KU 1975/76: 29

Konstitutionsutskottets betänkande
1975/76: 29

med förslag till offentliggörande av protokoll som förts vid sammanträden
inom stängda dörrar med riksdagens kamrar

Ärendet

Med anledning av en framställning från förre riksdagsledamoten professor
Bertil Ohlin om att få tillstånd att ta del av vissa protokoll som förts vid
sammanträden inom stängda dörrar med riksdagens kamrar har talmannen
i skrivelse den 14 oktober 1975 anhållit att utskottet måtte på lämpligt
sätt bereda denna fråga. Utskottet har till prövning tagit upp frågan om
generellt frisläppande av alla de protokoll som förts vid dylika sammanträden
och föreslår med utnyttjande av sin initiativrätt att riksdagen nu fattar beslut
härom. Utskottet har vid sin beredning av ärendet anlitat bl. a. chefen för
utrikesdepartementets arkiv kanslirådet Wilhelm Carlgren. Samråd har vidare
skett med talmannen och utrikesutskottets ordförande.

Bakgrund

1 § 56 äldre riksdagsordningen stadgades att om Konungen prövade lämpligt
att i fråga, som angick rikets förhållande till främmande makt, eller
i annat ärende av större allmänt intresse, meddelande muntligt gjordes till
riksdagen, tillkom det statsrådsledamot, som Konungen därtill förordnade,
att i vardera kammaren framföra meddelandet. Över det som sålunda meddelades
hade riksdagens ledamöter en uttrycklig rätt att yttra sig. Konungen
ägde bestämma att kamrarnas sammanträden skulle hållas inom stängda
dörrar.

Med stöd av detta grundlagsstadgande, som tillkom år 1921 i huvudsakligt
syfte att befrämja det närmare samarbetet mellan Kungl. Majit och riksdagen
i fråga om utrikespolitiken, lämnades under tiden fram till år 1942 sådana
meddelanden vid sammanlagt elva tillfällen. I samtliga dessa fall hölls kamrarnas
sammanträden inom stängda dörrar. De lämnade meddelandena, som
inte togs in i statsrådsprotokollen, torde likväl alla finnas bevarade och arkiverade.
Kammarledamöternas yttranden över meddelandena från denna
tid finns däremot inte intagna i någon allmän handling, eftersom diskussionsprotokoll
inte fördes vid dessa hemliga kammarplena. Denna praxis,
som följts alltsedan ett regeringsmeddelande enligt S 56 riksdagsordningen
första gången lämnades riksdagen (den 6 juni 1921), hade år 1933 befästs
genom uttryckliga bestämmelser i kamrarnas ordningsstadgor.

Sedan fråga uppkommit om nämnda regler i ordningsstadgorna stod i
god överensstämmelse med riksdagsordningens bestämmelser om protokollföring
vid kamrarnas sammanträden, beslöt riksdagen under våren 1942

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 29

KU 1975/76: 29

2

- med anledning av en motion av herr Undén (1942:12, FK) - att protokollföring
vid sådana sammanträden i fortsättningen skulle ske (KU
1942:14). Bestämmelser härom fördes då in såväl i reglementariska föreskrifter
för riksdagen som i kamrarnas ordningsstadgor. Eftersom det förutsattes
att någon tryckning av diskussionsprotokollen inte skulle komma
att ske, förrän beslut om deras offentliggörande i vederbörlig ordning hade
fattats, bestämdes att protokollen och yttrandena efter justeringen skulle
överlämnas till riksdagsbiblioteket.

