InU 1975/76: 37
Inrikesutskottets betänkande
1975/76: 37
med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt gäller Regional
utveckling jämte motioner
I detta betänkande behandlas ur propositionen 1975/76:100, bilaga 13
(Arbetsmarknadsdepartementet) dels avsnittet E. Regional utveckling (s.
162-172) utom punkterna E 3 och E 4, som prövas av näringsutskottet,
dels anslaget på kapitalbudgeten V:9 Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån
(s. 179-180). I anslutning till propositionen tar utskottet upp fem under
allmänna motionstiden väckta motioner.
Propositionen
Regeringen har efter föredragning av statsrådet Bengtsson föreslagit att
riksdagen skall
1. godkänna vad som förordats i fråga om försöksverksamheten med
könskvotering vid vissa former av regionalpolitisk! stöd,
2. medge att under budgetåret 1973/74-1977/78 lokaliseringsbidrag/avskrivningslån
beviljas om sammanlagt 400000 000 kr. utöver vad riksdagen
tidigare har medgivit,
3. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1976/77
anvisa ett förslagsanslag av 264 500 000 kr.,
4. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1976/77 anvisa
ett reservationsanslag av 29 100 000 kr.,
5. medge att under budgetåren 1973/74-1977/78 lokaliseringslån beviljas
om sammanlagt högst 1 100 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har
medgivit,
6. medge att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti för lån i lokaliseringssyfte
till rörelsekapital beviljas med sammanlagt högst 25 000 000
kr.,
7. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1976/77 under
fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 600 000 000
kr.
Motionerna
1975/76:515 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att intensifierad
kommunal sysselsättningsplanering bör utvidgas till att omfatta även Överkalix
kommun.
1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 37
InU 1975/76: 37
2
1975/76:656 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar
1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
försöksverksamhet med industriellt hemarbete,
2. att till Särskilda stödåtgärder i glesbygder anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 2 milj. kr. förhöjt reservationsanslag av 31 100 000
kr.
1975/76:863 av herr Rämgård m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär
1. att anslaget till intensifierad kommunal sysselsättningsplanering höjs
från 9 milj. kr. till 11 milj. kr.,
2. att maximibidraget för ett objekt höjs från 15 000 kr. till 20 000 kr.
1975/76:1845 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutarom de förbättringar av sysselsättningsstödet som föreslås i motionen.
1975/76:1848 av herr Fälldin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. uttala att regionalpolitiken inriktas på decentralisering av näringsliv,
bostäder och service,
2. uttala att goda sysselsättningsmöjligheter och väl differentierade arbetsmarknader
skapas i alla regioner,
3. uttala att regionalpolitiken inriktas på en utjämning mellan regioner,
inom regioner och inom kommuner genom
a)en utveckling av de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad
som anförts i motionen,
b) en ökad differentiering av det regionalpolitiska stödet,
c)en ökad decentralisering av beslutsfattandet inom regionalpolitiken,
4. att ortsklassificeringssystemet avskaffas som grund för den regionalpolitiska
verksamheten,
5. uttala att den regionala utvecklingsplaneringen och åtgärder avseende
den inomregionala utvecklingen bör beredas och beslutas i länsdemokratisk
beslutsordning,
6. att hos regeringen begära att sysselsättningsutredningen genom tillläggsdirektiv
ges i uppgift att utveckla de regionalpolitiska medlens utformning
och inriktning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Utskottet har beslutat att i anslutning till prövningen av yrkandena i
budgetpropositionen endast ta upp sådana under allmänna motionstiden
väckta motioner som har direkt samband med anslagen. På uttrycklig begäran
av ledamöterna från centerpartiet i utskottet har dock undantag från
denna princip gjorts för partiets motion 1848 om regionalpolitiken, som
alltså behandlas i det följande. Övriga motioner från allmänna motionstiden
InU 1975/76: 37
3
i regionalpolitiska frågor kommer utskottet att pröva i samband med antingen
propositionen 1975/76:185 om ytterligare industricentraanläggningar m. m.
eller den till i maj månad i år aviserade propositionen om sysselsättningsoch
regionalpolitik.
Allmänna frågor
1 propositionen erinras om att riksdagen år 1972 (prop. 1972:111, bil. 1,
InU 1972:28, rskr 1972:347) fastställde ramar i form av befolkningstal som
skulle ligga till grund för planeringen i länen till år 1980. Enligt de bedömningar
som nu kan göras bör enligt propositionen de fastställda ramarna
gälla även i fortsättningen utom i fråga om följande län:
Län |
Befolkningsram |
Folkmängd |
Länsstyrelsernas |
Stockholms |
1 600 000-1 675 000 |
1 493 400 |
1 557 800 |
Hallands |
210 000- 220 000 |
219 800 |
232 200 |
Göteborgs |
|||
o. Bohus |
760 000- 790 000 |
714 900 |
721 100 |
Norrbottens |
250 000- 260 000 |
264 300 |
275 700 |
I de angivna länen har utvecklingen blivit något annorlunda än som förutsågs
1972, och i propositionen uttalas att planeringen i dessa län fram
till år 19801, v. bör inriktas påen utveckling enligt länsstyrelsernas prognoser.
Riksdagen kommer senare i år att få förslag om nya befolkningsramar.
