Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76:35

med anledning av riksdagens informationsutrednings betänkande
om riksdagens sakinformation jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas riksdagens informationsutrednings slutbetänkande
Riksdagens sakinformation, som överlämnats till riksdagen av
talmanskonferensen genom förslaget 1975/76:3. Utskottet behandlar samtidigt
motionerna 1975:984 av fru Anér (fp) och herr Romanus (fp) om
förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter, 1975/76:900 av herr
Komstedt (m) om riksdagsutskottens studieresor och 1975/76:919 av herr
Wijkman m. fl. (1 m, 1 fp, 1 c) om ökad service för riksdagens ledamöter.

Bakgrund

Frågor med anknytning till riksdagens informationsbehov har behandlats
av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Man har därvid bl. a. diskuterat riksdagsmännens
möjligheter att få tillgång till den information som är nödvändig
för en grundlig sakbehandling av ärenden.

1972 års riksdag beslöt med anledning av motionsyrkanden i ämnet att
uppdra åt talmanskonferensen att tillsätta en utredning angående riksdagens
informationsbehov, såväl riksdagsledamöternas behov av information i sakfrågorna
(sakinformation) som medborgarnas behov av information om riksdagen
och dess verk (utåtriktad information). Utredningen som tillsattes
den 31 oktober 1972 antog namnet riksdagens informationsutredning. Till
ledamöter utsågs sju riksdagsledamöter representerande alla i riksdagen företrädda
politiska partier. Till utredningen har knutits ett antal experter
samt en arbetsgrupp för ADB-frågor.

I sitt betänkande över motionerna (KU 1972:25) behandlade konstitutionsutskottet
frågorna om sakinformationen och den utåtriktade informationen
var för sig. Beträffande den i detta sammanhang aktuella frågan
om sakinformationen lämnades i betänkandet en utförlig redogörelse för
riksdagens möjligheter att erhålla sakuppgifter i ärenden. Vidare beskrevs
arbetet i de tre utredningar på området som då pågick inom riksdagen,
nämligen ADB-utredningen, utredningen rörande riksdagsbiblioteket och
utredningen om upplysningstjänsten. Här kan nämnas att dessa utredningar
efter hand avslutat sin verksamhet och överlämnat sitt arbetsmaterial till
riksdagens informationsutredning. 1 betänkandet redogjordes också för frågans
tidigare behandling i övrigt i riksdagen och för grundlagberedningens
överväganden i denna fråga som utmynnade i ett förslag att riksdagen skulle

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 35

KU 1975/76:35

tillsätta en parlamentarisk utredning med uppgift att göra en samlad bedömning
av riksdagens informationsbehov.

Beträffande informationsutredningens arbete med frågan om sakinformationen
framhöll utskottet bl. a. följande. För att nå fram till en allmänt
förbättrad tillgång på faktaunderlag för initiativ och beslut i riksdagen hade
man enligt utskottet att i stort välja mellan två vägar. Dels kunde man
ge partigrupperna ökade resurser att förstärka sin egen informationsapparat
och att anlita utomstående mot ersättning i större utsträckning än nu. Dels
vore det tänkbart att bygga ut riksdagens upplysningstjänst i riktning mot
ett centralt utredningskansli.

Båda dessa huvudlösningar hade enligt utskottet sina för- och nackdelar.
Sannolikt måste båda anlitas. Utredningen borde enligt utskottets uppfattning
ha fria händer att inom den allmänna ram som grundlagberedningen
drog upp i sitt slutbetänkande (SOU 1972:15 s. 241 ff) överväga hur metoderna
lämpligen skulle kombineras och hur långt man över huvud taget
borde sträcka sig för att tillmötesgå kraven på ökade resurser.

En annan viktig uppgift för utredningen var enligt utskottet att undersöka
och föreslå hur riksdagen på lämpligaste sätt skulle kunna tillgodogöra sig
datatekniken för sitt informationsbehov.

Slutligen behandlade utskottet en del organisatoriska frågor som aktualiseras
av en utbyggnad av riksdagens informationsservice.

Med skrivelse av den 25 november 1975 överlämnade talmanskonferensen
informationsutredningens slutbetänkande Riksdagens sakinformation till
riksdagen. Sedan betänkandet remitterats till konstitutionsutskottet har utskottet
berett styrelsen för riksdagsbiblioteket tillfälle att yttra sig över betänkandet.
Grafiska Fackförbundet har på eget initiativ inkommit med yttrande
över betänkandet.

