Juli 1975/76:25

Justitieutskottets betänkande
1975/76:25

med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser anslag till
justitiedepartementet m. m. jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1975/76:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkterna
A 1-A 8 (s. 17-22) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 5 942 000 kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av 18 990 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 750 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.,

5. till Information om lagstiftning m. m. ett reservationsanslag av
820000 kr.,

6. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

7. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 1 527 000 kr.,

8. till Fideikommissnämnden ett förslagsanslag av 322 000 kr.

2. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkten A 10 (s. 23 och 24) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande
rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag
av 2 435 000 kr.

Motioner

I motionen 1975/76:400 av herr Ahlmark m. fl. (fp) yrkas såvitt nu är
i fråga att riksdagen anvisar till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
ökade arvodesmedel till arbetsgrupper 150 000 kr. utöver regeringens
förslag (yrkande 1 a) samt att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om aktualisering av alkoholfrågorna
inom brottsförebyggande rådet (yrkande 4 a).

I motionen 1975/76:1060 av fru Fraenkel (fp) yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om att brottsförebyggande
rådet i samverkan med handelns organisationer bör få i uppgift att utforma
förslag till effektivare förebyggande åtgärder mot butikssnatteri samt att
riksdagen hos regeringen begär förslag till avskaffande av fängelsestraff för
butikssnatteri.

1 Riksdagen 1975/ 76. 7 sami. Nr 25

JuU 1975/76:25

I motionen 1975/76:1082 av herrar Polstam (c) och Fransson (c) yrkas
att riksdagen vid behandlingen av regeringens proposition 1975/76:100, bilaga
4, punkt A 10, beslutar att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 2 786 000
kr.

I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är
i fråga att riksdagen hos regeringen begär att den aviserade utredningen
om översyn av förmögenhetsbrotten skall få i uppdrag att allsidigt och förutsättningslöst
pröva förmögenhetsbrottens utformning och påföljder i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkande 2) samt att riksdagen begär
att regeringen till prövning upptar de förslag som i motionen framlagts
angående vissa påföljder för unga lagöverträdare (yrkande 8).

Utskottet

Under ifrågavarande anslag anvisas medel för brottsförebyggande rådets
förvaltningskostnader. Rådet (BRÅ), som inrättades som fristående myndighet
den 1 juli 1974, har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser
inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning
av samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet leds av en
styrelse och har ett eget kansli med en utrednings- och en utvecklingsenhet.
Antalet fast anställda tjänstemän är 15, varav 10 handläggare. Härtill kommer
ett varierande antal arvodesanställda personer. Till rådet är knutet en
vetenskaplig referensgrupp samt ett antal olika arbetsgrupper, f. n. nio. Grupperna
har som huvudsakliga arbetsområden haft brottsskyddsfrågor, brottsprognoser,
information, narkotikafrågor, samarbete mellan skola, barnavård
och polis, ungdomsfrågor, anpassningsstöd åt straffade, lag och rätt i skolan
samt kriminalpolitik.

Varje arbetsgrupp har en ordförande, som har utsetts av styrelsen, en
sekreterare och experter. Antalet experter varierar mellan grupperna och
uppgår f. n. till sammanlagt 90.

Regeringen har för nästkommande budgetår beräknat anslaget under förevarande
punkt till 2 435 000 kr. Häri innefattas medel för en ny tjänst
som expeditionsvakt vid rådets kansli.

I motionen 1082 hemställs i överensstämmelse med BRÅ:s anslagsäskanden
om en förstärkning av rådets personal utöver regeringens förslag
med dels tjänster för en informationschef, en handläggare och ett biträde
vid rådets informationssekretariat, dels tjänster för ett kvalificerat biträde
och ett biträde vid rådets kansli. Anslaget föreslås höjt med ytterligare
351 000 kr. Beträffande tjänsterna vid informationssekretariatet anför motionärerna
att särskild personal erfordras, om rådet skall kunna fullgöra sina
informationsuppgifter. I fråga om kansliorganisationen uttalas att rådet f. n.
avlönar tre biträden utöver den ordinarie personalstaben, vilket begränsar

JuU 1975/76:25

rådets möjligheter att arvodera sekreterare i arbetsgrupperna. Motionärerna
nämner också att rådets utredningsenhet med åtta heltidsanställda handläggare
har hjälp av endast två biträden, varav en tillfälligt anställd på halvtid.