Mot den bakgrunden godtar utskottet regeringens förslag att - utan formlig
ändring i 1972 års beslut - som ny riktpunkt för planeringen i de aktuella
länen t. v. bör gälla de av länsstyrelserna angivna prognostalen.
1 propositionen anmäls vidare att tiden för den av riksdagen beslutade
försöksverksamheten under två dr med könskvotering vid vissa former för regionalpolitisk,
t stöd går ut vid det kommande halvårsskiftet. Försöksverksamheten
innebär att som villkor för lokaliseringsstöd, introduktionsstöd
eller utbildningsstöd skall gälla att minst 40 % av det antal arbetsplatser
som tillkommer genom stödet skall förbehållas vartdera könet. Om det föreligger
särskilda skäl kan dispens meddelas. Som grund för myndighetens
ställningstagande skall företagen upprätta rekryteringsplaner.
I propositionen uttalas att erfarenheterna visar att företagen i sin planering
håller sig inom ramen för könskvoteringen, men att det ännu är för tidigt
att göra någon bedömning av utfallet, eftersom rekryteringsplanerna ofta
sträcker sig över ett år. Länsarbetsnämnderna anser dock att den tillämpade
ordningen verksamt bidragit till att andelen kvinnor vid industrier i allmänna
stödområdet ökat. Mot denna bakgrund föreslås att försöksverksamheten
1* Riksdagen 1975/76. 18 samt. Nr 37
InU 1975/76: 37
4
skall fortsätta under återstoden av den innevarande femårsperioden för regionalpolitisk
stöd, dvs. t. o. m. juni 1978. Utskottet biträder detta förslag.
I detta sammanhang tar utskottet upp centerpartiets motion om regionalpolitiken.
I motionen yrkas att riksdagen skall göra uttalande om regionalpolitikens
allmänna inriktning. Politiken bör enligt motionärerna inriktas
på
- decentralisering av näringsliv, bostäder och service,
- goda sysselsättningsmöjligheter och väl differentierade arbetsmarknader
i alla regioner,
- utjämning mellan och inom regioner samt inom kommuner genom vidareutveckling
av regionalpolitiska stödformer och ett decentraliserat beslutsfattande,
- avskaffande av ortsklassificeringssystemet,
- en länsdemokratisk beslutsordning för utvecklingsplanering och åtgärder
för den inomregionala utvecklingen.
Motionärerna begär dessutom att sysselsättningsutredningen skall få tillläggsdirektiv
i fråga om de regionalpolitiska medlens utformning i enlighet
med vad som anförs i motionen. Det uttalas bl. a. att de nuvarande styrmedlen
för regionalpolitisk stöd genom stödområdena är otillräckliga och
att man bör pröva ett system med särskilda kriterier, såsom befolkningsunderlag,
sysselsättningsgrad, ålders-, närings- och inkomststruktur.
Som framgår av det redovisade spänner centerpartiets motion över hela
det regionalpolitiska fältet.
Frågan om regionalpolitikens framtida inriktning kommer att behandlas
i en omfattande proposition som är under utarbetande i arbetsmarknadsdepartementet
på grundval av bl. a. länsplanering 1974 (presenterad i SOU
1975:91 och 92), sysselsättningsutredningens delbetänkande Arbete åt alla
(SOU 1975:90) och betänkandet SOU 1974:82 från utredningen om regionalpolitiska
styrmedel. Propositionen har aviserats till den 21 maj i år.
Länsplaneringsarbetet har bedrivits på en mycket bred bas. I arbetet har
deltagit kommuner, länsstyrelser, kommunala och regionala organ av olika
slag, fackliga organisationer, näringslivets sammanslutningar m. fl. Den utvärdering
av det regionalpolitiska arbetet som presenteras i SOU 1975:91
har liksom sysselsättningsutredningens delbetänkande remissbehandlats under
våren i år.
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att riksdagen får en samlad
bild av de olika opinioner som finns innan ställning tas till en så betydelsefull
fråga som regionalpolitikens inriktning under de kommande åren. Man kan
vänta sig att propositionen kommer att innehålla den översiktliga redovisning
som erfordras. Att i detta läge på grundval av ett ofullständigt beslutsunderlag
- några veckor före det propositionen bordläggs - göra bindande
uttalanden om regionalpolitikens framtida inriktning måste vara felaktigt,
bl. a. skulle det innebära att man åsidosatte de organ som på olika
nivåer lagt ned ett omfattande remissarbete.
InU 1975/76: 37
5
Mot bakgrund av det anförda avböjer utskottet att nu gå in i sakdiskussion
om regionalpolitikens inriktning. Den frågan bör, som tidigare sagts, prövas
sedan den aviserade propositionen lagts fram. Ett sådant synsätt har också
anlagts av andra riksdagspartier som därför avstått från att under allmänna
motionstiden lägga fram motioner i ämnet.
När det gäller yrkandet om tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen
om de regionalpolitiska medlens utformning vill utskottet anföra följande.
Regeringen har aviserat att - i enlighet med riksdagens önskemål förra
året - tilläggsdirektiv till utredningen i den aktuella frågan kommer att
läggas fram under våren. För utskottet står det klart att dessa direktiv måste
stå i relation till målet för och inriktningen av politiken. Mot den bakgrunden
ter det sig naturligt att ta upp en principdiskussion om medlen vid behandlingen
av propositionen. För den händelse utredningsdirektiven inte
skulle stå i överensstämmelse med de beslut riksdagen kan komma att
fatta om politikens inriktning har riksdagen möjlighet att begära ändring
av direktiven.
