Skatteutskottets betänkande nr 25

SkU 1975:25

Nr 25

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:92 om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m. jämte
motioner, såvitt propositionen och motionerna hänvisats till skatteutskottet
och behandlas i detta betänkande

Propositionen

I propositionen 1975:92 har regeringen - efter föredragning av statsråden
Sträng och Aspling - föreslagit riksdagen

dels att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt,

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt,

8. lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin,

9. lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker,

10. lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt,

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryck esförpackningar,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter.

14. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

15. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

16. lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,

17. lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

18. lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift,

19. lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,

20. lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbets löshetsförsäkringen

och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

21. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.,

22. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

I Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

23. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring,

dels att medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter
får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

dels att - med ändring av tidigare beslut - till Bidrag lill sjukförsäkringen
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 000 kr.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet utom såvitt avser de ovan
underpunkterna 14-23 upptagna författningsförslagen samt förslagsanslaget
Bidrag till sjukförsäkringen. Dessa frågor behandlas av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet SfU 1975:17.

De ovan under punkterna 5, 6, 7 och 13 upptagna författningsförslagen
och frågan om fonderingen och dispositionen av inkomsterna av beredskapsavgiften
för oljeprodukter behandlar skatteutskottet i annat sammanhang.

I propositionen läggs fram förslag till skatteomläggning m. m. för år 1976.

På inkomstskatteområdet innebär förslaget bl. a. en justering av statsskatteskalan
så att såväl låginkomsttagarna som de stora grupperna i de
vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med den skatteskala som
gäller för innevarande år. Procentuellt är skattesänkningen störst vid årsinkomster
upp till ca 40 000 kr. Räknat i kronor är den däremot störst

1 inkomstlägena ca 40 000-85 000 kr./år och uppgår där till I 600 kr.

Vidare föreslås det s. k. sparavdraget, 400 kr. resp. 800 kr., fördubblat

till 800 kr. resp. I 600 kr. Denna ändring föreslås gälla fr. o. m. 1976 års
taxering.

Allmänna barnbidraget avses skola höjas med 300 kr. om året fr. o. m.
den 1 januari 1975 enligt beslut i särskild ordning.

För att bereda egenföretagarna lättnader föreslås att den från allmän arbetsgivaravgift
avgiftsfria inkomstdelen höjs från 10 000 kr. till 18 000 kr.

Reformen finansieras genom höjda socialförsäkringsavgifter samt höjning
av energiskatten på elkraft, skatterna på sprit, vin, öl, läskedrycker och
cigarretter och avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Förslaget i finansieringsfrågan innebär bl. a. att socialförsäkringsavgifterna
från arbetsgivare m. fl. till sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjs
fr. o. m. den 1 januari 1976 med 0,4 resp. 1,5 procentenheter, dvs. med
sammanlagt 1,9 procentenheter. Samtidigt avvecklas begränsningen för avgiftsunderlaget
till 7,5 gånger basbeloppet per årslön (det s. k. beloppstaket)
för socialförsäkringsavgifterna med undantag för ATP-avgiften.

I fråga om punktskatterna innebär förslaget att energiskatten på elkraft,
som i dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om

2 öre per kWh. Skatten på sprit och vin höjs med belopp som inklusive
mervärdeskatt motsvarar per liter ca 4 kr. för sprit, dvs. 3 kr. för en helbutelj
om 75 cl, 1:60 kr. för starkvin och 80 öre för lättvin. Skatten på malt -

SkU 1975:25

och läskedrycker höjs, per liter räknat, med 20 öre för lättöl och pilsner,
25 öre för mellanöl och starköl samt 7 öre för läskedrycker. Därjämte inryms
s. k. stilldrinkar under läskedrycksbeskattningen. Skatten på cigarretter höjs
med 2 öre per styck för cigarretter i den lägsta skatteklassen och med 1
öre per styck för övriga cigarretter. Vidare höjs den särskilda förpackningsavgiften
med 20 öre för förpackningar av metall och med 10 öre för andra
förpackningar. Höjningen av energiskatten på elkraft föreslås träda i kraft
den 20 juni 1975 och gälla i princip från första mätaravläsningen efter ikraftträdandet.
Övriga höjningar föreslås träda i kraft den 11 maj 1975.

I propositionen föreslås också lättnader i sjömansskatten. En anpassning
görs till skatteomläggningen i övrigt. Dessutom höjs det omkostnadsavdrag
som innefattas i sjömansskattetabellerna från 1 500 kr. till 2 500 kr. i fjärrfart
och från 750 kr. till 1 250 kr. i närfart. Den särskilda skattereduktionen
för sjömän om 200 kr. i fjärrfart och 75 kr. i närfart, allt per månadsskatt,
räknas upp till 300 kr. resp. 125 kr.

Vidare föreslås ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer.
Förslaget innebär att man vid beräkning av extra avdrag förgift folkpensionär
inte längre tar hänsyn till andra makens inkomst. Samtidigt förordas ändrade
regler i fråga om beräkningen av skattefri nivå för folkpensionärer och om
avtrappning av extra avdrag. Förslaget om individualisering av det extra
avdraget medför skattelättnader för makar i flertalet fall.

I fråga om villabeskattningen förordas en höjning av det s. k. villaavdraget
från 500 kr. till 800 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen förden 2-procentiga
intäktsberäkningen från 150 000 kr. till 180 000 kr. Denna ändring avses
gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Förmögenhetsgränserna på 50 000 kr. för ensam pensionär resp. 80 000
kr. för pensionärspar i fråga om rätten till kommunalt bostadstillägg m. m.
till folkpension föreslås höjda till 75 000 kr. resp. 120000 kr. den 1 juli
1975.

I propositionen läggs även fram förslag om vissa i prop. 1975:30 aviserade
höjningar av energiskatten på drivmedel och oljebränslen samt av beredskapsavgiften
för oljeprodukter. Förslagen innebär i fråga om energiskatten
att skatten på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande
skattesatser om 16 kr. per m1 för tjock eldningsolja och 25 kr. per m1 för

tunn eldningsolja och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om
40 kr. per m\ Den nämnda beredskapsavgiften förlängs två år och höjs
med 3 öre per liter för bensin och med 2 kr. per m’ för olja. Dessa ändringar
föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i fråga om energiskatten att industrier med särskilt hög
förbrukning av bränsle och elkraft för en generell nedsättning av skatten
så att den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde.
Regeringen kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge
visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten.

SkU 1975:25

Författningsförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 24 § 2 morn., 25 § 3 morn., 39 § 3 morn., 50 §

2 morn., 52 § 1 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

2 m o m.' Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamiljsfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan

i sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat två procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 150 000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 150 000 kronor
men icke 225 000 kronor, åtta procent
av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 225 000 kronor men
icke 300 000 kronor och tio procent
av den del av taxeringsvärdet som
överstiger 300 000 kronor. Finnes ej
taxeringsvärde åsatt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för
året näst före taxeringsåret.

2 m o m. Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamiljsfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan
i sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat två procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 180000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 180 000 kronor
men icke 225 000 kronor, åtta procent
av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 225 000 kronor men
icke 300 000 kronor och tio procent
av den del av taxeringsvärdet som
överstiger 300 000 kronor. Finnes ej
taxeringsvärde åsatt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för
året näst före taxeringsåret.

Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis
använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för
ändamål som i nämnda stycke avses. I sådant fall skall till grund för beräkningen
av intäkten av fastigheten läggas i nästföregående stycke avsedda

'Senaste lydelse 1974:944.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

värde å fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses
belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som i forsta eller andra stycket sägs och som är avsedd
för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig
händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan
särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan
fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligt
första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så
varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning
dock icke ske.

Vad i detta moment stadgas skall icke äga tillämpning beträffande fastighet
eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast
ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för uthyrning
till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller
skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande publikt boställe.

25 §

3mom.‘ I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 eller 3 morn., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för
ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande

avgäld.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person,
som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
å honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 tj 2 morn., i fråga
om nämnda fastighet åtnjuta ett extra
avdrag med, för helt år räknat,
500 kronor, dock högst med det belopp,
som jämligt sistnämnda lagrum
skall upptagas såsom intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas.
Vad i detta stycke stadgas skall gälla
jämväl beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare
i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person,
som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
å honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 § 2 morn., i fråga
om nämnda fastighet åtnjuta ett extra
avdrag med, för helt år räknat,
800 kronor, dock högst med det belopp,
som jämligt sistnämnda lagrum
skall upptagas såsom intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas.
Vad i detta stycke stadgas skall gälla
jämväl beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare

i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

2 Senaste lydelse 1970:93.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 morn., delvis
använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del
därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

39 §

3 m o m.5 Fysisk person,som haft 3 m o m. Fysisk person, som haft
intäkt varom i 38 § 1 mom. förmäles, intäkt varom i 38 § 1 mom. förmäles,

äger, där bruttointäkten överstiger äger, där bruttointäkten överstiger

sammanlagda beloppet av de i 1 sammanlagda beloppet av de i 1

mom. avsedda kostnaderna, utöver mom. avsedda kostnaderna, utöver

avdrag för dessa kostnader åtnjuta avdrag för dessa kostnader åtnjuta

extra avdrag med 400 kronor. Har extra avdrag med 800 kronor. Har

den skattskyldige under beskatt- den skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsam- ningsåret varit gift och levt tillsammans
med andra maken, må nu av- mans med andra maken, må nu avsett
avdrag för dem båda gemensamt sett avdrag för dem båda gemensamt

åtnjutas med 800 kronor. I intet fall åtnjutas med 1 600 kronor. I intet fall

må dock skattskyldig åtnjuta extra må dock skattskyldig åtnjuta extra

avdrag med högre belopp än som avdrag med högre belopp än som

svarar mot skillnaden mellan brut- svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten
och summan av de i 1 tointäkten och summan av de i 1

mom. avsedda kostnaderna. mom. avsedda kostnaderna.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

50 §

2 morn.4 För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller
någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den
beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt
grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt
hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen
nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta
allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens
beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom
med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna
avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av

3 Senaste lydelse 1961:174.

' Senaste lydelse 1974:769.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga,
skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp,
varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund
av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda
eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan
anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda
barn (existensminimum) må den skattskyldige jämväl, efter taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens
beprövande, erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skatteförmåga med belopp
som ovan sägs; dock må avdraget beträffande skattskyldig med oförsörjda
barn för varje sådant barn ökas med högst 2 500 kronor. Vad i andra stycket
sista punkten här ovan sägs skall därvid äga motsvarande tillämpning.

Skattskyldig, vars inkomst till icke Skattskyldig, vars inkomst till icke
obetydlig del utgjorts av folkpen- obetydlig del utgjorts av folkpen -

sion, är - om särskilda omständigheter
icke föranleda annat - berättigad
till avdrag för nedsatt skatteförmåga.
Vad i andra stycket sägs angående
tid och ordning för särskild framställning
om avdrag samt angående
minskning av avdraget med belopp,
varmed jämkning erhållits vid beräkning
av sjömansskatt, skall äga motsvarande
tillämpning ifråga om avdrag en -ligt detta stycke.

sion, skall -om särskilda omständigheter
icke föranleda annat - anses ha
haft nedsatt skatteförmåga enligt andra
stycket. Har sådan skattskyldig haft
taxerad inkomst enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,
som icke överstiger 36 000 kronor,
skall avdrag för nedsatt skatteförmåga
medges med minst 500 kronor. Överstiger
den skattskyldiges statligt taxerade
inkomst 36 000 kronor men icke
38 500 kronor utgör avdraget minst ett
belopp motsvarande 20 procent av
skillnaden mellan 38 500 kronor och
den taxerade inkomsten. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer
fastställer närmare föreskrifter
för beräkning av avdrag för nedsatt
skatteförmåga enligt detta stycke.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

52 §

1 m o m.5 Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,
taxeras en var forsin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma

5Senaste lydelse 1970:162.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives, helt
eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst,
må bristen avräknas å den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående
brist, dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 § 2 morn.,
må, med tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4
av anvisningarna till 46 §, avräknas å förstnämnda makens inkomst och,
där denna icke förslår, å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som
uppkommit för endera maken, må avräknas från den andra makens inkomst

i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra

eller tredje stycket sägs, beräknas för eller tredje stycket sägs, beräknas för

vardera maken för sig under iakttagande
av att avdraget för makarna
tillsammans icke må överstiga det
högsta belopp som bestämmelserna

i 50 § 2 mom. andra och tredje styckena
medgiva.

vardera maken för sig. Härvid iakttages
att vardera makens skatteförmåga
bedömes med hänsyn till makarnas
sammanlagda inkomst och förmögenhet
samt att avdraget för makarna tillsammans
icke må överstiga det högsta
belopp som bestämmelserna i
50 § 2 mom. andra och tredje styckena
medgiva.

Avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde
stycket beräknasför vardera maken för
sig utan hänsyn tagen till andra makens
inkomst. Fråga om jämkning av avdraget
enligt bestämmelserna i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 50 §
prövas dock med hänsyn till värdet av
makarnas sammanlagda skattepliktiga
förmögenhet.

Anvisningar

till 50 §

2.‘ Om skattskyldig åtnjutit jämväl
annan inkomst än folkpension, skall
avdraget jämkas med hänsyn till omständigheterna
och i enlighet med de
närmare föreskrifter som fastställts.
Den omständigheten att folkpension

2. Vid bedömningen av om skattskyldigs
inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande.
Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Den
omständigheten att folkpension un -

‘ Senaste lydelse 1974:769.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

under ett beskattningsår utgått med
ett ringa belopp, t. ex. till följd av
att folkpensionen icke åtnjutits under
hela året, utgör icke hinder mot
att medgiva den skattskyldige avdrag.
Avgörande för bedömningen i
detta fall är huruvida folkpensionen,
om den utgått i full utsträckning, utgjort
en icke obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett
avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

der ett beskattningsår utgått med
ett ringa belopp, t. ex. till följd av
att folkpensionen icke åtnjutits under
hela året, utgör icke hinder mot
att medgiva den skattskyldige avdrag.
Avgörande för bedömningen i
detta fall är huruvida folkpensionen,
om den utgått i full utsräckning,
utgjort en icke obetydlig del av inkomsten.
Som folkpension behandlas
även tilläggspension i den mån
den enligt lagen om pensionstillskott
föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen
enligt nedan angivna grunder.

A vdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken av den
skattskyldiges taxerade inkomst enligt
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Överstiger denna inkomst
icke visst högsta belopp, skall avdraget
beräknas till vad som behövs för att
den skattskyldige icke skall påföras
statligt beskattningsbar inkomst. Detta
högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad
inkomst för skattskyldig, som under
beskattningsåret icke haft annan
inkomst än ålderspension enligt 6 kap.

2 § första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring och därutöver skattepliktiga
intäkter av tjänst om sammanlagt
3 800 kronor samt åtnjutit avdrag
endast med 100 kronor enligt 33 §

2 mom. forsta stycket. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension med
belopp som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt
frän en pension utgörande 77,5 procent
av basbeloppet. För övriga skattskyldi -

Skll 1975:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ga beräknas det med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent av
basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig
under viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommergift
vars make uppbärfolkpension,
och under återstoden av året upp -burit folkpension med belopp som tillkommergift
vars make saknar folkpen -sion.

Om skattskyldigs statligt taxerade
inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående
stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 40 procent av överskjutande
taxerad inkomst.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen
får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift
skattskyldig iakttages bestämmelserna

i 52 § 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt
taxerade inkomst icke 36 000 kronor,
skall avdrag enligt denna anvisningspunkt
medges med minst 500 kronor.
Överstiger inkomsten 36 000 kronor
men icke 38 500 kronor utgör avdraget
minst ett belopp motsvarande 20 procent
av skillnaden mellan 38 500 kronor
och inkomsten ifråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 varvid följande skall iakttagas.

1. De nya bestämmelserna i 24 § 2 morn., 25 § 3 mom. och 39 § 3 mom.

SkU 1975:25

tillämpas forsta gången vid 1976 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i 50 § 2 mom. och 52 § 1 mom. samt punkt

2 av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering.
Vid 1976 års taxering skall det i 50 § 2 mom. andra stycket angivna maximibeloppet
10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skattskyldig vars
inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

3. Vid 1977 års taxering skall följande gälla i fråga om beräkning av
avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket.

Innebär de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för gifta
skattskyldiga understiger det avdrag vartill makarna under samma omständigheter
skulle ha varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering,
äger makarna i stället rätt till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detta stycke
får dock icke överstiga det avdrag makarna tillgodoförts vid 1976 års taxering.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ensamstående
som haft hemmavarande barn under 18 år.

SkU 1975:25

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 9 § 2 morn., 10 $ 1 mom. och 11 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

2 morn.’ För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade inkomsten, minskad med det statliga grundavdrag,
vartill den skattskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten
skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp,
som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- Finnes skattskyldigs skatteförmåga
hava varit väsentligen nedsatt av ga hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 § 2 mom. andra,
tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) förmäles,
må efter taxeringsnämndens eller,
om besvär anförts eller ock särskild
framställning därom gjorts senast
den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
skatterättens beprövande
den skattskyldiges taxerade inkomst
minskas, förutom med statligt
grundavdrag, med ytterligare ett
efter omständigheterna avpassat belopp,
dock högst med belopp som enligt
50 § 2 mom. andra eller tredje stycket
kommunalskattelagen gäller för motsvarande
fall. Har skattskyldig på
grund av jämkning vid beräkning av
sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt
skatte förmåga, skall avdrag, som
nu sagts, minskas med det belopp, varmedjämkning
medgivits.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör
för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

‘Senaste lydelse av rubriken 1974:770.
'Senaste lydelse 1973:366.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

10 §

1 m o m.5 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men icke	20000 kr.:	1050 kr. för	15 000 kr. och	12 % av återstoden
20000 " -	25000 ■■	1 650 ’• -	20000" "	17 % - ..
25 000 ” ”	30000 ■■	2 500- ■■	25 000 ■■	22 % ■■ -
30000 •• ■■	40000 ■■	3600- ■■	30000- ■■	28 % ■■ ••
40000 ■■ ••	45 000 •• ;	6 400- -	40000- -	33 % - -
45 000 " ••	65 000 -	8050- "	45 000-	38 % ••
65 000 ” -	70000 - :	15650- -	65 000-	43 % ■■ ■■
70000	100000	17800" "	70000- -	48 % - ■■
100000 •• -	150000 ■■	32 200" -	100000" -	52 % -
150000 kr.		58200- ••	ISO 000" ■■	56 % •• -

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar

56 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20000 kronor: 4 procent av
den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20 000 men icke	25 000 kr.	800 kr. för	20 000 kr. och	10 % av återstoden
25 000 - -	30000	1 300 ••	25 000 " "	20 % - ••
30000 -	35 000 -.	2 300 - ••	30000" “	22 % - -
35 000 - -	40000	3 400 - ••	35 000" ■■	28 % - -
40 000 - -	45 000 -.	4 800 - -	40000" ■■	33 % -
45 000 -	65 000	6 450 ■■ -	45 000" ■■	38 % ■■
65 000 - -	70000	14 050 - -	65 000- "	43 % ■■
70000 " ■■	80000-:	16 200 - "	70000" "	48 % •• ••
80000	100 000 "	21000- -	80000" "	49 % -
100000 - ■■	150 000 >•	30800 "	100000" "	53 % " -
150000 kr.		57300 " "	150000" -	57%--

5 Senaste lydelse 1974:770.

SkU 1975:25

Föreslagen lydelse

57 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11S

1 morn.4 Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans,
taxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma
inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4 § 1 mom. förmäles, helt eller
delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens inkomst, må bristen avräknas
å den andra makens inkomst.

Avdrag, som i 9 § 2 mom. andra Avdrag, som i 9 § 2 mom. andra
stycket sägs, beräknas för vardera stycket sägs, beräknas för vardera

maken för sig under iakttagande av maken för sig, varvid bestämmelserna

att avdraget för makarna tillsammans i 52 § 1 mom. fjärde och femte styck icke

md överstiga det högsta belopp ena kommunalskattelagen (1928:370)

som bestämmelserna i 50 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning,

andra och tredje styckena kommunalskattelagen
medgiva.

I fall då endast ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skatten
på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar Ainkomst
och beskattningsbar B-inkomst.

Ha båda makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligt sjättenionde
styckena.

Skatt på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig.

Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkomst, beräknas skatten på det
sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter
förhållandet mellan de beskattningsbara inkomsterna.

I annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make, som
har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, med andra makens beskattningsbara
inkomst. Därefter beräknas skatt med tillämpning av 10 § 1 mom.
på summan av nämnda B-inkomst och andra makens beskattningsbara inkomst.
Skatten på makarnas B-inkomster utgör skillnaden mellan den sålunda
beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa
ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomst fördelas på

4 Senaste lydelse 1970:163.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

makarna efter förhållandet mellan deras beskattningsbara B-inkomster. Bestämmelserna
i 10 § 3 mom. skola därvid iakttagas.

Om det sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke överstiger

2 000 kronor, skola dessa inkomster vid tillämpning av detta moment anses
som A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomst
och B-inkomst utgör makes statliga inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången
vid 1977 års taxering. Vid 1976 års taxering skall dock vid tillämpningen
av 9 § 2 mom. det i 50 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) angivna maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag
för skattskyldig vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

Vid 1977 års taxering skall vid tillämpningen av 9 i; 2 mom. följande
gälla i fråga om beräkningen av sådant avdrag som avses i 50 § 2 mom.
fjärde stycket kommunalskattelagen.

SkU 1975:25

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 §
lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Nuvarande lydelse
Tabeller för beräkning av sjömansskatt2
Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 000- 1 200	10,00	+30,0 96
1 200- 1 800	70	+32,0 96
1 800- 2 400	262	+40,0 %
2 400- 3 000	502	+49,5 96
3 000- 3 600	799	+52,5 96
3 600- 4 200	1 114	+58,0 %
4 200- 4 800	1 462	+61,0 96
4 800- 5 400	1 828	+61,0 96
5 400- 6 000	2 194	+63,5 96
6 000- 6 600	2 575	+70,5 96
6 600- 7 200	2 998	+71,0 96
7 200- 7 800	3 424	+71,0 96
7 800- 8 400	3 850	+71,0 96
8 400- 9 000	4 276	+74,0 96
9 000- 9 600	4 720	+75,0 96
9 600-10 000	5 170	+75,0 96
10 000-12 700	5 470	+75,0 %
12 700-	7 495	+79,0 96

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av rubriken 1974:777.
! Senaste lydelse 1974:777.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 530- 1 800	12,50	+35,0 %
1 800- 2 400	107	+39,5 %
2 400- 3 000	344	+49,5 %
3 000- 3 600	641	+52,5 %
3 600- 4 200	956	+57,5 %
4 200- 4 800	1 301	+61,0 %
4 800- 5 400	1 667	+61,0 %
5 400- 6 000	2 033	+63,5 %
6 000- 6 600	2 414	+70,5 %
6 600- 7 200	2 837	+71,0 %
7 200- 7 800	3 263	+71,0 %
7 800- 8 400	3 689	+71,0 %
8 400- 9 000	4 115	+73,5 %
9 000- 9 600	4 556	+75,0 %
9 600-10 000	5006	+75,0 %
10 000-12 700	5 306	+75,0 %
12 700-	7 331	+79,0 %

Tabell F kolumn 4 (Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 690- 1 800	10,05	+34,5 %
1 800- 2 400	48	+37,5 %
2 400- 3 000	273	+45,0 %
3 000- 3 600	543	+54,5 %
3 600- 4 200	870	+55,0 %
\ 200- 4 800	1 200	+61,0 %
4 800- 5 400	1 566	+61,0 %
5 400- 6 000	1 932	+62,0 %
6 000- 6 600	2 304	+69 0 %
6 600- 7 200	2 718	+71,0 %
7 200- 7 800	3 144	+71,0 %
7 800- 8 400	3 570	+71,0 %
8 400- 9 000	3 996	+72,5 %
9 000- 9 600	4 431	+75,0 %
9 600-10 000	4 881	+75,0 %
10000-12900	5 181	+75,0 %
12 900-	7 356	+79,0 %

2 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 020- 1 200	9,70	+ 18,5 %
1 200- 1 800	43	+20,0 96
1 800- 2 400	163	+24,5 96
2 400- 3 000	310	+44,5 96
3 000- 3 600	577	+47,0 96
3 600- 4 200	859	+52,0 96
4 200- 4 800	1 171	+55,0 %
4 800- 5 400	1 501	+55,0 96
5 400- 6 000	1 831	+57,0 96
6 000-6 600	2 173	+63,0 %
6 600- 7 200	2 551	+64,0 96
7 200- 7 800	2 935	+64,0 96
7 800- 8 400	3 319	+64,0 96
8 400- 9 000	3 703	+66,5 96
9 000- 9 600	4 102	+67,5 96
9 600-10 000	4 507	+67,5 96
10 000-12 800	4 777	+67,5 96
12 800-	6 667	+71,0 96

Närfart Tabell N kolumn 1 (Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
520- 600	11,80	+29,0 96
600- 1 200	35	+29,5 %
1 200- 1 800	212	+33,0 96
1 800- 2 400	410	+41,0 96
2 400- 3 000	656	+51,5 %
3 000- 3 600	965	+52,0 96
3 600- 4 200	1 277	+58,5 96
4 200- 4 800	1 628	+61,0 96
4 800- 5 400	1 994	+61,0 96
5 400- 6 000	2 360	+64,0 96
6 000- 6 600	2 744	+71,0 %
6 600- 7 200	3 170	+71,0 96
7 200- 7 800	3 596	+71,0 96
7 800- 8 400	4 022	+71,0 %
8 400- 9 000	4 448	+74,5 96
9 000- 9 600	4 895	+75,0 96
9 600-10 000	5 345	+75,0 96
10 000-12 700	5 645	+75,0 96
12 700-	7 670	+79,0 96

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 040- 1 200	9,80	+29,5 %
1 200- 1 800	57	+32,5 96
1 800- 2 400	252	+40,5 %
2 400- 3 000	495	+51,0 %
3 000- 3 600	801	+52,0 %
3 600- 4 200	1 113	+58,0 96
4 200- 4 800	1 461	+61,0 96
4 800- 5 400	1 827	+61,0 96
5 400- 6 000	2 193	+64,0 %
6 000- 6 600	2 577	+71,0 96
6 600- 7 200	3 003	+71,0 %
7 200- 7 800	3 429	+71,0 96
7 800- 8 400	3 855	+71,0 96
8 400- 9 000	4 281	+74,0 %
9 000- 9 600	4 725	+75,0 96
9 600-10 000	5 175	+75,0 96
10 000-12 700	5 475	+75,0 96
12 700-	7 500	+79,0 96

Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns

1 210- 1 800	11,10	+31,0 96
1 800- 2 400	194	+38,0 %
2 400- 3 000	422	+46,0 %
3 000- 3 600	698	+54,5 96
3 600- 4 200	1 025	+56,0 96
4 200- 4 800	1 361	+61,0 96
4 800- 5 400	1 727	+61,0 %
5 400- 6 000	2 093	+62,5 %
6 000- 6 600	2 468	+69,5 96
6 600- 7 200	2 885	+71,0 96
7 200- 7 800	3311	+71,0 %
7 800- 8 400	3 737	+71,0 96
8 400- 9 000	4 163	+73,0 %
9 000- 9 600	4 601	+75,0 96
9 600-10 000	5 051	+75,0 %
10 000-12 900	5 351	+75,0 96
12 900-	7 526	+79,0 %

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads- Skatt på inkomst Skatt på inkomst

inkomst, kr. vid skiktets nedre utöver skiktets

gräns, kr. nedre gräns

530- 600	10,00	+20,0 96
600- 1 200	24	+20,0 %
1 200- 1 800	144	+22,5 %
1 800- 2 400	279	+27,5 %
2 400- 3 000	444	+46,0 %
3 000- 3 600	720	+47,0 %
3 600- 4 200	1 002	+52,0 %
4 200- 4 800	1 314	+55,0 %
4 800- 5 400	1 644	+55,0 %
5 400- 6 000	1 974	+57,5 %
6 000- 6 600	2 319	+64,0 %
6 600- 7 200	2 703	+64,0 %
7 200- 7 800	3 087	+63,5 %
7 800- 8 400	3 468	+64,0 %
8 400- 9 000	3 852	+66,5 %
9 000- 9 600	4 251	+67,5 %
9 600-10 000	4 656	+68,0 %
10 000-12 800	4 928	+67,5 %
12 800-	6818	+71,0 %

