Skatteutskottets betänkande nr 30

SkU 1975:30

Nr 30

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte
motioner, såvitt avser energibeskattningen m. m.

Propositionen

I propositionen 1975:92 har regeringen - efter föredragning av statsrådet
Sträng - i fråga om energibeskattningen m. m. föreslagit riksdagen att anta
de vid propositionen fogade förslagen till

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter samt

att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får
fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram
i enlighet med vad som förordats i propositionen.

1 propositionen läggs fram förslag om att energiskatten på elkraft, som
i dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om 2 öre
per kWh samt förslag om vissa i prop. 1975:30 aviserade höjningar av energiskatten
på drivmedel och oljebränslen samt av beredskapsavgiften för oljeprodukter.
Förslagen innebär i fråga om energiskatten att skatten på bensin
och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande skattesatser om 16
kr. per m1 för tjock eldningsolja och 25 kr. per mJ för tunn eldningsolja
och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. per m’. Den
nämnda beredskapsavgiften förlängs två år och höjs med 3 öre per liter
för bensin och med 2 kr. per m’ för olja. Dessa ändringar föreslås träda
i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i fråga om energiskatten att industrier med särskilt hög
förbrukning av bränsle och elkraft får en generell nedsättning av skatten
så att den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
Regeringen kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge
visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten.

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 30

SkU 1975:30

Författningsförslagen
5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt1

dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att 16, 17 och 39 §§ skall upphöra att gälla,
deism rubriken till förordningen, 5, 13-15, 24, 25 och 32 $$ samt bilagan
till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §'

Energiskatt utgår å bensin, utom
i fall som avses i andra stycket, med
27 öre för liter och å gasol med 19
öre för liter. I fråga om buss, vars
tjänstevikt överstiger tretusen kilogram,
skall skatten å gasol dock utgöra
allenast 14 öre för liter.

För bensin, som användes för
framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. I fråga
om energiskatt å sådan bensin skall
i övrigt gälla vad i denna förordning
stadgas om andra bränslen än bensin
och gasol.

Energiskatt utgår å bensin, utom
i fall som avses i andra stycket, med
34 öre för liter och å gasol med 26
öre för liter. I fråga om buss, vars
tjänstevikt överstiger tretusen kilogram,
skall skatten å gasol dock utgöra
allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för
framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. I fråga
om energiskatt å sådan bensin skall
i övrigt gälla vad i denna lag stadgas
om andra bränslen än bensin och
gasol.

13 §’

Registrerad distributör åligger att
debitera och till statsverket inleverera
skatten. Har debiterad skatt ej
erlagts, skall den registrerade distributören
likväl inleverera ett däremot
svarande belopp, såvida icke annat
följer av vad i 25 §2 mom. d) stadgas.

I övriga fall skall förbrukare inleverera skatten till statsverket.

1 Förordningen omtryckt 1964:350.
Senaste lydelse av II 5; 1971:251

16 5 1971:251

17 * 1971:251
! Senaste lydelse 1973:603.

’ Senaste lydelse 1971:251.

1973:930

1971:251

1971:251.

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I 4 §4

Skatten utgår för elektrisk kraft för Skatten utgår för elektrisk kraft
garn- eller vägbelysning med 0,5 öre med 2 öre för kilowattimme,
för kilowattimme och för annan kraft
med tio procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika med
summan av de avgifter, sorn förbrukaren
har att erlägga för den elektriska
kraften. I den man producent eller registrerad
distributör själv förbrukar
kraften, är beskattningsvärdet lika
med summan av de avgifter, som skulle
hava utgått, därest kraften försålts
för likartad användning som hos producenten
eller distributören. I beskattningsvärdet
ingår icke skatt.

15 8

1 morn.' Riksskatteverket äger, när Distributör av elektrisk kraft skall,

särskilda skäl därtill äro, förordna, att om ej annat följer av andra stycket,

skatten skall utgå med visst belopp för föranstalta om uppmätning av sådan

kilowattimme. Beloppet skall faststäl- kraft med avseende på energi.

las så att det för de förbrukare, varom När särskilda skäl föreligger får riks fråga

är. så nära som möjligt motsvarar skatteverket för viss distributör medgiva

den skatt som skulle liava utgått vid till- undantag från skyldighet enligt första

lämpningav 14 §. stycket.

2 moni.* På ansökan må riksskatte- Kan den elektriska kraften icke bevaket
medgiva förbrukare inom distri- räknas på grundval av uppmätning får

butionsområde med onormalt höga den i stället beräknas efter vad som är

kraftavgifter eller anslutningsavgifter skäligt.

nedsättning av skatten.

24 §

/ morn.1 I deklaration som avses I deklaration som avses i 23 § 1

i 23 § I mom. må avdrag göras för mom. må avdrag göras för bränsle,

bränsle, som sorn

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse.

b) återtagits i samband med återgång av köp.

4 Senaste lydelse 1971:251

5 Senaste lydelse 1971:251
‘Senaste lydelse 1971:251.

7 Senaste lydelse 1973:994.

1 * Riksdagen 1975. f> sami. Nr 30

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller
därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,
samt

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn.

2 morn.1 På särskild prövning av
riksskalteverkel ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras
.för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning för
annat ändamål än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat
för framställning av bensin eller i
förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning,! samband
med tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer å provbädd eller
å annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

d) bränsle, sorn skattskyldig återtagit
annorledes än i samband med
återgång av köp.

e) bränsle, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köparen,

f) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning vid industriell
tillverkning, där bränslekostnaden
utgör mera betydande del av
tillverkningskostnaden, samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än energialstring
eller för förbrukning, i samband
medfabriksmässig tillverkning av
motorer, för avprovning av motorer å
provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel danid
framföres,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av skattepliktig
elektrisk kraft,

h) försålts med förlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför sig
till bristande betalning från köpare.

'Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:30

Föreslagen lydelse

25 §

Nuvarande lydelse

1 moni. I deklaration som avses
i 23 4; 2 mom. skall avdrag göras för
elektrisk kiaft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål, sami

b) överforrs lill annai land.

2 morn.'' På särskild prövning av
riksskatteverket ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras
för

a) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning för annat
ändamål än energialstring,

b) elektrisk kraft, som använts i
omedelbart samband med sådan förbrukningJÖr
vilken avdrag må göras enlig'
a),

c) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts lör förbrukning vid fram -ställning av bensin eller i förteckningen
angivet skattepliktig! bränsle,

d) elektrisk kraft, vars försäljning
förorsakat den redovisningsskyldige
förlust på grund av bristande betalning
från förbrukare eller icke registrerad
distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning vid industriell
tillverkning, där kraftkostnaden
utgör mera betydande del av tillverkningskostnaden
, samt

O skatt för bensin eller annat
bränsle, som förbrukats vid produktion
av skattepliktig elektrisk kraft,
i den mån motsvarande avdrag icke
medgivits enligt 7 § 2 mom. c) förordningen
om bensinskatt eller 24 § 2
mom. g) denna förordning.

I deklaration som avses i 23 § 2
mom. får avdrag göras för elektrisk
kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål eller överförts till annat
land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning
förannat ändamål än energialstring
eller för användning i omedelbart
samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin
eller i förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige,
i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från
förbrukare eller icke registrerad distributör
av elektrisk kraft.

Avdrag får även göras för skatt för
bensin eller annat bränsle, som förbrukats
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft, i den mån avd
rag icke gjorts enligt 24 § g)eller enligt
7§ 1 mom. i)lagen(l%l:372)om bensinskatt.

'Senaste lydelse 1971:251

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §“

Den som är registrerad enligt den- Den som är registrerad enligt denna.
förordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig att ordna sin bok bokföring

och, vad angår distribu- föring och, vad angår distribution av

tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft, jämväl sin statistik

statistik på sådant sätt att enligt riks- på sådant sätt att enligt riksskatte skatteverkets

beprövande kontroll verkets beprövande kontroll möjlig möj

liggöres göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning
samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen
och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom
rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust m. m.,
så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskilda
föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll
över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman
i enlighet med riksskatteverkets föreskrifter kan komma
att lämna.

Där riksskatteverket så påfordrar
skall distributör av elektrisk kraft föranstalta
om att anordningfor uppmätning
av dylik kraft med avseende å
energi och effekt inrättas.

10 Senaste lydelse 1971:251

SkU 1975:30 7

Bilaga"

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas -

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor 40 kr. för m5

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 40 kr. för m

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller
sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 20 juni 1975. I samband med ikraftträdandet
iakttages följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen tillämpas från och
med den 1 juli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer
av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex
månader och göres mätaravläsning undertiden den 20 juni-den 31 augusti
1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläsningen.

Göres icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skattesatsen
på energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den
20-30 juni 1975 tillämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen
efter avläsningen.

5. I de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller 4 för skatten enligt
den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den första mätaravläsningen
efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre bestämmelser i 24 $ 2 mom. 0 och 25 $ 2 mom. e) gäller till
utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om allmän energiskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om allmän
energiskatt.

“Senaste lydelse 1971:251.

1 ** Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 30

SkU 1975:30

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt Härigenom

föreskrives att lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatt enligt förordningen
(1957:262)om allmän energiskatt utgår
på annat bränsle än bensin eller
motorsprit, som användes för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig
växthusodling, efter en skattesats
som svarar mot 15 procent av den
skattesats som enligt bilagan till förordningen
gäller för ifrågavarande
bränsle.

Föreslagen lydelse

1 § Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt utgår på annat
bränsle än bensin eller motorsprit,
som användes för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växthusodling,
efter en skattesats som svarar
mot 15 procent av den skattesats
som enligt bilagan till lagen gäller för
ifrågavarande bränsle.

2 § Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt på elektrisk
kraft och annat bränsle än bensin eller
motorsprit som förbrukas vid industriell
tillverkning utgår med sådant
belopp, att skatten icke överstiger tre
procent av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen
för visst företag medge nedsättning
utöver vad som anges i forsta
stycket.

3 § Riksskatteverket beslutar om
nedsättning av skatt enligt 2 § första
stycket. Vid bedömningen av skattebelastningen
tages hänsyn endast till den
genomsnittliga storleken av skatten i
förhållande till försäljningsvärdet för
företagen inom en bransch eller för
grupp av företag med likartad tillverkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk
kraft och bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni
månad 1975.

SkU 1975:30

7 Förslag till

Lag otn ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961:372) om bensinskatt1
dels att i 1 § ordet ”förordning” skall bytas mot ”lag”,
dets att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om bensinskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §J

Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är eller bort vara registrerad enligt 5 §
levereras till köpare, som icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat
ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när
leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin, som av annan än
registrerad inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran

enligt 7 § 2 mom. andra stycket, när enligt 7 § 2 morn., när bensinen säl bensinen

säljes eller tages i anspråk jes eller tages i anspråk för skatte för

skattepliktigt ändamål. pliktigt ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket under a) den som är
eller bort vara registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad skall skatt
erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten.
Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

7 §

1 mom.1 I deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för

vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller

fordon å järnväg,

'Senaste lydelse av 1 $ 1971:252.

* Senaste lydelse 1973:993, 1974:863 övergångsbest.

5 Senaste lydelse 1973:993.

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg,
härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning
eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning,
i samband med tillverkning
av motorer, för avprovning av
motorer å provbädd eller å annan dylik
anordning utan att transportmedel
därvid framföres,

0 förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat tekniskt ändamål
än motordrift dock ej för framställning
av vara som är lämpad eller avsedd
för motordrift eller förpackats
eller försålts för att förpackas i sådan
särskild förpackning om högst en liter
som avses i 1 § andra stycket,
samt

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn.

