JuU 1975/76:29

Justitieutskottets betänkande
1975/76:29

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller anslag
till domstolsväsendet m. m. utom allmänna förvaltningsdomstolarna
jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Domstolsväsendet m. m.

1. Domstolsverket. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkten D 1 (s. 47 och
48) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1976/77 anvisar
ett förslagsanslag av 23 100 000 kr.

2. Allmänna domstolarna. Regeringen har under punkten D2 (s. 48-52)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att inrätta de tjänster
för hovrättslagman i Fo 27, för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning,
i Fo 25 och för hovrättsråd i Fo 23/24 samt de tjänster för lagman
i Fo 26, för rådman, tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman
i Fo 23/24 som anges i propositionen, dels bemyndiga regeringen att vidta
de övergångsåtgärder som anges i propositionen, dels ock att till Allmänna
domstolarna för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 459 700 000
kr.

Motioner

I motionen 1975/76:717 av fru Kristensson (m) yrkas såvitt nu är i fråga
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1975/76:100 bil. 4 beslutar
att under punkten D 2 Allmänna domstolarna anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 500 000 kr. reducerat anslag (yrkande 1).

1 motionen 1975/76:718 av fru Kristensson (m) yrkas att riksdagen dels
i enlighet med vad som anförts i motionen uttalar att ändringen av domsagoindelningen
beträffande Stockholms län västra tingsrätt uppskjuts, dels
från begärt bemyndigande att vidta övergångsåtgärder med anledning av
domsagoregleringen i Stockholms län för närvarande undantar de åtgärder
som betingas av ändringarna beträffande Stockholms läns västra domsaga.

1 Riksdagen 1975176. 7 sam!. Nr 29

JuU 1975/76:29

I motionen 1975/76:719 av fru Kristensson (m) yrkas dels att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående domkretsindelningen
för fastighetsdomstol och vattendomstol för Stockholms län, dels
att riksdagen avslår i budgetpropositionen, bil. 4 under punkten D2 Allmänna
domstolarna, framlagt förslag om bemyndigande att vidta i propositionen
angivna övergångsåtgärder såvitt avser de åtgärder som föranleds
av Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts nuvarande
uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol.

I motionen 1975/76:720 av fru Sandéhn m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av ersättningsreglerna till nämndemän vid
tingsrätterna.

I motionen 1975/76:1080 av herr Palm (s) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna att tidpunkten för delningen av Stockholms läns västra
tingsrätt ytterligare bör prövas.

1 motionen 1975/76:1087 av fru Sundström m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutaratt ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av översyn av gällande ersättningsregler för nämndemän.

I motionen 1975/76:1090 av fru af Ugglas (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att frågan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst
vid tjänstgöring som nämndeman utreds samt att domstolsväsendets organisationsnämnd
ges i uppdrag att verkställa denna utredning.

I motionen 1975/76:1095 av herr Winberg (m) och fru Lindquist (m)
hemställs att riksdagen beslutar att vid Uppsala tingsrätt och Södra Roslags
tingsrätt inrätta administrativa tjänster för byrådirektör/byråsekreterare samt
anslå härför erforderliga medel.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att det i hovrätten
över Skåne och Blekinge inrättas en ordinarie tjänst för hovrättslagman
och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelning.
Härigenom kan ytterligare en avdelning inrättas vid hovrätten. Vidare föreslås
inrättande av en ordinarie tjänst för hovrättsråd i utbyte mot en
adjungerad ledamot i hovrätten för Västra Sverige, en ordinarie tjänst för
rådman, tillika avdelningsordförande, och en ordinarie tjänst för rådman
i Svartlösa tingsrätt samt en ordinarie tjänst för rådman i envar av Uppsala,
Växjö, Lunds, Halmstads och Karlstads tingsrätter. Vidare begärs bemyndigande
för regeringen att vidta övergångsåtgärder föranledda av ändrad
domsagoindelning i Stockholms län och Stockholms tingsrätts övertagande
av Södertörns tingsrätts nuvarande uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol.

