Finansutskottets betänkande

FiU 1975/76:11

1975/76:11

med anledning av propositionen 1975/76: 20 om svenskt medlemskap
i en finansiell stödfond inom Organisationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling (OECD) m.m. och riksbanksfullmäktiges förslag
om vissa ändringar i riksbankslagen (förslag 1975/76: 5), jämte motioner Propositionen I

propositionen 1975/76: 20 (finansdepartementet) har regermgen —
efter föredragning av statsrådet Sträng — föreslagit riksdagen
dels att

1. godkänna att Sverige blir medlem i den finansiella stödfonden
inom OECD,

2. bemyndiga riksbanken att lämna lån och ställa garantier till stödfonden
samt att i övrigt handha Sverige berörande låne- och andra
transaktioner med denna,

dels att antaga i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank,

2. lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet
och privilegier.

De i propositionen framlagda förslagen till lagändringar är av följande
lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 1 och 15 §§ lagen (1934: 437) för Sveriges
riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Sveriges riksbank är enligt 9
kap. 12 § regeringsformen myndighet
under riksdagen.

Riksbanken må upptaga utländsk
kredit ävensom bevilja utländsk
centralbank och Internationella
valutafonden kredit.

1 Senaste lydelse 1974: 569.

’ Senaste lydelse 1962:192.

1 Riksdagen 1975/76. 5 sami. Nr 11

Föreslagen lydelse
§*

Sveriges riksbank är enligt 9
kap. 12 § regeringsformen myndighet
under riksdagen. Riksbanken
står under riksdagens garanti.

§2

Riksbanken må upptaga utländsk
kredit ävensom bevilja utländsk
centralbank och Internationella
valutafonden kredit. Efter
riksdagens bestämmande må kredit
också beviljas annan inter -

FiU 1975/76:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nationell finansorganisation vari
svenska staten är medlem.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar
samt av sådan bankinrättning såsom insättning mottaga penningar
med eller utan räntegottgörelse.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om
immunitet och privilegier

Härigenom förordnas att 3 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser
om immunitet och privilegier1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §2

Utan hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande
internationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som
bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. till Förenta Nationerna anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbete på tullområdet,

5. internationella atomenergiorganet,

6. Europeiska frihandelssammanslutningen,

7. organisationen för ekono- 7. organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling, miskt samarbete och utveckling,

samt den inom denna organisation
upprättade finansiella stödfonden,

8. organisationen för europeisk rymdforskning,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandet av investeringstvister,

12. Asiatiska utvecklingsbanken,

13. internationella telesatellitorganisationen Intelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden,

16. den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande
södra stjärnhimlen,

17. det europeiska centret för medellånga väderprognoser.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Lagen omtryckt 1973:1204.

1 Senaste lydelse 1975: 61.

FiU 1975/76:11

I propositionen framhålls att höjningarna av världsmarknadspriset på
olja under 1973 och 1974 medförde stora underskott i så gott som alla
de oljeimporterande ländernas bytesbalanser. För att finansiera dessa underskott
och motverka risken av protektionistiska åtgärder har särskilda
internationella kreditarrangemang vidtagits. Inom den internationella
valutafonden (IMF) inrättades sålunda i juni 1974 en s. k. oljefacilitet,
vars utlåningskapacitet för 1975 uppgår till ca 6 miljarder dollar. Vidare
kom OECD-ländema i april i år överens om att inrätta en särskild
stödfond. Regeringen undertecknade denna överenskommelse efter att
ha hört utrikesnämnden. Det är detta avtal som nu framläggs för riksdagen
för ratificering. Avtalets text är fogad som bilaga till propositionen
och återges ej här.

