InU 1975/76:43

Inrikesutskottets betänkande
1975/76:43

med anledning av propositionen 1975/76:185 om ytterligare industricenteranläggningar
samt vissa andra regionalpolitiska frågor
jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1975/76:185 (arbetsmarknadsdepartementet)
samt 16 under allmänna motionstiden väckta motioner och
nio med anledning av propositionen väckta motioner.

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76:185 efter föredragning av statsrådet
Bengtsson,

dels föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna de grunder för regionalpolitisk! stöd vid marknadsföringsåtgärder
som förordats att tillämpas under budgetåren 1976/77 och 1977/78,

2. bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitisk!
stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån
för finansiering av industricenteranläggningar i Ljusdal och Haparanda
enligt de grunder som förordats,

dels givit riksdagen till känna vad som anförts om beslutsordningen i
fråga om regionalpolitisk! stöd.

I propositionen föreslås att regeringen får besluta om att bygga industricenteranläggningar
i Ljusdal och Haparanda. Beslut avses bli fattat när
minst hälften av lokalerna i varje ort omedelbart kan hyras ut.

Vidare föreslås att regionalpolitisk! stöd i form av lånegaranti skall lämnas
för att täcka marknadsföringskostnader vid introduktion av en ny eller väsentligt
vidareutvecklad produkt hos industriföretag inom det allmänna stödområdet.
Lånegarantin får uppgå till 80 % av marknadsföringskostnaderna,
dock högst 500 000 kr.

Genom propositionen informeras vidare riksdagen om planerna på en
decentralisering av beslutanderätten i vissa ärenden om regionalpolitisk!
stöd till regional nivå.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden

1975/76:253 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar inrätta ett industricentrum i Ljusdals kommun samt hos regeringen
anhåller att den vidtar därav föranledda åtgärder.

1975/76:284 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari yrkas att riksdagen hos

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 43

InU 1975/76:43

regeringen anhåller om förslag angående etablering av industricentrum i
Ånge kommun.

1975/76:285 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att ett statligt industricentrum förläggs till Ljusdal med
beaktande av de i motionen framförda synpunkterna.

1975/76:379 av herr Nygren m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller att Vilhelmina särskilt beaktas som lokaliseringsort i det
förslag till fortsatt utbyggnad av industricentraanläggningar som aviseras
i regeringens proposition 1975/76:87.

1975/76:380 av herr Winberg (m) vari - i yrkandet 3 såvitt nu är i fråga
- hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen “till känna vad
i motionen anförts om bevarandet och tillskapandet av olika slag av verksamhet
i Ånge.

Motionen behandlas i övriga delar i ett senare betänkande.

1975176:657 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag dels om ett industricentrum i
Ånge, dels om att medel ställs till projekt Inland Y:s förfogande.

Motionen behandlas beträffande yrkandets andra dels-sats av utskottet
i ett senare betänkande.

1975/76:659 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att vid inrättande av ytterligare industricentra en lokalisering
sker till Torsby kommun i enlighet med vad i motionen anförts.

1975/76:661 av herr Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
Vilhelmina utses som lokaliseringsort vid den fortsatta etableringen av industricentra.

1975/76:855 av herr Hjorth m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att industrilokaler skall kunna uppföras som kommunala
beredskapsarbeten även på platser utanför det inre stödområdet med sysselsättningssvårigheter
och behov av differentierat näringsliv efter prövning
från fall till fall.

1975/76:859 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att ett industricentrum bör byggas i Haparanda.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare betänkande.

1975/76:862 av herr Rämgård m. fl. (c) vari yrkas, att riksdagen beslutar
att statsbidrag skall utgå med 50 % till kommuner i det inre stödområdet
för uppförande av industrifastighet.

InU 1975/76:43

1975/76:1838 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) vari yrkas att
riksdagen måtte besluta att i skrivelse till regeringen hemställa om förslag
till regionalpolitisk! stöd och bidragsverksamhet genom utbyggnad av industricenteranläggningar
på Öland och Gotland.

1975/76:1873 av herr Magnusson i Tanum m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna att inrätta
ett industriellt utvecklingscentrum i norra Bohuslän.

1975/76:1884 av herr Nordgren m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om uppförande av ett industricentrum i Ljusdal, Arvidsjaur,
Vilhelmina och Ånge.

1975/76:1908 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om skyndsam utredning beträffande uppförande
av ett industricentrum i Åre kommun och etablering av statlig
industriverksamhet inom Ragunda kommun.

1975/76:2157 av herr Lorentzon (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland förlägga industrier
och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsättes inriktning på
framtidsbetonade industrier med insättandet av medel ur AP-fonderna och
att åtgärderna bör avse bl. a.

a) att ett statligt industricentrum förläggs till Ånge.

Motionen behandlas beträffande yrkandet d i betänkandet InU 1975/76:33.
Yrkandena b och c behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

Motioner väckta med anledning av prop. 1975/76:185

1975/76:2374 av herrar Rämgård (c) och Boo (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om skyndsam utredning beträffande uppförande
av industricentra i Älvdalens kommun och kommundelen Särna.

1975/76:2375 av herr Sellgren (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag om etablering av ett industricentrum i Ånge kommun.

1975/76:2380 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari yrkas att riksdagen vid
behandling av propositionen 1975/76:185 uttalar att industricentrum byggs
i Vilhelmina.

