JoU 1975/76: 39

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76: 39

med anledning av propositionen 1975/76: 130 om stödåtgärder på fiskets
område, m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 11 under punkterna
E 1—E 3 (s. 60) beräknat medel för nedannämnda ändamål har
regeringen i propositionen 1975/76: 130 (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. antaga förslag till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att
pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag,

2. medge att för tiden till utgången av juni 1977 reglering av priserna
på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av
medel i statens jordbruksnämnds prisregleringskassa för fisk sker enligt
de grunder som förordats i propositionen,

3. medge att lån i samband med internationella överenskommelser
om fångstbegränsning lämnas enligt de grunder som förordats i propositionen,

4. medge att stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg lämnas enligt
de grunder som förordats i propositionen,

5. medge att förluster på särskilda lån till fiskeföretag vilka har lån
med statlig lånegaranti får täckas från förslagsanslaget Täckande av förluster
vid statlig kreditgaranti till fiske under nionde huvudtiteln,

6. godkänna de riktlinjer för fiskeristyrelsens organisation som förordats
i propositionen,

7. godkänna de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationens organisation
som förordats i propositionen,

8. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt som behövs för att genomföra förslaget till organisation för
fiskeristyrelsen och den lokala fiskeadministrationen.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1976/77
under nionde huvudtiteln anvisa till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag
av 11 703 000 kr., till Fiskeriintendenter ett förslagsanslag av 1 798 000
kr., till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen ett reservationsanslag
av 800 000 kr. samt till Prisreglerande åtgärder på fiskets område ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr.

I propositionen föreslås att sammanlagt ca 27 milj. kr. tillförs fiskets
marknadsreglering, vilket innebär en ökning med ungefär 10 milj. kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Vidare föreslås ökat stöd till
säkerhetsutrustning på fiskefartyg. I propositionen läggs också fram förslag
till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa att pröva fråga om

1 Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 39

JoU 1975/76: 39

statsbidrag till fiskeföretag. Vidare föreslås att fiskeristyrelsen och den
lokala fiskeadministrationen omorganiseras.

Lagförslaget återfinns på s. 2 i propositionen.

Motioner

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de med anledning av propositionen 1975/76:130 väckta motionerna 1975/1976:

2325 av herrar Elmstedt och Petersson i Ronneby (båda c)
vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
angelägenheten av att ett starkare gränsskydd för svenskt fiske kommer
till stånd, enligt vad i motionen anförts,

1975/76:2326 av herrar Johansson i Holmgården och Olsson i
Sundsvall (båda c) vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av
propositionen 1975/76: 130 beslutar

1. att avslå propositionens förslag beträffande den lokala fiskeadministrationen,

2. att hos regeringen anhålla om förslag till åtgärder för det norrländska
fisket, i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76: 2327 av herr Jonasson och fru Andersson i Hjärtum (båda c)
vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975/76:
130 uttalar att fiskerinämndema för Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
bör bestå även i den nya organisationen,

1975/76: 2328 av herr Larsson i Borrby m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975/76: 130 beslutar att

1. UKW-, VHF-anläggningar samt gränsvågsanläggning som godkänts
av televerket inbegrips i den stödberättigade säkerhetsutrustningen,

2. till fiskeristyrelsen skall utses fyra företrädare för fiskerinäringen
samt även en företrädare för fiskevattenägarna,

3. till fiskenämnden även skall utses en företrädare för fiskevattenägarna,

1975/76: 2329 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå propositionen 1975/76: 130 såvitt
gäller godkännande av riktlinjer för den lokala fiskeadministrationens
organisation och bemyndigande för regeringen att vidta de övergångsåtgärder
m. m. som behövs för att genomföra förslaget till organisation
för den lokala fiskeadministrationen,

2. att riksdagen uttalar sig för bibehållandet av nuvarande representation
för fiskevattenägarna samt för det yrkesmässiga fisket — trålfiske,
kustfiske, näringsfiske, ålfiske m. m. — i såväl fiskeristyrelsens
styrelse som i de lokala fiskeriorganen,

JoU 1975/76: 39

1975/76: 2330 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1975/76: 130 beslutar att stöd
skall utgå från prisregleringskassan för fisk med 4 milj. kr. till svenskägda
fiskkonservföretag och 1 milj. kr. till svenskägda rökerier för dessa
företags lagerhållning, inköp av råvaror etc. i enlighet med vad som anförts
i motionen,

1975/76: 2331 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att envar yrkesmässigt verksam fiskare skall äga rätt att
ansluta sig till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa,

1975/76: 2358 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att godkänna de i propositionen föreslagna riktlinjerna för fiskeristyrelsens
organisation med undantag av förslaget om representation i
styrelsen från ”allmänintressets” sida,

2. att fiskevattenägarna skall vara representerade i fiskeristyrelsens
styrelse,

3. att fiskerivetenskaplig expertis skall vara representerad i fiskeristyrelsens
styrelse,

4. att godkänna de i propositionen föreslagna åtgärderna för lokal
fiskeadministration med undantag av förslaget om representation i fiskenämnden
från ”allmänintressets” sida,

5. att fiskevattenägarna skall vara representerade i fiskenämnderna,

dels de fristående motionerna

1975/76: 1681 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m, c, fp) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ytterligare 299 888
kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för verksamheten vid dess havsfiskelaboratorium,

1975/76: 1687 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder mot industrifiske i enlighet med vad i
motionen anförs,

1975/76: 1696 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp, m, c) vari
hemställs att riksdagen beslutar om en ändring av reglerna för de statliga
fiskerilånen, så att 80 % av investeringskostnaderna upp till 500 000
kr. samt dessutom 50 % av den del av investeringssumman som överstiger
500 000 kr. kan beviljas som lån,

1975/76: 1697 av herr Lindahl i Hamburgsund m. fl. (fp, c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller

1. att ytterligare 225 400 kr. ställs till fiskeristyrelsens förfogande för
verksamheten budgetåret 1976/77 vid dess havsfiskelaboratorium,

2. att — om yrkandet under 1 ej bifalles — motsvarande belopp
ställs till naturvårdsverkets förfogande för angivna ändamål,

2f Riksdagen 1975/76.16 sami. Nr 39

JoU 1975/76: 39

1975/76: 1739 av herr Åberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
begär hos regeringen att en utredning verkställs, innebärande att
den svenska fiskerinäringen erhåller samma principiella behandling som
jordbruket,

1975/76: 2106 av herr Kronmark m. fl. (m) vari hemställs, såvitt nu
är i fråga, 1. att riksdagen hos regeringen anhåller om

a. att förslag framläggs om åtgärder som kan medverka till en ökad
konsumtion av svenskfångad fisk till förstahandspriser, vilka medför en
rimlig inkomst för yrkesfiskaren,

b. att ökade möjligheter skapas för ett lönsamt yrkesfiske i våra insjöar,

c. att åtgärder i större omfattning än nu vidtas för inplantering av
ålyngel i insjöar och vid östersjökusten.