SkU 1975:25

Bilaga

Föreslagen lydelse
T a heller för beräkning avsjömansskatt
Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt pi inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 410- 1 800	9,85	+28,5 %
1 800- 2 400	121	+34,5 %
2 400- 3 000	328	+47,5 %
3 000- 3 600	613	+52,5 %
3 600- 4 200	928	+59,0 96
4 200- 4 800	1 282	+62,5 96
4 800- 5 400	1 657	+62,5 %
5 400- 6 000	2 032	+65,0 %
6 000- 6 600	2 422	+72,0 %
6 600- 7 200	2 854	+73,0 96
7 200- 7 800	3 292	+73,5 96
7 800- 8 400	3 733	+73,5 %
8 400- 9 000	4 174	+76,5 96
9 000- 9 600	4 633	+77,5 %
9 600-10 000	5 098	+77,5 96
10 000-12 800	5 408	+77,5 %
12 800-	7 578	+81,5 96

Tabell F kolumn 2-3 (Gift sjöman)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 960- 2 400	10,80	+35,5 %
2 400- 3 000	167	+47,0 96
3 000- 3 600	449	+52,5 %
3 600- 4 200	764	+58,5 96
4 200- 4 800	1 115	+62,5 96
4 800- 5 400	1 490	+62,5 96
5 400- 6 000	1 865	+65,0 96
6 000- 6 600	2 255	+72,0 %
6 600- 7 200	2 687	+73,0 %
7 200- 7 800	3 125	+73,5 %
7 800- 8 400	3 566	+73,5 %
8 400- 9 000	4 007	+76,0 %
9 000- 9 600	4 463	+77,5 96
9 600-10 000	4 928	+77,5 %
10 000-12 800	5 238	+77,5 %
12 800-	7 408	+81,5 %

SkU 1975:25 22

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
2 120- 2 400	9,80	+34,0 %
2 400- 3 000	105	+42,5 96
3 000- 3 600	360	+52,5 96
3 600- 4 200	675	+56,0 96
4 200- 4 800	1 011	+62,5 96
4 800- 5 400	1 386	+62,5 96
5 400- 6 000	1 761	+64,0 96
6 000- 6 600	2 145	+70,0 96
6 600- 7 200	2 565	+72,5 %
7 200- 7 800	3000	+73,5 %
7 800- 8 400	3 441	+73,5 %
8 400- 9 000	3 882	+75,0 96
9 000- 9 600	4 332	+77,5 96
9 600-10 000	4 797	+77,5 96
10 000-13 000	5 107	+77,5 96
13000-	7 432	+81,5 96

Tabell F kolumn U (Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 460- 1 800	10,80	+13,0 96
1 800- 2 400	55	+16,0 96
2 400- 3 000	151	+42,0 %
3 000- 3 600	403	+47,5 96
3 600- 4 200	688	+52,5 96
4 200- 4 800	1 003	+56,5 96
4 800- 5 400	1 342	+56,0 %
5 400- 6 000	1 678	+58,5 96
6 000- 6 600	2 029	+64,5 %
6 600- 7 200	2416	+66,0 96
7 200- 7 800	2812	+66,0 %
7 800- 8 400	3 208	+66,0 96
8 400- 9 000	3 604	+68,5 %
9 000- 9 600	4015	+70,0 96
9 600-10 000	4 435	+69,5 %
10 000-12 800	4713	+70,0 96
12 800-	6 673	+73,5 %

SkU 1975:25 23

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
700- 1 200	11,50	+28,5 %
1 200- 1 800	154	+28,5 %
1 800- 2 400	325	+37,0 %
2 400- 3 000	547	+49,0 %
3 000- 3 600	841	+53,0 %
3 600- 4 200	1 159	+60,0 %
4 200- 4 800	1 519	+62,5 %
4 800- 5 400	1 894	+62,5 %
5 400- 6 000	2 269	+66,5 %
6 000- 6 600	2 668	+72,5 %
6 600- 7 200	3 103	+73,0 %
7 200- 7 800	3 541	+73,5 %
7 800- 8 400	3 982	+73,5 %
8 400- 9 000	4 423	+77,0 %
9 000- 9 600	4 885	+77,5 %
9 600-10 000	5 350	+77,5 %
10 000-12 800	5 660	+77,5 %
12 800-	7 830	+81,5 %

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 240- 1 800	10,40	+28,5 %
1 800- 2 400	170	+36,5 %
2 400- 3 000	389	+49,5 %
3 000- 3 600	686	+52,5 %
3 600- 4 200	1 001	+59,5 %
4 200- 4 800	1 358	+62,5 %
4 800- 5 400	1 733	+62,5 %
5 400- 6 000	2 108	+66,0 %
6 000- 6 600	2 504	+72,5 %
6 600- 7 200	2 939	+73,0 %
7 200- 7 800	3 377	+73,5 %
7 800- 8 400	3818	+73,5 %
8 400- 9 000	4 259	+77,0 %
9 000- 9 600	4 721	+77,5 %
9600-10 000	5 186	+77,5 %
10 000-12 800	5 496	+77,5 %
12 800-	7 666	+81,5 %

SkU 1975:25

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
1 410- 1 800	11,85	+28,5 96
1 800- 2 400	123	+32,5 %
2 400- 3 000	318	+45,5 %
3 000- 3 600	591	+52,5 96
3 600- 4 200	906	+58,0 96
4 200- 4 800	1 254	+62,5 %
4 800- 5 400	1 629	+62,5 %
5 400- 6 000	2 004	+64,5 %
6 000- 6 600	2 391	+71,5 %
6 600- 7 200	2 820	+72,5 %
7 200- 7 800	3 255	+73,5 96
7 800- 8 400	3 696	+73,5 %
8 400- 9 000	4 137	+76,0 %
9 000- 9 600	4 593	+77,5 96
9 600-10 000	5 058	+77,5 %
10 000-13000	5 368	+77,5 96
13 000-	7 693	+81,5 96

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)
Beskattningsbar månads-inkomst, kr.	Skatt på inkomst vid skiktets nedre gräns, kr.	Skatt på inkomst utöver skiktets nedre gräns
720- 1 200	10,20	+ 18,5 96
1 200- 1 800	99	+ 18,0 96
1 800- 2 400	207	+24,0 96
2 400- 3 000	351	+44,0 96
3 000- 3 600	615	+47,5 96
3 600- 4 200	900	+54,0 %
4 200- 4 800	1 224	+56,0 %
4 800- 5 400	1 560	+56,5 %
5400- 6000	1 899	+59,0 96
6 000- 6 600	2 253	+65,5 96
6 600- 7 200	2 646	+65,5 %
7 200- 7 800	3 039	+66,5 96
7 800- 8 400	3 438	+66,0 %
8 400- 9 000	3 834	+69,0 %
9 000- 9 600	4 248	+70,0 96
9 600-10 000	4 668	+69,5 %
10 000-12 800	4 946	+70,0 96
12 800-	6 906	+73,5 %

SkU 1975:25

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning
med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre
lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som
har avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet
av denna lag.

SkU 1975:25

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §*

Fysisk person, som åtnjutit in- Fysisk person, som åtnjutit inkomst
av annat förvärvsarbete enligt komst av annat förvärvsarbete enligt

11 kap. 3 8 lagen (1962:381) om all- 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring i form av inkomst män försäkring i form av inkomst

av här i riket bedriven rörelse eller av här i riket bedriven rörelse eller

inkomst av här belägen jordbruks- inkomst av här belägen jordbruksfastighet
som brukas av honom, er- fastighet som brukas av honom, erlägger
allmän arbetsgivaravgift om lägger allmän arbetsgivaravgift om

inkomsten av annat förvärvsarbete inkomsten av annat förvärvsarbete

överstiger tiotusen kronor. Avgiften överstiger 18 000 kronor. Avgiften är

är fyra procent av den del av in- fyra procent av den del av inkomsten

kornsten som överstiger nämnda be- som överstiger nämnda belopp. Avlopp.
Avgift erlägges icke i den mån gift erlägges icke i den mån arbets arbetsgivare

har att erlägga allmän givare har att erlägga allmän arbets arbetsgivaravgift

för inkomsten en- givaravgift för inkomsten enligt 2 §

ligt 2 8 denna lag. denna lag.

Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt
avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller
med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses
hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått till femhundra
kronor för år tages den ej i beräkning.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket
d) lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången i fråga om inkomster som upptages till beskattning
vid 1977 års taxering.

1 Senaste lydelse av rubriken 1974:774.

1 Senaste lydelse 1974:774.

SkU 1975:25

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt1

dels att i 19 och 26 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att 16, 17 och 39 §§ skall upphöra att gälla,
dels au rubriken till förordningen, 5, 13-15, 24, 25 och 32 §§ samt bilagan
till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Energiskatt utgår å bensin, utom
i fall som avses i andra stycket, med
27 öre för liter och å gasol med 19
öre för liter. I fråga om buss, vars
tjänstevikt överstiger tretusen kilogram,
skall skatten å gasol dock utgöra
allenast 14 öre för liter.

För bensin, som användes för
framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. I fråga
om energiskatt å sådan bensin skall
i övrigt gälla vad i denna förordning
stadgas om andra bränslen än bensin
och gasol.

Föreslagen lydelse

5 §2

Energiskatt utgår å bensin, utom
i fall som avses i andra stycket, med
34 öre för liter och å gasol med 26
öre för liter. 1 fråga om buss, vars
tjänstevikt överstiger tretusen kilogram,
skall skatten å gasol dock utgöra
allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för
framställning av stadsgas, skall skatten
utgöra 1,6 öre för liter. I fråga
om energiskatt å sådan bensin skall

i övrigt gälla vad i denna lag stadgas
om andra bränslen än bensin och
gasol.

13 §3

Registrerad distributör åligger att
debitera och till statsverket inleverera
skatten. Har debiterad skatt ej
erlagts, skall den registrerade distributören
likväl inleverera ett däremot
svarande belopp, såvida icke annat
följer av vad i 25 § 2 moni. d) stadgas.

I övriga fall skall förbrukare inleverera skatten till statsverket.

Förordningen omtryckt 1964:350.

Senaste lydelse av II!; 1971:251 19 5 1973:930

16 S 1971:251 21 i; 1971:251

17 !; 1971:251 26 S 1971:251.

2 Senaste lydelse 1973:603.

'Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatten utgår för elektrisk kraftyw- Skatten utgår för elektrisk kraft
gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre med 2 öre för kilowattimme,
för kilowattimme och för annan kraft
med tio procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika med
summan av de avgifter, som förbrukaren
har att erlägga för den elektriska
kraften. 1 den mån producent eller registrerad
distributör själv förbrukar
kraften, är beskattningsvärdet lika
med summan av de avgifter, som skulle
hava utgått, därest kraften försålts
för likartad användning som hos producenten
eller distributören. I beskattningsvärdet
ingår icke skatt.

15 §

1 morn.' Riksskatteverket äger, när Distributör av elektrisk kraft skall,

särskilda skäl därtill äro, förordna, att om ej annat följer av andra stycket,

skatten skall utgå med visst belopp för föranstalta om uppmätning av sådan
kilowattimme. Beloppet skall faststäl- kraft med avseende på energi.

las så att det för de förbrukare, varom När särskilda skälföreliggerfår riks fråga

är, så nära som möjligt motsvarar skatteverket för viss distributör medgiva

den skatt som skulle hava utgått vid till- undantag från skyldighet enligt första

lämpning av 14 §. stycket.

2 mom (På ansökan må riksskatte- Kan den elektriska kraften icke bever
ket medgiva förbrukare inom distri- räknas på grundval av uppmätning får

butionsområde med onormalt höga den i stället beräknas efter vad som är

kraft avgifter eller anslutningsavgifter skäligt.

nedsättning av skatten.

24 §

1 morn.1 I deklaration som avses I deklaration som avses i 23 § 1

i 23 § 1 mom. må avdrag göras för mom. må avdrag göras för bränsle,

bränsle, som som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen
rörelse,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

4 Senaste lydelse 1971:251.

5 Senaste lydelse 1971:251.

‘Senaste lydelse 1971:251.

7 Senaste lydelse 1973:994.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för bandrift eller
därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,
samt

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn.

2 morn.' På särskild prövning av
riksskatteverket ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras

för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning för
annat ändamål än energialstring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat
för framställning av bensin eller i
förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning,i samband
med tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer å provbädd eller
å annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

d) bränsle, som skattskyldig återtagit
annorledes än i samband med
återgång av köp,

e) bränsle, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köparen,

f) bränsle, som skattskyldig förbrukat
eller försålt för förbrukning vid industriell
tillverkning, där bränslekostnaden
utgör mera betydande de! av
tillverkningskostnaden, samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

d) förbrukats eller försålts för förbrukning
i fartyg eller luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än energialstring
eller för förbrukning, i samband
medfabriksmässig tillverkning av
motorer, för avprovning av motorer å
provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid
framföres,

g) förbrukats för framställning av
bensin eller i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av skattepliktig
elektrisk kraft,

h) försålts medförlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför sig
till bristande betalning från köpare.

'Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:25

Föreslagen lydelse
25 §

Nuvarande lydelse

1 mont. I deklaration som avses
i 23 § 2 mom. skall avdrag göras för
elektrisk kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål, samt

b) överförts till annat land.

2 mom.’ På särskild prövning av
riksskatteverket ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras
för

a) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning för annat
ändamål än energialstring,

b) elektrisk kraft, som använts i
omedelbart samband med sådan förbrukning
för vilken avdrag må göras en -Ugla),

c) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning vid framställning
av bensin eller iförteckningen
angivet skattepliktigt bränsle,

d) elektrisk kraft, vars försäljning
förorsakat den redovisningsskyldige
förlust på grund av bristande betalning
från förbrukare eller icke registrerad
distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning vid industriell
tillverkning, där kraftkostnaden
utgör mera betydande del av tillverkningskostnaden,
samt

f) skatt för bensin eller annat
bränsle, som förbrukats vid produktion
av skattepliktig elektrisk kraft,
i den mån motsvarande avdrag icke
medgivits enligt 7 § 2 mom. c) förordningen
om bensinskatt eller 24 § 2
mom. g) denna förordning.

I deklaration som avses i 23 § 2
mom. får avdrag göras för elektrisk
kraft, som

a) levererats till kommunikationsföretag
för bandrift eller därmed
likartat ändamål eller överförts till annat
land,

b) förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat ändamål än energialstring
eller för användning i omedelbart
samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin
eller iförteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c) försålts med förlust för den redovisningsskyldige,
i den mån förlusten
hänför sig //'//bristande betalning från
förbrukare eller icke registrerad distributör
av elektrisk kraft.

Avdrag får även göras för skatt för
bensin eller annat bränsle, som förbrukats
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft, i den mån avdrag
icke gjorts enligt 24 § g)eller enligt
7 § 1 mom. i)lagen(l%l:372)om bensinskatt.

' Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §‘°

Den som är registrerad enligt den- Den som är registrerad enligt denna
förordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig att ordna sin bok bokföring

och, vad angår distribu- föring och, vad angår distribution av

tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft, jämväl sin statistik

statistik på sådant sätt att enligt riks- på sådant sätt att enligt riksskatte skatteverkets

beprövande kontroll verkets beprövande kontroll möjlig möjliggöres

göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning
samt förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen
och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom
rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsförlust m. m.,
så ock över debiterade och erlagda kraftavgifter.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig till efterrättelse de särskilda
föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll
över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman
i enlighet med riksskatteverkets föreskrifter kan komma
att lämna.

Där riksskatteverket sd påfordrar
skall distributör av elektrisk kraft föranstalta
om att anordning för uppmätning
av dylik kraft med avseende ä
energi och effekt inrättas.

" Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:25 32

Bilaga"

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas -

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor 40 kr. för m5

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 40 kr. för m5

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller
sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder,
äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 20 juni 1975.1 samband med ikraftträdandet
iakttages följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen tillämpas från och
med den 1 juli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annat följer
av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efter ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex
månader och göres mätaravläsning under tiden den 20 juni-den 31 augusti
1975 tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläsningen.

Göres icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skattesatsen
på energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annat fall än som avses i 3 mätaravläsning under tiden den
20-30 juni 1975 tiliämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen
efter avläsningen.

5. I de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller 4 för skatten enligt
den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den första mätaravläsningen
efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre bestämmelser i 24 § 2 mom. 0 och 25 § 2 mom. e) gäller till
utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om allmän energiskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om allmän
energiskatt.

11 Senaste lydelse 1971:251.

SkU 1975:25

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt Härigenom

föreskrives att lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatt enligt förordningen
(1957:262) om allmän energiskatt utgår
på annat bränsle än bensin eller
motorsprit, som användes för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig
växthusodling, efter en skattesats
som svarar mot 15 procent av den
skattesats som enligt bilagan till förordningen
gäller för ifrågavarande
bränsle.

Föreslagen lydelse

1 § Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt utgår på annat
bränsle än bensin eller motorsprit,
som användes för växthusuppvärmning
vid yrkesmässig växthusodling,
efter en skattesats som svarar
mot 15 procent av den skattesats
som enligt bilagan till lagen gäller för
ifrågavarande bränsle.

2 § Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt på elektrisk
kraft och annat bränsle än bensin eller
motorsprit som förbrukas vid industriell
tillverkning utgår med sådant
belopp, att skatten icke överstiger tre
procent av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen
för visst företag medge nedsättning
utöver vad som anges i första
stycket.

3 § Riksskatteverket beslutar om
nedsättning av skatt enligt 2 § första
stycket. Vid bedömningen av skattebelastningen
tages hänsyn endast till den
genomsnittliga storleken av skatten i
förhållande till försäljningsvärdet för
företagen inom en bransch eller för
grupp av företag med likartad tillverkning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk
kraft och bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni
månad 1975.

3 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

7 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen(1961:372)om bensinskatt1
dels att i 1 § ordet ”förordning” skall bytas mot ”lag”,
dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om bensinskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §*

Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är eller bort vara registrerad enligt 5 §
levereras till köpare, som icke är registrerad, eller till eget försäljningsställe
för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annat
ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när
leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin, som av annan än
registrerad inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran

enligt 7 § 2 mom. andra stycket, när enligt 7 § 2 morn., när bensinen säl bensinen

säljes eller tages i anspråk jes eller tages i anspråk för skatte för

skattepliktigt ändamål. pliktigt ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket under a) den som är
eller bort vara registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

Införes skattepliktig vara till riket av annan än registrerad skall skatt
erläggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten.
Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

7 §

1 mom.1 1 deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för

vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller

fordon å järnväg,

‘Senaste lydelse av 1 § 1971:252.

1 Senaste lydelse 1973:993, 1974:863 övergångsbest.

5 Senaste lydelse 1973:993.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg,
härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning
eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning,
i samband med tillverkning
av motorer, för avprovning av
motorer å provbädd eller å annan dylik
anordning utan att transportmedel
därvid framföres,

0 förbrukats eller försålts för förbrukning
för annat tekniskt ändamål
än motordrift dock ej för framställning
av vara som är lämpad eller avsedd
för motordrift eller förpackats
eller försålts för att förpackas i sådan
särskild förpackning om högst en liter
som avses i 1 § andra stycket,
samt

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn.

2 m o m.‘ På särskild prövning av
riksskatteverket ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må göras
för

a) bensin, som skattskyldig återtagit
annorledes än i samband med återgång
av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köpare,
samt

e) förbrukats eller försålts för förbrukning,
i samband med fabriksmessig
tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer å provbädd
eller å annan dylik anordning utan
att transportmedel därvid framföres,

g) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där,

h) försålts medförlustför den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför sig
till bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning
vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

2 mom. Regeringen eller den
myndighet regeringen bestämmer
äger om särskilda skäl föreligga medgiva
att bensin må inköpas av annan
än registrerad utan skatt mot försäkran
till den skattskyldige angående
bensinens användning.

‘Senaste lydelse 1971:252.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) bensin, som förbrukats eller försålts
för förbrukning vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet
Konungen bestämmer äger om särskilda
skäl föreligga medgiva att
bensin må inköpas av annan än registrerad
utan skatt eller med nedsatt
skatt mot försäkran till den skattskyldige
angående bensinens användning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin
för vilken skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om bensinskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

SkU 1975:25

8 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:209) om skatt på
sprit och vin1

dels att i 1 § ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att i 3 § 1 mom. orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 3 § 2 mom. ordet ”kontrollstyrelsen” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”riksskatteverket” i motsvarande form,
dels att rubriken till förordningen och 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om skatt på sprit och vin

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 morn.2 Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och
vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 50 öre för
varje hel volymprocent alkohol dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 5 kronor 20 öre
för liter och, såvitt avser annat vin
(lättvin), av I krona 60 öre för liter
dels med en procentavgift motsvarande
36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres av det
tingas vid varornas utminutering.

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 54 öre för
varje hel volymprocent alkohol dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent
(starkvin), av 6 kronor 5 öre för
liter och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 2 kronor för liter dels med
en procentavgift motsvarande 36
procent av utminuteringspriset.

belopp, som, skatten inberäknad, be -

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning tili förordningen
om skatt på sprit och vin skall hänvisningen i stället avse lagen om skatt
på sprit och vin.

1 Senaste lydelse av

I 8 1963:52

3 S 1 och 2 mom. 1961:182.

‘ Senaste lydelse 1974:230.

SkU 1975:25

9 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker1
dels att i 2 § 1 morn., 3 och 9 §§ ordet ”förordning” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”lag” i motsvarande form,
dels att rubriken till förordningen samt 1,7 och 8 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§J

Med maltdryck förstås varje jäst odestillerad dryck, som framställts
med torkat eller rostat malt såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock
skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast
om den innehåller högst 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger
1,8 viktprocent, som öl, om alkoholhalten överstiger 1,8 men icke 3,6
viktprocent, och som starköl, om alkoholhalten överstiger 3,6 viktprocent.
Lättöl skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest
innehåller jäst. Annat lättöl betecknas som lagrat. Öl skall anses vara
av t y p A , om alkoholhalten icke överstiger 2,8 viktprocent, och i annat
fall av t y p B.

Med läskedryck förstås kol- Med läskedryck förstås kol syrad

dryck, hänförlig till tulltaxe- syrad dryck, hänförlig till tulltaxenummer
22.01 eller 22.02. nummer 22.01, och sådan konsum tionsfärdig

dryck, hänförlig till tull laxe -nummer 22.02,22.07 eller22.09, som
innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol.
Med läskedryck förstås dock ej
dryck som utgör choklad, kaffe eller te.
Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning av malt- eller läskedrycker
för försäljning.

7 §3

För lagrat lättöl, öl, starköl och läs- För lagrat lättöl, öl, starköl och läs kedrycker,

som tillverkas inom lan- kedrycker, som tillverkas inom lan 1

Senaste lydelse av 3 § 1973:987, 1974:863 övergångsbest.

2 Senaste lydelse 1971:1229.

’ Senaste lydelse 1973:987, 1974:863 övergångsbest.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

det, skall, om ej annat följer av 8 §
fjärde och femte styckena, skatt erläggas
av tillverkaren. Skattskyldigheten
inträder då varan utlämnas frän
tillverkningsstället eller, såvitt angår
öl eller starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och
läskedrycker till landet skall, utom
i fall som avses i 8 § sjätte stycket,
skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
sjuttiofem öre för öl av typ A,
en krona femtio öre för öl av typ

två kronor femtio öre för starköl,
och

trettiotre öre för läskedrycker.

Föreslagen lydelse

det, skall, om ej annat följer av 8 §
fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder
då varan utlämnas från tillverkningsstället
eller, såvitt angår öl eller
starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och
läskedrycker till landet skall, utom
i fall som avses i 8 § femte stycket,
skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med
trettiotvå öre för lagrat lättöl,
nittiofem öre för öl av typ A,
en krona sjuttiofem öre för öl av typ

två kronor sjuttiofem öre för starköl,
och
fyrtio öre för läskedrycker.

8§‘

Tillverkare skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad,
under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker
förekommit, med uppgift om den myckenhet sådana drycker, som utlämnats
från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället
förtärt öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas
för varje tillverkningsställe.

Deklaration skall insändas inom femton dagar efter utgången av den månad
deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro, äger riksskatteverket medgiva, att deklaration
må insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre månader
efter utgången av den månad deklarationen avser.

I deklaration må särskilt för varje varuslag och, i fråga om öl, typ avdrag
göras för myckenhet, som

a) utförts ur riket eller förts till frihamn
eller, såvitt avser starköl, levererats
för försäljning i exportbutik
eller lagts upp på tullager som inrättats
för förvaring av proviant,

a) utförts ur riket eller förts till
svensk frihamn för annat ändamål än
att förbrukas där eller, såvitt avser
starköl, levererats för försäljning i
exportbutik eller lagts upp på tullager
sorn inrättats för förvaring av proviant,

‘Senaste lydelse 1973:987.

SkU 1975:25

N u va rande lydelse Föreslagen lydelse

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts med
skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter utlämning återinförts till
tillverkningsställets lager och för vilken
avdrag icke gjorts med stöd av
bestämmelserna under a)-c) ovan,
eller

e) förstörts utanför tillverkningsstället,
medan varan befunnit sig i
tillverkarens besittning.

Riksskatteverket prövar, om och i
vad män avdrag får göras även för
drycker, vars försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust pä grund av
bristande betalning från köpare.

Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom.
h rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521) skall skatt ej erläggas.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker skall hänvisningen
i stället avse lagen om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker.

d) efter utlämning återinförts till
tillverkningsställets lager och för vilken
avdrag icke gjorts med stöd av
bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) förstörts utanför tillverkningsstället,
medan varan befunnit sig i
tillverkarens besittning,

f) försålts med förlust för den skattskyldige,
i den mån förlusten hänför sig
till bristande betalning från köpare.

SkU 1975:25

10 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961:394)om tobaksskatt',
dels att 13 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1, 9 och 12 §§ orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1 och 12 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att rubriken till förordningen samt 2 och 7 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om tobaksskatt

2 S1

Nuvarande lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t. o. m. 1,7 12,0

II över 1,7 t. o. m. 3,0 15,7

.. Ill » 3,0 •• 5,0 18,6

„ IV 5,0 26,0

Cigarretter

grupp I t. o. m. 0,85 13,9

II över 0,85 t. o. m. 1,20 18,9

” III ” 1,20 ” 1,55 23,4

Röktobak - 64-

Tuggtobak - 21:60

Snus - 9:10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje
påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning
av en cigarrett.

'Senaste lydelse av I $ 1966:397.
'Senaste lydelse 1972:377.

SkU 1975:25

Föreslagen lydelse

För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans
myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I t. o. m. 1,7 12,0

" II över 1,7 t. o. m. 3,0 15,7

Cigarretter

grupp i t. o. m. 0,85 IS,9

III « 1,20 ” 1,55 24,4

» V » 1,90 32,4

Röktobak - 64:-

Tuggtobak - 21:60

Snus “ 9:10

För cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje
påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning
av en cigarrett.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §s

1 deklaration må avdrag göras för vara, som

a) förvärvats för återförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare
inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) av den skattskyldige eller för c) av den skattskyldige eller för

hans räkning utförts ur riket eller hans räkning utförts ur riket eller

förts till frihamn, förts till svensk frihamn/or annai än damål

än att förbrukas där,

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant, eller utförts
ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försäljning

i exportbutik,

e) försålts till den som enligt 7 § e) försålts till den som enligt 7 §

tullförordningen (1973:979) äger åt- tullförordningen (1973:979) äger åtnjuta
tullfrihet för varor, som införas njuta tullfrihet för varor, som införas

till riket. till riket,

På särskild prövning av riksskatteverket
ankommer, huruvida och i vad

' Senaste lydelse 1973:988.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

mån avdragjämväl må göras för vara,

a) som återtagits annorledes än i
samband med återgång av köp,

b) som tillhandahållits för framställning
av enligt denna förordning
icke skattepliktiga varor,

c) som tillhandahållits för vetenskapligt,
medicinskt eller likartat ändamål,

d) som tagits i anspråk för provning,
samt

e) vars försäljning förorsakat den
skattskyldige./öVtopa grund av bristande
betalning från köparen.