1975/76:2395 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att formuleringen i propositionen: "Beslut avses
bli fattat, när minst hälften av lokalerna omedelbart kan hyras ut” ej har
ett så bindande innehåll att anpassning till konjunkturläge och lokala förhållanden
omöjliggörs och att regeringen bör ha möjlighet att fatta beslut
vid lägre andel uthyrd yta om detta bedöms lämpligt samt

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts.

1* Riksdagen 1975/76. 18 samt. Nr 43

InU 1975/76:43

1975/76:2399 av herr Ekinge m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att bygga en industricentrumanläggning i Hemse.

1975/76:2400 av herr Jonsson i Mora (fp) vari yrkas att riksdagen måtte
besluta att vid den fortsatta utbyggnaden av industricentraanläggningar ett
industricentrum förlägges till Moraregionen i Kopparbergs län

1975/76:2401 av fru Marklund (vpk) vari yrkas att riksdagen med bifall
i övrigt till propositionen 1975/76:185 uttalar att en industricentrumanläggning
även skall uppföras i Vilhelmina kommun.

1975/76:2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära att Stiftelsen Industricentra får i uppdrag
att lämna förslag om riktlinjer för mindre industricenteranläggningar i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från anslagen Regionalpolitisk!
stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
för finansiering av industricentraanläggningar i Ljusdal, Haparanda
och Vilhelmina i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att med bifall till regeringens förslag uttala att regionalpolitiskt stöd
för marknadsföringsåtgärder utgår enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

4. att hos regeringen begära att statens industriverk ges i uppdrag att
ta initiativ för att i regionalpolitiskt syfte ge förutsättningar för en aktiv
näringspolitisk planering i vissa kommuner enligt vad som anförts i motionen,

5. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
den fortsatta möjliga omfattningen av lokaliseringsbidrag och avskrivningslån.

1975/76:2403 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Stridsman (c) vari yrkas
att riksdagen uttalar att byggande av industricenteranläggningar kan påbörjas,
även om inte hälften av den totala ytan är uthyrd, enligt de riktlinjer
som anförts i motionen.

Utskottet

Industricentra

Sedan år 1973 pågåren försöksverksamhet med statliga industricentra i regionala
centra i det inre stödområdet. Syftet med verksamheten är att vidga de
regionalpolitiska insatserna genom att tillhandahålla industrilokaler för uthyrning.
Huvudman för verksamheten är Stiftelsen Industricentra.

Industricenteranläggningar har enligt 1973 års riksdagsbeslut uppförts i
Strömsund och Lycksele. Riksdagen har nyligen beslutat att bygga ut de båda
anläggningarna,som vardera ursprungligendimensionerades förcal50arbetsplatser
och en lokalyta på ca 6 000 m2 till i princip 300 arbetsplatser (prop.

InU 1975/76: 43

1975/76:87, InU 1975/76:27, rskr 1975/76:167). Det är regeringens sak att bestämma
när utbyggnadsarbetena skall sättas i gång. Utbyggnad bör ske när regeringen
bedömer att minst hälften av de nya lokalerna i resp. ort omedelbart
kan hyras ut.

I industricenteranläggningarna skall hyran ligga på en nivå som motsvarar
företagens kostnader för att bygga egna lokaler med statligt lokaliseringsstöd.
Anläggningarna i Strömsund och Lycksele har finansierats med statliga lokaliseringsbidrag
och lån från anslagen för regionalpolitisk! stöd. Vidare har Stiftelsen
Industricentra tillförts stiftelsekapital från samma anslag.

Sammanlagt har staten hittills lämnat stöd till stiftelsen med ca 16 milj. kr.
för investeringarna i Strömsund och Lycksele. Vidare har flera av de företag
som hyr lokaler i anläggningarna fått statligt lokaliseringsstöd i samband med
etableringen. Lokalerna i de bådaanläggningarnaär nu till störredelen uthyrda.
Med stöd av uppgifter från de företag som hyr lokalerna kan antalet arbetsplatser
i de båda anläggningarna beräknas gå upp till totalt 250-300 efter en inkörningsperiod.
F. n. sysselsätts ca 85 personer.

Departementschefen framhåller att även om industricenterverksamheten
hittills har gett i huvudsak positiva resultat så har det ännu gått för kort
tid för att några säkra slutsatser skall kunna dras om värdet på längre sikt
av inJustricentra som regionalpolitisk! medel. Han anser dock att det kan
finnas skäl att nu planera för en begränsad utvidgning av försöksverksamheten.
I likhet med stiftelsen menar departementschefen att verksamheten
bör underlättas om lokaler i industricenteranläggningar kan erbjudas i flera
orter än f. n. I enlighet härmed föreslår han att sådana anläggningar skall
byggas i ytterligare två orter, nämligen Haparanda och Ljusdal: Valet av
lokaliseringsorter motiveras med att en av anläggningarna bör ligga i Norrbottens
län och den andra anläggningen längre söderut än de båda nuvarande
anläggningarna.