Med hänvisning till det anförda avvisar utskottet även motionsyrkandet
att riksdagen nu skall göra uttalanden av det slag motionärerna begär om
innehållet i tilläggsdirektiven till sysselsättningsutredningen.
Regionalpolitiskt stöd
För femårsperioden 1973/74-1977/78 har en beslutsram om 2 500 milj.
kr. fastställts för det regionalpolitiska stödet. 1 propositionen föreslås att
denna ram skall vidgas till 4 000 milj. kr. Som stöd härför åberopas att
de delar av ramen som avser lokaliseringsbidrag/avskrivningslån och lokaliseringslån
kan beräknas vara helt utnyttjade vid slutet av innevarande
budgetår. Enligt propositionen beror detta i sin tur på en hög investeringsvilja
hos näringslivet och på att staten i allt större utsträckning aktivt medverkat
för att få till stånd nyetableringar och utbyggnader inom stödområdet.
Den gällande och den föreslagna beslutsramen i miljoner kronor fördelade
på delposter framgår av följande uppställning:
Nuvarande ram |
Föreslagen ram |
|
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån |
450 |
850 |
lokaliseringslån |
1 550 |
2 650 |
utbildnings- och introduktionsstöd |
325 |
325 |
sysselsättningsstöd |
150 |
150 |
Norrlandsfonden |
25 |
25 |
Summa |
2 500 |
4 000 |
Anslagsbehovet för bidragsverksamheten för nästa budgetår beräknas i
propositionen på följande sätt.
InU 1975/76: 37
6
1974/75
Utgift
1975/76
Anslag
1976/77
Beräknad ändring
AMS
Föredragan den -
Lokaliseringsbidrag
Utbildningsstöd 1
Introduktionsstöd /
Sysselsättningsstöd
Infriande av statlig garanti
för lån i lokaliseringssyfte
till rörelsekapital
Förvaltningskostnader
123 604 000 90 000 000 + 23 500 000 + 73 500 000
74 328 000
29 251 000
1 443 000
5 568 000
65 000 000
30 000 000
1000
1385 000
+
+
999 000
115000
- 28 000 000
+ 28 000 000
+ 999 000
+ 615000
234 194 000 189 386 000 + 25 614 000 + 75 114 000
För lokaliseringslån begärs ett investeringsanslag av 600 milj. kr. mot
300 milj. kr. för innevarande budgetår.
Den vidgning av totalramen för det regionalpolitiska stödet som nu föreslås
ligger i linje med uttalanden som utskottet gjort tidigare, och utskottet
biträder för sin del förslaget att beslutsramen för innevarande femårsperiod
räknas upp med 1 500 milj. kr.
Frågan om fördelning av det totala beloppet på olika ändamål aktualiseras
genom motionen 1845 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp). I motionen
begärs fr. o. m. år 1977 en ökad satsning på sysselsättningsstödet.
Sysselsättningsstöd lämnas i det inre stödområdet till företag som bedriver
industriell eller industriliknande verksamhet, industriservice samt företagsinriktad
partihandel och uppdragsverksamhet med mer än lokal betydelse.
Stödet omfattar enbart ökningar av arbetskraften och utgår under begränsad
tid, tre år. Stöd lämnas till såväl företag som nyetablerad verksamhet i området
som befintliga företag som utökar sin arbetsstyrka. Som förutsättning
gäller bl. a. att företaget i fråga utger löneförmåner till de anställda enligt
tillämpligt kollektivavtal.
För varje kalenderår, under vilket sysselsättningen i ett företags verksamhet
har ökat i förhållande till närmast föregående kalenderår, lämnas
sysselsättningsstöd i form av förstaårsstöd. Om sysselsättningsökningen
kvarstår erhåller företaget stöd i ytterligare högst två år, s. k. fortsatt stöd.
Förstaårsstödet är 7 000 kr. för varje årsarbetskraft varmed sysselsättningen
har ökat. Andra året lämnas ytterligare 7 000 kr. i stöd och tredje året
3 500 kr.
År 1975 påbörjades en försöksverksamhet med sysselsättningsstöd i vissa
fall till företag utanför det inre stödområdet (SFS 1974:761). Efter beslut
i varje särskilt fall av regeringen kan företag i gränsområdet till det inre
stödområdet samt på Gotland beviljas sysselsättningsstöd i samband med
lokaliseringsstöd. Vidare kan turistföretag i det inre stödområdet i särskilda
InU 1975/76: 37
7
fall få sysselsättningsstöd efter beslut av regeringen. Försöksverksamheten
skall pågå t. o. m. år 1976.
Den länsvisa fördelningen av sysselsättningsstödet 1971-1974 framgår av
följande tabell, som hämtats ur arbetsmarknadsdepartementets utvärdering
av länsplanering 1974 (SOU 1975:91).