Utskottet

Den internationella marknaden för fisk har under det senaste året
kännetecknats av avsättningssvårigheter och låga priser. Då betydande
kvantiteter svensk fisk landas utomlands eller exporteras har de låga
internationella priserna även påverkat de svenska fiskarnas inkomster.

För att lösa de akuta svårigheterna inom fiskerinäringen har för innevarande
budgetår olika åtgärder vidtagits. Efter förslag från fiskets förhandlingsdelegation
beslöt sålunda statsmakterna (prop. 1975: 44, JoU
1975: 8, rskr 1975: 144) att ställa 7,5 milj. kr. av medel från prisregleringskassan
för fisk till föreningen Svensk fisks förfogande för prisreglerande
åtgärder under budgetåret 1975/76. Regeringen beslöt den
26 juni 1975 att ställa ytterligare 2 milj. kr. av prisregleringsmedel till
Svensk fisks förfogande för särskilda stödåtgärder. Samtidigt medgav
regeringen att Svensk fisk fick använda 4 milj. kr. ur sin konjunkturutjämningsfond
för förluster i samband med stödåtgärder. Vidare har
efter förslag från fiskerikommittén (Jo 1975: 07) sammanlagt 15 milj.
kr. av budgetmedel anvisats för akuta stödåtgärder inom fisket under
i huvudsak första halvåret 1976. Av beloppet har 7 milj. kr. anslagits
till regleringsföreningen Svensk fisk för ökat prisstöd. Dessa medel skall
av Svensk fisk användas så att i första hand fiskargrupper med särskilt
låga inkomster får inkomstförstärkning.

I föreliggande proposition läggs fram förslag om reglering av
priserna på fisk för nästa budgetår. Förslaget, som överensstämmer
med vad statens jordbruksnämnd i samförstånd med fiskets
förhandlingsdelegation förordat, innebär bl. a. att föreningen Svensk
fisk för den löpande verksamheten under budgetåret 1976/77 skall tillföras
17 milj. kr. från prisregleringskassan för fisk. Det föreslagna be -

JoU 1975/76: 39

loppet innefattar bl. a. 7 milj. kr. för att fullfölja de särskilda stödåtgärderna
med inriktning på fiskargrupper med särskilt låga inkomster,
som nyligen genomförts efter förslag från fiskerikommittén.

I överensstämmelse med ett av fiskets förhandlingsdelegation framfört
förslag föreslås vidare att 10 milj. kr. av budgetmedel tillförs prisregleringen
på fisk som ett ytterligare led i de särskilda stödåtgärder
som påbörjats under innevarande budgetår. Dessa medel skall enligt
förslaget användas för att förstärka Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.
Prisregleringen avses bli utvidgad till att omfatta även det svenska
räkfisket. Som ett led i samordningen av fiskprisregleringen på de olika
kuststräckorna ersätts redan under innevarande budgetår det nuvarande
prisstödet för strömming på ostkusten med sådan minimi- och garantiprisreglering
som tillämpas på västkusten. Med undantag för de
ändringar som nu angivits avses prisregleringen på fiskets område liksom
regleringen av importen och exporten av fisk under budgetåret
1976/77 ske på i huvudsak samma sätt som under innevarande budgetår.

Utskottet anser i likhet med föredraganden att de insatser som under
innevarande budgetår gjorts för att förbättra fiskets situation, bl. a. genom
ett ökat prisstöd, måste fullföljas även under nästa budgetår. För
sin del kan utskottet biträda de förslag rörande regleringen av priserna
på fisk m. m. som framlagts i propositionen. I enlighet härmed förordar
utskottet sålunda att sammanlagt ca 27 milj. kr. tillförs fiskets marknadsreglering,
vilket innebär en höjning med 10 milj. kr. i förhållande
till innevarande budgetår.

Utskottets ställningstagande innebär bl. a att utskottet avstyrker i
motionen 2330 framfört förslag att av de medel som för nästa budgetår
skall tillföras föreningen Svensk fisk för den löpande verksamheten
sammanlagt 5 milj. kr. skall avsättas för stöd till konservindustrin m. m.

I motionen 2325 framhålls att rekryteringen till fiskaryrket är i fara
om inte klara besked ges att statsmakterna är beredda att ta det ekonomiska
ansvar som krävs för näringens fortbestånd. De belopp som
nu föreslås i prop. 1975/76: 130 kan naturligtvis delvis ses som ett sådant
besked, men det är enligt motionärernas mening högst angeläget
att riksdagen gör ett klart uttalande att mera permanenta och längre
gående åtgärder måste komma. I motionen erinras om att fiskerinäringsutredningen
i sitt betänkande från i fjol konstaterade att fiskerinäringen
i Sverige har ett i förhållande till andra länders fiske begränsat
gränsskydd. Utredningen fann det vidare angeläget att importregleringen
liksom hittills handhas på ett sådant sätt att marknadsregleringen
för fisk kan tillämpas så effektivt som möjligt. Utredningen ansåg det
dock nödvändigt att nuvarande gränsskydd kompletteras för att stabilisera
marknaden vid pristryckande import. Enligt motionärerna torde
bl. a. fiskerinäringsutredningens betänkande vara en bra utgångspunkt
för förslag till åtgärder i sammanhanget. Motionen utmynnar i en hem -

Kartong: S. 16, punkt 17 Tillkommer: m. m.

JoU 1975/76: 39

ställan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna angelägenheten
av att ett starkare gränsskydd för svenskt fiske kommer till
stånd.

Fiskerinäringens ekonomiska situation behandlas också i några motioner,
som väckts under allmänna motionstiden. I motionen 1739 pekas
sålunda på de problem som uppstått i samband med den under
senare år ändrade konkurrenssituationen mellan fisk och fiskprodukter
och de subventionerade baslivsmedlen. Enligt motionen bör en utredning
verkställas, innebärande att den svenska fiskerinäringen erhåller
samma principiella behandling som jordbruket.