Det kan erinras om att utredningens förslag beträffande den utåtriktade
informationen redovisats i tre betänkanden: Riksdagens utåtriktade information
(framställning 1974:11) som behandlades av riksdagen våren 1974
(KU 1974:19, rskr 1974:148), Riksdagens tidningsfråga (förslag 1975:15) behandlad
av riksdagen'våren 1975 (KU 1975:21. rskr 1975:228) samt Riksdagsinformation
till allmänheten (förslag 1975/76:2) som behandlas av riksdagen
våren 1976 (KU 1975/76:32).

Informationsutredningens förslag beträffande riksdagens sakinformation

Utredningen föreslår att ett nytt partigruppsstöd införs. Genom detta stöd
möjliggörs en utbyggnad av den verksamhet inom partigrupperna som är
inriktad på att inhämta sakinformation i olika frågor. Utredningen antar
att flera olika behov skall kunna tillfredsställas genom dessa nya resurser.
Bl. a. skulle fler utredare och experter kunna engageras vid partigruppskanslierna.

Enligt förslaget bör stödet utgå, dels som ett grundbidrag dels som ett

KU 1975/76:35

mandatbidrag, som är olika stort beroende på om partiet ingår i regeringen
eller ej. Grundbidraget föreslås bli 75 000 kr. Beloppet bör enligt utredningen
vara tillräckligt stort för att täcka kostnaderna för en heltidsanställd sekreterare/utredare.
Mandatbidraget bör gynna oppositionspartierna och utredningen
har stannat för att föreslå ett tre gånger så stort belopp för oppositionspartier
som för parti(er) i regeringsställning, 1 500 kr./mandat resp.
500 kr./mandat. Beräknat på den nuvarande mandatställningen skulle det
årliga stödet uppgå till 744 000 kr.

Enligt förslaget bör stödet utgå fr. o. m. 1 januari 1976. Medlen bör avse
helt kalenderår och utbetalas i förskott.

Utredningen har funnit, att en förstärkning av kontorshjälpen lill ledamöterna
är ett sätt att förbättra sakinformationskapaciteten, i synnerhet för
de riksdagsledamöter, som inte tillhör partiledningar och förtroenderåd. Utredningen
anser sig inte kunna föreslå en större ökning f. n. än att beräkningsgrunden
för stödet blir ett biträde på var åttonde ledamot i stället
för ett på var tionde. Kostnadsökningen uppgår enligt utredningen till ca
270 000 kr. per år. Utredningen tillägger, att i den mån andra skäl än riksdagsledamöternas
informationsbehov motiverar ett ökat kontorshjälpsstöd,
kan detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer.

Enligt utredningen har riksdagens upplysningstjänst efter hand kommit att
framstå som en för enskilda ledamöter och partigrupper omistlig tillgång
i riksdagsarbetet. Utredningen föreslår därför att upplysningstjänstens service
förbättras dels genom att en ny tjänst som handläggare (utredare) inrättas,
dels genom att förvaltningsstyrelsen får ett årligt anslag på 100 000 kr. för
att möta tillfälliga ökningar i arbetsbelastningen vid upplysningstjänsten.
Vidare föreslås en ändrad formulering av 6 8 första stycket i instruktionen
för riksdagens förvaltningskontor. Ändringen syftar till att under perioder
av hög arbetsbelastning vid upplysningstjänsten ge företräde åt uppdrag som
kan lösas tämligen snabbt.

Riksdagsbiblioteket är f. n. ett riksdagens verk med en styrelse vars ordförande
utses av regeringen. De övriga två styrelseledamöterna väljs av
riksdagen. Utredningen föreslår, att riksdagsbiblioteket överflyttas till den
inre riksdagsförvaltningen och blir en enhet inom förvaltningskontoret.
Överbibliotekarien äger enligt förslaget rätt att delta i överläggningar i förvaltningsstyrelsen
i ärenden som rör riksdagsbiblioteket. Förslaget motiveras
bl. a. med de rationaliseringsvinster som kan göras på det administrativa
området. Vidare anser utredningen att det från de biblioteksanställdas synpunkt
måste vara en fördel att omfattas av de aktiviteter som utvecklas
inom ramarna för förvaltningsdemokratin inom förvaltningskontoret, inte
minst i fråga om information, utbildning och åtgärder på arbetsmiljöområdet.
Utredningen är angelägen om att framhålla att den föreslagna organisationsförändringen
inte påverkar riksdagsbibliotekets ställning som centralt
förvaltningsbibliotek och förhållandet till avnämarna/kunderna.

För att höja servicenivån vid biblioteket föreslår utredningen vidare att

KU 1975/76:35

förvaltningsstyrelsen skall ställa resurser till förfogande för en försöksverksamhet
med bemanning av handbiblioteket på plan 6. Utredningen tar också
ställning till en rad förslag från statskontorets utredning från 1974 om bibliotekets
inre organisation.

