KU 1975/76:46

Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76:46

med anledning av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till
dagspressen jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1975/76:131 om statligt stöd
till dagspressen samt motionerna 1975/76:2254,2299,2300,2301,2332,2333,
2334. 2335, 2336, 2337, 2359, 2360 och 2361, vilka väckts med anledning
av propositionen. Dessutom tas upp de under den allmänna motionstiden
väckta motionerna 1975/76:342 av herr Werner i Malmö (m), 1975/76:902
av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp), 1975/76:918 av herr Westberg
i Ljusdal (fp) samt 1975/76:1985 av herr Bohman m. fl. (m). Yrkandena
i motionerna redovisas under resp. rubrik.

Propositionen

I propositionen redovisas regeringens ställningstaganden till de förslag
till riktlinjer för presstödspolitiken som lagts fram av 1972 års pressutredning.
Vidare föreslås ändrade regler för statens stöd till dagspressen. En väsentlig
höjning av stödet föreslås, dels i form av betydande uppräkningar av produktionsbidragen,
dels genom förslag om nya stödformer vid etablering
av och samverkan mellan dagstidningar samt som utvecklingsbidrag. Sammanlagt
föreslås en anslagsökning med 74 milj. kr. från 122 milj. kr. till
196 milj. kr.

Reglerna för produktionsbidrag föreslås ändrade på några punkter. Bl. a.
överges andratidningsbegreppet som bidragskriterium och ersätts med hushållstäckningen
i utgivningskommunen. Vidare föreslås en ny definition
av utgivningsort. Möjligheten att bevilja produktionsbidrag till förstatidningar
föreslås kvarstå.

Det till pappersförbrukningen knutna produktionsbidraget höjs från 7 900
kr. till 11 000 kr. per ton. Maximibidragen höjs från 13,5 milj. kr. till 19,5
milj. kr. för flerdagarstidningar i storstäderna och från 3 750 000 kr. till
5 250 000 kr. för flerdagarstidningar i landsorten. Samtidigt får flerdagarstidningar
i storstäderna ett generellt påslag på utgående produktionsbidrag
med 4 96. Det fasta bidraget till fädagarstidningar höjs från nuvarande
300 000 kr. till 425 000 kr. Dessutom föreslås ett fast bidrag om 650 000
kr. till fådagarstidningar med riksspridning.

Lägsta bidrag föreslås för flerdagarstidningar i storstäderna till 2 milj.
kr. och för landsortstidningar till 850 000 kr. En viss avtrappning föreslås
genom att minimibeloppet för tidningar som utkommer med fyra nr/vecka
sätts till 1,2 milj. kr. resp. 650 000 kr.

1 Riksdagen 1975 / 76. 4 sand. Nr 46

KU 1975/76: 46

De nya bidragsreglerna föreslås tillämpade redan för 1976 års produktionsbidrag,
vilka betalas ut till tidningarna i början av budgetåret 1976/77.
Utgifterna för produktionsbidragen beräknas öka från 100 till ca 140 milj.
kr. nästa budgetår.

Samdistributionsrabatten föreslås i stort sett behållas oförändrad. Vissa
förändringar av reglerna föreslås dock i syfte att upprätthålla likaprisprincipen.
Anslag begärs för budgetåret 1976/77 med 25 milj. kr.

Reglerna för pressens lånefond skärps i syfte att i högre grad än tidigare
stimulera till samverkan. Lånefonden föreslås få ett årligt anslag om 15
milj. kr.

Vissa nya stödformer föreslås. Sålunda bör utvecklingsbidrag kunna utgå
till tidningar som inte är berättigade till produktionsbidrag och som råkar
i tillfälliga svårigheter. En totalram för dessa bidrag på 6 milj. kr. föreslås.

Vidare bör ett etableringsstöd med huvudsaklig inriktning på att stödja
nyetablering av fådagarstidningar införas. Samverkansbidrag föreslås för produktionssamverkan
och samverkan i annonsförsäljning samt till utvecklingsprojekt
av olika slag som genomförs av branschsammanslutningar. Medelsbehovet
för budgetåret 1976/77 beräknas till 5 milj. kr.

Med hänsyn till de utökade arbetsuppgifterna för presstödsnämnden föreslås
nämnden få ett eget kansli.

Motionerna

Produktionsbidrag

I motionen 1975/76:2254 av fru Anér m. fl. (fp) hemställs "att riksdagen
beslutar om en minimiupplaga på 5 000 exemplar för att en riksspridd fådagarstidning
skall betraktas som rikstidning och få förhöjt produktionsbidrag”.

I motionen anförs att den gräns vid 10 000 exemplar som föreslås i propositionen
för att en fådagarstidning skall betraktas som rikstidning utestänger
tidningen Arbetaren från det högre bidraget. Enligt motionärerna
innebär den i motionen föreslagna lägre gränsen att Arbetaren erhåller det
högre bidraget för fådagarstidningar.

1 motionen 1975/76:2299 av herr Boo m. fl. (c) hemställs "att riksdagen
beslutar att i anslutning till behandlingen av proposition 1975/76:131 fastställa
övergångsbestämmelser för fastställande av presstöd till s. k. fådagarstidningar
av rikskaraktär i enlighet med vad i motionen anförts”.

I motionen föreslås att under en övergångstid ett trappstegssystem skall
införas, innebärande att fådagarstidningar med riksspridning och med en
upplaga på lägst 5 000 ex./utgivningstillfälle erhåller det för lokalspridda
fådagarstidningar föreslagna stödet på 425 000 kr. samt att de riksspridda
fådagarstidningarna därefter erhåller 45 000 kr. för varje ytterligare 1 000-tal
ex./utgivningstillfälle upp till det föreslagna beloppet 650 000 kr. vid en

KU 1975/76: 46

lägsta upplaga om lOOOO ex./utgivningstillfälle. Därigenom skapas enligt
motionärerna förutsättningar för dessa tidningar att öka sin upplaga till de
10 000 ex. som krävs för erhållande av maximalt presstöd.

I motionen 1975/76:2301 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs bl. a. ”att
riksdagen beslutar att presstödsnämnden skall beräkna täckningstalet för
dagstidning med huvudsakligen lokal spridning i förhållande till antalet
hushåll i hela spridningsområdet, att 6-dagarstidning som utkommer i kommun
med mindre än 20 000 invånareskall erhålla presstöd även påen upplaga
mellan 10 000 och 12 000 exemplar”.

I motionen anförs att med de regler som föreslås i propositionen blir
en lokal tidning med hög hushållstäckning i utgivningsorten men liten total
upplaga inte berättigad till produktionsbidrag trots att den kan vara utsatt
för svår konkurrens inom hela spridningsområdet från betydligt större tidningar,
vilka erhåller produktionsbidrag. Om dessa regler inte ändras så
att hänsyn tas till upplagans storlek och till hushållstäckningen inom hela
spridningsområdet riskerar dessa tidningar att slås ut i konkurrensen.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”6. att
riksdagen beslutar om en minimiupplaga på 5 000 exemplar för att en riksspridd
fådagarstidning skall betraktas som rikstidning och få förhöjt produktionsbidrag”.

I motionen anförs att den i propositionen föreslagna gränsen utestänger
en tidning som Arbetaren från rikstidningsbidrag. Detta är enligt motionärerna
orimligt och gränsen bör därför inte sättas högre än 5 000 exemplar.

1 motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. ”att
riksdagen 1. avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund
för produktionsbidrag, 2. avslår förslaget om uppräkning av produktionsbidraget
i vad avser höjning från 7 900 kr./ton till 11 000 kr./ton av det
fasta bidraget till fädagarstidningar, av det lägsta bidraget till flerdagarstidningar
och av maximibidraget till flerdagarstidningar i landsorten.

I motionen ställs upp tre grundläggande krav vilka presstödet måste uppfylla
enligt motionärerna. Dessa är:

För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell
natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda
tidningar.

För det andra får inte stödet utformas så att det kan uppfattas som partipolitiskt
diskriminerande.

För det tredje måste stödet utformas så att det inte snedvrider konkurrensen
mellan olika tidningar och tidningsföretag.

De i propositionen föreslagna ändringarna i presstödet tillgodoser enligt
motionärerna inte dessa grundläggande krav.

I motionen 1975/76:2336 av herr Sundman (c) och herr Korpås (c) hemställs
”att riksdagen beslutar att en fådagarstidning skall kunna betraktas som

KU 1975/76: 46

rikstidning om den utges med 5 OOO exemplar per utgivningstillfälle”.

I motionen anförs att den höjning som ges av stödet till fådagarstidningar
med en upplaga under 10 000 inte täcker den faktiska kostnadsutvecklingen,
varför förslaget för dessa tidningar i själva verket innebär ert försämring
i förhållande till nuläget.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att
produktionsbidrag till flerdagarstidning med utgivning i storstäderna skall
utgå med lägst 2 800 000 kronor”.

Enligt motionen har presstödet enligt propositionens förslag på vissa punkter
försämrats i förhållande till utredningens förslag i övrigt. Den uppräkning
av beloppen som företagits i propositionen har varierat mellan 39 och 44 %.
För att återställa relationen krävs den i motionen föreslagna höjningen.

Samdistributionsrabatten

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”4. att
riksdagen beslutar att höja samdistributionsrabatten till 5 öre per distribuerat
exemplar".

I motionen anförs att det generella stödet till pressen bör utvidgas. Detta
bör i första hand ske genom att samdistributionsrabatten ökas. Kostnaderna
för tidningsdistributionen har stigit kraftigt under de senaste åren, varför
en höjning från 3 till 5 öre per distribuerat exemplar bör ske.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. hemställs ”att riksdagen
3. beslutar höja samdistributionsrabatten från tre till fem öre per distribuerat
exemplar”.

Den föreslagna höjningen är enligt motionärerna nödvändig för att kompensera
tidningarna för de starka kostnadsökningar som ägt rum under de
senaste åren och för att dessutom bereda vägen för en övergång till ett
mer generellt inriktat stödsystem.

1 motionen 1975/76:2334 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och herr Torwald
(c) hemställs "att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76:131
beslutar att samdistributionsrabatt skall utgå för samtliga som utgivarkorsband
postbefordrade dagstidningsexemplar”.

Enligt motionärerna är det obestridligt att postsystemet innebär samdistribution
i ordets djupaste mening. Det är därför på tiden att undanröja
den inkonsekvens det innebär att undanta dagstidningsutdelning i postverkets
ordinarie turer från rätten till en rabatt som är avsedd att stimulera
just till ökad samdistribution. Det nuvarande systemet innebära» postverket
i sin tidningsrörelse får minskade andelar av tätortsexemplaren och ökade
andelar av den mest kostnadskrävande utdelningen, nämligen den i glesbygderna.

KU 1975/76: 46

Tidningar utgivna på annat språk än svenska

I motionen 1975/76:342 av herr Werner i Malmö (m) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen anhåller om att det i presstödskungörelsen klart uttalas
att dagstidning på annat språk än svenska inte undantages från möjlighet
till produktionsbidrag”.

1 motionen anförs att det presstöd efter helt andra grunder som kan beviljas
via invandrarverket innebär att tidningar på främmande språk, t. ex. Eesti
Päevaleht, får konkurrera om ett stöd som är avsevärt blygsammare än
vad de skulle erhålla enligt reglerna för det allmänna presstödet.

I motionen 1975/76:902 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp) hemställs
”att riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om sådana preciseringar
av reglerna för statligt stöd till dagstidningar att produktionsbidrag
för tidningar på annat språk än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år”.

1 motionen anförs att det kan betecknas som diskriminerande att tidningar
som på allt sätt uppfyller fordringar för presstöd inte får det eftersom de
inte utges på svenska. Det bör enligt motionärerna vara en självklarhet
att tidningar som uppfyller kraven för att åtnjuta presstöd även i praktiken
skall kunna erhålla det, oberoende av vilket språk de utkommer på.

I motionen 1975/76:1985 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen
beslutar att utgivning av tidningar på minoritetsspråk bör erhålla
statligt presstöd".