Enligt motionen 2106 är den helt avgörande frågan för svensk fiskerinärings
framtid en jämn avsättning med ett system som garanterar fasta
och stabila priser. I motionen hemställs (yrkande 1 a) att förslag framläggs
om åtgärder som kan medverka till en ökad konsumtion av svenskfångad
fisk till förstahandspriser, vilket medför en rimlig inkomst för
yrkesfiskaren. Vidare hemställer motionärerna (yrkande 1 b) att ökade
möjligheter skapas för ett lönsamt yrkesfiske i våra insjöar. Det betonas
i motionen att insjöfiskets betydelse och utvecklingsmöjligheter
förtjänar uppmärksamhet i fiskepolitiska sammanhang.

Utskottet vill i anslutning till nu redovisade motionsyrkanden erinra
om att föreningen Svensk fisk i sin verksamhet skall eftersträva att stabilisera
marknadsförhållandena för fisk och främja utvecklingen mot
ett rationellt fiske. Föreningen, som har som medlemmar fiskarnas organisationer
samt sammanslutningar och företag inom berörd handel
och industri, har lagt ned ett betydande arbete i denna verksamhet. Dess
möjligheter att ytterligare effektivisera sina åtgärder för att förbättra
förhållandena på fiskmarknaden bör verksamt öka vid bifall till vad
utskottet i det föregående förordat. Vad härefter gäller kraven på mera
långsiktiga lösningar på fiskerinäringens problem vill utskottet erinra
om att den i det föregående nämnda fiskerikommittén getts uppdraget
att utreda fiskets såväl kort- som långsiktiga problem. Till kommittén
har bl. a. överlämnats fiskerinäringsutredningens den 25 juni 1975 avgivna
betänkande (Ds Jo 1975: 8) Statligt stöd till fisket samt remisssvaren
häröver. Fiskerikommittén har arbetat snabbt och redan framlagt
flera förslag i syfte att lösa några av fiskets akuta problem. På
grundval härav har riksdagen tidigare detta riksmöte efter utskottets
tillstyrkan till prisreglerande åtgärder under detta budgetår anvisat 7
milj. kr. att användas för att i första hand möjliggöra att fiskargrupper
med särskilt låga inkomster får inkomstförstärkning. Nu förevarande
proposition innehåller ytterligare förslag som emanerar från fiskerikommittén.
Utskottet finner mot angivna bakgrund anledning anta att
de frågor som aktualiserats i nu berörda motioner kommer att ägnas
uppmärksamhet vid fiskerikommitténs fortsatta arbete utan särskilt uttalande
från riksdagens sida. Med det anförda bör motionerna 1739,
2325 och, i förevarande delar, även 2106 kunna anses besvarade.

JolJ 1975/76: 39

I motionen 2326 berörs bl. a. det norrländska fisket. Motionärerna påpekar
att förhållandena är annorlunda i Norrland än i övriga delar av
landet bl. a. av klimatologiska skäl med en kort fiskeperiod. I dag sker
ingen rekrytering till det norrländska fisket p. g. a. de ekonomiska svårigheterna.
Motionärerna anser därför att det snarast krävs särskilda åtgärder
för de norrländska fiskarna. Härvid avses bl. a. frakt- och pristillägg
för vissa andra fiskslag än strömming såsom exempelvis löja, pristillägg
vid export samt ett särskilt infrysnings- och lagerstöd.

Utskottet behandlade förra året en motion rörande yrkesfisket i norra
Sverige och anförde då (JoU 1975: 8) att det norrländska fisket otvivelaktigt
är underkastat inflytande av vissa särpräglade faktorer, som medför
speciella svårigheter för de norrländska yrkesfiskarna i deras näringsutövning.
När det gäller skillnader i villkoren för näringsutövarna i norra
Sverige och dem i övriga delar av landet kan inte uteslutas att det i viss
mån råder analoga förhållanden inom fisket och jordbruket. Utskottet
fann för sin del skäl tala för att förutsättningarna för ett stöd till det
norrländska yrkesfisket blev föremål för översyn. Med tanke bl. a. på
den helhetssyn i hithörande frågor, som utskottet ansåg alltjämt borde
vara grundläggande för utformningen av stödåtgärderna på fiskets område,
ville utskottet dock inte förorda att en särskild utredning tillsatts
för ändamålet. Enligt utskottet föreföll lämpligast att fiskerinäringsutredningen,
som visserligen var i slutfasen av sitt arbete, fick i uppdrag att
särskilt överväga nu berörda spörsmål. Riksdagen delade utskottets uppfattning.

I betänkandet (Ds Jo 1975: 8) redovisade fiskerinäringsutredningen
vissa synpunkter på frågan om stöd till det norrländska fisket. Utredningen
ansåg för sin del att sådant stöd i första hand borde lämnas inom
ramen för det generella stöd till fisket som utredningen föreslog. I många
fall kunde dock, ansåg utredningen, ett särskilt stöd till norrlandsfisket
vara motiverat. Frågan om t. ex. någon form av transportstöd borde således
prövas av regleringsföreningen Svensk fisk.

Som förut angivits har nyssnämnda betänkande med däröver avgivna
remissyttranden överlämnats till fiskerikommittén. Enligt utskottet synes
lämpligt att också nu behandlad motion i förevarande del överlämnas
till kommittén.

I fråga om stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg
gäller f. n. att bidrag kan utgå för radiotelefon och livräddningsflotte
på fiskefartyg. Bidrag till radiotelefon kan lämnas för inköp
av såväl större radiotelefonanläggning som kortvågsanläggning och utgå
med högst 3 000 kr. per anläggning. Bidrag till livräddningsflotte utgår
med högst 1 000 kr. per flotte. Bidrag lämnas i första hand för flotte till
fiskefartyg under 50 bruttoton. Bidragen utbetalas från reservationsanslaget
Främjande i allmänhet av fiskerinäringen under nionde huvudtiteln.