Enligt 2 § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar, sekretesslagen, gällde t. o. m. år 1974 att riksdagens
kamrars protokoll vid sammanträde inom stängda dörrar enligt 56 § riksdagsordningen
inte utan Konungens och kammarens tillstånd fick utlämnas
tidigare än femtio år efter protokollets datum. Det kan här skjutas in att
konstitutionsutskottet vid behandlingen av en med anledning av propositionen
(1937:107) om sekretesslagen väckt motion av herr Lindhagen
(1937:230, FK) uttalade att det i och för sig fann motionärens yrkande om
att ifrågavarande sekretesstid inte skulle få överstiga 25 år värt beaktande,
så till vida att behov av sekretess ofta inte fanns för längre tid. Enligt utskottets
mening torde dock i vissa fall den längre sekretesstiden (på 50
år) vara behövlig, varför motionsyrkandet avstyrktes. Samtidigt framhölls
att det syntes önskvärt att i den historiska forskningens intresse undersöktes,
om inte Kungl. Maj:t kunde "i betydande utsträckning använda sin rätt
att göra statsrådsprotokoll och utrikeshandlingar tillgängliga före 50-årstidens
utgång” (KU 1937:21 s. 5).

Fr. o. m. den 1 januari 1975 har den aktuella bestämmelsen i 2 § sekretesslagen
följande lydelse (prop. 1974:35, KU 1974:21).

Skall enligt 2 kap. 4 i; riksdagsordningen iakttagas tystnad i fråga om
vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda dörrar med riksdagens
kammare, må protokoll häröver ej utan riksdagens tillstånd utlämnas
tidigare än femtio år efter protokollets datum.

Numera krävs sålunda endast riksdagens tillstånd för utlämnande av ifrågavarande
protokoll. I specialmotiveringen till den nya bestämmelsen anförde
departementschefen (prop. 1974:35 s. 93-94) bl. a. följande.

I 2 kap. 4 5j i den nya RO föreskrivs i första stycket att sammanträde
med kammaren är offentligt. Dock kan sammanträde hållas inom stängda
dörrar, om det påkallas av hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet
till annan stat eller mellanfolklig organisation. Riksdagen beslutar
om stängda dörrar. Skall regeringen vid sammanträde lämna riksdagen meddelande,
kan dock även regeringen förordna om stängda dörrar. Enligt andra
stycket får ledamot eller tjänsteman inte obehörigen yppa vad som har förekommit
vid sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen kan dock besluta
att för särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten.

I motiven till 2 kap. 4 5 RO uttalar beredningen att bestämmelserna i
sekretesslagen om när kammarens protokoll skall hållas hemliga får anpassas

KU 1975/76: 29

3

till den nya regleringen i paragrafen. Avgörande bör vara om protokollet
innehåller sådant som omfattas av tystnadsplikten. Med anknytning till
detta uttalande har beredningen i betänkandet om följdförfattningar föreslagit
att nuvarande första och andra styckena i 2 tj sekretesslagen ersätts
av ett stycke, i vilket föreskrivs att, om tystnad enligt 2 kap. 4 $ RO skall
iakttas i fråga om vad som har förekommit vid sammanträde inom stängda
dörrar med riksdagens kammare, protokoll häröver inte utan riksdagens
tillstånd får utlämnas tidigare än 50 år efter protokollets datum. Offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén har inte haft något att erinra
mot den föreslagna sekretessbestämmelsen. Också för egen del biträder jag
beredningens förslag.

Den nya RO innehåller inte någon särskild bestämmelse om att hemligt
kammarprotokoll skall justeras inom stängda dörrar. Men riksdagen kan
besluta härom med stöd av 2 kap. 4 5 första stycket RO. Om riksdagen
underlåter att fatta sådant beslut, får det, som beredningen uttalar, anses
att tystnadsplikten beträffande vad som är upptaget i protokollet därmed
har hävts och protokollet har blivit offentligt.

Av övergångsbestämmelserna framgår bl. a. att det ankommer p& riksdagen
ensam att avgöra om hemligt kammarprotokoll, som har upprättats före
ingången av år 1975, skall lämnas ut.

Såsom inledningsvis nämnts har Kungl. Maj:t under perioden 1921-1942
vid elva tillfällen lämnat riksdagen muntligt meddelande, som föranlett
sammanträde inom stängda dörrar. Protokoll från dessa sammanträden föreligger
inte. Däremot har hemliga protokoll upprättats vid de sammanträden
inom stängda dörrar som hållits under åren 1942-1945. Ifrågavarande protokoll
avser sammanlagt åtta sammanträden med vardera kammaren* under
tiden den 16 juni 1942-den 27 april 1945 och innehåller 118 inlägg i första
kammaren och 105 inlägg i andra kammaren. Sedan maj 1945 har riksdagen
inte sammanträtt inom stängda dörrar.