I motionen 400 (yrkande 1 a) yrkas att anslaget skall räknas upp med
150 000 kr. så att ytterligare medel kan disponeras för arbetet i arbetsgrupperna.
Motionärerna yrkar också att riksdagen skall som sin mening ge
till känna att en arbetsgrupp inom BRÅ bör ägna uppmärksamhet åt alkoholfrågan
ur brottsförebyggande synvinkel.

Utskottet vill liksom föregående år, då motioner syftande till personalförstärkningar
inom BRÅ behandlades, erinra om att det vid rådets inrättande
förutsattes att en stor del av sekreterare- och utredningsuppgifterna
i rådets arbetsgrupper skulle skötas av personal i departement eller inom
kommittéväsendet och att även personal i statliga verk skulle utnyttjas i
vissa fall. Utskottet vill också understryka att det inte skall ankomma på
rådet att utarbeta reformförslag som kräver mer omfattande undersökningar
eller utredningar. Sådana uppgifter skall i stället läggas på särskilda kommittéer,
expertgrupper m. fl. Rådets uppgift i sammanhanget är att vid behov
ta initiativ till översyn eller utredning på de områden som omfattas av
rådets verksamhet.

Mot denna bakgrund bör restriktivitet iakttas när det gäller att inrätta
nya tjänster inom BRÅ. Utskottet kan därför inte, även om informationsfrågorna
enligt utskottets mening bör ägnas stor uppmärksamhet i rådet,
tillstyrka önskemålen i motionen 1082 om ytterligare tjänster på informationssekretariatet.
Vid denna bedömning har utskottet även beaktat den personalförstärkning
på informationssidan, som rådet erhållit och alltjämt erhåller
genom lån från annan myndighet.

I fråga om biträdespersonal har som motionärerna framhåller rådets behov
i viss utsträckning kunnat tillgodoses genom anlitande av personal utanför
den ordinarie personalstaten med ianspråktagande av rådets lönekostnadsanslag.
Den förstärkning som därigenom erhållits har dock varit otillräcklig.
Bristen på biträdespersonal har medfört att den handläggande personalen
i inte obetydlig utsträckning tvingats syssla med uppgifter som bort utföras
av annan personal. Arrangemanget med arvodesanställd personal har också
som motionärerna anför lett till en inte önskad begränsning av arbetsgruppernas
resurser. Av dessa skäl anser utskottet, trots vad ovan anförts om
återhållsamhet med inrättandet av nya tjänster, att medel bör anslås för
en tjänst som kvalificerat biträde och en som biträde. Kostnaden härför
kan beräknas till 150 000 kr. Ställningstagandet innebär ett tillgodoseende
av önskemålen i motionen 1082 såvitt gäller förstärkning av rådets kansli.
Det bör också medföra att ökade medel kan disponeras för arbetsgrupperna
i enlighet med vad som förordats i motionen 400.

Beträffande förslaget i sistnämnda motion att BRÅ bör ägna uppmärksamhet
åt alkoholfrågan vill utskottet erinra om att alkoholpolitiska utredningen
i betänkandet Alkoholpolitik (SOU 1974:90-93) föreslagit att ett

1* Riksdagen 1975/76. 7 sami. Nr 25

JuU 1975/76:25

nytt centralt organ, ett alkoholpolitiskt råd, inrättas med uppgift att bl. a.
verka för en samordning av insatserna mot alkoholmissbruket. BRÅ har
i remissyttrande över betänkandet föreslagit att det nya rådet skall bli ett
drogpolitiskt råd och att BRÅ:s uppgifter på narkotikaområdet skall föras
över till det nya organet. Genom beslut den 12 februari 1976 har regeringen
tillkallat en särskild beredningsgrupp med uppgift att, på grundval av betänkandet
och remissyttrandena över det, redovisa ett samlat underlag för
regeringens ställningstagande till alkoholpolitiken. BRÅ har därefter vidtagit
åtgärder, syftande till att en arbetsgrupp inom rådet skall behandla de alkoholpolitiska
frågorna. I det läge dessa frågor sålunda befinner sig bör enligt
utskottets mening motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
avstyrker alltså bifall till motionen 400 i nu berörd del.

