FiU 1975/76:3

Finansutskottets betänkande
1975/76:3

med anledning av motion om den ekonomisk-politiska målsättningen I

den vid föregående riksmöte väckta motionen 1975:1027 av herr Olof
Johansson i Stockholm m. fl. (c) hemställs att riksdagen

1. beslutar att hos regeringen begära förslag om en rensad beräkning av
bruttonationalprodukten (BNP), där dess negativa faktorer eliminerats i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. begär att regeringen uppdrar åt långtidsutredningen att närmare belysa
de välfardspolitiska avvägningar och restriktioner som krävs vid formuleringen
av de ekonomisk-politiska målsättningarna och basera sina ställningstaganden
på dessa samt

3. som sin mening uttalar att den ekonomisk-politiska målsättningen
”snabb ekonomisk tillväxt” skall kompletteras med restriktionerna ”utan
resursförstöring och utslagning av arbetskraft” enligt vad i motionen anförts.

Utskottet. Som motionärerna understryker behandlade finansutskottet
i fjol (FiU 1974:32) samma begäran om en rensad beräkning av bruttonationalprodukten.
Bland annat inhämtade utskottet då remissyttranden från
de två institutioner i vårt land som främst sysslar med forsknings- och
utvecklingsarbete på detta område - statistiska centralbyrån och institutet
för social forskning. Såväl remissinstanserna som utskottet ansåg det angeläget
att välfärdselementen i den ekonomiska utvecklingen blev belysta.
Detta borde emellertid ske i form av mätningar av enskilda välfärdskomponenter.
Löpande mätningar härav har påbörjats av statistiska centralbyrån,
och de första resultaten kommer inom kort att publiceras. Detsamma gäller
institutets för social forskning uppföljning av låginkomstutredningens levnadsnivåundersökning.
Som utskottet framhöll i fjol utgör dessa omfattande
undersökningar de komplement till nationalräkenskaperna som vi för närvarande
har möjlighet att genomföra.

Mot denna bakgrund anser sig utskottet lika litet som i fjol kunna tillstyrka
motionsyrkandet under 1.

Även de problem rörande den ekonomiska tillväxten, som hör samman
med motionärernas yrkande under 2, har behandlats tidigare av riksdagen
och utskottet. I sitt av riksdagen godtagna betänkande (FiU 1972:38, s.
6) framhöll utskottet att det enligt dess mening vore värdefullt om även
andra målkonflikter än de stabiliseringspolitiska blev föremål för mer av
precisering och utförligare analys i samband med de ekonomiska långtidsutredningarna.
De politiska beslutsfattarna - i första hand regering och riksdag
- kan beräknas få ett ökat behov av ett beslutsunderlag som belyser

1 Riksdagen 1975/76. 5 samt. Nr 3

FiU 1975/76:3

samband och målkonflikter mellan t. ex. ekonomisk tillväxt och strukturrationalisering
å ena sidan och välfärdsutjämning och miljövård å den andra.
Det kunde därför enligt utskottet vara lämpligt att regeringen - i form av
direktiv eller på annat sätt - preciserade de långsiktiga ekonomiska problem
som framstod som politiskt mest relevanta och i behov av utredning. Detta
gav riksdagen regeringen till känna som sin mening (rskr 1972:308).

I sitt betänkande angående välfärdsmätningar m. m. (FiU 1974:32, s. 4)
förutsatte utskottet i konsekvens härmed att den pågående långtidsutredningen
skulle komma att belysa till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem
inom den ekonomiska politiken. Långtidsutredningen väntas
bli klar före årsskiftet. Vidare kan framhållas att sekretariatet för framtidsstudier
ägnat problemen om livskvalitet och tillväxt uppmärksamhet.
Ett uttryck härför är det symposium ”Livskvalitet - människans levnadsvillkor
i ett framtidsperspektiv”, som sekretariatet anordnade i maj 1974
(Ds Ju 1974:9). Något ytterligare initiativ från riksdagens sida av det slag
motionärerna föreslår i moment 2 av hemställan behövs under dessa omständigheter
ej enligt utskottets uppfattning.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka det tredje motionsyrkandet
- om komplettering av målet ”snabb ekonomisk tillväxt” med restriktionen
”utan resursförstöring och utslagning av arbetskraft”. Riksdagen tog senast
ställning till de centrala målen för den ekonomiska politiken i våras i anslutning
till sin behandling av finansplanen (prop. 1975:1 bilaga 1, FiU 1,
rskr 30). Riksdagen ställde sig därvid på utskottets förslag bakom finansplanens
definition av dessa mål: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt,
jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna.
I dessa mål innefattades liksom tidigare kravet på bättre regional
balans. Av målformuleringen framgår att snabb ekonomisk tillväxt
endast är ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken. Såvitt
utskottet kunnat finna har man inte från något partis sida hävdat att den
ekonomiska tillväxten skall drivas så långt att man genom utslagning av
arbetskraft äventyrar den fulla sysselsättningen eller försämrar den regionala
resursbalansen.

Utskottet hemställer med hänvisning till vad som anförts
att riksdagen avslår motionen 1975:1027.

Stockholm den 28 oktober 1975

På finansutskottets vägnar
NILS G. ÅSLING

Närvarande: herrar Åsling (c), Burenstam Linder (m), Knut Johansson i
Stockholm (s), Kristiansson (c), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga
(s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Söderström (m). Pettersson i Malmö (s), fru
Söder (c), herrar Hermansson (vpk), Wirtén (fp) och Bergman i Nyköping
(s).

FiU 1975/76:3

Särskilda yttranden

1. av herrar Åsling (c), Kristiansson (c), Fågelsbo (c) och fru Söder (c)
som anfört:

Vi delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionen, att det
övergripande målet ”snabb ekonomisk tillväxt” måste förenas med krav
på hushållning med naturresurserna och sociala bedömningar av verkningarna
på arbetsmarknaden. Sådana restriktioner får dock anses inbyggda i
den målformulering, som riksdagen vid upprepade tillfällen ställt sig bakom
och bör därför i första hand beaktas vid utformningen av olika konkreta
ekonomisk-politiska åtgärder.

2. av herr Hermansson (vpk) som anfört:

1. Undersökningar som genomförts i olika länder antyder att det är möjligt
att konstruera välfärdsmått, som tar hänsyn till andra faktorer än de som
mäts i de vanliga beräkningarna av bruttonationalprodukten. Detta borde
också vara möjligt att för närvarande göra i Sverige.

2. Det förefaller oklart om långtidsutredningen verkligen kommer att belysa
till välfärdsproblematiken anknutna avvägningsproblem inom den ekonomiska
politiken.

3. Inget politiskt parti kan någonsin väntas formulera som sin målsättning
att driva en ekonomisk politik som leder till utslagning av arbetskraft och
äventyrar den fulla sysselsättningen eller försämrar den regionala resursbalansen.
Det avgörande är emellertid att flera politiska partier varmt försvarar
ett ekonomiskt system, som i sina konsekvenser lagbundet leder
till utslagning av arbetskraft, äventyrar den fulla sysselsättningen och försämrar
den regionala resursbalansen.

GOTAB 75 10163 S Stockholm 1975