I motionen hänvisas beträffande motiveringen till motionen 1975/76:1979
av herr Bohman m. fl. (m). 1 denna anförs att det generella press- och
tidskriftsstödet bör omfatta även publikationer på annat språk än svenska.
Periodiskt utkommande tidningar och tidskrifter bör ges samma möjligheter
till bidrag som motsvarande svenska publikationer.

1 motionen 1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
med anledning av prop. 1975/76:131 beslutar att till invandrarverket anvisa
ett tilläggsanslag om en miljon kronor utöver i budgetpropositionen föreslaget
belopp att användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter
på främmande språk”.

I motionen anförs att förutsättningen för att invandrartidningarna skall
kunna fortleva och utvecklas är att invandrarverket ges sådana ekonomiska
resurser att bidragen får en sådan storlek att invandrartidningarna inte diskrimineras
i förhållande till svenskspråkiga tidningar och inte heller i förhållande
till varandra. Genom ett tilläggsanslag på 1 milj. kr. får invandrarverket
möjlighet att fördela drygt en och en halv milj. kr. till dessa tidningar,
vilket enligt motionen bör vara tillräckligt för att den önskvärda
mångfalden inom denna tidnings- och tidskriftspress skall kunna garanteras.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs "7. att
riksdagen uttalar att tidning som uppfyller kraven på produktionsbidrag
bör få detta oavsett vilket språk tidningen utges på”.

1* Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 46

KU 1975/76: 46

I motionen hänvisas till en skrivelse från invandrarverket till konstitutionsutskottet
där verket föreslår att tidning som ej ges ut på svenska men
som i övrigt uppfyller fordringarna för presstöd skall ges rätt till stöd.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen
5. uttalar att tidningar på annat språk än svenska skall i fråga om
presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer på svenska
språket”.

Enligt motionärernas mening kan inga bärande skäl anföras varför tidningar
utgivna i vårt land på t. ex. finska eller estniska skulle behandlas
annorlunda än svenska tidningar. Problemen är enligt motionen i allt väsentligt
desamma, och på övriga samhällsområden strävar man att undvika
särlösningar för olika invandrargrupper.

Utvecklingsbidrag

I motionen 1975/76:2301 av herr Svanström m. fl. (c) hemställs "att riksdagen
beslutar att till dagstidning som är i behov av ekonomiskt stöd

för att täcka sin konkurrensförmåga på längre sikt och som ej erhåller produktionsstöd
skall utvecklingsstöd utgå”.

Enligt motionärerna bör det vara klart att tidning som är ”i behov av
ekonomiskt stöd” saknar egna medel för erforderliga satsningar.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”5. att
riksdagen beslutar att utvecklingsbidrag skall kunna utgå med högst 900 000
kr. per år för fådagarstidningar och högst 1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar
under högst två år av en fyraårsperiod samt att totalramen
för utvecklingsbidrag sätts till 9 milj. kr. per år”.

Enligt motionärerna ökar behovet av kompletterande stöd till tidningar
som inte kan fl produktionsbidrag då dessa bidrag höjs så kraftigt som
föreslås i propositionen.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att
utvecklingsbidrag till fldagarstidning skall utgå med högst 850 000 kr. per
år, att utvecklingsbidrag till flerdagarstidning skall utgå med högst 1 750 000
kr.”.

I propositionen föreslås dessa maximibelopp oförändrade i förhållande
till vad pressutredningen föreslagit. Enligt motionärerna har den uteblivna
uppräkningen medfört att pressutredningens förslag urholkats just i den
del där möjligheter för utveckling av tidningar skulle ha skapats.

I motionen 1975/76:2361 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c)
hemställs "att riksdagen beslutar att i anslutning till behandlingen av propositionen
1975/76:131 fastställa anslagsramen för utvecklingsbidrag till 10
milj. kr.”.

I motionen anförs att mindre ensamtidningar med hushållstäckning över

KU 1975/76: 46

50 % inte kan få kontinuerligt presstöd enligt de regler som föreslås i propositionen.
Enligt motionärernas mening borde ett kontinuerligt bidrag ha
kunnat utgå i dylika fall. Emellertid kan formen utvecklingsbidrag vara
en väg till alternativ lösning om den används generöst i de fall där den
ekonomiska utvecklingen och omständigheterna i övrigt motiverar detta.
För att en sådan behandling skall vara möjlig bör enligt motionen anslagsramen
för denna verksamhet höjas till lägst 10 milj. kr., dvs. med 4 milj.
kr. utöver propositionens förslag.

Sam verkans/rågor

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”3. att
riksdagen avslår förslaget om särskilda bidrag för annonssamverkan”.

I motionen anförs att annonssamarbete mellan tidningar är och bör vara
tidningarnas ensak. Principiellt måste annonserna vara en del av tidningens
innehåll, och staten skall inte genom selektiva stödåtgärder söka påverka
tidningarnas innehåll vare sig detta gäller text eller annons.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs bl. a. "att
riksdagen avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan”.

I motionen anförs att starka principiella och tryckfrihetsrättsliga betänkligheter
kan anföras mot ett system av det slag av annonssamverkan som
pressutredningen föreslog och som departementschefen accepterat.

I motionen 1975/76:2359 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs ”att
riksdagen skall hos regeringen begära att regler för annonssamverkan utarbetas”.

I motionens anförs att den faktor som spelar största rollen för tidningsekonomin
är annonsinkomsterna. De nu föreslagna åtgärderna är enligt motionen
ytterst försiktigt utformade, men lämnar trots detta inte skydd för
tredje tidning i ett utgivningsområde. De ställda förslagen syftar till samverkan
mellan till storleken ganska lika tidningar, medan den lilla tidningens
underläge i förhållande till den stora inte beaktas. Det förslag som framlagts
av ledamoten i pressutredningen, Östen Johansson, har enligt motionärerna
fördelar i förhållande till vad propositionen nu föreslår, och regler för samverkan
inom annonsförsäljningen bör därför utformas enligt där föreslagna
riktlinjer.

I motionen 1975/76:2360 av herr Olof Johansson i Stockholm (c) hemställs
”att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av modeller för samverkan
mellan tidningar i tidningsfabrikens form och förutsättningarna för
en sådan samverkan i enlighet med vad som anförts i motionen”.

I motionen anförs att de i propositionen föreslagna bidragen till samverkan
mellan tidningar är ett viktigt inslag i presspolitiken. Men avsevärt större
fördelar skulle kunna uppnås, om förutsättningar skapas för en mera fullständig
produktionssamverkan och högre resursutnyttjande av den dyra tek -

KU 1975/76: 46

niska utrustningen inom pressen. Därför bör enligt motionären en utredning
tillsättas för att följa upp det arbete som redan utförts av 1972 års pressutredning
och med uppgift att konstruera modeller för samverkan i tidningsfabrikens
form och att undersöka förutsättningarna för en sådan samverkan
inom någon eller ett pär regioner.

Stöd till tidskrifter

I motionen 1975/76:918 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs ”att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
tidskriftsstöd till Svensk Handikapptidskrift”.

Enligt motionären bör den aktuella tidningen erhålla tidningsstöd. Tidningen
har en väsentlig uppgift att fylla som förbindelselänk mellan De
handikappades riksförbunds ledning och medlemmarna runt om i landet.

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”11. att
riksdagen ansluter sig till motionens synpunkter på stödet till tidskrifterna”.

I motionen anförs bl. a. att det finns oroande tecken på ekonomisk kris
för stora grupper av tidskrifter. Ökande kostnader har gjort situationen mycket
svår för främst ideella och fackliga tidskrifter. De största problemen drabbar
enligt motionen de tidskrifter som inte har stora och ekonomiskt starka
organisationer bakom sig. Men det finns också en stor grupp tidskrifter
- ägda av bl. a. samfund, ideella och fackliga organisationer - som varken
kan få presstöd eller statligt tidskriftsstöd. Motionärerna anför att speciella
åtgärder krävs för dessa. I motionen anförs vidare att stöd krävs till distribution
av tidskrifter och för att göra det lättare att starta nya tidskrifter.

Övriga frågor

I motionen 1975/76:2332 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs ”1. att
riksdagen ansluter sig till de riktlinjer för presspolitiken och presstödet som
anges i motionen; 2. att riksdagen beslutar att upphäva skatten på annonser
och reklam; 8. att riksdagen begär att en särskild granskning av pressstödet
ur tryckfrihetssynpunkt genomförs av tryckfrihetsrättslig expertis;

9. att riksdagen beslutar införa rätt till besvär över presstödsnämndens beslut;

10. att riksdagen ansluter sig till motionärernas synpunkt på diskriminering
av delar av veckopressen”.

Beträffande motiveringen i motionen rörande punkten 1 i hemställan hänvisas
till motionen. Beträffande annonsskatten anförs att denna urgröper
tidingarnas ekonomi och därmed motverkar övriga åtgärder inom pressstödet.
Enligt motionärerna bör man pröva möjligheterna att grundlagsfästa
principerna för presstödet. Detta bör ske i samband med att tryckfrihetsrättslig
expertis ges i uppdrag att göra en särskild granskning av presstödet
ur tryckfrihetssynpunkt. Denna granskning bör också omfatta de indirekta
skatter som belastar tidningar och tidskrifter.

KU 1975/76: 46

Beträffande behandlingen av olika slags veckotidningar anför motionärerna
att det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad
mellan olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks.
Det blir lätt enligt motionärerna en godtycklig bedömning av "värdet" av
olika slag av veckotidningar. Det är t. ex. inte önskvärt att regering och
riksdag handlar så, att vissa politiska veckotidningar har rätt till alla privilegier
medan ambitiösa specialtidningar drabbas av alla diskriminerande
bestämmelser.

I motionen 1975/76:2333 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs "att riksdagen
6. avslår förslaget om särskilt kansli för presstödsnämnden samt anvisar
ett förslagsanslag på 500 000 kr. till presstödsnämnden, 7. hos regeringen
begär skyndsam utredning i vad gäller

a) presstödets tryckfrihetsrättsliga aspekter och eventuella grundlagsreglering,

b) frågan om övergång från ett selektivt till ett generellt bidragssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts, samt

c) avskaffande av reklamskatten,

8. uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos regeringen
begär förslag till lag om presstöd".

Enligt motionärernas uppfattning har presstödsnämndens verksamhet hittills
fungerat tillfredsställande utan ett separat kansli. Enligt motionen måste
en viktig målsättning för den statliga presstödspolitiken under de närmaste
åren vara att gradvis komma ifrån det selektiva produktionsbidragssystemet,
utan att detta i alltför hög grad drabbar de andratidningar som sedan åtskilliga
år tillbaka baserat en stor del av sin verksamhet på detta stöd.

I motionen anförs att en sådan övergång inte kan ske utan föregående
prövning av dess effekter i olika hänseenden. Pressutredningens betänkande
ger i detta sammanhang ingen vägledning, eftersom utredningen i allt väsentligt
koncentrerat sig på justeringar av det existerande stödsystemet. Enligt
motionärernas mening är det därför påkallat att tillsätta en ny utredning
med direktiv att skyndsamt pröva möjligheterna att gå över från ett selektivt
till ett generellt stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det
sammanhanget måste problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell
uppmärksamhet.

I motionen anförs också att det är viktigt att presstödssystemet inte kommer
i konflikt med de tryckfrihetsrättsliga principer som utgör ett så väsentligt
inslag i vårt folkstyre. Enligt motionärerna är det vidare från en
rad utgångspunkter principiellt betänkligt att presstödets utformning regleras
genom en av regeringen utformad förordning. Presstödets utformning bör
därför i framtiden regleras i lag.

I motionen 1975/76:2335 av herr Karlsson i Malung (s) hemställs "att
riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts
om behovet av ytterligare utredning och åtgärder med anledning av de

KU 1975/76: 46

s. k. annonsbladen”.