De nya anläggningarna bör enligt departementschefen dimensioneras på
samma sätt som skedde förden första etappen i Strömsund och Lycksele. Samma
beslutsordning bör tillämpas som för utbyggnaden av den andra etappen i
Strömsund och Lycksele. Det innebäratt riksdagen nu tar ställ ning till ortsvalet
samt till riktlinjerna för finansiering av anläggningarna. Regeringen beslutar
därefter när investeringarna skall göras. Beslut härom bör fattas först när minst
hälften av lokalerna i resp. ort bedöms omedelbart kunna hyras ut. Med en sådan
ordning kan stiftelsen genast börja planera förde nya anläggningarna och
bl. a. söka träffa överenskommelse med företag om uthyrning av lokalerna.

Investeringarna bör finansieras efter samma principer som anläggningarna
i Strömsund och Lycksele. Därför föreslåsatt riksdagen bemyndigar regeringen
att från anslagen för regionalpolitisk! stöd ta i anspråk medel för lokaliseringsbidrag,
annuitetslån och kapitaltillskott till Stiftelsen Industricentra för att finansiera
anläggningarna i Ljusdal och Haparanda.

Det föreslagna villkoret att uppförandet av de nya anläggningarna skall påbörjas
först när minst hälften av de nya lokalerna i resp. ort hyrts ut kritiseras

InU 1975/76: 43

i motionerna 2395 av herr Westberg i Ljusdal (fp) och 2403 av herrar Olsson i
Järvsö (c) och Stridsman (c). Man vill att regeringen skall kunna fatta beslut
om igångsättningen i ett tidigare skede. Det hänvisas bl. a. till att det visat
sig vara avsevärt lättare att hyra ut lokaler som snabbt är färdiga att tas
i bruk.

Erfarenheterna av den hittillsvarande industricenterverksamheten ger vid
handen att det finns goda skäl att ha garantier (oren viss beläggning innan byggnadsinvesteringarna
påbörjas. Utskottet vill emellertid framhållaatt kravet om
att minst hälften av den totala ytan är uthyrd innan uppförandet påbörjas inte
får uppfattas som en absolut gräns utan närmast ses som en riktpunkt för regeringens
handlande. Med det anförda har utskottet besvarat yrkandena i
motionerna 2395 och 2403.

Utskottet tar härefter upp frågan om valet av lokaliseringsorter för industricentra.
Förslag härom har, som framgår av nedanstående uppställning,
lagts fram i ett stort antal motioner.

Motionens nr	Motionärer	Föreslagen loka-sering
859	herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m)	Haparanda
1884	herr Nordgren m. fl. (m)	Arvidsjaur
379	herr Nygren m. fl.(s)	Vilhelmina
661	herr Ångström (fp)
1884	herr Nordgren m. fl. (m)
2380	herr Nilsson i Agnäs (m)
2401	fru Marklund (vpk)
2402	herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c)
1908	herrar Åsling (c) och Stjernström (c)	Åre
284	herr Olsson i Sundsvall (c)	Ånge
380	herr Winberg (m)
657	herr Olsson i Timrå m. fl. (s)
1884	herr Nordgren m. fl. (m)
2157	herr Lorentzon (vpk)
2375	herr Sellgren (fp)
253	herr Olsson i Järvsö m. fl. (c)	Ljusdal
285	herr Westberg i Ljusdal (fp)	"
1884	herr Nordgren m. fl. (m)	”
2374	herrar Rämgård (c) och Boo (c)	Älvdalen, Särna
2400	herr Jonsson i Mora (fp)	Moraregionen
659	herr Persson i Karlstad (s)	Torsby
1873	herr Magnusson i Tanum m. fl. (s)	norra Bohuslän
1838	herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c)	Öland och Gotland
2399	herr Ekinge m. fl. (fp)	Hemse

De erfarenheter man fått från den hittillsvarande industricenterverksamheten
visaratt den ingalunda är problemfri. Det har visat sig vara förenat med betydande
svårigheter att få hyresgäster till lokalerna trots stora insatser från
stiftelsens sida. Vad hittills förekommit ger alltså anledning till en viss försiktighet
vid bedömning av i vilken takt satsningar skall göras. Riksdagen har tidigare
beslutat om utbyggnad av industricenteranläggningarna i Strömsund

InU1975/76: 43

och Lycksele. Den ytterligare expansion som nu föreslås i form av två nya anläggningar
får mot bakgrund av det anförda anses rimligt avvägd.

Vid valet av orter har utskottet gjort en ingående bedömning med ledning av
uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt av Geografiska
institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen. Utskottet har
därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering av två
nya centra i Haparanda resp. Ljusdal. Därutöver vill utskottet föreslå att
i nästa etapp prioritet ges åt Ånge och Vilhelmina.

De val av orter som utskottet nu stannat för innebär inte att det skullesaknas
skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna. Tvärtom
får läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant att andra regionalpolitiska
satsningar är angelägna. Utskottet vill därför i sammanhanget
framhålla betydelsen av att möjligheterna att ge annat regionalpolitisk stöd
tillvaratas även i framtiden.

Det kan tilläggas att industricentraverksamheten ännu befinner sig i början
av sin utveckling och att den under överskådlig framtid kommer totalt sett att
ha en begränsad betydelse som regionalpolitisk medel.

Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 253,285,859
och 1884. Det innebär också att motionerna med yrkanden om Vilhelmina och
Ånge i viss mån är tillgodosedda.

Utskottet tar härefter upp motionsyrkanden om en del principfrågor som rör
industricentra.