Stödfondens omfattning är betydande. Den skall uppgå till 20 miljarder
SDR (särskilda dragningsrätter). Detta motsvarar för närvarande
ca 105 miljarder kr. Sveriges kvot uppgår till 300 miljoner SDR, vilket
motsvarar drygt 1,5 miljarder kr. Fonden skall fungera under två år.
Ett villkor för att en medlem av fonden skall erhålla lån är att landet
först tömt ut andra kapitalkällor som står till buds på rimliga villkor.
Längsta löptid för lånen är sju år. Insatserna i fonden kan antingen betalas
kontant eller göras i form av garantiåtaganden. Med stöd av dessa
åtaganden är det sedan meningen att fonden i eget namn skall låna upp
medel på internationella eller nationella kapitalmarknader. I detta fall
blir det endast om någon låntagare inte skulle fullgöra sina låneförpliktelser
gentemot stödfonden i rätt tid som medlemmarnas åtaganden
måste infrias med egna medel.

Föredraganden anser att den föreslagna fonden kan fylla en viktig
funktion under den period med allvarliga anpassningsproblem som
OECD-ländemas ekonomier står inför. Den kan väntas få positiv betydelse
för Sveriges betalningsbalansutveckling, även om vi inte själva
skulle komma att låna i den. De finansiella åtaganden som medlemskapet
innebär bedömer han som godtagbara från valutareservsynpunkt.

Föredraganden förordar att riksbanken bemyndigas att fullgöra alla
Sverige berörande transaktioner med den nu aktuella stödfonden. Härför
krävs ett tillägg i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank. Enligt 15 §
denna lag får riksbanken för närvarande endast lämna kredit till utländsk
centralbank och internationella valutafonden. Därför föreslås ett
tillägg i lagen så att riksbanken dessutom, enligt beslut av riksdagen, kan
lämna kredit till annan internationell finansorganisation, vari Sverige
är medlem.

I propositionen understryks att om Sveriges engagemang i fonden
skulle leda till förlust och denna förlust skulle komma att uppgå till så
betydande belopp att fullmäktige i riksbanken anser att den inte bör
belasta banken har fullmäktige, i likhet med vad som gäller i fråga om

FiU 1975/76: 11

det av riksbanken tillskjutna insatskapitalet i världsbanken, att göra
framställning om medel för förlustens täckande.

Vidare föreslås en komplettering av 3 § i lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier, så att fondavtalets bestämmelser
om immunitet och privilegier införlivas med intem svensk rätt.

Föredraganden föreslår slutligen i sammanhanget att det i 1 § riksbankslagen
anges att riksbanken står under riksdagens garanti. Att detta
ansvar framgår uttryckligen av lag kan visa sig vara av värde vid riksbankens
låneengagemang i utlandet.

Motionerna

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts

1975/76: 32 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att avslå propositionen 1975/76: 20,

1975/76: 33 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att avslå propositionen 1975/76: 20.

I motionen 32 framhålls att motiven för den föreslagna OECD-fonden
— att genom finansiellt stöd motverka en protektionistisk utveckling
hos de industrialiserade länderna — i och för sig är mycket lovvärda.
Avtalet om fonden är emellertid utformat så att det ger anledning till
mycket allvarliga betänkligheter. Motionärerna vänder sig bl. a. mot
att de länder som allra hårdast drabbats av de höjda oljepriserna ställs
utanför. Genom att röststyrkan i fonden är proportionell till ländernas
kvoter får USA ett för stort inflytande över besluten. Lånevillkoren är
så utformade att om Sverige skulle behöva låna i fonden måste vi också
acceptera dess förmynderskap, när det gäller vår ekonomiska politik. De
fördelar som fonden kan tänkas medföra kan inte uppväga dessa nackdelar.
Sverige bör därför enligt motionärernas mening avstå från att
deltaga i fonden och i stället inrikta sina ansträngningar på de försök
som görs att finna globala lösningar på betalningsbalansproblemen, inte
minst med hänsyn till de fattiga ländernas situation.