JuU 1975/76:29

1972 års domarutredning framlade 1974 betänkandet (SOU 1974:96) En
öppnare domarbana. Betänkandet behandlar bl. a. frågan om medverkan
av nämndemän i vissa mål i hovrätt och kammarrätt. I enlighet med uttalanden
i budgetpropositionen har regeringen nyligen lagt fram förslag om
sådan medverkan (prop. 1975/76:153). För detta ändamål har departementschefen
under anslagsposten för ersättningar till nämndemän i de allmänna
domstolarna beräknat ett belopp av 500 000 kr.

I motionen 717 yrkas att riksdagen under denna punkt anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med detta belopp reducerat anslag. Motionären
hävdar att det från principiella synpunkter är lämpligt att anslagsfrågan
får prövas först i samband med riksdagsbehandlingen av nyssnämnda
proposition.

Innan riksdagen prövat regeringens förslag om medverkan av nämndemän
i hovrätt bör enligt utskottets mening ej tas ställning till anslagsbehovet
för ersättningar till sådana nämndemän. Praktiska skäl talar dock för att
i nu ifrågavarande sammanhang beräknas ett belopp för det angivna ändamålet.
Anledning saknas f. n. att beräkna medelsbehovet annorlunda än
regeringen gjort. Utskottet vill understryka att medelsberäkningen inte innebär
något ställningstagande till regeringens förslag om inrättande av nämndemän
i hovrätt och att ett ianspråktagande av de anvisade medlen förutsätter
att detta förslag antas av riksdagen. Med dessa uttalanden avstyrker
utskottet bifall till motionen.

I motionen 1095 redogör motionärerna för de omfattande administrativa
uppgifter som åligger lagmännen i de större tingsrätterna. Dessa uppgifter
vidgas oavbrutet enligt motionärerna, bl. a. till följd av den omfattande
administrativa författningsregleringen och utvecklingen när det gäller personalvård
och arbetsplatsdemokrati. Tillkomsten av domstolsverket har enligt
motionärerna inte inneburit någon lättnad i dessa avseenden. Motionärerna
anser att lagmännen bör beredas möjlighet att ägna mer tid åt dömande
verksamhet, judiciell ledning och personalutbildning.

Mot den angivna bakgrunden hemställer motionärerna att riksdagen beslutar
att inrätta administrativa tjänster för byrådirektör/byråsekreterare vid
Uppsala tingsrätt och Södra Roslags tingsrätt samt anslå härför erforderliga
medel.

Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge har för budgetåret
1976/77 yrkat tjänster för byråsekreterare vid sammanlagt åtta olika tingsrätter.
Bland dem ingår de av motionärerna angivna två tingsrätterna. Regeringens
förslag innefattar ej medel för inrättande av någon av de sålunda
begärda tjänsterna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att lagmännen i tingsrätterna
i största möjliga utsträckning bör beredas möjlighet att ägna sig åt den
dömande verksamheten. Det är enligt utskottets mening ännu för tidigt
att slutligt bedöma hur fördelningen av de administrativa uppgifterna mellan
domstolsverket, hovrätterna och tingsrätterna fungerar i praktiken och vilka

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 29

JuU 1975/76:29

åtgärder som inom ramen för tingsrätternas nuvarande personalorganisation
kan göras för att underlätta lagmännens administrativa ledning av domstolen.
Rent generellt torde dock visst utrymme föreligga för rationalisering
och delegering av beslutsfunktioner.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet saknar möjlighet att bedöma
hur stort behovet av personal förstärkning är i de av motionärerna nämnda
tingsrätterna jämfört med andra tingsrätter anser sig utskottet inte kunna
tillstyrka bifall till motionen.

Enligt kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol är Stockholms och
Södertörns tingsrätter fastighetsdomstolar och har i denna egenskap Stockholms
kommun respektive Stockholms län med undantag av Stockholms
kommun som domsområde. I hela Stockholms län handlägger envar av
de båda tingsrätterna i egenskap av fastighetsdomstol ensam vissa mål och
ärenden. Enligt en av regeringen utfärdad förordning (1975:1285) om ändring
i kungörelsen om fastighetsdomstol skall Stockholms tingsrätt ensam vara
fastighetsdomstol för hela Stockholms län. Förordningen träder i kraft den
1 juli 1976.