En förbättrad forskningsinformation bör enligt utredningen kunna bli följden
av ovannämnda anslag till partigrupperna och genom ett ökat stöd
till .UFO, Sällskapet Riksdagsmän och forskare. Utredningen förordar att
RIFO:s verksamhet utvidgas i enlighet med de planer som utarbetats av
RIFO:s styrelse. Förslag om andra åtgärder för att förbättra forskningsinformationen
i riksdagen övervägs av forskningsrådsutredningen. Efter samråd
med denna har därför informationsutredningen avstått från att behandla
bl. a. frågan om forskningssekretariat i riksdagen och framtidsforskningsinstitut
med riksdagen som huvudman.

Slutligen föreslår utredningen att en särskild arbetsgrupp under förvaltningsstyrelsen
får i uppdrag att fortsätta utvecklingsarbetet avseende användningen
av ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Det närmast förestående arbetet
bör enligt utredningen avse ett söksystem för riksdagens eget material,
eventuellt i kombination med ett textproduktionssystem.

Remissyttrande

I yttrande den 8 januari 1976 behandlar styrelsen för riksdagsbiblioteket
inledningsvis statskontorets 1974 avslutade undersökning om bibliotekets
inre organisation. Styrelsen har inga invändningar mot informationsutredningens
överväganden och förslag i anledning av undersökningen men anför
därutöver ytterligare några synpunkter på undersökningen.

Styrelsen diskuterar därefter informationsutredningens förslag att överföra
riksdagsbiblioteket till den inre riksdagsförvaltningen och anför avslutningsvis
följande:

Styrelsen vill vitsorda, att vissa administrativa fördelar för bibliotekets
del kan vinnas i de av utredningen angivna hänseendena. Med hänsyn
till erfarenheter av ofta förekommande personalsvårigheter, särskilt beträffande
expeditionsassistenterna, kan man hoppas att vid uppkommande vakanser
eller sjukdomsfall omplaceringar lättare skall låta sig göras inom
förvaltningsstyrelsens stora område. Dylika omplaceringar kan emellertid
även innebära risker för bibliotekets del.

Utredningens förslag om bibliotekets inordnande i den inre riksdagsförvaltningen
innebär att den nuvarande biblioteksstyrelsen, som består av
för dess verksamhet särskilt intresserade personer, kommer att ersättas av
förvaltningsstyrelsen och förvaltningskontorets personal, som är inriktade
på mera allmänt administrativa och ekonomiska frågor. Styrelsen vill ifrågasätta
om icke på grund härav, om förslaget genomföres, riksdagen borde
utse en delegation med uppgift att följa bibliotekets - och måhända även
upplysningstjänstens - verksamhet och lämna de anvisningar och framställa
de förslag som kan finnas påkallade för att servicen skall fungera på bästa

KU 1975/76:35

Enligt nuvarande ordning utses, med hänsyn till att biblioteket är avsett
att tjäna även förvaltningens och forskningens behov, ordföranden i styrelsen
av regeringen. Denna markering och möjlighet till inflytande skulle upphöra
om förslaget genomföres. Styrelsen förutsätter att överläggningar i denna
fråga kommer att äga rum mellan riksdagen och regeringen innan organisationsförändringen
genomföres. Eventuellt skulle i den ovannämnda
delegationen kunna ingå en företrädare för de verk och institutioner utanför
riksdagen, som anlitar biblioteket.

Under förutsättning att den nämnda delegationen kommer till stånd har
styrelsen ingen erinran mot att biblioteket överföres till den inre riksdagsförvaltningen.

Motionerna

Motion om förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter

I motionen 1975:984 av fru Anér (fp) och herr Romanus (fp) hemställs
att ”riksdagen, med instämmande i vad som i motionen anförts, överlämnar
motionen till riksdagens informationsutredning för beaktande i det fortsatta
utred ni ngsarbetet”.

I en utförlig motivering behandlar motionärerna riksdagens och politikernas
kontroll över planering, teknik och experter. Motionärerna anser att
riksdagens, politikernas och partiernas resurser för utredning och ”expertkontroll”
måste förstärkas. Till de tänkbara åtgärderna hör enligt motionen
möjligheter för riksdagen att tillsätta egna utredningar, förstärkning av riksdagens
upplysningstjänst, ökade resurser till partigruppernas utredningsverksamhet
m. m. Även andra åtgärder i samma syfte bör övervägas.

För närmare detaljer beträffande motiveringen hänvisas till motionen.