I motionen 2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) framhålls att det är angeläget
att man inom ramen för Stiftelsen Industricentras verksamhet ger utrymme
även för mindre anläggningar, industrihus och liknande. Sådana anläggningarskulle
bättre vara anpassade efter mindre orters och kommuners behov.
Regeringen bör därför ge stiftelsen i uppdrag att ange riktlinjer för sådana
mindre anläggningar, menar motionärerna. Slutligen poängteras att det är viktigt
att man inom den pågående försöksverksamheten skaffar sig erfarenheter
av industricenteranläggningar också i mindre orter.

Liknande synpunkter redovisas även i motionen 2374 av herrar Rämgård (c)
och Boo (c).

Deställningstaganden i fråga om ortsval som utskottet ovan gjort innebär att
utskottet inte frångått den nuvarande ordningen att industricentra skall placeras
i regionala centra i inre stödområdet. Utskottet haren viss förståelse för förslag
som innebär att stöd i någon form skall kunna ges till uppbyggnad av industrihus
även i mindre orter. Riksdagen öppnade förra året på utskottets förslag
en möjlighet till att på utsatta orter i inre stödområdet ge stöd till kommunala
industrihus genom att sådana får uppföras som beredskapsarbeten.

Enligt utskottets uppfattning talar övervägande skäl för att anlita beredskapsarbete
som stödform för de mindre anläggningar som det här i regel blir
fråga om. Utskottet har emellertid inte något att erinra mot att frågan om hur
stöd till industrihus i framtiden lämpligen skall kanaliseras tas upp till bedömning
i ett större regionalpolitisk perspektiv. Bl. a. börén samordning komma

InU 1975/76: 43

till stånd beträffande principerna för hyressättning i olika typerav industrihus.
Undersökningen bör ske sedan någon tid gått och man fått erfarenheter
av hur de nuvarande stödformerna i fråga om industrihus verkar.

Med det anförda har utskottet också besvarat de under allmänna motionstiden
väckta motionerna 862 av herr Rämgård m. fl. (c) och 855 av herr Hjorth
m. fl. (s). Dessa motioner går båda ut på vidgade möjighetertill stöd för uppförande
av industrihus som beredskapsarbete. Frågorav den typen bör tas upp i
samband med de överväganden som utskottet ovan förordat.

Utskottet tar i det här sammanhanget även upp motionen 1908 av herrar Åsling
(c) och Stjernström (c), i vilken begärs etablering av statlig industriverksamhet
i Ragunda kommun.

Utskottet har föreståelse för sysselsättningsproblemen i denna kommun.
Problemen får emellertid lösas inom ramen för de förstärkta regionalpolitiska
stödåtgärder som står till buds för kommunerna i Norrlands inland. Utskottet
kan således inte biträda motionsyrkandet.

Regionalpolitiskt stöd vid marknadsföringsåtgärder

Enligt gällande regler för statligt regionalpolitiskt stöd kan företag inom det
allmänna stödområdet få statlig lånegaranti för att anskaffa rörelsekapital i
samband med sådan utbyggnad eller nyetablering som sker med lokaliseringsstöd.
Lånegarantin får uppgå till högst 50 % av det beräknade behovet av rörelsekapital.
Rörelsekapitalet kan användas bl. a. för att täcka marknadsföringskostnader.

Inrikesutskottet uttalade våren 1974 att regeringen närmare borde överväga
i vilken form ökat stöd till marknadsföringsåtgärder skulle komma till stånd.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (InU 1974:7, rskr
1974:204). Frågan har därefter beretts inom arbetsmarknadsdepartementet.

I propositionen föreslår nu departementschefen att statlig lånegaranti får
lämnas för marknadsföringsåtgärder enligt samma regler som gäller för sådan
garanti som är avsedd för anskaffning av omsättningstillgångar. Det innebär
bl. a. att garanti skall lämnas endast om sökanden saknar tillräckliga säkerheter
för vanligt banklån.

Stöd föreslås utgå endast för marknadsföringsåtgärder i samband med introduktion
av en ny eller väsentligt vidareutvecklad produkt. I stödunderlaget
skall kunna inräknas de kostnader som direkt hänför sig till marknadsintroduktionen
och som avser marknadsföringens tre delfunktioner marknadsanalys,
marknadsplanering och marknadsbearbetning. I stödunderlaget bör däremot
inte ingå kostnader av typ lagerhållning och distribution eller kostnader
för speciella förpackningar eller för särskilda priskampanjer. Stödet bör lämnas
endast till industriföretag inom det allmänna stödområdet.

Den särskilda statliga lånegarantin för finansiering av marknadsföringsåtgärder
föreslås uppgå till högst 80 % av stödunderlaget. Det totala garantibeloppet
bör vidare begränsas till högst 500 000 kr. för varje projekt. Härigenom kommer
stödet att få betydelse främst för de små och medelstora företagen.

InU 1975/76: 43

Som underlag för beslut om stöd skall företaget presentera en detaljerad
marknadsplan. Av planen skall framgå målsättning, innehåll, organisation
och kostnader både för den löpande marknadsföring som företaget bedriver
och för den marknadsintroduktion som företaget söker stöd för.

Det utvidgade stödet vid marknadsföringsåtgärder bör enligt departementschefen
prövas under en tvåårig försöksperiod från den 1 juli 1976.