Föreslagen lydelse

f) tillhandahållits för framställning
av enligt denna lag icke skattepliktiga
varor eller för vetenskapligt,
medicinskt eller likartat ändamål,

g) tagits i anspråk för provning,

h) försålts med förlust för den
skattskyldige, /' den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från
köparen.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om tobaksskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om tobaksskatt.

SkU 1975:25

11 Förslag till

Lag om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom föreskrives att Anm. efter tulltaxenr 22.10 och 24.02 tulltaxan
(1971:920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 5

4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521), utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac 64--

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 48:-

Vin:

musserande:

champagne 27:-

annat 18:-

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ^:-

ej överstigande 14 volymprocent 9:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 S 4 mom.

h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker
fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 S 1 mom. lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin;
samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 4 kronor
för liter.

24 kap. Tobak

Anm.1 För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 $ andra stycket
lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966:394) om rätt för resande
m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med
följande belopp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

st. öre I kg kr.

Cigarrer och cigariller högst 3 20

mer än 3 40

Cigarretter högst 0,85 19

över 0,85 t.o. m. 1,20 24

” 1,20 32

Andra slag av färdiga

tobaksvaror 78:-

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975

1 Senaste lydelse 1974:231, 1974:885 övergångsbest.

J Senaste lydelse 1972:380.

SkU 1975:25

12 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar Härigenom

föreskrives i fråga om förordningen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar1

dels att i 13 § orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 1 och 12 SS ordet ”förordning” skall bytas ut mot "lag”,
dels att rubriken till förordningen samt 4, 6, 9 och 11 SS skall ha nedan
angivna lydelse.

Lag om avgift på vissa dryckesförpackningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 S1

Avgiftsskyldighet föreligger icke

1. när förpackning utan dryck inköpes inom eller införes till landet av
avgiftsskyldig som avses i 3 S,

2. när förpackning införes till landet under omständigheter som medför
tullfrihet enligt 7, 8, 11 eller 12 S tullförordningen (1973:979) eller förordningen
(1966:394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt.

Konungen kan förordna om ytterligare
undantag från avgiftsskyldighet.

6 S

Avgift utgår med 10 öre för varje Avgift utgår förförpackning som är
förpackning. tillverkad av metall med 30 öre och för

annanförpackning med 20 öre.

9 §

Uppkommer förlust på fordran,
som avser förpackningar för vilka
avgift redovisats, får avdrag göras för
det antal förpackningar som svarar
mot den uppkomna förlusten. Avdraget
får göras i deklaration för den

Uppkommer förlust på fordran,
som avser förpackningar för vilka
avgift redovisats, får avdrag göras för
det antal förpackningar som svarar
mot den avgift som belöper på den
uppkomna förlusten. Avdraget får

1 Senaste lydelse av
1 § 1973:995

12 § 1974:863 övergångsbest.
1 Senaste lydelse 1973:995.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

redovisningsperiod, under vilken
förlusten uppkommit. Har avdrag
gjorts och inflyter därefter betalning,
skall redovisning åter lämnas för det
antal förpackningar som svarar mot
det betalda beloppet.

Riksskatteverket kan besluta om
rätt till avdrag i deklaration för avgiftsbelagda
förpackningar som förstörs
vid dryckestillverkning.

Föreslagen lydelse

göras i deklaration för den redovisningsperiod,
under vilken förlusten
uppkommit. Har avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning, skall redovisning
åter lämnas för det antal
förpackningar som svarar mot det
betalda beloppet.

11 §

Har dryck som avses i 1 § utförts ur landet i förpackning, för vilken
avgift erlagts, återbetalar riksskatteverket på ansökan av den som utfört
varan den avgift som belöper på utförseln. Återbetalning sker ej av belopp
som för år räknat understiger 500 kronor.

Utföres avgiftspliktig förpackning Utföres avgiftspliktig förpackning
för förnyad användning hos ut- för förnyad användning hos utländsk
dryckestillverkare, kan riks- ländsk dryckestillverkare, medger

skatteverket på ansökan av tillverka- riksskatteverket på ansökan av till ren

eller dennes ombud medge åter- verkaren eller dennes ombud återbetalning
med 9 öre för varje utförd betalning av erlagd avgift för utförda

förpackning. Återbetalning medges förpackningar. Återbetalning medges
ej för större antal förpackningar än dock ej för större antal förpackningar

som svarar mot tidigare införsel till än som svarar mot 90% av tidigare

landet av avgiftspliktiga förpack- införsel till landet av avgiftspliktiga

ningar av samma slag med dryck. förpackningar av samma slag med

dryck.

Närmare föreskrifter om återbetalning av avgift meddelas av riksskatteverket.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. I samband med ikraftträdandet
iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser i 11 § andra stycket om återbetalning av avgift
gäller fortfarande i fråga om förpackningar som utföres ur landet under
tiden den 11 maj- den 31 augusti 1975.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om avgift på vissa dryckesförpackningar skall hänvisningen i stället avse
lagen om avgift på vissa dryckesförpackningar.

SkU 1975:25

13 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter
dels att förordningen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni månad
1979,

dels att rubriken till förordningen samt 1-3 §§ skall ha nedan angivna
lydelse.

Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Särskild beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift erlägges,
i den mån skatteplikt föreligger ges, i den mån skatteplikt föreligger

enligt förordningen (1957:262) om all- enligt lagen (1957:262) om allmän

män energiskatt, enligt denna för- energiskatt, enligt denna lag för

ordning för

1. bensin avsedd för motordrift, dock ej flyg- och reabensin,

2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

Särskild beredskapsavgift utgår för
bensin med tvä öre för liter och för
motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med tre kronor för kubikmeter.

Förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt äger i övrigt motsvarande
tillämpning på beredskapsavgift
enligt denna förordning. I deklaration
som avses i 23 § 1 mom.
nämnda förordning får dock i fråga
om särskild beredskapsavgift i stället
för vad som föreskrives i 24 § i förordningen
avdrag göras för bränsle,
som

1. i avgiftsbelagt skick förvärvats
egen rörelse,

Särskild beredskapsavgift utgår för
bensin med fem öre för liter och för
motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med fem kronor för kubikmeter.

Lagen (1957:262) om allmän energiskatt
äger i övrigt motsvarande tilllämpning
på beredskapsavgift enligt
denna lag. I deklaration som avses
i 23 § 1 mom. nämnda lag får dock
i fråga om särskild beredskapsavgift
i stället för vad som föreskrives i 24 §

i lagen avdrag göras för bränsle, som

för återförsäljning eller förbrukning i

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik,

4. av den avgiftspliktige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till frihamn, samt

5. avgiftspliktig förbrukat eller
försålt för förbrukning för annat ändamål
än energialstring.

Riksskatteverket kan efter samråd
med överstyrelsen för ekonomiskt försvar
besluta om avdrag i andra fall än
som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat ändamål
än att förbrukas där,

5. avgiftspliktig förbrukat eller
försålt för förbrukning för annat ändamål
än energialstring,

6. försålts med förlust för den avgiftspliktige,
i den mån förlusten hänför
sig till bristande betalning frän köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall hänvisningen i stället
avse lagen om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

SkU 1975:25

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 19 kap. 1, 3-4a och 7 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

1§2

Arbetsgivare skall enligt vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för
tilläggspension.

Avgift till sjukförsäkringen och till folkpensioneringen utgår å summan
av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar
eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller,
där fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen,
annan ersättning för utfört arbete.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren
under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner
i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 11 kap. 2 § andra stycket är för handen, annan ersättning för
utfört arbete, sedan från nämnda summa dragits ett belopp motsvarande
det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade
genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall
arbetstagare, som under hela året varit anställd med full arbetstid, räknas
såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under året varit anställd i mindre
omfattning, medräknas i motsvarande mån. Det antal arbetstimmar per
år som i allmänhet skall anses motsvara full arbetstid fastställes av regeringen
efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare
beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift
beräknas på sätt som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak
samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligt Vid beräkning av avgift enligt
denna paragraf skall hänsyn icke ta- denna paragraf skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön under gas till arbetstagare, vars lön under

året ej uppgått till femhundra kronor året ej uppgått till femhundra kro och

ej heller till arbetstagares lön eller nor. Vad gäller sjukförsäkringen och

1 Lagen omtryckt 1973:908.
! Senaste lydelse 1974:790.

4 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

Föreslagen lydelse

folkpensioneringen skall vidare, där
ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten är för handen,
vid beräkning av avgift bortses från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
Såvitt angår försäkringen
för tilläggspension skall
hänsyn icke tagas till arbetstagares lön
eller ersättning i vad den för år räknat
överstiger sju och en halvgånger det vid
årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt
angår försäkringen för tilläggspension
skall vidare bortses från arbetstagare,
som vid årets ingång uppnått
sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare
i fall då lön eller annan
ersättning till honom antingen enligt

11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket
icke räknas såsom inkomst av anställning
eller, om arbetstagaren icke
är svensk medborgare och ej heller
är bosatt härstädes, avser arbete
utom riket.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för

vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen

motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt 3 kap. 16 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de
fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3 §

Försäkrad, som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa,
skall för nämnda år erlägga socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen under förutsättning att han under året
haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 §. Avgift erlägges dock
ej av den som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder och ej heller
av den som för december månad samma åt åtnjutit ålderspension eller förtidspension
enligt denna lag.

Vid beräkning av avgift enligt för- Vid beräkning av avgift enligt första
stycket tages icke hänsyn till in- sta stycket tages icke hänsyn till inkomst
som för år räknat ej uppgått komst som för år räknat ej uppgått

Nuvarande lydelse

ersättning i vad den för år räknat överstiger
sju och en halvgånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. Vad gäller
sjukförsäkringen och folkpensioneringen
skall vidare, där ej fall som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten är för handen, vid beräkning
av avgift bortses från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt försäkrad
enligt lagen om yrkesskadeförsäkring.
Såvitt angår försäkringen
för tilläggspension skall bortses från
arbetstagare, som vid årets ingång
uppnått sextiofem års ålder, så ock
från arbetstagare i fall då lön eller
annan ersättning till honom antingen
enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde
stycket icke räknas såsom inkomst
av anställning eller, om arbetstagaren
icke är svensk medborgare
och ej heller är bosatt härstädes,
avser arbete utom riket.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till femhundra kronor eller till den del till femhundra kronor.
den överstiger sju och en halv gånger
det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Har den försäkrade haft inkomst
såväl av anställning som av annat förvärvsarbete,
tages icke hänsyn till sistnämnda
inkomst till den del summan
av inkomsterna överstiger sju och en
halv gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts penionsgrundande inkomst
på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år erlägga
tilläggspensionsavgift å den pensionsgrundande inkomsten, i vad
denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket

d).

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med sju procent av det
belopp, varå avgiften skall beräknas.
För försäkrad som på grund av
undantagande enligt 11 kap. 7 § ej
omfattas av sjukpenningförsäkringen
eller för vilken försäkringen enligt

3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas
dock avgift enligt 2 § efter
den lägre procentsats som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med hänsyn
till den inverkan undantagandet
eller karenstiden bedömes få på försäkringens
utgifter. Influtna avgifter
fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna
till täckande av deras
utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligt
lagen (1974:525) om ersättning

4 §’

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med åtta procent av
det belopp, varå avgiften skall beräknas.
För försäkrad som på grund
av undantagande enligt 11 kap. 7§
ej omfattas av sjukpenningförsäkringen
eller för vilken försäkringen
enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid,
beräknas dock avgift enligt 2 §
efter den lägre procentsats som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer
med hänsyn till den inverkan
undantagandet eller karenstiden bedömes
få på försäkringens utgifter.
Influtna avgifter fördelas mellan de
allmänna försäkringskassorna till
täckande av deras utgifter under året
för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat
de utgifter för läkemedel och
kostnader enligt lagen (1974:525) om

1 Senaste lydelse 1974:977.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassorna,
samt för förvaltning, till den del utgifterna
icke täckas av statsbidrag
enligt 7 §. Influtna avgifter skola
även täcka de kostnader som under
året uppkommit för centrala studiestödsnämnden
i anledning av att
återbetalningspliktiga studiemedel,
som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:
349) icke skola återbetalas, till den
del kostnaderna icke skola täckas
med statliga medel enligt 7 § andra
stycket. För reglering av över- och
underskott skall finnas en fond, benämnd
allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen
fastställer grunderna för överförandet
av medel till och från fonden.

ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m., som åvila
kassorna, samt för förvaltning, till
den del utgifterna icke täckas av
statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter
skola även täcka de kostnader
som under året uppkommit för centrala
studiestödsnämnden i anledning
av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas,
till den del kostnaderna icke
skola täckas med statliga medel enligt
7 § andra stycket. För reglering
av över- och underskott skall finnas
en fond, benämnd allmänna
sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer grunderna för
överförandet av medel till och från

fonden.

I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen
enligt procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst
år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda
andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och
hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober
under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes.
Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en bruttodräktighet understigande
trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 § skall utgå med fyra
och sju tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas.
I fråga om sådan arbetstagare
hos redare som avses i 1 § första
stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt
beräknas dock avgiften

Avgift till folkpensioneringen enligt
1 eller 3 § skall utgå med sex och
två tiondels procent av det belopp,
på vilket avgiften skall beräknas. I
fråga om sådan arbetstagare hos redare
som avses i 1 § första stycket
lagen (1958:295) om sjömansskatt
beräknas dock avgiften efter den läg -

4 Senaste lydelse 1974:784.

SkU 1975:25

Nuvarande lydelse

efter den lägre procentsats som regeringen
fastställer med motsvarande
tillämpning av 4 § andra stycket.
Avgifterna tillföras staten.

Föreslagen lydelse

re procentsats som regeringen fastställer
med motsvarande tillämpning
av 4 § andra stycket. Avgifterna
tillföras staten.

Statsbidrag utgår för varje år
med en fjärdedel av allmän försäkringskassas
utgifter för sjukförsäkringsförmåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader enligt
lagen (1974:525) om ersättning
för viss fodelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan,
samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje
år med en fjärdedel av de kostnader
som under året uppkommit för
centrala studiestödsnämnden i anledning
av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas.

Statsbidrag utgår för varje år
med femton procent av allmän försäkringskassas
utgifter för sjukforsäkringsformåner,
inberäknat de utgifter
för läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974:525) om ersättning
för viss fodelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan,
samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje
år med femton procent av de kostnader
som under året uppkommit för
centrala studiestödsnämnden i anledning
av att återbetalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes
sjukperiod, enligt studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift och statsbidrag som belöper på tid före ikraftträdandet.

5 Senaste lydelse 1974:977.

SkU 1975:25

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att 38 § lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §‘

Arbetsgivare erlägger för varje år försäkringsavgift enligt vad nedan sägs.

Avgift utgår å summan av vad arbetsgivaren under året utgivit till arbetstagare,
som omfattas av obligatorisk försäkring enligt denna lag, såsom
lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkning av avgift skall hän- Vid beräkning av avgift skall hänsyn
icke tagas till arbetstagares lön i syn icke tagas till arbetstagare, vars

vad den för år räknat överstiger sju och lön under året understigit femhund en

halvgånger det vid årets ingång gäl- ra kronor.

lande basbeloppet. Hänsyn skall ej
heller tagas till arbetstagare, vars lön
under året understigit femhundra
kronor.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande
barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen
ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1974:791.

SkU 1975:25

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering Härigenom

föreskrives att 2 § lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks
pensionering1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Redareavgift utgår för varje år å
vad redaren sammanlagt under året
utgivit i lön till sådana arbetstagare,
som avses i 1 § första stycket lagen
den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje redare
å lön i penningar och naturaförmåner
i form av kost eller bostad, sedan
därifrån för varje arbetstagare dragits
sådan del av lön, som för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det i
1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring avsedda basbelopp som gäller
vid årets ingång. Vid beräkningen
skall bortses från arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra
kronor, och arbetstagare som icke
är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Föreslagen lydelse
8‘

Redareavgift utgår för varje år å
vad redaren sammanlagt under året
utgivit i lön till sådana arbetstagare,
som avses i 1 § första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje redare
å lön i penningar och naturaförmåner
i form av kost eller bostad. Vid beräkningen
skall bortses från arbetstagare,
vars lön under äret understigit
femhundra kronor, och arbetstagare
som icke är obligatoriskt försäkrad
enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

i 3 kap. 16 § lagen (1962:381)om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej

1 Lagen omtryckt 1968:612.

1 Senaste lydelse 1974:792.

Skll 1975:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande
barn för arbete utfört i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej för ske vid inkomsttaxeringen.

heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej för
ske vid inkomsttaxeringen.

Regeringen fastställer procentsats för redareavgiften med hänsyn till det
avgiftsbehov som föranledes av de enligt 1 § bestämda eller eljest gällande
grunderna för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats för tillämpas tidigast
för året näst efter det år varunder den fastställts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

SkU 1975:25

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med sex tiondels procent
av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad,
som arbetsgivare under året utgivit till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren
skall påföras avgift enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken är att
hänföra till näringsgrenen byggnadsindustri i näringsgrensindelningen
för yrkesskadestatistik.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift
skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren
under året ej uppgått till
femhundra kronor, och ej heller till
arbetstagares lön i vad lönen för år
räknat överstiger sju och en halv gånger
det i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring avsedda basbeloppet
som gäller vid årets ingång.

i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.
Avgift erlägges ej heller för
lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande
barn för arbete utfört i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift
skall hänsyn icke tagas
till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren
under året ej uppgått till
femhundra kronor.

i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får
ske vid inkomsttaxeringen.

Angående debitering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt
är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1962:134. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:793.

1 Senaste lydelse 1974:793.

SkU 1975:25

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1970:742) om lönegarantiavgift skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Arbetsgivare erlägger årligen lönegarantiavgift med belopp som motsvarar
en femtiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit
som lön till arbetstagare i pengar elter naturaförmåner i form av kost eller
bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen
(1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagares lön eller icke hänsyn till arbetstagare, vars lön

ersättning i vad den för år räknat över- under året understigit femhundra

stiger sju och en halv gånger det vid kronor. Vidare bortses vid denna be årets

ingång gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som icke

ligt lagen om allmän försäkring. Hän- är obligatoriskt försäkrad enligt läsart
tages ej heller //'//arbetstagare, vars gen (1954:243) om yrkesskadeförsäk lön

under året understigit femhund- ring, om ej fall som avses i 3 kap.

ra kronor. Vidare bortses vid denna 2 § andra stycket sista punkten lagen

beräkning från arbetstagare, som om allmän försäkring är för handen,

icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
om ej fall som avses i 3 kap.

2 S andra stycket sista punkten lagen
om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift
erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn
för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej
får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1974:795.

SkU 1975:25

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 3 5 lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §'

Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift med belopp som motsvarar
en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön
i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagares lön i vad
den för år räknat överstiger sju och en
halv gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Hänsyn tages ej
heller till arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor.
Vidare bortses vid denna beräkning
från arbetstagare, som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagare, vars lön
under året understigit femhundra
kronor. Vidare bortses vid denna beräkning
från arbetstagare, som icke
är obligatoriskt försäkrad enligt lagen(1954:243)om
yrkesskadeförsäkring.

i 3 kap. 16 S lagen (1962:381)om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn förarbete
utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej för
ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1974:796.

SkU 1975:25

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen
och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §'

Arbetsgivare erlägger årligen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar
fyra tiondels procent av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit
som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost
eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten
lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagarens lön el- icke hänsyn till arbetstagare, vars lön

ler ersättning i vad den för dr räknat under året understigit femhundra

överstiger sju och en halv gänger det vid kronor. Vidare bortses vid denna be årets

ingång gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som icke

ligt lagen (1962:381) om allmän för- är obligatoriskt försäkrad enligt la säkring.

Hänsyn tages ej heller till ar- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäkbetstagare,
vars lön under året un- ring, om ej fall som avses i 3 kap.

derstigit femhundra kronor. Vidare 2 § andra stycket sista punkten lagen

bortses vid denna beräkning från ar- (1962:381) om allmän försäkring är
betstagare, som icke är obligatoriskt för handen,
försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen (1962:381) om allmän
försäkring är för handen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller

fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1974:797.

SkU 1975:25

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrives att 20 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.‘ skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §

Preliminär avgift för visst år skall
utgå med belopp motsvarande arbetsgivarens
under nästföregående
år debiterade slutliga avgift. Äro de
för utgiftsåret gällande procentsatserna
för avgiftsuttaget enligt lagen
om allmän försäkring högre eller lägre
än procentsatserna för det år som
den sålunda debiterade slutliga avgiften
avser, skall hänsyn härtill tagas
vid bestämmandet av den preliminära
avgiften. Regeringen äger
förordna att hänsyn skall tagas även
till mera betydande ändring, som avgiftsunderlaget
kan antagas komma
att undergå till följd av den allmänna
löneutvecklingen.

Preliminär avgift för visst år skall
utgå med belopp motsvarande arbetsgivarens
under nästföregående
år debiterade slutliga avgift. Äro de
för utgiftsåret gällande procentsatserna
för avgiftsuttaget högre eller
lägre än procentsatserna för det år
som den sålunda debiterade slutliga
avgiften avser eller ha avgiftsbestämmelserna
undergått annan ändring av
betydelse, skall hänsyn härtill tagas
vid bestämmandet av den preliminära
avgiften. Regeringen äger förordna
att hänsyn skall tagas även till
mera betydande ändring, som avgiftsunderlaget
kan antagas komma
att undergå till följd av den allmänna

löneutvecklingen.

Har slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgivaren,
skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den
preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilket beräknas så nära som
möjligt komma att motsvara den slutliga avgiften.

Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras,
därest det kan antagas, att den slutliga avgiften för samma år kommer
att avvika från den i första stycket angivna slutliga avgiften med minst
en femtedel av sistnämnda avgift. Särskild beräkning må ske även i annat
fall än nyss är sagt, därest skillnaden mellan eljest utgående preliminär
avgift och påräknelig slutlig avgift skulle bliva mer betydande eller annan
särskild omständighet föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

‘Lagen omtryckt 1974:938.

SkU 1975:25

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom foreskrives att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§J

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon
kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst
räknas icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om
allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9
kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17

kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från

pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag
må vara föranledd att utgiva.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten må överstiga med förmögenheten må överstiga

för den som är gift fyrtiotusen kronor, för den som är gift sextiotusen kro och

för annan femtiotusen kronor. nor, och för annan sjuttiofemtusen

kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas
utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal
kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

1 Lagen omtryckt 1973:909.

‘Senaste lydelse 1974:786.

SkU 1975:25

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring

Härigenom föreskrives att 16 § lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
16 §'

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1^4 övergångsbestämmelserna
till lagen den 5 maj 1960
(nr 99) angående ändring i lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga motsvarande
tillämpning. Dock skall beträffande
änkepension efter man, som
avlidit före den 1 juli 1960, i stället
för 8 § första stycket lagen om folkpensionering
i lagrummets lydelse
före nämnda tidpunkt gälla, att sådan
pension minskas med en tredjedel
av den pensionsberättigades
årsinkomst i vad den må överstiga
tvåtusen kronor. Vid tillämpning i
fall som nu sagts av 13 § 2 mom.
sistnämnda lag skall ock procenttalet
20 utbytas mot 10 samt beloppet

20 000 kronor utbytas mot 50 000
kronor.

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestämmelserna
till lagen den 5 maj 1960
(nr 99) angående ändring i lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga motsvarande
tillämpning. Dock skall beträffande
änkepension efter man, som avlidit
före den 1 juli 1960, i stället för
8 § första stycket lagen om folkpensionering
i lagrummets lydelse före
nämnda tidpunkt gälla, att sådan
pension minskas med en tredjedel
av den pensionsberättigades årsinkomst
i vad den må överstiga tvåtusen
kronor. Vid tillämpning i fall
som nu sagts av 13$ 2 mom. sistnämnda
lag skall ock procenttalet 20
utbytas mot 10 samt beloppet 20 000
kronor utbytas mot 75 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

‘Senaste lydelse 1970:188.

SkU 1975:25

Motionerna

Med anledning av propositionen har bl. a. väckts följande till skatteutskottet
hänvisade motioner, nämligen

1975:2002 av herrar Norrby (c) och Torwald (c) vari hemställs att riksdagen
antar nedan angiven lydelse av 46 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370):

46 S

3 mom. Ha makar yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst

av rörelse eller jordbruksfastighet 25 96 av nettointäkten av rörelse respektive
jordbruk och i fråga om inkomst av tjänst 25 % av inkomsten, i båda fallen
dock högst 2 000 kronor.

Har gift skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år haft A-inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete i förvärvskällan,
må den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens
arbetsinsats, dock med högst 2 000 kronor.

Avdrag enligt sagda kommun.

1975:2003 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) vari hemställs att riksdagen
antar nedan angiven lydelse av 2 S 4 mom. uppbördslagen (1953:272):

2 §

4 mom. Skattereduktion åtnjutes

av ogift 1 800 kronor,

av gift skattskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt nämnda förordning
som understiger 6 000, med 30 % av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten,

skattereduktionen enligt enligt förordningen om statlig inkomstskatt,

med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda förordning
som understiger 3 000 kronor, med 30 % av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 3 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Skattereduktion sker preliminär A-skatt.

1975:2045 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att 24 Ii 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) ändras så att som intäkt
av fastighet upptas ett belopp, motsvarande för helt år räknat två procent
av den del av fastighetens taxeringsvärde som inte överstiger 200 000 kr.,
fyra procent av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 250 000 kr.,
åtta procent av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 300 000 kr.
samt tio procent av den del av fastighetens taxeringsvärde som överstiger
300 000 kr.;

1975:2046 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar

SkU 1975:25

1. att höjningen av förpackningsskatten räknas per från dryckestillverkaren
utlevererad förpackning,

2. att produktskatten för drycker differentieras efter halten av fruktråvaran; 1975:2105

av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen uttalar vad i motionen anförts angående huvudprincipen
för beskattningen av drycker;

1975:2106 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkterna 1-7 och 13-16
hemställs att riksdagen

1. beslutar antaga nedan föreslagen lydelse av 10 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt:

10 8

1 m o ni. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 6 % av den
beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20 000 men icke	25 000 kr.:	1 200 kr. för	20 000 kr. och	10 % av återstoden
25 000 ” ”	30 000 kr.:	1 700 ” ”	25 000 " ’’	16% ”
30 000 ” ”	35 000 kr.:	2 500 ” ”	30 000 ” ”	18 % "
35 000 ” ”	40 000 kr.:	3 400 ” ”	35 000 ” ”	24% ”
40 000 " ”	45 000 kr.:	4 600 ” ”	40 000 ” ”	29% ”
45 000 ” ”	65 000 kr.:	6 050 ” ”	45 000 ” ”	34% ”
65 000 ” ”	70 000 kr.:	12 850 ” ”	65 000 ” ”	40% ”
70 000 ” ”	80 000 kr.:	14 850 ” ”	70 000 ” ”	45 % ”
80 000 ” ”	100 000 kr.:	19 350 ” ’’	80 000 ” ”	48 % ”
100 000 ” ”	150 000 kr.:	28 950 ” ”	100 000 ” ”	52 % ”
150 000 ” ”		54 950 ” ”	150 000 ” ”	56% ”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 % av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten
belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 56 % av denna
inkomstdel.

