Skatteutskottets betänkande nr 22

SkU 1975: 22

Nr 22

Skatteutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:48
med förslag till ändrade regler för beskattning av samfälligheter, m. m.
jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975: 48 har regeringen — efter föredragning av
statsrådet Sträng — föreslagit riksdagen att anta de vid propositionen
fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen
(1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

I propositionen föreslås nya regler för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
av gemensamhetsanläggningar och andra samfälligheter.
Förslaget är delvis en följd av den nya civilrättsliga lagstiftning om samfälligheter
som trätt i kraft år 1974.

Skattskyldigheten vid inkomstbeskattningen föreslås åvila juridisk
person, som förvaltar marksamfällighet och regleringssamfällighet som
utgör taxeringsenhet. Statlig inkomstskatt skall därvid utgå såsom för
ekonomiska föreningar, dvs. med 32 %. I övriga fall beskattas ägarna
av delägarfastigheterna för verksamheten på samfälligheten.

Resultatet av verksamheten i samfällighet, för vilken föreligger skattskyldighet
vid inkomstbeskattningen, föreslås bli beräknat enligt allmänna
regler för den förvärvskälla som verksamheten hör till. Utdelning till
delägare får dras av vid resultatberäkningen och skall tas upp till beskattning
hos delägaren.

Föreligger inte skattskyldighet för samfälligheten, fördelas intäkterna
och kostnaderna på delägarfastigheterna och beskattas i den förvärvskälla
som delägarfastigheten ingår i. Skattskyldighet och uppgiftsskyldighet
föreslås i dessa fall föreligga i huvudsak bara om nettot för en
delägare uppgår till 100 kr. Ligger skattskyldigheten på ägare av delägarfastigheter,
som är schablonbeskattade, och har värdet av samfällig 1

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU1975: 22

2

heten fördelats på dessa fastigheter vid fastighetstaxeringen, innebär förslaget
att någon ytterligare beskattningsåtgärd inte är aktuell utöver den
inverkan på schablonbeskattningen som ett eventuellt högre taxeringsvärde
kan ha. I dessa fall medges avdrag för ränta och tomträttsavgäld,
som hänför sig till samfälligheten.

Förmögenhetsbeskattningen av samfällighet föreslås ske hos ägarna av
delägarfastighetema utom då det gäller regleringssamfälligheter samt
häradsallmänningar, allmänningsskogar och liknande samfälligheter.

I propositionen föreslås även rätt till avdrag för anslutningsavgifter
och anläggningsbidrag. Vidare föreslås en anpassning av den s. k. proportioneringsregeln
till de regler som gäller vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

De nya reglerna om beskattning av samfälligheter föreslås gälla första
gången vid 1977 års inkomst- och förmögenhetstaxeringar. Övriga regler
föreslås gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Slutligen föreslås att Stiftelsen Industricentra fr. o. m. 1975 års taxering
skall vara inskränkt skattskyldig vid inkomstbeskattningen.

SkU1975: 22

3

Författningsförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att 47 § och 53 § 1 och 2 mom. samt punkt 8 av anvisningarna till

21 §, punkt 3 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 och 6 av anvisningarna
till 24 §, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkt 7 av
anvisningarna till 29 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 41 a § och anvisningar
till denna paragraf, varjämte till anvisningarna till 22 § skall fogas en ny
punkt, 11, och till anvisningarna till 29 § en ny punkt, 20, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 a §

Åger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 53 §
1 mom. första stycket f), hänföres
den fastigheten tillkommande andelen
av intäkter och kostnader i
verksamheten i samfälligheten till
den förvärvskälla vari fastigheten
ingår enligt de bestämmelser som
gäller för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.)

47 §*

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig,
beräknas garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten
är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare.
Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt
eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentarisk!
förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande
fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med
vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som
eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, b) innehavare av skogsområde,

som blivit av staten upplåtet till som blivit av staten upplåtet till

kanalbolag eller till kommun eller kanalbolag eller till kommun eller
annan menighet; samt annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe c) innehavare av publikt boställe

eller på lön anslagen jord. eller på lön anslagen jord; samt

1 Senaste lydelse 1973:1099.

2 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU1975: 22

4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) juridisk person, som förvaltar
samfällighet och som enligt 53 §

1 mom. första stycket f) år skattskyldig
för inkomst.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall
anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger
nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant
löneboställe som avses i lagen (1970: 939) om förvaltning av kyrklig jord
är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a)
eller c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän
fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare,
såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med
ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin
rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å
fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet
ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats
eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med
hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

53 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt
ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket
bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av
anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av
annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och
lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag
eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

2 Senaste lydelse 1974: 724. Jfr även 1974: 769.

SkU1975: 22

5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen
(1962: 381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift
eller allmän arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 §

2 mom. åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med
tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser
att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka
de studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar
samt samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål
att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan,
skeppsfartens sekundärlånekassa,
norrlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse
för främjande av farmacins
utveckling m. m., Sveriges exportråd,
järnkontoret, så länge kontorets
vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret
icke lämnar utdelning åt sina
delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag,
allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor,
understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, personalstiftelser
som avses i lagen om tryg -

d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets
universitet och högskolor i vilka
de studerande enligt gällande stadgar
äro skyldiga att vara medlemmar
samt samarbetsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål
att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på
sammanslutningarna, sjömanshus,
svenska skeppshypotekskassan,
skeppsfartens sekundärlånekassa,
norrlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse
för främjande av farmacins
utveckling m. m., Stiftelsen Industricentra,
Sveriges exportråd, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel
användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar
utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna
sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om
tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor,
understödsföreningar, som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig
verksamhet, personalstiftelser som

SkU1975: 22

6

Nuvarande lydelse

gande av pensionsutfästelse m. m.
med ändamål uteslutande att lämna
understöd vid arbetslöshet, sjukdom
eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bliva
uppsagd till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet
ävensom sådana ömsesidig:!
försäkringsbolag, som avses i lagen
om yrkesskadeförsäkring:

Föreslagen lydelse

avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom eller
olycksfall, stiftelser som bildats enligt
avtal mellan organisationer av
arbetsgivare och arbetstagare med
ändamål att utgiva avgångsersättning
till friställd arbetstagare eller
främja åtgärder till förmån för arbetstagare
som blivit uppsagd eller
löper risk att bliva uppsagd till
följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering
av företags verksamhet ävensom
sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om
yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig
verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn
eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för
ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:
för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar,
som bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk,
inrättningar och andra inländska
juridiska personer, därunder inbegripna
ägare av för gemensamt behov
avsatta så kallade besparingsskogar,
häradsallmänningar och
andra likartade samfälligheter, som
förvaltas självständigt för delägarnas
gemensamma räkning, samtliga
i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar,
som bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk,
inrättningar och andra inländska
juridiska personer, dock såvitt gäller
sådana juridiska personer som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild
taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller regleringsmmfällighet,
samtliga här under f)
avsedda bolag, verk och andra juridiska
personer i den mån de ej inbegripas
under punkterna d) och e):

SkU1975: 22

7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

2 m o m.3 Vanliga handelsbo- 2 m o m. Vanliga handelsbolag,
lag, kommanditbolag, enkla bolag kommanditbolag, enkla bolag, re och

rederier taxeras icke, utan derier och juridiska personer, som

hänföres deras inkomst till de sär- enligt författning eller på därmed

skilda delägarnas inkomst med be- jämförligt sätt bildats för att förlopp,
som för en var motsvarar valta annan samfällighet än sådan

hans andel av bolagets eller rede- som avses i 1 mom. första stycket

riets inkomst. Ej heller skall så f), taxeras icke, utan hänföres de kallat

gruvbolag taxeras, utan sko- ras inkomst till de särskilda della
dess delägare taxeras en var för ägarnas inkomst med belopp, som

den inkomst, han åtnjutit av bola- för en var motsvarar hans andel

gets verksamhet. av bolagets, rederiets eller samfäl lighetens

inkomst. Ej heller skall
så kallat gruvbolag taxeras, utan
skola dess delägare taxeras en var
för den inkomst, han åtnjutit av
bolagets verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvarande
tillämpning beträffande garantibelopp för fastighet.