JoU 1975/76: 39

I propositionen föreslås i överensstämmelse med förslag av fiskerikommittén
att statligt bidrag i fortsättning lämnas till livräddningsflotte,
brandskyddsutrustning och ekolod med 80 % av anskaffnings- och installationskostnaderna
för sådan utrustning som svarar mot gällande
minimikrav för ifrågavarande fiskefartyg. Bidrag bör vidare få lämnas
för radar och radiotelefon, med 80 % för den del av godkänd anskaffningskostnad
som ligger under 10 000 kr., med 40 % för den del av
kostnaden som ligger mellan 10 000 kr. och 20 000 kr. och med 20 %
för den del av kostnaden som ligger mellan 20 000 kr. och 50 000 kr.
Bidrag bör inte utgå för den del av anskaffningskostnaden som överstiger
50 000 kr. Installationskostnader bör få räknas in i anskaffningskostnaden.
Stödet till säkerhetsutrustning bör administreras av fiskeristyrelsen.
Den närmare utformningen av stödet bör enligt propositionen
beslutas av regeringen eller efter dess bemyndigande av fiskeristyrelsen.

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att särskilda
statliga insatser behövs för att främja säkerheten för fiskets utövare.
Som bl. a. fiskerikommittén anför finns det med de svårigheter
som råder inom fisket otvivelaktigt risk för att säkerheten eftersättes. Vad
gäller de närmare villkoren i fråga om det utvidgade statliga stödet på
förevarande område föranleder regeringens förslag ingen erinran från
utskottets sida. Propositionen tillstyrks alltså i förevarande del.

I motionen 2328, yrkande 1, begärs att riksdagen beslutar att sådan
UKW-anläggning, VHF-anläggning eller gränsvågsanläggning, vilken
godkänts av televerket, skall inbegripas i den stödberättigade säkerhetsutrustningen.
Enligt utskottets mening får propositionen på förevarande
punkt tolkas så att bidrag enligt de nya reglerna bör kunna utgå till sådana
anläggningar som avses i motionsyrkandet. Syftet med detsamma
synes därmed tillgodosett.

Under avsnittet om vissa andra stödfrågor erinrar föredragande
departementschefen om att bidragen till de fiskeföretag som
har haft fartyg stillaliggande f.n. utbetalas av Sveriges fiskares erkända
arbetslöshetskassa av medel som fiskeristyrelsen ställer till kassans förfogande.
Ansökan om bidrag skall ställas till arbetslöshetskassan och vara
åtföljd av intyg om fartygets stillaliggande enligt formulär som kassan
tillhandahåller. Vid längre tids stillaliggande får bidrag utbetalas endast
om fiskeristyrelsen har medgett det. Denna ordning har enligt föredraganden
visat sig praktisk och bör bibehållas.

Utskottet ansluter sig till föredragandens mening och förordar att riksdagen
antar i propositionen framlagt förslag till lag om rätt för erkänd
arbetslöshetskassa att pröva frågan om statsbidrag till fiskefartyg.

I anslutning till förevarande punkt yrkas i motionen 2331 att riksdagen
beslutar att envar yrkesmässigt verksam fiskare skall äga rätt att
ansluta sig till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa. Denna rätt
bör enligt motionären gälla varje fiskare som är beroende av fisket för
sin utkomst oavsett facklig tillhörighet.

JoU 1975/76: 39

Med anledning av sistnämnda motion får utskottet erinra om att de
erkända arbetslöshetskassornas organisation och verksamhet regleras genom
särskilda bestämmelser i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.
I nämnda lag stadgas att rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa
tillkommer var och en som uppfyller föreskrift i stadgar om arbete
inom dess verksamhetsområde. Från denna rätt stadgas vissa undantag,
bl. a. undantas den som arbetar i genomsnitt mindre än 17 timmar per
vecka. Vidare gäller vissa åldersgränser uppåt och nedåt. Erkänd arbetslöshetskassas
stadgar skall i tillämpliga delar och i enlighet med lagen
avfattas enligt normalstadgar som fastställs av arbetsmarknadsstyrelsen.
Stadgarna skall bl. a. ange de villkor som skall gälla för inträde i kassan.
Tillsyn över de erkända arbetslöshetskassorna utövas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen lämnar
motionen 2331 utan ytterligare åtgärd.

I förevarande sammanhang behandlar utskottet som tidigare förutskickats
motionen 1696 med förslag om höjning av maximigränserna
för lån ur fiskeri!ånefonden. Sådana lån får f. n. ej beviljas till sammanlagt
högre belopp än 200 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger,
300 000 kr. I motionen påpekas att de senaste årens mycket kraftigt
ökade kostnader medfört att den maximala lånesumman numera är alldeles
för liten för att ett lån skall kunna vara till någon verklig hjälp
vid större investeringar. I motionen hemställs att riksdagen beslutar om
höjning av de statliga fiskerilånen till 80 % av investeringskostnader
upp till 500 000 kr. och dessutom 50 % av den del av investeringssumman
som överstiger 500 000 kr.

Utskottet vill nämna att förslag till vidgade lånemöjligheter på nu
förevarande område lämnades i förenämnda betänkande av fiskerinäringsutredningen
och alltså ingår i det utredningskomplex som fiskerikommittén
numera har att se över. I avvaktan på resultatet av fiskerikommitténs
överväganden synes motionen 1696 inte f. n. böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Frågan om särskilt stöd till ålfisket tas upp i motionen 2106 vari anhålls
(yrkande 1 c) att åtgärder i större omfattning än nu vidtas för inplantering
av ålyngel i insjöar och vid östersjökusten.

Riksdagen har tidigare (bl. a. JoU 1974: 34) behandlat motioner med
förslag till åtgärder för att främja ålfisket i bl. a. östersjön. Utskottet
har i nämnda sammanhang anfört att det syntes värdefullt om försök
med utsättning av ål i östersjön kunde ske såväl utefter Norrlandskusten
som vid andra delar av den svenska östersjökusten. Med hänsyn
till pågående verksamhet genom fiskeristyrelsens försorg har några
särskilda framställningar i ämnet från riksdagens sida inte befunnits erforderliga.
Fiskeristyrelsens ålundersökningar bl. a. innefattande utsättning
av ålyngel, har till stor del bestritts med avgiftsmedel enligt 2 kap.
10 § vattenlagen. Om användningen av dessa medel beslutar fiskeristy -

JoU 1975/76: 39

reisen. Sedan år 1971 har styrelsen bidragit med mer än 900 000 kr. till
åtgärder för att förbättra fisket, i huvudsak genom inplantering av ålyngel.
Verksamheten har under senare tid något försvårats genom brist
på inplanteringsmaterial. Enligt vad utskottet erfarit har man på senare
tid på försök påbörjat viss import av ålyngel från utlandet. Med hänsyn
till den verksamhet som pågår och det intresse som från ansvariga myndigheters
sida visats hithörande spörsmål finner utskottet anledning anta
att syftet med förevarande motionsyrkande kommer att tillgodoses utan
någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Under den senaste vintern har en fiskeflotta från tyska demokratiska
republiken under ca en månads tid bedrivit s. k. industrifiske i Bottenhavet.
Fisket har skett på internationellt vatten utanför Gävleborgs läns
kust. I motionen 1687 framhålls att ifrågavarande fiske haft påtagliga
negativa konsekvenser för de svenska fiskarna. Enligt motionärerna är
det utomordentligt angeläget att regeringen i internationella sammanhang
tar upp frågan om industrifiske i allmänhet och industrifiske i Bottenhavet
i synnerhet.