2. beslutar, att hos regeringen hemställa om förslag under innevarande
år vad gäller de faktiskt sambeskattades problem,

3. avslår förslaget i propositionen att garantiregeln i punkt 3 i övergångsbestämmelserna
till förslaget till Lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) tidsbegränsas till 1977 års taxering,

5 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

4. beslutar, att det avdrag för pensionärer som beräknas med hänsyn
till skattskyldigs statligt taxerade inkomst inte skall påverkas av makes förmögenhet
i enlighet med vad i motionen anförts,

5. beslutar om en anpassning av sjömansskatten till de nya reglerna för
statlig inkomstskatt i enlighet med vad i motionen anförts,

6. beslutar att det s. k. villaavdraget skall höjas till 1 000 kr.,

7. beslutar, att gränserna för intäktsprocenten vid småhusbeskattningen
fastställs till 2 % upp till 200 000 kr., 4 % i skiktet från 200 000 till 300 000
kr. samt 8% över 300 000 kr.,

13. avslår förslaget i propositionen om att skatt skall utgå på s. k. stilldrinkar
(tulltaxenummer 22.07 och 22.09),

14. beslutar, att skatten på lättöl skall utgå med 27 öre per liter i stället
för som i propositionen föreslagits med 32 öre,

15. avslår förslaget till lag om ändring i förordningen om avgift på vissa
dryckesförpackningar,

16. beslutar, att hos regeringen hemställa om tilläggsdirektiv till besparingsutredningen
med uppgift att med förtur utarbeta förslag till besparingar
av storleksordningen I miljard kr.;

1975:2107 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att det s. k. villaavdraget skall vara 1000 kr.,

2. att den skattepliktiga intäkten av en- och tvåfamiljsfastighet skall motsvara
2 96 av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 200 000 kr.,

4 % av den del som ligger mellan 200 000 och 250 000 kr. samt i övrigt
enligt förslaget i propositionen;

1975:2108 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar,
att hos regeringen anhålla om förslag till riksdagen under hösten 1975 beträffande
rätt till individuell beskattning i de fall då två makar är verksamma
i ett av dem drivet företag inom jordbruk, småindustri, hantverk, handel
eller annan rörelse i enlighet med vad som har anförts i motionen;

1975:2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari under punkterna 1, 2
och 6-9 hemställs att riksdagen beslutar

1. att anta följande
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 10 S 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 10 000 kr.: 2 % av den beskattningsbara
inkomsten;

när den beskattningsbara inkomsten överstiger

SkU 1975:25

10 000 men icke	22 000 kr	200 kr. för	10 000 kr. och	2,5 % av återstoden
22 000 ”	25 000 ”	500 ” ”	22 000 ” ”	17	% "
25 000 ”	30 000 ”	1 010 ” ”	25 000 ” ”	22	% "
30 000 ”	40 000 ”	2 110” "	30 000 ” ”	28	% ”
40 000 "	45 000 ”	4 910 ” ”	40 000 ” ”	33	% "
45 000 ”	65 000 ”	6 650 ” ”	45 000 ” ”	38	% "
65 000 ”	70 000 ”	14 250 ” ”	65 000 ” ”	43	% "
70 000 ”	100 000 ”	16 310” ”	70 000 ” ”	52	96 ”
100 000 ”	150 000 ”	31 910 ” ”	100 000 ” ”	54	% ”
150 000 kr.		58 910 ” ”	150 000 ” ”	58	% ”

2. att avslå regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) i vad avser 39 ij 3 morn.,

6. att avslå förslaget till lag om ändring i förordningen (1957:209) om

skatt på sprit och vin,

7. att avslå förslaget till lag om ändring i förordningen (1960:253) om

tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

8. att avslå förslaget till lag om ändring i förordningen (1961:394) om
tobaksskatt,

9. att den i 10 § 2 mom. a) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angivna procentsatsen för beskattning av svenska aktiebolag, m. m. höjs
från 40 till 50 % från och med den 1 juli 1975;

1975:2113 av herr Löfgren (fp) vari hemställs att riksdagen uppdrar åt
regeringen att utreda frågan om nya former för att komma till rätta med
de oskäliga prisökningarna på fastighetsvärdena och de faktiska boendekostnadernas
ökning, utan de nackdelar som nuvarande återkommande omtaxering
av fastigheterna medför, samt i övrigt härvid beakta vad i motionen
anförts;

1975:2114 av herrar Löfgren (fp) och Ahlmark (fp) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande

a. tidtabellen för de tre skatteutredningarnas arbete samt

b. samordning av utredningarnas arbete och förstärkning av deras kansliresurser; 1975:2115

av fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Henmark (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att höjningen av förpackningsavgiften fåren sådan utformning att den
från konkurrenssynpunkt är fullt neutral,

2. att vid fastställande av produktskatten för läskedrycker hänsyn tas
till den i drycken ingående halten av fruktråvara;

SkU 1975:25

1975:2118 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att samma förmånliga värdering som gäller vissa egnahems- och
mindre jordbruksfastigheter också skall gälla bostadsrättslägenheter vid bedömning
av frågan om reduktion av det extra avdraget för folkpensionärer;

1975:2119 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
antar det vid propositionen fogade förslaget till lagom ändring i förordningen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker med
den ändringen att 7 S erhåller följande som motionärens förslag betecknade
lydelse:

Propositionens förslag

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker,
som tillverkas inom landet,
skall, om ej annat följer av 8 S
fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder
då varan utlämnas från tillverkningsstället
eller, såvitt angår öl eller
starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och
läskedrycker till landet skall, utom
i fall som avses i 8 S femte stycket,
skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 S lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med
trettiotvå öre för lagrat lättöl,
nittiofem öre för öl av typ A,
en krona sjuttiofem öre för öl av
typ B, B,

två kronor sjuttiofem öre för starköl,
och

fyrtio öre för läskedrycker.

Motionärens förslag

För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker
som tillverkas inom landet,
skall, om ej annat följer av 8 5
fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder
då varan utlämnas från tillverkningsstället
eller, såvitt angår öl eller
starköl, där förtäres.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och
läskedrycker till landet skall, utom
i fall som avses i 8 !; femte stycket,
skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om
skatten. Därjämte gäller 46 S lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med
tjugotvå öre för lagrat lättöl
nittiofem öre för öl av typ A,
en krona åttio öre för öl av typ

två kronor arno öre för starköl, och
fyrtio öre för läskedrycker.

1975:2120 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att schablonavdraget vid beräkning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastighet
fr. o. m. år 1976 skall vara 1000 kr.

Yrkandena under punkterna 8-10 i motionen 1975:2106 och yrkandet
under punkten 3 i motionen 1975:2109 har hänvisats till socialförsäkringsutskottet.
Yrkandet under punkten 10 i motionen 1975:2109 har hänvisats
till socialutskottet.

SkU 1975:25

Yrkandena under punkterna 11 och 12 i motionen 1975:2106 och yrkandena
under punkterna 4 och 5 i motionen 1975:2109 behandlar skatteutskottet
i annat sammanhang.

De med anledning av propositionen väckta motionerna 1975:2112 av herr
Lothigius m. fl. (m), 1975:2116 av herr Polstam m. 11. (c), 1975:2121 av herr
Åkerlind m. fl. (m) och 1975:2122 av herr Åsling m. fl. (c) angår energibeskattningen
och behandlas av utskottet i annat sammanhang.

1 detta sammanhang behandlas också de vid riksmötets början väckta
motionerna

1975:135 av herr Torwald m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att beloppet 150000 kr. i 24 ^ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
ändras till 200 000 kr.;

1975:192 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen beträffande skattepolitikens
allmänna inriktning på kort och lång sikt;

1975:194 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till skyndsamma ändringar i skattelagstiftningen
för att förhindra att taxeringsvärdehöjningarna vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering slår igenom i ökade boendekostnader och ökad skattebelastning
på bl. a. jordbruksföretag;

1975:230 av herr Bohman m. fl. (m) vari - under hänvisning till motionen
1975:300 - hemställs att riksdagen

1. beslutar att, i enlighet med vad som i motionen 1975:300 anförts,
gränserna för intäktsprocenten vid småhusbeskattningen fastställs till 2 %
upp till 200 000 kr., 4 % i skiktet från 200 000 till 300 000 kr. samt 8 %
över 300 000 kr.,

2. anhåller om förslag till bostadssparande i enlighet med vad som i motionen
1975:300 anförts;

1975:231 av herr Helén m. fl. (fp) vari under punkten 5 hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om en skattereform för mindre och
medelstora företag omfattande

5. slopad faktisk sambeskattning av makar verksamma i den egna rörelsen; 1975:234

av herrar Henmark (fp) och Jonsson i Mora (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar hemställa att regeringen sedan resultatet av fastighetstaxeringen
redovisats, framlägger förslag till åtgärder som hindrar att
folkpensionärernas ekonomiska läge försämras genom höjda taxeringsvärden; 1975:314

av herr Gustafsson i Säffle m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att det allmänna schablonavdraget,
vid beräkning av inkomst av tjänst, bör höjas till 200 kr.;

SkU 1975:25

1975:315 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag till riksdagen under år 1975 beträffande rätt
till individuell beskattning i de fall då två makar båda är verksamma i
ett av dem drivet företag inom jordbruk, småindustri, hantverk, handel
eller annan rörelse i enlighet med vad som har anförts i motionen;

1975:424 av herr Bergman i Göteborg (s) vari hemställs att riksdagen
uppdrar åt regeringen att undersöka konsekvenserna av nuvarande beskattningsregler
för upprustning och ombyggnad av bostadsfastigheter och med
ledning därav till riksdagen lämnar förslag till ändrade regler;

1975:428 av fru Diesen (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändring av bestämmelserna beträffande beskattning av tvåfamiljshus
i enlighet med vad i motionen anförts;

1975:431 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar anta följande författningsförslag:

A. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom

förordnas att 11 5 1 mom. förordningen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

115

1 m o m. Statlig förmögenhetsskatt familjestiftelse utgöra: närden be skattningsbara

förmögenheten icke överstiger 250 000 kronor: 2 % av den del
av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 150 000 kronor; när
den beskattningsbara förmögenheten överstiger 250 000 men icke 400 000 kronor:
2 000 kronor och 2,5 % av återstoden; 400 000 men icke 1 000 000 kronor:

5 750 kronor för 400 000 kronor och 3 % av återstoden; 1 000 000 kronor:
23 750 kronor för 1 000 000 kronor och 3,5 % av återstoden.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare
år.

B. Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall

Härigenom förordnas att 3 § förordningen (1970:172) om begränsning av
skatt i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

3 5

Vid prövning beskattningsbara inkomsten.

Spärrbeloppet utgör 85 procent av den del av den skattskyldiges enligt

SkU 1975:25

forsta stycket beskattningsbara inkomst som ej överstiger 200 000 kronor och
90 procent av överskjutande belopp.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
gäller i fråga om skatt på grund av 1975 eller tidigare års taxering och eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år.

1975:684 av fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer om skyndsamma förslag till ändringar i skattelagstiftningen
i syfte att eliminera den kraftiga ökningen av förmögenhetsbeskattningen,
som blir en följd av de höjda taxeringsvärdena på skogsoch
jordbruksfastigheter;

1974:695 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar önskvärdheten av att de berörda utredningarna
i sitt arbete

a. uppehåller ett kontinuerligt inbördes samarbete,

b. erhåller arbetsmässiga resurser så att ett slutligt resultat kan åstadkommas
snarast möjligt,

c. inriktar sig på att utredningsresultaten underlättar en framtida bedömning
av skattepolitikens utformning,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen i övrigt
anförts beträffande behovet av ett samordnat skattesystem;

1975:697 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar om höjning av gränsen för avgiftsbefrielse från den s. k.
egenavgiften från nuvarande 10 000 kr. omsättning per år till 20 000 kr.
omsättning per år för egna företagare;

1975:699 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen anhåller om sådan ändring i skattelagen
att skattskyldig jordbrukare jämställs med övriga skattskyldiga i förvärvsavdragshänseende; 1975:708

av herr Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till regeringen hemställer om förslag till ändring i reglerna för förmögenhetsbeskattningen
i enlighet med vad som i motionen anförts;

1975:715 av herr Åberg (fp) vari hemställs att riksdagen måtte för den
grupp av egenföretagare till vilken yrkesfiskare räknas höja den avgiftsfria
gränsen för erläggande av arbetsgivaravgifter fr. o. m. 1976 års ingång;

1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975:1020 - under punkterna A, B, C, D, E, Fl, F2, F6, G och M hemställs
att riksdagen

SkU 1975:25

A. hos regeringen begär att skatteutredningen ges tilläggsdirektiv att utarbeta
en femårig skattesänkningsplan i enlighet med vad som i motionen
1975:1020 anförts, innefattande bl. a. en planmässig sänkning av marginalskatterna,

B. för att förbättra situationen för barnfamiljer med hemmavarande make
beslutar medge ett extra familjeavdrag om 2 000 kr.,

C. hos regeringen begär att skatteutredningen ges tilläggsdirektiv att utarbeta
förslag, ägnade att förbättra situationen för barnfamiljer med hemmavarande
make,

D. för barnfamiljer där båda makarna förvärvsarbetar, liksom för ensamstående
familjeförsörjare, beslutar medge rätt till avdrag vid taxeringen för
styrkta barntillsynskostnader i enlighet med vad som i motionen anförts,

E. hos regeringen hemställer om initiativ till nya förhandlingar, syftande
till ett kommunalt skattestopp,

F 1. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till att
ett system för generös premiering av det frivilliga hushållssparande! införs,
som tar särskild hänsyn till de lägre inkomsttagarna och barnfamiljernas
situation,

F 2. hos regeringen hemställer om utredning och förslag, syftande till
att skattereglerna så utformas att arbetsmarknadens parter finner det förmånligt
att sluta avtal, som innebär att en del av löneökningen för dem
som så önskar kan utgå i form av sparande, s. k. sparlön,

F 6. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till att
skattskyldig vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt skall åtnjuta
förhöjt avdrag för egenavgift, uppgående till 125 % av nämnda avgift,

G. hos regeringen anhåller om förslag till fördubbling av det extra avdraget
för intäkt från kapital,

M. ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen om
skattepolitiken;

1975:1048 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande
inriktningen av det fortsatta reformarbetet på skatteområdet;

1975:1052 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för en sammanslagning av 1972 års skatteutredning,
företagsskatteberedningen och den kommunalekonomiska utredningen
till en enda skatteutredning eller alternativt att ett fast samarbete
mellan utredningarna skapas,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts
angående riktlinjer för en omläggning av skattesystemet;

1975:1056 av herr Hyltander (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att det s. k. sparavdraget vid deklaration av ränteinkomster vid inkomsttax -

SkU 1975:25

eringen höjs till 800 kr. för enskild och 1 600 kr. för makar att tillämpas
vid taxering för 1975 års inkomster;

1975:1060 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. om införande av ett särskilt egnahemsavdrag på 1 000 kr. vid inkomstbeskattningen
för reparations- och underhållskostnader, att gälla till
utgången av år 1975;

2. om en höjning av det extra avdraget vid taxering av en- och tvåfamiljsfastigheter
från 500 kr. till 1 000 kr. att gälla ”t. o. m.” taxeringen 1976;

1975:1065 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c,m,fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att 1972 års skatteutredning före den
1 juli 1975 framlägger förslag till särbeskattning av äkta makar som arbetar
i enskild firma;

1975:1073 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till regeringen hemställer om förslag till lindring av villabeskattningen
för barnfamiljer i enlighet med vad i motionen anförts;

1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motionen
1975:1657 - under punkten 2 hemställs

att riksdagen hos regeringen begär

2. skyndsamt försjag om individuell beskattning av makar verksamma
i den egna rörelsen;

1975:1080 av herr Polstam (c) vari hemställs att riksdagen beslutar om
sådan ändring i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen att schablontaxeringen
sker med 2 % för taxeringsvärden upp till 200 000 kr., med 4 % mellan
200 000 och 275 000 kr., med 8 96 mellan 275 000 och 325 000 kr. samt
med 10 % däröver;

1975:1083 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en skyndsam utredning i syfte att successivt sänka
den kommunala garantibeskattningen av fastighet;

1975:1084 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av skattegränser
och grundavdrag för småhus, i avsikt att motverka den höjning av boendekostnaden
som uppstår genom de nya taxeringsvärdena;

1975:1089 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
om införande av skattefri folkpension, dvs. att grundavdraget för åldersoch
förtidspensionärer inom folkpensioneringen fr. o. m. 1976 års taxering
skall ökas till 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och för var och
en av pensionerade makar till 77,5 % av basbeloppet i enlighet med vad
i motionen anförts.

SkU 1975:25

Punkten 4 i motionen 1975:231 har behandlats i betänkandet SkU 1975:15
och punkterna 2 och 3 i betänkandet SkU 1975:16, punkten J i motionen
1975:1039 har behandlats i betänkandet SkU 1975:1, punkterna F3 och
F 5 i betänkandet SkU 1975:15 och punkterna F 4, H och I i betänkandet
SkU 1975:16, punkterna 3 och 4 i motionen 1975:1076 har behandlats i
betänkandet SkU 1975:15 och punkten 5 i betänkandet SkU 1975:16.

Punkten 1 i motionen 1975:231, punkterna K och L i motionen 1975:1039
och punkten 1 i motionen 1975:1076 behandlar utskottet i andra sammanhang.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har till utskottet inkommit skrivelser

angående avgiften på dryckesförpackningar och dryckesbeskattningen från
Appeltofftska Bryggeri AB, Banco Bryggerier AB, Bockens Bryggeri AB,
Bryggeri AB Falken, Cadbury Slotts AB, Föreningen Svenska konservtillverkare,
Grängesbergs Bryggeri AB, Noviaklubben av Svenska livsmedelsarbetareförbundet,
Novia livsmedelsindustrier AB, Nässjö Bryggeri AB, AB
Plåtmanufaktur, Risingsbo Ångbryggeri, Salfklubben vid Novia, AB Sandwall
ångbryggeri, SIF-klubben vid Novia, Svenska Bryggareföreningen, Sveriges
Grossistförbund, Sveriges Livsmedelshandlareförbund, Tetra Pak International
AB, AB Visby Bryggeri, Åbro Bryggeri KB, Östersunds Bryggeri
AB och Östra Bryggeri AB;

angående villabeskattningen från Sveriges Villaägareförbund;

angående socialförsäkringsavgifterna från Svenska arbetsgivareföreningen;
samt

angående marginalskatteeffekterna för barnfamiljer från lokföraren Arne
Mörk.

Utskottet

Inledning

På grundval av 1972 års skatteutrednings delbetänkande (SOU 1974:103)
Skatteomläggning 1976 och den s. k. Haga Il-uppgörelsen mellan socialdemokraterna,
centerpartiet och folkpartiet läggs i propositonen fram förslag
till skatteomläggning för år 1976.

I fråga om inkomstbeskattningen innebär förslaget bl. a. en justering av
den statliga inkomstskatteskalan fr. o. m. år 1976 så att såväl låginkomsttagarna
som de stora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt
skatt.

Det s. k. sparavdraget i inkomstkällan kapital fördubblas till 800 kr. för
ensamstående och 1 600 kr. för gifta fr. o. m. 1976 års taxering.

Överenskommelsen innefattar också en höjning av de allmänna barn -

SkU 1975:25

bidragen från 1 500 till 1 800 kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari
1976, varom riksdagen på förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1975:5
redan fattat beslut.

För att bereda lättnader åt egenföretagarna höjs den avgiftsfria inkomstdelen
av den allmänna arbetsgivaravgiften från 10 000 till 18 000 kr. fr. o. m.
inkomståret 1976.

Kostnaderna för skatteomläggningen, höjningarna av sparavdraget och
de allmänna barnbidragen samt halva kostnaden för den av riksdagen år

1974 beslutade avdragsrätten för under detta år erlagd sjukförsäkringsavgift
med högst 500 kr. skall enligt överenskommelsen finansieras genom höjningar
av socialförsäkringsavgifterna, energiskatten på elkraft och vissa
punktskatter.

Med anledning därav föreslås i propositionen att arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
till sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjs fr. o. m.
den 1 januari 1976 med 0,4 resp. 1,5 procentenheter. Samtidigt avvecklas
begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet, det s. k. beloppstaket,
för socialförsäkringsavgifterna och vissa andra avgifter med
undantag för ATP-avgiften. I fråga om punktskatterna innebär förslaget
att energiskatten på elkraft, som f. n. utgår med 10 % av kraftpriset, ersätts
med en skatt om 2 öre per kWh. Skatten på sprit och vin höjs med belopp
som inklusive mervärdeskatt motsvarar per liter ca 4 kr. för sprit, 1:60
kr. för starkvin och 80 öre för lättvin. Skatten på malt- och läskedrycker
höjs per liter med 20 öre för lättöl och pilsner, 25 öre för mellanöl och
starköl samt 7 öre för läskedrycker. Beskattningsområdet för läskedrycksbeskattningen
utvidgas dessutom till att omfatta s. k. stilldrinkar. Skatten
på cigarretter höjs med 2 öre per styck för cigarretter i den lägsta skatteklassen
och med 1 öre per styck för övriga cigarretter. Vidare höjs den särskilda
förpackningsavgiften med 20 öre för förpackningar av metall och med 10
öre för andra förpackningar. Höjningen av energiskatten på elkraft föreslås
träda i kraft den 20 juni 1975 och övriga punktskattehöjningar den 11 maj
19.75.

Propositionen innehåller också förslag om ändrade regler för beräkning
av extra avdrag för folkpensionärer fr. o. m. 1977 års taxering av innebörd
att avdraget vid inkomstprövningen skall beräknas individuellt. Dessutom
ändras reglerna rörande beräkning av den skattefria inkomstnivån för folkpensionärer
och om avtrappning av det extra avdraget.

Vidare föreslås vissa lättnader och ändringar beträffande sjömansskatten
och en anpassning av sjömansskattetabellerna till skatteomläggningen i övrigt
fr. o. m. den 1 januari 1976.

I syfte att mildra verkningarna av höjda taxeringsvärden på grund av

1975 års allmänna fastighetstaxering föreslås i fråga om villabeskattningen
höjningar fr. o. m. 1976 års taxering av dels det s. k. villaavdraget från 500
till 800 kr., dels inkomstgränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen
från 150 000 till 180 000 kr.

SkU 1975:25

På grund av de höjda taxeringsvärdena föreslås dessutom att nuvarande
förmögenhetsgränser för rätt till kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension
på 50 000 kr. för ogift och 80 000 kr. för gift pensionär höjs till
75 000 resp. 120000 kr. fr. o. m. den 1 juli 1975.

Härutöver innehåller propositionen förslag till de höjningar av energibeskattningen
och den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter som
aviserats i propositionen 1975:30 för att finansiera det program för den framtidaenergipolitiken
som regeringen lagt fram i nämnda proposition. Förslagen
innebär i fråga om energiskatten att skatten på bensin och gasol höjs med
7 öre per liter och att gällande skattesatser om 16 kr. per m’ för tjock eldningsolja
och 25 kr. per m’ för tunn eldningsolja m. m. ersätts med en
enhetlig skattesats om 40 kr. per m1. Beredskapsavgiften förlängs två år
och höjs med 3 öre per liter för bensin och med 2 kr. per m3 för olja.
Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i propositionen att industrier med särskilt hög förbrukning
av bränsle och elkraft skall få en generell nedsättning av energiskatten,
så att den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde
och att regeringen om särskilda skäl föreligger får rätt att medge
visst företag ytterligare nedsättning av energiskatten.

Förslagen rörande energibeskattningen och beredskapsavgiften för oljeprodukter
behandlar utskottet i annat sammanhang.

De föreslagna åtgärderna på det socialpolitiska området behandlas av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet SfUl975:17.

Skatteomläggningens allmänna utformning och finansiering

De föreslagna skatte- och socialpolitiska åtgärderna, som får ses som ett
provisorium i avvaktan på det slutliga resultatet av skatteutredningens pågående
översyn av skattesystemet, syftar dels till att underlätta för parterna
på arbetsmarknaden att träffa en tvåårig avtalsuppgörelse, dels till att
åstadkomma en stabilisering av samhällsekonomin. Löntagarorganisationerna
har vid överläggningar med regeringen förklarat sig beredda att - i likhet
med vad som nu sker i lönerörelsen för 1975 - i avtalsförhandlingarna
för nästa år beakta de höjda socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna
kommer att påföras.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) konstaterar motionärerna
att den i propositionen föreslagna skatteskalan innebär oförändrade eller
höjda marginalskatter vid inkomster över 40 000 kr., vilket motionärerna
finner otillfredsställande med hänsyn till att den genomsnittliga heltidsarbetande
löntagaren 1976 beräknas ha en inkomst som överstiger 50 000
kr. I motionen föreslås därför att skatteskalan ändras så att tyngdpunkten
på marginalskattesänkningen läggs i skiktet 30 000-70 000 kr., vilket beräknas
medföra en kostnadsökning på 500 milj. kr. Motionärerna anser också

SkU 1975:25

att regeringens finansieringsförslag innebär en kraftig inkomstökning för
statsverket under 1976 genom de automatiska skatteskärpningarna och
genom att punktskattehöjningarna föreslås träda i kraft redan i år. De
anser det också möjligt att genom besparingar av statsutgifterna reducera
finansieringsbehovet med ca 1 miljard kr. Mot bakgrund härav avstyrker
motionärerna de förordade höjningarna av socialförsäkringsavgifterna och
slopandet av beloppstaket samt höjningen av förpackningsavgiften ävensom
förslaget om beskattning av stilldrinkar. Dessutom förordar motionärerna
lägre skatt på elkraft och lättöl.

Herr Hermansson m. fl. (vpk) anser i motionen 2109 att skattesänkningen
i större utsträckning bör inriktas på låginkomsttagarna och föreslår därför
en större skattesänkning för inkomster under 30 000 kr. och skärpt beskattning
av inkomster över 100 000 kr. Motionärerna accepterar inte heller höjningen
av sparavdraget och anser att barnbidragshöjningen bör träda i kraft
redan den 1 juli 1975. 1 motionen avvisas också förslagen om höjningar
av energiskatten på drivmedel och bränslen samt skatterna på drycker och
tobak liksom höjningen av förpackningsavgiften. Motionärerna anser vidare
att kommuner och landsting bör befrias från höjningen av socialförsäkringsavgifterna.
De kostnader för skatteomläggningen som inte finansieras
genom höjda socialförsäkringsavgifter bör enligt motionärernas mening
täckas genom höjningar av bolagsskatten och förmögenhetsskatten.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt betänkande SfU 1975:17 tillstyrkt de
föreslagna ändringarna rörande socialförsäkringsavgifterna och bostadstillläggen
till folkpensionärerna. Det i vpk-motionen framförda yrkandet om
tidigareläggning av barnbidragshöjningen kommer att behandlas i annat
sammanhang.

Skatteutskottet, som i det följande mer ingående behandlar de olika yrkandena
i motionerna 2106 och 2109, vill i fråga om utformningen och
finansieringen av skatteomläggningen inledningsvis anföra följande. Utskottet
delar uppfattningen att skatteomläggningen bör inriktas på låginkomsttagarna
och de stora löntagargrupperna inom en kostnadsram på ca 6 200
milj. kr. i överensstämmelse med trepartiöverenskommelsen. Genom de
föreslagna skatte- och socialpolitiska åtgärderna och den nyligen mellan
regeringen och kommunförbunden träffade överenskommelsen om en begränsning
av kommunalskatterna för åren 1976 och 1977 kan löneanspråken
i avtalsrörelsen begränsas på ett från samhällsekonomisk synpunkt gynnsamt
sätt. Trots detta tillförsäkras flertalet löntagare en inte obetydlig reallöneförbättring
genom sänkningen av den statliga inkomstskatten. Effekten av
skatteomläggningen kan härigenom - som framhållits i trepartiöverenskommelsen
och propositionen - antas bli att inflationen bromsas, stabiliteten
i samhällsekonomin ökas och grunden läggs för fortsatt välståndsökning.

Tidigare beslutade reformer, automatiska kostnadsökningar till följd av
inflationen och höjningarna av statstjänstemannens löner kommer att medföra
en ökning av statsutgifterna nästa budgetår, som inte torde komma

SkU 1975:25

att kompenseras av progressionseffekterna vid beskattningen. Enligt utskottets
mening torde det inte heller vara möjligt att snabbt åstadkomma besparingar
i den statliga verksamheten av den storleksordning som anges
i m-motionen. Utskottet delar därför uppfattningen att sänkningen av inkomstskatten
måste finansieras genom höjningar av indirekta skatter och
avgifter i huvudsaklig överensstämmelse med trepartiöverenskommelsen.
I några hänseenden har utskottet emellertid inte ansett sig kunna biträda
departementschefens förslag, nämligen beträffande förpackningsavgiften och
dryckesbeskattningen. Utskottet återkommer härtill i det följande.