1 propositionen framhålls vidare att lånegarantier för finansiering av marknadsföringsåtgärder
bör rymmas inom samma ram som anvisas för statlig
kreditgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital. Ramen har fastställts
till 25 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Kostnader för att infria garantierna
bör, liksom infriande av lånegarantier för anskaffning av omsättningstillgångar,
täckas från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet.

Synpunkter på förslaget till stöd åt marknadsföringsåtgärder läggs fram
i motionen 2402 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c).

Motionärerna anser bl. a. att även kostnaderna för marknadsplanen bör
ingå i stödunderlaget för att stödet till marknadsföring skall bli verkningsfullt.
Man anser vidare att det är nödvändigt att skapa sådana regler att
företagen själva inte behöver stå hela risken för marknadsföringskostnaderna
vid en misslyckad lansering av en produkt. Detta bör enligt motionärerna
lösas på så sätt, att företagen erhåller lån med villkorlig återbetalning upp
till 50 96. I motionen föreslås vidare att regionalpolitisk stöd för marknadsföring
skall kunna utgå även till ett försäljningsföretag som ägs av
flera småföretag.

Slutligen understryks i motionen behovet av en mera aktiv näringsplitisk
planering i många kommuner. Det gäller att ta fram nya produkter, undersöka
marknadsförutsättningar, bedöma förutsättningen för produkten i
den aktuella kommunen med avseende på naturförutsättningar m. m. Detta
kan vara svårt i orter med svag industriell tradition. Detsamma kan även
gälla en hel region. Att tillvarata en outnyttjad produktidé innebär också
ett direkt nyskapande av arbetstillfällen.

Enligt motionärernas mening är det därför angeläget att de grundläggande
förutsättningarna för en etablering i de mest sysselsättningssvaga områdena
kan bli föremål för regionalpolitisk stöd. En sådan verksamhet bör kunna
drivas i samråd mellan kommunerna och företagareföreningen med statens
industriverk som central huvudman. Regeringen bör ge industriverket i
uppdrag att medverka till en sådan stödverksamhet ekonomiskt och på annat
sätt, slutar motionärerna.

Utskottet vill erinra om att vad som föreslås i propositionen är en försöksverksamhet
under en begränsad tid. Enligt utskottets uppfattning kan
det vara klokt att starta på den nivå och på det sätt som föreslås i propositionen.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de förslag om utbyggnad
av stödet m. m. som läggs fram av herr Nilsson i Tvärålund m. fl.
Motionen avstyrks alltså.

InU 1975/76: 43

Decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd

Regionalpolitisk! stöd lämnas f. n. som lokaliseringsstöd, introduktionsstöd,
utbildningsstöd, sysselsättningsstöd samt flyttningsstöd till personal
med kvalificerad yrkesutbildning. För stödverksamheten är landet indelat
i ett allmänt stödområde och ett inre stödområde.

Beslutsordningen för de olika stödformerna följer vissa regler. I propositionen
redovisar departementschefen för riksdagens kännedom vissa ändringar
i denna beslutsordning som han avser föreslå regeringen senare i
vår. Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas under en försöksperiod
på ca två år. När det gäller beslutsbefogenheterna för de regionala organen,
dvs. länsstyrelserna, skall enligt förslaget nedan redovisade ordning gälla.

Lokaliseringsstöd utges i form av lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån,
lånegaranti och ersättning vid flyttning av företag. Stöd lämnas
i första hand inom det allmänna stödområdet. Lokaliseringsbidrag och
avskrivningslån får uppgå till sammanlagt högst 35 % eller, om särskilda
skäl föreligger, 50 % av stödunderlaget. Föreligger synnerliga skäl får lokaliseringsbidrag
och avskrivningslån uppgå till sammanlagt högst 65 %
av stödunderlaget vid byggnadsinvesteringar inom det inre stödområdet.
Bidrag, avskrivningslån och lokaliseringslån får i allmänhet uppgå till högst
två tredjedelar av stödunderlaget. Lånegaranti uppgår till högst 50 96 av
det rörelsekapital som behövs under verksamhetens inledningsskede. Ersättning
vid flyttning av företag lämnas med belopp som motsvarar skälig
kostnad för nedmontering, transport och uppmontering av maskiner, arbetsredskap
och verktyg.

AMS beslutar i ärenden om lokaliseringsstöd. Styrelsen skall dock överlämna
det slutliga avgörandet till regeringen, bl. a. om stödet avser verksamhet
utanför det allmänna stödområdet eller den sammanlagda kostnaden
för investeringar och anskaffning av omsättningstillgångar uppgår till 5 milj.
kr. eller mer.

Enligt förslaget skall i fortsättningen de regionala organen kunna fatta
dessa beslut inom det allmänna stödområdet. Därvid skall samma begränsningar
av stödets storlek som f. n. gäller för AMS gälla för stöd som beslutas
på den regionala nivån.

Huvudregeln för avgränsning av beslutanderätt mellan AMS och regeringen
bygger på investeringskostnadernas storlek. Enligt förslaget skall samma
metod användas för att avgränsa beslutanderätten mellan de regionala
organen och AMS. Beloppsgränsen för investeringar m. m. sätts till 1,5 milj.
kr., vilket innebär att det största möjliga stödet vid beslut på länsnivå blir
1 milj. kr.

De regionala organens beslutanderätt avses omfatta endast stöd till industri.
Undantag kan enligt departementschefen också under viss tid behövas
för vissa industribranscher, såsom exempelvis de branscher som omfattas
av statliga strukturstödåtgärder.

