InU 1975/76:2

Inrikesutskottets betänkande
1975/76:2

med anledning av motion om tillsättningen av högre tjänster inom
statsförvaltningen

I motionen 1975:299 av herr Wennerfors (m) och fru Mogård (m) yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om ändrade direktiv, så att även byråchefs-
och avdelningschefstjänster tillsätts enligt samma förfarande som
övriga tjänster i statsförvaltningen.

Yttrande över motionen har inhämtats från statens personalnämnd (SPN),

Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S),

Centralorganisationen SACO/SR samt Statsanställdas förbund (SF).

Gällande ordning

Den högsta tillsättningsmakten för statlig tjänst tillkommer enligt 11 kapitlet
regeringsformen regeringen. I huvudsak har regeringen förbehållit
sig rätten att tillsätta tjänster med ledningsfunktioner, dvs. tjänster i lönegrad
F 23/24 (förutvarande C 1) och däröver samt chefstjänster i lägre grader.

I övrigt har myndigheterna fått rätten att tillsätta tjänster på egen hand.

Själva förfarandet vid tillsättning av de statliga tjänsterna är sedan gammalt
starkt formaliserat. Tjänsterna kungörs till ansökan lediga så att alla
får samma möjlighet att komma i fråga. 16 § statstjänstemannalagen stadgas
i enlighet härmed som huvudregel att tjänst som myndighet tillsätter skall
kungöras ledig till ansökan. Huvudbestämmelser om förfarandet när myndighet
tillsätter tjänst finns intagna i statstjänstemannastadgan.

Det allmänna kungörelsekravet görs inte gällande för de högsta chefstjänsterna.
Dessa tjänster tillsätts av regeringen utan ansökningsförfarande
på förslag av vederbörande departementschef. Regeringen tillsätter i regel
även byråchefstjänster och därmed jämförliga chefstjänster utan kungörelseförfarande
men vanligen på förslag eller anmälan av myndighetens chef.

År 1966 då beslut fattades om en ny personalorganisation för riksdagen
berördes frågan om förfarandet vid tillsättning av nya tjänster. Av det sammansatta
konstitutions- och bankoutskottets betänkande 1966:2 framgår att
flertalet då aktuella tjänster på dåvarande löneplan C utannonserades efter
beslut av talmanskonferensen. Detta förfarande kritiserades i motionen
11:944 med avseende på sådana befattningar, som för framtiden avsågs att
inte omfattas av regler om skyldighet att ledigförklara tjänster.

Utskottet förklarade i anledning härav i sitt av riksdagen godkända betänkande: -

1 Riksdagen 1975/76. 18sami. Nr2

InU 1975/76:2

2

Utskottet vill för sin del uttala, att det framstår som högst värdefullt
att riksdagen genom utannonseringen får vetskap om vilka aspiranter som
står till buds även i fråga om de höga tjänsterna, och att det kan vara
av värde att ett motsvarande förfarande tillämpas även i framtiden även
om det inte föreskrivs i författningsbestämmelser.

Motionen

I motionen framhålls att de statliga verken i princip har en likartad praxis
när det gäller tillsättning av avdelningschefs- och byråchefstjänster, dvs.
befattningar närmast under verksledningen (generaldirektör och/eller överdirektör).

Motionärerna pekar vidare på att det genom den under de senaste decennierna
kraftiga ökningen av antalet tjänster av här aktuellt slag blivit
allt vanligare att kvalificerade tjänster tillsätts utan gängse ansökningsförfarande.
Konsekvenserna härav framställs i motionen på följande sätt.

En konsekvens av detta förfaringssätt är att i de flesta fall den krets
som i realiteten kommer i fråga begränsas till befattningshavare vid det
egna verket, det "egna” departementet samt ett fätal personer från organisationer
e. d. som har ofta förekommande kontakter med verket, departementet
eller departementschefen. De flesta tjänsterna är emellertid av
det slaget att man otvivelaktigt skulle fä ett meritmässigt bredare underlag
när det gäller urvalet än vad som nu är fallet. Det nuvarande förfarandet
kan icke vara i enlighet med de krav som medborgarna i allmänhet och
eventuella sökande i synnerhet har rätt att ställa på en statsförvaltning.

En annan konsekvens är att verkscheferna själva eller departementschefen
kan vilja - och ofta synes vilja - styra urvalet på ett sådant sätt att andra
intressen än de traditionella när det gäller tillsättandet av tjänster kan komma
till uttryck. Detta medför i sin tur risk för att nyckelpersonerna i statsförvaltningen
blir lyhörda för departementets synpunkter, för verkschefens
åsikter etc. Det kan medföra att de som eftersträvar att fä sådana befattningar
inte vill riskera att hamna i dålig dager, exempelvis genom ett självständigt
uppträdande.

