KrU 1975/76: 14

Kulturutskottets betänkande
1975/76:14

med anledning av motioner om skydd för kulturhistoriskt värdefulla
bebyggelser och miljöer

Motionerna

Utskottet behandlar i detta betänkande följande motioner, vilkas behandling
på förslag av utskottet i betänkandet 1975:14 uppskjutits till 1975/76
års riksmöte, nämligen

1975:503 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) vari hemställts att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag till lagstiftning rörande
den kommunala kulturmiljö- och byggnadsminnesvården enligt i huvudsak
de riktlinjer som redovisats i motionen,

1975:1336 av herr Turesson (m) vari hemställts att riksdagen hos regeringen
begär att frågan rörande lagstiftningen till skydd för kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelser och miljöer särbehandlas, så att förslag omgående
kan föreläggas riksdagen.

Intresset för kulturminnesvården skiftar mycket starkt från kommun till
kommun konstateras det i motionen 1975:503. Det saknas f. n. bestämmelser
som ålägger kommunerna att göra kulturmiljö- och byggnadsinventeringar.
Motionärerna finner det motiverat med en väsentligt utbyggd och förstärkt
lagstiftning för detta område. Varje kommun bör vara förpliktigad att inventera
sitt fastighetsbestånd och sin kulturmiljö. På grundval härav upprättade
planer bör fastställas i särskild ordning och vara vägledande vid
planarbetet i övrigt i kommunen. I lagstiftningen bör ingå bl. a. föreskrifter
om vård av fastighet som i den kommunala planen klassificerats som byggnadsminnesmärke,
om beivrande av vanvård och om rätt för samhället
till tvångsingripande.

1 motionen 1975:1336 erinras om att bygglagutredningen haft i uppdrag
att utreda frågan om en skyddslagstiftning avseende kulturhistoriskt värdefulla
bebyggelser och miljöer. I ett betänkande (SOU 1974:21) har utredningen
redovisat bl. a. sina överväganden med anledning av detta uppdrag.
Motionären befarar emellertid att det kommer att dröja avsevärd tid
innan ett effektivt lagskydd kan föreligga.

Utskottet

I sitt betänkande 1971:26 behandlade kulturutskottet utförligt frågan om
bevarandet av äldre bebyggelser och miljöer. Utskottet förklarade att denna
fråga borde tas upp till ingående överväganden, lämpligen i samband med

1 Riksdagen 1975/76. 13 sami. Nr 14

KrU 1975/76: 14

2

den översyn av lagstiftningen om den fysiska planeringen som då pågick
inom bygglagutredningen. I det utredningsarbete som utskottet sålunda förordade
borde samråd ske med saneringsutredningen. Vidare borde 1965 års
musei- och utställningssakkunniga anlitas som expertorgan. Utskottet underströk
också att arbetet borde bedrivas skyndsamt samt att under arbetets
gång förslag, om så bedömdes lämpligt, kunde läggas fram om provisoriska
åtgärder, exempelvis i fråga om förstärkning av skyddet mot rivning av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. På förslag av utskottet anhöll riksdagen
att Kungl. Maj:t skulle låta verkställa den utredning som utskottet förordat.
Detta ledde till att bygglagutredningen fick tilläggsdirektiv i anslutning till
utskottets uttalanden.

Som omnämnts i motionen 1975:1336 har i bygglagutredningens nu avgivna
betänkande ”Markanvändning och byggande” (SOU 1974:21) redovisats
principer för lagstiftning om den översiktliga byggnadsplaneringen
i kommunerna. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas beredningen av denna
fråga inom bostadsdepartementet resultera i en promemoria hösten 1976
med förslag till ett nytt plansystem. Promemorian avses bli remissbehandlad
för att därefter tillsammans med remissvaren utgöra underlag för en proposition
till riksdagen. Bland de frågor som i detta sammanhang övervägs
inom departementet är även frågan om skydd för kulturhistoriskt värdefulla
bebyggelser och miljöer. Utskottet anser det angeläget att denna fråga får
en skyndsam behandling men att det dock inte finns tillräcklig anledning
att bryta ut den till behandling i förtur. En sådan åtgärd skulle komplicera
lagstiftningsarbetet, och den tid man skulle kunna vinna får anses vara
obetydlig.

Tilläggas kan att redan nuvarande lagstiftning ger en viss möjlighet att
bereda skydd för kulturmiljöerna. Som nämnts i motionen har nyligen i
byggnadslagen införts en bestämmelse som innebär att förbud kan meddelas
mot rivning om ett sådant förbud är påkallat för bevarande av kulturhistoriskt
eller miljömässigt värdefull bebyggelse. Sådant förbud får meddelas för högst
tre år med möjlighet till förlängning i högst två år.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet inte att riksdagen nu bör
begära någon särbehandling av frågan om lagstiftning till skydd för kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelser och miljöer. Utskottet avstyrker därför
motionen 1975:1336.

I motionen 1975:503 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära utredning
och förslag om den kommunala kulturmiljö- och byggnadsminnesvården
i huvudsak enligt riktlinjer som angivits i motionen. Motionärerna
har tänkt sig att kommunerna skall förpliktigas att inventera sitt fastighetsbestånd
och sin kulturmiljö. På grundval härav upprättade planer bör
enligt motionen fastställas i särskild ordning och vara vägledande vid planarbetet
i övrigt i kommunen.

Utskottet vill kraftigt understryka vikten av att inventeringen av kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och miljöer ute i kommunerna drivs vida -

KrU 1975/76: 14

3

re. Detta är en betydelsefull del i arbetet med den fysiska riksplaneringen,
vars första skede, det s. k. programskedet, nyligen redovisats för riksdagen
i propositionen 1975/76:1. För bedömningen av kulturminnesvårdens intressen
i det därefter följande skedet, planeringsskedet, är det nödvändigt
med ett underlag som bygger på en så omsorgsfull inventering som möjligt.
Utskottet som ovan redovisat det aktuella läget i fråga om det arbete som
pågår på bygglagstiftningens område anser det emellertid inte lämpligt att
man för en särskild sektor fastställer en plan med den prioritet och bindande
verkan som synes avsedd i motionen 1975:503. I den översiktliga kommunala
planeringen bör olika intressen och synpunkter vägas mot varandra
utan att man i förväg bundit sig genom att fastställa en sådan sektorsplan.
Utskottet avstyrker därför motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1336,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:503.

Stockholm den 18 november 1975

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c),
Andersson i Lycksele (s). Nilsson i Agnäs (m). Leander (s), fru Fraenkel
(fp), herrar Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Johansson i Uddevalla
(s), fru Mogård (m), herr Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c),
fru Göthberg (c), herr Gillström (s) och fru Jordan (s).

- • . ...i ■ • ju . ■ : ■ V•' ■ :■ 1

■u. . .

. • -■:! i , "'.i ' I'- -r -'i' ''•■i ’ '■< ■

■ . T'v' ■ O

i

. ... ... i.i; -h ■

. . ■ ! , ■■ .-i ■■ '■ ’

: : .• - ' fl ■ : . :Jjsr

.

GOTAB 75 10344 S Stockholm 1975

_