Anvisningar

till 21 §

8.4 Till intäkt av jordbruksfastighet
räknas jämväl vad som influtit
på grund av upplåten nyttjanderätt
till fastigheten eller del
därav, såsom arrende, avgäld för
lägenhet, som är avsöndrad från
fastigheten, eller för servitut, som
vilar å fastigheten, m. m. dyl. Vad
nu sagts gäller dock icke beträf s

Senaste lydelse 1953: 400.

‘ Senaste lydelse 1972: 741.

3 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

8. Till intäkt av jordbruksfastighet
räknas jämväl vad som influtit
på grund av upplåten nyttjanderätt
till fastigheten eller del därav, såsom
arrende, avgäld för lägenhet,
som är avsöndrad från fastigheten,
eller för servitut, som vilar på fastigheten,
m. m. dyl. Vad nu sagts
gäller dock icke beträffande en -

SkU 1975: 22

8

Nuvarande lydelse

fande engångsersättning vid upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
för obegränsad tid, t. ex.
vid ianspråktagande under nyss angivna
förhållanden av mark eller
strömfall enligt vattenlagen eller
för framdragande av ledningar
eller anläggande av väg. Icke heller
räknas till intäkt av jordbruksfastighet
engångsersättning för inskränkning
i förfoganderätten till
fastighet enligt naturvårdslagen
den 11 december 1964 (nr 822)
eller för motsvarande inskränkningar
enligt andra författningar.
Hör till fastigheten rätt att på visst
sätt utnyttja någon annan fastighet
såsom till skogsfång, mulbete eller
dyl., skall givetvis även vad som
därigenom kommer fastighetens
innehavare tillgodo räknas som intäkt
av fastigheten. I fråga om för
gemensamt behov avsatta s. k. besparingsskogar,
häradsallmänningar
och andra liknande samfälligheter,
som förvaltas självständigt för
delägarnas gemensamma räkning,
skall som samfällighetens inkomst
räknas även vad som in natura utdelats
till innehavarna av de fastigheter,
som hava del i samfälligheten.
Då inkomsten således beskattas
hos samfälligheten [jfr 53 § 1
mom. f)l, följer härav, att innehavare
av fastighet, som har del i
samfällighet av ovannämnda art,
icke är skyldig att som intäkt av
sin fastighet upptaga vad han uppburit
såsom utdelning från samfällighetcn,
vare sig utdelningen utgått
in natura eller i penningar.

Föreslagen lydelse

gångsersättning vid upplåtelse av
nyttjanderätt eller servitutsrätt för
obegränsad tid, t. ex. vid ianspråktagande
under nyss angivna förhållanden
av mark eller strömfall
enligt vattenlagen (1918:523) eller
för framdragande av ledningar
eller anläggande av väg. Icke heller
räknas till intäkt av jordbruksfastighet
engångsersättning för inskränkning
i förfoganderätten till
fastighet enligt naturvårdslagen
(1964:822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar.
Hör till fastigheten rätt
att på visst sätt utnyttja någon
annan fastighet såsom till skogsfång,
mulbete eller dyl., skall givetvis
även vad som därigenom
kommer fastighetens innehavare
tillgodo räknas som intäkt av fastigheten.

till 22 §

3.' Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten
och som är avsedd att användas för driften i förvärvskällan, därunder
inbegripet behövlig bostadsbyggnad, drages av genom årliga värdeminskningsavdrag.
För tillfällig byggnad, som är avsedd att användas endast
ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för
det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är

5 Senaste lydelse 1973: 1099.

SkU 1975: 22

9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden ej representerar ett större värde
än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek.
Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan
anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses
annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana
delar och tillbehör som äro särskilt avsedda att direkt tjäna byggnadens
användning i driften. I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskostnad
för ekonomibyggnad kostnad för sådan tillgång som bås, box eller
spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning
för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller
gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump,
sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för
driften eller fläkt eller ventilationsanordning. I byggnads anskaffningskostnad
inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo- eller
torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i
anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som
är nödvändig för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för
vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.

I fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligt tredje stycket
ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i stället föreskrifterna
enligt punkt 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner och
inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som höra till
marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads
anskaffningskostnad beräknas enligt följande.

Har byggnad uppförts under tid Har byggnad uppförts under tid
varunder ägaren innehaft fastighe- varunder ägaren innehaft fastigheten,
är byggnadens anskaffnings- ten, är byggnadens anskaffningskostnad
ägarens kostnader för upp- kostnad ägarens kostnader för uppförande
av byggnaden. Till an- förande av byggnaden. Till anskaffningskostnaden
hänföres även skaffningskostnaden hänföres även

kostnad för till- eller ombyggnad kostnad för till- eller ombyggnad

samt värde av byggnad som enligt samt värde av byggnad som enligt

punkt 4 andra stycket av anvis- punkt 4 andra stycket av anvisningarna
till 21 § utgör intäkt av ningarna till 21 § utgör intäkt av

jordbruksfastighet för jordägaren, jordbruksfastighet för jordägaren.

Har bebyggd fastighet förvärvats Har bebyggd fastighet förvärvats

genom köp, byte eller därmed järn- genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall på byggnaderna förligt fång, skall på särskilda

anses belöpa så stor del av fastig- byggnader eller byggnadsbestånd

hetens anskaffningskostnad som anses belöpa så stor del av fastig det

vid fastighetstaxeringen fast- hetens anskaffningskostnad som

ställda byggnadsvärdet minskat det vid fastighetstaxeringen fast med

värde av överbyggnad utgör ställda eller med tillämpning härav

av fastighetens hela taxeringsvär- beräknade värdet av skilda byggde.
Vad som enligt denna beräk- nader eller byggnadsbestånd bönning
anses belöpa på byggnaderna sett från värde av överbyggnad utav
fastighetens anskaffningskost- gör av fastighetens hela taxerings -

SkU1975: 22

10

Föreslagen lydelse

värde. Vad som enligt denna beräkning
anses belöpa på byggnader av
fastighetens anskaffningskostnad
innefattar även sådan tillgång för
vilken kostnaden enligt tredje stycket
ej skall inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad. Kostnaden
för tillgång av nu avsett slag
skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlag
för byggnader
erliålles. Det sammanlagda avskrivningsunderlaget
för byggnaderna
får jämkas om den del av
fastighetens anskaffningskostnad
som inte anses belöpa på byggnaderna
jämte nyss angivna tillgångar
visas mera avsevärt över- eller
understiga värdet av mark, växande
skog, naturtillgångar, särskilda
förmåner m. m. som förvärvats.
Har bebyggd fastighet förvärvats
på annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, gäller
för beräkning av avskrivningsunderlaget
för byggnaden punkt

3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 § i tillämpliga delar.