Argumentationen i motionen 33 går delvis efter samma linjer. Regeringens
förslag att Sverige skall ingå som medlem i fonden är att ytterligare
binda upp Sverige till den nuvarande ekonomiska världsordningen.
Fondens mening är att ett antal i huvudsak rika kapitalistiska stater skall
ge varandra inbördes stöd. Den blockerar enligt motionärerna medel —
1 500 milj. kr. — som skulle kunna ges annan användning. Den belastar
valutareserven på ett sätt som kan försvåra insatser för de fattiga folken.

FiU 1975/76:11

Förslaget

Fullmäktige i riksbanken hemställer (förslag 1975/76: 5) att riksdagen
måtte antaga följande förslag till lag om ändring i lagen (1934: 437) för
Sveriges riksbank:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank
att 14—16 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Riksbanken må köpa och sälja Riksbanken må köpa och sälja
utländska valutor, som förfalla till utländska valutor.
betalning inom ett år.

15 §

Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk
centralbank och Internationella valutafonden kredit.

Därjämte må riksbanken hos ut- Därjämte må riksbanken hos utländsk
bankinrättning insätta pen- ländsk bankinrättning insätta penningar
samt av sådan bankinrätt- ningar. Riksbanken må mottaga

ning såsom insättning mottaga pen- penningar såsom insättning för ut ningar

med eller utan räntegott- ländsk stat eller offentlig myndig görelse.

het eller för mellanstatlig organisa tion

eller för utländsk bankinrättning.
Insättning må mottagas med
eller utan räntegottgörelse.

16 §

Riksbanken må köpa och sälja:

a. svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b. andra svenska obligationer;

c. lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d. andra lätt säljbara utländska d. andra lätt säljbara utländska

obligationer än statsobligationer, obligationer än statsobligationer,

därest de förfalla till betalning in- därest de förfalla till betalning inom
ett år. om tre år.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer
och statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell
betalningsutjämning (Banque des Réglements intemationaux).

FiU 1975/76:11

Det är på tre punkter fullmäktige föreslår lagändring.

För det första vill man att riksbankens möjligheter att placera valutareserven
skall utvidgas något. Hittills har riksbanken endast haft
rätt att förvärva andra utländska obligationer än statsobligationer om
dessa förfaller inom ett år. Nu vill fullmäktige att riksbanken skall få
rätt att förvärva sådana obligationer med en återstående löptid av upp
till tre år. Detta kräver ändring i 16 § riksbankslagen.

För det andra vill fullmäktige att riksbanken skall få ökade möjligheter
att köpa och sälja valutor på termin. Den gällande begränsningen
av terminsaffärernas löptid till ett år i 14 § riksbankslagen bör därför
upphävas.

För det tredje föreslås att bestämmelsen i 15 § andra stycket riksbankslagen
bringas i bättre överensstämmelse med den praxis, som redan
utvecklats bl. a. i fråga om betalningar av svenskt utvecklingsbistånd.
Det bör därför i detta stycke stadgas att riksbanken får motta
insättningar inte blott från utländsk bankinrättning utan även från
utländsk stat, regering eller offentlig myndighet samt från mellanstatlig
organisation.

Utskottet

Avtalet oin OECD:s stödfond

Det ligger i sakens natur att internationella överenskommelser av det
slag varom här är fråga som regel har karaktären av en kompromiss
mellan skilda intressen. Avtalet om stödfonden är dessutom blott en av
de internationella åtgärder som vidtagits för att stärka valutasystemet
och motverka risken för att protektionistiska åtgärder i form av tullhöjningar
och importrestriktioner vidtas. Andra viktiga element i detta internationella
stödprogram är bl. a. valutafondens tidigare omnämnda oljefacilitet,
fondens ”Extended Fund Facility” och planerade ”Special Trust
Fund”. Dessa senare arrangemang tar framför allt sikte på de icke-oljeproducerande
u-ländernas betalningsbalanskris och därav följande behov
av internationell finansiell hjälp. Sett från global synpunkt kompletterar
dessa åtgärder OECD:s stödfond, som ju i allt väsentligt är avsedd att
omfatta rika, högt industrialiserade länder. Det kan nämnas att valutafondens
samlade utlåning till u-länder ökade från ca 1 miljard SDR i
början av 1974 till ungefär 4 miljarder SDR i september 1975.

