InU 1975/76:4

Inrikesutskottets betänkande
1975/76:4

med anledning av motion om fullständigt föreningsrättsskydd för
arbetstagare

I motionen 1975:651 av herrar Ullsten (fp) och Ahlmark (fp) yrkas att
riksdagen skall begära förslag om sådan ändring i lagen om förenings- och
förhandlingsrätt att fullständigt föreningsrättsskydd tillkommer alla arbetstagare.

Motionärerna behandlar olika problem som rör omfattningen av föreningsrätten
och förhandlingsrätten. De nämner det s. k. mätningsmonopolet, minoritetsorganisationers
ställning, föreningsrättsskyddet för arbetssökande
och organisationsklausuler.

Nuvarande ordning

Förhandlingsrätt

I 4 § lagen om förenings- och förhandlingsrätt betecknas förhandlingsrätten
som en ”rätt att påkalla förhandling rörande reglering av anställningsvillkoren
ävensom rörande förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare”. Förhandlingsrätt tillkommer åena sidan arbetsgivare eller
förening av arbetsgivare, vari han är medlem, samt å andra sidan förening
av arbetstagare, vari de ifrågavarande arbetstagarna är medlemmar. Ingen
av parterna för vägra att gå in i saklig diskussion av tvistefrågan med motparten.
Förhandlingsrätt föreligger för varje arbetstagarförening, oavsett hur
många arbetstagare de representerar på en arbetsplats.

Syftet med förhandlingar är givetvis att nå en överenskommelse. 5 5 i
lagen innehåller allmänna regler om gången av förhandling, hur förhandling
skall påkallas, när sammanträde skall hållas och hur protokollet skall föras.

En part har däremot inte någon förpliktelse att träffa en uppgörelse. Parten
har alltså fullgjort sin förhandlingsskyldighet även om han vägrar att sluta
kollektivavtal med motparten. Denna ståndpunkt har av arbetsdomstolen
i en dom (1946 nr 46) framhållits som "en logisk nödvändighet i ett rättssystem
som vårt, vilket icke genombrutit avtalsfrihetens princip genom bestämmelser
om obligatorisk skiljedom i intressetvister”. Arbetsdomstolen
har i två senare utslag, AD 1969 nr 14 och 1972 nr 5, bekräftat denna ståndpunkt.

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 4

InU 1975/76:4

2

Föreningsrätt

Genom lagen om förenings- och förhandlingsrätt tillförsäkras arbetsgivare
och arbetstagare rätt att tillhöra facklig organisation, utnyttja medlemskap
i sådan organisation samt verka för sådan förening eller för bildandet därav.
Föreningsrätten skall lämnas okränkt.

Kränkning av föreningsrätten föreligger, om på arbetsgivar- eller arbetstagarsidan
åtgärd vidtages mot någon på andra sidan för att förmå honom
att icke inträda i eller att utträda ur förening eller att icke utnyttja medlemskap
i förening eller att icke verka för förening eller för bildandet av
sådan, så ock om på ena sidan, till skada för någon på andra sidan, åtgärd
vidtages på grund av hans medlemskap i förening eller utnyttjande av detta
eller hans verksamhet för förening eller för bildandet av sådan. Kränkning
av föreningsrätten skall anses föreligga, även om åtgärden vidtagits till uppfyllande
av bestämmelse i kollektivavtal eller annat avtal.

Sker kränkning av föreningsrätten genom avtalsuppsägning eller annan
dylik rättshandling eller genom bestämmelse i kollektivavtalet eller annat
avtal, är rättshandlingen eller bestämmelsen ogiltig. Kränkning av föreningsrätten
kan medföra skadeståndsskyldighet.

Lagstiftningen om föreningsrättsskyddet reglerar endast rätten att tillhöra
förening (positiva föreningsrätten), ej rätten att stå utanför förening (negativa
föreningsrätten). Lagstiftningen är vidare i princip begränsad till att gälla
de fall där det föreligger ett anställningsförhållande. Lagstiftningen ger alltså
inte skydd för person som söker arbete. I vissa fall finns emellertid ett
skydd för arbetssökande enligt den nya lagstiftningen om anställningstrygghet.
Företrädesrätt till ny anställning enligt 25 - 28 5S lagen om anställningsskydd
gäller oberoende av föreningstillhörighet. Vid fall av arbetsförmedlingstvång
enligt lagen om anställningsfrämjande åtgärder skall arbetsförmedlingen
anvisa arbetskraft oavsett föreningstillhörighet.