2 mom.' På särskild prövning av
riksskatteverket ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras
för

a) bensin, som skallskyldig återtagit
annorledes än i samband med återgång
av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köpare,
samt

e) förbrukats eller försålts för förbrukning,
i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer å provbädd
eller å annan dylik anordning utan
att transportmedel därvid framföres,

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn,för annat ändamål
än atl förbrukas där,

h) försålts medförlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför sig
lill bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

2 mom. Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
äger om särskilda skäl föreligga medgiva
att bensin må inköpas av annan
än registrerad utan skatt mot försäkran
till den skattskyldige angående
bensinens användning.

‘Senaste lydelse 1971:252.

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) bensin, sorn förbrukats eller försålts
för förbrukning vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet
Konungen bestämmer äger om särskilda
skäl föreligga medgiva att
bensin må inköpas av annan än registrerad
utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran till den skattskyldige
angående bensinens användning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin
för vilken skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om bensinskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

SkU 1975:30

13 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter
dels att förordningen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad
1979,

dels att rubriken till förordningen samt 1-3 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Särskild beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift erlägges,
i den mån skatteplikt föreligger ges, i den mån skatteplikt föreligger

znWgi förordningen (\951.262) om all- enligt lagen (1957:262) om allmän

män energiskatt, enligt denna för- energiskatt,, enligt denna lag för

ordning för

1. bensin avsedd för motordrift, dock ej flyg- och reabensin,

2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

Särskild beredskapsavgift utgår för
bensin med två öre för liter och för
motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med tre kronor för kubikmeter.

Särskild beredskapsavgift utgår för
bensin med fern öre för liter och för
motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med fern kronor för kubikmeter.

3 §

Förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt äger i övrigt motsvarande
tillämpning på beredskapsavgift
enligt denna förordning. I deklaration
som avses i 23 § 1 mom.
nämnda förordning får dock i fråga
om särskild beredskapsavgift i stället
för vad som föreskrives i 24 § i förordningen
avdrag göras för bränsle,
som

1. i avgiftsbelagt skick förvärvats
egen rörelse,

Lagen (1957:262) om allmän energiskatt
äger i övrigt motsvarande tillämpning
på beredskapsavgift enligt
denna lag. I deklaration som avses
i 23 § 1 mom. nämnda lag får dock
i fråga om särskild beredskapsavgift
i stället för vad som föreskrives i 24 §
i lagen avdrag göras för bränsle, som

för återförsäljning eller förbrukning i

SkU 1975:30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik,

4. av den avgiftspliktige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn, samt

5. avgiftspliktig förbrukat eller
försålt för förbrukning för annat ändamål
än energialstring.

Riksskatteverket kan efter samråd
med överstyrelsen för ekonomiskt försvar
besluta om avdrag i andra fall än
som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk (rihamnför annat ändamål
än att förbrukas där,

5. avgiftspliktig förbrukat eller
försålt för förbrukning för annat ändamål
än energialstring,

6. försålts med förlust för den avgiftspliktige,
iden mån förlusten hänför
sig till bristande betalning frän köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall hänvisningen i stället
avse lagen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Övriga författningsförslag i propositionen har behandlats av skatteutskottet
i betänkandet SkU 1975:25 och socialförsäkringsutskottet i betänkandet
SfU 1975:17.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1975:2106 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna 11 och 12
hemställs att riksdagen beslutar

11. om ändrad elbeskattning i enlighet med vad som i motionen anförts,
vilket innebär att elskatten skall utgå med 15 % av erlagda avgifter;

12. att den i 2 § förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning
av allmän energiskatt föreslagna procentsatsen om 3 % skall bestämmas
till 2 %\

1975:2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkterna 4 och

5 hemställs att riksdagen beslutar

4. att i förslaget till lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt avslå förslagen till ändring av skattebeloppen i 5 S samt avslå
förslagen till förändringar i skattesatserna i bilaga till nämnda lag, benämnd:
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

5. att i förslaget till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning
av allmän energiskatt avslå de föreslagna 2 och 3 SS;

SkU 1975:30

1975:2112 av herr Lothigius m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen med
ändring av regeringens förslag i propositionen 1975:92 antar följande ändrade
lydelse av första stycket 25 § lagen om allmän energiskatt:

25 8

I deklaration som avses i 23 8 2 mom. för avdrag göras för elektrisk kraft,
som

a) levererats till kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartat
ändamål eller överförts till annat land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring,
för drift av anläggning, vilken utnyttjas huvudsakligen för miljövårdande
ändamål, eller för användning i omedelbart samband med sådan
förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet
skattepliktigt bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör
av elektrisk kraft;

1975:2116 av herr Polstam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att energiskatten för indirekt eluppvärmda småhus utgår med 1 öre per
kWh i stället för föreslagna 2 öre per kWh från den tidpunkt som anges
i propositionen 1975:92;

1975:2121 av herr Åkerlind m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen avslår
den i propositionen 1975:92 föreslagna höjningen av energiskatten på bensin;

1975:2122 av herr Åsling m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid sin
behandling av propositionen 1975:92 beslutar att den för hela landet gemensamma
prisnivån på bensin- och oljepriser skall gälla fr. o. m. den 1
juli 1975.

