InU 1975/76:3
Inrikesutskottets betänkande
1975/76:3
med anledning av motion om ett personalpolitiskt program för statsförvaltningen
Motionen
I
motionen 1975:932 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas med hänvisning
till motiveringen i motionen 1975:768 att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder för att utforma ett övergripande personalpolitiskt program för
hela statsförvaltningen.
Motionen innehåller också andra yrkanden. Dessa behandlas i InU 1975:3
(yrk. 1) och i ett senare betänkande vid riksmötet 1975/76 (yrk. 3).
I motionen 1975:768 anförs att det vore värdefullt om det fanns ett skriftligt
personalpolitiskt program på varje större arbetsplats. I programmet bör
exempelvis anges de arbetsledningsprinciper som bör gälla. Programmet kan,
enligt motionen, utgöra information om hur personalfrågor skall behandlas
och därmed leda till konsekvens i personalpolitiken. De anställda och deras
organisationer kan bättre bevaka att principerna följs, samtidigt som parternas
möjlighet att överblicka kostnader och resurser förbättras.
Motionärerna efterlyser sålunda ett övergripande personalpolitiskt program,
utarbetat i samråd med de anställda. Programmet föreslås innehålla
de huvudprinciper som skall ligga till grund för personalpolitiken.
Tidigare riksdagsbehandling
En motion med ett liknande yrkande som det förevarande behandlades
av riksdagen år 1973 (InU 1973:31). Motionen, som remissbehandlades, avstyrktes
av utskottet.
Yttranden över motionen inhämtades från statens avtalsverk (SAV), statens
personalnämnd (SPN), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO) och Statstjänstemännens riksförbund
(SR). De båda sista organisationerna avgav gemensamt yttrande.
Motionens syfte uppfattades på olika sätt av remissinstanserna. SAV och
LO ansåg det vara oklart om motionen efterlyste en samlad redovisning
av de normer som gäller för de statsanställdas anställningsvillkor eller om
motionen avsåg ett program för statens framtida personalpolitiska handlande.
TCO-S utgick i sitt yttrande från att motionen gällde förbättrad information
om den statliga personalpolitiken, medan SPN samt SACO och SR behandlade
motionen med utgångspunkt i behovet av ett enhetligt personalpolitiskt
program.
1 Riksdagen 1975/76. 18 sami Nr3
IifU 1975/76:3
2
SAV anförde att om motionen syftade till ett program för framtida personalpolitiskt
handlande, så torde frågan huvudsakligen falla utanför verkets
kompetensområde. SPN bedömde det som svårt att utarbeta ett personalpolitiskt
program gemensamt för hela statsförvaltningen.
LO och TCO ställde sig avvisande till motionen medan SACO och SR
biträdde densamma.
Inrikesutskottets invändningar mot motionen avsåg dels svårigheterna
på grund av statsförvaltningens mångskiftande karaktär, dels riskerna för
att en enhetlig reglering skulle få en konserverande effekt. Däremot förutsatte
utskottet att formerna för publicering av gällande normer på personalpolitikens
område kunde förbättras och hänvisade till den publikationsverksamhet
som redan förekommer. Dessutom utgick utskottet från
att de anställdas fackliga organisationer uppmärksammade frågan.
Avtal pä personalpolitikens område
SAV och berörda fackliga organisationer - SF (Statsanställdas förbund),
SR, SACO och TCO-S - träffade den 14 juni 1974 avtal om att inrätta
en central nämnd för personalpolitiska frågor. Avtalet hänger samman med
den vidgning av det avtalsbara området som genomförts och som syftar
till att ge de anställda ökat inflytande också på andra frågor än lönefrågor.
När någon part vill börja förhandla i en personalpolitisk fråga skall denna
först anmälas till den centrala nämnden. Innan förhandlingar inleds skall
nämnden undersöka vilka konsekvenser förhandlingsförslagen kan få för
berörda myndigheter, göra kostnadsbedömningar etc. Själva förhandlingsverksamheten
förutsätts ske direkt mellan parterna på samma sätt som gäller
för övriga avtalsfrågor.
Den centrala nämnden består av tio ledamöter. Av dessa utser avtalsverket
fem, SF två, TCO-S två och SACO/SR en. Arbetsgivarsidans ledamöter
består av företrädare för finansdepartementet, avtalsverket, statens personalnämnd
och statskontoret. Motsvarande nämnd finns för riksdagens avtalsområde.