Enligt kungörelsen (1971:550) om vattendomstol är Södertörns tingsrätt
vattendomstol för stora delar av Mellansverige. Stockholms tingsrätt är ej
vattendomstol. Enligt en av regeringen utfärdad förordning (1975:1286) om
ändring i kungörelsen om vattendomstol skall Stockholms tingsrätt fr. o. m.
den 1 juli 1976 vara vattendomstol i stället för Södertörns tingsrätt.

I motionen 719 påtalas att regeringsbesluten såvitt avser fastighets- och
vattenmålen innebär att Stockholms tingsrätt kommer att tillföras ett inte
helt obetydligt antal mål och att ändringen synes medföra att tingsrätten
måste fl personalförstärkningar. Mot bakgrund av de svårigheter som redan
finns vid Stockholms tingsrätt är det enligt motionärens mening i hög grad
olämpligt att tingsrätten belastas med ytterligare arbetsuppgifter. Motionären
anser därför att domkretsändringen bör upphävas och att frågan om vilken
tingsrätt som skall vara fastighetsdomstol och vattendomstol bör prövas
ånyo efter en allsidig utredning. Vid en sådan utredning bör enligt motionären
närmare undersökas möjligheten att behålla den nuvarande indelningen
eller att överföra Södertörns tingsrätts uppgifter till någon annan
tingsrätt i Stockholmsregionen än Stockholms tingsrätt liksom möjligheten
att fördela fastighetsdomstolens arbetsuppgifter mellan flera tingsrätter.

Den år 1972 tillkallade domkretsutredningen för Stockholms län (DUS)
uttalade i sitt i december 1973 avlämnade betänkande (Ds Ju 1974:1) att
fastighetsmålen i länet borde handläggas av en domstol och att handläggningen
av vattenmålen borde förläggas till samma domstol. Under remissbehandling
av DUS’ betänkande framfördes bl. a. från domstolsväsendets
organisationsnämnd (DON) att, om fastighetsmålen skulle koncentreras till
en domstol i länet, denna koncentration inte borde göras till Stockholms
tingsrätt. Möjligheten att fördela målen på två eller flera domstolar utan

JuU 1975/76:29

att belasta Stockholms tingsrätt borde enligt DON särskilt prövas. Även
i övrigt framkom under remissbehandlingen olika uppfattningar i frågan
om till vilken tingsrätt en sammanföring av fastighets- och vattenmålen
borde ske.

Enligt en inom justitiedepartementet utarbetad promemoria med anledning
av DUS’ betänkande skulle en sammanföring av samtliga fastighetsmål
och vattenmål till Södertörns tingsrätt medföra att den vid denna tingsrätt
nu rådande sneda arbetsfördelningen mellan allmänna mål samt fastighetsoch
vattenmål skulle bli ännu mer markant. Samma problem skulle enligt
departementspromemorian uppstå vid varje annan tingsrätt i länet dit man
valde att sammanföra fastighets- och vattenmålen utom Stockholms tingsrätt.
Om man ville undvika problemet återstod endast Stockholms tingsrätt
som möjligt alternativ. Enligt departementspromemorian skulle en sådan
lösning visserligen innebära en inte oväsentlig storleksökning av Stockholms
tingsrätt. Denna ökning ansågs dock komma att till stor del reduceras genom
de ändrade reglerna i fråga om fullföljd av mål från hyresnämnd som genomfördes
vid inrättande av bostadsdomstolen fr. o. m. den 1 juli 1975. Om
en utvidgning av Stockholms tingsrätt inte borde komma till stånd, talade
enligt promemorian starka skäl för att tingsrätten även i fortsättningen borde
vara fastighetsdomstol, i vart fall i den utsträckning den redan är det. Vidare
torde det enligt promemorian vara mindre lämpligt att ha kvar Södertörns
tingsrätt som fastighetsdomstol och vattendomstol. 1 promemorian nämns
Solna tingsrätt som ett lämpligare alternativ.