Av det anförda framgår att utskottet för sin del i princip tillstyrker förslagen
i propositionen. Utskottet kan således inte biträda den i motionen 2106
eller den i motionen 2109 förordade utformningen eller finansieringen av
skatteomläggningen.

Utskottet behandlar härefter de i propositionen framlagda förslagen rörande
den direkta och indirekta beskattningen, med undantag för energibeskattningen,
och vissa med anledning av propositionen väckta motioner
ävensom vissa vid riksmötets början väckta motioner.

Den direkta beskattningen

Skatteskalan

Genom den utvidgning av ramen för skattesänkningen som skett genom
Haga Il-uppgörelsen har det varit möjligt att åstadkomma större skattelättnader
vid taxerade inkomster mellan 30 000 och 200 000 kr. än enligt
skatteutredningens förslag. Det maximala beloppet för skattelättnaden har
därigenom höjts från 1 200 till 1 600 kr. för de stora löntagargrupperna.

Vid jämförelse med nuvarande skatteskala innebär förslaget i propositionen
en sänkning av uttagsprocenten med mellan 2 och 8 enheter upp
till beskattningsbara inkomster på 35 000 kr. och en höjning med vardera
en enhet i de tre skikten över 80 000 kr. Justeringen av skatteskalan medför
den största procentuella skattesänkningen för årsinkomster upp till ca 40 000
kr. I kronor räknat är skattesänkningen däremot störst i inkomslägena ca
40 000-85 000 kr., där skattesänkningen uppgår till 1 600 kr. Genom förslaget
sänks marginalskatten med 2,4-7,9 procentenheter vid taxerade inkomster
upp till 40 000 kr. och höjs med en procentenhet vid taxerade inkomster
över 85 000 kr.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) framhålls nödvändigheten
av att skatteskalan får en sådan utformning att mellaninkomsttagarna får en
märkbar marginalskattesänkning. Motionärerna föreslår därför att uttagsprocenten
sänks med mellan 1 och 10 enheter upp till beskattningsbara
inkomster på 80 000 kr. och behålls oförändrad i skikten däröver. Den av
motionärerna förordade skatteskalan innebär i förhållande till förslaget i

SkU 1975:25

propositionen en i kronor räknat mindre skattesänkning i de lägsta inkomstskikten
och en avsevärt större skattelättnad i skikten över 80 000
kr., där den uppgår till 3 100 kr. Den i motionen 2109 av herr Hermansson
m. fl. (vpk) förordade skatteskalan har konstruerats så att den ger större
lättnader för låginkomsttagarna och skärpningar för inkomsttagare med större
inkomster än enligt förslaget i propositionen. Enligt motionärernas förslag
sänks uttagsprocenten till 2-2,5 % i skikten upp till 22 000 kr. och höjs
i skikten över 70 000 kr. med 2-4 procentenheter. I den vid riksmötets
början väckta motionen 192 av herr Helén m. fl. (fp) begärs ett riksdagsuttalande
om större skattesänkningar än enligt skatteutredningens förslag
i de inkomstlägen som inrymmer de stora grupperna av heltidsarbetande
löntagare. Herr Fälldin m. fl. (c) begär i den likaledes vid riksmötets början
väckta motionen 1048 ett riksdagsuttalande av innebörd att en omarbetning
av skatteutredningens förslag inte får innebära att förslagets ursprungliga
låginkomstprofil går förlorad.

Utskottet har i det föregående i princip anslutit sig till att skatteomläggningen
får den inriktning och utformning som kommit till uttryck i trepartiöverenskommelsen
och som innebär att såväl låginkomsttagarna som
de stora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt. Med hänsyn
till att syftet med skatteomläggningen är att underlätta för parterna på arbetsmarknaden
att nå en snabb uppgörelse kan utskottet inte tillstyrka att
den genom trepartiöverenskommelsen vidgade ramen för skattesänkningen
på sätt förordas i vpk-motionen uteslutande kommer låginkomsttagarna till
del. Av statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl kan utskottet inte tillstyrka
den utformning av skatteskalan som föreslås i m-motionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna skatteskalan
och avstyrker således bifall till de under punkten 1 i de båda motionerna
2106 och 2109 framställda yrkandena. Genom förslaget i propositionen
torde berörda yrkanden i motionerna 192 och 1048 i huvudsak
vara tillgodosedda.

Kommunalt skattestopp

I motionen 1039 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om initiativ till förhandlingar om kommunalt skattestopp.

Som tidigare nämnts har regeringen nyligen träffat överenskommelse med
kommun- och landstingsförbunden om begränsning av kommunalskattehöjningarna
för åren 1976 och 1977. Överenskommelsen, som finns intagen
i prop. 1975:51, innebär att de båda förbunden uppmanar sina medlemmar
att under tvåårsperioden 1976-1977 endast i tvingande fall höja sin utdebitering.
Skulle i något fall en skattehöjning vara oundviklig bör den be -

SkU 1975:25

gränsas till sammanlagt en krona för den sammanlagda utdebiteringen under
tvåårsperioden. För att möjliggöra detta tillskjuter staten ett belopp om 600
milj. kr., motsvarande ca 50 öre per skattekrona, under vartdera åren 1976
och 1977. Detta bidrag är avsett att inom ramen för en begränsad skattehöjning
trygga kommunernas långtidsplanering och därmed säkra en fortsatt
utbyggnad av omvårdnad och service för kommuninvånarna. Statsbidraget
skall enligt överenskommelsen utgå med 60 96 till primärkommunerna
och med 40 96 till landstingen.

Av det anförda framgår att yrkandet under punkten E i motionen 1039
i allt väsentligt redan är tillgodosett.

Folkpensionärernas beskattning

Folkpensionsförmånerna är med undantag för kommunalt bostadstillägg
och tilläggsförmåner till handikappade i princip skattepliktiga. På grund av
bestämmelserna om extra avdrag för folkpensionärer blir emellertid folkpensionsförmånerna
inklusive viss mindre sidoinkomst i många fall helt
undantagna från beskattning.

Förslagen i propositionen innebär följande. Rätt till extra avdrag tillkommer
fr. o. m. 1977 års taxering den som uppbär folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Det extra avdraget
beräknas individuellt vid inkomstprövningen. Gift pensionär, vars
make åtnjuter folkpension får - om den taxerade inkomsten inte överstiger
vad som motsvarar 77,5 96 av basbeloppet och en sidoinkomst av 3 800
kr. minskat med schablonavdrag på 100 kr. - extra avdrag med så stort
belopp att beskattningsbar inkomst inte uppkommer. För övriga pensionärer
beräknas det extra avdraget på motsvarande sätt men med utgångspunkt
i 95 % av basbeloppet. Om till statlig inkomstskatt taxerad inkomst är
högre reduceras avdraget med 40 96 av inkomstökningen. Avdraget skall
vidare jämkas om den skattepliktiga förmögenheten för ensamstående eller
för makar gemensamt överstiger 50 000 kr. Om förmögenhetsvärdet överstiger
80 000 kr. medges inte extra avdrag. Vid 1977 års taxering gäller
utöver huvudregeln en garantiregel av innebörd att gifta pensionärer är berättigade
till extra avdrag enligt äldre bestämmelser. Avdraget får dock inte
överstiga det avdrag som medgivits vid 1976 års taxering.

Innan utskottet tar ställning till förslagen i propositionen behandlar utskottet
den vid riksmötets början väckta motionen 1089 av fru Troedsson
m. fl. (m), vari yrkas att folkpensionerna skall göras skattefria fr. o. m. 1976
års taxering genom att grundavdraget för ålders- och förtidspensionärer höjs
till 95 96 av basbeloppet för ensamstående och till 77,5 96 av basbeloppet
för makar som båda har folkpension.

Utskottet vill erinra om att folkpensionärer med begränsade ekonomiska
resurser även med de i propositionen föreslagna reglerna kommer att beskattas
lägre än andra inkomsttagare. Med hänsyn till skatteförmågeprincipen
är det inte rimligt att ge folkpensionärer med stora inkomster avsevärt

SkU 1975:25

större förmåner vid beskattningen än andra i motsvarande inkomstlägen.
Motionärernas förslag medför skattelättnader främst för denna grupp och
för pensionärer med inte oväsentlig förmögenhet. Utskottet avstyrker därför
lagstiftningsyrkandet i motionen 1089.

Utskottet behandlar härefter förslagen i propositionen. Den nuvarande
anknytningen av den skattefria nivån till folkpensionsförmånernas storlek
innebär att det extra avdraget följer prisutvecklingen och tillväxten av pensionstillskotten.
Detta leder i sin tur till att de skattelättnader som medges
genom det extra avdraget redan blivit avsevärt större än vad ursprungligen
varit avsett. 1 skatteutredningens betänkande nämns som exempel att extra
avdrag för folkpensionärer med nuvarande konstruktion av bestämmelserna
vid 1980 års taxering kommer att medges ensamstående pensionär upp till
en taxerad inkomst på drygt 53 000 kr. En sådan utveckling är enligt utskottets
mening inte acceptabel. Genom förslaget i propositionen fixeras
i fortsättningen den skattefria nivån med utgångspunkt i folkpensionens
grundbelopp och en sidoinkomst därutöver, som motsvarar den nuvarande
skattefria sidoinkomsten för ensamstående ökat med det pensionstillskott
som kommer att utgå under 1976. Härigenom utjämnas skillnaden i skatt
mellan folkpensionärer med pensionstillskott och folkpensionärer med ATPpension
och på sikt även nuvarande skillnader i skattehänseende mellan
folkpensionärer och skattskyldiga i aktiv ålder, som befinner sig i samma
inkomstläge. Den form av sambeskattning som är inbyggd i gällande bestämmelser
för inkomstprövning av extra avdrag har väckt stark irritation
bland de gifta folkpensionärerna och rimmar illa med principen om individuell
beskattning av tjänsteinkomster. Genom en övergång till individuell
inkomstprövning av det extra avdraget undviker man de nackdelar
som är förenade med nuvarande bestämmelser i de fall en gift pensionär
enbart har folkpension och andre maken egen inkomst. Utskottet tillstyrker
således i princip de i propositionen föreslagna ändringarna av reglerna om
extra avdrag för folk pensionärer men föreslår i det följande viss komplettering
av bestämmelserna.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas avslag på förslaget
om tidsbegränsning av garantiregeln vid beräkning av det extra avdraget.

F. n. beräknas det extra avdraget för makar med utgångspunkt i de normala
folkpensionsförmånerna för två gifta pensionärer. Detta leder i vissa fall
till ett större avdrag än enligt de nya bestämmelserna. Garantiregeln har
tillkommit för att mildra beskattningseffekterna vid övergången till individuell
avdragsberäkning. Med hänvisning till vad ovan anförts rörande
konsekvenserna av gällande bestämmelser anser utskottet det angeläget att
de nya reglerna för beräkning av extra avdrag för folkpensionärer tillämpas
fullt ut så snart som möjligt. På sätt föreslagits i propositionen bör därför
rätten att tillämpa äldre bestämmelser inskränkas till ett år. I sammanhanget
bör emellertid framhållas att en folkpensionär - utöver det nu behandlade
extra avdraget, som endast är avsett för folkpensionärer - kan tillerkännas
extra avdrag enligt bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra stycket kommu -

6 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

nalskattelagen, om hans skatteförmåga varit väsentligen nedsatt till följd
av långvarig sjukdom eller andra därmed jämförliga omständigheter. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet under punkten 3 i motionen
2106.

I samma motion yrkas också att makes förmögenhet inte skall beaktas
vid beräkningen av det extra avdraget.

Ett bifall till motionärernas förslag kan leda till förmögenhetsöverföringar
mellan makarna i syfte att erhålla största möjliga extra avdrag. Med hänsyn
härtill och i avvaktan på resultatet av den översyn av bestämmelserna om
beskattning av makar, som pågår inom 1972 års skatteutredning, är utskottet
inte berett förorda en övergång till individuell beräkning av det extra avdraget
såvitt avser gifta folkpensionärers förmögenhet. Utskottet kan således inte
tillstyrka yrkandet under punkten 4 i motionen 2106.

Enligt förslaget kan huvudregeln för beräkning av det extra avdraget frångås,
när särskilda omständigheter föreligger. Departementschefen uttalar i
propositionen att vid jämkning av avdrag med hänsyn till förmögenhetsinnehav
bör särskilda regler kunna tillämpas vid beräkning av värdet av
egnahemsfastigheter och mindre jordbruksfastigheter. Han avser härvid följande
uttalande av riksskatteverket i anvisningarna angående extra avdrag
för väsentligen nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer, m. m. vid 1975
års taxering (RSV Dt 1974:57):

Värdet av egnahemsfastighet eller mindre jordbruksfastighet som ingår
i förmögenheten bör vid bedömningen av frågan om reduktion av det extra
avdraget beräknas på följande sätt. Som tillgång tas upp 1/10 av skillnaden
mellan fastighetens taxeringsvärde och lånat, i fastigheten nedlagt kapital,
i den mån skillnaden inte överstiger 100 000 kr. Är skillnaden större än
100 000 kr. beräknas fastighetens värde till 10 000 kr. jämte den del av
skillnaden mellan taxeringsvärde och skuld som överstiger 100 000 kr.

I motionen 2118 av fru Troedsson m. fl. (m, c, fp) yrkas att samma förmånliga
värdering som gäller beträffande egnahemsfastigheter och mindre
jordbruksfastigheter vid fastställande av extra avdrag för folkpensionärer
också skall gälla bostadsrättslägenheter. Till stöd för yrkandet framhåller
motionärerna, att förmögenhetsvärdet av bostadsrättslägenheter i många fall
uppgår till inte obetydliga belopp. Med hänsyn till de nya grundlagsbestämmelserna
anser motionärerna vidare att principen om förmånligare förmögenhetsvärdering
av bostadsfastigheter bör slås fast i författningstexten.

Utskottet har förståelse för motionärernas förslag att de förmånligare bestämmelser,
som i det praktiska taxeringsarbetet tillämpas vid förmögenhetsvärderingen
av egnahemsfastighet och mindre jordbruksfastighet vid
bedömningen av frågan om reduktion av det extra avdraget, också bör
gälla bostadsrättslägenhet. Enligt utskottets mening bör emellertid motsvarande
förmånliga värderingsregler inte gälla för hyreslägenheter, som ombildats
till bostadsrättslägenheter, eller för andelslägenheter, vilka ofta tillkommit
för att bereda lägenhetsägaren fördelar vid beskattningen. Frågan
kan lösas på olika sätt. En tänkbar lösning är att man i fråga om bostadslägenheter
sätter en gräns, så att den del av förmögenhetsvärdet som överstiger

SkU 1975:25

gränsbeloppet tas upp till sitt fulla värde. Utskottet är emellertid inte berett
att utan närmare utredning ta definitiv ställning till motionärernas förslag
men förutsätter att regeringen prövar frågan och så snart som möjligt lägger
fram förslag till de ändringar av grunderna för avtrappningsreglerna som
kan bli erforderliga.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att principen om förmånligare
värdering av egen bostadsfastighet vid beräkning av det extra avdraget bör
framgå klarare av författningstexten än vad som är fallet med departementschefens
förslag. Utskottet föreslår därför att de föreslagna bestämmelserna
i femte stycket av punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
kompletteras med en bestämmelse av innebörd att värdet av egnahemsfastighet
och mindre jordbruksfastighet skall inräknas i förmögenhetsvärdet
med skäligt belopp.

I den mån motionen 2118 inte kan anses besvarad genom vad utskottet
ovan anfört avstyrker utskottet bifall till densamma.

Enligt riksskatteverkets ovan återgivna anvisningar skall förmögenhetsvärdet
av bostadsfastighet vid beräkning av extra avdrag för folkpensionärer
i princip tas upp till endast 10 % av taxeringsvärdet. Verkningarna i förmögenhetshänseende
av höjda taxeringsvärden blir härigenom obetydliga
för flertalet folkpensionärer. Utskottet vill också erinra om att skattepliktsgränsen
vid förmögenhetsbeskattningen med hänsyn till penningvärdeförsämringen
och väntade höjda taxeringsvärden genom riksdagsbeslut förra
året höjts från 150 000 till 200 000 kr. fr. o. m. 1975 års taxering. Med hänvisning
härtill, till de i propositionen föreslagna lättnaderna i villaschablonen
och till den förordade höjningen av förmögenhetsgränserna i lagen om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension avstyrker utskottet
skrivelseyrkandet i motionen 234.

Sparavdraget m. m.

Med sparavdraget avses det extra avdrag som medges fysisk person i
inkomstkällan kapital under förutsättning att bruttointäkten överstiger avdragsgilla
kostnader. Fr. o. m. 1962 års taxering har avdragsbeloppet utgjort
400 kr. för ensamstående och 800 kr. för makar tillsammans. Avdraget
får dock inte överstiga skillnaden mellan bruttoinkomsten och kostnaderna
i inkomstkällan.

Förslaget i propositionen innebär att sparavdraget höjs till 800 kr. för
ensamstående och 1 600 kr. för makar fr. o. m. 1976 års taxering.

I motionen 2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag på förslaget
om höjning av sparavdraget. Motionärerna anser att höjningen endast gynnar
höginkomsttagarna. I två vid riksmötets början väckta motioner, nämligen
1039 av herr Bohman m. fl. (m) och 1056 av herr Hyltander (fp), yrkas

SkU 1975:25

sådan fördubbling av sparavdraget, sorn nu föreslås i propositionen.

Utskottet anser den stimulans av det enskilda sparandet, som en höjning
av sparavdraget till 800 resp. 1 600 kr. fr. o. m. 1976 års taxering innebär,
välmotiverad med hänsyn till den penningvärdeförändring som ägt rum
sedan avdraget senast höjdes 1961. De föreslagna maximibeloppen motsvarar
den årsränta som f. n. erhålls, om ett kapitalbelopp på ca 11 850 resp. 23 700
kr. innestår på kapitalsamlingsräkning eller kapitalsparräkning. Höjningen
är dessutom i viss mån ägnad att underlätta deklarationsgranskningen. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker yrkandet
under punkten 2 i motionen 2109. Genom förslaget i propositionen är yrkandet
under punkten G i motionen 1039 liksom yrkandet i motionen 1056
redan tillgodosett.

I detta sammanhang behandlar utskottet också vissa andra motionsyrkanden,
som syftar till att genom åtgärder på beskattningsområdet stimulera
olika former av sparande. Sålunda begärs i den nyss behandlade motionen
1039 dels utredning om ett system för generös premiering av frivilligt hushållssparande
med särskild hänsyn till låginkomsttagare och barnfamiljer
(punkten F 1), dels utredning syftande till att skattereglerna utformas så
att parterna på arbetsmarknaden finner det förmånligt att sluta avtal, som
innebär att en del av löneökningen kan utgå i form av sparlön (punkten
F 2). Vidare begärs i motionen 230 av herr Bohman m. fl. (m) förslag från
regeringen om ett avdrag för bostadssparande med 50 % av under året sparat
belopp, som överstiger 2 % av den taxerade inkomsten, dock maximerat
till 3 000 kr.

Med hänvisning bl. a. till att det enligt utförda undersökningar visat sig
svårt att genom lättnader vid beskattningen åstadkomma ett verkligt nysparande
har utskottet tidigare upprepade gånger bestämt motsatt sig förslag
till andra former av sparstimulerande åtgärder vid beskattningen än den
som ges genom sparavdraget i inkomstkällan kapital. Utskottet har också
framhållit att sparandet på ett enklare och bättre sätt stimuleras genom
direkta åtgärder, exempelvis i form av särskilda förmåner i samband med
lönsparande eller genom s. k. sparlån. Beträffande bostadsparandet har utskottet
erinrat om att ett flertal banker sedan länge prioriterar och premierar
sådant sparande genom s. k. sparlån. Vad slutligen angår yrkandet under
punkten F 2 i motionen 1039 vill utskottet endast erinra om att en utredning
nyligen tillkallats med uppgift att bl. a. kartlägga olika förekommande system
för löntagarfonder och att konstruera en eller ett par modeller för sådana
fonder. Utredningens betänkande är avsett att läggas till grund för ett principiellt
ställningstagande, som senare eventuellt kan leda till lagstiftningsåtgärder.

Utskottet har inte funnit anledning frånträda sin tidigare uppfattning i
frågan och kan således inte tillstyrka att nya former för skattepremiering
av sparandet tillskapas. Med det anförda avstyrker utskottet utredningsyrkandena
under punkten 2 i motionen 230 och under punkterna F 1 och
F 2 i motionen 1039.

SkU 1975:25

Schablonavdraget i inkomstkällan tjänst

Enligt gällande bestämmelser medges vid beräkning av inkomst av tjänst
ett schablonavdrag med 100 kr. Om de avdragsgilla kostnaderna överstiger
detta belopp, avjämnas avdraget uppåt till närmast högre 100-tal kr. Bestämmelserna
har tillkommit för att förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet.

I motionen 314 av herr Gustafsson i Säffle m. fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att schablonavdraget höjs till 200 kr. Motionärerna
anser höjningen motiverad av kostnadsutvecklingen.

Ett bifall till yrkandet om fördubbling av schablonavdraget i inkomstkällan
tjänst kan beräknas medföra ett årligt skattebortfall på ca 80 milj. kr.
varav hälften belöper på kommunerna. Med hänsyn härtill och till den översyn
av avdragssystemet som f. n. pågår inom 1972 års skatteutredning, avstyrker
utskottet bifall till motionen 314.

Föiväivsavdrag m. m.

Gällande bestämmelser om förvärvsavdrag innebär följande. Har makar
med hemmavarande barn under 16 år båda haft arbetsinkomst - A-inkomst

- har den make, som haft den lägsta inkomsten, eller, om makarna haft
lika stora inkomster, den yngste maken rätt till förvärvsavdrag. Avdraget
utgör vid inkomst av rörelse 25 % av nettointäkten och vid inkomst av
tjänst 25 % av inkomsten, i båda fallen dock högst 2 000 kr. Vid inkomst
av jordbruksfastighet är avdraget 1 000 kr. Gift skattskyldig med hemmavarande
barn under 16 år medges vid faktisk sambeskattning, dvs. om maken
utfört arbete i jordbruk eller rörelse, förvärvsavdrag med belopp motsvarande
värdet av makens arbetsinsats, dock högst 1 000 kr. Vidare har ogift man
eller kvinna med hemmavarande barn under 16 år rätt till förvärvsavdrag
med 25 % av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse och med 25 %
av inkomst av tjänst, i samtliga fall dock högst med 2 000 kr.

I motionerna 699 av herr Johansson i Vrångebäck m. fl. (m) och 2002
av herrar Norrby (c) och Torwald (c) yrkas att jordbrukare och rörelseidkare
skali jämställas med övriga skattskyldiga i förvärvsavdragshänseende. Herr
Bohman m. fl. (m) yrkar i motionen 1039, att makar, som båda arbetar,
och ensamstående familjeförsörjare fr. o. m. 1976 års taxering skall tirierkännas
avdrag med av riksskatteverket fastställt belopp för styrkta kostnader
för tillsyn av barn.

När frågan om förvärvsavdraget senast behandlades av riksdagen hösten

1974 framhöll utskottet (SkU 1974:54), att avdraget, som avser att kompensera
barnfamiljerna för merkostnader för barntillsyn, i princip inte hör
hemma i ett system med individuell beskattning av arbetsinkomster. På
grund av de ogynnsamma verkningar för förvärvsarbetande makar med
minderåriga barn, som ett avskaffande av avdraget skulle innebära, har det
emellertid ansetts nödvändigt att bibehålla avdraget till dess samhällets åt -

SkU 1975:25

gärder för barntillsyn och barnservice hunnit byggas ut och förbättras. De
frågor, som aktualiserats i motionerna, kommer givetvis att prövas av skatteutredningen.
Utskottet anser sig därför inte ha anledning föregripa utredningens
arbete genom att redan nu ta definitiv ställning till denna fråga.
Utskottet avstyrker således bifall såväl till skrivelseyrkandet i motionen 699
som lagstiftningsyrkandena under punkten D i motionen 1039 och i motionen
2002.

Faktisk sambeskattning

Enligt gällande bestämmelser skall vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt vardera maken taxeras för sin inkomst och mannen dessutom
för boets gemensamma inkomst. Avdrag för lön till make medges inte.
Underskottsavdrag och allmänna avdrag med undantag av förvärvsavdrag,
som inte kunnat utnyttjas av den ene maken, får avräknas från den andre
makens inkomst.

I de vid riksmötets början väckta motionerna 231 av herr Helén m. fl.
(fp), 315 av herr Josefson m. fl. (c), 1065 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl.
(c, m, fp) och 1076 av herr Nordgren m. fl. (m) yrkas skyndsamt förslag
om slopande av den faktiska sambeskattningen. Även i de med anledning
av propositionen väckta motionerna 2106 av herr Bohman m. fl. (m) och

2108 av herr Fälldin m. fl. (c) begärs att regeringen senast hösten 1975 skall
lägga fram förslag till lösning av problemet med den faktiska sambeskattningen.

1972 års skatteutredning skall enligt utredningsdirektiven pröva frågan
om faktisk sambeskattning. Enligt vad utskottet erfarit behandlar utredningen
frågan med förtur. Utskottet har också erfarit att företagsskatteberedningen
har för avsikt att sommaren 1975 lägga fram förslag om särskilda
regler för beskattning av fåmansbolag. Beredningen kommer i samband
därmed också att behandla frågor som gäller beskattningen av makar.
Utskottet förutsätter att de båda utredningarna samordnar sitt arbete.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna
231 punkten 5, 315, 1065, 1076 punkten 2, 2106 punkten 2 och 2108 i
den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

Skattereduktion m. m.

Skattereduktion, s. k. hemmamakeavdrag, med 1 800 kr. medges ogift
med hemmavarande barn under 18 år och gift, vars make saknar till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst. Gift, vars make har taxerad inkomst understigande
4 500 kr., erhåller skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan
4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Om vardera maken har till statlig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kr., tillkommer skat -

SkU 1975:25

tereduktionen den av makarna som har den högsta taxerade inkomsten.
Är de taxerade inkomsterna lika stora, medges den äldre maken skattereduktion.

Bestämmelserna om skattereduktion tillkom genom 1970 års skattereform
för att vid övergången till individuell beskattning eliminera eller begränsa
skattehöjningen för familjer, där endast en av makarna förvärvsarbeten

I motionen 2003 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) framhåller motionärerna,
att bestämmelserna om skattereduktion i förening med de ändringar
i skatteskalan som gjordes förra året och de ändringar som nu föreslås
i propositionen ger marginalskatteeffekter, som inte är acceptabla. Motionärerna
yrkar därför sådan ändring av bestämmelserna att gift, vars make
härtill statlig inkomstskatt taxerad inkomst understigande 6 000 kr., erhåller
skattereduktion med 30 % av skillnaden mellan 6 000 kr. och den taxerade
inkomsten.

Utskottet kan förstå motionärernas strävan att begränsa de negativa skatteeffekter
som uppkommer när andre maken tar förvärvsarbete men är inte
berett att utan närmare utredning rörande de ekonomiska konsekvenserna
för bl. a. stat och kommun tillstyrka ändring av lagstiftningen. Utskottet
har informerat sig om att frågan uppmärksammas vid skatteutredningens
pågående översyn av skattesystemet. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen 2003.

I motionen 1039 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas ett extra familjeavdrag
på 2 000 kr. fr. o. m. 1976 års taxering för ”enarbetstagarfamiljer” med hemmavarande
barn under 10 år. Förslaget motiveras med behovet av ökat
stöd till barnfamiljerna. I samma motion begärs att skatteutredningen skall
ges tilläggsdirektiv att utarbeta förslag, som är ägnade att förbättra situationen
för barnfamiljer med hemmavarande make.

Utskottet vill erinra om att barnfamiljernas situation kommeratt förbättras
genom den av riksdagen redan beslutade höjningen av barnbidragen med
300 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976. I övrigt ankommer det på skatteutredningen
att överväga om behov föreligger av ytterligare skattelättnader
för barnfamiljerna. Utskottet avstyrker därför såväl lagstiftningsyrkandet
under punkten B som skrivelseyrkandet under punkten C i motionen 1039.

Villabeskattningen m. m.