Till utskottet har också hänvisats de med anledning av prop. 1975:30
väckta motionerna

1975:2009 av herr Hörberg (fp) vari under punkterna 11.8, 11.12,11.13 och

11.18 hemställs

11. att riksdagen fattar principbeslut om

8. att flerårsplan skall upprättas för olika energikällors beskattning fram
till år 1985,

12. att utredning om progressiv personbilsbeskattning skall göras,

13. att flerårsplan skall upprättas för drivmedelsbeskattningen fram till
år 1985,

18. att särskild skatt skall utgå på blekt papper som används inom landet
från år 1978;

1975:2032 av herr Helén m. fl. (fp) vari - under hänvisning till motionen
1975:2031 - hemställs att riksdagen beslutar

1. att i motionen 1975:2031 i den del den behandlar energibeskattningen

SkU 1975:30

överlämnas till den aviserade utredningen rörande energibeskattningen,

2. att ge regeringen till känna att detta utredningsarbete bedrivs så skyndsamt
att utredningen kan framlägga förslag under år 1976,

3. att ge regeringen till känna vad som anförs i motionen angående beskattning
av motorfordon;

I detta sammanhang behandlar utskottet också de vid riksmötets början
väckta motionerna

1975:687 av herr Fälldin m. fl. (c) vari - under hänvisning till motionen
1975:905 - hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
översyn av energibeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen
1975:905;

1975:1085 av herrar Söderström (m) och Adolfsson (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att sänka el-skatten till fem procent för industriella
rörelser vilkas el-konsumtion inte överstiger 80 000 kilowattimmar.

Skrivelser

Med anledning av propositionen, såvitt avser energibeskattningen, har
skrivelser inkommit från Svenska petroleuminstitutet, Svenska elverksföreningen
(2 st.), Svenska Wallboardföreningen, Svenska Plywoodföreningen,
lngenjörsvetenskapsakademin. Tekniska verken i Linköping AB, Svenska
Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Trafikanternas riksförbund och Sveriges
industriförbund.

Utskottet

Skatteförslagets syfte och allmänna utformning

De energipolitiska aspekterna på energiskattens framtida roll har inte närmare
utvecklats i prop. 1975:92 men väl i prop. 1975:30 om energihushållningen
m. m., vari chefen för industridepartementet återger energiprognosutredningens
(EPU:s) synpunkter på energiskatten som styrinstrument.
Utredningen framhåller bl. a. att skatter och avgifter på den förbrukade eller
levererade energin ger en direkt stimulans att begränsa förbrukningen av
energin och därför från teoretisk synpunkt är att föredra genom att begränsningen
åstadkommes till lägsta samhällsekonomiska kostnad. Om extra
åtgärder för att hålla tillbaka energiförbrukningen skall aktualiseras bör dessa
enligt EPU baseras på en avgift eller skatt på energi, eftersom med en sådan
konstruktion åtgärden blir riktad direkt mot energiförbrukningen.

De remissinstanser som har uttalat sig om styrmedlen delar EPU:s uppfattning
att skatter och avgifter på energi ofta kan vara en effektiv metod
att stimulera till ökad hushållning men att energiefterfrågans priselasticitet
inte är tillräckligt känd. Remissinstanserna pekar också i en del fall på uppen -

SkU 1975:30

bara svårigheter om energiskatter och energiavgifter av väsentlig storlek
införs.

Departementschefen delar EPU:s“och remissinstansernas uppfattning att
frågan om energiskattens styrande effekt och påverkan i övrigt måste studeras
ytterligare. Detta hindrar dock enligt hans mening inte att en viss
höjning av energiskatten genomförs redan nu i syfte att hålla tillbaka energiförbrukningen.
Med en höjning av energiskatten accentueras sparmotivet
ytterligare hos konsumenten.

Sedan det här behandlade förslaget om förändringar i energibeskattningen
aviserats konstaterar departementschefen att frågan om det mer långsiktiga
utnyttjandet av energibeskattningen i energipolitiskt syfte behöver utredas
ytterligare och att chefen för finansdepartementet avser att senare tillkalla
en utredning för att se över energibeskattningen. Utredningen bör vara oförhindrad
att i de stycken som berör utredningsuppdraget diskutera även vissa
skattetekniska aspekter på frågan om kollektivdebitering av el.

Syftet med den aktuella skärpningen av energibeskattningen är således
dubbelt, nämligen dels att hålla tillbaka energiförbrukningen, dels att finansiera
den i prop. 1975:92 föreslagna skatteomläggningen.

Förslaget i den sistnämnda propositionen innebär i fråga om energiskatten
på elkraft att den nuvarande skatten med 10 % av kraftpriset ersätts med
särskild skatt om 2 öre per kWh. Energiskatten på bensin höjs med 7 öre
per liter och den särskilda beredskapsavgiften med 3 öre per liter. Höjningen
blir alltså 10 öre per liter sammanlagt. För oljorna innebär förslaget att de
tunna och tjocka oljorna får samma energiskatt, 40 kr. per m\ och samma
beredskapsavgift, 5 kr. per m’, vilket motsvarar en sammanlagd höjning
med 17 kr. för de tunna och 26 kr. för de tjocka oljorna. Däremot föreslås
ingen ändring av skattesatserna för kol och andra fasta bränslen.

Utskottet, som i betänkandet 1975:25 rörande övriga delar av propositionen
i princip redan godkänt energiskattehöjningen som ett led i finansieringen
av den föreslagna skatteomläggningen, finner med hänsyn härtill
inte skäl att nu upprepa bakgrunden till eller argumenten för dessa förslag,
som riksdagen redan godtagit. Med denna utgångspunkt anser utskottet
det inte heller erforderligt att i detta sammanhang ånyo återge sina synpunkter
på de motioner, som förordar alternativa finansieringsmetoder, vilka
riksdagen redan avvisat. I enlighet härmed avstyrker utskottet yrkandet
i motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) om att höjningen av energiskatten
på elkraft skall ske genom att den procentuella skattesatsen bibehålls för
att undvika de negativa effekterna av en fast skattesats i fråga om bl. a.
mottryckskraft och ackumulerande elvärme men höjs från 10 till 15 procent
av erlagda avgifter liksom yrkandet i motiorien 2109 av herr Hermansson
m. fl. (vpk) om avslag på höjningen av energiskatten på olja och bensin,
eftersom båda dessa yrkanden skulle medföra väsentliga inkomstbortfall
jämfört med förslagen i propositionen.