Utskottet vill erinra om att riksdagen år 1974 (prop. 1974: 9, JoU
1974: 4, rskr 1974: 17) godkände en av samtliga östersjöstater i september
1973 undertecknad konvention rörande fisket och bevarande av de
levande tillgångarna i östersjön och Bälten. Enligt konventionen skall
de fördragsslutande staterna nära samarbeta i syfte att bevara och föröka
de levande tillgångarna och att få bästa möjliga avkastning av dem.
En särskild kommission har bildats för att leda detta samarbete och i
övrigt uppfylla konventionens syften.

Jordbruksministern har i svar på en fråga i ämnet den 3 februari
1976 upplyst att kustbevakningen, som svarar för övervakningen av den
svenska fiskegränsen, sedan början av december hade observerat trålare
från tyska demokratiska republiken i södra Bottenhavet och norra östersjön.
De fartyg som iakttagits har fiskat utanför den svenska fiskegränsen
och några överträdelser av fiskezonsbestämmelsema hade kustbevakningen
inte kunnat konstatera. Inte heller hade kustbevakningen kunnat
avgöra om det rör sig om s. k. industrifiske, dvs. fiske för fiskmjölstillverkning.

Från den 1 januari 1976 har den utvidgade svenska fiskezonen längs
ostkusten fått full effekt, sedan övergångstiden för utländska fiskare i
huvudsak löpt ut. Kustbevakningen har därför skärpt övervakningen av
fiskegränsen väsentligt. Den skärpta övervakningen kommer enligt jordbruksministern
att fortsätta tills vidare.

Möjligheterna att skydda ostkustfisket har förbättrats genom fiskerikonventionen
för östersjön som trätt i kraft 1974. Inom ramen för den
konventionen har fiskeregler för bl. a. torsk och rödspätta redan införts.
Fiskerikommissionen för östersjön kommer att sammanträda hösten
1976 för att bl. a. besluta om regler för sill/strömming och skarpsill.
Dessa regler kan komma att innebära fångstbegränsningar i syfte att

JoU 1975/76: 39

skydda Östersjöns fiskbestånd från överfiskning. Jordbruksministern anförde
i sitt svar att den svenska delegationen i fiskerikommissionen för
östersjön skulle instrueras att med kraft verka för de åtgärder som behövs
för att skydda de för ostkustfiskarna viktiga bestånden i östersjön.

Utskottet vill för sin del starkt understryka vikten av att man från
regeringens och berörda myndigheters sida med största uppmärksamhet
följer den internationella utvecklingen på förevarande område och vidtar
de ytterligare åtgärder som kan befinnas nödvändiga för att tillförsäkra
de svenska fiskarna skälig andel av fisktillgångarna såväl i östersjön
som annorstädes. Med hänsyn bl. a. till de åtgärder som vidtagits
finner utskottet emellertid inte erforderligt att nu påfordra någon särskild
åtgärd från riksdagens sida till följd av motionen 1687.

I propositionen läggs vidare fram vissa förslag om omorganisation av
den statliga fiskeadministrationen. De grundar sig
på förslag av fiskeadministrativa utredningen och däröver avgivna remissyttranden.

Föredraganden erinrar om att fiskerinäringens problem f. n. ses över
av den år 1975 tillsatta fiskerikommittén (Jo 1975: 07). Fiskelagstiftningen
och fiskevården övervägs av 1973 års fiskevattensutredning (Jo
1973: 07). Såväl fiskerikommittén som 1973 års fiskevattensutredning
kommer inom några år att redovisa sina förslag i fråga om fiskerinäringen
och fritidsfisket. Förslagen kan också komma att påverka utformningen
av fiskeadministrationen. Skäl kan därför anföras för att inte
ändra administrationen i avvaktan på utredningarna. Det är dock enligt
föredragandens mening nödvändigt att snarast möjligt genomföra vissa
angelägna förändringar i syfte att effektivisera arbetet främst inom den
lokala fiskeadministrationen men även inom fiskeristyrelsen. Ett snabbt
ställningstagande krävs också med hänsyn till behovet av planering vad
gäller lokala insatser för såväl fiskerinäringen som fritidsfisket. Den lokala
administrationen bör dock i avvaktan på detaljutredning av organisationen
ändras först den 1 juli 1977. Föredraganden framhåller att
de förslag som i propositionen redovisas i fråga om den lokala fiskeadministrationen
skall ses som ett provisorium i avvaktan på resultaten
av fiskerikommitténs och 1973 års fiskevattensutrednings arbete.

Beträffande den centrala administrationen innebär förslaget att fiskeristyrelsen
bör vara organiserad på fem enheter. Dessa bör benämnas administrativa
byrån, fiskebyrån, fiskevårdsbyrån, havsfiskelaboratoriet
och sötvattenslaboratoriet. En ökad samordning av fiskeristyrelsens undersöknings-
och forskningsarbete bör eftersträvas. Det är också angeläget
att samordna denna verksamhet med likartad forskning som pågår
på annat håll. Föredraganden förordar att styrelsens organisation för
dessa uppgifter tillförs en rådgivande forskningsnämnd. Det ankommer
på regeringen eller efter regeringens bemyndigande fiskeristyrelsen att
besluta om arbetsuppgifternas fördelning på enheter.

JoU 1975/76: 39

För att omorganisationen av fiskeristyrelsen skall få avsedd effekt
krävs enligt föredragandens mening även åtgärder för att effektivisera
den lokala fiskeadministrationen. Därmed avses i detta sammanhang de
till lantbruksnämnderna knutna fiskerinämndema samt fiskeriintendentorganisationen.