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med
hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas.
Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som att byggnads
användningstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och
liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare
och är jordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens
utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall
särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen — utöver årliga värdeminskningsavdrag

— med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-, tilleller
ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och ett av
de första fem beskattningsåren räknat från och med det år då kostnaden
nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren
på motsvarande sätt tillgodogöra sig de avdrag som återstodo för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, får
avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningskostnaden, i
den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmateriel
eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

Nuvarande lydelse

nåd innefattar även sådan tillgång
för vilken kostnaden enligt tredje
stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad. Kostnaden
för tillgång av nu avsett slag
skall således avräknas, varefter
avskrivningsunderlaget för byggnaderna
erhålles. Detta avskrivningsunderlag
får jämkas om den
del av fastighetens anskaffningskostnad
som inte anses belöpa på
byggnaderna jämte nyss angivna
tillgångar visas mera avsevärt övereller
understiga värdet av mark,
växande skog, naturtillgångar, särskilda
förmåner m. m. som förvärvats.
Har bebyggd fastighet förvärvats
på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget
för byggnaden
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 § i tillämpliga
delar.

11. Har skattskyldig erlagt anslutningsavgift
eller anläggningsbidrag
avseende nyttighet för fastig -

SkU 1975: 22

11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

het, som han äger, och är nyttigheten
knuten till fastigheten och
ej till ägaren personligen, får avdrag
härför göras enligt reglerna i
punkt 5.

till 24 §

3.® Med bostadsförening och bostadsaktiebolag
förstås ekonomisk
förening och aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller huvudsakligen
består i att åt föreningens
medlemmar eller bolagets delägare
bereda bostäder i hus, som äges av
föreningen eller bolaget. Som bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
anses även ekonomisk förening
eller aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande
består i att tillhandahålla
föreningens medlemmar eller bolagets
delägare garage eller annan
för deras personliga räkning avsedd
gemensamhetsanläggning i
byggnad som äges av föreningen
eller bolaget.

3. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag
förstås ekonomisk
förening och aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller huvudsakligen
består i att åt föreningens
medlemmar eller bolagets delägare
bereda bostäder i hus, som äges av
föreningen eller bolaget. Som bostadsförening
eller bostadsaktiebolag
anses även ekonomisk förening
eller aktiebolag, vars verksamhet
uteslutande eller så gott som uteslutande
består i att tillhandahålla
föreningens medlemmar eller bolagets
delägare garage eller annan
för deras personliga räkning avsedd
gemensam anordning i byggnad
som äges av föreningen eller
bolaget.

6.7 De i 24 § 2 mom. första och andra styckena meddelade bestämmelserna
om upptagande av intäkt efter särskild grund äro tillämpliga även
om fastigheten eller fastighetsdelen, utöver utrymmen för bostad åt en
eller två familjer, innehåller något enstaka rum för uthyrning eller i
ringa omfattning kan användas för annat ändamål än såsom bostad.

Till fastighet, som i 24 § 2 mom. avses, är att hänföra även fastighet
som nyttjas endast viss del av året eller tillfälligt, såsom sommarvilla,
sportstuga eller jaktstuga, eller som utan att användas står till ägarens
förfogande.

Från tillämpningen av bestämmelserna
i 24 § 2 mom. första och
andra styckena bliva genom regeln
i 2 mom. sista stycket första punkten,
under där angivna förutsättningar,
undantagna exempelvis
fastigheter som under somrarna
bruka uthyras till sommargäster
men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor
som regelbundet uthyras
under somrarna, fastigheter
vilka till viss del upplåtas för upplagsplats,
för rörelse el. dyl. samt

" Senaste lydelse 1966: 696.

7 Senaste lydelse 1974: 769.

Från tillämpningen av bestämmelserna
i 24 § 2 mom. första och
andra styckena bliva genom regeln
i 2 mom. sista stycket första punkten,
under där angivna förutsättningar,
undantagna exempelvis
fastigheter som under somrarna
bruka uthyras till sommargäster
men i övrigt bebos av ägarna, sommarstugor
som regelbundet uthyras
under somrarna, fastigheter vilka
till viss del upplåtas för upplagsplats,
för rörelse el. dyl. samt

SkU 1975: 22

12

Nuvarande lydelse

fastigheter vilka utnyttjas för odling
eller tillgodogörande av alster
eller naturtillgångar från fastigheten.
En fastighet bör anses i allenast
ringa omfattning utnyttjad för
sådant ändamål, som här avses,
om den därigenom förvärvade årliga
bruttointäkten uppgår till
högst 2 400 kronor eller överstiger
nämnda belopp men icke 2 procent
av fastighetens taxeringsvärde.

Föreslagen lydelse

fastigheter vilka utnyttjas för odling
eller tillgodogörande av alster
eller naturtillgångar från fastigheten.
En fastighet bör anses i allenast
ringa omfattning utnyttjad för
sådant ändamål, som här avses,
om den därigenom förvärvade årliga
bruttointäkten uppgår till
högst 2 400 kronor eller överstiger
nämnda belopp men icke 2 procent
av fastighetens taxeringsvärde. /
bruttointäkten skall dock härvid
icke inräknas intäkt på grund av
del i samfällighet.

Fråga huruvida fastighet skall anses inrättad till bostad åt en eller
två familjer skall bedömas med hänsyn till de förhållanden, som rått vid
beskattningsårets utgång.

till 25 §

2.a.8 Avdrag enligt 25 § 1 mom. medgives för sådan värdeminskning,
som byggnad även med normalt underhåll och aktsam vård är underkastad.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde.
Angående minskning av avskrivningsunderlag för byggnad
när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor och
annan maskinell utrustning, se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde
anses den verkliga kostnaden
för dess anskaffande. Vid beräkning
av anskaffningsvärdet för
byggnad, som förvärvats tillsammans
med den mark på vilken den
är belägen, anses så stor del av fastighetens
anskaffningskostnad belöpa
på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda
byggnadsvärdet (minskat med särskilt
maskinvärde som kan ingå
däri) utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde (minskat med särskilt
maskinvärde). Om den återstående
delen av anskaffningskostnaden
för fastigheten visas mera
avsevärt över- eller understiga ett
skäligt markvärde, får dock det för
byggnaden beräknade värdet jämkas.
Har byggnad förvärvats på
annat sätt än genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, skall
sorn anskaffningsvärde anses det
belopp, som i beskattningsavseende

8 Senaste lydelse 1969: 363.

Som byggnads anskaffningsvärde
anses den verkliga kostnaden
för dess anskaffande. Vid beräkning
av anskaffningsvärdet för
byggnad, som förvärvats tillsammans
med den mark på vilken den
är belägen, anses så stor del av
fastighetens anskaffningskostnad
belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda
byggnadsvärdet utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Om den
återstående delen av anskaffningskostnaden
för fastigheten visas
mera avsevärt över- eller understiga
ett skäligt markvärde, får
dock det för byggnaden beräknade
värdet jämkas. Har byggnad förvärvats
på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall som anskaffningsvärde
anses det belopp, som i beskattningsavseende
kvarstår oavskrivet
för överlåtaren, om ej särskilda
omständigheter föranleda annat.