Motion om riksdagsutskottens studieresor

I motionen 1975/76:900 av herr Komstedt (m) föreslås att riksdagen uttalar
att starkare restriktivitet skall iakttas vid beslut om kommande resor med
riksdagens utskott. Enligt motionären kan det starkt ifrågasättas om dessa
resor tillfört det svenska politiska livet sådana erfarenheter att de är försvarbara.

9 kap. 7 § RO med tilläggsbestämmelsen 9.7.1 avser bl. a. utskotts studieresor.
Bestämmelserna har följande lydelse:

7 5

Om tillgång för riksdagens ledamöter och organ till bibliotek och om
bistånd i övrigt åt dem med sakuppgifter för riksdagsarbetet samt om utskotts
och ledamöters studieresor finns särskilda föreskrifter.

Tilläggsbestämmelse

9.7.1

Utskott får besluta, att företrädare för utskottet skall företaga studieresor
för att inhämta upplysningar i ämne inom dess beredningsområde.

KU 1975/76:35

Utskottet skall samråda med talmanskonferensen, innan det fattar beslut
om utrikes studieresa. Talmanskonferensen skall uttala sig om i vad mån
resan lämpligen bör genomföras. Därvid skall hänsyn tagas till riksdagens
internationella förbindelser, till kostnaderna och till omständigheterna i övrigt.

Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om utskottens
studieresor. Ledamot av riksdagen kan erhålla stipendium för enskild studieresa.
Talmanskonferensen kan meddela närmare bestämmelser om sådana
resor.

Talmanskonferensen har senast den 20 februari 1973 fastställt bestämmelser
om utskotts studieresor till utlandet. Den 23 april 1974 beslöts ett
tillägg. Ifrågavarande bestämmelser bifogas som bilaga 2 till betänkandet.

Motion om ökad administrativ service för riksdagens ledamöter

1 motionen 1975/76:919 av herr Wijkman m. fl. (1 m, 1 fp, 1 c) föreslås
att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 8 376 000 kr. för ökad administrativ
service till ledamöterna enligt i motionen anförda principer. Motionärerna
anser att varje riksdagsledamot bör få möjlighet att anlita kvalificerad
sekreterarhjälp. I ett inledningsskede bör enligt motionärerna ett
stöd för detta ändamål uppgå till högst 2 000 kr. per månad och ledamot.
Varje ledamot skulle vid årets utgång redovisa anslagets användning till
förvaltningskontoret. På sikt är det enligt motionärerna önskvärt att varje
riksdagsman får tillgång till en kvalificerad handläggare på heltid.

Den fråga som tas upp i motionen 1975/76:919 aktualiserades i motionen
1973:122 av herr Wijkman (m). I motionen föreslogs att riksdagen skulle
tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att framlägga förslag till utökad administrativ
service till riksdagsledamöterna. Arbetsgruppen skulle vidare
föreslå ett system med viss portofrihet för att underlätta ledamöternas kontakter
med allmänheten.

Motionen avstyrktes av utskottet (KU 1973:49) med hänvisning till det
pågående arbetet inom riksdagens informationsutredning och till riksdagens
beslut att tillsätta en utredning om riksdagens arbetsförhållanden. Båda dessa
utredningar skulle enligt utskottet behandla frågor av det slag som aktualiserats
i motionen.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Genom förslaget 1975/76:3 framläggs för riksdagens prövning riksdagens
informationsutrednings slutbetänkande Riksdagens sakinformation. För huvudinnehållet
i betänkandet och i de motioner som samtidigt behandlas
har utskottet redogjort i det föregående.

Utskottet anser de av informationsutredningen framlagda förslagen om
förstärkning av riksdagens sakinformation vara väl avvägda och kan i allt
väsentligt ansluta sig till förslagen.

KU 1975/76:35

Ett väsentligt led i informationsutredningens förslag om förbättrad sakinformation
för riksdagen är att ett nytt pariigruppsslöd skall införas. Utskottet
vill i denna del föreslå den tekniska förändringen att det ifrågavarande
stödet skall utgå budgetårsvis och inte för kalenderår som utredningen föreslagit.
Medlen bör utbetalas i förskott vid början av varje ordinarie lagtima
riksmöte. För fördelningen av medlen bör självfallet senaste val till riksdagen
vara avgörande. Som utredningen föreslagit bör det nya stödet utgå redan
fr. o. m. den 1 januari i år. För perioden 1 januari - 30 juni 1976 bör medel
nu anslås på tilläggsbudget. Kostnaderna härför kan beräknas till 372 000
kr. Medel för det kommande budgetåret bör anslås i samband med behandlingen
av budgetpropositionens bilaga 18, Riksdagen och dess vérk.
Utskottet framlägger samtidigt härmed förslag i denna del (KU 1975/76:36)
som bygger på utredningens beräkningsgrunder.