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas i regel en schablonmetod vid
inkomstberäkningen, som f. n. är så konstruerad att för villor med taxeringsvärde
upp till 150 000 kr. tas intäkterna upp till 2 % av taxeringsvärdet.
För villor med högre taxeringsvärde tillämpas 2 % upp till 150 000 kr., 4 %
för den del som ligger mellan 150 000 och 225 000 kr., 8 % för den del
som ligger mellan 225 000 och 300 000 kr. och 10 % för överskjutande belopp.
Avdrag medges för erlagd ränta och tomträttsavgäld. Om ägaren är mantalsskriven
på fastigheten medges dessutom ett schablonavdrag på 500 kr.

SkU 1975:25

Sistnämnda avdrag, det s. k. villaavdraget, får dock inte överstiga intäkten
av fastigheten.

För att mildra verkningarna av de höjda taxeringsvärdena föreslås i propositionen
att gränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen höjs till
180 000 kr. och villaavdraget till 800 kr.

1 den vid riksmötets början väckta motionen 194 av herr Josefson m. fl.
(c) begärs skyndsamma ändringar i skattelagstiftningen bl. a. för att hindra
att höjningarna av taxeringsvärdena slår igenom i ökade boendekostnader,
och i den likaledes vid riksmötets början väckta motionen 1084 av herrar
Strömberg i Botkyrka (fp) och Ekinge (fp) begärs förslag om ändring av
skattegränser och grundavdrag för villafastigheter i syfte att motverka höjda
boendekostnader genom de nya taxeringsvärdena. I motionen 135 av herr
Torwald m. fl. (c, fp) yrkas att gränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen
höjs till 200 000 kr. Herr Helén m. fl. (fp) yrkar i motionen 2045
att gränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen höjs till 200 000 kr.
och för den 4-procentiga intäktsberäkningen till 250 000 kr. Motsvarande
yrkande framställs i motionen 2107 av herr Fälldin m. fl. (c). 1 den vid
riksmötets början väckta motionen 230 och den med anledning av propositionen
väckta motionen 2106, båda av herr Bohman m. fl. (m), yrkas
att intäkten beräknas till 2% upp till 200 000 kr., till 4 96 i skiktet
200 000-300 000 kr. och till 8 % för överskjutande belopp. Vidare yrkas
i motionen 1080 av herr Polstam (c) att gränserna för de olika procentsatserna
skall sättas till 200 000,275 000 och 325 000 kr. I de förenämnda motionerna
2106 och 2107 yrkas också att villaavdraget höjs till 1 000 kr. Motsvarande
syfte har yrkandena i motionen 1060 av herr Magnusson i Borås (m) och
i motionen 2120 av herr Westberg i Ljusdal (fp). I en till utskottet ingiven
skrivelse från Sveriges Villaägareförbund hemställs att procenttalen bestäms
till 1,5, 3,6 och 10 samt intäktsgränserna till 200000, 250 000 och 300000
kr. Förbundet anser dessutom att schablonavdraget bör höjas till det i propositionen
föreslagna beloppet 800 kr. och att ett schablonavdrag på 500
kr. bör införas för fritidshus.

Villaschablonen motiverades bl. a. med att fastighetsinnehavet utgjorde
en förvärvskälla av speciell karaktär och att man närmast avsåg att beskatta
räntan på det i fastigheten nedlagda kapitalet. På grund av att räntenivån
stigit avsevärt sedan schablonmetoden infördes 1954, samtidigt som intäktsprocenten
för flertalet fastigheter sänkts i samband med höjningar av
taxeringsvärdena, har denna metod emellertid i praktiken kommit att fungera
som ett stöd till boendet i egna hem och - särskilt i fråga om nyare
villor, som lämnat betydande underskott - medfört avsevärda skattelättnader.
Syftet med förra årets bostadspolitiska reformer har varit att åstadkomma
likställighet mellan olika boendeformer och skapa gynnsammare
relationer mellan boendekostnaderna och betalningsförmågan. Mot den bakgrunden
kan utskottet inte tillstyrka andra ändringar i villabeskattningen
än de som erfordras för att i möjligaste mån förhindra att de höjda tax -

SkU 1975:25

eringsvärdena menligt påverkar boendekostnaderna för ägare av mindre villafastigheter.
Förslagen i propositionen är enligt utskottets uppfattning ägnade
att tillgodose detta syfte. Den som däremot valt att bo i en villa,
som till storlek och standard överstiger det normala, bör också betala den
faktiska merkostnaden härför. Med de i propositionen föreslagna ändringarna
torde villaägarna trots de höjda taxeringsvärdena generellt sett inte vara
missgynnade i förhållande till andra boende. Med det anförda tillstyrker
utskottet att gränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen höjs från
150 000 till 180 000 kr. och villaavdraget från 500 till 800 kr. Utskottet avstyrker
således bifall till yrkandena i motionerna 135, 230 punkten 1, 1060
punkten 2, 1080, 2045, 2106 punkterna 6 och 7, 2107 och 2120. I den mån
motionen 194 i denna del och motionen 1084 inte tillgodosetts genom förslagen
i propositionen avstyrker utskottet bifall till desamma.

1 motionen 428 av fru Diesen (m) yrkas ändring av beskattningsreglerna
för att förhindra att två familjer, som gemensamt äger en tvåfamiljsfastighet,
beskattas med högre belopp än om de ägt var sin enfamiljsfastighet med
hälften så stort taxeringsvärde.

När motsvarande motionsyrkande behandlades av riksdagen förra året
framhöll utskottet (SkU 1974:56), att frågan kommer att behandlas av bostadsskattekommittén.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionen
428.

I motionen 1060 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) yrkas att ett särskilt
egnahemsavdrag på högst 1 000 kr. skall införas att gälla till utgången av

1975 för att i nuvarande konjunkturläge stimulera till reparations- och underhållsarbeten.
I samband härmed behandlar utskottet också yrkandet i
motionen 1073 av herr Nordgren m. fl. (m), vari begärs utredning om lindring
i villabeskattningen för barnfamiljer genom ett extra avdrag - utöver schablonavdraget
- på 250 kr. per barn.

Med hänsyn till vad nyss anförts i fråga om inriktningen av bostadspolitiken
kan utskottet inte tillstyrka ytterligare beskattningsförmåner för villaägarna,
som på nytt vidgar klyftan mellan dem som bor i egen villa och
andra boende. Det eventuella stöd, som barnfamiljerna kan vara i behov
av för sina boendekostnader, bör enligt utskottets bestämda uppfattning
lämnas i form av bostadsbidrag och inte genom lättnader vid beskattningen.
Utskottet avstyrker således bifall till yrkandet under punkten 1 i motionen
1060 och yrkandet i motionen 1073.

I motionen 424 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s) yrkas att riksdagen
uppdrar åt regeringen att undersöka konsekvenserna av nuvarande beskattningsregler
för upprustning och ombyggnad av bostadsfastighet och att med
ledning därav lägga fram förslag till ändrade regler. Motionärerna anser
att beskattningsreglerna har stor betydelse för att bostadssaneringen skall
kunna genomföras efter de av riksdagen uppdragna riktlinjerna. Herr Löfgren
(fp) hemställer i motionen 2113 om utredning av frågan om nya former
för att komma till rätta med de oskäliga prisökningarna på fastigheter och

SkU 1975:25

ökningen av de faktiska beondekostnaderna utan de nackdelar som nuvarande
återkommande omtaxering av fastigheterna medför.

Frågan om intagande av ett ingångsvärde i låneunderlaget vid ombyggnadslån
är, som framgår av civilutskottets betänkande CU 1975:7, f. n. under
övervägande inom bostadsdepartementet. Enligt utskottets uppfattning bör
de frågor, som behandlas i motionen 424 och i viss mån också i motionen
2113, kunna beaktas i detta sammanhang. Med hänvisning härtill och i
avvaktan på ställningstagandet till realisationsvinstskattekommitténs kommande
förslag avstyrker utskottet de i motionerna 424 och 2113 framförda
utredningsyrkandena.

Kommunalskattelagens regler om garantibeskattning av fastighet innebär
att 2 % av fastighetens taxeringsvärde ingår i ägarens till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomst. Eftersom motsvarande belopp får dras av vid
inkomstberäkningen är emellertid denna beskattning effektiv endast beträffande
fastigheter som lämnat underskott eller litet överskott.

I motionen 1083 av herr Strindberg (m) begärs skyndsam utredning i
syfte att åstadkomma en successiv sänkning av garantibeskattningen. Som
motivering för yrkandet åberopas den kraftiga höjning av taxeringsvärdena
som skett vid de senaste allmänna fastighetstaxeringarna.

Kommunalekonomiska utredningen, som tillkallats för att utreda kommunernas
ekonomi, skall enligt sina direktiv bl. a. pröva frågan om den
kommunala beskattningsrätten. Inte minst kommunalekonomiska skäl talar
för att garantibeskattningen behålls oförändrad i avvaktan på ställningstagande
till utredningens överväganden. Utskottet kan med hänsyn härtill
inte biträda utredningsyrkandet i motionen 1083.

Sjömansskatten

Förslagen i propositionen rörande sjömansskatten innebär, att de sjömansskattetabeller,
som skall tillämpas fr. o. m. år 1976, anpassas till den
nya skatteskalan och den slopade rätten till avdrag för löntagares sjukförsäkringsavgift.
Vidare föreslås höjningar av dels om kostnadsavdraget från
1 500 till 2 500 kr./år i fjärrfart och från 750 till 1 250 kr./år i närfart, dels
det särskilda skatteavdraget från 200 till 300 kr./mån. i fjärrfart och från
75 till 125 kr./mån. i närfart och dels värdet av fri kost från 325 till 355
kr./mån. Med hänsyn till ändringarna i den kommunala utdebiteringen
föreslås slutligen att sjömansskatten beräknas på grundval av en kommunal
utdebitering av 24:50 kr. i stället för som nu 23 kr. Genom förslagen i
propositionen sänks sjömansskatten i fjärrfart med 140-180 kr./mån. och
i närfart med 60-120 kr./mån.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas att sjömansskattetabellerna
anpassas till den i motionen föreslagna skalan för den statliga inkomstskatten.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionärernas förslag till ny skatteskala.
Till följd härav avstyrker utskottet också yrkandet under punkten

SkU 1975:25

5 i motionen 2106.

Utskottet har inte något att invända mot de i propositionen föreslagna
ändringarna rörande sjömansskatten och tillstyrker således propositionen
även i denna del.

Bolagsbeskattningen

Enligt förslag i motionen 2109 av herr Hermansson m. fl. bör skatteomläggningen
finansieras bl. a. genom höjning av bolagsbeskattningen. Motionärerna
yrkar därför att den statliga inkomstskatten för aktiebolag och
därmed jämställda juridiska personer höjs från nuvarande 40 till 50 %
fr. o. m. den 1 juli 1975.

Utskottet har i det föregående i princip anslutit sig till förslaget att skatteomläggningen
skall finansieras genom höjningar av socialförsäkringsavgifterna
och av vissa indirekta skatter. Med hänsyn härtill och till den inom
företagsskatteberedningen pågående översynen av företagsbeskattningen avstyrker
utskottet bifall till yrkandet under punkten 9 i motionen 2109.

Förmögenhetsbeskattningen m. m.

För att finansiera skatteomläggningen föreslås i motionen 2109 av herr
Hermansson m. fl. (vpk) en höjning av förmögenhetsskatten i överensstämmelse
med det förslag som lagts fram i den vid riksmötets början av samma
motionärer väckta motionen 431. 1 sistnämnda motion yrkas att skattepliktsgränsen
sänks från 200 000 till 150000 kr., att skatteuttaget skärps
och att begränsningsregeln ändras från 80/85 till 85/90 %.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att skatteomläggningen skall finansieras
i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i propositionen
och avstyrker således bifall till yrkandena i motionen 431.

1 detta sammanhang behandlar utskottet också vissa vid riksmötets början
väckta motioner med yrkanden om lättnader i förmögenhetsbeskattningen
för att eliminera verkningarna av höjda taxeringsvärden. Sålunda begärs
i motionen 194 av herr Josefson m. fl. (c) förslag till skyndsamma ändringar
i skattelagstiftningen för att hindra att taxeringsvärdeshöjningarna slår
igenom i ökade boendekostnader och ökad skattebelastning på bl. a. jordbruksföretag.
Fru Andersson i Hjärtum m. fl. (c) begär i motionen 684 skyndsamt
förslag till ändringar i skattelagstiftningen för att eliminera den höjning
av förmögenhetsbeskattningen som följer av de höjda taxeringsvärdena på
skogs- och jordbruksfastigheter. Även i motionen 708 av herr Schött m. fl.
(m) begärs förslag till ändringar rörande förmögenhetsbeskattningen för att
hindra skärpningar på grund av höjda taxeringsvärden på fastigheter.

Med anledning härav vill utskottet endast erinra om att skattepliktsgränsen
för förmögenhetsbeskattningen höjdes genom beslut av riksdagen förra
året med tillämpning fr. o. m. 1975 års taxering från 150000 till 200000
kr., vilket delvis motiverades med de väntade höjningarna av taxerings -

SkU 1975:25

värdena vid 1975 års allmänna fastighetstaxering. I samband därmed höjdes
gränsen för enprocentsskiktet i förmögenhetsskatteskalan från 250 000 till
275 000 kr. Vidare ändrades värderingsreglerna i fråga om vissa tillgångar
nedlagda i företag, vilka regler innebär lättnader i kapitalbeskattningen för
familjeföretagen. På grund härav och då företagsskatteberedningen fått tillläggsdirektiv
att utreda frågan är utskottet inte nu berett tillstyrka ytterligare
lättnader i förmögenhetsbeskattningen på grund av höjda taxeringsvärden.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen 194 i denna del och till motionerna
684 och 708.

Skatteutredningamas arbete

Frågan om samordning av pågående utredningar på skatteområdet har
behandlats i några motioner. Sålunda begärs i motionen 695 av herr Knut
Johansson i Stockholm m. fl. (s) ett riksdagsuttalande av innebörd att företagsskatteberedningen,
1972 års skatteutredning och kommunalekonomiska
utredningen skall dels uppehålla ett kontinuerligt inbördes samarbete,
dels erhålla arbetsmässiga resurser, så att ett slutligt resultat kan åstadkommas
snarast möjligt, och dels inrikta sig på att utredningsresultaten
underlättar en framtida samlad bedömning av skattepolitikens utformning.
Herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställer i motionen 1052 om en sammanslagning
av 1972 års skatteutredning, företagsskatteberedningen och kommunalekonomiska
utredningen eller alternativt att ett fast samarbete skapas
mellan utredningarna. Vidare begärs i motionen 2114 av herrar Löfgren
(fp) och Ahlmark (fp) ett riksdagsuttalande av innehåll att företagsskatteberedningen,
1972 års skatteutredning och kommunalekonomiska utredningen
inriktar sitt arbete så att riksdagen under 1976 kan behandla ett
förslag till en mer varaktig skattereform samt att utredningarnas arbete samordnas
och kansliresurserna förstärks.

Utskottet anser det från flera synpunkter mindre lämpligt att slå samman
företagsskatteberedningen, 1972 års skatteutredning och kommunalekonomiska
utredningen till en enda utredning på sätt förordas i motionen 1052.
Däremot torde det vara nödvändigt att utredningarna kontinuerligt samarbetar
sinsemellan. Så sker också enligt vad utskottet erfarit genom direkta
kontakter såväl mellan ordförande, ledamöter och experter som mellan kanslierna
i de två förstnämnda utredningarna. Utskottet vill understryka önskvärdheten
av att det påbörjade samarbetet intensifieras och utvidgas att
gälla även kommunalekonomiska utredningen. Det ankommer givetvis i
första hand på utredningarna att själva bedöma och planera sitt arbete och
om behov därav föreligger ta initiativ till erforderliga förstärkningar av expert-
och sekreterarpersonal. 1 trepartiöverenskommelsen görs följande uttalande
rörande skatteutredningens arbete: ”Partierna är vidare överens om
att skatteutredningens arbete bör inriktas på att presentera ett förslag till
ett mer varaktigt skattesystem under 1976, som kan träda i kraft 1977.”
Utskottet vill för sin del endast tillägga, att de tre utredningarna har mycket

SkU 1975:25

omfattande och från politisk synpunkt kontroversiella utredningsuppdrag.
En stor del av deras arbete har hittills fått ägnas åt att med förtur behandla
speciella frågor på uppdrag av regeringen och riksdagen. Även om utskottet
instämmer i de i olika sammanhang framförda kraven på snabbhet i utredningsarbetet,
får detta självfallet inte innebära att arbetet påskyndas på
ett sätt som menligt påverkar det slutliga resultatet. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat yrkandena under punkten 1 i de båda motionerna
695 och 1052 ävensom motionen 2114.

Besparingsutredningen

På riksdagens begäran har chefen för finansdepartementet i början av
detta år bemyndigats att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda frågor
rörande möjligheterna att göra besparingar inom statsverksamheten.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) begärs tilläggsdirektiv till
besparingsutredningen att med förtur utarbeta förslag till besparingar av
storleksordningen 1 miljard kr.

Utskottet har i avsnittet om skatteomläggningens allmänna utformning
och finansiering betvivlat möjligheterna att snabbt åstadkomma besparingar
i den statliga verksamheten av den storlek som anges i motionen. Erfarenheterna
från tidigare besparingsutredningar bekräftar detta antagande.
Utskottet avstyrker därför yrkandet under punkten 16 i motionen 2106.

Skattepolitikens fortsatta inriktning

Frågan om skattepolitiken på längre sikt tas upp i flera motioner. Herr
Helén m. fl. (fp) uttalar i den vid riksmötets början väckta motionen 192,
att målet för skattepolitiken bör vara
att förenkla löntagarbeskattningen,
att slopa den faktiska sambeskattningen,
att förstärka stödet till barnfamiljerna,
att åstadkomma förbättringar för folkpensionärerna,
att förhindra skattefusk och skatteflykt samt

att åstadkomma en rimligare avvägning mellan skatt på energi och råvaror
och skatt på arbete och kapital.

I motionen 695 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) begärs
ett riksdagsuttalande av innebörd att samhällets totala resursbehov till större
del än f. n. bör täckas genom beskattning av produktion, såväl förädling
eller omsättning och vinst som av ianspråktagande av arbetskraft, kapital
och råvaror. Skatteutredningen bör enligt uttalande i motionen 1039 av herr
Bohman m. fl. (m) dels utarbeta en femårsplan för sänkning av marginalskatterna,
dels utreda frågan om indexreglering av skattesystemet, dels studera
skattesystemet i relation till det sociala bidragssystemet och dels undersöka
möjligheterna att införa negativ skatt. Dessutom begär motionärerna
ett riksdagsuttalande om att kommunalskatterna permanent bör hållas nere.

SkU 1975:25

Herr Fälldin m. fl. (c) begär i motionen 1048 ett uttalande av riksdagen om
ytterligare skattesänkning för låginkomsttagarna
slopande av den faktiska sambeskattningen,
lindring av beskattningen av barnfamiljerna,

åtgärder för att undvika försämringar av socialförsäkringsförmånerna på
grund av övergången från direkt skatt till arbetsgivaravgift och
utredning om den allmänna arbetsgivaravgiftens och socialförsäkringsavgifternas
inverkan på sysselsättningen.

Slutligen yrkas i motionen 1052 av herr Hermansson m. fl. (vpk) att riksdagen
skall uttala sig för införande av en enhetlig skatt till stat och kommun
och för en omläggning av beskattningen från mervärdeskatt på konsumtionen
till bruttoskatt på produktionen samt från direkt statlig inkomstskatt
på löntagarna till avgifter för företagen.

Enligt sina direktiv skall 1972 års skatteutredning - inom ramen för oförändrade
skatteinkomster - konstruera ett skatte- och avgiftssystem, som
på ett tillfredsställande sätt beaktar skattebördornas fördelning, avvägningen
mellan direkt och indirekt skatt och graden av progressivitet vid den statliga
inkomstbeskattningen. Dessutom skall utredningen pröva de marginaleffekter
som uppstår vid stigande inkomster, när progressiviteten i beskattningen
kombineras med avtrappningen av de inkomstprövade sociala bidragen.
Utredningen skall också pröva frågan om faktisk sambeskattning
och söka åstadkomma förenklingar av beskattningsreglerna. I företagsskatteberedningens
utredningsuppdrag ingår bl. a. att ta ställning till avvägningen
mellan nettobeskattning och andra skatteformer av typ produktionsfaktorskatter
samt föreslå erforderliga ändringar i fråga om bl. a. olika former
av vinstreglerande dispositioner, beskattningens höjd och fördelningen mellan
företag och delägare. Som tidigare nämnts skall kommunalekonomiska
utredningen bl. a. pröva frågan om den kommunala beskattningsrätten.

Av vad ovan åberopats ur direktiven för de tre utredningarna och av
vad utskottet i det föregående anfört framgår, att flertalet av de frågor
som uppmärksammats i motionerna redan är föremål för överväganden
inom utredningarna. Beträffande frågan om indexreglering av skattesystemet
vill utskottet endast erinra om att riksdagen behandlade denna fråga två
gånger förra året. Vid omröstning i kammaren beträffande finansutskottets
betänkande FiU 1974:25 segrade en till betänkandet fogad reservation, i
vilken yrkanden om utredning i ämnet avstyrktes. Även skatteutskottet
avstyrkte i sitt betänkande SkU 1974:54 motionsyrkanden om indexreglering
av skattesystemet. I en till betänkandet fogad reservation tillstyrktes dock
att utredningen skulle få tilläggsdirektiv att utreda frågan. Vid omröstning
i kammaren bifölls reservationen. Eftersom riksdagen fattade två motstridiga
beslut i fråga om indexreglering av skattesystemet och då något nytt inte
framkommit i frågan finnér utskottet några nya åtgärder inte påkallade.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 192,695 punkten

2, 1039 punkterna A och M, 1048 och 1052 punkten 2.

SkU 1975:25

Den indirekta beskattningen

Den allmänna arbetsgivaravgiften

Enligt lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall arbetsgivare erlägga
sådan avgift med 4 % av utgivna löner i pengar och naturaförmåner.
Fysisk person, som har inkomst av rörelse eller av honom brukad jordbruksfastighet,
skall erlägga s. k. egenavgift med 4 % av denna inkomst
vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Enligt nuvarande bestämmelser tas
egenavgift inte ut på de första 10 000 kronorna av avgiftsunderlaget.

För att bereda egenföretagare ytterligare lättnader föreslås i propositionen
att den från arbetsgivaravgift avgiftsfria delen höjs till 18 000 kr. fr. o. m.
inkomståret 1976.

I den vid riksmötets början väckta motionen 697 av herr Johansson i
Vrångebäck m. fl. (m) yrkas att den avgiftsfria gränsen för egenavgiften
höjs till 20 000 kr., och i motionen 715 av herr Åberg (fp) yrkas att den
avgiftsfria gränsen för yrkesfiskarnas egenavgift skall höjas fr. o. m. 1976.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen, som innebär att egenföretagarna
får en ytterligare avgiftslättnad på upp till 320 kr. per år. I den
mån yrkandena i motionen 697 och 715 inte är tillgodosedda genom departementschefens
förslag avstyrker utskottet bifall till desamma.

I syfte att bereda egenföretagarna ytterligare avgiftslättnader yrkas i motionen
1039 av herr Bohman m. fl. (m)att skattskyldig vid inkomsttaxeringen
skall medges avdrag för egenavgift med 125 % av erlagt belopp.

Motsvarande motionsyrkande behandlades av riksdagen två gånger förra
året men avslogs på förslag av skatteutskottet (SkU 1974:17 och 54). På
grund härav och då utskottet inte är berett tillstyrka avgiftslättnader för
egenföretagarna som går utöver vad departementschefen föreslagit avstyrker
utskottet bifall till yrkandet under punkten F 6 i motionen 1039.

Beskattningen av drycker och vissa dryckesförpackningar

I enlighet med trepartiöverenskommelsen föreslås i propositionen skattehöjningar
för sprit och vin som till sitt resultat nästan exakt ger den avtalade
höjningen per liter räknat med 4 kr. för sprit, 1:60 kr. för starkvin och
80 öre för lättvin. Även i fråga om skatten på malt- och läskedrycker följer
förslaget i propositionen helt överenskommelsen, vilket innebär höjning med
25 öre per liter för de två starkare öltyperna och med 20 öre för de två
svagare samt att icke kolsyrade läskedrycker tas in under läskedrycksskatten,
som höjs med 7 öre till 40 öre per liter. I fråga om avgiften på vissa dryckesförpackningar
anser emellertid föredragande departementschefen att det
finns skäl att gå ifrån överenskommelsen som på denna punkt innebar en
höjning av avgiften med 5 öre för returförpackningar och med 20 öre för
övriga förpackningar. Med hänsyn till invändningar såväl från fabrikanthåll
som från handelns sida om nackdelar från konkurrenssynpunkt samt störningar
i produktion och sysselsättning föreslås den ändringen att endast

SkU 1975:25

avgiften på plåtburkar höjs med 20 öre och avgiften för övriga förpackningar
inklusive returglas höjs med 10 öre. Härutöver föreslås vissa andra ändringar
av avgiftsbestämmelserna. Sålunda förordar föredraganden att det s. k. krossavdraget
slopas och att restitutionsreglerna för importerade returglas som
återutförs revideras.

Avslag på den höjda beskattningen av sprit och vin samt malt- och läskedrycker
yrkas i motionen 2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk), och motsvarande
yrkande beträffande skärpningen av avgiften på dryckesförpackningar
framförs i motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m). Med anledning
av förslagen om skärpt dryckesbeskattning begär förste vice talmannen
Bengtson (c) i motionen 2105 ett principuttalande om att de alkoholfria
dryckerna vid beskattningen skall gynnas i förhållande till de alkoholhaltiga.

1 fråga om de föreslagna skattesatshöjningarna framförs också ändringsyrkanden.
I den nyssnämnda m-motionen vill motionärerna begränsa höjningen
av skatten på lättöl till 15 öre och undanta stilldrinkar från beskattningen,
medan herr Westberg i Ljusdal (fp) i motionen 2119 anser
att höjningen för lättöl bör stanna vid 10 öre men att i stället mellanöl
och starköl skall höjas med 30 öre, allt för liter räknat. Till stöd för dessa
yrkanden åberopas främst alkoholpolitiska motiv.

Med hänsyn till riskerna för sysselsättningsproblem, framför allt vid en
livsmedelsindustri i Kristianstadsregionen, begärs i motionen 2046 av herr
Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) och 2115 av fru Nilsson i Kristianstad (c)
och herr Henmark (fp) att läskedrycksskatten skall differentieras efter halten
av fruktråvara. Yrkandet torde syfta till att skapa lindringar i beskattningen
för stilldrinkar. I dessa båda motioner framförs också yrkanden rörande
dryckesförpackningsavgiften. Sålunda vill motionärerna i den förstnämnda
av dessa motioner att den höjda avgiften skall utgå för varje från en dryckestillverkare
utlevererad förpackning, alltså ett slags tappningsavgift, medan
i den andra motionen ställs krav på en konkurrensneutral utformning av
avgiften.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redogörelsen har utskottet
mottagit ett flertal skrivelser med anledning av förslagen i propositionen.
Den övervägande delen av skrivelserna har gällt dryckesbeskattningen, inbegripet
frågan om förpackningsavgiften. Av skrivelserna har åtskilliga överlämnats
till utskottet i samband med uppvaktningar inför företrädare för
utskottet.

Mot bakgrund av utskottets erfarenheter rörande förpackningsavgiften
i samband med avgiftens införande, efter särskilda studiebesök vid de två
ledande förpackningsindustrierna på dryckesområdet och efter att ha inhämtat
miljökostnadsutredningens synpunkter och tagit del av motionärernas,
dryckes- och förpackningsindustrins samt handelns åsikter i fråga
om den föreslagna höjningen har utskottet erhållit ett omfattande material
som grund för sitt ställningstagande i frågan.