Annonsbladens utveckling måste enligt motionären ses med oro, även
om man inte ur tryckfrihetsrättslig synvinkel kan förbjuda dem. Skall tidningars
lokala nyhetsförmedling fungera krävs också lokalredaktioner, men
fortsätter annonsbladens utveckling kommer säkert många tidningars lokalredaktioner
att få svårigheter på grund av bristande annonsintäkter. Pressens
frihet måste bevaras, och då måste avväganden ske. På sikt måste
dock enligt motionären det mest angelägna vara att dagspressen bevaras.
Motionären anför att regeringen genom en särskild utredning bör ytterligare
utreda dessa frågor.

I moHonen 1975/76:2337 av herr Wikström (fp) hemställs "att riksdagen
för det fall den avslår förslaget om att avskaffa annons- och reklamskatten
beslutar höja det skattefria grundbeloppet för annonsskatten från 3 till 5
milj. kr.”.

Skrivelse från invandrarverket

I skrivelse till konstitutionsutskottet har invandrarverket uttalat att enligt
verkets uppfattning bör tidningarna Eesti Päevaleht, Ruotsin Suomalainen
och Finn Sanomat omfattas av det allmänna svenska presstödet. Verket
anförde därvid bl. a.

Ställningstagandet skall ses mot bakgrund av riksdagens enhälliga beslut
i fråga om riktlinjerna för invandrar- och minoritetspolitiken. Det däri angivna
jämlikhetsmålet bör innebära att ingen tidning undantas från presstöd
endast på grund av att den publiceras på annat språk. Det i riktlinjerna
uppställda valfrihetsmålet innebär att medlemmar av språkliga minoriteter
skall kunna välja i vilken grad de vill uppgå i en svensk kulturell identitet
och i vilken grad de vill behålla och utveckla den ursprungliga identiteten.
Det är ett genomgående drag hos immigranter i de flesta invandringsländer
att vilja ha egna tidningar. Inte minst gäller det svenskar och svenskättlingar
i Nordamerika som med stora ansträngningar hållit liv i egna tidningar
genom många generationer.

Utskottet

I propositionen 1975/76:131 redovisas regeringens ställningstaganden till
de förslag som 1972 års pressutredning presenterade i sitt slutbetänkande
"Statlig presspolitik" (SOU 1975:79). 1 propositionen föreslås ändrade regler
för statens stöd till dagspressen samt en väsentlig förstärkning av detta
stöd.

Som framhålls i propositionen är det i första hand pressens betydelse
för att vidmakthålla och fördjupa det svenska folkstyret som motiverar ett
statligt stöd till dagstidningarna. I en representativ demokrati som den svens -

KU 1975/76: 46

ka har pressen och övriga massmedier en vital betydelse för att upprätthålla
en fortlöpande kommunikation mellan förtroendevalda och övriga medborgare
liksom mellan olika fackliga, ideella och andra grupper i samhället.
Det är massmedierna som ger medborgarna mycket av den information
som är nödvändig för att de skall kunna ta ställning till aktuella samhällsfrågor.
Genom massmedierna får de förtroendevalda fortlöpande kännedom
om enskildas och organisationers uppfattningar i olika politiska frågor. Massmedierna
kommenterar fristående eller som språkrör för organiserade samhällsintressen
skeendet i samhället. Massmedierna fyller också en funktion
som granskare av den verksamhet som utövas inom olika delar av samhället.

Av pressutredningens undersökningar framgår att dagspressen trots den
snabba utbyggnaden av etermedierna fortfarande är den klart viktigaste källan
för medborgarna när det gäller information i samhällsfrågor. För stora
grupper av medborgare utgör t. ex. lokalpressen den huvudsakliga kontakten
med den demokratiska processen i kommuner och landsting. En allsidig
press som kan informera och spegla den lokala opinionen är således, som
framhålls i propositionen, en av de grundläggande förutsättningarna för en
väl fungerande kommunal demokrati.

Med hänsyn till pressens centrala roll för demokratin på olika nivåer i
samhället har utvecklingen påtidningsmarknaden under efterkrigstiden varit
ägnad att inge oro. Av de tidningar som utgavs år 1945 har en tredjedel
i dag upphört med utgivningen. Tidningsdöden var särskilt omfattande på
1950- och 1960-talen. Nedläggningarna drabbade främst tidningar med låg
hushållstäckning på orter med konkurrerande dagstidningar samt ensamtidningar
på ett antal mindre orter. Följden har blivit allt färre orter med
lokal tidningskonkurrens.

Statsmakterna har på olika sätt genom direkta och indirekta stödåtgärder
försökt att förhindra en utveckling mot allt färre tidningar. 1969 fattades
beslut om att införa den s. k. samdistributionsrabatten. Samma år gavs tidningarna
möjlighet att få lån på fördelaktiga ränte- och amorteringsvillkor
ur pressens lånefond. 1971 infördes dessutom systemet med produktionsbidrag
till de tidningar som drabbats hårdast av marknadskrafterna på annonsmarknaden,
de s. k. andratidningarna. Produktionsbidragen har höjts
i ett par omgångar, senast vid 1975 års riksdag.

Det statliga presstödet har varit framgångsrikt i den meningen att nedläggningarna
av flerdagarstidningar med några undantag upphört sedan produktionsbidragen
infördes. Konkurrens mellan dagstidningar har sålunda
kunnat upprätthållas på ett tjugotal orter, vilket utgör ett unikt drag i den
svenska pressens utveckling jämfört med förhållandena utomlands. Samtidigt
framgår det av pressutredningens undersökningar att andratidningarnas
situation inte förbättrats jämfört med utgångsläget. Dessa tidningar
har fortfarande stora ekonomiska problem och kommer även i fortsättningen
att vara beroende av statliga bidrag för sin utgivning.

Som 1972 års pressutredning framhållit måste målet för presspolitiken

KU 1975/76: 46

vara att bevara en mångfald på tidningsmarknaden som ger läsarna valfrihet
och skapar möjligheter för en allsidig debatt och opinionsbildning. Alla betydande
meningsriktningar måste ha tillgång till organ där de kan framföra
de egna budskapen och där det finns plats för en intern debatt. Mot bakgrund
av denna målsättning, till vilken även regeringen ansluter sig i propositionen,
har utredningen gjort en allmän översyn av presstödet och därvid föreslagit
dels ett antal nya stödformer, dels förändringar i de redan existerande. De
förslag som läggs fram i propositionen bygger i allt väsentligt på utredningens
förslag.

Produktionsbidrag utgår enligt nu gällande regler i princip endast till andratidningar.
Med andratidning avses sådan dagstidning som på sin utgivningsort
har mindre upplaga än annan tidning. Bestämmelserna möjliggör
emellertid även för annan tidning än andratidning att få bidrag om det
med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är
uppenbart att den har samma svårigheter som en andratidning. Som förutsättningar
för att produktionsbidrag skall utgå gäller vidare bl. a. att tidningens
totalupplaga i huvudsak är abonnerad, att den abonnerade upplagan
uppgår till minst 2 000 exemplar och att annonsdelen är mindre än 50 %.

För dagstidning som utkommer 2-7 dagar i veckan beräknas bidragen
på grundval av pappersförbrukningen minskad med den del som går åt
för annonsutrymme. Bidraget utgår per år med 7 900 kr. per ton, dock högst

13,5 milj. kr. för storstadstidning och 3 750000 kr. för annan tidning.

För dagstidning som utkommer en gång i veckan utgår bidraget med
ett fast belopp, nämligen 300 000 kr. Detta belopp utgör också minimibidrag
för dagstidningar som utkommer 2-5 dagar i veckan. För dagstidning som
utkommer minst sex dagar i veckan är minimibidraget 600 000 kr.

Bidragen beräknas för kalenderår. Bidragsärendena handläggs av pressstödsnämnden.

I propositionen föreslås att reglerna för produktionsbidrag ändras så att
andratidningsbegreppet överges som bidragskriterium. Enligt förslaget skall
fortsättningsvis produktionsbidrag utgå till s. k. lågtäckningstidningar. Därmed
avses tidning med en lägre hushållstäckning än 50 % inom utgivningskommunen.
Med utgi vningskommun avses den kommun inom vilken
tidningens huvudredaktion är belägen.

Tidningar med högst 40 % hushållstäckning föreslås få fullt produktionsbidrag.
Därefter reduceras bidragsbeloppet med en tiondel per procentenhet
till 50 %. För tidningar med lägre upplaga än 10 000 exemplar föreslås att
fullt produktionsbidrag skall utgå vid 50 % hushållstäckning och att bidraget
trappas av vid en täckning mellan 50 och 60 %. Täckningstalen skall beräknas
på ett genomsnitt av de tre senaste årens tal. Presstödsnämnden
skall även fortsättningsvis ha möjlighet att inte bevilja bidrag till tidning
som i och för sig uppfyller villkoren för bidrag i de fall det är uppenbart
att hushållstäckningen i utgivningskommunen ger en missvisande bild av
tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.

KU 1975/76: 46

I propositionen föreslås att presstödsnämnden i vissa andra undantagsfall
skall ha möjlighet att bevilja produktionsbidrag till tidning med högre hushållstäckning
än 50 %, s. k. högtäckningstidningar. Departementschefen anför
vidare att pressituationen på Gotland är sådan att möjlighet bör öppnas
för att bevilja kontinuerliga bidrag till tidningarna där trots att två av dem
är högtäckningstidningar. Produktionsbidragens storlek är liksom tidigare
knutet till tidningarnas pappersförbrukning. Bidraget per ton föreslås höjt
från 7 900 kr. till 11 000 kr. Maximibidragen höjs från 13,5 milj. kr. till

19,5 milj. kr. för flerdagarstidningar i storstäderna och från 3 750 000 kr.
till 5 250 000 kr. för flerdagarstidningar i landsorten. Samtidigt föreslås att
flerdagarstidningar i storstäderna skall få ett generellt påslag på utgående
produktionsbidrag med 4 %. Det fasta bidraget till fådagarstidningar föreslås
höjt till 425 000 kr. Fullt produktionsbidrag föreslås till dessa tidningar om
de har en hushållstäckning på högst 20 96, och bidraget trappas sedan av
mellan 20 och 30 % hushållstäckning. Hushållstäckningen skall i dessa fall
beräknas på det egentliga spridningsområdet och inte nödvändigtvis på hela
utgivningskommunen. Det fasta bidraget för fådagarstidningar med riksspridning
blir 650 000 kr.

För att en fådagarstidning skall anses ha riksspridning krävs att den har
huvuddelen av sin upplaga spridd utanför utgivningsorten och därvid en
betydande del i andra delar av landet än den där tidningen utges. Vidare
krävs att den haren abonnerad upplaga som uppgår till lägst 10 000 exemplar.

De nya bidragsreglerna föreslås tillämpade redan för 1976 års produktionsbidrag,
vilka betalas ut till tidningarna i början av budgetåret 1976/77.

Förslagen till ändrade regler för produktionsbidrag tas upp i flera motioner.
I motionen 1975/76:2333, yrkandet 1, hemställs att riksdagen skall avslå
förslaget att täckningstalet skall ersätta andratidningsbegreppet som bidragskriterium.
I motionen hemställs också (yrkandet 2) att de föreslagna höjningarna
av bidragen skall avslås. Dock görs undantag för höjningen av
maximibeloppet för lågtäckningstidningar med flerdagarsutgivning i storstäderna.
I motionen 1975/76:2359 föreslås att minimibeloppet för dessa
tidningar skall höjas till 2,8 milj. kr.

Av pressutredningens undersökningar av konkurrensförhållandena på tidningsmarknaden
framgår klart den betydelse som hushållstäckningen har
för tidningarnas konkurrenssituation på annonsmarknaden. Den föreslagna
övergången till täckningstal som bidragskriterium är därför enligt utskottets
mening väl motiverad. Den svåra ekonomiska situationen för dagstidningarna
motiverar den kraftiga förstärkning av produktionsbidragen som föreslås
i propositionen. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa
delar och avstyrker motionen 1975/76:2333 i motsvarande delar.

1** Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 46

KU 1975/76: 46

Den föreslagna upplagegränsen på 10 000 exemplar för att en fådagarstidning
skall kunna betraktas som en rikstidning och därmed erhålla ett
högre fast bidrag tas upp i motionerna 1975/76:2254, 1975/76:2299,
1975/76:2332, yrkandet 6, och 1975/76:2336. I motionerna anförs att den
föreslagna gränsen är för hög. Motionärerna hemställer att den sänks till
5 000 exemplar. I motionen 1975/76:2299 föreslås i stället att bidraget för
tidningar i denna grupp med upplagor mellan 5 000 och 10 000 exemplar
under en övergångsperiod skall utgå enligt ett trappstegssystem, vilket enligt
motionärerna bör skapa bättre möjligheter för dessa tidningar att framdeles
nå upp till det högre upplageantalet.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna att den föreslagna
gränsen på 10 000 exemplar för ett högre bidrag kan skapa svårigheter
för de tidningar som i dag erhåller produktionsbidrag men som
har en upplaga mellan 5 000 och 10 000 exemplar. Enligt utskottets mening
bör därför dessa tidningar under en övergångsperiod beviljas ett större bidrag
så att de får en möjlighet att genom redaktionella och andra insatser höja
upplagan över den föreslagna gränsen. Den principlösning som förordas
i motionen 1975/76:2299 är en framkomlig väg. För att en sådan lösning
skall ge tillräcklig förstärkning av stödet till dessa tidningar bör det dock
till de mindre av dessa förbättras i större utsträckning än vad motionens
förslag innebär.

Utskottet föreslår med hänsyn härtill att stödet under en övergångsperiod
av 4 år skall utgå med 425 000 kr. för tidningar med högst 5 000 exemplar
och därefter höjas till 525 000 kr. för tidningar med mellan 5 000 och 6 000
exemplar, 600 000 kr. för tidningar med 6 000-7 000 exemplar och med
650 000 kr. för tidningar med högre upplaga än 7 000 exemplar. Detta högre
stöd bör endast utgå till tidningar som redan nu erhåller produktionsbidrag.

Med beaktande av erfarenheterna från denna övergångsperiod bör frågan
om upplagegränsen för dessa tidningar prövas på nytt efter periodens slut.

Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

I motionerna 1975/76:2301,1975/76:2332, yrkandet 5,1975/76:2359 samt
1975/76:2361 tas upp frågan om stöd till s. k. ensamtidningar. I motionerna
föreslås att utvecklingsbidragen skall kunna utgå med högre belopp och
inom en högre kostnadsram än vad söm föreslås i propositionen. I motionen
1975/76:2301 föreslås att presstödsnämnden vid beräkning av täckningstalet
för dagstidning med huvudsakligen lokal spridning skall beräkna detta i
förhållande till antalet hushåll i hela spridningsområdet. Vidare föreslås att
6-dagarstidning som utkommer i kommun med mindre än 20 000 invånare
skall kunna erhålla produktionsbidrag vid en upplaga av 10 000 exemplar
även om hushållstäckningen är för hög för att berättiga till sådant. Stödet
skall därefter enligt motionens förslag nedtrappas och upphöra vid 12 000
exemplar.

Frågan om produktionsbidrag till s. k. ensamtidningar ägnades stort intresse
av pressutredningen. Av utredningens undersökningar framgick att

KU 1975/76: 46

ensamtidningarna som grupp inte generellt är i behov av stöd. Särskilt för
tidningar som utkommer på mindre orter med en stagnerande annonsmarknad
eller som är utsatta för konkurrens från andra, större tidningar har
dock svårigheter uppstått i flera fall.

I propositionen föreslås nu att en ny stödform - utvecklingsbidrag - skall
kunna utgå till tidningar som inte är berättigade till produktionsbidrag och
som råkar i svårigheter. Enligt propositionen kan sådana bidrag i första
hand bli aktuella för mindre ensamtidningar. Bidraget bör syfta till att för
tidning som drabbas av tillfälliga problem få till stånd en bestående förbättring
av de egna möjligheterna att klara utgivningen. Bidrag bör sålunda
kunna beviljas för åtgärder som syftar till att hävda en lokaltidnings ställning
gentemot konkurrens utifrån och för anpassningsåtgärder på stagnerande
marknader. Bedömning av behovet bör göras på grundval av uppgifter om
tidningens upplaga, täckningstal, marknadsställning, ekonomiska förhållanden,
utvecklingsmöjligheter och utvecklingsplaner.

Utvecklingsbidrag skall kunna utgå med högst 600 000 kr. per år för fådagarstidning
och högst 1,2 milj. kr. per år för flerdagarstidning under högst
2 år av en fyraårsperiod.

Vidare skall utvecklingsbidrag kunna beviljas för en fldagarstidning som
vill övergå till flerdagarsutgivning. Bidraget är i dessa fall högst 600 000
kr. och kan utgå under endast ett år.

Det totala behovet av utvecklingsbidrag bör enligt propositionen rymmas
inom en ram av 6 milj. kr./år.

Enligt utskottets mening är det väsentligt att de mindre ensamtidningarnas
ekonomiska problem bevakas även fortsättningsvis så att ytterligare
tidningsnedläggningar i möjligaste mån förhindras. Utskottet vill först erinra
om att i de fall det är uppenbart att utgivningsorten för dagstidning med
huvudsakligen lokal spridning ej är tidningens egentliga spridningsområde
skall presstödsnämnden enligt 5 § pressutredningens förslag till presstödsförordning
beräkna täckningstalet på annat område. Presstödsnämnden har
också genom tillkomsten av utvecklingsbidraget fått ett verkningsfullt medel
att hjälpa tidningar av här aktuellt slag att övervinna sina svårigheter. Den
kostnadsram som föreslås i propositionen är densamma som föreslogs i pressutredningen.
1 praktiken innebär detta att stödet förbättrats i förhållande
till utredningens förslag. Utredningen beräknade nämligen anslagsbehovet
med utgångspunkt i att även högtäckningstidningar på orter med lokal
tidningskonkurrens i vissa fall skulle ges bidrag i denna ordning. Enligt
propositionens förslag har presstödsnämnden möjlighet att i stället bevilja
produktionsbidrag till dessa tidningar. Därigenom har förutsättningarna förbättrats
för en generös bedömning från presstödsnämndens sida av de mindre
ensamtidningarnas behov av stöd. Med hänsyn till det anförda anser utskottet
att den i propositionen föreslagna anslagsramen f. n. bör vara tillräcklig
för att presstödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsbidrag i
den utsträckning som är erforderligt. Utskottet tillstyrker propositionens

KU 1975/76: 46

förslag i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

Beträffande samdistributionsrabatten föreslås i propositionen endast vissa
mindre förändringar i reglerna i syfte att upprätthålla den s. k. likaprisprincipen.
1 motionen 1975/76:2332, yrkandet 4, och 1975/76:2333, yrkandet
3, hemställs att rabatten skall höjas från tre till fem öre per distribuerat
exemplar. I motionen 1975/76:2334 föreslås att samdistributionsrabatt skall
utgå också för samtliga som utgivningskorsband postbefordrade dagstidningsexemplar.

Syftet med samdistributionsrabatten är inte i första hand att lämna ett
generellt stöd till distributionen av dagstidningar utan att stimulera till kostnadsbesparande
samverkan på detta område. Som framgår av propositionen
deltar i dag 155 tidningar i rabattberättigad samdistribution, medan endast
24 tidningar står utanför systemet. Av dessa senare är 15 endagarstidningar,
fem 2- eller 3-dagarstidningar och fyra 7-dagarstidningar. Av de sistnämnda
är tre eftermiddagstidningar med i princip endast lösnummerförsåld upplaga.
Dessa uppgifter visar att samdistributionsrabatten varit framgångsrik. Någon
ytterligare stimulans till samverkan på detta område är därför enligt utskottets
mening inte f. n. nödvändig. Utskottet avstyrker därför yrkandena
i motionerna 1975/76:2332 och 1975/76:2333 i här berörda delar.

För de dagstidningsexemplar som distribueras i postens lantbrevbäring
utgår f. n. rabatt i de fall två tidningar finns med vid turens början. Pressutredningen
föreslog i sitt betänkande att all dagstidningsdistribution i postverkets
lantbrevbäring skulle göras rabattberättigad. Som skäl för en sådan
förändring anfördes att tidningskonsumenterna har intresse av att tidningarnas
fjärr- och glesbygdsdistribution fungerar effektivt. Departementschefen
har dock inte i propositionen tagit upp detta förslag.

Frågan om stöd till postverkets tidningsdistribution ligger enligt utskottets
mening vid sidan av syftet med samdistributionsrabatten. Frågan om stöd
till postverkets tidningsrörelse bör därför övervägas i annat sammanhang.

1 propositionen 1975/76:127, vilken remitterats till trafikutskottet, har regeringen
föreslagit att postverket erhåller anslag över statsbudgeten för täckande
av underskott i tidningsrörelsen. Någon förändring i de regler som
gäller för samdistributionsrabatten för postbefordrade tidningar bör med hänsyn
till det anförda inte nu övervägas.

I motionerna 1975/76:342, 1975/76:902, 1975/76:1985, 1975/76:2300.
1975/76:2332, yrkandet 7, och 1975/76:2333, yrkandet 5, tas upp frågan
om presstöd till tidningar som ges ut på annat språk än svenska. Inrikesutskottet
har avgivit yttrande över denna fråga. Yttrandet (InU 1975/76:3 y)
fogas som bilaga 1 till detta betänkande. Denna fråga har behandlats av
riksdagen vid flera tillfällen tidigare. Utskottet har därvid anfört att produktionsbidrag
i princip bör kunna utgå även till tidningar på annat språk
än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna härför. Presstödsnämnden
har dock inte kunnat bevilja produktionsbidrag till dessa tidningar.
Nämnden har därvid följt den undantagsregel i presstödskungörelsen som

KU 1975/76: 46

stadgar att produktionsbidrag ej skall utgå till tidning om det är klart att
den inte har en andratidnings svårigheter.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att de regler som gäller för
presstödet inte är ändamålsenliga för ett stöd till de tidningar som kommer
ut på annat språk än svenska. Som framhållits är syftet med presstödet
att främja en fri debatt och opinionsbildning genom att bevara en mångfald
bland pressen. På den allmänna pressmarknaden åstadkoms detta genom
att de ekonomiskt svaga tidningarna ges en möjlighet att överleva. På detta
sätt motverkas en ökad monopolbildning på de regionala tidningsmarknaderna.
Av naturliga skäl har det därvid varit nödvändigt att ange en minsta
upplagestorlek för de tidningar som på detta sätt skall ges en möjlighet
att fortsätta med utgivningen.

De s. k. invandrartidningarna kan sägas arbeta inom ett antal delmarknader
vars storlek begränsas av resp. språkgruppers storlek bland invandrarna.
För att en enskild tidning skall uppnå minimigränsen för att erhålla
produktionsbidrag krävs att en jämförelsevis stor andel av resp. invandrargrupp
enar sig kring prenumeration av denna enda tidning. För flertalet
språkgrupper torde det på kort sikt inte finnas utrymme för mer än en
allmän nyhetstidning av sådan storlek och periodicitet som krävs för presstöd
enligt de allmänna riktlinjerna. Den tidning som uppnår en sådan storlek
får, om den då erhåller presstöd, dessutom ett sådant resursmässigt övertag
över tänkbara konkurrenter att dessas situation förvärras ytterligare. I stället
för att främja en fri debatt genom att skapa flera pressröster riskerar därför
det allmänna presstödet att, om det oförändrat görs tillämpligt på invandrartidningarna,
medverka till en monopolsituation på de små delmarknader
inom vilka dessa tidningar arbetar. Denna effekt är direkt motsatt syftet
med presstödet.