SkU 1975:30

Energibeskattningens allmänna inriktning

1 de med anledning av prop. 1975:30 väckta motionerna 2009 av herr
Hörberg (fp) och 2032 av herr Helén m. fl. (fp) behandlas vissa frågor rörande
beskattningens roll i den framtida energipolitiken. Delvis likartade synpunkter
förs fram i den vid riksdagens början väckta motionen 687 av herr
Fälldin m. fl. (c). Yrkandet i motionen 2032 går ut på att den av samma
motionärer väckta motionen 2031, som redovisar folkpartiets energipolitiska
program, skall överlämnas till den aviserade utredningen om energibeskattningen
i vad motionen avser skattefrågor. I dessa tre motioner redovisas
ett flertal synpunkter på energiskattens och i viss mån också på vägtrafikbeskattningens
utformning. Motionärerna diskuterar olika förslag till skattedifferentiering,
flerårsplanering m. m. i huvudsakligt syfte att genom beskattningsåtgärder
nå en bättre energihushållning.

Som framgår av den tidigare redogörelsen skall den kommande utredningen
om energibeskattningen överväga bl. a. dessa frågeställningar. Utskottet,
som i åtskilliga fall tidigare hävdat att ett överlämnande av motioner
till en sittande utredning ofta är en överloppsgärning med hänsyn till
att det normalt åligger en utredning att noga följa debatten och inte minst
meningsyttringarna i riksdagen beträffande det ämnesområde utredningen
behandlar, finner denna ståndpunkt äga giltighet även beträffande den blivande
energiskatteutredningen. I avvaktan på resultatet av den kommande
utredningen avstyrker utskottet alltså bifall till motionerna i här behandlade
delar. Utskottet är inte heller berett att i förevarande sammanhang ta ställning
till det mera speciella kravet på skatt på blekt papper som framförs
i motionen 2009 och som utskottet därför avstyrker.

Industrifrågor

Ett av motiven för tillsättandet av den särskilda utredningen torde vara
att man därigenom också får möjlighet att närmare granska de problem
som uppstår i samband med övergången från en procentuell värdeskatt till
en fast öreskatt per förbrukad kWh. När det gäller konsekvenserna för industrins
del har frågan uppmärksammats i den förevarande propositionen.
Där föreslås att den nuvarande enprocentsregeln, som riksskatteverket med
stöd av förarbetena till nu gällande lagstiftning tillämpar och som innebär
att energiskattebelastningen inte skall överstiga 1 % av salutillverkningsvärdet,
ersätts med en motsvarande treprocentsregel, vilken med hänsyn
till den nya regeringsformen skall skrivas in i den särskilda lagen om nedsättning
av allmän energiskatt. I fråga om viss industri med särskilt hög
förbrukning av bränsle och elkraft skall regeringen kunna medge ytterligare
nedsättning, dock inte längre än vad som skulle ha följt av enprocentsregeln.

I denna del har förslaget i propositionen mött invändningar. I motionen
2106 av herr Bohman m. fl. (m) anser motionärerna att treprocentsregeln

SkU 1975:30 18

bör ersättas med en tvåprocentsregel med hänsyn till att belastningen på
industrin eljest blir fög hög, medan i motionen 2109 av herr Hermansson
m. fl. (vpk) yrkas avslag på nedsättningsreglerna i vad de avser industrin.

Utskottet som, genom bl. a. skrivelser från organisationer som företräder
industrin, fått åtskillig information om vad energiskattehöjningen innebär/
för produktionskostnaderna är väl medvetet om att såväl den väsentliga
höjningen av skatten på tjocka oljor som den höjda elskatten medför att
industrin i åtskilliga fall får en förhållandevis större skattehöjning än de
privata konsumenterna. Att skatteskärpningen under sådana förhållanden
medför vissa olägenheter för industrins del är ofrånkomligt, men dessa konsekvenser
måste å andra sidan vägas mot de fördelar industrin fått genom
den beslutade skatteomläggningen liksom den nytta industrin kan ha av
det aktuella energiprogrammet. Med hänsyn härtill finner utskottet de i
propositionen föreslagna nedsättningsreglerna för industrin innebära en, såvitt
nu kan bedömas, rimlig avvägning av skattebelastningen. Det bör även
anses möjligt att framdeles i den nämnda nedsättningslagen kodifiera de
särskilda nedsättningsregler som regeringen kommer att tillämpa för den
speciellt energikrävande industrin. I enlighet med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna 2106 och 2109 i nu avsedda delar.

Ett mera begränsat yrkande rörande industrins energiskattefrågor förs fram
i motionen 2112 av herr Lothigius m. fl. (m). Motionärerna begär skattefrihet
för energi som används för miljövårdande anläggningar med motiveringen
att sådana investeringar som oftast inte är lönsamma i sig blir än mera
kostnadskrävande genom den skärpta beskattningen. Utan att gå in på någon
diskussion om industrins ansvar för miljövården avstyrker utskottet detta
yrkande med hänvisning främst till att en sådan åtgärd skulle komplicera
beskattningen.

En fråga rörande den mindre industrin tas upp i den vid riksmötets början
väckta motionen 1085 av herrar Söderström (m) och Adolfsson (m), vari
motionärerna yrkar att småindustri med en högsta årlig elförbrukning av
80 000 kWh skall betala endast 5 96 i skatt.

Mot detta förslag kan förutom kontrolltekniska invändningar också anföras
att erfarenheterna från andra skatteområden ger vid handen att gränsregler
av denna art ofta animerar foretag att formellt dela upp verksamheten
på mindre enheter för att erhålla skatteförmåner. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet bifall till motionen 1085.