Föreningsrätten brukar betecknas som absolut. Den kan sålunda inte med
laga verkan efterges eller sättas ur spel genom kollektivavtal eller andra
avtal. I kollektivavtal förekommer stundom s. k. organisationsklausuler som
vanligen innebär företrädesrätt till arbete för medlemmar i den arbetstagarorganisation
som slutit avtal. Dylika organisationsklausuler är i och för
sig giltiga. Organisationsklausul innebär i allmänhet i första hand att arbetsgivare
enbart får nyanställa arbetstagare, som tillhör den företrädesberättigade
organisationen. Organisationsklausulemas verkningar begränsas
emellertid genom lagstiftning när det gäller redan anställd personal. En
arbetsgivare gör sig sålunda skyldig till föreningsrättskränkning, om han
för att uppfylla en organisationsklausul avskedaren arbetstagare, som tillhör
en annan organisation än den vars medlemmar är företrädesberättigade.
Inte heller kan en oorganiserad arbetstagare med hänvisning till en organisationsklausul
sägas upp under åberopande av att han inte tillhör en viss
organisation. Ett sådant skäl anses inte utgöra en saklig grund för uppsägning
enligt lagen om anställningsskydd. Även vid tillämpning av turordnings -

InU 1975/76:4

3

reglerna vid uppsägning, permittering eller företrädesrätt till ny anställning
enligt denna lag har verkningarna av organisationsklausuler begränsats. Det
anses rättsstridigt att tillämpa reglerna på ett sådant sätt att endast vissa
organisationers medlemmar eller oorganiserade slås ut från en arbetsplats.
Organisationsklausuler förekommer inte inom SAF:s avtalsområde.

Mål som avser tillämpning av förenings- och förhandlingsrättslagen avgörs
av arbetsdomstolen. Detsamma gäller om lagen om anställningstrygghet,
dock att tingsrätt är första instans då mål rör oorganiserad arbetstagare.

Bestämmelser i kollektivavtal om mätningsavgift

Enligt det mellan Svenska byggnadsindustriförbundet och Svenska byggnadsarbetareförbundet
upprättade riksavtalet för byggnadsindustrin skall
uppmätning och uträkning av ackordsarbete i regel utföras gemensamt av
respektive organisationers mätningsmän. Arbetsgivare är på begäran skyldig
att av ackordsöverskott innehålla och till Byggnadsarbetareförbundets lokala
organisation överlämna ett belopp utgörande ersättning för mätningsarbetet,
s. k. mätningsarvode. Såsom mätningsarvode får allenast upptagas belopp,
som svarar mot den lokala organisationens kostnader för mätningen. Om
högre belopp tas ut för att exemplevis täcka arbetstagarorganisationens allmänna
kostnader kan det utgöra en föreningsrättskränkning.

Som allmän princip gäller att en arbetsgivare gentemot avtalsslutande
fackorganisation är skyldig att tillämpa ingånget kollektivavtal även på arbetstagare
som är oorganiserade eller tillhör annan organisation. En av byggnadsavtalet
bunden arbetsgivare är alltså skyldig att följa reglerna om mätning
även i de fall då samtliga medlemmar i ett ackordslag är oorganiserade
eller tillhör annan organisation än Byggnadsarbetareförbundet. Detta innebär
att mätningsavgift enligt ovanstående avtal utgår exempelvis vid arbete utfört
av arbetare organiserade i den syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Systemet
har stundom betecknats som ”mätningsmonopolef'.

Tidigare riksdagsbehandling

De i motionen upptagna frågorna har behandlats av riksdagen vid åtskilliga
tillfällen. Här må hänvisas till InU 1971:13, 1972:16 och 1974:22. Vid det
sistnämnda tillfället anförde inrikesutskottet i ett enhälligt betänkande att
de aktuella frågorna behandlades av arbetsrättskommittén och att sakdiskussion
i ämnet borde anstå till dess resultatet av kommitténs arbete förelåg.

