InU 1975/76: 20

Inrikesutskottets betänkande
1975/76: 20

med anledning av motion om indexreglering av löner m. m.

Motionen

1 motionen 1975:121 av herr Henmark (fp) yrkas att riksdagen beslutar
att hemställa att regeringen föranstaltar om en förutsättningslös utredning
rörande användning av basbeloppet som värdemätare vid fastställande av
löner och pensioner.

I motionen framhålls bl. a. att även om det med skärpa bör hävdas att
lönesättningar och löneformer är förhandlingsfrågor, kan det vara motiverat
att en förutsättningslös utredning klargör vilka för- och eventuella nackdelar
som är förbundna med en basbeloppsanpassad löne- och pensionsform, vilka
områden av arbetslivet som är lämpade för en sådan form etc. I en sådan
utredning bör självfallet arbetsmarknadens parter engageras liksom representanter
för riksdagens partier.

Indexreglering i Danmark och Norge

I Danmark tillämpas inom lönerörelsen en "dyrtidsregulering” som är
ett realindex som motsvarar nominallöneindex dividerat med prisindex.

Man delar in löneutvecklingen i tre komponenter:

1. generella avtalstillägg

2. automatisk ”dyrtidsregulering”

3. löneglidning

Dyrtidsregleringen svarar för mindre än 50 % av den totala lönestegringen
under en studerad period 1949-1969. (Undantag 1955-1956 då dyrtidsregleringen
svarade för 61 % av lönestegringen.)

Systemet är utformat som ett fast örestillägg per timme, oaktat den enskilde
löntagarens eller den enskilda fackliga gruppens aktuella timförtjänst.

Den genomsnittliga löneökningen till följd av dyrtidsregleringen har uppgått
till ca tre procent per år över en längre period. Denna löneökning motsvarar
ej den årliga prisstegringen, varför dyrtidsregleringen ej givit full täckning
för prisökningarna. Huruvida dyrtidsregleringen är inflationspådrivande
har undersökts i Danmark 1952 och 1965 av två offentliga kommissioner.
Slutsatsen har blivit att den automatiska dyrtidsregleringen inte kan betraktas
som en självständig inflationsorsak. Man konstaterar även att den
automatiska dyrtidsregleringen enbart i begränsad omfattning kan vara inflationspådrivande.

Även i Norge har man vissa inslag av indexreglering i lönerörelsen. I

1 Riksdagen 1975/76. 18 sami. Nr 20

InU 1975/76: 20

2

allmänhet har det rört sig om en halvautomatisk variant som inneburit
att förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden satts i gång då prisökningarna
nått en viss nivå.

'"i { )}• r i. M'! V‘ '/ *.i > ' • :,:-i

Utskottet

I motionen begärs en förutsättningslös utredning om användning av basbeloppet
som värdemätare vid fastställande av löner och pensioner.

Såsom motionären framhåller är sättet för fastställande av löner och avtalsreglerade
pensioner en fråga som avgörs av arbetsmarknadens parter.
Om parterna anser att det behövs en offentlig utredning för den tekniska
konstruktionen av löne- och pensionssystemen får man utgå från att de
på egen hand tar erforderliga initiativ. Då så inte har skett saknas anledning
för riksdagen att aktualisera ett utredningsarbete av det begärda slaget.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:121.

Stockholm den 25 november 1975

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp). Fagerlund (s). Nordgren (m). Nilsson
i Östersund (s), Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn
(s), fru Jonäng (c), fru Ludvigsson (s), herrar Oskarson (m). Gustafsson
i Säffle (c), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Ekinge (fp) och
Hallgren (vpk).

GOTAB 75 10374 S Slockholm 1975