Län Förstaårsstöd Andraårsstöd Tredjeårsstöd Summa
s |
årsarbetare |
109 |
||||||||||
stöd kr |
763 |
000 |
763 |
000 |
||||||||
w |
årsarbetare |
826 |
369 |
194 |
||||||||
stöd kr |
4 |
906 |
000 |
2 |
155 |
000 |
583 |
000 |
7 |
644 |
000 |
|
X |
årsarbetare |
450 |
338 |
200 |
||||||||
stöd kr |
2 |
394 |
000 |
1 |
866 |
000 |
593 |
000 |
4 |
853 |
000 |
|
Y |
årsarbetare |
428 |
249 |
119 |
||||||||
stöd kr |
2 |
304 |
000 |
1 |
393 |
000 |
351 |
500 |
4 |
048 |
500 |
|
Z |
årsarbetare |
2 |
lil |
1 |
292 |
843 |
||||||
stöd kr |
11 |
531 |
000 |
7 |
052 |
000 |
2 422 |
500 |
21 |
005 |
510 |
|
AC |
årsarbetare |
1 |
056 |
621 |
347 |
|||||||
stöd kr |
5 |
922 |
000 |
3 |
603 |
000 |
1 051 |
500 |
10 |
576 |
500 |
|
BD |
årsarbetare |
969 |
616 |
351 |
||||||||
stöd kr |
5 |
271 |
000 |
3 |
460 |
000 |
1 059 |
500 |
9 |
790 |
500 |
|
Inre |
årsarbetare |
5 |
951 |
3 |
491 |
2 |
052 |
|||||
stöd- |
stöd kr |
33 |
149 |
000 |
19 |
509 |
000 |
6 055 |
000 |
58 |
713 |
000 |
omr
Herr Eriksson i Arvika m. fl. yrkar att sysselsättningsstödet skall förbättras
beloppsmässigt och utgå under fem år. Under första och andra stödåret
skall beloppet vara 10 000 kr., tredje och fjärde året 7 000 kr., och femte
året 5 000 kr. Motionärerna vill dessutom när det gäller sysselsättningsstöd
till företag utanför inre stödområdet upphäva det nuvarande villkoret att
även lokaliseringsstöd skall beviljas.
Motionärernas förslag om ökad satsning på sysselsättningsstöd ligger i
linje med önskemål som tidigare uttalats från centerpartiets sida och som
även återfinns i moderata samlingspartiets partimotioner 1975/76:1979 och
2032. Även sysselsättningsutredningen är inne på tanken om en mer direkt
koppling av det regionalpolitiska stödet till den faktiska ökningen av sysselsättningen.
Enligt utskottets uppfattning är det mycket som talar för att det regionalpolitiska
stödet i ökad omfattning knyts till kriteriet ett ökat antal anställda.
Mot den bakgrunden är det diskutabelt att lägga hela den föreslagna
medelsökningen på stöd i form av bidrag och lån till investeringar. En förbättring
av sysselsättningsstödet är motiverad bl. a. med hänsyn till att realvärdet
av stödet urholkats till följd av förändringar i penningvärde och
löneläge. En satsning på denna stödform har dessutom den fördelen att
den direkt gynnar de områden som det från regionalpolitisk synpunkt är
mest angeläget att stödja. En begränsad reform av det slag som motionärerna
InU 1975/76: 37
8
föreslår kommer endast att ta i anspråk några få procent av den ökning
av totalramen som utskottet ställt sig bakom.
Med hänvisning till vad sålunda anförts biträder utskottet motionsförslaget
om förbättrat sysselsättningsstöd. Det nya stödet bör tillämpas fr. o. m.
nästa kalenderår. Därvid skall de nya stödbeloppen givetvis gälla även för
företag som redan är stödberättigade. Företag som vid det kommande årsskiftet
åtnjutit stöd i tre år skall ha rätt till stöd ett fjärde och ett femte
år om förutsättningarna härför i övrigt är för handen.
Utskottet biträder också förslaget att sysselsättningsstöd utanför inre stödområdet
skall kunna beviljas utan samtidigt beslut om annat regionalpolitisk!
stöd. Det sistnämnda villkoret har visat sig inte fylla någon meningsfull
uppgift.
De smärre jämkningar inom den totala beslutsramen som kan erfordras
på grund av ovan gjorda ställningstagande bör regeringen vid behov kunna
göra på egen hand. Några konsekvenser för anslaget nästa budgetår medför
inte utskottets förslag. Utskottet godtar för sin del anslagsberäkningen i
propositionen och har utöver det ovan sagda inte något att erinra mot vad
departementschefen anför och yrkar under förevarande anslagspunkter.
Särskilda stödåtgärder i glesbygder
Från anslaget finansieras stöd till hemarbete m. fl. aktiviteter i glesbygder
enligt nedanstående sammanställning. Ansvaret för de olika verksamheterna
är fördelat på AMS, statens industriverk, statens vägverk, vissa företagareföreningar
och kommuner.
1975/76 |
Beräknad ändring |
Före- draganden |
|
Hemarbete m. m. |
5000 000 |
- 1 500 000 |
- 1 500 000 |
Stöd till företagare- |
|||
föreningar |
1 000 000 |
- 1 000 000 |
+ 500 000 |
Kommunala sysselsätt- |
|||
ningsinsatser |
9 000 000 |
- |
- |
Åtgärder i Vindelälvs- |
|||
om rådet |
10 000 000 |
+ 5 100 000 |
+ 5 100 000 |
25 000 000 |
+ 2 600 000 |
+ 4 100 000 |
Glesbygdsstöd till hemarbete administreras av företagareföreningarna. I
enlighet med industriverkets förslag beräknas i propositionen ett med 1,5
milj. kr. sänkt belopp för ändamålet. Vissa delar av hemarbetet berörs av
de förslag som lagts fram av organisationskommittén för skyddat arbete
InU 1975/76: 37
9
(OSA) i betänkandet SOU 1975:82 om huvudmannaskapet för den skyddade
verksamheten.