A rbet srättskommi ttén

Kommittén lade vid det senaste årsskiftet fram sitt huvudbetänkande
Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1). Betänkandet innehåller förslag
till en lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Lagförslaget innehåller

InU 1975/76:4

4

bl. a. regler om föreningsrätt av i huvudsak samma innebörd som de som
ingår i den gällande lagen om förenings- och förhandlingsrätt.

I betänkandet behandlas utförligt förenings- och förhandlingsrättens innebörd
och omfattning. Bl. a. belyses de problem som tas upp i den aktuella
motionen. Kommittén stannar emellertid för att inte föreslå någon ändring
i förenings- och förhandlingsrättens omfattning på de områden som aktualiseras
i motionen.

I en reservation till betänkandet uttalade herr Ekinge att det borde ha
varit en naturlig uppgift för kommittén att bygga ut föreningsrättsskyddet
till ett "fullt lagligt föreningsrättsskydd för arbetssökande”. I en annan reservation
hävdade herr Oskarson att frågan om den negativa föreningsrätten
i hela dess vidd snarast borde göras till föremål för utredning med inriktning
på lagstiftning på området.

Vid remissbehandlingen har frågorna om föreningsrättens innebörd och
minoritetsorganisationers ställning enligt den föreslagna lagstiftningen tagits
upp av flera remissinstanser. Därvid har aktualiserats bl. a. frågor av det
slag som motionärerna behandlar.

Arbetsrättskommitténs förslag bereds f. n. i regeringens kansli. En lagrådsremiss
beräknas föreligga vid slutet av året, och proposition har aviserats
till våren 1976.

Utskottet

Den förevarande motionens syfte är att förstärka skyddet för föreningsrätten.
Motionärerna tar upp olika frågor som hänger samman med föreningsrättens
omfattning och vill att riksdagen skall begära ändring i lagstiftningen
i enlighet med de önskemål som förs fram i motionen.

Rätten att tillhöra och utnyttja medlemskap i arbetsgivar- eller arbetstagarförening
utan att bli utsatt för påtryckningar eller annan obehörig inblandning
från motpart i arbetsförhållandet är en av hörnstenarna i vårt
arbetsrättsliga system, och skyddet av denna rättighet är en viktig uppgift
för lagstiftaren.

De föreningsrättsliga frågorna tillhör de ämnen som man arbetar med
i regeringens kansli vid färdigställandet av en proposition på grundval av
arbetsrättskommitténs förslag till lag om förhandlingsrätt och kollektivavtal.
Kommittén har tagit upp bl. a. de frågor som aktualiserats i motionen, och
dessa frågor har blivit ytterligare belysta vid remissbehandlingen. Propositionen
har aviserats till våren 1976. Enligt utskottets uppfattning är det
lämpligt att avvakta det material och de förslag som läggs fram i propositionen
innan man tar ställning till hur sakfrågorna skall lösas. Med hänsyn
härtill bör motionen inte leda till något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att motionen 1975:651 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

InU 1975/76:4

5

Stockholm den 21 oktober 1975

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund
(c), fru Ludvigsson (s), herr Oskarson (m), fru Berglund (s), herrar Ekinge
(fp), Andréasson i Falkenberg (s), Ulander (s), fru af Ugglas (m), fru EkholmFrank
(s), herrar Rämgård (c) och Hallgren (vpk).

Särskilt yttrande

av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp):

Vi delar herrar Ullstens och Ahlmarks uppfattning att lagstiftningen om
föreningsrätt bör byggas ut. Föreningsrättsskydd bör sålunda tillkomma även
arbetssökande och organisationsklausuler bör göras verkningslösa.

Med hänsyn till att förslag om ny lagstiftning om bl. a. föreningsrätt väntas
under våren 1976 avstår vi nu från att ställa yrkanden. I den mån lagförslaget
inte tillgodoser våra synpunkter kommer vi att på nytt aktualisera frågan.

GOTAB 75 10081 Stockholm 1975