I remissyttrande över departementspromemorian anförde Stockholms
tingsrätt att tingsrätten syntes vara den enda tingsrätt som är tillräckligt
stor för att kunna ta på sig uppgiften som fastighetsdomstol för länet utan
att detta medförde någon snedbelastning. Även i fråga om vattenmålen
var enligt detta remissyttrande Stockholms tingsrätts centrala belägenhet
av betydelse. Södertörns tingsrätt föreslog i sitt remissyttrande i första hand
att vattendomstolen och fastighetsdomstolarna i länet skulle lämnas orubbade.
I andra hand tillstyrktes förslaget att sammanföra dessa domstolar
till Stockholms tingsrätt. DON och statskontoret förordade Södra Roslags
tingsrätt såsom lämplig att överta fastighets- och vattenmålen.

Stockholms tingsrätt är f. n. indelad i 19 avdelningar och en administrativ
enhet. Inom tingsrätten handläggs de mål och ärenden som ankommer
på fastighetsdomstolen inom två avdelningar, som tillika handlägger allmänna
tvistemål. Dessa avdelningar har f. n. sina lokaler vid Vasagatan
8-10 i Stockholm, skilda från tingsrättens övriga lokaler på Kungsholmen.

Inom Södertörns tingsrätt handläggs f. n. fastighetsmålenoch vattenmålen
på var sin avdelning. Dessa avdelningar har lokaler vid Vasagatan 52 i
Stockholm, skilda från tingsrättens övriga lokaler vid Högbergsgatan 52 i
Stockholm.

Enligt vad utskottet inhämtat avses Stockholms tingsrätt även sedan ändringen
beträffande fastighets- och vattenmålen genomförts arbeta på 19 av -

JuU 1975/76:29

delningar. De omkring 25 tjänstemännen vid de två avdelningarna av Södertörns
tingsrätt beräknas gå över till Stockholms tingsrätt. Fastighetsmålen
skall i princip delas upp mellan de avdelningar av Stockholms tingsrätt
som f. n. handlägger sådana mål, medan en särskild avdelning inrättas för
vattenmålen. Genom omorganisation av befintliga tvistemålsavdelningar
kan detta ske utan utökning av antalet avdelningar i tingsrätten.

Vad särskilt gäller vattendomstolen bör här nämnas att den år 1969 tillsatta
vattenlagsutredningen (Ju 1969:58) enligt sina direktiv skall göra en allmän
översyn av 1918 års vattenlag och bl. a. lägga fram förslag till en ny organisationsform
och ett nytt förfarande för prövning av företag enligt vattenlagen.
Utredningen skall främst pröva lämpligheten av att tillståndsprövningen
förläggs till administrativa organ (länsstyrelse, koncessionsnämnd)
och ersättningsfrågorna till domstol (fastighetsdomstol). Efter en sådan reform
skulle enligt direktiven ej längre föreligga behov av särskilda vattendomstolar.

I anslutning till ett uttalande av departementschefen i samband med
genomförandet av fastighetsdomstolsreformen 1971 noterade justitieutskottet
med tillfredsställelse den då öppnade möjligheten att inom samma domsområde
förlägga två eller flera fastighetsdomstolar, var och en med ensam
behörighet att handlägga vissa typer av mål och ärenden (JuU 1971:13 s.
82). Utskottet framhöll också att det framdeles kunde visa sig erforderligt
att i större län inrätta flera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets
och behörighet att handlägga alla typerav mål som hör till fastighetsdomstol.
Utskottet vidhåller dessa uttalanden. I förevarande fall finner utskottet emellertid
med beaktande av de överväganden som föregått regeringens beslut
att det för anses lämpligt att samtliga fastighetsmål i länet handläggs av
Stockholms tingsrätt i egenskap av ensam fastighetsdomstol. Med hänsyn
framför allt till önskvärdheten av att fastighets- och vattenmålen handläggs
vid samma tingsrätt har utskottet ej heller någon erinran mot regeringens
beslut att Stockholms tingsrätt också skall vara vattendomstol. De svårigheter
som tingsrättens omfattande administration och lokalsplittring medför
för övervägas i särskild ordning. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionen.

Stockholms läns västra tingsrätts domkrets omfattar för närvarande kommunerna
Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna. Tingsrätten har sina
lokaler vid Kungsgatan i Stockholm. Sollentuna och Färentuna tingsrätt
omfattar kommunerna Sollentuna, Järfälla, Upplands Bro och Ekerö. Tingsrätten
har sina lokaler i Haga tingshus i Solna.