En slutsats av detta resonemang måste enligt utskottets mening bli att
stödet till tidningar på annat språk än svenska måste utgå i annan ordning
än enligt de regler som gäller för presstödet i övrigt. Det är därvid viktigt
att beakta att detta stöd måste utformas så att det så långt möjligt får samma
effekter som det allmänna presstödet - dvs. befrämjar en fri debatt och
opinionsbildning. Rent principiellt bör det stöd som ges till dessa tidningar
inrymmas i det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening bör denna fråga övervägas ytterligare. Därvid
bör undersökas möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över ett
särskilt anslag. Vid utformningen av de regler som skall gälla vid fördelningen
av dessa medel bör beaktas att syftet med presstödet för dessa tidningar
är detsamma som för det övriga presstödet. Därvid erhålls en garanti
för att stödet endast går till sådana projekt som är väl underbyggda och
verkligen fyller en informativ och opinionsbildande funktion. Vidare bör
beaktas att dessa tidningar också kan komma att erhålla del av de stödåtgärder
vilka övervägs av den nyligen tillsatta tidskriftsutredningen. Det
bör också övervägas att i presstödsförordningen införa ett stadgande av vilket

KU 1975/76: 46

framgår att presstöd till tidningar på andra språk än svenska utgår i särskild
ordning.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta om
i vilka former dessa överväganden skall ske. Utskottet utgår ifrån att resultatet
av den begärda översynen kan föreligga i så god tid att anslag enligt
den nya ordningen kan utgå redan från kalenderåret 1977. Härvid bör det
vara möjligt att på tilläggsbudget uppföra ett anslag för budgetåret 1976/77.
Storleken på detta anslag får bli beroende av de tidigare nämnda övervägandena.
Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen till känna.

1 propositionen föreslås också stödåtgärder för att stimulera tidningarna
till samverkan på produktionsområdet och beträffande annonsförsäljningen.
Vidare skall stöd kunna utgå till utvecklingsprojekt av olika slag som genomförs
av branschsammanslutningar.

Enligt förslaget skall statligt stöd kunna utgå till total samverkan mellan
två eller flera tidningsföretag inom tryckning och/eller sättning under förutsättning
att minst en av tidningarna har produktions- eller utvecklingsbidrag.
Bidraget kan dock ej utgå till produktionssamverkan mellan tidningar
med samma ägare. Reducerat bidrag skall kunna utgå om samverkan endast
avser tryckning eller sättning. Bidraget kan vara lägst 250 000 kr. och högst
500 000 kr. per år under fem år till var och en av tidningarna.

Beträffande lokal annonssamverkan föreslås att förutsättningen för bidrag
skall vara att minst en av de deltagande tidningarna har produktions- eller
utvecklingsbidrag. Bidraget föreslås bli 6 % av intäkterna från de annonser
som tidningarna samverkar om. Bidraget bör fördelas lika mellan tidningarna.
Bidrag föreslås kunna utgå under högst fem år. Intäkterna från annonserna
skall fördelas i relation till tidningarnas andel av de samlade intäkterna
innan samverkan startade.

I propositionen anför departementschefen att det föreslagna stödet till
annonssamverkan måste ses som en försöksverksamhet. Det bör ankomma
på presstödsnämnden att nära följa verksamheten och utvärdera denna.

I motionerna 1975/76:2332, yrkandet 2, och 1975/76:2333, yrkandet 4,
hemställs att riksdagen skall avslå förslaget om bidrag till annonssamverkan.
I motionen 1975/76:2359 begärs att ytterligare regler för annonssamverkan
skall utarbetas i enlighet med ett förslag som diskuterats inom pressutredningen.
I motionen 1975/76:2360 begärs att riksdagen skall begära ytterligare
utredning av modeller för produktionssamverkan mellan tidningar
i tidningsfabrikens form.

Som anförs i propositionen är de förslag som läggs fram beträffande samverkan
mellan tidningarna på dessa områden nya stödformer som utarbetats
inom pressutredningen. Inom båda dessa områden bygger samverkan helt
på att tidningarna själva finner denna förenlig med sina intressen. Den
föreslagna stimulansen till annonssamverkan är t. ex. enligt utskottets mening
inte så hög att den kan anses tvingande för någon tidning.

Om förändringar i de regler som nu införs visar sig önskvärda ankommer
det på presstödsnämnden att ta de initiativ som visar sig erforderliga.

KU 1975/76:46

Beträffande det förslag till produktionssamverkan som tas upp i motionen
1975/76:2360 anser utskottet att erfarenheterna av de nu införda möjligheterna
till produktionsstöd bör kunna ge en ledning vid framtida bedömningar
om samverkan kan byggas ut ytterligare.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda propositionens förslag
i dessa delar och avstyrker här berörda motionsyrkanden.

1 motionerna 1975/76:2332, yrkandet 11, och 1975/76:918 tas upp olika
frågor med anknytning till ett statligt stöd till utgivningen av olika tidskrifter.

1 propositionen anförs att tidskrifternas stora betydelse för demokratin är
ostridiga. Tidskrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen på att dessa
kan komma att ytterligare öka innebär enligt propositionen ett allvarlig hot
mot den fria opinionsbildningen. Det är därför väsentligt att den roll statsmakterna
bör spela gentemot olika typer av tidskrifter fastställs. Regeringen
har med hänsyn härtill tillsatt en särskild utredning med uppgift att överväga
olika möjligheter att skapa ett stöd till distributionen av vissa tidskrifter.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen om behovet
av en skyndsam översyn av möjligheterna att stödja tidskrifter som ges
ut av olika ideella och fackliga organisationer. Pressutredningens undersökningar
av dessa tidskrifters ekonomiska situation har klart visat att de
är i stort behov av stödåtgärder. Det är naturligt att de frågor som tas upp
i motionerna 1975/76:2332 i denna del och 1975/76:918 kommer att beröras
inom arbetet i denna utredning.

I motionen 1975/76:2335 berörs annonsbladens betydelse för de lokala
dagstidningarnas ekonomi. Enligt motionären finns en risk för att utvecklingen
mot allt fler s. k. annonsblad leder till att de ekonomiska förutsättningarna
för tidningarnas lokalbevakning undanrycks.

Frågan om annonsbladens betydelse för tidningarnas ekonomi har uppmärksammats
i olika sammanhang. Pressutredningen ansåg att statsmakterna
noga bör följa utvecklingen på detta område och vidta åtgärder om
det ekonomiska underlaget för dagspressens redaktionella utveckling skulle
hotas. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag delade flertalet remissinstanser
denna uppfattning. Även tidningsbranschen har ägnat frågan
stor uppmärksamhet. Tidningsutgivareföreningen har t. ex. uttalat att medlemsföretag
inte börge ut annonsblad som konkurrensmedel gentemot andra
reguljära tidningar. Enligt propositionen bör tidningarna bl. a. försöka att
möta konkurrensen från annonsbladen genom olika samarbetsåtgärder.

Som framhålls i propositionen bör frågan om annonsbladens utveckling
även fortsättningsvis följas med uppmärksamhet. Enligt utskottets mening
är detta en väsentlig uppgift för presstödsnämnden. Nämnden bör få i uppdrag
att följa utvecklingen på detta område och att redovisa sina erfarenheter
för regeringen. Därmed bör syftet med motionen 1975/76:2335 i allt väsentligt
vara tillgodosett.

1 motionerna 1975/76:2332, yrkandet 8, och 1975/76:2333, yrkandet 7 a,
tas upp frågan om en tryckfrihetsrättslig granskning av presstödsreglerna.

KU 1975/76: 46

I den senare motionen begärs också att reglerna för presstödet skall fastställas
i lag.

Frågan om reglerna för presstödet är förenliga med stadgandena i tryckfrihetsförordningen
har uppmärksammats vid flera olika tillfällen. Svea hovrätt
har t. ex. i sitt remissyttrande över pressutredningens förslag utförligt
behandlat denna fråga. Hovrätten utgick därvid ifrån att enighet råder om
att statliga stödåtgärder gentemot pressen är möjliga så länge de inte ges
en sådan utformning att de strider mot förbudet i 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen
mot åtgärder som innebär hinder för tryckning, utgivning eller
spridning av tryckta skrifter, dvs. under förutsättning att de inte får väsentligt
negativa konsekvenser för skrifter som inte får något stöd. Hovrätten var
av den uppfattningen att några befogade invändningar utifrån denna ståndpunkt
inte kunde resas mot de föreslagna stödåtgärderna. Inte heller har
massmedieutredningen, vilken haft till uppgift att se över tryckfrihetslagstiftningen,
funnit att pressutredningens förslag strider mot tryckfrihetsförordningen.

En sådan granskning av de tryckfrihetsrättsliga frågorna som begärs i
motionerna kan med hänsyn till vad som anförts redan sägas föreligga.
Dessutom kommer, som framgår av propositionen, en ny utredning att
tillkallas för att utarbeta förslag till en ny massmediegrundlag som reglerar
yttrandefriheten i bl. a. tryckt skrift, radio, television och film. Frågan om
presstödets författningstekniska reglering bör komma att uppmärksammas
i denna utredning. Det kan därför finnas skäl att ytterligare pröva denna
fråga när utredningen avslutat sitt arbete. Enligt utskottets mening bör då
övervägas om bestämmelserna skall beslutas i form av lag. Utskottet avstyrker
med hänvisning till det anförda ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:2332, yrkandet 2, begärs att skatten på annonser och
reklam skall upphävas. I motionen 1975/76:2337 hemställs att riksdagen
för det fall detta yrkande avslås höjer det skattefria grundbeloppet för annonsskatten
från 3 milj. kr. till 5 milj. kr. I motionen 1975/76:2333, yrkandet
7 c, begärs en utredning om reklamskattens avskaffande.

Förslag att upphäva annons- och reklamskatten har under årets riksmöte
redan avstyrkts av skatteutskottet. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkanden.

I motionen 1975/76:2332, yrkandet 9, begärs att rätt till besvär över pressstödsnämndens
beslut skall införas. I motionen 1975/76:2333, yrkandet 6,
föreslås att presstödsnämnden ej skall erhålla eget kansli.

Enligt propositionens förslag skall presstödsnämnden även fortsättningsvis
vara sammansatt av tre ledamöter som är ämbetsmän och fem representanter
för riksdagspartierna. Med hänsyn till presstödsnämndens sammansättning
finner utskottet inte lämpligt att frångå den hittills gällande
ordningen att talan ej kan föras över nämndens beslut. Nämnden kommer
med de nya stödformerna att få väsentligt utökade arbetsuppgifter. Det
är enligt utskottets mening helt klart att nämnden inte kan klara sina nya
arbetsuppgifter utan det kansli som föreslås i propositionen. Utskottet av -

KU 1975/76: 46

styrker här ifrågavarande motionsyrkanden.

Av vad utskottet anfört inledningsvis och i övrigt framgår att utskottet
inte tillstyrker yrkandet i motionen 1975/76:2332 i vilket hemställs att riksdagen
skall ansluta sig tilt de riktlinjer för presspolitiken och presstödet
som anges i motionen (yrkandet 1) eller till motionärernas synpunkter på
diskriminering av delar av veckopressen (yrkandet 10). Utskottet ser inte
heller någon anledning att, som begärs i motionen 1975/76:2333, yrkandet
7 b, begära någon utredning om övergång från ett selektivt till ett generellt
bidragssystem i enlighet med vad som anförs i denna motion.