Föredraganden finner i likhet med flertalet remissinstanser det naturligt
att den del av statens verksamhet på fiskets område som har utpräglad
karaktär av service åt allmänheten — yrkesfiskare, fritidsfiskare,
fiskevattenägare och andra intressenter — samt åt länsstyrelser,
kommuner m. fl. organ även i fortsättningen skall vara förlagd till länen.
De kvalificerade fiskeribiologiska uppgifterna av länsövergripande
karaktär bör dock alltjämt omhänderhas av fiskeriintendentorganisationen.

Föredraganden delar utredningens uppfattning att det är mest rationellt
att den lokala statliga fiskeadministrationen är underställd fiskeristyrelsen.
Han förordar därför att de nuvarande fiskerinämndema ges
ställning av administrativa länsorgan för fiskefrågor — fiskenämnder —
med fiskeristyrelsen som chefsmyndighet. Antalet tjänster bör motsvara
lantbruksnämndernas nuvarande fiskerikonsulentpersonal med undantag
av de konsulenter som tjänstgör vid rennäringsdelegationerna. Lantbruksnämnderna
bör förse fiskenämnderna och deras personal med lokaler
och administrativ service i den omfattning som krävs för att någon
särskild kansliorganisation hos fiskenämnderna inte skall behövas.
Medel för fiskenämndemas verksamhet bör ställas till fiskeristyrelsens
förfogande. Av dessa medel bör även bestridas bl. a. kostnader för att
ersätta lantbruksverket för den administrativa service åt fiskenämnderna
som jag nyss nämnt.

Fiskenämnderna bör i huvudsak handlägga ärenden rörande finansieringsstöd,
rådgivning och fiskefrågor i övrigt som f. n. åvilar lantbruksnämnderna.
Dessutom bör vissa uppgifter kunna delegeras från fiskeristyrelsen.
Fiskenämnderna bör kunna fungera som beredande organ åt
länsstyrelserna i fiskefrågor som länsstyrelserna handlägger. Som en
följd av förslaget upphör lantbruksnämndernas befattning med fiskefrågor.
Fiskefrågor som handläggs av rennäringsnämnd bör dock inte
förås över.

Utskottet kan för sin del tillstyrka regeringens förslag i vad avser ny
organisation av fiskeristyrelsen. Likaså kan utskottet ansluta sig till de
i propositionen framlagda förslagen till omorganisation av den lokala
fiskeadministrationen. Genom att fiskeriintendenter och fiskerikonsulenter
förs samman under en gemensam central förvaltningsmyndighet bör,
som sägs i propositionen, en betydande effektivisering uppnås. Utskottet
avstyrker alltså de avslagsyrkanden som på förevarande punkt framförs
i motionerna 2326, yrkandet 1, och 2329, såvitt nu är i fråga.

Nuvarande ordning innebär i regel att lantbruksnämnd endast handlägger
fiskefrågor inom länet. Fyra lantbruksnämnder har dock ålagts

JoU 1975/76: 39

ansvaret för fiskefrågor över länsgränserna. Sålunda svarar lantbruksnämnden
i Värmlands län för fisket i Vänern, lantbruksnämnden i Jönköpings
län för fisket i Vättern, lantbruksnämnden i Stockholms län för
fisket i Mälaren och lantbruksnämnden i Örebro län för fisket i Hjälmaren.
Vid beredning av ärenden i fiskerinämnderna som rör fisket i
nämnda sjöar ingår representanter för fiskerinämnderna i övriga berörda
län.

I motionen 2327 understryks vikten av att den särskilda handläggningsordningen
för fiskefrågor som rör nyssnämnda fyra sjöar bör bestå
även i den nya organisationen.

Utskottet vill erinra om att de nya fiskenämnderna i huvudsak skall
handlägga samma fiskeärenden som f. n. åvilar lantbruksnämnderna. Det
synes naturligt att någon ändring av den ordning för handläggningen av
fiskefrågor beträffande våra stora sjöar, som utbildats och befunnits ändamålsenlig,
inte bör ske i samband med den nu förordade omläggningen
av huvudmannaskapet för den lokala fiskeadministrationen. Något
sådant torde ej heller vara avsett. Någon särskild åtgärd från riksdagens
sida synes motionen 2327 därför inte behöva föranleda.

Föredraganden anför att det ankommer på regeringen att besluta om
storleken och sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse. I anslutning
till vissa förslag av fiskeadministrativa utredningen anför föredraganden
att enligt hans mening i styrelsen bör ingå företrädare för allmänintresset,
yrkesfisket, fritidsfisket samt näringsliv med anknytning
till yrkesfisket. Dessutom ämnar föredraganden föreslå regeringen att
utse företrädare för personalen att ingå i styrelsen. I sammanhanget
framhålls att förslaget i fråga om en rådgivande forskningsnämnd innebär
att nuvarande representation i styrelsen för den vetenskapliga forskningen
bör upphöra.

I några motioner riktas invändningar mot föredragandens uttalanden
på förevarande punkt. I motionen 2328, yrkande 2, erinras sålunda om
att fiskeristyrelsen f. n. består av bl. a. fyra företrädare för yrkesfisket.
Med hänsyn till att saltsjöfisket är uppdelat i tre organisationer och att
det dessutom finns en organisation för insjöfisket bör enligt motionärerna
styrelsen även fortsättningsvis bestå av fyra representanter för fiskerinäringen.
Dessutom bör, anför motionärerna, fiskevattenägarna representeras
i styrelsen. Motsvarande synpunkter framförs i motionen
2329, yrkandet 2. För representation för vattenägarintresset uttalar man
sig också i motionen 2358, yrkandet 2. Enligt sistnämnda motion bör
även den fiskevetenskapliga forskningen vara företrädd i fiskeristyrelsens
styrelse (yrkandet 3). Däremot kan enligt motionärernas mening ytterligare
förstärkning av representation i styrelsen från allmänintressets
sida ifrågasättas. I motionen hävdas att sagda intresse redan nu får anses
tillgodosett genom att ordföranden i styrelsen är en av regeringen utsedd
tjänsteman (yrkandet 1).

JoU 1975/76: 39

Som anförs i propositionen ankommer det på regeringen att besluta
om styrelsens storlek och sammansättning. Vad föredraganden i anslutning
härtill för riksdagens information anfört föranleder ingen erinran
från utskottets sida. Vad gäller frågan om företrädare för allmänintresset
vill utskottet för sin del anföra den meningen att uttalandet i propositionen
synes ligga väl i linje med senare tids strävanden att på olika områden
skapa ökade förutsättningar för lekmannainflytande och insyn.
Beträffande representationen för fiskevattenägarna kan möjligen ifrågasättas
hur en sådan på bästa sätt skall återspegla den skiftande ägarstruktur
som här är aktuell. Det bör emellertid som nyss nämnts vara
regeringens sak att besluta i denna fråga. Någon särskild åtgärd är utskottet
ej beredd förorda med anledning av motionerna 2328, 2329 och
2358 i nu berörda delar.