SkU1975: 22

13

Nuvarande lydelse

kvarstår oavskrivet för överlåtaren,
om ej särskilda omständigheter
föranleda annat. Vid beräkning
av anskaffningsvärdet i vissa
fall äger de två sista meningarna
av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 § motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av byggnaden. I anskaffningsvärdet för
byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och
annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde
ingår i det markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen. Vidare får
i anskaffningsvärdet inräknas kostnad som ägaren haft för rivning av
byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen
kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning till den nya
byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1,5 procent för
byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och efter
1,75 procent för byggnad av trä. Avdraget får dock beräknas efter högre
procenttal, om särskilda omständigheter föranleda därtill.

b. Avdrag enligt 25 § 1 mom.
för årlig värdeminskning av värmepannor,
hissmaskinerier och
jämförlig maskinell utrustning,
vars värde ingår i taxeringsvärdet
(byggnadsvärdet), medgives enligt
särskild avskrivningsplan efter
högre procenttal än för byggnaden
i övrigt. Värdeminskningsavdraget
beräknas på utrustningens anskaffningsvärde.
Angående beräkningen
av detta värde gäller i tillämpliga
delar vad som sägs i andra stycket
under a ovan. Vidare medges avdrag
enligt särskild avskrivningsningsplan
för anslutningsavgift
eller anläggningsbidrag avseende
nyttighet för fastighet, som fastighetens
ägare erlagt, om nyttigheten
är knuten till fastigheten och
ej till ägaren personligen.

Avskrives maskinell utrustning enligt särskild plan, skall underlaget
för beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnaden minskas i motsvarande
mån. Om tillgång som ingår i sådan utrustning på grund av
förslitning eller teknikens utveckling blivit oanvändbar innan fastigheten
avyttrats, medgives avdrag för den del av tillgångens värde som
kvarstår oavskriven enligt planen.

b.9 Avdrag enligt 25 § 1 mom.
för årlig värdeminskning av värmepannor,
hissmaskinerier och
jämförlig maskinell utrustning,
vars värde ingår i taxeringsvärdet
(byggnadsvärdet), medgives enligt
särskild avskrivningsplan efter
högre procenttal än för byggnaden
i övrigt. Värdeminskningsavdraget
beräknas på utrustningens anskaffningsvärde.
Angående beräkningen
av detta värde gäller i tillämpliga
delar vad som sägs i andra stycket
under a ovan.

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av anskaffningsvärdet
i vissa fall äger de två sista meningarna
av punkt 3 b sista stycket
av anvisningarna till 29 § motsvarande
tillämpning.

"Senaste lydelse 1969: 363.

SkU 1975:22

14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag för årlig värdeminskning enligt särskild avskrivningsplan medgives
även beträffande lösa inventarier. Utrangeras sådant inventarium,
får avdrag ske för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet.

till 29 §

7.10 Kostnaden för anskaffande av byggnad, vilken är avsedd för användning
i ägarens rörelse, avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt föreskrifterna i denna punkt. Är fråga om rent tillfälliga
byggnader, avsedda att användas endast ett fåtal år, får dock byggnadskostnaden
i sin helhet avdragas för det år då anskaffningen ägt rum.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas ej värdet av sådana delar och
tillbehör, som äro avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för
rörelseändamål, även om deras värde ingår i det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet.

I enlighet härmed inräknas ej i värdet av industribyggnad värdet av
tillgångar avsedda för den industriella driften såsom maskiner, anordningar
för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare,
ställningar för lagring e. d. samt ej heller värdet av anordningar
för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundament. I
byggnadens värde inräknas vidare ej värdet av ledningar för vatten, avlopp
m. m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften, eller värdet
av speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar eller särskilda
skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen.
I värdet av byggnad som är avsedd för affärsändamål inräknas
exempelvis ej värdet av hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor
m. m. Tjänstgör konstruktion, för vilken byggnadsvärde fastställts
vid fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin
eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar,
anses värdet av sådan konstruktion ej ingå i byggnadens värde.

I fråga om tillgångar, vilkas värde enligt andra och tredje styckena ej
inräknas i byggnadens värde, tillämpas i stället de föreskrifter som
enligt punkterna 3 och 4 gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag
m. m. för maskiner och andra inventarier i rörelse.

Av punkt 16 fjärde stycket framgår, att värdet av vissa till marken
hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för byggnad, även
om de icke ingå i byggnadsvärdet.

Värdeminskningsavdrag för bygg- Värdeminskningsavdrag för byggnad
beräknas på ett anskaffnings- nåd beräknas på ett anskaffningsvärde,
bestämt enligt de grunder värde, bestämt enligt de grunder

som angivas i punkt 3 b sista styc- som angivas i punkt 3 b sista stycket.
Har byggnad förvärvats till- ket. Har byggnad förvärvats tillsammans
med den mark, på vilken sammans med den mark, på vilken

den är belägen, anses så stor del av den är belägen, anses så stor del

fastighetens anskaffningskostnad av fastighetens anskaffningskost belöpa

på byggnaden, som det nåd belöpa på byggnaden, som det

vid fastighetstaxeringen fastställda vid fastighetstaxeringen fastställda

byggnadsvärdet (minskat med sär- byggnadsvärdet utgör av fastighe skilt

maskinvärde) utgör av fastig- tens hela taxeringsvärde. Om den

hetens hela taxeringsvärde (mins- återstående delen av anskaffnings -

10 Senaste lydelse 1969: 363.

SkU1975: 22

15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kat med särskilt maskinvärde). Om kostnaden för fastigheten visas

den återstående delen av anskaff- mera avsevärt över- eller under ningskostnaden

för fastigheten vi- stiga ett skäligt markvärde, får

sas mera avsevärt över- eller un- dock det för byggnaden beräknade

derstiga ett skäligt markvärde, får värdet jämkas. Till anskaffnings dock

det för byggnaden beräknade värdet räknas även de kostnader

värdet jämkas. Till anskaffnings- för till- eller ombyggnad som ned värdet

räknas även de kostnader lagts efter förvärvet av byggnaden,

för till- eller ombyggnad som nedlagts
efter förvärvet av byggnaden.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för värdeminskningsavdraget
bestämmes efter den tid byggnaden anses kunna
utnyttjas. Vid denna bedömning skola beaktas jämväl sådana omständigheter
som att byggnadens ekonomiska varaktighetstid kan antagas komma
att röna inflytande av framtida rationaliseringar, förändringar med
hänsyn till teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande.
Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss
nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort
tid, skall hänsyn tagas även härtill. Så kan vara fallet exempelvis då
fråga är om byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet
eller då byggnad, som är belägen på annans grund och som användes i
rörelse, vid nyttjanderättens upphörande icke skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om byggnad, som är avsedd att användas i
hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen — utom för årliga
värdeminskningsavdrag — med 10 procent av den på planen upptagna
kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent
under vart och ett av de fem första beskattningsåren räknat från och
med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna
tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodoräkna sig de
avdrag som återstå för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives i rörelse använd byggnad, får avdrag ske
för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, i den mån detta
belopp överstiger vad som influtit vid avyttring av byggnadsmaterialier

o. dyl. i samband med utrangeringen eller rivningen.