Som inledningsvis nämnts har en av BRÅ:s arbetsgrupper kriminalpolitik
som huvudsakligt arbetsområde. Gruppen har i rapporten Förmögenhetsbrotten
(BRÅ-rapport 1975:3) behandlat frågan om en översyn av lagstiftningen
rörande förmögenhetsbrotten och föreslagit direktiv för en dylik översyn.
Styrelsen för BRÅ har därefter föreslagit justitiedepartementet att en
översyn görs enligt de riktlinjer som gruppen dragit upp i rapporten och
direktivförslaget.

1 motionen 1998 (yrkande 2) uttalas att en utredning rörande förmögenhetsbrotten
inte bör låsas vid snäva direktiv utan få möjlighet att allsidigt
och förutsättningslöst pröva och ta ställning till skilda uppfattningar beträffande
synen på förmögenhetsbrotten och lämpliga påföljder i anslutning
därtill. Yrkandet går ut på att riksdagen skall begära att utredningens uppdrag
utformas i enlighet härmed.

Enligt uttalanden i budgetpropositionen (prop. 1975/76:100, bil. 4, s. 9)
avses den av motionärerna berörda utredningen bl. a. behandla de grundläggande
kriminalpolitiska frågor som hänger samman med synen på den
straffrättsliga värderingen av de s. k. traditionella förmögenhetsbrotten och
inställningen till användningen av frihetsberövande påföljder. Utredningsuppdraget
avses vidare gå ut på att se över gränserna för det straffbara
området för skilda brott och i förekommande fall därvid tillämpad gradindelning,
t. ex. i ringa, normala och grova fall. I BRÅ:s nyssnämnda direktivförslag
uttalas bl. a. att förmögenhetsbrotten nu tillmäts ett förhållandevis
alltför högt straffvärde, att utredningen bör undersöka förutsättningarna
för att generellt sänka straffsatserna för de grova förmögenhetsbrotten
och att en sådan sänkning måste föra med sig att straffsatserna
för de medelsvåra centrala och sekundära förmögenhetsbrotten liksom de
ringa brotten måste anpassas därefter.

Enligt vad utskottet inhämtat övervägs direktiven för utredningen f. n.
i justitiedepartementet på grundval av BRÅ:s förslag. Anledning till någon
framställning från riksdagens sida i enlighet med motionsönskemålet föreligger
inte enligt utskottets mening. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet.

JuU 1975/76:25

Motionen 1998 innehåller också ett yrkande att regeringen till prövning
upptar vissa i motionen angivna förslag till nya brottspåföljder för unga
lagöverträdare (yrkande 8). Som utskottet framhöll föregående år då ett liknande
motionsyrkande prövades (JuU 1975:10) ligger motionsförslaget inom
ramen för den översyn av brottsbalkens påföljdssystem som BRÅ:s arbetsgrupp
för kriminalpolitik f. n. arbetar med. Även ungdomsfängelseutredningen
torde få anledning att pröva spörsmål av den art, som berörs i motionen.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet.

Även den i motionen 1060 upptagna frågan om åtgärder mot butikssnatterierna
har uppmärksammats inom BRÅ. Arbetsgruppen för brottsskyddsfrågor
har sålunda tillsatt en undergrupp med uppgift att lägga fram
ett förslag rörande butikssnatterierna. I gruppen ingår bl. a. företrädare för
handelns organisationer och för polisen. Med anledning av det särskilda yrkandet
i motionen om avskaffandet av fängelse för butikssnatteri vill utskottet
härutöver hänvisa till den nyssnämnda översynen av förmögenhetsbrotten
som BRÅ har aktualiserat. 1 BRÅ:s förslag till direktiv uttalas
att utredningen bör sträva efter att tilldela de ringa förmögenhetsbrotten
en särskild straffsats, som bör vara böter. Utskottet vill också erinra om
den av BRÅ påbörjade översynen av brottsbalkens påföljdssystem, vilken
bl. a. syftar till att hitta alternativ till frihetsstraffen. Slutligen hänvisar utskottet
till sina uttalanden förra året (JuU 1975:10 s. 4) om vikten av information
beträffande samhällets reaktioner mot butikssnatterier. Motionen
avstyrks.