InU 1975/76: 43

Vidare skall beslut om flyttningsersättning och lokaliseringsstöd vid flyttning
av verksamhet mellan orter i olika län liksom hittills fattas på central
nivå. Likaså skall enligt departementschefen beslut fattas centralt i ärenden
om stöd vid etablering av nytt foretag eller av nytt fristående arbetsställe
i ort utanför det län där företaget bedriver sin huvudsakliga verksamhet.
Däremot skall de regionala organen få avgöra ärenden om stöd när ett företag
vill etablera ett nytt fristående arbetsställe inom det län där det redan bedriver
huvuddelen av sin verksamhet.

Statlig lånegaranti kan f. n. lämnas för anskaffning av rörelsekapital som
behövs i inledningsskedet av verksamhet som har fått lokaliseringsstöd.

För att tillgodose erforderligt samordningssyfte bör enligt departementschefen
beslut om lånegaranti kunna fattas på regional nivå i de fall det
totala stödunderlaget för investeringar i anläggnings- och omsättningstillgångar
uppgår till högst 1,5 milj. kr. Beslut om lånegaranti för finansiering
av marknadsföringsåtgärder skall dock fattas på central nivå.

Departementschefen avser vidare att senare återkomma till regeringen
med förslag om rörliga medelsramar för beslut inom resp. län.

Sysselsättningsstöd lämnas till företag i det inre stödområdet som bedriver
industriell verksamhet m. m. Stödet omfattar enbart ökningar av arbetskraften
och utges under tre år. Förstaårsstödet är 7 000 kr. för varje årsarbetare
som sysselsättningen har ökat med. Andra året lämnas ytterligare 7 000
kr. i stöd och tredje året 3 500 kr. Ansökningar om sysselsättningsstöd avgörs
av AMS utom i fråga om fall inom ramen för pågående försöksverksamhet
utanför det inre stödområdet m. m., vilka avgörs av regeringen.

Departementschefen anmäler i propositionen att beslutanderätt i vissa
ärenden om sysselsättningsstöd till industriföretag skall delegeras till regional
nivå.

Länsstyrelserna har f. n. det samordnande ansvaret för handläggningen
på regional nivå i ärenden om lokaliseringsstöd. De har också ett övergripande
regionalt planeringsansvar och en samordningsuppgift när det gäller den
regionala utvecklingen. Departementschefen anmäler därför att han har för
avsikt att föreslå regeringen att länsstyrelserna skall ha beslutanderätten
på regional nivå i ärenden om lokaliseringsstöd.

Ärenden om sysselsättningsstöd avgörs f. n. av AMS. I fortsättningen
skall enligt förslaget länsarbetsnämnderna ha den regionala beslutanderätten
i sådana ärenden.

Genom tillämpningsföreskrifter kan anvisningarges till de regionala myndigheter
som skall besluta i ärenden om regionalpolitisk! stöd. Bland de
frågor som bör tas upp i tillämpningsföreskrifter ärenligt departementschefen
handläggningen av ansökningar om dispens från könskvoteringsvillkoren
vid regionalpolitisk! stöd samt samordningen vid prövning av flera ansökningar
från ett och samma företag om stöd vid utbyggnad i olika län.

Beslutanderätten i vissa ärenden anses vidare kunna flyttas över från
regeringen till AMS. Det gäller vissa ärenden om lokaliseringsstöd inom

InU 1975/76: 43

den s. k. grå zonen utanför det allmänna stödområdet. Departementschefen
avser att återkomma till regeringen med förslag om den närmare avgränsningen
av vilka kommuner och vilka ärenden som skall omfattas av AMS
beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsstöd utanför det allmänna stödområdet.

I sammanhanget tar utskottet upp ett i motionen 2402 av herr Nilsson
i Tvärålund m. fl. (c) begärt förtydligande när det gäller högsta möjliga bidragsprocent
vid lokaliseringsstöd. Motionärerna påpekar att avskrivningslån
och bidrag med nuvarande tillämpning kan beviljas upp till 65 %. Utskottet
bekräftar att någon ändring i nuvarande regler inte är avsedd. Bidrag och
avskrivningslån, vilka sammanlagt överskrider 50 % av investeringskostnaden,
skall liksom f. n. beviljas av regeringen.

Med det anförda har utskottet besvarat motionsyrkandet.

Propositionens förslag om decentralisering av beslutsordningen vid regionalpolitisk!
stöd ligger i linje med vad utskottet tidigare uttalat i denna
fråga. Utskottet har därför inte något att erinra mot de i propositionen redovisade
förslagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande villkoret att före utbyggnad viss del av lokalerna skall
vara förhandstecknade att riksdagen med anledning av propositionen
och motionerna 1975/76:2395 och 1975/76:2403 godkänner
vad utskottet anfört,

2. beträffande förslaget till nya industricenteranläggningar att riksdagen
med bifall till propositionen i denna del och med anledning
av motionerna 1975/76:253,1975/76:285,1975/76:859,
yrkandet 1, 1975/76:1884, i denna del och 1975/76:2402, yrkandet
2 i denna del, bemyndigar regeringen att ta i anspråk
medel från anslagen Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet
och Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för finansiering av
industricenteranläggningar i Ljusdal och Haparanda enligt de
grunder som förordats i propositionen,

