KU 1975/76: 40

Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76: 40

med anledning av motion om mångsyssleriet i politiken
Motionen

I motionen 1975/76:389 av herr Ahlmark m. fl. (fp) hemställs "att riksdagen
hos regeringen begär en kartläggning av mångsyssleriets omfattning
och verkningar i svensk politik”.

Enligt motionärerna har t. ex. utredningen om den kommunala demokratin
tagit fram värdefullt material från kommunalpolitiken. Ytterligare
undersökning bör emellertid göras som omfattar även rikspolitiken. Enligt
motionärerna börén sådan kartläggning av de förtroendevaldas arbetsvillkor
bl. a. omfatta följande frågeställningar:

Hur fördelar politiska förtroendemän sin tid mellan olika uppdrag i kommun,
landsting, riksdag, parti, organisationer i övrigt och andra engagemang?

Hur mycket hinner politiker följa med i den aktuella facklitteraturen och
i debatten om de frågor de själva skall vara med och besluta om?

Vad gör partierna för att fördela uppdragen på fler personer?

Vilket slag av uppdragskoncentration har ett positivt värde från samordningssynpunkt
och för ömsesidiga impulser?

Hur mycket tid har förtroendemännen för att hålla kontakt med de väljare
som de företräder?

Går utvecklingen mot mer eller mindre av mångsyssleri?

Hur upplever förtroendemännen sina möjligheter att förena det nuvarande
sättet att arbeta politiskt med normala mänskliga relationer, bl. a. familjeliv?

Vilket utrymme får politikerna för att förbereda sammanträden och aktivt
påverka besluten utifrån ett tillräckligt kunskapsunderlag?

Frågans tidigare behandling

Under åren 1970-1973 behandlades men avslogs motioner med motsvarande
syfte som den förevarande varje år i riksdagen. Vid 1971 års riksdag
redogjorde konstitutionsutskottet i sitt betänkande (KU 1971:63) för olika
pågående vetenskapliga undersökningar med anknytning till den aktuella
frågeställningen. I sitt yttrande vid 1972 års riksdag (KU 1972:7) avstyrkte
utskottet motionsyrkandet bl. a. med hänvisning till dessa undersökningar.

Utskottet anförde vidare att de i motionen behandlade frågorna fortlöpande
behandlas inom ramen för de olika statsvetenskapliga institutionernas forskningsarbete.

Vid 1973 års riksdag avstyrkte konstitutionsutskottet motionsyrkandet
med hänvisning till vad utskottet anfört i sitt yttrande föregående år (KU
1973:35). I en reservation (2 fp) yrkades att riksdagen skulle hemställa om

I Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 40

KU 1975/76: 40

2

att en kompletterande kartläggning, sammanställning och analys görs av
mångsyssleriets omfattning och verkningar i svensk politik. Riksdagen följde
liksom tidigare år utskottet.

Vissa undersökningar

Undersökningar av förtroendevaldas arbetsförhållanden i kommuner,
landsting och riksdag har utförts från tid till annan. Flera av de frågeställningar
som nämns i motionen aktualiserades inom den statsvetenskapliga
kommunalforskningsgruppens arbete. Detta är i dag i allt väsentligt avslutat.
De kommunala förtroendemännens arbetssituation har också belysts genom
det arbete som bedrivits inom utredningen om den kommunala demokratin
(SOU 1974:41). Inom den s. k. representationsundersökningen vid statsvetenskapliga
institutionen vid Göteborgs universitet ägnas en särskild delundersökning
åt riksdagsledamöternas roll som representanter för'lokala
och kommunala opinioner. I denna undersökning studeras bl. a. riksdagsmännens
anknytning till organisationer, grupper och intressen, t. ex. deras
uppdrag i organisationer och föreningar dels vid nomineringen, dels som
aktiva riksdagsmän. Även den kommunala representationen i riksdagen
kommer att kartläggas. Representationsundersökningen bygger i denna del
främst på en större intervjuundersökning av ledamöterna i andra kammaren
1969.

Utredningen angående en allmän översyn av riksdagens arbetsformer genomförde
under 1974 en motsvarande kartläggning av riksdagsledamöternas olika
uppdrag inom och utom riksdagen. Undersökningen, som bygger påen
enkätundersökning med ledamöterna, kommer att redovisas som en bilaga
till ett delbetänkande från utredningen under februari 1976. I enkäten insamlades
uppgifter angående ledamöternas förtroendeuppdrag av olika slag
samt yrkesverksamhet. Samtidigt gjordes ett försök att via "dagboksanteckningar”
kartlägga riksdagsmännens arbete under en novembervecka.

I enkäten fanns också frågor angående det antal sammanträden, föranledda
av dessa uppdrag, som ledamöterna deltagit i under 1974 fram till enkättillfället.
Vidare innehöll formuläret en fråga rörande tidsåtgången under
vecka 48 (25/11 - 2/12) 1974 för arbete i anslutning till de olika uppdragen.