Enligt regeringens förordning (1975:1284) om ändring i kungörelsen
(1973:740) om rikets indelning i domsagor skall fr. o. m. den 1 januari 1977
bl. a. gälla följande. Järfälla och Upplands Bro kommuner bildar domkrets
för en ny tingsrätt, Jakobsbergs tingsrätt. Ekerö kommun förs över till domkretsen
för Solna tingsrätt, medan Sigtuna och Upplands Väsby kommuner

JuU 1975/76:29

tillsammans med Sollentuna kommun bildar domkrets för Sollentuna tingsrätt.
Vallentuna kommun förs över till domkretsen för Södra Roslags tingsrätt.
Stockholms läns västra tingsrätt upphör.

Nya domstolslokaler för Jakobsbergs tingsrätt skall iordningställas i Jakobsberg
och beräknas vara färdiga för inflyttning vid tingsrättens start den
1 januari 1977. Sollentuna tingsrätt skall fö nya lokaler i en planerad förvaltningsbyggnad
i Sollentuna, som också skall inrymma bl. a. polis-, åklagar-,
kronofogde- och skattemyndigheter. Byggnaden beräknas vara färdig
i juni 1978.

Till dess Sollentuna tingsrätts nya lokaler står färdiga avses lokalerna
i Haga tingshus kunna användas för den nybildade tingsrätten.

I motionerna 718 och 1080 påpekas de olägenheter som två flyttningar
inom något år kommer att få för personalen, för arbetet i tingsrätten och
för allmänheten. Motionärerna ifrågasätter om inte beslutet rörande ändrad
domsagoindelning såvitt avser Stockholms läns västra tingsrätt bör uppskjutas
till dess de nya lokalerna i Sollentuna är klara. Motionsyrkandena
går ut på att riksdagen skall uttala sig för ett sådant uppskov.

Som bakgrund till regeringens beslut beträffande ny domkretsindelning
i Stockholms län kan här nämnas följande.

Enligt DUS’ i det föregående nämnda förslag skulle Stockholms läns västra
tingsrätt upphöra och den norra delen av Storstockholm delas i tre domkretsar.

I den förut nämnda departementspromemorian förordades att Järfälla och
Upplands Bro kommuner skulle bilda domkrets för en ny tingsrätt samt
att Sollentuna tingsrätt i enlighet med DUS’ förslag skulle omfatta kommunerna
Sollentuna, Sigtuna och Upplands Väsby. Enligt departementspromemorian
borde sistnämnda tingsrätt vid lämpligt tillfälle kunna förläggas
till Sollentuna, medan de befintliga kanslilokalerna i Haga tills vidare
borde kunna användas som kanslilokaler. I likhet med vad som föreslagits
av DUS förordades vidare att Stockholms läns västra tingsrätt skulle upphöra.
Under remissbehandlingen av departementspromemorian uttalade Sigtuna
kommun bl. a. att kommunen inte kunde acceptera att kansliet för Sollentuna
tingsrätt förlädes till Haga tingshus. Sollentuna kommun menade
att tingsrättens kansli snarast borde flyttas till Sollentuna centrum, så att
det blir centralt beläget och lättåtkomligt för invånarna i domkretsen. Stockholms
läns västra tingsrätt motsatte sig att tingsrätten skulle upphöra och
ansåg att tingsrätten borde kunna bestå med oförändrad domkrets under
överskådlig framtid. Lokalernas placering vid Kungsgatan tillgodosåg enligt
tingsrätten alla krav på god rättsvård och fullgod service. Tingsrätten motsatte
sig vidare bestämt att mål och ärenden från Upplands Väsby och Sigtuna
kommuner under en övergångstid skulle kunna handläggas i Haga tingshus.
En sådan anordning skulle enligt tingsrätten för den rättssökande allmänheten
i dessa kommuner innebära en mycket påtaglig försämring och skulle
således stå i direkt strid mot kravet på fullgod service. Tingsrätten påpekade

Juli 1975/76:29

att det inte finns några direktfbrbindelser med allmänna kommunikationer
från dessa kommuner till Haga tingshus samt att möjligheterna till kontakter
med advokater skulle försämras. En anordning av detta slag skulle enligt
tingsrätten också innebära en påtaglig försämring från personalsynpunkt.