Avslutningsvis anförs i motionen att reglerna för tillsättning av ett relativt
stort antal högre tjänster i statsförvaltningen sålunda skiljer sig från reglerna
för tjänstetillsättning i allmänhet. Man ifrågasätter om icke avfattningen
av 2 kap. 1 § regeringsformen lägger hinder i vägen för tjänstetillsättningen
genom ett så formlöst system som det s. k. anmälningsförfarandet utgör.

Remissyttranden

SPN och SACO/SR förordar ett mer öppet anställningsförfarande samt
hänvisar till den eventuella avtalsreglering av frågan som arbetsrättskommitténs
förslag om demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1) kan föranleda
inom statsförvaltningen.

SACO/SR uttalar sig för att nuvarande bestämmelser och principer för

InU 1975/76:2

3

tillsättningsförfarandet blir föremål för utredning, lämpligen genom en arbetsgrupp
med företrädare för bl. a. de statsanställdas organisationer.

Även TCO-S och SF hänvisar till de lagar som kan väntas bli resultatet
av den nämnda utredningens arbete. I avvaktan på att ställning tas till
dessa problem förordar de båda organisationerna att motionen avslås.

SPN anser i sitt yttrande att det syfte - ett öppnare rekryteringsförfarande
vid tillsättning av chefstjänster - som motionärerna eftersträvar bör stödjas
av huvudsakligen två principiella skäl. För det första bör samhällsnyttan
och myndigheternas effektivitet främjas om urvalet till högre tjänster inom
statsförvaltningen sker på ett så stort underlag som möjligt, vilket kan ske
genom att flera personer ges möjlighet att söka eller anmäla intresse för
de aktuella tjänsterna. För det andra är det angeläget med ett mer öppet
rekryteringsförfarande mot bakgrund av förändrade värderingar på arbetsmarknaden
beträffande personaladministrationens innehåll och utformning.
Som exempel härpå nämns bl. a. kraven på större inflytande för de anställda
i anställningsfrågor. SPN anser det rimligt att också statsförvaltningen omfattas
av denna utveckling, bl. a. genom att de anställda ges möjlighet att
medverka i ärendeberedning och anmäla intresse för aktuella tjänster. Detta
personalpolitiska mål måste dock, enligt SPN, vägas mot de krav samhällsintressena
och den politiska demokratin ställer.

Med ”ett öppnare rekryteringsförfarande” avser SPN att dessa rekryteringsärenden
bereds inom respektive myndighet på i princip samma sätt
som vid rekrytering till andra tjänster där beslutanderätten ligger på myndigheten.

Enligt SPN:s bedömning ger nuvarande regelsystem möjlighet att tillämpa
ett öppnare förfarande i den utsträckning regeringen - som tillsätter tjänsterna
- så finner lämpligt. SPN anser vidare att, i den mån längre gående
förändringar blir aktuella, frågan bör behandlas i anslutning till den eventuella
lagstiftning och avtalsutformning som arbetsrättskommitténs förslag
om demokrati på arbetsplatsen kan föranleda inom statsförvaltningen.

Utskottet

Tjänster i statsförvaltningen som byråchef eller högre tillsätts av regeringen
utan föregående ansökningsförfarande, medan övriga tjänster kungörs
till ansökan lediga. Regler härom återfinns i statstjänstemannalagen och
statstjänstemannastadgan.

! motionen yrkas att reglerna skall ändras så att tillsättande av tjänst
som byråchef eller avdelningschef skall föregås av ansökningsförfarande.
Motionärerna menar att en sådan ordning skulle ge ett bredare urval för
den beslutande i tillsättningsärende.

Enligt utskottets uppfattning finns det skäl som talar för ett öppnare tillsättningsförfarande
än det som f. n. tillämpas för den typ av tjänster som
berörs i motionen.

InU 1975/76:2

4

Frågor som rör tillsättning av tjänster faller inom det område beträffande
vilket det diskuteras ett vidgat inflytande för de anställda i statsförvaltningen.
Arbetsrättskommittén har för sin del lagt fram förslag som syftar
till att möjliggöra ett ökat personalinflytande i fråga om tillsättning av statliga
tjänster. Kommitténs förslag bereds f. n. i regeringens kansli. Med hänvisning
härtill och till vad i övrigt anförts anser sig utskottet inte böra
föreslå någon åtgärd på grund av motionen.

Utskottet hemställer

att motionen 1975:299 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 oktober 1975

På inrikesutskottets vägnar
KARL ERIK ERIKSSON

Nä/rarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren
(m), Nilsson i Östersund (s), Stridsman (c), Johansson i Simrishamn (s),
fru Ludvigsson (s), herrar Nilsson i Kalmar (s). Gustafsson i Säffle (c), Granstedt
(c), fru Berglund (s), herrar Strindberg (m), Ekinge (fp), Andréasson
i Falkenberg (s) och Hallgren (vpk).

GOTAB 75 10040 S Slockholm 1975