Innan utskottet lämnar industrins energiskattefrågor vill utskottet något
beröra frågan om beskattningen av mottryckskraften som tas upp i vissa
av de tidigare nämnda motionerna om energibeskattningens allmänna inriktning
liksom i en skrivelse från företrädare för industrin. Utnyttjande
av mottryckskraft, som i princip innebär ett tillvaratagande av överskottsvärme
vid tillverkningsprocessen, torde allmänt bedömas som ett viktigt
led i hushållningen med energiresurserna. Framställningen av mottryckskraft,
som - om man bortser från investeringskostnaderna - blir förhål -

SkU 1975:30

landevis billig, missgynnas följaktligen av övergången från procentuell beskattning
till en skatt med fast öretal. Om dessa effekter blir sådana att
det kan anses motiverat att på denna grund införa särskilda skattelättnader
för denna produktion av elkraft, anser utskottet sig inte kunna avgöra på
grundval av de uppgifter som nu står till buds. Utskottet förutsätter emellertid
att den kommande utredningen skyndsamt skall pröva denna fråga.

Ackumulerande elvärme

Den fasta skattesatsen för elkraft får också den effekten att det i fortsättningen
blir förhållandevis mindre gynnsamt att för uppvärmning av fastigheter
och småhus genom särskilda anläggningar utnyttja den billigare
överskottskraft som produceras nattetid, s. k. ackumulerande elvärme. Frågan
behandlas inte i propositionen, men i motionen 2116 av herr Polstam
m. fl. (c) yrkas att skatten skall utgöra 1 öre per kWh för sålunda uppvärmda
småhus med hänsyn till bl. a. de investeringar som dessa småhusägare gjort
och de nationalekonomiska vinster som förfarandet medför. Liknande synpunkter
har framförts till utskottet av Ingenjörsvetenskapsakademin och
företrädare för elleverantörerna.

Enligt utskottets mening utgör den ackumulerande elvärmen ett viktigt
led i strävandena att skapa ett bättre utnyttjande av energiresurserna. Det
bör därför ligga i elleverantörernas intresse att anpassa sina taxor så att
utnyttjande av sådan elvärme gynnas. Om den nya beskattningen trots detta
skulle få negativa effekter för denna uppvärmningsform, bör den kommande
utredningen utan dröjsmål pröva vilka åtgärder som kan anses erforderliga
och lägga fram förslag härom. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
2116 i den mån den inte kan anses tillgodosedd genom vad utskottet sålunda
anfört.

Deri höjda energiskatten på bensin

Utskottet har i det föregående avvisat ett motionsyrkande om avslag på
den skärpta beskattningen av bensin och oljor med hänvisning till att riksdagen
inte godtagit de i denna motion framförda alternativa finansieringsförslagen.
I motionen 2121 av herr Åkerlind m. fl. (m) yrkas med hänvisning
till att bilismen redan får bära väsentliga skattebördor avslag på höjningen
av energiskatten på bensin.

Motionärerna anvisar i detta fall inte några andra vägar för att täcka det
inte oväsentliga inkomstbortfall som deras förslag skulle medföra. På grund
härav avstyrker utskottet bifall till motionen 2121.

SkU 1975:30

Övergångsbestämmelserna m. m. i fråga om energiskallen på elkraft

Den nya beskattningen av elkraft skall enligt förslaget i propositionen
träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod
som börjar närmast efter den 19 juni. Om redovisningsperiod omfattar
mer än sex månader skall den nya skattesatsen gälla från den 1 juli eller,
om mätaravläsning sker under tiden den 20 juni-den 31 augusti 1975, från
tidpunkten för mätaravläsningen. Vid avläsning i andra fall under tiden
den 20-den 30 juni 1975 skall också tidpunkten för avläsningen utgöra
gräns.

Med anledning av dessa övergångsregler har Svenska elverksföreningen
i skrivelse till utskottet framfört vissa ändringsförslag för att tillgodose främst
praktiska synpunkter. Utskottet som funnit skäl att i huvudsak tillgodose
dessa önskemål och som även anser att övergångsbestämmelserna bör kompletteras
i annat avseende för att bättre korrespondera med uttalandena
i propositionen föreslår därför ändringar av dessa bestämmelser på sätt framgår
av utskottets hemställan.

Vid granskningen av förslaget till ändring av energiskatteförfattningen
har vidare framkommit att det föreslagna upphävandet av 39 § i författningen
medför att den rubrik under vilken paragrafen står blir överflödig, eftersom
övriga paragrafer under samma rubrik tidigare upphävts. Utskottet föreslår
därför att denna rubrik tas bort genom ett tillägg till ingressen till författningsförslaget.

Beträffande de övriga författningsändringar som föreslås och som främst
betingas av den nya regeringsformens bestämmelser har utskottet inte funnit
anledning till erinran.

Den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter m. m.

Den särskilda beredskapsavgiften för oljelagring som enligt tidigare riksdagsbeslut
skall utgå med två öre per liter för bensin och 3 kr. per m’
för olja har inte något direkt samband med de i propositionen föreslagna
finansieringsåtgärderna. Avgiften är emellertid rent skattetekniskt samordnad
med energiskatten och då kostnaderna för den oljelagring som avgiften
är avsedd att täcka ökat väsentligt föreslås att avgiften i samband med
höjningen av energiskatten på bensin och oljor höjs till 5 öre per liter bensin
och 5 kr. per m’ för oljor. Kostnadsbehovet skulle enligt propositionen ha
krävt en högre avgiftshöjning, men departementschefen föreslår i stället
att tiden för avgiftens giltighet förlängs med två år till utgången av juni
månad 1979.

Mot denna förlängning eller mot avgiftshöjningen har inte några invändningar
riktats och utskottet tillstyrker dessa åtgärder. I skrivelse till utskottet
har emellertid Svenska petroleuminstitutet påpekat att de ändrade avdragsregler
som föreslås i propositionen i fråga om avgiften och som närmast

SkU 1975:30

tillkommit för att tillgodose den nya regeringsformens krav, innebär att
avdragsrätt i fortsättningen inte kommer att föreligga för det bränsle som
raffinaderierna använder för sin verksamhet. Då några skäl för en ändring
av bestämmelserna på denna punkt inte redovisats i propositionen och då
åtgärden närmast skulle innebära att raffinering utomlands gynnas, förordar
utskottet att avdragsreglerna kompletteras i detta avseende.