Propositionens övriga förslag till anslag för presstödjande ändamål och
till ändringar i grunderna för statligt stöd till dagstidningar har inte föranlett
några motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker propositionens förslag i dessa
delar.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med de av utskottet under p, b och f föreslagna
ändringarna godkänner de i propositionen 1975/76:131 föreslagna
ändringarna i grunderna för statligt stöd till dagstidningar a)

såvitt avser täckningstal som bidragskriterium för produktionsbidrag
m. m. och avslår motionen 1975/76:2333, yrkandena 1
och 2,

b) såvitt avser produktionsbidrag till fådagarstidningar med riksspridning
och med anledning av motionen 1975/76:2299 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande produktionsbidrag
till fådagarstidningar med riksspridning samt avslår
motionerna

1975/76:2254,

1975/76:2332, yrkandet 6,

1975/76:2336,

c) såvitt avser produktionsbidrag till flerdagarstidningar med utgivning
i storstäderna och avslår motionen 1975/76:2359 i denna
del,

d) såvitt avser utvecklingsbidrag och avslår motionerna
1975/76:2301 i denna del,

1975/76:2332, yrkandet 5,

1975/76:2359 i denna del,

1975/76:2361,

e) såvitt avser samdistributionsrabatten och avslår motionerna
1975/76:2332, yrkandet 4,

1975/76:2333, yrkandet 3,

1975/76:2334,

0 såvitt avser tidningar pä annat språk än svenska och avslår motionerna1975/76:342,

1975/76:902,

KU 1975/76: 46

1975/76:1985,

1975/76:2300,

1975/76:2332, yrkandet 7,

1975/76:2333, yrkandet 5,

samt ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
presstöd till tidningar på annat språk än svenska,

g) såvitt avser sa inverka nsfrågor och avslår motionerna
1975/76:2332, yrkandet 3,

1975/76:2333, yrkandet 4,

1975/76:2359 i denna del,

1975/76:2360,

h) såvitt avser stöd till tidskrifter och avslår motionerna
1975/76:918,

1975/76:2332, yrkandet 11,

i) såvitt avser propositionens förslag i övrigt samt avslår motionen
1975/76:2301 i övriga delar

2. att riksdagen

a) såvitt avser trvckfrihetsrättslig granskning av presstödet avslår
motionerna

1975/76:2332, yrkandet 8,

1975/76:2333, yrkandet 7 a

b) såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m. avslår motionerna 1975/76:2332,

yrkandet 2,

1975/76:2333, yrkandet 7 c,

c) såvitt avser höjning av det skattefria grundbeloppet för annonsskatten
avslår motionen 1975/76:2337,

d) såvitt avser besvärsrätt över presstödsnämndens beslut avslår
motionen 1975/76:2332, yrkandet 9,

e) såvitt avser behandlingen av veckopress av olika slag avslår
motionen 1975/76:2332, yrkandet 10,

0 såvitt avser utredning rörande nvtt bidragssystem avslår motionen
1975/76:2333, yrkandet 7 b,

g) såvitt avser den för/ättningstekniska regleringen av presstödet
avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 8,

h) såvitt avser utredning om annonsbladen avslår motionen
1975/76:2335,

i) såvitt avser de allmänna riktlinjerna för presstödet avslår motionen
1975/76:2332, yrkandet 1,

3. att riksdagen

a) till Stöd till dagspressen för budgetåret 1976/77 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.,

b) till Presstödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr. samt
avslår motionen 1975/76:2333, yrkandet 6,

KU 1975/76: 46

c) till Pressens lånefond för budgetåret 1976/77 under fonden
för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000
kr.

Stockholm den 9 april 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna
(s)*, Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson
i Edane (s), Hernelius (m)*, Berndtson (vpk) och Jonsson i Alingsås (fp).

*Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Presstödet är en del av samhällets massmediepolitik. Folkpartiet har i
mars 1976 antagit ett liberalt massmedieprogram: ”Frihet och mångfald”.
Redan i titeln anges vad vi anser vara den yttersta målsättningen för samhällets
politik på detta för demokratin vitala område.

Massmedierna har en rad viktiga uppgifter i det moderna samhället. De
skall erbjuda människor information, kultur och förströelse. De har ett stort
ansvar som förmedlare av kunskap om verkligheten, opinioner, kultur, känsloupplevelser
och underhållning. Medborgarna har rätt till mångsidig och
korrekt information. Det är massmediernas ansvar att garantera den rätten.

Det finns en tendens att betrakta t. ex. pressens roll alltför snävt. Den
ses ur ensidigt partipolitisk synvinkel. Dagstidningarnas uppgift som nyhetsoch
annonsorgan, som förmedlare av kultur, förströelse, familjenytt och
sportmaterial finns ofta inte alls med i bedömningen, inte heller deras viktiga
roll som uttryck för lokala och regionala opinioner.

Enligt liberal uppfattning har massmedierna i en demokrati en unik uppgift:
att övervaka överheten. Massmedierna måste därför skyddas mot överhetssamhällets
försök att kontrollera medierna. Stalén skall garantera massmediernas
frihet oell mångfald, inte styra medierna.

Genom att så långt som möjligt stå fria från etablerade intressen, genom

KU 1975/76: 46

att självständigt och kritiskt förmedla nyheter ger massmedierna medborgarna
möjligheter att själva ta ställning. Att kritiskt granska överheten handlar
inte bara om ledarsidor och opinionsbildande avdelningar. Genom mediernas
mångfald kan olika nyhetsvärderingar och skilda verklighetsbeskrivningar
komma fram.

Olika åsiktsriktningar måste alltid få möjlighet att framträda. Därför är
det viktigt att tidningarna står öppna för debatt, men också att det finns
möjligheter för grupper, organisationer eller privatpersoner att skapa sig egna
språkrör.

I vårt massmediepolitiska program har vi slagit fast:
ali en allsidig press är nödvändig för ett vitalt samhälle. Läsarna har rätt
att kunna välja information ur skilda källor, grundad på olika nyhetsvärderingar.

alt olika grupper i samhället måste ha rätt att försöka skapa sig egna språkrör.

Staten bör stödja - inte hindra - försök att etablera nya tidningar.
ali ekonomiskt starka tidningar oftast blir mest självständiga och som regel
har störst möjligheter att bedriva bra journalistik. Pressens ekonomi får
inte undergrävas med speciella pålagor. Annonsskatten måste därför avskaffas.

ali tidningarna själva måste få avgöra om de skall bedriva annonssamarbete.
Annonserna är en del av tidningens innehåll och staten skall inte genom
selektiva stödåtgärder söka påverka tidningarnas innehåll, vare sig detta
gäller text eller annonser. Statliga ingrepp mot annonsintäkterna liksom
speciellt statligt stöd till annonssamverkan måste därför avvisas.
all presstödet så långt möjligt måste bygga på automatiskt verkande regler.
Grunden bör vara generella åtgärder. Men också det selektiva produktionsstödet
till dagspressen är nödvändigt. Stödet måste dock ta hänsyn
till förhållandet mellan konkurrerande tidningars totalupplagor. Ekonomiskt
starka tidningar får inte försvagas genom presstödet,
attdiskrimineringenav invandrar-och minoritetstidningarna måste upphöra.
Det är ett självklart rättvisekrav att en tidning som uppfyller kraven
för presstöd skall få det - oavsett på vilket språk den skrivs.

Folkpartiet stöder den kraftiga uppräkningen av presstödet. Den är nödvändig
för att bevara den viktiga mångfalden och friheten. Med vår liberala
grundsyn skiljer vi oss dock från den socialdemokratiska presspolitiken på
flera väsentliga områden och vi reserverar oss därför mot utskottsmajoriteten
på följande punkter:

1. Samdistributionsrabatten - en generell stödåtgärd - bör höjas från 3
till 5 öre (reservation nr 6).

2. Förslaget till bidrag för annonssamverkan bör avslås (reservation
nr 9).

3. Med de nya uppgifter som presstödsnämnden nu föreslås få, ofta innebärande
ett ökat utrymme för skönsmässiga prövningar, bör rätt till besvär
över nämndens beslut införas (reservation nr 15).

KU 1975/76: 46

4. Presstödet får tyvärr allt fler inslag av selektivt slag. Det är därför
nödvändigt att den granskning som vi länge krävt av stödformernas förenlighet
med tryckfrihetslagstiftningen nu kommer till stånd. Reglerna för
massmedierna måste utformas så att de garanterar mediernas frihet även
i tider av yttre tryck. Också under kris- och krigstid måste medierna vara
oberoende. Det bör därför övervägas om grunderna för presstödet kan tas
in i grundlag eller i vanlig lag (reservation nr 11 och 18).

5. Det föreslagna utvecklingsbidraget bör göras större. Det selektiva
presstödet får inte skapa svårigheter för mindre ensamtidningar med konkurrens
från stora tidningar med annan utgivningsort och många gånger
med produktionsbidrag (reservation nr 4).

6. Skatten på annonser och reklam bör avskaffas (reservation nr 13 och
14).

7. Den systematiska diskrimineringen av vissa veckotidningar måste upphöra.
I motionen 1975/76:2332 anförs härom:

På ett godtyckligt sätt skiljer staten på olika veckotidningar. Vissa veckotidningar
anses vara ”av dagspresskaraktär” och får då del av samhällets
stödåtgärder. Andra räknas som rena veckotidningar och får inget stöd.

Vissa veckotidningar är momsbelagda, andra inte. En del veckotidningar
har högre annonsskatt än andra. Vissa veckotidningar har rätt till produktionsstöd,
lån ur pressens lånefond och samdistributionsrabatt. Andra ställs
helt utanför presstödet. Vissa veckotidningar får del av den statliga annonseringen
i form av s. k. samhällsinformation. Andra veckotidningar får
inte del av sådana anslag.

Det är olämpligt att statsmakterna på punkt efter punkt gör skillnad mellan
olika slag av veckotidningar och att denna skillnad nu förstärks. Det blir
lätt en godtycklig bedömning av ”värdet” av olika slag av veckotidningar.
Det är t. ex. inte önskvärt att regering och riksdag handlar så, att vissa
politiska veckotidningar har rätt till alla privilegier medan ambitiösa specialtidningar
drabbas av alla diskriminerande bestämmelser.

(reservation nr 16).

8. Diskrimineringen av invandrartidningarna måste upphöra. De tidningar
som i övrigt uppfyller förutsättningarna för presstöd skall som invandrarverket
framhållit ges detta oavsett på vilket språk de skrivs. Folkpartiet
har i en reservation till inrikesutskottets betänkande InU 1975/76:36 om
invandrarpolitiken föreslagit en förstärkning av det stöd som utgår till tidskrifter
som ges ut av olika invandrargrupper. Enligt vår mening skall detta
stöd reserveras till de organ som inte uppfyller förutsättningen för presstöd.
Utskottsmajoritetens förslag att nu skjuta på lösningen av denna fundamentala
rättvisefråga genom ytterligare utredningen är bara ett nytt försök
att i det längsta upprätthålla en snål särbehandling av dessa tidningar (reservation
nr 9).

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser vi att utskottet under
punkten 2 i) bort ha hemställt

2 i) att riksdagen såvitt avser de allmänna riktlinjerna för presstödet

KU 1975/76: 46

med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 1, ansluter
sig till de riktlinjer för presspolitiken och presstödet som anges
i motionen.

2. av herrar Werneri Malmö(m)och Hernelius(m)som anfört och hemställt:

Redan när det nuvarande produktionsbidragssystemet infördes 1971 betonade
ledamöterna från moderata samlingspartiet att ett stöd till dagspressen
måste uppfylla tre krav.

För det första måste stödet i möjligaste utsträckning vara av generell
natur. Det skall vara stöd till dagspressen i dess helhet, inte till enskilda
tidningar.

För det andra får inte stödet utformas så att det kan uppfattas som partipolitiskt
diskriminerande.

För det tredje måste stödet utformas så att det inte snedvrider konkurrensen
mellan olika tidningar och tidningsföretag.

Mot denna bakgrund är det naturligt att vi framför allt ansett att stödet
bör utgå genom olika typer av generella stödåtgärder, som uppfyller de tre
krav som uppgetts ovan. Sådana stödformer är t. ex. generella papperssubventioner,
transportstöd (inkl. postverkets tidningstaxa), avskaffande av reklamskatten
samt en utökning av den betalda samhällsinformationen på
annonsplats.

Den utformning som presstödet till sin huvuddel haft sedan 1971 har
inte uppfyllt dessa krav. I stället har statsmakterna valt ett huvudsakligen
selektivt stödsystem, som visserligen tillfälligt visat sig vara ägnat att bromsa
takten av tidningsnedläggande, men som på längre sikt öppnar allvarliga
perspektiv när det gäller pressens självständighet gentemot statsmakten i
ett alltmer centraliserat samhälle. Den utbyggnad av det selektiva stödet
som nu föreslagits i propositionen 1975/76:131 och som utskottsmajoriteten
tillstyrker är ägnad att ytterligare understryka de farhågor som vi från moderat
sida tidigare har framfört i detta hänseende. 1 stället för att vidtaga
åtgärder föra» fl till stånd en övergång från nuvarande selektiva stödsystem
väljer regeringen nu att ytterligare bygga ut och förstärka det selektiva pressstödet.