20. Punkt 11 av anvisningarna
till 22 § äger motsvarande tillämpning
beträffande inkomst av rörelse.

till 41 a §

1. Bestämmelsen i 41 a § innebär
bl. a. att för fastighet, som
avses i 24 § 2 eller 3 morn., fastighetens
andel av samfällighetens
taxeringsvärde skall inräknas i underlaget
för intäktsberäkningen i
de fall där samfälligheten utgör en
särskild taxeringsenhet. Jfr i detta
hänseende punkt 1 andra stycket
av anvisningarna till 8 §.

4 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 22

SkU 1975: 22

16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. Äger fastighet av annat slag
än som nämns i punkt 1 del i sådan
samfällighet som avses i 41 a §
och överstiger fastighetens andel
av intäkterna i samfälligheten dess
andel i sådana kostnader i verksamheten
som äro på en gång
avdragsgilla vid taxeringen med
belopp understigande 100 kronor,
föreligger icke skyldighet att upptaga
intäkterna och kostnaderna
vid beräkning av inkomst av fastigheten.
Förvaltas sådan samfällighet
av juridisk person, skola kapitalinkomster
som den juridiska
personen har uppburit och som belöpa
på fastigheten tagas upp till
beskattning i den förvärvskälla i
vilken fastigheten ingår. Om intäkt
av fastighet beräknas enligt 24 §

2 eller 3 morn., skola dock kapitalinkomster
beskattas hos ägare av
fastigheten i inkomstslaget kapital.
Understiger fastighets andel av
ränteintäkter 100 kronor, föreligger
emellertid icke skattskyldighet
för beloppet.

3. Vid tillämpning av bestämmelser
om beräkning av avdrag för
årlig värdeminskning av byggnad
får för fastighet, som äger del i
samfällighet som avses i 41 a §, i
det fall samfälligheten utgör särskild
taxeringsenhet, hänsyn tagas
till fastighetens andel av samfällighetens
taxeringsvärde.

4. Vid beräkning av inkomst i
sådan samfällighet som avses i
53 § 1 mom. första stycket f) får
avdrag göras för utdelning till delägare,
oavsett om utdelningen utgått
in natura eller i penningar.
Utdelningen skall av delägare upptagas
till beskattning som intäkt i
den förvärvskälla vari delägarfastigheten
ingår eller, om intäkten
av denna beräknas enligt 24 § 2
eller 3 morn., som intäkt av kapital.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas
såvitt avser 53 § 1 mom. första stycket d) första gången vid 1975

SkU 1975:22

17

års taxering och i fråga om punkterna 3 och 11 av anvisningarna till 22 §,
punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkterna 7 och 20 av anvisningarna
till 29 § vid 1976 års taxering och i övrigt vid 1977 års taxering.
Äldre bestämmelser gäller såvitt avser punkterna 3 och 11 av
anvisningarna till 22 §, punkt 2 av anvisningarna till 25 § och punkterna
7 och 20 av anvisningarna till 29 § vid 1975 års taxering och i
fråga om eftertaxering för år 1975 eller tidigare år och i övrigt —
utom såvitt avser skattefrihet för Stiftelsen Industricentra — vid taxering
år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för år 1976
eller tidigare år. Bestämmelserna i punkt 11 av anvisningarna till 22 §
och punkt 20 av anvisningarna till 29 § äger icke tillämpning på avgift
eller bidrag som erlagts under beskattningsår för vilket taxering i första
instans skett år 1975 eller tidigare år. Motsvarande gäller i fråga om
sådan anläggningskostnad eller sådant anläggningsbidrag som angives i
punkt 2 av anvisningarna till 25 §.

Övergår till följd av de nya bestämmelserna skattskyldighet för samfällighet
på ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, skall för
det beskattningsår som går till ända närmast efter utgången av februari
månad 1976 följande gälla i fråga om fastigheten.

1. I avskrivningsunderlaget för byggnad får inräknas fastighetens andel
av anskaffningskostnaden för byggnadsbeståndet i samfälligheten, vilken
andel av byggnadsbeståndet skall anses avskriven med belopp motsvarande
den på andelen belöpande summan av de värdeminskningsavdrag
som samfälligheten fått åtnjuta. Redovisas fastigheten i förvärvskälla vari
inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, gäller motsvarande
i fråga om markanläggningar i samfälligheten.

2. Redovisas fastigheten i inkomstslaget annan fastighet får vidare
anskaffningskostnad för sådan tillgång som avses i punkt 2 a tredje
stycket av anvisningarna till 25 § inräknas i byggnadens anskaffningsvärde
och skall härvid tillgången anses avskriven med belopp som motsvarar
de värdeminskningsavdrag samfälligheten fått åtnjuta. Vidare får

— med beaktande av de regler som eljest gäller beträffande avdrag för
värdeminskning av inventarier som ingår i den förvärvskälla vari fastigheten
redovisas — som ingångsvärde för inventarier upptagas den på
fastigheten belöpande andelen av det värde av samfällighetens inventarier
som kvarstår oavskrivet i beskattningshänseende enligt balansräkning
för det beskattningsår som gått till ända närmast före ingången av
mars månad 1976.

3. Redovisas fastigheten i förvärvskälla vari inkomsten beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder, skall fastighetens andel av övriga poster i
nyss avsedda balansräkning upptagas som ingående poster i räkenskaperna
för förvärvskällan. Beräknas inkomsten ej enligt bokföringsmässiga
grunder, och är ej heller fråga om fastighet, som avses i 24 § 2 eller

3 mom., skall endast sådana poster beaktas som kan godtagas vid beskattningen
av den förvärvskälla vari fastigheten ingår. Vid taxeringen
skall dock såsom intäkt upptagas belopp motsvarande fastighetens andel

i sådan ogulden skuld för vilken samfälligheten fått åtnjuta avdrag och
som avser kostnad för vilken avdrag kan medges i den förvärvskälla vari
fastigheten ingår. Har samfälligheten såsom intäkt upptagit fordran på
sådant belopp som när den betalas kommer att föranleda beskattning i
den förvärvskälla vari fastigheten ingår, får ett belopp motsvarande fastighetens
andel av denna fordran, i förekommande fall andelen av det
belopp vartill fordran nedskrivits, upptagas såsom avdragsgill kostnad.

SkU 1975: 22

18

4. Har samfälligheten redovisat sådant underskott, för vilket avdrag
enligt förordningen (1960: 63) om rätt till förlustutjämning vid taxering
för inkomst föreligger, och är icke fråga om fastighet, som avses i 24 §

2 eller 3 morn., får fastighetsägaren vid 1977 års taxering eller senare
åtnjuta avdrag för fastighetens andel av underskottet som om han själv
redovisat underskottet vid den taxering underskottet uppkom.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen
(1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972: 742) om ikraftträdande
av lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
dels att i 2 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 9 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Skattskyldig, som vid övergången redan beräknar avdrag för värdeminskning
av byggnad på grundval av anskaffningskostnad enligt upprättad
avskrivningsplan, skall även efter övergången beräkna avdrag
enligt denna plan.