Den förstärkning av kontorshjälpen lill ledamöterna som utredningen föreslår
innebär i dagsläget en anslagshöjning från 1 300 000 kr. till 1 650 000
kr. I motionen 1975/76:919 förordas en väsentligt kraftigare förstärkning
av den administrativa servicen till ledamöterna så att stödet för detta ändamål
redan i ett inledningsskede skulle uppgå till högst 2 000 kr. per månad och
ledamot eller sammanlagt drygt 8 milj. kr. per år. Utskottet anser sig f. n.
inte kunna tillstyrka en större ökning än den informationsutredningen föreslår.
Erfarenheterna av verkningarna av denna och andra föreslagna resursförstärkningar
i informationshänseende bör enligt utskottet avvaktas
innan frågan om ytterligare stödåtgärder på detta område prövas. 1 den mån
andra skäl än riksdagsledamöternas informationsbehov motiverar ett ökat
stöd, bör detta prövas av utredningen om riksdagens arbetsformer. Med
hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:919.

Förstärkningen av kontorshjälpen bör, som utredningen förordat, utgå
redan fr. o. m. den 1 januari 1976. Även detta bidrag bör fortsättningsvis
utgå budgetårsvis och inte som hittills varit fallet kalenderårsvis. Medlen
bör utbetalas i förskott vid början av varje ordinarie lagtima riksmöte. Merkostnaderna
för det förstärkta stödet för tiden 1 januari - 30 juni 1976
- 175 000 kr. - bör nu anslås på tilläggsbudget.

Informationsutredningens förslag med avseende på riksdagens upplysningsrjänsi
föranleder ingen erinran från utskottets sida. Erforderliga medel för
innevarande budgetår torde kunna utgå inom ramen för redan beviljade
förslagsanslag.

Informationsutredningen föreslår att riksdagsbiblioteket fr. o. m. den 1 januari
1977 skall upphöra att vara ett särskilt riksdagens verk. I stället skall
det överflyttas till den inre riksdagsförvaltningen som en särskild enhet
inom förvaltningskontoret. Utskottet tillstyrker detta förslag. Utskottet är
inte berett att föreslå att - som styrelsen för riksdagsbiblioteket förordat
i sitt remissyttrande - riksdagen skall utse en särskild delegation för att
följa riksdagsbibliotekets verksamhet efter den 1 januari 1977. Utskottet
erinrar om att överbibliotekarien enligt förslaget skall äga rätt att delta i
överläggningar i förvaltningsstyrelsen i ärenden som rör riksdagsbiblioteket.

KU 1975/76:35

Härigenom bör enligt utskottets mening behovet av biblioteksteknisk sakkunskap
vara väl tillgodosett.

Vid sin behandling av frågan om forskningsinformation har informationsutredningen
förordat ett ökat stöd till Sällskapet Riksdagsmän och forskare
(RIFO) så att dess verksamhet kan vidgas. Utskottet ansluter sig till utredningens
överväganden i denna del. Det anslag till RIFO för det kommande
budgetåret, som föreslås i budgetpropositionen och som utskottet
tillstyrker i sitt samtidigt härmed avgivna betänkande KU 1975/76:36, tillgodoser
det anförda.

Informationsutredningen behandlar vidare frågan om användningen av
ADB-tekniken i riksdagsarbetet. Utskottet tillstyrker förslaget att en särskild
arbetsgrupp under förvaltningsstyrelsen fortsätter arbetet på att utveckla ett
söksystem för riksdagens eget material, eventuellt i kombination med ett
textproduktionssystem. Den skrivelse som inkommit till utskottet från Grafiska
Fackförbundet angående vissa personalfrågor i samband med ett eventuellt
textproduktionssystem har överlämnats till förvaltningsstyrelsen.

Informationsutredningens av utskottet tillstyrkta förslag innebär att motionen
1975:984 om förstärkta utredningsresurser för riksdagens ledamöter
i det väsentliga tillgodoses. Därutöver bör motionen enligt utskottets mening
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1975/76:900 aktualiseras frågan om utskottens studieresor.
Motionären föreslår att starkare restriktivitet skall iakttas vid beslut om
sådana resor. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagsordningen
innehåller bestämmelser om utskotts studieresor. Enligt dessa
har talmanskonferensen vittgående befogenheter på detta område. Varje
utskottsresa föregås sålunda av en prövning från talmanskonferensens sida
om resan bör komma till stånd. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen

dels med anledning av förslaget 1975/76:3

1. godkänner vad informationsutredningen föreslagit om grunder
för stöd till partigrupperna med den ändring utskottet förordat,