Denna utveckling kan vi inte stödja. Enligt vår mening bör man nu beträda
en ny väg där presstödet i huvudsak byggs upp kring generella stödformer.
För att få underlag för en sådan politik krävs en ny pressutredning. En
viktig uppgift för denna måste vara att pröva möjligheterna att ge generellt
stöd utan att några negativa effekter uppkommer. I det sammanhanget måste
problemen för storstädernas andratidningar ägnas speciell uppmärksamhet.
Det råder enighet om att behov föreligger av ekonomiskt stöd från staten
till pressen enär en vital och mångsidig tidningspress är nära nog en förutsättning
för ett modernt levande folkstyre. Syftet måste vara att bevara
tidningsföretagens mångfald. Den bevakning och kontroll av samhällets offentligrättsliga
organ och inte minst av regeringsmaktens utövning och stats -

KU 1975/76: 46

makternas handlande, som en fri och oberoende tidningspress har att utöva
inom ett livskraftigt folkstyre, leder emellertid till att mycket stor varsamhet
måste iakttas vid utformningen av statligt tidningsstöd. Pressens självständighet
och oberoende måste garanteras.

Det kan på allvar ifrågasättas om några av de stödåtgärder som föreslås
i propositionen och som utskottsmajoriteten stöder är förenliga med tryckfrihetslagstiftningen.
Vi har vid upprepade tillfällen krävt att hela frågan
om presstödets utformning och omfattning skall underställas en kvalificerad
tryckfrihetsrättslig prövning. Det är väsentligt att denna kommer till stånd
skyndsamt. Presstödets utformning måste fastställas i lag.

I avvaktan på att ett nytt system för presstödet kan utarbetas måste tidningarna
få ett starkare stöd. Vi föreslår att detta sker genom att samdistributionsrabatten
höjs från 3 till 5 öre. De föreslagna höjningarna av
produktionsbidragen bör däremot med undantag för maximibeloppet för
flerdagarstidningarna i storstäderna avslås. Även bidraget till annonssamverkan
måste avslås. Försök från statsmakternas sida att påverka innehållet
i tidningarna är särskilt allvarliga. En bättre lösning är att avskaffa annonsoch
reklamskatten.

En inriktning på mer generella stödåtgärder gör en förstärkning av pressstödsnämndens
kansli onödig. Vi anser att nämnden hittills löst sina uppgifter
tillfredsställande utan särskilt kansli.

Behandlingen av tidningar på annat språk än svenska är ett belysande
exempel på hur ett selektivt presstöd kan utnyttjas så att det diskriminerar
vissa tidningar. Utskottsmajoriteten är inte heller i år beredd att ge invandrartidningar
ett presstöd av samma omfattning som de svenskspråkiga
tidningarna. Frågan om diskrimineringens upphörande behöver inte utredas
ytterligare. Det räcker med att ange i presstödsförordningen att presstöd
skall utgå till tidningarna oavsett på vilket språk de utkommer.

Med hänvisning till vad vi anfört i denna reservation har vi reserverat
oss mot ett flertal av de förslag som utskottsmajoriteten godtagit. Av voteringstekniska
skäl har vi delat upp dessa yrkanden på flera olika reservationer.

Vi anser att utskottet under punkte 1 a) bort ha hemställt

1 a) att riksdagen såvitt avser täckningstalet som bidragskriterium
m. m. med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandena 1 och
2, och med avslag på propositionen 1975/76:131 i dessa delar
avslår förslaget om täckningsprincipen som beräkningsgrund
för produktionsbidrag samt avslår förslaget om uppräkning av
produktionsbidraget i vad avser höjning från 7 900 kr./ton till
11 000 kr./ton, av det fasta bidraget till fådagarstidningar. av
det lägsta bidraget till flerdagarstidningar och av maximibidraget
till flerdagarstidningar i landsorten.

3. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

KU 1975/76: 46

I propositionen 1975/76:131 har beloppen förde olika stödåtgärderna uppräknats
mellan 39 och 44 procent. För att undvika en försämring relativt
sett av stödet till flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna bör minimibeloppet
för produktionsbidraget till dessa tidningar höjas till 2 800 000
kr.

Med hänsyn till det anförda anser jag att utskottets hemställan under
punkten 1 c) bort ha följande lydelse:

1 c) att riksdagen såvitt avser produktionsbidrag till flerdagarstidningar
med utgivning i storstäderna med bifall till motionen
1975/76:2359 i denna del beslutar att produktionsbidrag till
flerdagarstidningar med utgivning i storstäderna skall utgå med
lägst 2 800 000 kr. samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna
del.

4. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anserjag att utskottet
under punkten 1 d) bort ha hemställt:

1 d) att riksdagen såvitt avser utvecklingsbidrag med bifall till motionen
1975/76:2332, yrkandet 5, uttalar att utvecklingsbidrag
skall kunna utgå med högst 900 000 kr. per år för fådagarstidningar
och högst 1,8 milj. kr. per år för flerdagarstidningar
under högst två år av en fyraårsperiod samt att totalramen
för utvecklingsbidrag sätts till 9 milj. kr. per år och avslår propositionen
1975/76:131 i denna del samt motionerna
1975/76:2301 i denna del, 1975/76:2359 i denna del och
1975/76:2361.

5. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

I förhållande till pressutredningens förslag har regeringen i propositionen
1975/76:131 räknat upp bidragen i olika avseenden. Uppräkningarna har
emellertid inte varit lika stora över hela linjen. Framför allt har förslaget
om utvecklingsbidrag försämrats i förhållande till övriga stödåtgärder. Detta
är enligt min mening olyckligt eftersom stödet därmed urholkats just i den
del där möjligheter för utveckling av enskilda tidningar borde ha skapats.

Jag anser att utskottet under punkten 1 d) bort ha hemställt

1 d) att riksdagen såvitt avser utvecklingsbidrag med bifall till motionen
1975/76:2359 i denna del uttalar att utvecklingsbidrag
till fådagarstidningar skall utgå med högst 850 000 kr. per år
samt att utvecklingsbidrag till flerdagarstidningar skall utgå
med högst 1 750 000 kr. och avslår propositionen 1975/76:131
i denna del samt motionerna 1975/76:2301 i denna del,
1975/76:2332, yrkandet 5, och 1975/76:2361.

6. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfört och hemställt:

KU 1975/76: 46

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi
att utskottet under punkten 1 e) bort ha hemställt

1 e) att riksdagen såvitt avser samdistributionsrabatten med bifall
till motionerna 1975/76:2332, yrkandet 4. och 1975/76:2333,
yrkandet 3, hos regeringen begär att samdistributionsrabatten
skall höjas från tre till fem öre per distribuerat exemplar samt
avslår propositionen 1975/76:131 i denna del och motionen
1975/76:2334.

7. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi
att utskottet under punkten 1 0 bort ha hemställt

1 0 att riksdagen såvitt avser tidningar på annat språk än svenska
med bifall till motionerna 1975/76:342, 1975/76:902,

1975/76:1985,1975/76:2332, yrkandet 7, 1975/76:2333, yrkandet
5, och med avslag på motionen 1975/76:2300 och propositionen
1975/76:131 i denna del uttalar att tidningar på andra
språk än svenska skall i fråga om presstöd behandlas på samma
sätt som tidningar som utkommer på svenska språket.

8. av her Boo (c), Fiskesjö (c), Jonnergård (c) och Nordin (c) som

dels ansett att det stycke på s. 18 i utskottets betänkande som börjar
med orden "Det bör enligt” och slutar med orden "regeringen till känna”
bort ersättas av följande text:

Det bör enligt överväganden skall ske. Den av utskottet begärda

översynen bör ske med största skyndsamhet. Situationen för många invandrartidningar
är dock redan nu så besvärlig att det i avvaktan på den
nya utredningens resultat är nödvändigt att ställa ytterligare medel till förfogande
för dessa tidningar redan fr. o. m. det nya budgetårets början.

I motionen 1975/76:2300 av herr Nordin m. fl. (c) föreslås utöver det
belopp som angetts i budgetpropositionen 1975/76:100 att ytterligare 1 milj.
kr. bör anvisas för projektstöd till i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter
på främmande språk. Utskottet finner motionsförslaget välmotiverat och
ansluter sig till detsamma. Med hänsyn till att stora invandrargrupper givits
rösträtt i de kommunala valen i år framstår det som nödvändigt med en
omedelbar förstärkning av detta tidningsstöd. Därmed ökas förutsättningarna
för en nyanserad och allsidig valdebatt bland olika invandrargrupper.
Medlen bör disponeras av invandrarverket i enlighet med redan gällande
ordning: Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till känna.

KU 1975/76: 46

dels att utskottet under punkten 1 0 bort ha hemställt

1 0 att riksdagen såvitt avser tidningar på annat språk än svenska
med bifall till motionen 1975/76:2300 till åtgärder för invandrare
för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln utöver tidigare
anvisade medel anvisar 1 000000 kr. att utnyttjas till
stöd åt tidningar och tidskrifter samt med avslag på motionerna
1975/76:342,1975/76:902,1975/76:1985,1975/76:2332, yrkandet
7, och 1975/76:2333, yrkandet 5, ger regeringen till känna
vad utskottet anfort beträffande presstöd till tidningar på annat
språk än svenska.

9. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfort och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi
att utskottet under punkten 1 g) bort ha hemställt

1 g) att riksdagen såvitt avser samverkansfidgor med bifall till motionerna
1975/76:2332, yrkandet 3, och 1975/76:2333, yrkandet
4, avslår förslaget om bidrag till annonssamverkan och avslår
propositionen 1975/76:131 i denna del samt motionerna
1975/76:2359 i denna del och 1975/76:2360.

10. av herr Berndtson (vpk) som anfört och hemställt:

Pressutredningens olika förslag till stödåtgärder till pressen har inte på
något avgörande sätt angripit grundorsaken till den ökade monopoliseringen
och koncentrationen påtidningsområdet. Den faktorsom spelar största rollen
för tidningsekonomin är är annonsinkomsterna. De nu föreslagna åtgärderna
är ytterst försiktigt utformade men lämnar trots detta inte skydd för tredje
tidning i ett utgivningsområde. De ställda förslagen syftar till samverkan
mellan till storleken ganska lika tidningar, medan den lilla tidningens underläge
i förhållande till den stora inte beaktats. Det förslag som framlagts
av ledamoten i pressutredningen Östen Johansson och som stöds av flera
remissinstanser har fördelar i förhållande till vad propositionen nu föreslår,
och regler för samverkan inom annonsförsäljningen bör därför utformas
enligt där föreslagna riktlinjer.

Med hänvisning till det anförda anser jag att utskottet under punkten
1 g) bort ha hemställt

1 g) att riksdagen såvitt avser samverkansfrågan med bifall till motionen
1975/76:2359 i denna del hos regeringen begär att regler
för annonssamverkan utarbetas i enlighet med vad som anförs
i motionen samt avslår propositionen 1975/76:131 i denna del
och motionerna 1975/76:2332, yrkandet 3, 1975/76:2333, yrkandet
4, samt 1975/76:2360.

KU 1975/76: 46

11. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi
att utskottet under punkten 2 a) bort ha hemställt

2 a) att riksdagen såvitt avser tryck/rihetsrättslig granskning av pressstödet
mtå bifall till motionerna 1975/76:2332, yrkandet 8, samt
1975/76:2333, yrkandet 7 a, hos regeringen begär att en särskild
granskning av presstödet ur tryckfrihetssynpunkt genomförs
av tryckfrihetsrättslig expertis.