Annan skattskyldig än som avses
i första stycket skall som ingångsvärde
för byggnad upptaga
den verkliga anskaffningskostnaden
med tillägg för kostnad för
ny-, till- eller ombyggnad som skett
senare. Ingångsvärdet får dock i
stället beräknas till två tredjedelar
av summan av vid övergången gällande
taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde av övrig
mark och värde av särskilda tillgångar,
minskat med skäligt värde
av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner. Skogsmarksvärdet
inräknas dock med
högst 25 000 kronor. Naturtillgångar
och särskilda förmåner anses
som mera betydande, om deras
värde överstiger en tiondel av
ovannämnda summa. I ingångsvärde
som beräknas på nu angivet
sätt får inräknas kostnad för ny-,
till- eller ombyggnad på fastigheten,
om ny-, till- eller ombyggnaden
skett efter utgången av år

Annan skattskyldig än som avses

i första stycket skall som ingångsvärde
för byggnad upptaga den
verkliga anskaffningskostnaden
med tillägg för kostnad för ny-,
till- eller ombyggnad som skett senare.
Ingångsvärdet får dock i
stället beräknas till två tredjedelar
av summan av vid övergången gällande
taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde av övrig
mark, byggnadsvärde, minskat
med värde av överbyggnad, och
värde av särskilda tillgångar, minskat
med skäligt värde av mera betydande
naturtillgångar och särskilda
förmåner. Skogsmarksvärdet
inräknas dock med högst
25 000 kronor. Naturtillgångar och
särskilda förmåner anses som mera
betydande, om deras värde överstiger
en tiondel av ovannämnda
summa. I ingångsvärde som beräknas
på nu angivet sätt får inräknas
kostnad för ny-, till- eller ombyggnad
på fastigheten, om ny-, till -

SkU 1975: 22

19

Nuvarande lydelse

1969, under förutsättning att kostnaden
icke beaktats vid den fastighetstaxering
då det vid övergången
gällande taxeringsvärdet fastställts.
Skattskyldig, som förvärvat fastigheten
genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång efter utgången
av år 1969, får härutöver beräkna
ingångsvärdet enligt punkt 3
sjunde stycket av anvisningarna till
22 § kommunalskattelagen (1928:
370) i dess nya lydelse. Kostnad för
ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten
får inräknas i ingångsvärdet,
om ny-, till- eller ombyggnaden
skett efter förvärvet.

Har ingångsvärde beräknats enligt
andra stycket till två tredjedelar
av summan av taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde
av övrig mark och värde av
särskilda tillgångar minskat med
skäligt värde av mera betydande
naturtillgångar och särskilda förmåner
får avdrag enligt punkt 3
tionde stycket av anvisningarna till

22 § kommunalskattelagen (1928:
370) i dess nya lydelse ej åtnjutas.

Föreslagen lydelse

eller ombyggnaden skett efter utgången
av år 1969, under förutsättning
att kostnaden icke beaktats
vid den fastighetstaxering då det
vid övergången gällande taxeringsvärdet
fastställts. Skattskyldig, som
förvärvat fastigheten genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång
efter utgången av år 1969, får härutöver
beräkna ingångsvärdet enligt
punkt 3 sjunde stycket av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen
(1928: 370) i dess nya
lydelse. Kostnad för ny-, till- eller
ombyggnad på fastigheten får inräknas
i ingångsvärdet, om ny-,
till- eller ombyggnaden skett efter
förvärvet.

Har ingångsvärde beräknats enligt
andra stycket till två tredjedelar
av summan av taxerat jordbruksvärde,
skogsmarksvärde, värde
av övrig mark, byggnadsvärde,
minskat med värde av överbyggnad,
och värde av särskilda tillgångar,
minskat med skäligt värde
av mera betydande naturtillgångar
och särskilda förmåner får avdrag
enligt punkt 3 tionde stycket av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen
(1928: 370) i dess nya
lydelse ej åtnjutas.

Har kostnad för ny-, till- eller ombyggnad bestritts genom ianspråktagande
av medel, som avsatts till investeringsfond eller liknande anordning
för uppskov med inkomstbeskattning, skall ingångsvärde för byggnad
minskas med vad som sålunda tagits i anspråk.

Har den skattskyldige förvärvat fastigheten på annat sätt än genom
köp, byte eller därmed jämförligt fång före den 1 januari 1973, får han
som ingångsvärde för byggnadsbeståndet upptaga samma värde som
överlåtaren vid övergång fått upptaga enligt denna paragraf.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas
i fråga om 9 § första gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser
i 9 § tillämpas dock vid 1975 års taxering och i fråga om eftertaxering
för år 1975 eller tidigare år.

SkU1975: 22

20

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 6 § 1 mom. och 10 § 2 mom. lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysisk person:

för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som angives i
53 § 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen samt, såvitt avser
tid under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning
på andelar i svenska ekonomiska föreningar;

b) svenska aktiebolag och såda- b) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild för- na bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin fattning äro skyldiga att avstå sin

vinst, ekonomiska föreningar, sam- vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, verk, inrättningar fund, stiftelser, verk, inrättningar

och andra inländska juridiska per- och andra inländska juridiska personer,
därunder inbegripna ägare söner, dock såvitt gäller sådana

av för gemensamt behov avsatta så juridiska personer som enligt förkallade
besparingsskogar, härads- fattning eller på därmed jämförligt

allmänningar samt andra likartade sätt bildats för att förvalta sam samfälligheter,

som förvaltas själv- fällighet endast om samfälligheten

ständigt för delägarnas gemensam- taxerats såsom särskild taxerings ma

räkning: enhet och avser marksamfällighet

eller regleringssamfällighet:

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats; c)

utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats
eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare
års taxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar.

10 §

2 m o m.3 Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingå i jordbrukskasserörelsen, svenska aktie 1

Senaste lydelse av rubriken 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1973: 1101.

* Senaste lydelse 1974: 995.

SkU 1975: 22

21

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

fonder, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana
utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 morn.:
fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå
i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar
ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
och hypoteksföreningar:

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå

i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar
ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar samt
sådana juridiska personer som enligt
författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet och som skola
erlägga skatt för inkomst:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen:

tio procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a),

b) eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas
första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för
år 1976 eller tidigare år.