I samband med behandlingen av oljelagringsavgiften redovisar departementschefen
också en annan fråga som länge varit föremål för riksdagens
uppmärksamhet, nämligen hur prissättningen på oljeprodukter skall kunna
utjämnas mellan olika delar av landet. I motioner har tidigare förordats
att man genom beskattningen skulle eliminera verkningarna av de ortsoch
zonpristillägg som oljebolagen sedan länge tillämpat och därigenom
få en enhetlig prisnivå inom landet, men dessa förslag har avvisats med
hänvisning bl. a. till att de skulle medföra regionala beskattningsregler. I
propositionen redovisas att Statens pris- och kartellnämnd (SPK) har fått
i uppdrag att utreda förutsättningarna för att slopa dessa tillägg genom någon
form av clearingförfarande, och departementschefen räknar med att den
enhetliga prisnivån för oljeprodukter skall kunna genomföras fr. o. m. 1976.

I motionen 2122 hälsas dessa åtgärder med tillfredsställelse, men motionärerna
anser med hänvisning till den långa tid som frågan varit under
debatt att förslaget bör genomföras redan den 1 juli 1975.

Utskottet får med anledning härav framhålla att SPK:s utredning inte
väntas föreligga förrän under juni i år och att förslaget sannolikt kommer
att kräva lagstiftningsåtgärder, som alltså tidigast kan behandlas vid den
kommande höstsessionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att praktiska
förutsättningar saknas för att tillgodose yrkandet i motionen, som utskottet
alltså avstyrker.

Utskottet hemställer

1. Beträffande skattesatsen för energiskatt på elkraft

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2106 punkten 11
och med bifall till propositionen 1975:92 i här behandlade delar
fastställer energiskattesatsen för elkraft till 2 öre per kWh;

2. Beträffande skattesatserna för energiskatt på bensin och olja

att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2109 punkten

4 och 1975:2121 och med bifall till propositionen fastställer
energiskattesatsen för bensin till 34 öre per liter och för oljor
till 40 kr. per m1;

3. Beträffande reduceringsreglerna för industrin

att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2106 punkten
12 och 1975:2109 punkten 5 och med bifall till propositionen
fastställer den övre gränsen för energiskattebelastningen till

3 procent av försäljningsvärdet samt godkänner de möjligheter
till ytterligare nedsättning som förordas i propositionen;

SkU 1975:30

4. Beträffande energibeskattningen av miljövårdande anläggningar
att riksdagen med avslag på motionen 1975:2112 godkänner
de i propositionen föreslagna avdragsreglerna för energiskatt;

5. Beträffande skattelättnaden för den mindre industrin
att riksdagen avslår motionen 1975:1085;

6. Beträffande uppvärmning med s. k. ackumulerande elvärme
att riksdagen avslår motionen 2116;

7. Beträffande skatt på blekt papper

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11:18;

8. Beträffande tidpunkten för införande av enhetlig prisnivå på oljeprodukter att

riksdagen med avslag på motionen 2122 godkänner vad
som i propositionen uttalas i denna fråga;

9. Beträffande utredningsyrkanden ifråga om energi- och vägtrajikbeskattningen att

riksdagen avslår motionerna 1975:687, 1975:2032 och
1975:2009 punkterna 11:8, 12 och 13;

10. Beträffande författningsförslagen och propositionen i övrigt
att riksdagen

dels antar de vid propositionen såsom 5-7 och 13 fogade förslagen
till

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt
med de ändringar att ingressen och punkterna 2-4 och

6 i övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Regeringens förslag

Härigenom föreskrives i fråga om
förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt
dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen”
skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1,4, 11 och 21 §§ ordet
”förordning” skall bytas ut mot
”lag”,

dels att 16,17 och 39 §§ skall upphöra
att gälla,

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives i fråga om
förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt
dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen”
skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet
”förordning” skall bytas ut mot
”lag”,

dels att 16,17 och 39 §§ skall upphöra
att gälla,
dels att rubriken närmast före 34 §
skall utgå,

SkU 1975:30

Regeringens förslag

dets att rubriken till förordningen,

5, 13-15, 24, 25 och 32 §§ samt bilagan
till förordningen skall ha nedan
angivna lydelse.

Utskottets förslag

dels att rubriken till förordningen,

5, 13-15, 24, 25 och 32 §§ samt bilagan
till förordningen skall ha nedan
angivna lydelse.

Övergångsbestämmelser

Denna lag

iaktages följande.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas, om ej annat följer
av 3 eller 4, för redovisningsperiod
som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för
distribuerad elektrisk kraft mer än
sex månader och göres mätaravläsning
under tiden den 20 juni -den 31
augusti 1975 tillämpas den nya skattesatsen
på energiförbrukningen
efter avläsningen.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk
kraft tillämpas, om ej annat följer
av 3 och 4, för redovisningsperiod
som börjar närmast efter ikraftträdandet
eller i fråga om distribuerad
elektrisk kraft för förbrukning efter
första mätaravläsningen efter ikraftträdandet.

Som mätaravläsning godtages även
avläsning som enligt tillämpade rutiner
göres av förbrukaren.

3. Omfattar redovisningsperiod för
distribuerad elektrisk kraft mer än
sex månader och göres mätaravläsning
under tiden den 20 juni-den 30
september 1975 tillämpas den nya
skattesatsen på energiförbrukningen
efter avläsningen.

Göres icke juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses
i 3 mätaravläsning under tiden den
20 ]un\-den 5 juli 1975 tillämpas den
nya skattesatsen för elektrisk kraft
på energiförbrukningen efter avläsningen.

6. Äldre bestämmelser i 24 § 2
mom. 0 och 25 § 2 mom. e) gäller
till utgången av juni månad 1975 eller
i förekommande fall till tidpunkten
för mätaravläsning enligt punkt 4.