Beträffande innehållet i de hemliga protokollen kan nämnas att regeringens
praxis är att alla kvalificerade forskare som begär det får tillgång till och
rätt att utan inskränkningar publicera de meddelanden som Kungl. Majit
- vanligen genom statsministern och utrikesministern - har lämnat i riksdagen
och som ingår i riksdagens hemliga protokoll. Vad gäller materialet
i övrigt, dvs. de i anslutning till nämnda meddelanden gjorda debattinläggen
i kamrarna, har utrikesdepartementets arkivchef, kanslirådet Carlgren, vid
sin genomgång av protokollen inte funnit något som enligt departementets
praxis skulle motivera en fortsatt sekretessbeläggning. Under hänvisning
till att materialet kan anses vara av betydande allmänt intresse har kanslirådet
Carlgren för sin del tillstyrkt såväl ett frisläppande som en tryckning av
de hemliga protokollen.

Det kan slutligen anmärkas att motsvarande material i våra nordiska
grannländer redan tidigare torde ha blivit tillgängligt för forskning, bl. a.
i samband med de politiska och rättsliga uppgörelser som skett efter kriget.

* Härtill kommer lika många justeringssammanträden.

KU 1975/76: 29

4

Utskottet

Protokoll som förts vid sammanträde inom stängda dörrar med riksdagens
kammare får inte utan riksdagens tillstånd lämnas ut tidigare än femtio
år efter protokollets datum. Enligt ett förslag som nyligen lagts fram av
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén i betänkandet (SOU
1975:22) Lag om allmänna handlingar föreslås en förkortning av den s. k.
utrikessekretessen till i princip trettio år, vilket överensstämmer med internationell
praxis.

De nu aktuella riksdagsprotokollen, som avser tiden juni 1942-maj
1945, fördes vid åtta tillfällen dessa år i anslutning till regeringsdeklarationer
i riksdagen angående olika utrikespolitiska förhållanden under kriget. Några
hemliga riksdagsprotokoll efter de nämnda förekommer inte.

Regeringens praxis sedan länge vad gäller sekretessbelagda handlingar
angående utrikespolitiska förhållanden är, enligt vad utskottet inhämtat,
att kvalificerade forskare alltid får tillgång till och rätt att utan inskränkningar
publicera sådant material som det nu aktuella, dvs. meddelanden som statsministern
och utrikesministern vid de ifrågavarande tillfällena lämnade riksdagen
och som alltså ingår i riksdagens hemliga protokoll.

Vad gäller de debattinlägg som gjordes i anslutning till de nämnda regeringsdeklarationerna
föreligger, enligt utskottet, inte heller någon anledning
till fortsatt sekretessbeläggning mot bakgrund av regeringens angivna
praxis. Det kan i detta sammanhang också nämnas att motsvarande material
i våra nordiska grannländer redan tidigare torde ha blivit tillgängligt för
forskning.

Utskottet anser för sin del att det ifrågavarande materialet kan vara av
betydande intresse främst förden historiska forskningen i landet och föreslår
att riksdagen beslutar att upphäva sekretessen för de aktuella protokollen.
Härigenom skulle sålunda samtliga tidigare sekretessbelagda protokoll från
riksdagens sammanträden bli offentliga.

Utskottet hemställer

atfriksdagen beslutar att de protokoll som förts vid sammanträden
med riksdagens kamrar under åren 1942-1945 omedelbart blir
offentliga.

Stockholm den 2 december 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Näivarande: herr Johansson i Trollhättan (s), fru Thunvall (s), herrar Werner
i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c). Sten Andersson i Stockholm* (s).
Bergqvist (s). Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson
i Edane (s), Molin (fp), Olsson i Sundsvall (c), Kindbom (c) och Berndtson
(vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

GOTAB 75 10411 S Stockholm 1975