Såsom motionärerna uttalat och som också framgår av Stockholms läns
västra tingsrätts ovan återgivna remissyttrande kommer genomförandet i
enlighet med regeringens planer av den beslutade ändringen i domsagoindelningen
att innebära vissa olägenheter för den rättssökande allmänheten
och för nämndemännen inom Sigtuna och Upplands Väsby kommuner.
Å andra sidan tillgodoser lösningen personalönskemål om en frivillig personalcirkulation
mellan olika tingsrätter i Stockholmsområdet. Vad gäller
de i motionerna påtalade olägenheterna för personalen vid Stockholms läns
västra tingsrätt i form av två byten av arbetsplats har utskottet vid sammanträffande
med fackliga företrädare för den icke rättsbildade personalen
inhämtat att en lösning enligt regeringens planer stämmer bäst överens med
önskemålen hos denna personal vid tingsrätten. Så gott som samtliga tjänstemän
i denna personalkategori har nämligen bestämt sig för att söka tjänster
vid den nya Jakobsbergs tingsrätt och också av justitiedepartementet utlovats
förtur till dessa tjänster. En sådan förflyttning kan ske genom att personalen
vid den nuvarande Sollentuna och Färentuna tingsrätt avser att kvarstanna
i den nybildade Sollentuna tingsrätt i Haga tingshus och sedan flytta till
Sollentuna, när de nya domstolslokalerna står färdiga. Ett fullföljande av
regeringens planer innebär således att ändringen i domsagoindelningen för
de berörda tjänstemännen inte kommer att medföra byte av arbetsplats mer
än en gång.

Mot denna bakgrund finner utskottet att de fördelar som kan vinnas,
om ändringen genomförs vid en och samma tidpunkt enligt regeringens
planer, väger tyngre än de kvarstående olägenheterna för den rättssökande
allmänheten och nämndemännen. Utskottet, som förutsätter att lämpliga
åtgärder vidtas för att minska dessa olägenheter, avstyrker därför bifall till
motionerna 718 och 1080.

I motionerna 720, 1087 och 1090 tas upp spörsmål angående dagarvodet
till nämndemän. Enligt kungörelsen (1967:358) om ersättning till nämndemän
m. fl. äger nämndeman samt juryman i tryckfrihetsmål vid tjänstgöring
i tingsrätt erhålla dagarvode samt resekostnadsersättning och traktamente.
Dagarvode utgår för varje sammanträdesdag och i vissa fall även
för resdagar. Dagarvodet som tidigare var 100 kr. höjdes fr. o. m. den 1
juli 1975 till 130 kr.

Motionärerna framför önskemål om översyn av ersättningsreglerna och
hänvisar till att den nuvarande alltför låga ersättningen leder till att urvalet
av nämndemän ej blir representativt och till att tjänstgöringen för vissa
yrkesgrupper innebär ekonomisk förlust.

Frågan om nämndemannaarvodets storlek har åtskilliga gånger varit föremål
för riksdagens prövning (se JuU 1975:6). Riksdagen har därvid intagit

JuU 1975/76:29

den ståndpunkten att ersättningen bör bestämmas så att den inte förändrar
uppdragets karaktär av förtroendeuppdrag. Samtidigt har det emellertid
framhållits som angeläget att nämndemännen inte vidkänns sådana kostnader
för fullgörande av sitt uppdrag, att urvalet av nämndemän i realiteten
begränsas till personer som har ekonomiska förutsättningar att motta uppdraget.
Det har också betonats att hithörande frågor bör följas med uppmärksamhet,
varvid omständigheter som kan medverka till en bred rekrytering
bör beaktas.

De grundläggande synpunkter som riksdagen sålunda tidigare anlagt på
frågan om nämndemannauppdragets karaktär och rekryteringen till sådana
uppdrag är enligt utskottets mening alltjämt giltiga. Med hänsyn till den
nyligen genomförda höjningen av ersättningen, som ligger i linje med riksdagens
ovan återgivna uttalanden, är enligt utskottets mening någon översyn
i enlighet med motionärernas önskemål f. n. inte påkallad. Utskottet
vill dock tillägga att frågan om nämndemannauppdragets karaktär och rekryteringen
av nämndemän torde komma att aktualiseras i en framtid, om
regeringens förut nämnda förslag om nämndemannamedverkan i hovrätt
och kammarrätt genomförs. I ett sådant sammanhang kan det också vara
anledning att överväga de olikheter i arvodeshänseende som består mellan
nämndemän i tingsrätt och nämndemän i skatterätt, fastighetstaxeringsrätt
och länsrätt.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
720, 1087 och 1090.