En försöksverksamhet med systematiserat industriellt hemarbete skisseras i
motionen 656 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c). Motionärerna hävdar
att många industrier är positivt intresserade av att lägga ut viss tillverkning
till hemindustrielit arbete. Härigenom skulle kunna skapas utkomstmöjligheter
åt människor i glesbygder med få alternativa sysselsättningstillfällen.
Hemindustrielit arbete har betraktats som lämpligt främst för svårplacerad
eller mindre rörlig arbetskraft. Motionärerna avser med sina förslag att hemarbetet
också skall kunna sysselsätta välutbildad arbetskraft på normal
prestationsnivå mot avtalsenlig ersättning. En huvudtanke är att få till stånd
en spridning av tillverkningsarbete även till små orter i glesbygder. De allmänna
förutsättningarna för verksamheten behandlas närmare i motionen,
som mynnar ut i yrkanden om att en försöksverksamhet av angivet slag
bör komma till stånd och att för ändamålet bör beräknas ett belopp om
2 milj. kr. Det totala glesbygdsanslaget bör höjas med samma belopp.
Framställning till regeringen om en försöksverksamhet av likartatslag gjordes
förra året av företagareföreningen i Västerbottens län. Föreningen redovisade
i det sammanhanget planer för verksamheten som utarbetats i
samarbete med Sveriges Industriförbund. Regeringen lämnade genom beslut
den 24 juli 1975 framställningen utan bifall och förordade samtidigt att
handlingarna i ärendet skulle överlämnas till OSA, vars arbete då fortfarande
pågick. OSA har i sitt betänkande inte berört den av företagareföreningen
aktualiserade frågan.
Utskottet har erfarit att Industriförbundet tillsammans med företrädare
för länsstyrelsen och företagareföreningen i Västerbottens län i början av
året åter väckt frågan om att påbörja en försöksverksamhet av det aktuella
slaget. Fortsatta överläggningar i ämnet kommer att hållas sedan remissbehandlingen
av OSA:s betänkande har slutförts. Eftersom frågan redan
är aktualiserad i regeringens kansli, synes inte påkallat med något initiativ
från riksdagens sida med anledning av motionen 656. Resultatet av dessa
överläggningar bör avvaktas innan man tar ställning till frågan. Även yrkandet
om anslagsuppräkning avstyrks därför.
Anslagsposten Stöd till företagareföreningar används för att bekosta bidrag
till speciella projekt i syfte att främja företagsamhet i glesbygder. I propositionen
beräknas ett belopp om 1,5 milj. kr. Medlen skall användas även
för intensifierade insatser av företagareföreningarna i skärgårdsområdena
med anledning av förslagen i den till jordbruksutskottet remitterade propositionen
1975/76:88 om åtgärder i dessa områden.
Försöksverksamhet med statsbidrag till kommunala, arbetsintensiva sysselsättningsinsatser
inom det inre stödområdet, IKS-verksamhet, bedrivs f. n.
i tolv kommuner (Älvdalen, Berg, Krokom, Sorsele, Vilhelmina, Vindeln,
Åsele, Arjeplog, Jokkmokk, Kiruna, Pajala och Övertorneå).
1 propositionen beräknas för nästa budgetår ett oförändrat belopp om
InU 1975/76: 37
10
9 milj. kr. till bidrag till verksamheten.
Bidrag utgår med 75 % av godkänd projektkostnad, och bidraget till enskild
intressent får uppgå till totalt högst 15 000 kr. för varje objekt. Herr Rämgård
m. fl. yrkar i motionen 863 att objektbidraget höjs till 20 000 kr. med hänsyn
till prisförändringarna sedan bidragstaket fastställdes. Vidare begärs att anslagsposten
höjs från 9 till 11 milj. kr. med hänsyn också till att verksamheten
nu omfattar fler kommuner än tidigare.
Sysselsättningsutredningen har i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975:90
s. 191-192) gjort en första utvärdering av verksamheten. Utredningen avser
att göra en mer noggrann genomgång i den kommande utredningsetappen.
Utskottet anser att det i avvaktan på denna genomgång bör anstå med
en uppräkning av anslaget eller förbättringar i bidragsvillkoren av det slag
som förordas i motionen. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen
avslutats. Denna kan ge ytterligare material till belysning av frågan om
verksamhetens bedrivande. Det förutsätts att remissutfallet även i den nu
aktuella frågan redovisas i den till våren aviserade propositionen om samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik. På grund av det anförda avstyrker
utskottet motionen och biträder följaktligen propositionens förslag
till medelsberäkning i förevarande del.
Som ovan nämnts bedrivs IKS-verksamhet f. n. i tolv kommuner. Herrar
Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) begär i motionen 515 att
riksdagen uttalar att sådan verksamhet skall få anordnas även i Överkalix
kommun.