Utöver vad ovan anförts föranleder regeringens medelsberäkning ingen
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsanvisningen med anledning
av regeringens förslag samt motionen 1975/76:400 i denna del
(yrkande 1 a)och motionen 1975/76:1082 till Brottsförebyggande
rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1976/77 anvisar ett
förslagsanslag av 2 585 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande aktualisering av alkoholfrågorna avslår
motionen 1975/76:400 i denna del (yrkande 4a),

3. att riksdagen beträffande översynen av förmögenhetsbrotten avslår
motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 2),

4. att riksdagen beträffande påföljder för unga lagöverträdare avslår
motionen 1998 i denna del (yrkande 8),

5. att riksdagen beträffande butikssnatterier avslår motionen
1975/76:1060.

3. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har under
punkten All (s. 24) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet:
Utvecklingskostnader för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.

JuU 1975/76:25

Motioner

I motionen 1975/76:1093 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Sellgren
(fp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till en upplysningskampanj
om kriminalvården enligt vad söm anförts i motionen.

I motionen 1975/76:1998 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är
i fråga att riksdagen hos regeringen begär utredning om vad brottsligheten
kostar samhället och den enskilde (yrkande 1) samt att riksdagen begär
att regeringen snarast låter sammanställa och redovisa 1956 års klientelundersöknings
forskningsresultat (yrkande 7).

Utskottet

Under ifrågavarande anslag anvisas medel för brottsförebyggande rådets
informationsverksamhet och forskning inom det kriminalpolitiska området.
Regeringens förslag - innefattande en medelsberäkning av 3 milj. kr. -innebär en höjning av anslaget med 370 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

I motionen 1093 yrkas att riksdagen skall begära förslag till en upplysningskampanj
om kriminalvården. Kampanjen bör enligt motionärerna
genomföras i BRÅ:s regi och i samarbete med de ideella föreningarna.

Utskottet vill till en början framhålla att huvudansvaret för information
rörande kriminalvården åvilar kriminalvårdsstyrelsen. För att möjliggöra en
vidgad informationsverksamhet såväl externt som inom kriminalvårdsverket
har för tiden fr. o. m. den 1 januari 1976 beräknats medel för en ny tjänst
som förste byråsekreterare och en som biträde. Dessutom har för ändamålet
posten för expenser höjts med 200 000 kr.

För kriminalvårdens del är det av väsentlig betydelse hur dess klienter
blir bemötta på arbetsplatserna ute i samhället. Särskild uppmärksamhet
ägnas därför åt informationen till och samarbetet med arbetsmarknadens organisationer.
Härvid spelar de s. k. NAFF-nämnderna - nämnderna för arbetsmarknads-
och fackliga frågor - som nu finns på flertalet anstalter en
betydande roll. Nämndernas verksamhet har successivt utökats. För en fortsatt
utbyggnad begärs i budgetpropositionen 115000 kr. Under innevarande
budgetår har nämnderna för sin informationsverksamhet erhållit bidrag av
BRÅ med 10 000 kr. Samarbetet mellan kriminalvårdsstyrelsen och BRÅ
har också resulterat i en sammanställning av ett s. k. mötespaket med stillfilm,
diskussionsfolder och möteshandledning beträffande frigivningsproblematiken
(projekt Frigivning). I detta projekt kontaktades under budgetåret
1974/75 ett 80-tal organisationer och ca 40 har aktivt arbetat med materialet.
Tre organisationer som genomfört särskilt betydande insatser har fått bidrag
av BRÅ med tillhopa 19 000 kr. Inom BRÅ har f. n. två nya projekt påbörjats
som ett led i informationsverksamheten rörande människors attityder till

JuU 1975/76:25

straffade. Projekten, som gäller dels straffades relationer till allmänheten,
dels straffades relationer på arbetsplatsen, beräknas pågå under såväl budgetåret
1975/76 som 1976/77.

Under hänvisning till den aktivitet i motionens syfte som sålunda pågår
avstyrker utskottet bifall till motionen.

I motionen 1998 (yrkande 1) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
utredning om vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde.

Ett motionsyrkande av samma innehåll prövades av riksdagen år 1974.