12. av herrar Werner i Malmö (m) och Hernelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet
under punkten 2 b) bort ha hemställt

2 b) att riksdagen såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m.
med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 c, hos regeringen
begär skyndsam utredning i vad gäller avskaffande
av reklamskatten samt avslår motionen 1975/76:2332, yrkandet

13. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet
under punkten 2 b) bort ha hemställt

2 b) att riksdagen såvitt avser avskaffande av annonsskatten m. m.
med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 2, antar det
i bilaga 2 intagna förslaget till lag om upphävande av lagen
(1972:266) om skatt på annonser och reklam och avslår motionen
1975/76:2333, yrkandet 7 c.

14. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet
under punkten 2 c) bort ha hemställt

2 c) att riksdagen såvitt avser höjning av det skattefria grundbeloppet
för annonsskatten under förutsättning av avslag på reservationen
nr 13 med bifall till motionen 1975/76:2337 antar det i bilaga 3
intagna förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt
på annonser och reklam.

15. av herrar Werner i Malmö (m), Hernelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfört och hemställt:

KU 1975/76:46

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser
vi att utskottet under punkten 2 d) bort ha hemställt

2 d) att riksdagen såvitt avser besvärsrätt överpresstödsnämndens beslut
med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 9, uttalar
att rätt till besvär över presstödsnämndens beslut bör införas.

16. av herr Jonsson i Alingsås (fp) som anfört och hemställt

Med hänvisning till vad som anförts i reservationen 1 anser jag att utskottet
under punkten 2e) bort ha hemställt

2 e) att riksdagen såvitt avser behandlingen av veckopress av olika
slag med bifall till motionen 1975/76:2332, yrkandet 10, ger
regeringen till känna vad som anförs i motionen om diskrimineringen
av delar av veckopressen.

17. av herrar Werner i Malmö (m) och Hemelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet
under punkten 2 0 bort ha hemställt

2 0 att riksdagen såvitt avser utredning rörande nytt bidragssystem
med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 7 b, hos regeringen
begär skyndsam utredning i vad gäller frågan om övergång
från ett selektivt till ett generellt bidragssystem i enlighet
med vad som i motionen anförts.

18. av herrar Wemer i Malmö (m), Hemelius (m) och Jonsson i Alingsås
(fp) som anfört och hemställt:

Med hänvisning till vad som anförts i reservationerna 1 och 2 anser vi
att utskottet under punkten 2 g) bort ha hemställt

2 g) att riksdagen såvitt avser den Jörfattningstekniska regleringen av

presstödet med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet 8,
uttalar att reglerna om presstöd skall fastställas i lag och hos
regeringen begär förslag till lag om presstöd.

19. av herrar Werner i Malmö (m) och Hemelius (m) som anfört och hemställt: Med

hänvisning till vad som anförts i reservationen 2 anser vi att utskottet
under punkten 3 b) bort ha hemställt

3 b) att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2333, yrkandet

6. till Presstödsnämnden för budgetåret 1976/77 under sjunde
huvudtiteln anvisare» förslagsanslag av 500 000 kr. samt avslår
propositionen 1975/76:131 i denna del.

KU 1975/76:46

Inrikesutskottets yttrande Bilaga i

1975/76:3 y

i frågan om stöd till invandrartidningar

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 6 april i anslutning till handläggningen
av propositionen 1975/76:131 om statligt stöd till dagspressen och motioner
begärt att inrikesutskottet skall yttra sig över motionen 1975/76:2300 av
herr Nordin m. fl. (c) jämte alternativ till skrivningar i den aktuella frågan.

1 motionen 2300 yrkas att riksdagen skall besluta anvisa invandrarverket
ett tilläggsanslag om en miljon kronor utöver i budgetpropositionen föreslaget
belopp att användas till stöd åt i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter
på främmande språk.

Utskottet

Inrikesutskottets befattning med frågor om stöd till tidningar och tidskrifter
som ges ut av invandrarnas organisationer har sitt ursprung i ställningstagandet
förra året till prop. 1975:26 om riktlinjei för invandrar- och
minoritetspolitiken m. m. I det sammanhanget föreslog inrikesutskottet att
det inom ramen för anslaget Åtgärder för invandrare skulle anvisas 400000
kr. såsom stöd i form av projektbidrag till tidningar och tidskrifter på främmande
språk som ges ut här i landet och riktar sig till invandrar- och minoritetsgrupper
i Sverige. Utskottets ställningstagande var enhälligt, men
i ett särskilt yttrande förklarade representanter för moderata samlingspartiet
och folkpartiet att invandrartidningar även borde kunna få bidrag enligt
presstödskungörelsen.

Innan inrikesutskottet tog ställning i ärendet inhämtades yttrande från
konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet ansåg det inte ändamålsenligt
att ge stöd till invandrartidningar enligt presstödskungörelsen utan förordade
att tidningarnas stödbehov skulle tillgodoses inom ramen för samhällets
åtgärder på invandrarpolitikens område. Representanter för moderata samlingspartiet
och folkpartiet anförde i en avvikande mening att stöd borde
lämnas enligt presstödskungörelsen.

Riksdagen har även för nästa budgetår beviljat medel för stöd till invandrartidningar.
Beloppet har fastställts till 600 000 kr. 1 kammaren röstade
folkpartiet för en ytterligare anslagsuppräkning med 520 000 kr.

Konstitutionsutskottet har för inrikesutskottet redovisat tre olika alternativ
som övervägs när det gäller stödgivningen till invandrartidningar.

Alternativet 1 innebär att stöd skall utformas så, att det så långt möjligt
får samma effekter som det allmänna presstödet men att det bör övervägas

KU 1975/76:46

ytterligare vilken författningsmässig reglering stödet skall ha och vilken
ordning i övrigt som bör gälla för utdelning av stödet. Det bör bl. a. undersökas
möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över ett särskilt
anslag. Tanken är att förslag skall läggas fram och medel anvisas på tillläggsbudget
i så god tid att den nya ordningen kan tillämpas fr. o. m. nästa
kalenderår.

Alternativet 2 utgår från samma synsätt som alternativ 1. Enligt detta
alternativ bör emellertid ytterligare penningmedel ställas till förfogande redan
från den 1 juli i år genom höjning av det nuvarande anslaget som
handhas av invandrarverket.

Alternativet 3 innebär att invandrartidningarna innefattas under reglerna
för det allmänna presstödet.

Inrikesutskottet har inte något att erinra mot att man undersöker en samordning
av det allmänna presstödet och det speciella stöd till invandrartidningar,
som nu hanteras av invandrarverket. Om en ny ordning genomförs
redan under nästa budgetår får det återverkningar för anslaget Åtgärder
för invandrare. Denna konsekvens bör i så fall övervägas i sammanhanget.

När det gäller yrkandet i motionen av herr Nordin m. fl. (c) vill utskottet
anföra följande. Yrkandet tar sikte på ett anslag som enligt gällande fördelningsregler
skall prövas i inrikesutskottet. Detta anslag har riksdagen
så sent som den 31 mars i år på förslag av utskottet fastställt för det kommande
budgetåret. Riksdagen avslog då en motion om ökade medel till
invandrartidningar. När inrikesutskottet tog slutlig ställning i frågan var
propositionen 131 om statligt stöd till dagspressen framlagd. Det har alltså
funnits goda möjligheter - även mot bakgrund av förslagen i den nämnda
propositionen - att i samband med den ordinarie budgetbehandlingen för
dem som så ville framställa yrkanden och rösta för ytterligare medel till
stöd för invandrartidningar. Så skedde emellertid inte från centerpartiets
sida. I det sammanhanget bör också noteras att representanterna för centerpartiet
i såväl inrikes- som konstitutionsutskottet stod bakom fjolårets
beslut att presstöd till invandrartidningar skall utgå över invandrarverkets
anslag och ej genom det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening måste det resas allvarliga invändningar från såväl
principiella som praktiska utgångspunkter mot en behandlingsordning av
det slag motionärernas förslag innebär. Det skulle få betänkliga följder för
fastheten och konsekvensen i riksdagens budgetbehandling, om det allmänt
accepterades att redan fastställda anslag omprövades för att någon eller några
ledamöter underlåtit att ställa yrkande i det rätta sammanhanget. Följden
av motionen kan bli att riksdagen inom loppet av några veckor voterar
i samma fråga två gånger. Saken blir givetvis inte bättre av att yrkandet
om omprövning av anslaget behandlas i ett annat utskott än det som enligt
gällande regler har att göra anslagsprövningen. Det måste föreligga synnerligen
starka skäl för att man skall acceptera en sådan omprövning som

KU 1975/76:46

motionärerna tänker sig. Några sådana skäl har inte presterats, och motionen
bör därför avslås.

Stockholm den 8 april 1976

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund
(c). Nordgren (m). Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar (s). Gustafsson
i Säffle (c). Andréasson i Falkenberg (s). Ulander (s). Hallgren (vpk) och
Carlström (fp).

Avvikande meningar

1. av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Gustafsson i Säffle (c), som anfört:

Vi ansluter oss till den uppfattning som redovisas i alternativ 2. Så snart
som möjligt bör ett särskilt stöd till invandrartidningar utgå efter regler
som ligger i linje med det allmänna presstödet. För att invandrartidningarna
under mellantiden tills det nya stödet genomförts inte skall vara sämre
ställda än annan press bör de medel som står till invandrarverkets förfogande
för det aktuella ändamålet ökas med 1 milj. kr., såsom föreslås i motionen
av herr Nordin m. fl. (c).

2. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nordgren (m). Oskarson (m) och Carlström
(fp), som anfört:

Invandrartidningar bör i princip åtnjuta stöd enligt presstödskungörelsens
regler. Tidningar som uppfyller kraven för presstöd bör få detta oavsett
på vilket språk de utges. Att nyhetstidningar för språkliga minoriteter och
invandrare trycks på annat språk än svenska, som t. ex. Estniska Dagbladet
och Finn Sanomat, inte får presstöd är en upprörande diskriminering. Också
invandrarverket har understrukit det rimliga i att dessa tidningar ges möjlighet
till presstöd.

Vid sidan om det allmänna presstödet kan det finnas behov av att stödja
publikationer som ges ut av eller för invandrargrupper och språkliga minoritetsgrupper
och som inte uppfyller förutsättningarna för allmänt pressstöd.
Särskilt stöd bör därför kunna utgå över anslaget Åtgärder för invandrare.
Från folkpartiets sida har tidigare i år yrkats höjning av detta
anslag för att möjliggöra en ökad bidragsgivning.

KU 1975/76:46

Bilaga 2

(Lagförslag till reservation nr 13)

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam

Härigenom föreskrives att lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam skall upphöra att gälla den 1 juli 1976.

KU 1975/76:46

Bilaga 3

(Lagförslag till reservation nr 14)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam

Härigenom föreskrives att 24 § lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam skall ha nedan angiven lydelse.

Nuvarande lydelse

Till skattskyldig, som redovisat
reklamskatt för annonser i självständig
periodisk publikation, som har
karaktär av dagspress, populärpress
eller fackpress, återbetalar riksskatteverket
så stor del av den erlagda
skatten för ett kalenderår som svarar
mot en skattepliktig omsättning om
högst 3 miljoner kronor för helt år.
Återbetalningen sker efter utgången
av varje halvt kalenderår. För första
halvåret av ett kalenderår får återbetalat
belopp ej överstiga skatten på
en omsättning om 1 500000 kr.

Föreligger rätt till återbetalning
enligt första stycket får riksskatteverket,
om den skattepliktiga omsättningen
kan förväntas med säkerhet
icke överstiga 3 miljoner kronor
för helt kalenderår, medge befrielse
tills vidare från skyldighet att inbetala
reklamskatt.

Om synnerliga skäl föreligger kan ri
än som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

Till skattskyldig, som redovisat
reklamskatt för annonser i självständig
periodisk publikation, som har
karaktär av dagspress, populärpress
eller fackpress, återbetalar riksskatteverket
så stor del av den erlagda
skatten för ett kalenderår som svarar
mot en skattepliktig omsättning om
högst 5 miljoner kronor för helt år.
Återbetalningen sker efter utgången
av varje halvt kalenderår. För första
halvåret av ett kalenderår får återbetalat
belopp ej överstiga skatten på
en omsättning om 2 500000 kr.

sskatteverket återbetala skatt tidigare

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.