Bidrag till IKS-verksamhet beviljas av regeringen på ansökan av kommun.
Enligt vad utskottet inhämtat föreligger i arbetsmarknadsdepartementet f. n.
ansökningar från Överkalix och åtta andra kommuner, bl. a. Arvidsjaur och
Gällivare. Enligt utskottets mening bör det ankomma på regeringen, som
har tillgång till det samlade ansökningsmaterialet, att göra en prioritering,
som omfattar inte bara de nio kommuner som ansökt om utvidgad verksamhet
utan också de kommuner där verksamheten redan pågår. På grund
härav avstyrker utskottet motionen.
För slutförande av vissa vägbyggnadsarbetert i Vindelådalen beräknas ett
belopp av 15,1 milj. kr. Under budgetåren 1973/74-1976/77 har därmed
anvisats sammanlagt 45,1 milj. kr. för dessa speciella arbeten.
Utskottet tillstyrker den under anslaget gjorda medelsberäkningen även
i de frågor som utskottet inte uttryckligen behandlat i det föregående.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner vad i propositionen 1975/76:100, bil.
13, förordats i fråga om försöksverksamheten med könskvotering
vid vissa former av regionalpolitiskt stöd,
InU 1975/76:37
11
2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen avslår
motionen 1975/76:1848,
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödet att riksdagen med
bifall till motionen 1975/76:1845 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfort,
4. att riksdagen medger att under budgetåren 1973/74-1977/78
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån beviljas om sammanlagt
400 000 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
5. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för
budgetåret 1976/77 anvisar ett förslagsanslag av 264 500000
kr.,
6. att riksdagen medger att under budgetåren 1973/74-1977/78
lokaliseringslån beviljas om sammanlagt högst 1 100 000 000
kr. utöver vad riksdagen tidigare har medgivit,
7. att riksdagen medger att för budgetåret 1976/77 statlig kreditgaranti
för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas
med sammanlagt högst 25 000 000 kr.,
8. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret
1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisar ett
investeringsanslag av 600 000 000 kr.,
9. beträffande försök med systematiserat industriellt hemarbete att
motionen 1975/76:656, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,
10. beträffande intressentbidraget vid IKS-verksamhet att motionen
1975/76:863, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
11. beträffande IKS-verksamhet i Överkalix att motionen
1975/76:515 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,
12. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med
avslag på motionerna 1975/76:656, yrkandet 2, och
1975/76:863, yrkandet 1, till Särskilda stödåtgärder i glesbygder
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
29 100 000 kr.
Stockholm den 30 mars 1976
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s). Nilsson i Tvärålund
(c). Nordgren (m). Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s),
herr Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m),
Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c). Lorentzon (vpk), Rämgård (c)
och Carlström (fp).
InU 1975/76:37
12
Reservationer
1. Riktlinjer för regionalpolitiken
av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c). Gustafsson i Säffle (c) och
Rämgård (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Sorn framgår”
och på följande sida slutar "till sysselsättningsutredningen” bort ha följande
lydelse:
De gångna årens utveckling har visat att riksdagens regionalpolitiska ställningstaganden
i betydelsefulla hänseenden bygger på felaktiga utgångspunkter.
Regionalpolitiken har inte byggts ut till ett instrument för en decentralistisk
utveckling såsom centerpartiet begärt. Tvärtom har de angivna
riktlinjerna främjat koncentration och centralisering - under senare år särskilt
inom länen. Därmed har uppstått problem ur sysselsättnings- och servicesynpunkt
i glesbygder. I koncentrationsområden har miljö- och sociala
förhållanden utgjort svårbemästrade problem. Även om utvecklingen på
viktiga punkter inte följt riksdagsmajoritetens centralistiska målsättning
kvarstår i allt väsentligt de regionalpolitiska problemen från 1960-talet som
olösta.
Från centerpartiets sida har de regionalpolitiska problemen ingående behandlats
i motionen 1848. Utskottet ställer sig bakom de riktlinjer och principer
som där förs fram. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen nu
ange riktlinjer, som bör ligga till grund för en ny regionalpolitik med decentralistisk
inriktning.
Regionalpolitiken skall vara inriktad på att skapa likvärdiga levnadsbetingelser
mellan olika regioner men också på att utjämna förhållandena inom
regionerna. Grundläggande härvidlag är att planeringen i länen utgår från
en befolkningsmålsättning syftande till regional balans. Den målsättning
riksdagsmajoriteten lade fast år 1972 kan inte ligga till grund för planeringen.
Riksdagen bör i ett sammanhang till hösten ta ställning till nya och decentralistiskt
inriktade befolkningsramar för den fortsatta planeringen.
Ortsklassificeringssystemet har visat sig bli ett effektivt medel att främja
koncentrationen inom länen. Särskilt gäller detta stödområdet. Ortsklassificeringssystemet
måste därför utmönstras ur regionalpolitiken så att samhällets
stödverksamhet når de orter och områden där de största problemen
finns att bereda sysselsättning och service åt människorna.
De regionalpolitiska medlen bör utvecklas och förstärkas så som anges
i motion 1848. Den nuvarande inriktningen av stödet med hänsyn till stödområden
bör omprövas. 1 stället bör ett utvecklat system med kriterier såsom
befolkningstal, förvärvsfrekvens, ålders-, närings-och inkomststruktur övervägas.