I sitt av riksdagen godkända betänkande (JuU 1974:10 s. 7) påpekade utskottet
att det av naturliga skäl är i det närmaste omöjligt att med någon
större grad av säkerhet bedöma vad brottsligheten totalt kostar samhället.
Samtidigt framhölls att det inom rikspolisstyrelsen kontinuerligt pågår insamling
och sammanställning av uppgifter om vad vissa brott kostar den
enskilde och att frågan också diskuterats inom samarbetsorganet för ADB
inom rättsväsendet. Sammanfattningsvis uttalade utskottet att - även om
andra värderingar än rent ekonomiska måste bli avgörande i kampen mot
kriminaliteten - det finns anledning att fortsätta arbetet med att undersöka
vad den samlade brottsligheten kostar. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida härvidlag ansågs dock inte erforderlig. I enlighet härmed avstyrkte utskottet
bifall till motionsyrkandet.

Anledning till annat ställningstagande då yrkandet nu återkommer föreligger
inte enligt utskottets mening. Utskottet avstyrker således bifall till
motionen 1998 även i nu berörd del.

1 sistnämnda motion yrkas vidare att riksdagen skall begära att regeringen
snarast låter sammanställa och redovisa 1956 års klientelundersöknings
forskningsresultat sådana de redovisas i betänkandena ”Unga lagöverträdare
I-V” (SOU 1971:49, 1972:76, 1973:25 och 1973:49).

Frågan om utnyttjande och bearbetningar av undersökningarna har av
justitiedepartementet överlämnats till BRÅ för utredning. Som ett led i
uppdragets fullföljande anordnade BRÅ under hösten 1974 en konferens
med deltagande av forskare och politiker. Därvid diskuterades även frågan
om hur undersökningarnas resultat skulle användas för vidare forskning.
En rapport från konferensen har utarbetats (BRÅ-Rapport 1975:2). Utvecklingsenheten
vid BRÅ har därefter, under hösten 1975, startat ett forskningsprojekt,
kallat Samhället och de unga lagöverträdarna, som ett första
led i en uppföljning av klientelundersökningens forskningsresultat. Härigenom
synes syftet med motionsyrkandet vara tillgodosett. Yrkandet bör
därför avstyrkas.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
3 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande upplysningskampanjom kriminalvården
avslår motionen 1975/76:1093,

JuU 1975/76:25

3. att riksdagen beträffande kostnaderna för brottsligheten avslår
motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 1),

4. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning avslår
motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 7).

Stockholm den 4 mars 1976

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), herrar Polstam (c), Johansson i Växjö (c),
Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Schött (m), Nilsson i Visby (s), Lövenborg
(vpk), fru Wiklund (c), fru André (c), fru Andersson i Kumla (s), herrar
Lundgren (s), Mathsson i Fagersta (s), Raneskog (c) och Nyquist (fp).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande översynen av
förmögenhetsbrotten anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att en utredning med angivna
uppgifter inte bör bindas vid snäva direktiv utan ges i uppdrag att allsidigt
och förutsättningslöst pröva skilda uppfattningar beträffande synen på förmögenhetsbrotten
och påföljderna för sådana brott. Utredningens direktiv
bör utformas i enlighet med denna uppfattning.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande översynen av förmögenhetsbrotten med
bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 2) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

2. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)

av herrar Nyquist (fp), Polstam (c), fröken André (c), herrar Johansson i
Växjö (c), Raneskog (c) och fru Wiklund (c), som beträffande översynen
av förmögenhetsbrotten anser

att den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Enligt
vad” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

JuU 1975/76:25

Enligt vad utskottet inhämtat övervägs direktiven för utredningen f. n.
i justitiedepartementet på grundval av BRÅ:s förslag. Utskottet förutsätter
att direktiven - inom ramen för de angivna uppgifterna - kommer att medge
en allsidig och förutsättningslös prövning av olika framgångsvägar med utgångspunkt
i skilda uppfattningar beträffande synen på förmögenhetsbrotten
och påföljderna för sådana brott. Anledning till någon framställning från
riksdagens sida i enlighet med motionsönskemålet föreligger därför inte
enligt utskottets mening. I enlighet härmed avstyrks motionsyrkandet.

3. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande påföljder för
unga lagöverträdare anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Motionen
1998” och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller har bl. a. 1956 års klientelundersöknings
betänkanden påvisat betydelsen av att åtgärder snarast sätts in när en ung
människa begår brott. En låt-gå-attityd är både farlig för samhället och inhuman
mot den unge lagöverträdaren, som lätt kan bibringas uppfattningen
att samhället inte reagerar mot brott. Det är mot denna bakgrund angeläget
att påföljdssystemet ger möjlighet till snabba ingripanden mot unga lagöverträdare
och över huvud taget till en anpassning av påföljden till individen.
Att som nu oftast sker när rättsmaskineriet kopplas in låta den
ena skyddstillsynsdomen följa på den andra synes föga meningsfullt. För
att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten torde det vara nödvändigt
att slå in på förut oprövade vägar. De av motionärerna angivna förslagen,
innebärande dels kortvariga frihetsberövanden i omedelbar anslutning till
brottets begående, dels någon form av samhällsnyttigt arbete under bestämd
tid, synes förtjänta att närmare övervägas i ett sådant sammanhang. Den
sistnämnda påföljdsformen har som motionärerna nämner den förtjänsten
att den unge för t. ex. ett antal veckoslut kopplas loss från sin vanliga miljö
och umgängeskrets. Den kan också fl den positiva effekten att den unge
genom en arbetsinsats stärker självkänslan och till vissa delar betalar de
kostnader han genom sin brottslighet åsamkat samhället. Det kan tilläggas
att liknande påföljdsformer i andra länder med en rättsuppfattning liknande
vår har prövats med mycket lyckat resultat.

Erforderliga överväganden i motionens syfte bör göras genom sedvanligt
utredningsförfarande. Lämpligt kan måhända vara att uppdraget ges till ungdomsfängelseutredningen
genom tilläggsdirektiv.

Utredningen bör ske skyndsamt.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande påföljder för unga lagöverträdare med
bifall till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 8) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

Juli 1975/76:25

4. vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande kostnaderna
för brottsligheten anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Ett motionsyrkande”
och slutar med ”till motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Brottsligheten

medför årligen stora skadeverkningar för enskilda och det
allmänna. En del av dessa skadeverkningar kan naturligtvis inte uppskattas
ekonomiskt. Det är här fråga om det lidande som drabbar de enskilda brottsoffren.
Andra följder av brottsligheten låter sig däremot väl mätas i ekonomiska
termer, t. ex. samhällets utgifter för brottsbekämpningen, försäkringsbolagens
utbetalningar på grund av försäkringar och handelns förluster
på grund av stölder och snatterier. Det är här fråga om enorma belopp.
De årliga utgifterna för polisväsendet och kriminalvården uppgår sålunda
till över 3 miljarder kr. Butiksstölderna gäller varje år varor för drygt 1
miljard kr.

Flera försök har som motionärerna framhåller gjorts utomlands att uppskatta
brottslighetens totala kostnader. I en undersökning gjord i England
beräknades samhällskostnaderna för tillgreppsbrott till 2 % av nationalinkomsten.
En motsvarande procentsats skulle för Sveriges del ge ett belopp
om ca 6 miljarder kr.

Som riksdagen uttalade 1974 (JuU 1974:10 s. 7) finns det - även om
andra värderingar än rent ekonomiska ytterst blir avgörande i kampen mot
kriminaliteten - anledning att intensifiera arbetet i vårt land med att undersöka
vad den samlade brottsligheten kostar. De resultat som kan framkomma
vid den begärda undersökningen skulle bl. a. kunna skapa större
förståelse bland allmänheten för de kraftiga satsningar på skilda brottsbekämpande
åtgärder som samhället tvingas till. Riksdagen bör därför begära
att regeringen låter verkställa utredning i enlighet med motionsönskemålet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande kostnaderna för brottsligheten med bifall
till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 1) hos
regeringen begär utredning om vad brottsligheten kostar samhället
och den enskilde.

5. vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande 1956 års klientelundersökning
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Frågan
om” och slutar med ”därför avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller innehåller klientelundersökningens betän -

JuU 1975/76:25

kanden ett flertal intressanta rön och forskningsresultat. Med hänsyn härtill
och till de mycket stora kostnader som lagts ner på utredningen är det
ytterst angeläget att resultaten blir ordentligt utnyttjade och bearbetade.
De åtgärder som hittills vidtagits är inte till fyllest. Det från många synpunkter
unika material som betänkandena representerar måste som motionärerna
framhåller med det snaraste sammanställas och utnyttjas på sätt
som kan bidra till att minska den ökande ungdomsbrottsligheten. Denna
uppfattning bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning med bifall
till motionen 1975/76:1998 i denna del (yrkande 7) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.