Utskottet kan sympatisera med motionärernas önskan att de internationella
samarbetsåtgärder, som vidtagits för att möta den senaste tidens
betalningsbalanspåfrestningar, skulle ha givits en ännu mer u-landsorienterad
inriktning än vad som blivit fallet. Samtidigt vill utskottet
emellertid framhålla att de olika överenskommelser som träffats —
ofta efter långa och segslitna förhandlingar — totalt sett måste betraktas
som viktiga och nödvändiga bidrag till en lösning av de internationella

FiU 1975/76:11

betalningsbalansproblemen. De u-länder som råkat i en särskilt prekär
situation har härigenom på olika vägar fått ökade möjligheter till internationell
finansiering av sina växande betalningsbalansunderskott. Även
stödfonden kan, i den mån den medverkar till att medlemsländerna håller
uppe sin import bättre i trängda betalningsbalanslägen, indirekt bidra
till en lösning av u-ländernas betalningsbalansproblem. Om de vidtagna
åtgärderna är tillräckliga återstår att se.

Sverige, vars export till över 80 procent går till OECD-området, har
för sin del enligt utskottets bedömning ett klart intresse av att medverka
i fondsamarbetet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts förordar utskottet att riksdagen
godkänner att Sverige blir medlem i OECD:s stödfond och vidtar
de övriga härför erforderliga åtgärder som föreslås i propositionen. Motionerna
32 och 33 avstyrks.

Riksdagens garanti

I den nya regeringsformen, som trädde i kraft 1974, tog man bort
stadgandet om att riksbanken skulle stå under riksdagens garanti. Nu
har det visat sig att ett sådant stadgande kan vara av värde vid riksbankens
upplåning i utlandet. Föredraganden föreslår därför att det i
1 § riksbankslagen anges att riksbanken står under riksdagens garanti.

Utskottet biträder detta förslag.

Valutareservens placering

Utskottet har intet att erinra mot riksbanksfullmäktiges förslag om en
viss utvidgning av riksbankens möjligheter att placera valutareserven
och tillstyrker att riksdagen antar det av fullmäktige framlagda förslaget
till ändring i 16 § riksbankslagen.

Riksbankens terminsaffärer i valutor

Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag att begränsningen av löptiden
för riksbankens valutaaffärer i 14 § riksbankslagen upphävs.

Biståndsbetalningarna

Utskottet, som rent allmänt vill understryka vikten av att riksbankslagens
stadganden, tillämpad praxis och rådande förhållanden på det
monetära området så långt möjligt stämmer överens, tillstyrker fullmäktiges
förslag till ändring av 15 § andra stycket riksbankslagen.

Utskottet har i anslutning till sin hemställan sammanfört de i detta
betänkande tillstyrkta ändringarna i riksbankslagen till en enda lagtext.

FiU 1975/76:11

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76: 20 och förslag
1975/76: 5 samt med avslag på motionerna 1975/76: 32
och 1975/76: 33

1. godkänner att Sverige blir medlem i den finansiella stödfonden
inom OECD,

2. bemyndigar riksbanken att lämna lån och ställa garantier till
stödfonden samt att i övrigt handha Sverige berörande låneoch
andra transaktioner med denna,

3. antar utskottets i bilaga till detta betänkande intagna förslag
till lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank,

4. antar vid propositionen 1975/76: 20 fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet
och privilegier.