Övergår till följd av de nya bestämmelserna skattskyldighet för samfällighet
på ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, utgör
fastighetens andel av restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som
enligt 2 § första stycket skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för samfälligheten,
skattepliktig intäkt för ägare av fastigheten. Övergår skattskyldigheten
på annan juridisk person än dödsbo eller familjestiftelse
såsom ägare av fastighet, som äger del i samfälligheten, får den juridiska
personen vid 1978 års taxering tillgodoföra sig avdrag för sin andel av
den kommunalskatt, som under år 1977 påförts samfälligheten.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt1

dels att 6 § 1 morn., punkt 1 av anvisningarna till 3 och 4 §§ och
anvisningarna till 5 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 12 § 3 morn., av nedan
angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

SkU1975: 22

22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1 m o m.2 Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt
ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:

a) fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här
i riket bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig
inkomstskatt skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i 10 § 1
mom. lagen om statlig inkomstskatt omförmälda familjestiftelser:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig
här i riket eller å utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vil- b) föreningar och samfund, vilkas
medlemmar icke på grund av kas medlemmar icke på grund av

medlemskapet äga del i förening- medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, ens eller samfundets förmögenhet,

ägare av för gemensamt behov av- sådan juridisk person som förval satta

iå kallade besparingsskogar, tar regleringssamfällighet eller för häradsallmänningar

samt andra valtar samfällighet enligt lagen

likartade samfälligheter, som för- (1952:166) om häradsallmänning valtas

självständigt för delägarnas ar eller lagen (1952:167) om all gemensamma

räkning, ävensom männingsskogar i Norrland och

andra stiftelser än familjestiftelser, Dalarna eller förvaltar sockenall samtliga

dock endast om och i den manning, sockensamfälld mark elman
de äro skyldiga erlägga skatt ler mark som av ålder är samfälld

för inkomst: o. dyl. enligt lagen (1973:1150)

om förvaltning av samfälligheter,
ävensom andra stiftelser än familjestiftelser,
samtliga dock endast
om och i den mån de äro skyldiga
erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här

i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i riket bosatta vid beskattningsårets
utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke voro
här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket
nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller andelar i
svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana aktier
och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 § förmäles, bestämmes skyldigheten
att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf meddelade
föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kreditkassor äro frikallade från
skattskyldighet för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter äro frikallade från skattskyldighet
för förmögenhet, som hänför sig till här i riket bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

2 Senaste lydelse 1974: 998.

SkU1975: 22

23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

3 mom. Ingår i skattepliktig
förmögenhet fastighet, som äger
del i samfällighet av annat slag än
som avses i 6 § 1 mom. första stycket
b), behöver vid redovisningen
av förmögenheten i den del den
utgöres av fastighetens andel i
samfällighet en ej upptagas belopp
som understiger 2 000 kronor.

Anvisningar

till 3 och 4 §§

1. Tillgång, som efter ty i dessa paragrafer sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen,
skall därvid upptagas, även om den under beskatt -

ningsåret icke lämnat avkastning,
andra värdehandlingar skola alltså
därav ej influtit under året.

Oanvända tomter samt aktier och
medtagas, även om någon inkomst

Äger fastighet del i samfällighet
av annat slag än som avses i 6 §

1 mom. första stycket b), upptages
egendom som ingår i samfälligheten
eller äges av juridisk person,
som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att
förvalta samfälligheten. Värde av
gemensamhetsanläggning, vari de
delägande fastigheterna uteslutande
eller så gott som uteslutande
utgöras av sådana endler
tvåfamiljsfastigheter för
vilka intäkt beräknas enligt 24 §

2 mom. första stycket kommunalskattelagen
(1928:370), ingår
i de delägande fastigheternas
taxeringsvärden. I de fall när särskilt
taxeringsvärde åsatts samfälligheten
liksom i det fall där fast
eller lös egendom eljest ingår i
samfälligheten eller äges av juridisk
person som nyss angivits,
skall taxeringsvärdet och värdet av
sådan fast eller lös egendom fördelas
på de delägande fastigheterna
efter deras andelstal i samfälligheten.

SkU 1975: 22

24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 5 §3

Avdrag för återbetalningspliktiga studiemedel får ske med summan,
omräknad i kronor, av de basbelopp som återstå att betala med tilllämpning
av 5 kap. 23 § studiestödslagen (1973: 349). Vid beräkning
av avdraget tillämpas basbeloppet vid ingången av året före taxeringsåret.
Avdraget får ej överstiga det belopp som återstår att erlägga med
hänsyn till 5 kap. 24 § första stycket lagen.

Utöver avdrag enligt första stycket får avdrag göras för påförda, ej
erlagda avgifter enligt 5 kap. studiestödslagen i den mån debiteringen ej
förfallit enligt 5 kap. 30 § samma lag.

Skulder, som hänföra sig till
samfälligheter av annat slag än
som anges i 6 § 1 mom. första
stycket b), fördelas efter de delägande
fastigheternas andelstal.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt upp gift

på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tilllämpas
första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller

vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i fråga om eftertaxering för

år 1976 eller tidigare år.

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1954: 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto1
dels att i 6, 10 och 11 §§ ordet ”Konungen” och orden "Kungl.
Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,

dels att i 1, 4, 10 och 11 §§ ordet ”förordning” skall bytas ut mot
”lag” i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen samt 2 § skall ha nedan angivna
lydelse.

Skogskontolag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Beträffande viss förvärvskälla må uppskovet för ett och samma beskattningsår
avse högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

'Senaste lydelse 1973: 1115.

1 Senaste lydelse av
1 § 1969:199

6 § 1969:714

s Senaste lydelse 1972: 747.

SkU 1975: 22

25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen
för avyttrade skogsprodukter, samt

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.

Har såsom intäkt upptagits likvid, som avses i punkt 11 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen, må uppskov jämväl erhållas
för sådan intäkt i dess helhet.

Skattskyldig, som vid jorddelningsförrättning tillträtt ny mark och
efter tillträdet uttagit skog för att erhålla medel till framtida betalning
av sådan likvid som anges i andra stycket, må för beskattningsår, under
vilket likviden ännu ej förfallit till betalning, erhålla uppskov med högst
ett belopp, motsvarande köpeskillingen för skog som avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt eller sjuttio procent av köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter.

Uppskov må dock ej åtnjutas för högre belopp än som motsvarar den
beräknade nettointäkten av den förvärvskälla, varifrån intäkten av
skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, sorn
avses i 53 § 1 mom. första stycket
f) kommunalskattelagen (1928:
370), får uppskov åtnjutas till den
del utdelningen härrör från intäkt
av skogsbruk i samfällighet en antingen
under det beskattningsår
då utdelningen upptages till beskattning
eller under beskattningsåret
dessförinnan på samma sätt
som om denna del utgjort intäkt
av skogsbruk, som den skattskyldige
drivit själv.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas i fråga om 2 § första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser
i 2 § gäller vid taxering för år 1976 eller tidigare år och i
fråga om eftertaxering för år 1976 eller tidigare år. Förekommer i lag
eller annan författning hänvisning till förordningen (1954: 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, skall hänvisningen

i stället avse skogskontolagen.

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956: 623)1
dels att 120 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 42 a §, av nedan angivna
lydelse.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

SkU1975: 22

26

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

42 a §

1 mom. Det åligger juridisk person,
som förvaltar samfällighet, att
till ledning vid inkomst- och förmögenhetstaxering
varje år utan
anmaning lämna uppgift enligt följande.
Sådan juridisk person som
avses i 53 § 1 mom. första stycket
f) kommunalskattelagen (1928:
370) skall lämna uppgift om utdelning
till delägare. Uppgiften skall
även innehålla upplysning i det avseende
som behövs för tillämpning
av 2 § femte stycket skogskontolagen
(1954:142). Annan juridisk
person skall lämna uppgift om
delägares andel av intäkter och
kostnader i samfälligheten. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om
delägares andel av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag
understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana
kostnader som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk person än sådan
som avses i 6 § 1 mom. första
stycket b) lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt lämna
uppgift om delägares andel i samfällighetens
behållna förmögenhet.
Utgör samfälligheten icke särskild
taxeringsenhet, skall vid beräkning
av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld egendom
som ingår i de delägande fastigheternas
taxeringsvärde ej inräknas.
Uppgift behöver dock icke lämnas,
om den del av samfällighetens behållna
förmögenhet som belöper
på fastighet understiger 2 000 kronor.