2. till Riksdagen: Stöd till partigrupperna på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under sextonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 372 000 kr.,

3. med avslag på motionen 1975/76:919 godkänner vad informationsutredningen
föreslagit om grunder för beräkning av
kontorshjälp till riksdagsledamöter med den ändring utskottet
förordat,

4. till Riksdagen: Kontorshjälp till riksdagsledamöter på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under sextonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 175 000 kr.,

KU 1975/76:35

5. godkänner vad informationsutredningen föreslagit om förstärkta
resurser till upplysningstjänsten,

6. antar de i bilaga 1 intagna förslagen till lag om ändring i riksdagsordningen
och lag om ändring i lagen (RFS 1975:2) med
instruktion för riksdagens förvaltningskontor,

7. beslutar att reglementet (RFS 1975:10) för riksdagsbiblioteket
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1976,

8. godkänner vad informationsutredningen i övrigt uttalat angående
riksdagsbibliotekets organisation och verksamhet,

9. godkänner vad informationsutredningen uttalat angående stödet
till Sällskapet Riksdagsmän och forskare,

10. godkänner vad informationsutredningen uttalat angående
ADB-tillämpning i riksdagsarbetet,

dels avslår

11. motionen 1975:984 och

12. motionen 1975/76:900.

Stockholm den 10 februari 1976

På konstitutionsutskottets vägnar

HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Molin (fp), Svensson
i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s), Karlsson i Malung* (s), Nordin
(c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s) och fru Jacobsson (m).

*Ej närvarande vid justeringen.

Särskilt yttrande

av herr Werner i Malmö (m) och fru Jacobsson (m) beträffande frågan om
utskottets studieresor:

Vi är medvetna om att utskottens studieresor kan vara av väsentligt värde
för riksdagens ledamöter. Vad gäller den i motionen 1975/76:900 yrkade
restriktiviteten utgår vi ifrån att den nuvarande ordningen med samråd
mellan utskott och talmanskonferens skall utgöra en garanti för måttfullhet
i vad avser resornas längd och kostnad.

KU 1975/76:35

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrives att tilläggsbestämmelsen 7.1.1 i riksdagsordningen
skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

7.1.1

Utöver de val som kammaren förrättar
enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den företaga
val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. styrelsen för riksdagsbiblioteket,

3. Nordiska rådets svenska delegation,

4. Europarådets svenska delegation,

5. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år
utse aderton ledamöter av riksdagen,
vilka får deltaga i bolagsstämmor
med Statsföretag AB.

Utöver de val som kammaren förrättar
enligt regeringsformen och
riksdagsordningen skall den företaga
val till

1. riksgäldsfullmäktige,

2. Nordiska rådets svenska delegation,

3. Europarådets svenska delegation,

4. styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
jubileumsfond.

Kammaren skall också varje år
utse aderton ledamöter av riksdagen,
vilka får deltaga i bolagsstämmor
med Statsföretag AB.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975:2) med instruktion för riksdagens
förvaltningskontor

Riksdagen föreskriver i fråga om lagen (RFS 1975:2) med instruktion
för riksdagens förvaltningskontor
dels att nuvarande 7-9, 11 och 13-23 SS skall betecknas resp. 8-10, 12
och 14-24 SS,

dels att 2 och 6 samt nuvarande 10 och 12 SS skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i lagen skall som 7 S införas nya bestämmelser av nedan angivna
lydelse.

KU 1975/76:35

Nuvarande lydelse

Förvaltningskontoret skall om ej
annat är särskilt stadgat:

1. handlägga frågor angående förhandling
om anställnings- och arbetsvillkor
för arbetstagare hos riksdagen
och dess verk samt anställnings-,
tjänstledighets-, vikariatsoch
andra personalärenden för arbetstagare
inom riksdagen;

2. meddela för riksdagen och dess
verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter
samt utge författningar
angående riksdagen och dess
verk;

3. handlägga frågor angående uträkning
av arvoden och ersättningar
till riksdagens ledamöter samt av avlöningar
och ersättningar till personal
hos riksdagen och dess verk
utom riksbanken och riksgäldskontoret
ävensom frågor angående pensioner
m. m. till nämnda ledamöter
och personal och deras efterlevande,
i den mån ej uppgiften ankommer
på annan myndighet;

4. handlägga frågor om lokaler för
riksdagen och dess verk med undantag
av riksbanken och riksgäldskontoret; 5.

handlägga frågor om inköp och
därtill hörande service för riksdagen;

6. handlägga frågor angående
riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående
riksdagens upplysningstjänst;

8. handlägga frågor angående studiebesök
hos riksdagen, kontakter
mellan riksdagen och skolan samt
information i övrigt om riksdagen
och dess arbete, i den mån ej upp -