Utskottet tolkar överenskommelsen så att en finansiering till viss del
över dryckesområdet är det väsentliga, medan detaljutformningen skall prö -

SkU 1975:25

vas av utskottet. I samband med införandet av avgiften på dryckesförpackningar
kunde utskottet inte godta det förslag om att införa en förhållandevis
hög avgift på engångsförpackningar varom också då en s. k. trepartiuppgörelse
hade träffats. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att en
sektor av näringslivet utan förvarning utsattes för åtgärder som radikalt
förryckte förutsättningarna för dess verksamhet. Utskottet framhöll vidare
att miljöpolitiska åtgärder borde grundas på en allsidig utredning och bedömning
av frågan i hela dess vidd samt att näringslivet under alla förhållanden
borde få möjligheter att inom rimlig tid anpassa sig till de nya
villkoren. Dessa uttalanden, som godkändes av riksdagen och sorn åberopats
i flera av skrivelserna från näringslivet, anser utskottet sig böra vidhålla.
Till följd av uttalandena har miljökostnadsutredningen fått i uppdrag att
pröva frågan om verkningarna av dryckesförpackningsavgiften samt överväga
det framtida behovet och utformningen av en särskild emballageavgift,
ett uppdrag som kan väntas bli slutfört under loppet av innevarande år.
Det förhållandet att frågan om förpackningsavgiftens bibehållande och eventuella
utformning är under prövning i miljökostnadsutredningen utgör enligt
utskottets mening ett tillräckligt motiv för att inte nu ändra avgiftens höjd.
Härtill kommer de omställningsproblem, som det vid överenskommelsen
godtagna förslaget skulle innebära och som föranlett föredraganden att i
propositionen frångå överenskommelsen. Såvitt utskottet kan finna kommer
emellertid också förslaget i propositionen att innebära sådana olägenheter
för de berörda branscherna att utskottet för sin del förordar att förpackningsavgiften
bibehålls oförändrad.

Eftersom utskottet tidigare anslutit sig till uppfattningen att kostnadstäckning
bör skapas för den aktuella beskattningsreformen, måste de inkomster
som beräknats inflyta genom avgiftshöjningen i stället tas ut
genom andra beskattningsåtgärder, som med hänsyn till överenskommelsen
främst bör gälla dryckesområdet. Utskottet föreslår därför att kompensationen
skapas genom en generell höjning av skattesatserna för alla drycker
som omfattas av de i propositionen föreslagna beskattningsåtgärderna med
i princip 12 öre per liter. På två punkter är dock utskottet berett att förorda
vissa avvikelser från de i propositionen föreslagna skattesatserna, nämligen
i fråga om lagrat lättöl och stilldrinkar. Det lagrade lättölet har under de
senaste åren varit föremål för en stark konsumtionsökning och således visat
sig utgöra ett från nykterhetspolitisk synpunkt värdefullt alternativ till de
starkare maltdryckerna. I syfte att förstärka en fortsatt utveckling i
denna riktning anser utskottet skäl tala för att höjningen för denna dryck
blir 5 öre lägre per liter än vad som föreslagits i propositionen. När det
gäller stilldrinkarnas beskattning har visserligen också motionsvis framhållits
nykterhetspolitiska synpunkter, men utskottet fäster beträffande dessa
drycker mera avseende vid de berörda producenternas problem. Förslaget
att beskatta stilldrinkar överensstämmer helt med ett av punktskatteutredningen
framlagt förslag om en vidgad beskattning av de alkoholfria dryckerna

i syfte att skapa större konkurrensneutralitet inom detta beskattningsområde.

7 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 25

SkU 1975:25

De åtgärder som utredningen i övrigt föreslagit och som bl. a. innebär skatt
på koncentrerad saft, kommer - om regeringen så finner lämpligt - att
remissbehandlas i vanlig ordning och möjligen senare föranleda proposition
till riksdagen. Även om det alltså i och för sig kan anföras skäl för att
beskatta stilldrinkar på samma sätt som kolsyrade läskedrycker anser utskottet
inte att det nu framlagda förslaget ger producenterna den möjlighet
till anpassning, som utskottet tidigare förutsatte att näringslivet borde ha
rätt till. Med hänsyn härtill förordar utskottet att skatten på stilldrinkar
tills vidare bör vara 20 öre i stället för 40 öre som föreslås i propositionen
för alla läskedrycker. I förtydligande syfte vill utskottet här tillägga att lättnaderna
för stilldrinkar och lättöl inte gör att dessa drycker undantas från
den generella 12-öreshöjningen, som ersätter den föreslagna skärpningen
av förpackningsavgiften. Tilläggas bör också att på grund av den speciella
utformningen av skatten på sprit och vin kan någon exakt 12-öreshöjning
inte lagstiftningsvägen genomföras för dessa drycker. Utskottet förutsätter
att de båda statliga monopolbolagen inom ramen för de avrundningsregler
som tillämpas vid prissättningen av dessa varor skall åstadkomma ett resultat
som så nära som möjligt överensstämmer med utskottets intentioner i dessa
avseenden.

Utskottets förslag föranleder ändringar i författningsförslagen beträffande
skatten på sprit och vin samt skatten på malt- och läskedrycker. I fråga
om förslaget rörande avgiften på vissa dryckesförpackningar bör i enlighet
med utskottets ställningstagande den i 6 § förordade ändringen av avgiftssatsen
utgå, medan vad som i övrigt föreslås i fråga om bl. a. ändrade regler
för restitution vid utförsel av tidigare införda returglas liksom i fråga om
slopande av det s. k. krossavdraget inte föranleder någon erinran från utskottets
sida.

Genom de sålunda förordade åtgärderna tillgodoses yrkandena i motionen
2106 punkten 14 om sänkt skatt på lättöl och punkten 15 om oförändrad
förpackningsavgift liksom till viss del yrkandet under punkten 13 om skattefrihet
för stilldrinkar. Vidare anser utskottet att det huvudsakliga syftet
med motionerna 2046 och 2115 rörande beskattningen av stilldrinkar blir
tillgodosett härigenom. I fråga om lättölet innebär förslaget också ett tillmötesgående
av yrkandet i motionen 2119. Vad gäller det i motionen 2105
framförda önskemålet om ett alkoholpolitiskt principuttalande rörande
dryckesbeskattningen vill utskottet framhålla att förslagen rörande dryckesbeskattningen
främst får ses som finansieringsåtgärder. Riktlinjerna för
den framtida utformningen av dryckesbeskattningen bör lämpligen fastställas
senare i samband med behandlingen av alkoholpolitiska utredningens
slutbetänkande. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen
2105 liksom till avslagsyrkandena i motionen 2109 punkterna 6 och

7. Till de delar övriga här behandlade motionsyrkanden inte blivit tillgodosedda
genom utskottets förslag avstyrker utskottet bifall också till dessa
motioner.

SkU 1975:25

Tobaksskatten

Den i propositionen förordade höjningen av skattesatsen för de minsta
cigarretterna med 2 öre per styck och för den normala storleken med 1
öre per styck överensstämmer helt med överenskommelsen.

I motionen 2109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkar motionärerna
i konsekvens med sina övriga avslagsyrkanden på de föreslagna skärpningarna
av den indirekta beskattningen att även tobaksbeskattningen undantas
från höjning.

Utskottet, som inte finner anledning att på denna punkt frånträda sin
uppfattning i finansieringsfrågan, avstyrker bifall även till punkten 8 i motinen
2109.

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalan

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1975:2106 punkten
1 och 1975:2109 punkten 1 bifaller propositionen i denna del,

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:192 i denna del,

2. motionen 1975:1048 i denna del,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under a hemställt;

2. beträffande kommunalt skattestopp

att riksdagen avslår motionen 1975:1039 punkten E;

3. beträffande folkpensionärernas beskattning

a. att riksdagen med avslag på motionen 1975:2106 punkterna
3 och 4 och med anledning av motionen 1975:2118 bifaller
propositionen i denna del med den komplettering av bestämmelserna,
som utskottet ovan förordat,

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:234,

2. motionen 1975:1089,

3. motionen 1975:2118,

1 den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och under a hemställt;

4. beträffande sparavdraget m. m.

a. att riksdagen med avslag på motionen 1975:2109 punkten

2 och med anledning av motionen 1975:1039 punkten G bifaller
propositionen i denna del samt motionen 1975:1056,

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:230 punkten 2,

2. motionen 1975:1039 punkten F 1,

3. motionen 1975:1039 punkten F 2;

SkU 1975:25

100

5. beträffande schablonavdraget i inkomstkällan tjänst
att riksdagen avslår motionen 1975:314;

6. beträffande förvärvsavdrag m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:699,

b. motionen 1975:1039 punkten D,

c. motionen 1975:2002;

7. beträffande faktisk sambeskattning
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:231 punkten 5,

b. motionen 1975:315,

c. motionen 1975:1065,

d. motionen 1975:1076 punkten 2,

e. motionen 1975:2106 punkten 2,

f. motionen 1975:2108,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört;

8. beträffande skattereduktion m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:1039 punkten B,

b. motionen 1975:1039 punkten C,

c. motionen 1975:2003;

9. beträffande villabeskattningen m. m.

a. att riksdagen med avslag på motionerna 1975:135, 1975:230
punkten 1, 1975:1060 punkten 2, 1975:1080, 1975:2045,
1975:2106 punkterna 6 och 7,1975:2107 och 1975:2120 bifaller
propositionen i denna del,

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:194 i denna del,

2. motionen 1975:424,

3. motionen 1975:428,

4. motionen 1975:1060 punkten 1,

5. motionen 1975:1073,

6. motionen 1975:1083,

7. motionen 1975:1084,

8. motionen 1975:2113,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och under a hemställt;

10. beträffande sjömansskatten

att riksdagen med avslag på motionen 1075:2106 punkten 5
bifaller propositionen i denna del;

11. beträffande bolagsbeskattningen

att riksdagen avslår motionen 1975:2109 punkten 9;

SkU 1975:25

101

12. beträffande förmögenhetsbeskattningen m. m.
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:194 i denna del,

b. motionen 1975:431,

c. motionen 1975:684,

d. motionen 1975:708;

13. beträffande skatteutredningarnas arbete
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:695 punkten 1,

b. motionen 1975:1052 punkten 1,

c. motionen 1975:2114,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfort;

14. beträffande besparingsutredningen

att riksdagen avslår motionen 1975:2106 punkten 16;

15. beträffande skattepolitikens fortsatta inriktning
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:192 i denna del,

b. motionen 1975:695 punkten 2,

c. motionen 1975:1039 punkten A,

d. motionen 1975:1039 punkten M,

e. motionen 1975:1048 i denna del,

f. motionen 1975:1052 punkten 2;

16.beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften

a. att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

b. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:697,

2. motionen 1975:715,

3. motionen 1975:1039 punkten F 6,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under a hemställt;

\1 .beträffande beskattningen av drycker och vissa dryckesförpackningar a.

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna
1975:2106 punkterna 13-15, 1975:2046, 1975:2115 och
1975:2119 samt med avslag på motionen 1975:2109 punkterna

6 och 7 beslutar avslå den i propositionen föreslagna höjningen
av avgiften på vissa dryckesförpackningar och i stället beslutar
höja den i propositionen föreslagna beskattningen på dryckesområdet
med generellt 12 öre per liter, dock att de sålunda
beräknade skattesatserna minskas med 5 öre för lagrat lättöl
och 20 öre för icke kolsyrade läskedrycker (stilldrinkar),

b. att riksdagen i övrigt bifaller propositionen i denna del,

c. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:2046,

SkU 1975:25

102

2. motionen 1975:2106 punkten 13,

3. motionen 1975:2106 punkten 14,

4. motionen 1975:2106 punkten 15,

5. motionen 1975:2115,

6. motionen 1975:2119,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under a hemställt;

18. beträffande riksdagsuttalande om dryckesbeskattningens inriktning
att riksdagen avslår motionen 1975:2105;

19. beträffande tobaksskatten

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2109 punkten 8
bifaller propositionen i denna del;

20. beträffande propositionen i övrigt utom såvitt avser energibeskattningen,
beredskapsavgiften för oljeprodukter och förfättningsförslagen att

riksdagen bifaller ovan icke behandlade förslag i propositionen; 21.

beträffande författningsforslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att punkt 2 av anvisningarna till 50 § erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

R ege ringens förslag Utskottets förslag

Anvisningar

till 50 §

2. Vid bedömningen av pensionstillskott.

Regeringen eller angivna grunder.

Avdraget skall saknar folkpension.

Om skattskyldiga taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med
hänsyn till skattskyldigs statligt tax- hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av erade inkomst jämkas, om värdet av

skattepliktig förmögenhet överstiger skattepliktig förmögenhet överstiger

50 000 kronor. Om förmögenhets- 50 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet
överstiger 50 000 kronor, skall värdet överstiger 80 000 kronor, skall

avdrag icke medgivas. avdrag icke medgivas. Värdet av eg nahemsfastighet

och mindre jordbruksfastighet
skall inräknas i förmögenhetsvärdet
med skäligt belopp.

Här ovan föranleda det.

Vid beräkning sista stycket.

Överstiger den i fråga.

SkU 1975:25

103

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

4. lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,

5. lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit
och vin med den ändringen att 2 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 §

1 m o m. Skatten upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av sprit och
vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 54 öre för
varje hel volymprocent alkohol, dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (stark -vin), av 6 kronor 5 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av
2 kronor för liter, dels med en procentavgift
motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres

a) för sprit dels med en grundavgift
för liter motsvarande 54,2 öre för
varje hel volymprocent alkohol,dels
med en procentavgift motsvarande
50 procent av utminuteringspriset;
samt

b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volym procent (starkvin),
av 6 kronor 15 öre för liter
och, såvitt avser annat vin (lättvin),
av 2 kronor 10 öre för liter, dels med
en procentavgift motsvarande 36 procent
av utminuteringspriset.

- varornas utminutering.

6. lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt och läskedrycker med den ändringen
att 7 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Regeringens förslag

För lagrat där

Införes lagrat viss

Skatten utgår för liter med
trettiotvå öre för lagrat lättöl,
nittiofem öre för öl av typ A,
en krona sjuttiofem öre för öl av
typ B,

två kronor sjuttiofem öre för starköl,
och
fyrtio öre för läskedrycker.

Utskottets förslag

förtäres.

konsumtionsbeskattning.

Skatten utgår för liter med
trettionio öre för lagrat lättöl,
en krona sju öre för öl av typ A,
en krona åttiosju öre för öl av typ

två kronor åttios/u öre för starköl,
femtiotvå öre för kolsyrade läskedrycker
och
trettiotvå öre för övriga läskedrycker.

SkU 1975:25

104

7. lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt,

8. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

9. lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa
dryckesförpackningar med den ändringen att nuvarande lydelse
av 6 § bibehålls oförändrad och att således tredje dels-satsen
i ingressen får följande lydelse:

dels att rubriken till förordningen samt 4, 9 och 11 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Stockholm den 29 april 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristensson (s),
Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo (fp). Wikner (s), Sundkvist (c). Stadling
(s), Olsson i Järvsö* (c), Hallenius (c), Lundgren (s), Boström (s), fru Troedsson
(m) och herr Johansson i Malmö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1975:25

105

Reservationer och särskilda yttranden

Beträffande skatteomläggningens allmänna utformning och finansiering

1. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 77 med
”Skatteutskottet, som” och slutar på s. 78 med ”av skatteomläggningen”
bort ha följande lydelse:

Skatteutskottet, som i det följande mer ingående behandlar de olika
yrkandena i motionen 2106 vill i fråga om utformningen och finansieringen
av skatteomläggningen inledningsvis anföra följande. Utskottet
delar den i motionen 2106 framförda uppfattningen att skatteomläggningens
tyngdpunkt måste ligga i normalinkomstlägena. Inkomsttagare
med inkomster mellan 30 000 och 70 000 kr. måste få en märkbar marginalskattesänkning.
Ingen inkomstgrupp bör drabbas av en skärpt marginalbeskattning.
Utskottet anser vidare, att skatteomläggningen bör bli
av den storleksordning som förordas i motionen 2106, dvs. en direktskattesänkning
om ca 5,4 miljarder kr. Utskottet vill vidare i enlighet
med motionen 2106 understryka, att skatteomläggningen bör bli en verklig
skattesänkning, inte blott en omfördelning mellan olika skatteslag.

Enligt utskottets uppfattning måste vid finansiering av skatteomläggningen
hänsyn tas dels till de automatiska inkomstökningar som tillförs
statskassan på grund av progressiviteten i skattesystemet förenat med
den snabba penningvärdeförsämringen, dels till möjligheten att åstadkomma
besparingar inom den offentliga sektorn och dels till konjunkturutsikterna
för 1976. I m-motionen anges den automatiska skatteskärpningen
till ca 2,5 miljarder kr. Storleksordningen av möjliga besparingar
uppskattas till ca 1 miljard kr. Utskottet delar dessa bedömningar.

I enlighet med m-motionen anser utskottet vidare att den sannolika konjunktursituationen
under större delen av 1976 kommer att vara sådan,
att stimulansåtgärder erfordras för att den fulla sysselsättningen skall
kunna upprätthållas. Detta innebär, att skatteomläggningen bör ges en
sådan utformning att den får en expansiv inverkan på samhällsekonomin.
Utskottet menar sålunda, att en totalfinansiering av det slag, som förordas
i propositionen och i överenskommelsen mellan regeringen, centerpartiet
och folkpartiet inte bör komma i fråga. Total finansiering leder till att
skattebördan blott läggs över från direkt beskattning till en beskattning via
arbetsgivarna som huvudsakligen kommer att tas ut i form av högre priser.
Totalfinansiering innebär vidare att statskassan liksom varit fallet under
senare år tillförsäkras snabbt stigande inkomster på bekostnad av övriga
samhällssektorer. Detta kan enligt utskottets mening inte accepteras.

Av det anförda framgår, att utskottet för sin del i princip tillstyrker
det förslag till skatteomläggning som presenterats i motionen 2106. Ut -

SkU 1975:25

106

skottet kan sålunda varken biträda den i propositionen eller den i motionen

2109 förordade utformningen eller finansieringen av skatteomläggningen.

Beträffande skatteskalan

2. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 79 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”vara tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående i princip anslutit sig till den inriktning
av skatteomläggningen som förordas i motionen 2106 och som innebär
att tyngdpunkten i skatteomläggningen läggs så, att mellaninkomsttagarna
får såväl en märkbar sänkning av den direkta skatten som en nedjustering
av marginalskatten. Såsom konstateras i m-motionen har, på
grund av penningvärdeforsämringen under senare år, alla med inkomster
över 15 000 kr. drabbats av en skärpning av marginalbeskattningen sedan
1970 års skatteomläggning trädde i kraft från årsskiftet 1971. Särskilt
markant är denna skärpning i inkomstlägena över 30 000 kr. beskattningsbar
inkomst. Många av de problem som den svenska ekonomin

f. n. har att brottas med sammanhänger med denna skärpta marginalskatt.
Den hårda beskattningen har medverkat dels till att pressa upp takten
i penningvärdeforsämringen, dels till en otillräcklig efterfrågeutveckling
under en följd av år och därmed kommit att bidra till den långsamma
ekonomiska tillväxten efter 1971.

Mot bakgrund av det ovan anförda ansluter utskottet sig till den skatteskala
som föreslås i m-motionen och avstyrker således bifall till de i propositionen,
motionen 2109 och motionen 1048 framförda förslagen. Genom
utskottets förslag torde yrkandet i motion 192 i huvudsak vara tillgodosett.

dels att utskottet under punkterna l.a och 21.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2106 punkten 1 och
med avslag på propositionen i denna del och motionen
1975:2109 punkten 1 beslutar, att 10 § 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt skall ha följande lydelse:

1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent
av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 6 procent
av den beskattningsbara inkomsten.

SkU 1975:25

107

när beskattningsbar inkomst överstiger

20 000 men	icke 25 000 kr.: 1 200 kr.	för 20 000 kr. och 10 % av
25 000 ”	” 30 000 kr.: 1 700 ”	” 25 000 ”	’ 16 % ”
30 000 ”	” 35 000 kr.: 2 500 ”	” 30 000 ”	’ 18 % "
35 000 ”	” 40 000 kr.: 3 400 ”	” 35 000 ”	' 24 % "
40 000 ”	" 45 000 kr.: 4 600 ”	” 40 000 ”	’ 29% "
45 000 ”	” 65 000 kr.: 6 050 ”	” 45 000 ”	' 34 96 ”
65 000 ”	” 70 000 kr.: 12 850 ”	” 65 000 ”	’ 40% "
70 000 ”	” 80 000 kr.: 14 850 ”	” 70 000 ”	' 45 % ”
80 000 ”	” 100 000 kr.: 19 350 ”	” 80 000 ”	’ 48 % ”
100 000 ”	” 150 000 kr.:28 950 ”	” 100 000”	' 52 % "
150 000 kr.	: 54 950 ”	” 150 000"	' 56 % "

av återstoden

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent
av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar
56 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss
familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Beträffande folkpensionärernas beskattning

3. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 80 med "Utskottet
vill” och slutar på s. 83 med ”motionen 234” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att folkpensionen borde
göras skattefri. Utskottet anser i likhet med vad som i motionen 1089
i detta hänseende anförts, att i samband med en mer genomgripande omläggning
av skattesystemet bör vid utformningen av reglerna för folkpensionärernas
beskattning principen om skattefri folkpension vara vägledande.
Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen 1089.

I motionen 2106 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas avslag på förslaget
om tidsbegränsning av garantiregeln vid beräkning av det extra avdraget.
Förslaget i motionen överensstämmer i detta hänseende med vad skatteutredningen
föreslog i sitt betänkande. Utskottet tillstyrker bifall till motionen
2106 punkten 3.

I samma motion yrkas också att makes förmögenhet inte skall beaktas
vid beräkningen av det extra avdraget. Även i detta hänseende instämmer
utskottet i vad som anförts i motionen. I fråga om de regler som gäller
för rätten till extra avdrag är principen om särbeskattning inte fullt genom -

SkU 1975:25

108

förd. Den ene maken får sålunda sitt extra avdrag reducerat, om den
andre maken har en förmögenhet överstigande 50 000 kr. Enligt utskottets
uppfattning bör även här särbeskattning tillämpas. Endast den egna
förmögenheten bör beaktas vid avtrappningen av det extra avdraget. Propositionens
förslag skulle dessutom innebära att en och samma förmögenhet
skulle medföra en dubbel avtrappning av det extra avdraget
för makar. Utskottet tillstyrker således bifall till punkten 4 i motionen 2106.

Enligt förslaget = utskottet s. 82 i författningstexten.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 2118 av fru Troedsson m. fl.

(m, c, fp) att de förmånligare bestämmelser, som i det praktiska taxeringsarbetet
tillämpas vid förmögenhetsvärderingen av egnahemsfastigheter
och mindre jordbruksfastigheter vid bedömningen av frågan om
reduktion av det extra avdraget, också bör gälla bostadsrättslägenheter.
Utskottet tillstyrker motionen i detta hänseende.

Utskottet delar = utskottet s. 83 skäligt belopp.

Med anledning av det ovan anförda föreslår utskottet att riksdagen

bifaller motionen 2118.

I motionen 234 av herrar Henmark (fp) och Jonsson i Mora (fp) yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att förhindra
att folkpensionärernas ekonomiska situation försämras genom höjda taxeringsvärden.
Ett liknande förslag har väckts i motionen 2106 av herr Bohman
m. fl. Utskottet instämmer i vad som i ifrågavarande hänseende anförts
i dessa motioner och tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär förslag
till höstens riksmöte om hur dessa problem skall lösas.

dels att utskottet under punkterna 3 och 21.1 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motionerna 1975:2106 punkterna
3 och 4 och 1975:2118 och med anledning av propositionen
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) i denna del med de
ändringar att

dels 52 § 1 mom. erhåller följande lydelse:

52 §

1 mom. Äkta makar gemensamma inkomst.

Har vid andra kommuner.

Underskott å samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra eller tredje stycket sägs, beräknas
för vardera maken för sig. Härvid iakttages att vardera makens skatteförmåga
bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst
och förmögenhet samt att avdraget för makarna tillsammans icke må
överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra
och tredje styckena medgiva.

SkU 1975:25

109

Avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket beräknas för vardera maken
för sig utan hänsyn tagen till andra makens inkomst.

dels punkt 2 av anvisningarna till 50 § erhåller följande lydelse:

2. Vid bedömningen av pensionstillskott.

Regeringen eller angivna grunder.

Avdraget skall saknar folkpension.

Om skattskyldigs taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger
50 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 80 000 kronor, skall
avdrag icke medgivas. Värdet av egnahemsfastighet, mindre jordbruksfastighet
och bostadsrättslägenhet skall inräknas i förmögenhetsvärdet
med skäligt belopp.

Här ovan föranleda det.

Överstiger den i fråga.

dels ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande lydelse:

Denna lag skall iakttagas.

1. De nya års taxering.

2. De nya av folkpension.

3. Innebär de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för
gifta skattskyldiga understiger det avdrag vartill makarna under samma
omständigheter skulle ha varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års
taxering, äger makarna i stället rätt till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt
detta stycke får dock icke överstiga det avdrag makarna tillgodoforts

vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om ensamstående som haft hemmavarande barn under 18 år.

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:234 i skrivelse
till regeringen begär förslag till åtgärder som hindrar att folkpensionärernas
ekonomiska läge försämras genom höjda taxeringsvärden,

c. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att motionen
1975:1089 överlämnas till 1972 års skatteutredning för beaktande.

Beträffande sparavdraget m. m.

4. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 84 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”motionen 1039” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att stimulera det enskilda
sparandet. Den ovan behandlade höjningen av sparavdraget torde kunna

SkU 1975:25

110

få en sådan effekt. Enligt utskottets uppfattning är emellertid åtgärder
därutöver väl motiverade. Förslaget i motionen 230 av herr Bohman
m. fl. om visst avdrag för bostadssparande bör enligt utskottets mening
bifallas. Vad gäller förslaget i motionen 1039 av herr Bohman m. fl. om
en utredning syftande till att skattereglerna utformas så, att parterna
på arbetsmarknaden finnér det förmånligt att sluta avtal, som innebär
att en del av löneökningen kan utgå i form av sparlön, vill utskottet
erinra om att en utredning nyligen tillkallats med uppgift att bl. a. kartlägga
olika förekommande system för löntagarfonder och att konstruera
en eller ett par modeller för sådana fonder. Enligt utskottets uppfattning
är det naturligt, att denna utredning även ges i uppgift att studera och
utreda möjligheterna att införa sparlön i enlighet med motionen. Utredningen
bör få tilläggsdirektiv i detta hänseende.

dels att utskottet under punkten 4. b bort hemställa

b. att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975:230 punkten 2 hos regeringen
begär förslag till bestämmelser om bostadsparande i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. med bifall till motionen 1975:1039 punkten Fl hos regeringen
anhåller om utredning och förslag, syftande till att
ett system för generös premiering av det frivilliga hushållssparande!
införs, som tar särskild hänsyn till de lägre inkomsttagarna
och barnfamiljernas situation,

3. med anledning av motionen 1975:1039 punkten F2 i skrivelse
till regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till utredningen
rörande löntagarfonder med uppdrag att utreda möjligheterna
till s. k. sparlön.

Beträffandeförvärvsavdrag m. m.

5. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”När
frågan” och på s. 86 slutar med ”motionen 2002” bort ha följande lydelse:

Föräldrar har i föräldrabalken ålagts en vårdnadsskyldighet gentemot
sina barn. Denna skyldighet att sörja för barnets person och att utöva
den uppsikt över barnet som är erforderlig gäller också om föräldrarna
förvärvsarbetar. Barntillsynsutgifter har hitintills betraktats som privata
levnadskostnader. Denna inställning är dock enligt utskottets mening
mogen för omprövning. Sådana barntillsynskostnader som har ett direkt
samband med föräldrarnas förvärvsarbete och är en oundgänglig förutsättning
för detta bör i stället ses som utgifter för inkomstens förvärvande
och således vara avdragsgilla vid beskattningen. Utskottet är emellertid

SkU 1975:25

lil

inte berett att föreslå omedelbar lagstiftning i detta hänseende utan anser
att förslag härom skyndsamt bör utarbetas av regeringen.

dels att utskottet under punkten 6 b bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1039 punkten
D hos regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning
av innebörd att avdragsrätt, begränsad till ett av riksskatteverket
årligen beslutat belopp, medges vid inkomstbeskattningen
för styrkta och nödvändiga tillsynskostnader för barn
under 10 år för familjer där båda makarna förvärvsarbetar
och för ensamstående förvärvsarbetande förälder.