Med sådana kriterier skulle det regionalpolitiska stödet i ökad utsträckning
nå de områden som i olika avseenden har en vikande utveckling
och därmed de största behoven. Härigenom skapas också bättre förutsätt
-
InU 1975/76:37
13
ningar för en långt gående decentralisering av beslut om regionalpolitisk!
stöd.
Viktigt är att regionalpolitiken inriktas på att medverka till goda miljöoch
sociala förhållanden även i koncentrationsområden, som genom centraliseringsutvecklingen
fått särskilt svårbemästrade problem. Avlastar man
expansionstrycket i de större tätorterna skapas, såsom framhålls i motionen,
förutsättningar att där få bättre sociala och fysiska miljöer. Utskottet vill
härvid understryka vikten av att regionalpolitik och samhällsplanering inriktas
på att skapa möjligheter för service på rimligt avstånd för alla och
för sådana boende- och rekreationsmiljöer, att trängselproblem och sociala
problem kan bättre bemästras.
Planeringen i länen bör ledas i länsdemokratisk ordning. Härigenom ges
bättre förutsättningar för en planering syftande till decentralisering och utjämning
av förhållandena inom varje län.
En utvecklad regionalpolitik syftande till decentralisering och regional
balans gör det nödvändigt att politiken på alla samhällssektorer underordnas
den regionala målsättningen. Av särskild betydelse är trafik- och
näringspolitiken. En grundläggande förutsättning för en decentralistisk regionalpolitik
är att främja sysselsättningsutvecklingen på sådant sätt att människor
i olika regioner bereds likvärdiga möjligheter till arbete.
Med hänvisning till vad ovan anförts ansluter sig utskottet till de uttalanden
om regionalpolitikens inriktning som görs i motionen. Likaså ställer
sig utskottet bakom de uppfattningar som redovisats i motionen om utredningsarbetet
i fråga om de regionalpolitiska medlens utformning.
dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken att riksdagen med bifall
till motionen 1975/76:1848 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
2. Ändringar i sysselsättningsstödet
av herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herr Johansson
i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s) och herr Nilsson i Kalmar
(s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Motionärernas
förslag” och på följande sida slutar "förevarande anslagspunkter” bort ha
följande lydelse:
Den av motionärerna upptagna frågan hänger samman med den sysselsättnings-
och regionalpolitiska proposition som riksdagen kan väntas behandla
i höst. I den propositionen skall bl. a. tas upp frågor av det slag
som utredningen om regionalpolitiska styrmedel behandlat. När det gäller
att ta ställning till de framtida styrmedlen inom regionalpolitiken är det
väsentligt att överväga även andra former av etableringsstyming än eko
-
InU 1975/76:37
14
nomiska stimulanser. Det är i det perspektivet man skall betrakta motionärernas
förslag som innebär en fördubbling av sysselsättningsstödet. Till
det anförda kommer att sysselsättningsutredningen inom kort kommer att
fö tilläggsdirektiv om de regionalpolitiska medlens utformning. Man kan
räkna med att utredningen kommer att fö pröva om inte regionalpolitisk!
stöd i högre grad än f. n. bör kopplas till sysselsättningsökning. En metod
kan vara att relatera investeringsstöd till uppnådda sysselsättningsökningar.
Av det sagda framgår att det inte är lämpligt att i dag göra ändringar
i det regionalpolitiska stödets konstruktion. Ett bifall till motionärernas förslag
för verkningar flera år fram i tiden och kan försvåra sådana rationella
förändringar av det regionalpolitiska stödet i stort, som kan bli en följd
av ställningstagandet till regionalpolitiken i höst av sysselsättningsutredningens
arbete. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsförslaget
om höjning av de aktuella beloppen och förlängning av ersättningstiden.
Utskottet finnér inte heller skäl att bifalla förslaget om ändrade villkor
för stöd utanför inre stödområdet. Denna stödverksamhet utövas på försök
och skall utvärderas efter två år. Tiden löper ut vid nästa årsskifte. I avvaktan
på den utvärdering som då skall komma till stånd bör inte göras några
förändringar.
Utskottet godtar regeringens förslag under de aktuella anslagspunktema
även i de delar som inte behandlats ovan.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödet att riksdagen avslår
motionen 1975/76:1845.
3. Ändringar i sysselsättningsstödet
av herr Lorentzon (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Motionärernas
förslag” och på följande sida slutar ”förevarande anslagspunkter” bort ha
följande lydelse:
Den av motionärerna upptagna frågan hänger samman med den sysselsättnings-
och regionalpolitiska proposition som riksdagen kan väntas behandla
i höst. I det sammanhanget bör riksdagen ompröva grundvalarna
för den nuvarande regionalpolitiken, som bygger på subventioner till företagen
utan att man har något belägg för positiva effekter i form av ökad
sysselsättning. Stödformer av den typ som sysselsättningsstödet representerar
bör helt avvecklas. Mot den bakgrunden är det självklart att utskottet
nu avstyrker en utbyggnad av denna stödform såsom föreslås i motionen.
Utskottet godtar regeringens förslag under de aktuella anslagspunktema
i de delar som inte behandlats ovan.
InU 1975/76:37
15
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande ändringar i sysselsättningsstödel att riksdagen avslår
motionen 1975/76:1845.