Föreslagen lydelse

Förvaltningskontoret skall om ej
annat är särskilt stadgat:

2. meddela för riksdagen och dess
verk utom riksbanken och riksgäldskontoret
gemensamma förvaltningsföreskrifter
samt utge författningar
angående riksdagen och dess
verk;

4. handlägga frågor om lokaler för
riksdagen och dess verk med undantag
av riksbanken och riksgäldskontoret; 5.

handlägga frågor om inköp och
därtill hörande service för riksdagen;

6. handlägga frågor angående
riksdagstrycket;

7. handlägga frågor angående riksdagsbiblioteket; 8.

handlägga frågor angående
riksdagens upplysningstjänst;

9. handlägga frågor angående studiebesök
hos riksdagen, kontakter
mellan riksdagen och skolan samt

KU 1975/76:35

Nuvarande lydelse

Föreslaxen lydelse

giften ankommer på annan myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de
uppgifter som åvilar eller åläggs det
enligt särskilda bestämmelser eller
riksdagsbeslut.

Kontoret äger föreskriva eller för
särskilt fall besluta att endast den
som är svensk medborgare får inneha
eller utöva tjänst inom riksdagen
eller dess verk utom riksbanken och
riksgäldskontoret.

information i övrigt om riksdagen
och dess arbete, i den mån ej uppgiften
ankommer på annan myndighet.

Kontoret skall vidare utföra de
uppgifter som åvilar eller åläggs det
enligt särskilda bestämmelser eller
riksdagsbeslut.

6 §

Riksdagens upplysningstjänst
skall tillhandagå riksdagens ledamöter,
utskott och riksdagens övriga organ
med sakuppgifter, sammanställningar
och, i den mån andra uppdrag
icke eftersattes därigenom, utredningar
i ämnen som angar ledamöternas
eller organens arbetsuppgifter.

Upplysningstjänsten skall vidare

Riksdagens upplysningstjänst
skall tillhandagå riksdagens ledamöter,
utskott och riksdagens övriga organ
med sakinformation i ämnen, som
angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter.
Företräde skall ges informationsuppdrag
av begränsad omfattning.

utarbeta registret till riksdagstrycket.

1 8

Riksdagsbiblioteket omfattar de
samlingar av böcker, kartor och arkivalier
m. m., som är förvarade i bibliotekets
och riksdagens lokaler.

Riksdagsbiblioteket är avsett främst
för riksdagen och dess verk, kyrkomötet,
regeringskansliet och de centrala
ämnbetsverken samt av regeringen
förordnade eller jämlikt dess bemyndigande
tillsätta kommittéer.

Biblioteket skall därjämte, i den
mån de i andra stycket avsedda uppgifterna
icke därigenom åsidosättas,
betjäna dem som bedriver forskning eller
allvarliga studier.

Riksdagsbiblioteket skall med uppmärksamhet
följa förhållandena inom

KU 1975/76:35

10 §

Inom förvaltningskontoret finns
fyra enheter, nämligen administrativa
enheten, intendenturenheten,
enheten för riksdagstryck samt riksdagens
upplysningstjänst. Vidare
finns två förvaltningsdirektören direkt
underställda detaljer, nämligen
skoltjänsten och visningstjänsten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

biblioteksväsendet inom landet och såvitt
möjligt även i övriga nordiska länder
och i utlandet i övrigt. Biblioteket
skall eftersträva samverkan med övriga
vetenskapliga bibliotek inom landet.

11 §

Inom förvaltningskontoret finns
fern enheter, nämligen administrativa
enheten, intendenturenheten, enheten
för riksdagstryck, riksdagsbiblioteket
samt riksdagens upplysningstjänst.
Vidare finns två förvaltningsdirektören
direkt underställda
detaljer, nämligen skoltjänsten och
visningstjänsten.

Chefen för administrativa enheten är förvaltningsdirektörens ställföreträdare.

Chef för riksdagsbiblioteket är överbibliotekarien.
Närmare bestämmelser
om riksdagsbibliotekets verksamhet
lämnas i arbetsordning som fastställs
av förvaltningsstyrelsen.

Hos förvaltningskontoret är i övrigt anställda tjänstemän enligt personalförteckning
samt annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

1 mån av behov och tillgång på medel får förvaltningskontoret anlita
personal för tillfälliga uppdrag ävensom experter och sakkunniga.

12 S 13 S

Förvaltningsstyrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden
och därutöver minst fem av de av riksdagen valda ledamöterna är närvarande.
Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av den som för
ordet.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören
äger delta i styrelsens
överläggningar. Utskottens ordförande
äger delta i överläggningar i
ärenden som rör de egna utskotten.