Stockholm den 11 november 1975

På finansutskottets vägnar

NILS G. ÅSLING

Närvarande: herrar Åsling (c), Ekström (s), Burenstam Linder (m), Kristiansson
(c), Franzén (s), Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo
(c), Jansson (s), Söderström (m), Pettersson i Malmö (s), fru Söder (c),
herrar Hermansson (vpk), Wirtén (fp) och Gadd (s).

Reservation

av herr Hermansson (vpk) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Det ligger”
och på s. 7 slutar med ”33 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag utsätts i motionerna 1975/76: 32 och 1975/76:
33 för en skarp och välgrundad kritik. Fonden binder ytterligare upp
Sverige till den nuvarande ekonomiska världsordningen. Den har motiverats
med bl. a. höjningarna av oljepriserna, men de länder som
hårdast drabbats av oljeprisstegringarna har ställts utanför fonden.
Fonden innebär — som motionärerna framhåller — att ett antal i huvudsak
rika, kapitalistiska industriländer ger varandra inbördes stöd.
USA kommer genom den proportionella röstfördelningen att kunna
utöva ett mycket avgörande inflytande.

FiU 1975/76: 11

I motionen 32 påpekas också riktigt att om Sverige skulle behöva
låna i fonden så innebär det att fondens förmyndarskap när det gäller
den ekonomiska politiken måste accepteras. Det heter nämligen i fondens
artikel V § 2 att lån beviljas om medlemmens politik är förenlig
med fondens i artikel I § 2 angivna ändamål, där det bl. a. allmänt
talas om att fonden har till ändamål att uppmuntra medlemmar att
”föra en ändamålsenlig inhemsk och internationell ekonomisk politik,
däri inbegripet en passande betalningsbalanspolitik och samarbetsåtgärder
ägnade att främja ökad produktion och hushållning med energi”.

I motionen 33 görs det påpekandet att fonden binder upp 1 500 miljoner
kronor som skulle kunna ges annan användning.

' Utskottet förordar således att Sverige icke blir medlem i OECD:s
stödfond och yrkar med bifall till motionerna 32 och 33 att regeringens
proposition 1975/76: 20 avslås i denna del.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 20 och
motionerna 1975/76: 32 och 1975/76: 33 samt med bifall till
förslag 1975/76: 5

1. avslår regeringens förslag om att Sverige blir medlem i den
finansiella stödfonden inom OECD,

2. antar reservantens i bilaga, till detta betänkande intagna förslag
till lag om ändring i lagen (1934: 437) för Sveriges riksbank.

FiU 1975/76:11

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank

Härigenom föreskrives att 1 och 14—16 §§ lagen (1934: 437) för
Sveriges riksbank skall ha nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag Reservantens förslag

1 §*

Sveriges riksbank är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen myndighet under
riksdagen. Riksbanken står under riksdagens garanti.

14 §2

Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor.

15 §3

Riksbanken må upptaga ut- Riksbanken må upptaga utländsk
kredit ävensom bevilja ut- ländsk kredit ävensom bevilja utländsk
centralbank och Internatio- ländsk centralbank och Internationella
valutafonden kredit. Efter nella valutafonden kredit.

riksdagens bestämmande må kredit
också beviljas annan internationell
finansorganisation vari
svenska staten är medlem.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar.
Riksbanken må mottaga penningar såsom insättning för utländsk
stat eller offentlig myndighet eller för mellanstatlig organisation
eller för utländsk bankinrättning. Insättning må mottagas med eller
utan räntegottgörelse.

16 §4

Riksbanken må köpa och sälja:

a. svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;

b. andra svenska obligationer;

c. lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;

d. andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer,
därest de förfalla till betalning inom tre år.

Riksbanken må även förmedla köp och försäljning av obligationer och
statspapper, varom ovan sägs.

Därjämte må riksbanken förvärva aktier i banken för internationell
betalningsutjämning (Banque des Réglements intemationaux).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1974: 569.

1 Senaste lydelse 1939: 203.

3 Senaste lydelse 1962: 192.

1 Senaste lydelse 1969:197.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97S 750045