Regeringens förslag till medelsanvisning föranleder ingen erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster med bifall till
regeringens förslag bemyndigar regeringen att inrätta de ordinarie
tjänster för hovrättslagman i Fo 27, för hovrättsråd,
tillika vice ordförande på avdelning, i Fo 25 och för hovrättsråd
i Fo 23/24 samt de tjänster för lagman i Fo 26, för rådman,
tillika avdelningsordförande, i Fo 26 och för rådman i Fo 23/24
som angetts i propositionen,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975/76:717
och motionen 1975/76:1095 för budgetåret 1976/77 till Allmänna
domstolarna anvisar ett förslagsanslag av 459 700 000
kr.,

3. att riksdagen beträffande fastighets- och vattendomstol i Stockholm
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76:719 bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder
som begärts i propositionen,

4. att riksdagen beträffande domsagoindelningen i Stockholms län
med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

JuU 1975/76:29

1975/76:718 och 1975/76:1080 bemyndigar regeringen att vidta
de övergångsåtgärder som begärts i propositionen,

5. att riksdagen beträffande ersättning till nämndemän avslår motionerna
1975/76:720, 1975/76:1087 och 1975/76:1090.

3. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. Utrustning till domstolar
m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 4
och D5 (s. 57-59) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. ett förslagsanslag
av 18 400 000 kr.,

2. till Utrustning till domstolar m. m. ett reservationsanslag av
3 850 000 kr.

Stockholm den 30 mars 1976

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Larfors (s), Johansson i Växjö (c), fru Bergander (s), herrar Nilsson i Visby
(s), Fransson (c), fru André (c), fru Andersson i Kumla (s), herr Lundgren
(s), fru Lindquist (m), herrar Raneskog (c). Pettersson i Västerås (vpk) och
Nyquist (fp).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Allmänna domstolarna)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande fastighetsoch
vattendomstol i Stockholm anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med orden
”1 anslutning” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:
I anslutning till ett uttalande av departementschefen i samband med
genomförandet av fastighetsdomstolsreformen 1971 noterade justitieutskottet
med tillfredsställelse den då öppnade möjligheten att inom samma domsområde
förlägga två eller flera fastighetsdomstolar, var och en med ensam
behörighet att handlägga vissa typer av mål och ärenden (JuU 1971:13 s. 82).
Utskottet framhöll också att det framdeles kunde visa sig erforderligt att
i större län inrätta flera fastighetsdomstolar, var och en med sin domkrets
och behörighet att handlägga alla typer av mål som hör till fastighetsdomstol.
Utskottet vidhåller dessa uttalanden.

JuU 1975/76:29

Såsom motionären påtalat har storleken av Stockholms tingsrätt skapat
svårigheter för tingsrättens administration. Det är därför enligt utskottets
mening i princip olämpligt att tillföra tingsrätten ytterligare mål och personal.
Frågan om vilken eller vilka tingsrätter som för framtiden skall vara fastighetsdomstol
och vattendomstol i nu ifrågavarande områden bör därför
lösas på annat sätt än som skett genom regeringens beslut att överföra Södertörns
tingsrätts uppgifter i dessa avseenden till Stockholms tingsrätt. Detta
beslut bör därför upphävas och saken prövas ånyo efter en allsidig utredning.
Därvid bör övervägas huruvida fastighetsdomstolens arbetsuppgifter
skall läggas på en tingsrätt i länet eller eventuellt fördelas mellan
flera tingsrätter. Vidare bör beträffande vattendomstolen närmare övervägas
vilken inverkan det pågående reformarbetet inom vattenrättskipningen bör
ha på frågan om denna domstols placering.

Vad utskottet sålunda i anledning av motionen 719 anfört bör ges regeringen
till känna.