Enligt propositionen bör de nya fiskenämnderna bestå av fem ledamöter
och utses av länsstyrelsen. I nämnderna bör yrkesfisket, fritidsfisket
och allmänna intressen vara företrädda. Fiskeriintendenten i distriktet
bör ha rätt att närvara vid fiskenämnds sammanträden och anteckna
sin mening till protokollet.

Utskottet har inte något att invända mot i propositionen gjorda uttalanden
på nämnda punkt och avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna
2328, yrkandet 3, 2329, yrkandet 2 i berörd del, och 2358,
yrkandena 4 och 5. I fråga om representation för allmänintresset resp.
vattenägareintresset hänvisar utskottet i tillämpliga delar till vad utskottet
nyss anfört beträffande fiskeristyrelsens styrelse.

Vad i propositionen anförts angående anslagsfrågor föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Detta innebär bl. a. att utskottet
tillstyrker regeringens förslag att till Fiskeristyrelsen för nästa budgetår
anvisas ett förslagsanslag av 11 703 000 kr. Därvid har utskottet i likhet
med föredraganden bl. a. räknat medel för en laborator vid havsfiskelaboratoriet
för beståndsräkning. Härigenom tillgodoses även syftet med
den under allmänna motionstiden väckta motionen 1681 i ämnet. Någon
ytterligare åtgärd med anledning av sagda motion synes därför inte
erforderlig.

I den likaledes fristående motionen 1697 har begärts att ytterligare
medel skall ställas till fiskeristyrelsens förfogande för fortsättning av
vissa studier rörande planktonproduktionen och bottenfaunan, vilka sedan
hösten 1969 bedrivits med stöd av särskilda forskningsmedel från
naturvårdsverket samt medel från arbetsmarknadsverket.

Utskottet vill i anledning av nyssnämnda motion framhålla att det
givetvis är angeläget att havsfiskelaboratoriet i tillfredsställande grad ges
resurser för att bedriva sitt arbete inom fiskeforskningens område. Som
utskottet i det föregående anfört vid behandlingen av en motion med
motsvarande yrkande (JoU 1975: 1, p. 23) kan dock diskuteras om inte
de undersökningar rörande bottenfaunan och plankton som avses i mo -

JoU 1975/76: 39

tionen ännu rör forskningsprojekt som principiellt bör i första hand bestridas
med särskilda forskningsmedel. Utskottet vill också nämna att
fiskeristyrelsen i sina anslagsäskanden för det nu aktuella budgetåret
liksom tidigare ansett sig böra ge flera andra förslag till resursförstärkningar
inom styrelsen högre angelägenhetsgrad än när det gällt den verksamhet
som avses i här behandlad motion. Mot angivna bakgrund finner
utskottet inte skäl föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionen i fråga.

Propositionen föranleder till de delar den ej närmare berörts i det
föregående ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer
att riksdagen

1. anser motionerna

a. 1975/76: 1739,

b. 1975/76: 2106, yrkandena 1 a och 1 b, och

c. 1975/76: 2325

besvarade med vad utskottet anfört,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
med anledning av motionen 1975/76: 2326, yrkande 2,

3. antar förslaget till lag om rätt för erkänd arbetslöshetskassa
att pröva fråga om statsbidrag till fiskeföretag,

4. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975/76: 2330 medger att för tiden till utgången av juni 1977
reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger
samman samt användningen av medel i statens jordbruksnämnds
prisregleringskassa för fisk sker enligt de grunder som
i propositionen förordats,

5. medger att lån i samband med internationella överenskommelser
om fångstbegränsning lämnas enligt de grunder som i
propositionen förordats,

6. medger att stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg lämnas
enligt de grunder som i propositionen förordats,

7. anser motionen 1975/76: 2328, yrkandet 1, besvarad med vad
utskottet anfört,

8. medger att förluster på särskilda lån till fiskeföretag vilka har
lån med statlig lånegaranti får täckas från förslagsanslaget
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske under
nionde huvudtiteln,

9. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1687,

b. 1975/76: 1696,

c. 1975/76: 2106, yrkandet 1 c, och

d. 1975/76:2331,

10. godkänner de riktlinjer för fiskeristyrelsens organisation som
i propositionen förordats,

JoU 1975/76:39

11. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 2328, yrkandet 2,

b. 1975/76: 2329, såvitt fiskeristyrelsens styrelses sammansättning
är i fråga, och

c. 1975/76: 2358, yrkandena 1—3,

12. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1975/76: 2326, yrkandet 1, 1975/76: 2328, yrkandet 3,
1975/76: 2329, såvitt nu är i fråga, och 1975/76: 2358, yrkandena
4 och 5, godkänner de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationen
som förordats i det föregående,

13. anse motionen 1975/76: 2327 besvarad med vad utskottet anfört,

14. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslaget till
organisation för fiskeristyrelsen och den lokala fiskeadministrationen,

15. till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1976/77 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 11 703 000 kr.,

16. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1975/76: 1681 och

b. 1975/76: 1697,

17. till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1976/77 under
nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 798 000 kr.,

18. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen för budgetåret
1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 800 000 kr.,

19. till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret
1976/77 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.