3. beträffande framtida utbyggnad av industricentra

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:284,
1975/76:379,1975/76:380, yrkandet 3 i denna del, 1975/76:657,
i denna del, 1975/76:661, 1975/76:1884, i denna del,
1975/76:2157, yrkandet a, 1975/76:2375, 1975/76:2380,
1975/76:2401 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
Ånge och Vilhelmina,

B. att motionerna 1975/76:659, 1975/76:1838, 1975/76:1873,
1975/76:1884, i denna del, 1975/76:1908, i denna del,
1975/76:2374, 1975/76:2399 och 1975/76:2400 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande byggande av industrihus såsom beredskapsarbete

InU 1975/76: 43

m. m. att motionerna 1975/76:855, 1975/76:862 och

1975/76:2402, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande åtgärder i Ragunda kommun att motionen
1975/76:1908, i denna del, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

6. beträffande marknadsföringsåtgärder m. m. att riksdagen med
avslag på motionen 1975/76:2402, yrkandena 3 och 4, godkänner
i propositionen förordade grunder för regionalpolitisk!
stöd vid marknadsföringsåtgärder, att tillämpas under budgetåren
1976/77 och 1977/78,

7. beträffande decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd

A. att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i propositionen
om beslutsordningen i fråga om regionalpolitiskt
stöd,

B. att motionen 1975/76:2402, yrkandet 5, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1976

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund
(c), Nordgren (m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s),
herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m),
Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Lorentzon (vpk), Jonsson i
Mora (fp) och Granstedt (c).

Reservationer

1. Förslaget till nya industricentraanläggningar och framtida utbyggnad av
sådana anläggningar

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”De erfarenheter”
och på följande sida slutar ”är tillgodosedda” bort ha följande lydelse:
De erfarenheter man fått från den hittillsvarande industricentraverksamheten
visar att den ingalunda är problemfri. Det har visat sig vara förenat
med betydande svårigheter att få hyresgäster till lokalerna trots stora insatser
från stiftelsen. Vad hittills förekommit ger alltså anledning till en viss försiktighet
vid bedömning i vilken takt satsningar skall göras. Riksdagen har

InU 1975/76:43

tidigare beslutat om utbyggnad av industricentraanläggningarna i Strömsund
och Lycksele.

Vid valet av ytterligare orter har utskottet gjort en ingående bedömning
med ledning av uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt
av Geografiska institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen.
Utskottet har därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering
av två nya centra i Haparanda resp. Ljusdal.

Med hänsyn till att Ånge kommun sedan många år varit särskilt utsatt
för sysselsättningssvårigheter och avfolkning, föreslår utskottet att ett industricentrum
lokaliseras även till denna kommun. Ånge kommun som
är en stor jämvägsknutpunkt, belägen mitt i landet, är från transportsynpunkt
attraktiv, vilket borde underlätta en lokalisering av de företag det här kan
bli fråga om. Utskottets förslag innebär således att ytterligare tre industricentra
skall tillkomma utöver nuvarande två centra i Strömsund och Lycksele.
Därutöver vill utskottet föreslå att i nästa etapp prioritet ges åt Vilhelmina.

De val av orter som utskottet nu stannat för innebär inte att det skulle
saknas skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna.
Tvärtom får läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant
att andra regionalpolitiska satsningar är angelägna. Utskottet vill därför i
sammanhanget framhålla betydelsen av att möjligheterna att ge annat regionalpolitisk!
stöd tillvaratas även i framtiden.

Det kan tilläggas att industricentraverksamheten ännu befinner sig i början
av sin utveckling och att den under överskådlig framtid kommer totalt
sett att ha en begränsad betydelse som regionalpolitiskt medel.

Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 1975/76:253,
284, 285, 380, 657, 859, 1884, 2157 och 2375.

Det innebär också att motionerna med yrkanden om Vilhelmina i viss
mån är tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förslaget till nya industricentraanläggningar att ri ksdagen
med anledning av propositionen i denna del och motionerna
1975/76:253,1975/76:284,1975/76:285,1975/76:380, yrkandet
3 i denna del, 1975/76:657 i denna del, 1975/76:859,
yrkandet 1,1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2157, yrkandet
a, 1975/76:2375 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del,
bemyndigar regeringen att ta i anspråk medel från anslagen
Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet och Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån för finansiering av industricentraanläggningar
i Ånge, Ljusdal och Haparanda enligt de grunder
som förordats i propositionen.

3. beträffande /ramr/t/n utbyggnad av industricentra

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:379,

InU1975/76:43

1975/76:661, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2380,
1975/76:2401, 1975/76:2402, yrkandet 2 i denna del, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Vilhelmina,

B. att motionerna 1975/76:659, 1975/76:1838, 1975/76:1873,
1975/76:1884, i denna del, 1975/76:1908, i denna del,
1975/76:2374, 1975/76:2399, 1975/76:2400 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

2. Framtida utbyggnad av industricentra

(Motiveringen till mom. 3)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som
börjar ”De val” och slutar ”i framtiden” bort ha följande lydelse:

De val av orter som utskottet stannat för innebär inte att det skulle saknas
skäl för liknande satsningar i andra orter som aktualiseras i motionerna.
Tvärtom för läget beträffande samtliga dessa orter sägas vara sådant att
ytterligare regionalpolitiska satsningar är angelägna. Bl. a. företrädare för
Stiftelsen Industricentra har framhållit betydelsen av att, genom industriella
satsningar i form av mindre industricentraanläggningar även i mindre orter,
skapa en god grund för näringsliv och sysselsättning också i dessa. Regionalpolitiken
bör utvecklas på sådant sätt att även de i motionerna aktualiserade
orterna kan fö del av ett dylikt regionalpolitisk! stöd.