Förvaltningsdirektören och riksdagsdirektören
äger delta i styrelsens
överläggningar. Utskottens ordförande
äger delta i överläggningar i
ärenden som rör de egna utskotten.
Överbibliotekarien äger delta i överläggningar
i ärenden som rör riksdagsbiblioteket.

Denna lag träder i kraft, såvitt gäller 6 5 den 1 april 1976 och i övrigt
den 1 januari 1977.

KU 1975/76:35

Bilaga 2

Talmanskonferensen 1973-02-20

Närmare bestämmelser om utskotts studieresor till utlandet

Studieresa till annat nordiskt land

1 §

Utskott, som avser företa studieresa till annat nordiskt land, skall göra anmälan
härom till talmanskonferensen för det samråd som föreskrivs i 73 §
riksdagsstadgan.

Studieresa utanför Norden

2 S

För utskotts studieresa utanför Norden gäller vad som sägs i 3-13 §§.

3 §

Utskott bör ej företa mer än en studieresa under en mandatperiod, om
ej särskilda skäl föranleder annat. Vid bedömning av frågan om ytterligare
resa skall äga rum bör stor vikt läggas vid resans betydelse för utskottets
beredningsarbete och kostnaderna för företagen och planerad resa.

4 §

Utskott, som avser företa studieresa, skall före den 1 mars inge skriftlig
anmälan härom till talmanskonferensen för det samråd som föreskrivs i
73 § riksdagsstadgan. Anmälan bör innehålla uppgift om arten av de upplysningar
utskottet avser inhämta och en bedömning av resans värde för
arbetet inom utskottets beredningsområde.

Vid anmälan bör fogas

a) plan för den föreslagna resan och de studier som därvid skall företas,

b) plan för förberedande studier som utskottet avser företa inför resan,

c) kalkyl avseende kostnader för resor, hotell och traktamenten.

5 5

Utskott skall, så snart ett program för studieresa slutgiltigt fastställts, bringa
detta till talmanskonferensens kännedom.

Studieresa får inte företas under pågående riksdagssession, om ej särskilda
skäl föreligger.

7 §

Endast utskotts ledamöter, suppleanter och tjänstemän får delta i utskottsresa.
Antalet deltagare får inte överstiga antalet ordinarie ledamöter jämte
två tjänstemän.

KU 1975/76:35

B §

Det förutsätts att deltagare i studieresa medföljer under hela resan. Därest
de sammanlagda kostnaderna för en studieresa ökar till följd av att deltagare
ej medföljer under hela resan, skall deltagaren bestrida de sålunda uppkommande
merkostnaderna, såvida ej talmanskonferensen beslutar annat.

9 §

Utskott bör under studieresa endast ta sådana kontakter med värdlandets
parlament och myndigheter som motiveras av studieprogrammet eller protokollär
sedvänja. Utskott får ej, utan särskilt uppdrag från talmanskonferensen,
utfärda inbjudningar till besök hos riksdagen.

10 S

Utskott bör inte utan talmanskonferensens samtycke utöva representation
utomlands. Utdelande av minnesgåvor bör undvikas.

11 §

Innan uppgift om utskotts anslagsbehov för nästkommande budgetår avseende
studieresa lämnas till förvaltningskontoret, skall utskottets ordförande
samråda härom med talmannen.

12 §

I god tid före samrådet med talmanskonferensen enligt 73 $ riksdagsstadgan
bör utskottet genom internationelle sekreterarens förmedling inhämta berörda
svenska utlandsmyndigheters synpunkter på uppläggningen av den
tilltänkta studieresan.

13 §

Efter resan skall utskottet till talmanskonferensen avge redogörelse för studieresan.
De ledamöter och suppleanter i utskottet som ej deltagit i resan
bör få en skriftlig uppteckning över iakttagelser och rön som gjorts under
resan.

Talmanskonferensen 1974-04-23

§4.3

a) Antalet deltagare i utskotts studieresa till annat nordiskt land

Talmanskonferensen beslöt efter överläggning uttala att för utskotts studieresor
till annat nordiskt land skulle gälla samma begränsning i fråga
om deltagarantalet som av konferensen beslutats i fråga om utskotts studieresor
utanför Norden, nämligen högst 15 ledamöter och två tjänstemän
(se protokoll 1973 § 2.2). Undantag från huvudregeln kunde medges när
särskilda skäl förelåg, såsom att utskott i samband med inrikes resa gjorde
ett endagsbesök i annat nordiskt land och detta besök inte föranledde några
speciella åtaganden från värdlandets sida.

Samråd ang.

utskotts

studieresor