I avvaktan på frågans förnyade prövning bör riksdagen lämna utan bifall
regeringens förslag om bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder som
föranleds av Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns tingsrätts
nuvarande uppgifter som fastighetsdomstol och vattendomstol. Regeringens
utnyttjande av bemyndigandet i fråga om inrättande av tjänster bör anpassas
efter utskottets ställningstagande ovan.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande fastighets- och vattendomstol i Stockholm
med anledning av regeringens förslag och motionen
1975/76:719 dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående Stockholms tingsrätts övertagande av Södertörns
tingsrätts nuvarande uppgift som fastighetsdomstol, dels lämnar
utan bifall regeringens förslag om bemyndigande att vidta
de övergångsåtgärder som föranleds av detta övertagande.

2. vid punkten 2 (allmänna domstolarna)

av fru Kristensson (m) och fru Lindquist (m), som beträffande domsagoindelningen
i Stockholms län anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Såsom
motionärerna” och slutar med "och 1080” bort ha följande lydelse:

Den beslutade ändringen av domsagoindelningen avses medföra att den
nybildade Sollentuna tingsrätt i avvaktan på de nya domstolslokalerna i
Sollentuna får lokaler i Haga tingshus under en övergångsperiod av minst
ett och ett halvt år. För invånarna i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner
blir följden att de inom samma tidsrymd får byta domstolslokaler två gånger.
Till denna olägenhet kommer att en förläggning av lokalerna till Haga tingshus
innebär en från kommunikationssynpunkt otillfredsställande lösning,
eftersom direktförbindelse saknas mellan angivna kommuner och Haga.
För nämndemännen i domsagan, som har att regelbundet inställa sig i dom -

JuU 1975/76:29

stolslokalerna, blir sistnämnda olägenhet särskilt besvärande.

Enligt Stockholms läns västra tingsrätts ovan återgivna remissyttrande,
som enligt vad utskottet erfarit återspeglar den mening som företrädarna
för de berörda kommunerna representerar, tillgodoser en lösning i enlighet
med regeringens intentioner inte kravet på fullgod service på domstolssidan
för invånarna i Sigtuna och Upplands Väsby kommuner. Också från personalsynpunkt
innebär självfallet lösningen vissa olägenheter även om, enligt
vad utskottet inhämtat, dessa i huvudsak torde kunna bemästras såvitt gäller
den icke rättsbildande personalen.

Mot denna bakgrund finner utskottet i likhet med motionärerna att starka
skäl talar för ett uppskov med genomförandet av beslutet om ny domsagoindelning
såvitt gäller Stockholms läns västra domsaga till dess de nya
domstolslokalerna i Sollentuna kan tas i bruk. Utskottet saknar erforderligt
underlag för att bedöma i vilken mån ett uppskovsbeslut bör inverka på
genomförandet av den beslutade ändringen i domsagoindelningen i övrigt.
På grundval av föreliggande material synes det enligt utskottets mening
ligga närmast till hands att i enlighet med de nuvarande planerna starta
den nya tingsrätten i Jakobsberg med domkrets enligt regeringens beslut,
medan domkretsarna för Sollentuna och Färentuna tingsrätt i övrigt och
för de övriga berörda tingsrätterna tills vidare lämnas oförändrade. Av skilda
skäl kan det emellertid vara lämpligt att genomföra indelningsändringen
också såvitt den berör domkretsen för Ekerö, Vallentuna och Värmdö kommuner.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att frågan om tidpunkten
för upphörande av Stockholms läns västra tingsrätt och följderna av ett
uppskov bör ytterligare prövas av regeringen.

Vad utskottet sålunda i anledning av motionerna 718 och 1080 anfört
bör ges regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande i denna del bör beaktas i samband med regeringens
vidtagande av de övergångsåtgärder som angetts i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande domsagoindelningen i Stockholms län
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1975/76:718 och 1975/76:1080 dels ger regeringen till känna
vad utskottet anfört beträffande genomförande av den ändrade
domsagoindelningen såvitt avser Stockholms läns västra tingsrätt,
dels bemyndigar regeringen att med beaktande av utskottets
ställningstagande i denna del vidta de övergångsåtgärder
som angetts i propositionen.

GOTAB 51585 Stockholm 1976