3. Framtida utbyggnad av industricentra

av herr Gustafsson i Säffle (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Vid valet”
och på följande sida slutar "är tillgodosedda” bort ha följande lydelse:
Vid valet av orter har utskottet gjort en ingående bedömning med ledning
av uppgifter från länsplanering 1974 och material framställt av Geografiska
institutionen i Umeå på uppdrag av industricentrastiftelsen. Utskottet har
därvid ansett sig böra biträda regeringens förslag om lokalisering av två
nya centra i Haparanda resp. Ljusdal. Därutöver vill utskottet föreslå att
i nästa etapp prioritet ges åt Torsby och Ånge.

De val (= reservationen 2) regionalpolitisk! stöd.

Det kan (= utskottet) regionalpolitisk medel.

Vad utskottet anfört innebär bifall till yrkanden i motionerna 253, 285,
859 och 1884. Det innebär också att motionerna med yrkanden om Torsby
och Ånge i viss mån är tillgodosedda.

InU 1975/76:43

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande framtida utbyggnad av industricentra

A. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:284,
1975/76:380, yrkandet 3 i denna del, 1975/76:657, i denna del,
1975/76:659, 1975/76:1884, i denna del, 1975/76:2157, yrkandet
a, och 1975/76:2375 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om Torsby och Ånge,

B. att motionerna 1975/76:379, 1975/76:661, 1975/76:1838,
1975/76:1873, 1975/76:1884 i denna del, 1975/76:1908, i denna
del, 1975/76:2374, 1975/76:2380, 1975/76:2399,

1975/76:2400, 1975/76:2401 och 1975/76:2402, yrkandet 2 i
denna del, inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

4. Byggande av industrihus såsom beredskapsarbete m. m.

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”De ställningstaganden”
och på följande sida slutar ”ovan förordat” bort ha följande
lydelse:

De ställningstaganden i fråga om ortsval som utskottet ovan gjort skall
ses som ett första led i en utveckling av industricentraverksamheten. Genom
att öppna möjligheter till industricentraanläggningar även i mindre orter
och kommuner skulle den koncentrationseffekt som är en följd av ortsklassificeringssystemet
till viss del kunna elimineras. Enligt utskottets mening
bör det regionalpolitiska stödet utgå på grundval av kriterier på så
sätt att det mest kraftfulla stödet når de områden som har de största sysselsättnings-
och serviceproblemen.

Som framhålls i motionen 2402 är det angeläget att inom ramen för Stiftelsen
Industricentras verksamhet ge utrymme även för mindre anläggningar,
vilka är anpassade efter mindre orters och kommuners behov. Det skulle
främja målsättningen om regional balans och den decentralisering som måste
vara regionalpolitikens övergripande målsättning. Enligt utskottets mening
skulle erfarenheter av industricentraanläggningar i mindre orter också vara
en tillgång i det fortsatta arbetet med att utveckla de regionalpolitiska medlen.
Det bör poängteras att en utveckling så som utskottet nu förordat inte
utesluter andra former av statliga satsningar för en utvecklad industrisektor
i de mindre kommunerna.

I motionerna 862 av herr Rämgård m. fl. (c) och 855 av herr Hjorth m. fl.
(s) begärs vidgade möjligheter till stöd åt industrihus. Riksdagen bör, med
anledning av motionerna 2402, 862 och 855, som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet ovan anfört beträffande nödvändigheten av att regionalpolitiken
utvecklas till gagn för sysselsättning och service i mindre
orter och kommuner.

InU 1975/76:43

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande byggande av industrihus såsom beredskapsarbete
m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:855,
1975/76:862 och 1975/76:2402, yrkandet 1, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Marknadsföringsåtgärder m. m.

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), Gustafsson i Säffle (c) och
Granstedt (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har det varit en brist i den hittillsvarande regionalpolitiken
att stöd för marknadsföringsåtgärder inte kunnat utgå. En
utveckling av propositionens förslag så som förordas i motion 2402 torde
vara väl ägnad att underlätta nyföretagande och utvecklande av nya produkter
eller produktidéer i de sysselsättningssvaga områdena. I kommuner
med särskilt stora problem finns skäl att, som motionärerna förordar, gå
ytterligare ett steg längre genom statliga intitiativ för att pröva de grundläggande
förutsättningarna för industriell produktion inom olika branscher.
En försöksverksamhet i detta avseende bör kunna startas i samråd mellan
berörda kommuner, företagareföreningen och med statens industriverk som
huvudman. Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till motion
2402 som sin mening ge regeringen till känna.

dets att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande marknadsföringsåtgärder m. m. att riksdagen med
anledning av propositionen och med bifall till motionen
1975/76:2402, yrkandena 3 och 4, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om de grunder för regionalpolitisk!
stöd vid marknadsföringsåtgärder, som skall tilllämpas
under budgetåren 1976/77 och 1977/78.

-J ■ ■

■