Stockholm den 21 april 1976

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s)*, Kronmark
(m)*, fru Theorin (s), herr Jonasson (c), fru Anér (fp)*, herr Lindberg
(s), fru Olsson i Helsingborg (s), herrar Pettersson i Lund (s)*, Wachtmeister
i Johannishus (m), Wictorsson (s), Johansson i Holmgården (c),
Takman (vpk) och fru Fredrikson (c),

dock att vid hemställan under 9 herr Strömberg i Vretstorp (s) och
fru Ohlin (s) deltagit i stället för fru Lundblad (s) och herr Pettersson
i Lund (s) och fr. o. m. hemställan under 11 herr Strömberg i Vretstorp
(s) och fru Ohlin (s) deltagit i stället för fru Theorin (s) och herr
Pettersson i Lund (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975/76: 39

Reservation

Angående sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse

1. av herr Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c),
herr Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att fiskeristyrelsens styrelse f. n. består av bl. a.
fyra företrädare för yrkesfisket, varav tre är representanter för saltsjöfisket
och en företräder sötvattenfisket. Föredragandens förslag innebär
en inskränkning av fiskerinäringens representation till tre ledamöter.
Med hänsyn till att saltsjöfisket är uppdelat i tre organisationer och
det dessutom finns en organisation för insjöfisket, anser utskottet
skäl tala för att i fiskeristyrelsens styrelse även i fortsättningen ingår
fyra representanter för fiskerinäringen. Utskottet delar således den uppfattning
som härvidlag kommit till uttryck i motionen 2328. Dessutom
finner utskottet för sin del de i föreliggande motioner anförda skälen
för att fiskevattenägarna också bör vara representerade i styrelsen bärande.
I övrigt föranleder i propositionen gjorda uttalanden ingen erinran
från utskottets sida. Vad utskottet med anledning av motionerna
2328, 2329 och 2358 i berörda delar anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. med bifall till motionen 1975/76: 2328, yrkandet 2, samt med
anledning av motionerna 1975/76: 2329, yrkandet 2 såvitt nu
är i fråga, och 1975/76: 2358, yrkandena 1—3, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
sammansättningen av fiskeristyrelsens styrelse,

2. av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att mycket talar för de synpunkter som i
nyss berörda motioner framförts beträffande sammansättningen av fiskeristyrelsens
styrelse. Utskottet delar sålunda åsikten i motionen 2358
att fiskevetenskapen även i fortsättningen bör vara företrädd i fiskeristyrelsens
styrelse. I denna styrelse synes också böra ingå företrädare
för fiskevattenägarintresset. Detta synes särskilt viktigt då inte minst fritidsfiskets
krav på fiskevatten till stor del måste tillgodoses genom samverkan
med enskilda fiskevattenägare. Enligt utskottets mening kan dock
ytterligare förstärkning av representationen i styrelsen från allmänintres -

JoU 1975/76: 39

sets sida ifrågasättas. Redan nu får sagda intresse anses tillgodosett
genom att ordföranden i styrelsen är en av regeringen utsedd tjänsteman.
Vad utskottet anfört i anslutning till motionen 2358 och, i motsvarande
delar, motionerna 2328 och 2329 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. med bifall till motionen 1975/76:2358, yrkandena 1—3, samt
med anledning av motionerna 1975/76: 2328, yrkandet 2, och
1975/76: 2329, yrkandet 2 såvitt nu är i fråga, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande sammansättningen
av fiskeristyrelsens styrelse,

Angående den lokala fiskeadministrationen

3. av herr Jonasson (c), fru Anér (fp), fru Olsson i Helsingborg (c), herr
Johansson i Holmgården (c) och fru Fredrikson (c) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan (lika med utskottet) av fiskeristyrelsen.

Likaså kan utskottet ansluta sig till förslaget att den lokala statliga fiskeadministrationen
underställs fiskeristyrelsen. Genom att — (lika

med utskottet) i fråga.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”fiskeristyrelsens styrelse” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka värdet av att man behåller anknytningen
till varje län och inte för samman organisationen till nio regionala enheter,
vilket fiskeadministrativa utredningen föreslagit. I propositionen
och motionen gjorda uttalanden under förevarande avsnitt föranleder
ingen annan erinran från utskottets sida än att utskottet för sin del anser
skäl tala för att även fiskevattenägama blir representerade i fiskenämnderna
vid sidan av företrädare för yrkesfisket, fritidsfisket och
allmänna intressen. Vad här anförts innebär att utskottet i princip ansluter
sig till de synpunkter på frågan om fiskenämndernas sammansättning
som framförts i motionerna 2328, yrkandet 3, 2329, yrkandet 2,
och 2358, yrkandet 5. I övrigt tillstyrker alltså utskottet propositionen
i förevarande del och avstyrker motionen 2358, yrkandet 4.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:
2328, yrkandet 3, 1975/76: 2329, yrkandet 2 i förevarande del,
och 1975/76: 2358, yrkandet 5, samt med avslag på motionerna
1975/76: 2326, yrkandet 1, 1975/76: 2329, yrkandet 1,

JoU 1975/76: 39

och 1975/76: 2358, yrkandet 4, godkänner de riktlinjer för
den lokala fiskeadministrationen som förordats i det föregående,

4. av herrar Kronmark och Wachtmeister i Johannishus (båda m) som
anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan (lika med utskottet) av fiskeristyrel sen.

Likaså kan utskottet ansluta sig till förslaget att den lokala fiskeadministrationen
underställs fiskeristyrelsen. Genom att (lika

med utskottet) i fråga.

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”fiskeristyrelsens styrelse” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att samma motiv som åberopats rörande sammansättningen
av fiskeristyrelsens styrelse i vad avser representation av fiskevattenägare
också bör kunna anföras då det gäller representationen i de
lokala fiskenämnderna. Även för den lokala administrationen kan ifrågasättas
nyttan och önskvärdheten av representation från ”allmänintressets”
sida. Då det gäller fiskevattenägarnas deltagande i de lokala fiskenämnderna
framstår partsintresset särskilt angeläget då de frågor som
behandlas i fiskenämnderna i stor utsträckning kommer att beröra tillgång
på fiskevatten för fritidsfiskets behov. Att utestänga fiskevattenägarna
från detta viktiga forum för samverkan ter sig enligt utskottets
mening mindre lämpligt. Likaså torde många av de ärenden som fiskenämnderna
har att behandla inte kunna avgöras utan att fiskevattenägarnas
intressen beaktas. I övrigt föranleder propositionen i förevarande
del ingen erinran från utskottets sida. Vad här anförts innebär
bl. a. att utskottet i princip ansluter sig till de synpunkter på frågan om
fiskenämndernas sammansättning som framförts i motionerna 2328, yrkandet
3, 2329, yrkandet 2, och 2358, yrkandena 4 och 5.

dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. med anledning av regeringens förslag och motionerna 1975/76:
2328, yrkandet 3, 1975/76: 2329, yrkandet 2 i förevarande del
och 1975/76: 2358, yrkandena 4 och 5, samt med avslag på
motionerna 1975/76: 2326, yrkandet 1, och 1975/76:2329, yrkandet
1, godkänner de riktlinjer för den lokala fiskeadministrationen
som förordats i det föregående,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760056