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt

4. Göres i annat fall än som avses
i 3 mätaravläsning under tiden den
20-30 juni 1975 tillämpas den nya
skattesatsen för elektrisk kraft på
energiförbrukningen efter avläsningen.

6. Äldre bestämmelser i 24 § 2
mom. 0 och 25 § 2 mom. e) gäller
till utgången av juni månad 1975.

SkU 1975:30

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter med den ändringen att 3 § erhåller
följande såsom utskottets förslåg betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Lagen (1957:262) om än energialstring,

6. avgiftspliktig förbrukat för framställning
av avgiftspliktigt bränsle,

6. försålts med förlust för den av- 7. försålts med förlust för den av giftspliktige,

i den mån förlusten giftspliktige, i den mån förlusten

hänför sig till bristande betalning hänför sig till bristande betalning

från köpare. från köpare.

dels att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter
får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras
för genomförande av oljelagringsprogram i enlighet med vad
som förordats i propositionen.

Stockholm den 15 maj 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred
(c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s), Mundebo
(fp), Wikner (s), Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar
Hallenius (c), Boström (s), fru Troedsson (m) och herr Johansson i Malmö

(s).

Reservationer

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med "Utskottet,
som” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) föreslås att elskatten alltjämt
skall uttagas med viss procent på elpriset och att denna procentsats bör
fastställas till 15. Motivet för att bibehålla den procentuella beskattningen

i stället för den i propositionen föreslagna styckebeskattningen är att man
därigenom får större möjligheter att stimulera till ökat utnyttjande av överskottskraften
på nätterna. Vidare undviker man de stora höjningarna för
de egnahemsägare som utnyttjar elkraft för uppvärmning.

Det i motionen framförda förslaget stimulerar till ett bättre tillvaratagande

SkU 1975:30

av s. k. mottryckskraft. Utskottet finner det vidare angeläget att beskattningen
ges en sådan utformning att elackumulering uppmuntras. Av den
av IVA till utskottet ingivna skrivelsen framgår att propositionens förslag
till ändring från procentdebitering till stycketalsskatt på elenergi kommer
att medföra den största höjningen för de förbrukare som tillämpar uppvärmning
med enbart ackumulerande system, nämligen inte mindre än 41 %
medan skattehöjningen för daguppvärmningen stannar vid 9 %. Av IVA:s
skrivelse framgår att mycket stora energibesparingar skulle kunna göras om
överskottskraften under nätterna i större utsträckning kunde tillvaratagas.
Utskottet finner därför att den i propositionen föreslagna metoden för uttagande
av elskatt motverkar en sådan utveckling. Utskottet tillstyrker därför
den i motionen föreslagna skatten av 15 % på elpriset.

dels att utskottet under punkterna 1 och 10.5 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen 1975:92 i denna del
och med bifall till motionen 1975:2106 punkten 11 antar förslaget
till lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt med den ändringen att 14 § skall ha nedan angivna
lydelse.

14 8

Skatten utgår för elektrisk kraft för gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre
för kilowattimme och för annan kraft med femton procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är icke skatt.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med orden
”Utskottet, som” och slutar med ”avsedda delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet som, genom bl. a. skrivelser från organisationer som företräder
industrin, fått åtskillig information om vad energiskattehöjningen innebär
för produktionskostnaderna är väl medvetet om att såväl den väsentliga
höjningen av skatten på tjocka oljor som den höjda elskatten medför att
industrin i åtskilliga fall får en förhållandevis större skattehöjning än de
privata konsumenterna. Skatteskärpningen kommer under sådana förhållanden
att få allvarliga verkningar för industrin och med hänsyn till att
vi under den närmaste framtiden torde komma att möta en hårdnande
konkurrens från utlandet är det angeläget att begränsa ökningen av våra
produktionskostnader. Med hänsyn härtill finner utskottet det i motion 2106
framställda yrkandet att elskattekostnaderna begränsas till högst 2 % av
produktionsvärdet väl motiverade. Utskottet tillstyrker motionen. Det bör
även anses möjligt att framdeles i den nämnda nedsättningslagen kodifiera
de särskilda nedsättningsregler som regeringen kommer att tillämpa för den
speciellt energikrävande industrin. I enlighet med det anförda avstyrker
utskottet bifall till avslagsyrkandet i motionen 2109 i här avsedd del.
dels att utskottet under punkterna 3 och 10.6 bort hemställa

SkU 1975:30

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med
bifall till motionen 1975:2106 punkten 12 antar förslaget till
lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt med den ändringen att 2 § skall ha nedan angivna
lydelse.

2 §

Skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och
annat bränsle än bensin eller motorsprit som förbrukas vid industriell tillverkning
utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tvä procent
av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda första stycket.

Särskilt yttrande

av herrar Andersson i Knäred (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i
Järvsö (c) och Hallenius (c):

Vi hälsar med tillfredsställelse att frågan om det mer långsiktiga utnyttjandet
av energibeskattningen i energipolitiskt syfte kommer att utredas.
En lämpligt avvägd energibeskattning utgör enligt vår uppfattning ett viktigt
instrument, då det gäller att stimulera industri och hushåll att använda
energibesparande teknik. Samtidigt hade det varit önskvärt, att viss vägledning
lämnats för utredningsarbetet, bl. a. genom att motionerna 1975:687,
1975:2009 och 1975:2032 blivit överlämnade till den kommande utredningen.

En ökad energiskatt skall inte i första hand syfta till ett ökat skatteuttag
utan till att åstadkomma en omfördelning mellan olika näringsgrenar och
företag. De energihushållande får med en höjning av energiskatten och ett
motsvarande lägre uttag av andra skatter ett relativt sett lägre skattetryck.
För mycket energikrävande verksamhet kommer däremot en höjning av
energiskatten att tvinga fram prisökningar. Detta påverkar emellertid i sin
tur konsumenternas val och prioriteringar så att varor med mindre energiinnehåll
föredras.