6. Särskilt yttrande av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Mundebo
(fp). Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c) och fru Troedsson
(m):

Beträffande yrkandena i motionerna 1975:699 och 1975:2002 att jordbrukare
och rörelseidkare i förvärvsavdragshänseende skall jämställas
med övriga skattskyldiga hänvisar vi till vad som anförs därom i reservationen
7.

Beträffande faktisk sambeskattning

7. Reservation av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Mundebo
(fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c) och fru Troedsson
(m) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 86 som börjar med ”1972
års” och slutar med ”ovan anfört”, bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna innebär den faktiska sambeskattningen
i vissa fall betydande skatteorättvisor för makar, som arbetar tillsammans
i jordbruk, rörelse eller annan förvärvskälla. Den faktiska sambeskattningen
påverkar också de förmåner, som är bundna till inkomstens storlek.

En reform på detta område har ställts i utsikt sedan en längre tid.
Arbetet med att få fram ett definitivt förslag tycks dock ha fått stå tillbaka
för andra utredningsuppgifter på skatteområdet. Med hänsyn till de olägenheter
som den faktiska sambeskattningen innebär för berörda grupper
anser utskottet att arbetet bör bedrivas så att det under alla förhållanden
blir möjligt att fatta beslut i riksdagen under 1975 och reformen därmed
kan träda i kraft 1976. Den av utskottet tidigare behandlade frågan om
förvärvsavdragets storlek för jordbrukare och rörelseidkare bör också tas
upp till prövning i detta sammanhang.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna
231 punkten 5, 315, 1065, 1076 punkten 2, 2106 punkten 2 och 2108

SkU 1975:25

112

om skyndsam övergång till någon form av individuell beskattning för
makar som nu sambeskattas beträffande arbetsinkomster.

dels att utskottet under punkten 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:231 punkten 5,
1975:315, 1975:1065, 1975:1076 punkten 2, 1975:2106 punkten
2 samt 1975:2108 hos regeringen anhåller om förslag
til! riksdagen under hösten 1975 beträffande rätt till individuell
beskattning i de fall, då två makar båda är verksamma

i ett av dem drivet företag inom jordbruk, småindustri, hantverk,
handel eller annan rörelse.

Beträffande skattereduktion m. m.

8. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 87 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionen 1039” bort ha följande lydelse:
Genom den av riksdagen redan beslutade höjningen av barnbidragen
med 300 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976 kommer barnfamiljernas

situation i viss mån att förbättras. Utskottet delar emellertid uppfatt ningen

i motionen 1039 av herr Bohman m. fl. att särskilda åtgärder
är nödvändiga för att förbättra den ekonomiska situationen för s. k. enarbetstagarfamiljer,
dvs. barnfamiljer med hemmavarande make. Dessa
har inte minst genom 1970 års skatteomläggning kommit att drabbas
av en enligt utskottets uppfattning orimlig beskattning. Utskottet tillstyrker
förslaget i motionen om ett extra familjeavdrag på 2 000 kr.
fr. o. m. 1976 års taxering för barnfamiljer med hemmavarande make
och barn under 10 år. Utskottet föreslår vidare att riksdagen bifaller kravet
i samma motion om tilläggsdirektiv till skatteutredningen rörande åtgärder
ägnade att förbättra situationen för barnfamiljer med hemmavarande
make.

dels att utskottet under punkterna 8 a och b bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1039 punkten
B antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 46 § 3 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

46 §

3 mom. Ha makar skattepliktig dagpenning.

Har gift 1 000 kronor.

SkU 1975:25

113

Avdrag enligt under beskattningsåret.

Har skattskyldig 2 000 kronor.

Skattskyldig, som har hemmavarande barn under 10 år och vars make
icke är berättigad till förvärvsavdrag eller är berättigad till förvärvsavdrag
men med lägre belopp än 2 000 kronor, må, om han haft A-inkomst,
åtnjuta familjeavdrag med 2 000 kronor.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under
större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må
åtnjutas endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag
därtill förslår. Avdrag må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit
gift och levt tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke
överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första stycket vid inkomst av rörelse
eller tjänst eller enligt fjärde och femte styckena: 2 000 kronor; och

i övriga fall: 1 000 kronor.

Avdrag enligt sagda kommun.

Denna lag träder i kraft dagen efter den då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för år 1975
eller tidigare år.

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1039 punkten
C i skrivelse till regeringen begär att 1972 års skatteutredning
ges tilläggsdirektiv att utarbeta förslag, ägnade att förbättra
situationen för barnfamiljer med hemmavarande make.

Beträffande villabeskattningen m. m.

9. Reservation av herrar Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson
i Järvsö (c) och Hallenius (c), som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 88 med ”Villaschablonen
motiverades” och slutar på s. 89 med ”till desamma” bort
ha följande lydelse:

Det preliminära utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering visar att
höjningarna för en- och tvåfamiljshus i genomsnitt blivit omkring 40 procent.
I vissa områden och för vissa typer av fastigheter är höjningarna betydligt
större.

Som framhålls i flera av motionerna måste de i propositionen föreslagna
åtgärderna för att motverka skattehöjningar för dem som bor i småhus betraktas
som otillräckliga. Utskottet anser därför att något större justeringar
bör vidtas i villaschablonen än vad som föreslås i propositionen. Därigenom
kan man bl. a. undvika att nybyggda småhus finansierade med statliga lån

i skattehänseende blir betraktade som ”lyxvillor”. Utskottet tillstyrker de

8 Riksdagen 1975. f> sami. Nr 25

SkU 1975:25

114

i motionerna 2045 och 2107 framförda yrkandena om höjning av övre gränsen
för tvåprocentsskiktet till 200 000 kr. och för fyraprocentsskiktet till 250 000
kr. I övrigt tillstyrker utskottet propositionens förslag på denna punkt. Med
de av utskottet föreslagna höjningarna av skiktgränserna tillgodoses i stor
utsträckning även motsvarande yrkanden i motionerna 135, 194, 230, 1080,
1084 och 2106.

Samtidigt bör enligt utskottets uppfattning - i enlighet med vad som
föreslagits i motionerna 1060, 2106, 2107 och 2120 - en höjning ske av
villaavdraget till 1 000 kr. Härigenom lindras verkningarna av fastighetstaxeringarna
för bl. a. ägare av ett stort antal äldre småhus, som inte berörs
av ändringarna av skiktgränserna. Till denna ägarkategori hör bl. a. många
pensionärer.

dels att utskottet under punkterna 9 a och 21.1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:1060, 1975:2045,
1975:2107 och 1975:2120 samt med anledning av motionerna
1975:135, 1975:194, 1975:230, 1975:1080, 1975:1084 och
1975:2106 och propositionen i denna del antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Reservanternas förslag)

24 «j

2 mom. Är annan fastighet inrät- 2 mom. Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte per- tad till bostad åt en familj jämte personliga
tjänare (enfamiljsfastighet) sonliga tjänare (enfamiljsfastighet)

eller två familjer jämte personliga eller två familjer jämte personliga

tjänare (tvåfamiljsfastighet) och fö- tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger
ej fall, som avses nedan i religger ej fall, som avses nedan i

sista stycket, upptages såsom intäkt sista stycket, upptages såsom intäkt

av fastigheten ett belopp motsvaran- av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat två procent av de för helt år räknat två procent av

den del av fastighetens taxeringsvär- den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som de året näst före taxeringsåret som

icke överstiger 150 000 kronor, fyra icke överstiger 200 000 kronor, fyra

procent av den del av taxeringsvär- procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 150 000 kronor det som överstiger 200000 kronor

men icke 225 000 kronor, åtta pro- men icke 250 000 kronor, åtta procent
av den del av taxeringsvärdet cent av den del av taxeringsvärdet

som överstiger 225 000 kronor men som överstiger 250 000 kronor men

icke 300 000 kronor och tio procent icke 300 000 kronor och tio procent

SkU 1975:25

115

(Nuvarande lydelse)

av den del av taxeringsvärdet som
överstiger 300 000 kronor. Finnes ej
taxeringsvärde åsatt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för
året näst före taxeringsåret.

Vad i

(Reservanternas förslag)

25 §

3 mom. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt

24 § 2 eller 3 morn., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för
ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller Iiknande

avgäld.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person,
som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret
mantalsskriven å honom tillhörig
fastighet, som avses i 24 § 2 mom.
i fråga om nämnda fastighet åtnjuta
ett extra avdrag med, för helt år räknat,
500 kronor, dock högst med det
belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum
skall upptagas såsom intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas.
Vad i detta stycke stadgas skall gälla
jämväl beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare
i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

Har fastighet

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person,
som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret
mantalsskriven å honom tillhörig
fastighet, som avses i 24 § 2 morn.,
i fråga om nämnda fastighet åtnjuta
ett extra avdrag med, för helt år räknat,
1 000 kronor, dock högst med
det belopp, som jämlikt sistnämnda
lagrum skall upptagas såsom intäkt
av fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas.
Vad i detta stycke stadgas skall gälla
jämväl beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare
i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och de nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid 1976 års taxering.

SkU 1975:25

116

10. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 88 med ”Villaschablonen
motiverades” och slutar på s. 89 med ”motionen 1073” bort
ha följande lydelse:

Villaschablonen motiverades bl. a. med att fastighetsinnehavet utgjorde
en förvärvskälla av speciell karaktär och att man närmast avsåg att beskatta
ränta på det i fastigheten nedlagda kapitalet. Genom den progressiva skatteskala
som sedan dess införts har denna princip delvis kommit att frångås.
Villabeskattningen har fått en sådan utformning att den missgynnar innehavaren
av villafastigheter med högre taxeringsvärden. För villor med
taxeringsvärden överstigande 300 000 kr. är det fråga om en ren lyxbeskattning.
Enligt utskottets uppfattning är principen om en progressiv skatteskala
i detta hänseende diskutabel. Något förslag om att avveckla differentieringen
har emellertid inte väckts. I och med årets fastighetstaxering kommer flertalet
småhusägare att drabbas av en icke obetydligt skärpt beskattning. Taxeringsvärdena
stiger med i genomsnitt ca 40 procent. Enligt utskottets uppfattning
är en därav följande skatteskärpning inte motiverad. Det är enligt
utskottets uppfattning logiskt, att schablonintäktsgränserna justeras upp i
samma mån som taxeringsvärdena har stigit. Ett förslag härom har väckts
i motionerna 230 och 2106, båda av herr Bohman m. fl. Utskottet föreslår
att den i dessa motioner föreslagna skatteskalan antages. Utskottet avstyrker
således bifall till propositionen i denna del samt till motionerna 135, 2045,
2107 och 1080 i denna del.

Den i propositionen föreslagna höjningen av villaavdraget till 800 kr. är
enligt utskottets uppfattning otillräcklig. Utskottet vill i stället bifalla förslaget
i motionen 1060 punkten 2, 2106 punkten 6, 2107 punkten 1 samt
2120 om en höjning av schablonavdraget till 1 000 kr.

I motionen = utskottet s. 89 stort taxeringsvärde.

Utskottet tillstyrker motionen 428.

I motionen = utskottet s. 89 per barn.

Enligt utskottets uppfattning talar inte minst sysselsättningspolitiska hänsyn
för att man skall söka stimulera till reparations- och underhållsarbeten
på villafastigheter. Det i motionen 1060 av herr Magnusson i Borås m. fl.
föreslagna särskilda egnahemsavdraget på högst 2 000 kr. för utförda underhålls-
och reparationsarbeten tillgodoser detta syfte. Utskottet föreslår
bifall till motionen. Vad gäller förslaget i motionen 1073 om ett extra
avdrag för barnfamiljer om 250 kr. per barn utöver schablonavdraget,
talar enligt utskottets uppfattning mycket för en sådan lösning. Utskottet
är emellertid för närvarande inte berett att tillstyrka förslaget utan anser
att detta bör göras till föremål för ytterligare granskning.

SkU 1975:25

117

dels att utskottet under punkterna 9 och 21.1 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall tili motionerna 1975:230 punkten 1,
1975:1060 punkten 2, 1975:2106 punkterna 6 och 7, 1975:2107
punkten 1 och 1975:2120 samt med avslag på prop. i denna
del samt motionerna 1975:135,1975:194 i denna del, 1975:1080.
1975:1084, 1975:2045 och 1975:2107 punkten 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

24 §

2 m o m. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga
tjänare (enfamiljsfastighet) eller två familjer jämte personliga tjänare
(tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket,
upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvarande för helt år
räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före
taxeringsåret, som icke överstiger 200 000 kr., fyra procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger 200 000 kr. men icke 300 000 kr. och åtta
procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kr. Finnes
ej taxeringsvärde åsatt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten
på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Vad i använda fastighetsdelen.

Har fastighet icke ske.

Vad i publikt boställe.

25 S

3 m o m. I fråga liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som
blivit för året näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven
å honom tillhörig fastighet, som avses i 24 § 2 morn., i fråga om nämnda
fastighet åtnjuta ett extra avdrag med, för helt år räknat, 1 000 kr., dock
högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall upptagas såsom
intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig endast del av fastigheten, skall avdraget
i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla
jämväl beträffande oskift dödsbo under förutsättning att någon delägare
i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

Har fastighet, använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:428 i skrivelse till
regeringen begär förslag till ändring av bestämmelserna be -

SkU 1975:25

118

träffande beskattning av tvåfamiljshus i enlighet med vad i
motionen anförts,

c. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1060 punkten 1
antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 25 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha nedan angivna lydelse.

25 §

3 m o m. I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 eller 3 morn., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för
ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande
avgäld. För kostnader för reparation och underhåll under beskattningsåret
1975 av sådan fastighet som avses i 24 § 2 mom. medgives dock avdrag
med högst 2 000 kronor.

Utöver avdrag å fastigheten.

Har fastighet använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft dagen efter det lagen utkommit från trycket
i Svensk författningssamling.

d. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:424,

2. motionen 1975:428,

3. motionen 1975:1073,

4. motionen 1975:1083,

5. motionen 1975:2113,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört och under a hemställt.

11. Särskilt yttrande av herrar Josefson (c), Mundebo (fp), Sundkvist (c),
Olsson i Järvsö (c) och Hallenius (c):

I motionen 1975:2113 begärs en utredning av frågan om nya former för
att komma till rätta med oskäliga prisökningar på fastigheter och ökningen
av de faktiska boendekostnaderna utan de nackdelar som nuvarande återkommande
omtaxering av fastigheterna medför. Med hänsyn till pågående
överväganden inom bostadsdepartementet och till realisationsvinstskattekommitténs
kommande förslag avstår vi från att nu begära särskild utredning.
Vi vill emellertid understryka vikten av att frågan om fastighetstaxeringens
framtida utformning och därmed sammanhängande spörsmål
övervägs i god tid före nästkommande fastighetstaxering.

SkU 1975:25

119

Beträffande sjömansskatten

12. Särskilt yttrande av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):

Vi har i det föregående tillstyrkt den i motionen 2106 föreslagna skatteskalan.
Yrkandet i punkten 5 i samma motion innebären härav följande
konsekvensändring i sjömansskatten. Riksdagen bör återremittera ärendet
till skatteutskottet för upprättande av nya sjömansskattetabeller, om riksdagen
bifaller yrkandet under punkten 1 i motionen 2106.

Beträffande förmögenhetsbeskattningen m. m.

13. Reservation av herrar Magnusson i Borås (m), Josefson (c), Mundebo
(fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c) och fru Troedsson (m),
som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 91 som börjar med ”Med
anledning” och slutar på s. 92 med ”och 708” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om, att riksdagen - på förslag
av skatteutskottet - förra året begärde utredning om möjligheterna till ändringar
i kapitalbeskattningen i syfte att underlätta små och medelstora företags
problem med avseende på kapitalbeskattningen i samband med bl. a.
generationsväxlingar i företagen. Finansministern har senare i särskilda tillläggsdirektiv
gett företagsskatteberedningen i uppdrag att ta upp frågan.

Enligt utskottets uppfattning är det under dessa omständigheter angeläget,
att hindra ytterligare skärpningar av kapitalbeskattningen under den tid som
utredningsarbetet pågår. Höjningarna av taxeringsvärdena vid 1975 års allmänna
fastighetstaxering kommer genom sina verkningar på både förmögenhets-
och arvsbeskattningen att försvåra familjeföretagens situation ytterligare.
Justeringar bör därför skyndsamt vidtas i gällande lagstiftning för
att begränsa verkningarna när det gäller kapitalbeskattningen av de höjda
taxeringsvärdena. Förslag härom bör i enlighet med yrkandena i motionerna
194, 684 samt 708 läggas fram för riksdagen under hösten 1975. Utskottet
tillstyrker således bifall till de nämnda motionerna.

dels att utskottet under punkten 12 bort hemställa
att riksdagen

a avslår motionen 1975:431,

b med bifall till motionerna 1975:194 i denna del, 1975:684 samt
1975:708 hos regeringen anhåller om förslag till riksdagen under
hösten 1975 beträffande ändringar i kapitalbeskattningen i syfte
att begränsa skärpningen av förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen
till följd av taxeringsvärdehöjningarna vid 1975
års allmänna fastighetstaxering.

SkU 1975:25

120

Beträffande besparingsutredningen

14. Reseivation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 93 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motionen 2106” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i avsnittet om skatteomläggningens allmänna utformning
och finansiering uttalat sin anslutning till vad som i motionen 2106 av
herr Bohman m. fl. anförts om att vid skatteomläggningen hänsyn måste
tas till den automatiska skatteskärpningen samt till möjligheterna att
åstadkomma besparingar inom den offentliga sektorn. Utskottet har bedömt
besparingar av storleksordningen 1 miljard kr. som en realistisk ram. Mot
denna bakgrund bifaller utskottet förslaget i motionen om att besparingsutredningen
ges tilläggsdirektiv med uppgift att med förtur utarbeta förslag
till besparingar av denna storleksordning.

dels att utskottet under punkten 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2106 punkten 16 hos
regeringen begär tilläggsdirektiv till besparingsutredningen
med uppgift att med fortur utarbeta förslag till besparingar av
storleksordningen 1 miljard kr.

Beträffande skattepolitikens fortsatta inriktning

15. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 94 som börjar med ”Av
vad” och slutar med ”punkten 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inledningsvis berört de problem som sammanhänger med
den höga progressionen i skattesystemet. Utskottet ser det som ett centralt
mål för skattepolitiken på såväl lång som kort sikt att åstadkomma en nedjustering
av marginalskatterna. Mot denna bakgrund bifaller utskottet vad
som uttalats i motionen 1039 av herr Bohman m. fl. att skatteutredningen
bör få i uppgift att utarbeta en femårsplan för sänkning av marginalskatterna.
1 samma motion anförs också att utredningen bör studera sambandet mellan
skattesystemet och det sociala bidragssystemet och även ta upp frågan om
möjligheterna att införa s. k. negativ skatt. Utskottet delar denna uppfattning.

Mot bakgrund av det ovan anförda föreslår utskottet att motionen 1039
punkterna A och M bifalles. Syftet med motionerna 192 och 1048 torde
därmed till stor del vara tillgodosett. Utskottet föreslår avslag på motionerna
695 punkten 2 och 1052 punkten 2.

dels att utskottet under punkten 15 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1039 punkten A

SkU 1975:25

121

hos regeringen begär att 1972 års skatteutredning ges tilläggsdirektiv
att utarbeta en femårig skattesänkningsplan i enlighet
med vad som i motionen anförts, innefattande bl. a. en planmässig
sänkning av marginalskatterna,

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1039 punkten M
ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen
om skattepolitiken,

c. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:192 i denna del,

2. motionen 1975:695 punkten 2,

3. motionen 1975:1048 i denna del,

4. motionen 1975:1052 punkten 2,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan anfört.

16. Särskilt yttrande av herrar Josefson (c), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö
(c) och Hallenius (c):

De reformer som har genomförts på det skattepolitiska området under
senare år kan i mycket stor utsträckning karaktäriseras som provisorier.
Det är angeläget att de tre större utredningar som nu är verksamma på
skatteområdet - 1972 års skatteutredning, företagsskatteberedningen och
kommunalekonomiska utredningen - får möjligheter att snarast lägga fram
förslag till en samlad skattereform.

Centern har i motion 1975:1048 angett vissa riktlinjer för det fortsatta
reformarbetet på skatteområdet. När det gäller den personliga beskattningen
betonas i denna motion bl. a. behovet av ytterligare skattesänkningar för
låginkomsttagarna och förbättringar för barnfamiljerna. Vi vill i detta sammanhang
också understryka nödvändigheten av att arbetsgivaravgifternas
verkningar i olika avseenden blir närmare utredda.

17. Särskilt yttrande av herr Mundebo (fp):

Betydelsefulla delar av skattepolitiken är nu föremål för överväganden
inom 1972 års skatteutredning, företagsskatteberedningen och kommunalekonomiska
utredningen. Jag vill i anslutning till utskottets behandling
av bl. a. motionen 1975:192 i främst avsnittet skattepolitikens fortsatta inriktning
understryka vikten av att pågående utredningsarbete fullföljs skyndsamt
så att beslut om en mera genomgripande skattereform kan fattas under
nästa år. Vi har i nämnda motion angivit några mål för skattepolitiken
och bl. a. framhållit att det behövs en fortsatt sänkt inkomstskatt och sänkta
marginalskatter. Målet bör vara ett skattesystem som är enkelt och rättvist
och lätt att administrera och kontrollera.

SkU 1975:25

122

Beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften

18. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande som på s. 95 börjar med ”Motsvarande
motionsyrkande” och slutar med ”motionen 1039” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det motiverat att egenföretagare medges
rätt till avdrag för egenavgiften motsvarande 125 % av erlagt belopp. Med
nuvarande system får dessa företagare erlägga arbetsgivaravgift som rätteligen
är att hänföra till inkomst av kapital, dvs. det i företaget nedlagda
kapitalet. Utskottet tillstyrker yrkandet under punkten F 6 i motionen 1039.

dels att utskottet under punkten 16 b 3 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1039 punkten F 6
hos regeringen begär förslag till författningsändringar av innebörd
att skattskyldig vid taxering till statlig och kommunal
inkomstskatt får åtnjuta avdrag för egenavgift enligt lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift med 125 % av erlagd
avgift.

Beträffande beskattningen av drycker och vissa dryckesförpackningar

19. Reservation av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 97 med ”Eftersom
utskottet” och slutar pås. 98 med ”dessa motioner” bort ha följande lydelse:

Eftersom utskottet i enlighet med vad som tidigare anförts inte ansluter
sig till principen om totalfinansiering och med hänsyn till det utrymme
för skattesänkningar som enligt utskottets uppfattning finns för 1976, är
det enligt utskottets mening icke erforderligt att de inkomster som beräknats
inflyta genom den i propositionen föreslagna förpackningsavgiften
kompenseras genom höjningar av andra avgifter till följd av utskottets nej
till propositionsförslaget på denna punkt. Utskottet kan inte heller finna
att departementschefen anfört tillräckliga motiv för att slopa det s. k. krossavdraget
för dryckesförpackningar, en åtgärd som direkt gynnar importen
på den svenska bryggeriindustrins bekostnad, och utskottet avstyrker alltså
såväl denna åtgärd som övriga förslag rörande avgiften på vissa dryckesförpackningar.

I motionen 2106 har föreslagits att den i propositionen föreslagna höjningen
av skatten på lättöl sätts fem öre lägre. Bland annat nykterhetspolitiska
synpunkter talar för detta. Utskottet biträder denna uppfattning.
I samma motion yrkas avslag på förslaget i propositionen om en skatt på
stilldrinkar på 40 öre. Bland annat med hänsyn till att det framlagda förslaget
i detta hänseende inte ger producenterna den möjlighet till anpassning, som

SkU 1975:25

123

utskottet tidigare förutsatte att näringslivet borde ha rätt till, tillstyrker utskottet
motionen 2106 även på denna punkt.

Genom vad utskottet ovan förordat torde syftet med motionerna 2046,
2115 och 2105 kunna anses tillgodosett.

dels att utskottet under punkterna 17 samt 21.6 och 9 bort hemställa

a. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:2106 punkterna
13 och 15, 1975:2046.1975:2115 och 1975:2119 samt med
avslag på motionen 1975:2109 punkterna 6 och 7 beslutar avslå
de i propositionen föreslagna ändringarna avseende avgiften
på vissa dryckesförpackningar,

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2106 punkten 13
avslår förslaget i propositionen om skatt på stilldrinkar och
att således i förslaget till lag om ändring i förordningen
(1960:2531) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
den föreslagna lydelsen av 1 § utgår, vilket föranleder
motsvarande ändring av andra dels-satsen i ingressen,

c. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall

till motionen 1975:2106 punkten 14 beslutar att höja skatten
på lättöl med 15 öre per liter och att följaktligen de två första
raderna av tredje stycket i 7 § i det under b angivna lagförslaget
erhåller följande lydelse:

Skatten utgår för liter med
tjugosju öre för lagrat lättöl,

d. att riksdagen i övrigt bifaller propositionen i denna del;

e. att riksdagen avslår

1. motionen 1975:2046,

2. motionen 1975:2115,

3. motionen 1975:2119,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under a-d hemställt.

SkU 1975:25 124

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen 1

Propositionens huvudsakliga innehåll 2

Författningsförslagen 4

1. Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 4

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
12

3. Förslag till lagom ändring i lagen (1958:295)om sjömansskatt 16

4. Förslag till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
26

5. Förslag till lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt 27

6. Förslag till lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning

av allmän energiskatt 33

7. Förslag till lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt
34

8. Förslag till lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt

på sprit och vin 37

9. Förslag till lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker 38

10. Förslag till lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt
41

11. Förslag till lag om ändring i tulltaxan (1971:920) 44

12. Förslag till lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift

på vissa dryckesförpackningar 45

13. Förslag till lag om ändring i förordningen (1973:1216) om

särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 47

14. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
49

15. Förslag till lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
54

16. Förslag till lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift

för sjöfolks pensionering 55

17. Förslag till lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnads forskningsa

vgift 57

18. Förslag till lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift
58

19. Förslag till lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift
59

20. Förslag till lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgi varavgift

till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet
60

SkU 1975:25

125

Sid.

21. Förslag till lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd

av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. 61

22. Förslag till lagom ändring i lagen(1962:392)om hustrutillägg

och kommunalt bostadstillägg till folkpension 62

23. Förslag till lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande
av lagen om allmän försäkring 63

Motionerna 64

Motioner väcka med anledning av propositionen 64

Motioner väckta vid riksmötets början 69

Skrivelser 74

Utskottet 74

Inledning 74

Skatteomläggningens allmänna utformning och finansiering... 76

Den direkta beskattningen 78

Skatteskalan 78

Kommunalt skattestopp 79

Folkpensionärernas beskattning 80

Sparavd råget m. m 83

Schablonavdraget i inkomstkällan tjänst 85

Förvärvsavdrag m. m 85

Faktisk sambeskattning 86

Skattereduktion m. m 86

Villabeskattningen m. m 87

Sjömansskatten 90

Bolagsbeskattningen 91

Förmögenhetsbeskattningen m. m 91

Skatteutredningarnas arbete 92

Besparingsutredningen 93

Skattepolitikens fortsatta inriktning 93

Den indirekta beskattningen 95

Den allmänna arbetsgivaravgiften 95

Beskattningen av drycker och vissa dryckesförpackningar 95

Tobaksskatten 99

Utskottets hemställan 99

Reservationer och särskilda yttranden 105

Beträffande skatteomläggningens allmänna utformning och finansiering
105

Beträffande skatteskalan 106

Beträffande folkpensionärernas beskattning 107

Beträffande sparavdraget m. m 109

Beträffande förvärvsavdrag m.m 110

Beträffande faktisk sambeskattning lil

Beträffande skattereduktion m.m 112

SkU 1975:25

126

Sid.

Beträffande villabeskattningen m. m 113

Beträffande sjömansskatten 119

Beträffande förmögenhetsbeskattningen m. m 119

Beträffande besparingsutredningen 120

Beträffande skattepolitikens fortsatta inriktning 120

Beträffande den allmänna arbetsgivaravgiften 120

Beträffande beskattningen av drycker och vissa dryckesförpackningar
122

GOTA B 75 9395 S Stockholm 1975