KU 1975/76: 39
Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76: 39
med anledning av motion om befogenhet för JO och JK att påkalla
domstols prövning av tvistig rättsfråga
Motionen
1 motionen 1975/76:901 av fru Kristensson (m) och herr Börjesson i Falköping
(c) hemställs att riksdagen låter utarbeta och antar regler om befogenhet
för JO och JK att påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motionen tar i forsta hand sikte på JO:s sanktionsbefogenheter, men det
framhålls avslutningsvis att argumenteringen i motionen också gäller JK.
I motionen pekas på att genom ämbetsansvarsreformen det straffrättsliga
ansvaret för vanliga tjänstefel avskaffats och ersatts med ett disciplinärt
ansvar inför arbetsgivaren. Härigenom har enligt vad som anförs i motionen
JO:s auktoritet i realiteten försvagats. JO:s uttalanden har, anförs det, fått
särskild tyngd genom medvetandet om att JO kunnat väcka åtal för tjänstefel
och därigenom hävda sin lagtolkning. Ämbetsansvarsreformen har därför
enligt motionen aktualiserat frågan om JO:s rätt att väcka talan vid domstol
för prövning av viss rättsfråga antingen på JO:s eget initiativ eller på begäran
av en tjänsteman, som blivit föremål för kritik från JO:s sida.
Gällande rätt m. m.
Den reformering av ämbetsansvaret, som trätt i kraft den 1 januari 1976,
innebär bl. a. att det straffrättsliga ansvaret för vanliga tjänstefel avskaffats
och delvis ersatts med ett disciplinärt ansvar av privaträttslig karaktär. För
allvarligare fel i tjänsten har dock ett straffrättsligt ansvar bibehållits. Hit
hänförs brotten myndighetsmissbruk, vårdslös myndighetsutövning, mutbrott
och brott mot tystnadsplikt. De två förstnämnda brotten är nya brottskonstruktioner
som kortfattat uttryckt skall anses föreligga när de regler
som gäller för myndighetens behöriga utövande överträds.
Det lagreglerade disciplinansvaret omfattar enligt de nya reglerna endast
statstjänstemännen och kommunaltjänstemännen inom det statligt lönereglerade
området, dvs. främst lärarna. Övriga kommunaltjänstemän har
som regel ett i kollektivavtal reglerat disciplinärt ansvar.
Riksdagen fattade hösten 1975 (KU 1975/76:22) beslut om viss reformering
av JO:s organisation och verksamhet. Reformen var till en del föranledd
av de ändrade reglerna om ämbelsansvar. I detta hänseende innebär
reformen, att JO har kvar sin åtalsrätt för de kvarstående ämbetsbrotten
och för allmänna brott begångna under tjänsteutövning. Dessutom har han
tillagts vissa befogenheter i det disciplinära förfarandet. Han är självfallet
1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 39
KU 1975/76:39
2
berättigad att göra anmälan till vederbörande disciplinära organ - i de flesta
fallen arbetsgivaren - mot alla befattningshavare som står under hans tillsyn.
Vidare har JO tillagts rätt att föra talan vid domstol - i regel arbetsdomstolen
- mot disciplinmyndighets beslut. JO blir slutligen arbetstagarens motpart
i domstolsprocessen när denne överklagar ett av JO initierat disciplinbeslut.
JO:s rätt att delta i domstolsprocessen gäller endast inom området för det
författningsreglerade disciplinansvaret.
I nu redovisade hänseenden gäller samma regler för JK som för JO -lag den 15 december 1975 (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn, som trätt
i kraft den 1 januari 1976.
Vid riksdagsbehandlingen av JO-ärendet diskuterades frågan om införande
av möjlighet för JO att hos domstol väcka talan om hur en rättslig
fråga skall bedömas. Bl. a. föreslogs i en motion av herr Börjesson i Falköping
(c) som ett sätt att öka JO-ämbetets auktoritet att rätt medgavs JO att hos
högsta domstolen eller regeringsrätten väcka talan om fastställelse av viss
tolkning av gällande bestämmelser. Liknande förslag framfördes också av
vissa av remissinstanserna under remissbehandlingen av JO-utredningens
betänkande JO-ämbetet. Uppgifter och organisation, (SOU 1975:23).
I sitt av riksdagen godkända betänkande pekade utskottet (KU 1975/76:22
s. 50) på den ställning i disciplinprocessen som föreslogs tillerkännas JO
och som således utöver åtalsfallen gav JO möjlighet att föra en sak till
domstolsprövning. Beträffande frågan om rätt för JO att begära tolkningsbesked
i rättsliga spörsmål framhöll utskottet, att en sådan ordning skulle
kräva ingående utredningar och överväganden som inte kunde göras i förevarande
sammanhang. Utskottet ville inte - såsom föreslogs i motionen
- nu förorda utredning om frågan utan ansåg att erfarenhet först borde
vinnas rörande tillämpningen av de nya ansvarsreglerna för funktionärer
i offentlig verksamhet.
Utskottet
Motionen syftar till att ge JO och JK befogenhet att utan samband med
ansvarstalan påkalla domstols prövning av tvistig rättsfråga. En motion med
näraliggande yrkande behandlades i samband med JO-reformen hösten 1975.
Motionen avslogs under motivering att erfarenheterna av ämbetsansvarsreformen
borde avvaktas. Utskottet har fortfarande samma uppfattning och
finner att det med hänsyn till den korta tid ämbetsansvarsreformen varit
i kraft ännu inte finns tillräckligt underlag föratt bedöma reformens inverkan
på JO:s och JK:s ställning. Utskottet avstyrker därför motionen.
KU 1975/76:39 3
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975/76:901.
Stockholm den 17 februari 1976
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson
i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s)*, Nordin (c). Olsson i Edane
(s), Johansson i Malmö (s), fru Jacobsson (m) och herr Berndtson (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
Särskilt yttrande
av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m):
Genom att det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel avskaffats har frågan
om vilken betydelse som kan tillmätas JO:s eller JK:s uttalanden kommit
i förgrunden. Vi delar den i motionen framförda uppfattningen att JO och
JK bättre skulle kunna hävda sin auktoritet om möjlighet fanns att underställa
deras uttalanden domstols prövning. I samband med den av riksdagen
hösten 1975 beslutade JO-reformen intog flera remissinstanser liksom
en motionär samma ståndpunkt.
Ämbetsansvarsreformen har endast varit i kraft kort tid. Som utskottet
anfört finns det därför ännu inte tillräckligt underlag för att bedöma reformens
inverkan på JO:s eller JK:s ställning. Vi har därför ansett oss kunna
godtaga utskottets ståndpunkt.
GOTAB SI 299 Stockholm 1976