4. Försök med systematiserat industriellt hemarbete
av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),
Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Utskottet har”
och slutar "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Industriförbundet har tillsammans med företrädare för länsstyrelsen och
företagareföreningen i Västerbottens län i början av året åter väckt frågan
om att påbörja en försöksverksamhet av det aktuella slaget. Fortsatta överläggningar
i ämnet kommer att hållas sedan remissbehandlingen av OSA:s
betänkande har slutförts.
Möjligheterna att bevara en rimlig samhällsservice i glesbygder bygger
ytterst på att de människor som bor där kan beredas sysselsättning som
ger en tillfredsställande utkomst. Sysselsättningsproblemen är emellertid särskilt
svårlösta i dessa bygder. Det är därför skäl att pröva nya vägar. Utskottet
har en positiv syn på den i motionen skisserade verksamheten och menar
att försök med densamma bör komma till stånd. Utskottet menar att detta
ställningstagande bör ligga till grund för de ovannämnda överläggningarna
i regeringens kansli om försöksverksamhet av liknande slag. Regeringen
bör därför underrättas om vad utskottet anfört i anslutning till den aktuella
delen av motionen 656.
För att ekonomiskt säkerställa påbörjandet av försöksverksamheten bör,
såsom också föreslås i motionen, anvisas ett belopp av 2 milj. kr. Anslaget
bör räknas upp med motsvarande belopp. Medlen bör användas för att täcka
merkostnader som föranleds av att arbetet bedrivs som hemarbete. Med
nuvarande regler för hemarbete kan bidrag utgå för exempelvis instruktion
och annan kortare utbildning av hemarbetare, transporter mellan beställare
och hemarbetare samt arbetsverktyg och annan mindre kostsam teknisk
utrustning. Administrationskostnader ersätts likaså. Dessa regler kan vara
en utgångspunkt för bedömning av bidragsgilla merkostnader. Med hänsyn
till att det här gäller en oprövad verksamhet är det emellertid naturligt
att medlen får disponeras fritt inom den ram som är uppdragen för verksamheten.
Utskottet vill dock avslutningsvis understryka att en av förutsättningarna
för bidrag till beställande företag skall vara att ersättning till
hemarbetare skall utgå i avtalsenlig ordning. Även i övrigt skall arbetsvillkoren
motsvara gängse normer.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande försök med systematiserat industriellt hemarbete att
riksdagen med bifall till motionen 1975/76:656, yrkandet 1,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
InU 1975/76:37
16
5. Intressentbidraget vid IKS-verksamhet
av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),
Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Sysselsättningsutredningen
har” och slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:
Taket för intressentbidraget har varit oförändrat alltsedan det infördes
den 1 juli 1973. Anslaget för IKS-verksamheten har likaså varit oförändrat
sedan budgetåret 1973/74. Redan behovet att kompensera de kraftiga prisstegringar
som inträffat under åren därefter är skäl för att såväl höja intressentbidraget
som att öka anslagstilldelningen, så att en godtagbar anpassning
sker till den förändrade prisnivån. Därtill kommer att det är önskvärt
att verksamheten vidgas att omfatta ytterligare några kommuner för
att vinna fler erfarenheter av verksamheten. Det kan erinras om att sysselsättningsutredningen,
som i betänkandet Arbete åt alla gjort en preliminär
utvärdering av verksamheten, uttalat sig för att så sker. Detta bör inte hindras
av brist på medel. Utskottets slutsats av det sagda är att intressentbidraget
och anslaget bör höjas i enlighet med yrkandena i motionen 863.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande intressenrbidraget vid IKS-verksamhet att riksdagen
med bifall till motionen 1975/76:863, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Anslaget Särskilda stödåtgärder i glesbygder
under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5
av herrar Eriksson i Arvika (fp). Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),
Gustafsson i Säffle (c), Rämgård (c) och Carlström (fp) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”det föregående” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående föreslagit att anslaget räknas upp med
sammanlagt 4 milj. kr. i förhållande till propositionens förslag när det gäller
hemarbete och IKS-verksamhet. I övrigt har utskottet ingen erinran mot
propositionens medelsberäkning. Anslaget bör alltså föras upp med (29,1
+ 4,0) 33,1 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen med anledning av propositionens förslag samt
med bifall till motionerna 1975/76:656, yrkandet 2, och
1975/76:863, yrkandet 1, tili Särskilda stödåtgärder i glesbygder
för budgetåret 1976/77 anvisar ett reservationsanslag av
33 100 000 kr.
InU 1975/76: 37
17
Särskilt yttrande
Regionalpolitikens inriktning
av herr Lorentzon (vpk):
Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga
delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga
utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än mer
öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt förkastliga,
de vilar också på en fåfäng tro att man med deras hjälp skall komma
någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.
Det parti jag företräder har tidigare i konkreta termer angivit mål och
metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i folkflertalets intresse.
Vpk avser att återkomma i dessa frågor i anslutning till den aviserade propositionen
om riktlinjer för samhällets regional- och sysselsättningspolitik.
Den omständigheten att jag avstått från att reservera mig mot de nu föreliggande
förslagen innebär alltså inte att jag biträder de åsikter utskottets
majoritet förfäktar. Med detta yttrande har jag sålunda velat markera min
principiella uppfattning.