Frågan om politikernas arbetsvillkor i det moderna samhället har också
aktualiserats inom ramen för det arbete som bedrivits av sekretariatet för
framtidsstudier. Som exempel kan nämnas det symposium kring framtidsstudier
och planeringsmetoder i ett demokratiskt samhälle som arrangerades
på Biskops-Arnö den 6-7 juni 1974. Överläggningarna från detta finns dokumenterade
i "Långsiktig planering och folkstyre” (Ds Ju 1974:10). Slutligen
kan nämnas att samarbetskommittén för långtidsmotiverad forskning (Ju
1974:11) startat ett särskilt utredningsarbete kring frågan om "Medborgarna,
politikerna och den offentliga sektorn”, inom vilket de förtroendevaldas
arbetsvillkor i olika sammanhang kommer att studeras. Den arbetsgrupp

KU 1975/76: 40

3

som svarar för detta arbete räknar med att framlägga en rapport inom två
år. Denna kommer att innehålla en kunskapsöversikt med förslag till ytterligare
forskning på de områden som är ofullständigt kartlagda.

Utskottet

De frågor rörande de förtroendevaldas arbetsvillkor som tas upp i motionen
1975/76:389 är av centralt intresse i en representativ demokrati. Det
är därför naturligt att de fortlöpande uppmärksammas i det statsvetenskapliga
forskningsarbetet. De av Riksbankens jubileumsfond finansierade forskningsprojekten
- kommunalforskningsprojektet och representationsundersökningen
- är två aktuella exempel på detta. Frågor av detta slag
har också under senare år tagits upp i andra sammanhang. Utredningen
om den kommunala demokratin har ägnat stor uppmärksamhet åt de kommunala
förtroendemännens arbetssituation, och utredningen om en allmän
översyn av riksdagens arbetsformer har tagit upp frågan om riksdagsmännens
arbetsmöjligheter och uppdrag vid sidan av riksdagsarbetet. Vidare kan nämnas
att kommittén för långtidsmotiverad forskning startat ett särskilt utredningsarbete
"Medborgarna, politikerna och den offentliga sektorn", inom
vilket flera av de i motionen aktualiserade frågorna kan komma att beröras.

Undersökningar av det slag som åsyftas i motionen är enligt utskottets
mening i första hand en uppgift för den statsvetenskapliga forskningen.
Frågan om uppdragsfördelningen mellan de förtroendevalda bör ses som
en praktisk avvägningsfråga där värdet av fackkunskaper, mångsidig erfarenhet
och samordning av politiken får ställas mot risken för en alltför
stor splittring i den enskilde politikerns arbetsuppgifter samt behovet att
engagera en så stor del som möjligt av medborgarna i samhällsarbetet. Det
ankommer på de politiska partierna utan någon som helst statlig inblandning
att i samband med nomineringarna och eljest göra de bedömningar
som erfordras i sammanhanget.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1975/76:389.

Stockholm den 17 februari 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s). Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m). Mossberg (s). Fiskesjö (c). Molin (fp). Svensson
i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvists), Björck i Nässjö (m). Nordin
(c), Olsson i Edane (s). Johansson i Malmö (s) och Berndtson (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1975/76: 40

4

Reservation

av herr Molin (fp) som ansett att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:

I motionen 1975/76:389 av herr Ahlmark m. fl. tas upp en rad frågor
med anknytning till de förtroendevalda politikernas arbetsförhållanden. 1
motionen begärs att en kartläggning skall göras av mångsyssleriets omfattning
och verkningar i svensk politik. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att mångsyssleriet i politiken måste begränsas. Därigenom får vi
fler och bättre politiker. Politiker med tid att sätta sig in i de alltmer
komplicerade samhällsfrågorna. Politiker med en reell möjlighet att hålla
kontakt med olika väljargrupper. Politiker med tid över för en tillvaro även
utanför sammanträdesrummen. Det är viktigt för demokratin att inte samhällsfrågorna
överlämnas till en isolerad maktelit av mångsysslande yrkespolitiker.

Att bekämpa det överdrivna mångsyssleriet är i första hand en uppgift
för de politiska partierna. Det är partierna som vid nomineringarna har
att se till att de olika förtroendeuppdragen sprids bland så många människor
som möjligt. En samlad kartläggning av det slag som begärs i motionen
kan enligt utskottets mening bidra till en ökad medvetenhet både inom
partierna och i den allmänna debatten om detta centrala demokratiska problem.
De olika pågående statsvetenskapliga forskningsprojekt, som syftar
till att belysa politikens villkor, skulle därigenom kunna kompletteras och
sammanfattas på ett värdefullt sätt. Det är därför viktigt att denna kartläggning
kommer till stånd och att de centrala frågor som tas upp i motionen
därvid blir ordentligt belysta.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:389 hos regeringen
begär en kartläggning av mångsyssleriets omfattning och verkningar
i svensk politik.

GOTAB 51305 Slockholm 1976