpartiets mångåriga arbete för att skydda den enskilde
i datasamhället. Det bygger på att datateknikens positiva möjligheter bör
tas till vara men att tekniken måste användas i människans tjänst och styras
av de berörda. Den får inte bidra till att förvandla den enskilde till ett
opersonligt redskap för myndigheter, företagsledningar och tekniker. Som
medborgare har Du rätt att veta allt om myndigheterna. De skall inte ha
rätt att veta allt om Dig.

Från denna liberala grundsyn ställs i programmet långtgående krav på
bl. a. förändringar i datalagen. De uttalanden som görs av utskottet innebär
att förslagen i folkpartiets dataprogram kommer att kunna prövas av den
nytillsatta datautredningen. Folkpartiets representant i denna utredning
kommer självfallet att där arbeta vidare för detta program. Jag kan därför
nu avstå från att reservera mig i fråga om de allmänna riktlinjerna för datautredningens
arbete.

4. av herrar Boo (c), Jonnergård (c), Nordin (c) och Kindbom (c) vilka anfört:

Centerpartiet har i olika sammanhang - senast i samband med konstitutionsutskottets
granskning av regeringens beslut att bevilja Readers Digest
AB tillstånd att föra ett centralt personregister - betonat vikten av en restriktiv
praxis när det gäller att ge tillstånd till personregister med ADB.
En konsekvent tillämpning av den restriktiva linjen är enligt vår mening
nödvändig som ett led i strävandena att skydda medborgarnas personliga
integritet i datasamhället. Vi vill i detta sammanhang särskilt fästa uppmärksamheten
på frågan om tillstånd till utländska företag att upprätta personregister
över personer bosatta i Sverige. Enligt 11 § datalagen får personuppgift
som ingår i personregister lämnas ut endast efter särskilt medgivande
av datainspektionen om det finns anledning att anta att uppgiften
skall användas för databehandling i utlandet. Enligt vår mening bör övervägas
ett direkt förbud i datalagen mot försäljning av personregister till
utländska företag.

KU 1975/76:47

Bilaga 1

(Lagförslag till reservation nr 3)

Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrives att 11 § datalagen (1973:289) skall ha nedan angivna
lydelse:

Nuvarande lydelse

Personuppgift som ingår i personregister
får ej lämnas ut, om det finns
anledning antaga att uppgiften skall
användas för automatisk databehandling
i strid med denna lag. Finns
del anledning antaga att personuppgift
skall användas för automatisk databehandling
i utlandet, får uppgiften lämnas
ur endast efter medgivande av datainspektionen.
Sådant medgivande
får lämnas endast om det kan antagas
att utlämnandet av uppgiften icke
kommer att medföra otillbörligt intrång
i personlig integritet.

1 fråga om förbud för myndighet
att lämna ut personuppgift finns bestämmelseri
lagen(1973:249)om inskränkningar
i rätten att utbekomma
allmänna handlingar.

Föreslagen lydelse

Personuppgift som ingår i personregister
får ej lämnas ut, om det finns
anledning antaga att uppgiften skall
användas för automatisk databehandling
i strid med denna lag. Personuppgift
får ej lämnas ut om det
finns risk för att den kan komma att
användas för automatisk databehandling
i utlandet.

1 fråga om förbud för myndighet
att lämna ut personuppgift finns bestämmelser
i lagen (1973:249) om inskränkningar
i rätten att utbekomma
allmänna handlingar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

KU 1975/76:47

Bilaga 2

(Lagförslag till reservation nr 5)

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att 25 § datalagen (1973:289) skall ha nedan angivna

lydelse:

Nuvarande lydelse

Talan mot datainspektionens beslut
föres hos regeringen genom besvär.
Justitiekanslern får föra talan
för att tillvarataga allmänna intressen.

Föreslagen lydelse

Talan mot datainspektionens beslut
föres hos regeringen genom besvär.
Justitiekanslern får föra talan
för att tillvarataga allmänna intressen.
Talan kan även förås av organisation
som kan anses företräda de registrerade.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.