De fackliga organisationerna har vidare till SAV överlämnat förslag till
personalpolitiskt principavtal.
I förslaget till principavtal, framtaget i februari 1974 av SF och TCO-S,
framhålls att målen för den statliga verksamheten endast kan uppnås om
personalfrågorna ges en framskjuten plats i myndigheternas totala planering.
Personalplaneringen skall samordnas med övrig planering inom myndigheterna.
Vidare anförs att en framsynt planering och handläggning av
personalfrågorna aktualiserar krav på en grundläggande personalpolitisk dokumentation
på statens område. I förslaget finns vidare inskrivet att parterna
är överens om att en ”i avtal uttalad viljeinriktning erfordras som grund
för en aktiv personalpolitik".
Med personalpolitik avses staten-arbetsgivarens och de anställdas gemen -
InU 1975/76:3
3
samma inställning i personalfrågor. Personalpolitiken skall utgöra grunden
för de personaladministrativa åtgärderna. Avtalsförslaget anger de grundläggande
principer som skall bestämma inriktningen av arbetet med personalfrågor
på statens område.
De i avtalet angivna principerna avses utgöra en övergripande ram för
myndigheternas personaladministration. Denna principiella ram skall kompletteras
med flera avtalsavsnitt som mera konkret uttrycker personalpolitiska
värderingar och bestämmerlser på i första hand följande områden:
- former för medbestämmande
- personalplanering
- personalutveckling
- personalrörlighet
- rationalisering
- personalledning
- information
- fackliga förtroendemän
- vissa regler för styrelserepresentanter
- arbetarskydd och personalhälsovård
Förslaget till principavtal utgår från att detta tillsammans med kompletterande
överenskommelser skall vara ett uttryck för den centrala personalpolitiken
på statens område.
I månadsskiftet september-oktober 1974 avgav SACO/SR sitt förslag till
personalpolitiskt principavtal. Förslaget överensstämmer till stora delar med
det av SF och TCO-S utarbetade förslaget.
Förslagen gås successivt igenom av företrädare för parterna. Vissa delfrågor
rörande personalpolitiken har redan lösts. Avtal har således slutits avseende
fackliga förtroendemäns ställning på arbetsplatsen samt arbetarskyddet vid
statliga myndigheter. Förhandlingar fortsätter i övriga frågor.
Utöver det anförda kan nämnas det under 1972 träffade trygghetsavtalet.
Avtalet reglerar anställningstryggheten för de statsanställda och innehåller
bestämmelser om bland annat omplacering och ekonomisk gottgörelse.
Utskottet
I motionen begärs att ett övergripande personalpolitiskt program för hela
statsförvaltningen skall utarbetas. Programmet skall utgöra information om
hur personalfrågor bör behandlas och därmed leda till konsekvens i personalpolitiken.
Härigenom skall de anställda och deras organisationer bättre
kunna bevaka att principerna följs, samtidigt som parternas möjlighet att
överblicka kostnader och resurser förbättras.
En liknande motion avslogs av riksdagen år 1973. Utskottet hänvisade
därvid bl. a. till att de anställdas fackliga organisationer kunde förväntas
uppmärksamma frågan.
InU 1975/76:3
4
Utskottet har inhämtat att på grundval av förslag till personalpolitiska
principavtal av TCO-S, LO och SACO/SR har upptagits överläggningar mellan
dessa organisationer och avtalsverket om riktlinjer för den statliga personalpolitiken.
Partema går nu igenom problemen successivt inom olika
ämnesområden. Härutöver kan nämnas att det inrättats en central nämnd
för personalpolitiska frågor på det statliga området.
Det kan alltså konstateras att det pågår programarbete av det slag som
motionen synes åsyfta. Det får förutsättas att arbetet kommer att få än
större betydelse efter den arbetsrättsliga reform som kan väntas nästa år.
Med hänvisning till det anförda synes motionen inte behöva föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att motionen 1975:932, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 15 oktober 1975
På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON
Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s),
fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s), Gustafsson i Säffle (c), Granstedt
(c), fru Berglund (s), herrar Strindberg (m), Ekinge (fp), Andréasson
i Falkenberg (s) och Hallgren (vpk).
GOTAB 75 10041 S Stockholm 1975