Uppgift skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär och
avlämnas senast den 31 januari under
taxeringsåret i den ordning
som gäller för avlämnande av
självdeklaration. Senast nämnda
dag skall vidare till delägare översändas
ett exemplar av uppgiften

SkU 1975: 22

27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller denne eljest underrättas om
innehållet i uppgiften.

2 mom. Juridisk person, som
förvaltar samfällighet och som
icke är skattskyldig för förmögenhet,
är pliktig att efter anmaning
till ledning för värdesättningen av
delarna i samfälligheten avlämna
uppgift om samfällighetens tillgångar
och skulder jämte andra
omständigheter av betydelse för
värdesättningen.

120 §

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra
skyldighet enligt 37 eller 38 § dömes till böter.

Till böter, högst femhundra kronor, dömes

1) den som ej fullgör skyldighet enligt 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom.
att avlämna där avsedda handlingar eller uppgifter,

2) den som ej fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift,
som avses i 33 §, rörande inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration
uppgivits till beskattning,

3) den som ej fullgör vad honom åligger på grund av förordnande,
som i 40 § sägs,

4) den som ej fullgör i 42 § före- 4) den som ej fullgör i 42 § elskriven
skyldighet att utan anma- ler 42 a § 1 mom. föreskriven skylning
avlämna särskilda uppgifter dighet att utan anmaning avlämna
från bostadsförening eller bostads- särskilda uppgifter från bostadsföraktiebolag,
ening eller bostadsaktiebolag eller

sådan juridisk person som förvaltar
samfällighet,

5) den som ej fullgör i 43 § 1 morn., 2 mom. andra och tredje styckena
samt 3 mom. föreskriven skyldighet att avlämna uppgifter om
utdelningar och räntor, samt

6) den som ej fullgör skyldighet enligt 44 § att lämna uppgift till ledning
vid beskattning utom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om gärningen är
belagd med straff i skattebrottslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgift och annan uppgift till ledning vid
1977 års taxering.

SkU 1975: 22

28

Motionerna

Med anledning av propositionen har till utskottet hänvisats följande
motioner, nämligen

1975: 2019 av herr Andersson i Ljung (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att beskattningsreglerna för marksamfälligheter och
regleringssamfälligheter skall träda i kraft den 1 januari 1980 och att
de ifrågavarande samfälligheterna ges möjlighet till skattefri fondavsättning; 1975:

2020 av herr Turesson m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att avslå propositionen i vad gäller förslagen till ändrade
regler för inkomsttaxeringen av marksamfälligheter och regleringssamfälligheter; 1975:

2021 av herr af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
om ett tillägg till anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen
(1928: 370) av följande lydelse:

Har den skattskyldige mottagit anslutningsavgift eller anläggningsbidrag
enligt punkt 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 b av anvisningarna
till 25 § eller punkt 20 av anvisningarna till 29 § utgör avgiften
eller bidraget skattepliktig intäkt. I den mån avgiften eller bidraget
används för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden
får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, äger den skattskyldige
i stället rätt att vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom
anskaffningskostnad upptaga endast så stor del av kostnaden som icke
täckts av bidraget. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende
det beskattningsår, då avgiften eller bidraget eljest skolat redovisas
som intäkt;

1975: 2022 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
avslår propositionen 1975:48 i vad gäller beskattningen av marksamfälligheter
och regleringssamfälligheter.

I detta sammanhang behandlar utskottet också följande vid riksmötets
början väckta motioner, nämligen

1975:436 av herr Nisser m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen i
skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts angående
beskattningen av fiskevårdsföreningar och med sådana föreningar likställda
samfälligheter;

1975: 1081 av herr Ringaby (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till sådan lagändring, att samfälligheter
medges rätt till skattefri avsättning till underhålls- och reparationsfonder
i enlighet med vad i motionen anförts;

SkU1975: 22

29

1975: 1096 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari hemställs
att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts
angående beskattningen av fiskevårdsföreningar och med sådana
föreningar likställda samfälligheter.

Utskottet

Beskattningen av samfälligheter

Med samfällighet avses egendom eller rättigheter av vitt skilda slag
som tillhör flera fastigheter gemensamt. Samfälligheterna kan delas
upp på tre olika huvudtyper, nämligen marksamfälligheter, gemensamma
anläggningar och övriga samfälligheter avseende exempelvis
fiske, servitut och andra rättigheter. Bland marksamfälligheterna märks
häradsallmänningar och liknande som finns av ålder och ett stort antal
andra samfälligheter som avsatts för gemensamt ändamål vid lantmäteriförrättning
för t. ex. väg, dike eller grustag eller såsom gemensamhetsskog.
Till gruppen gemensamma anläggningar räknas bl. a. vägsamfälligheter
och vägföreningar som bildats enligt lagen om enskilda vägar samt
regleringssamfälligheter, avloppsföretag och torrläggningsföretag enligt
vattenlagen. Vidare har ny civilrättslig lagstiftning 1966 och 1973 medfört
att gemensamhetsanläggningar med vitt skilda ändamål kunnat
bildas, t. ex. för vatten och avlopp, uppvärmning, belysning, parkering,
motionsanläggningar etc.

Gällande beskattningsregler i fråga om samfälligheter är knapphändiga
och föråldrade. De avser egentligen endast häradsallmänningar och
andra samfälligheter av äldre typ men har i praktiken tillämpats även
på samfälligheter av annan karaktär som tillkommit på senare tid. Om
samfälligheten förvaltas av delägarna beskattas var och en av dem för
sin andel av samfällighetens inkomst och förmögenhet. Förvaltas däremot
samfälligheten av juridisk person är principen att den juridiska
personen beskattas för samfällighetens inkomst och förmögenhet. Avdrag
medges inte för utdelning till delägarna, som inte heller skall ta
upp utdelningen till beskattning.

Mot bakgrund av den utveckling som ägt rum på detta område och
den civilrättsliga lagstiftning som genomförts på senare tid föreslås i
propositionen en fullständig reglering av beskattningen av samtliga samfälligheter.
Förslaget innebär att samfälligheternas inkomster och utgifter
i allmänhet skall delas upp mellan delägarna i förhållande till
vars och ens andel i samfälligheten enligt motsvarande regler som gäller
exempelvis vid beskattningen av partrederier, med viss modifikation
för gemensamhetsanläggning för schablonbeskattade fastigheter. Beträffande
markanläggning eller regleringssamfällighet, som förvaltas av
juridisk person och som utgör särskild taxeringsenhet, anser emellertid
departementschefen att denna metod av flera skäl är olämplig och före -

SkU 1975: 22

30

slår att samfälligheten i dessa fall liksom hittills skall beskattas för avkastningen
men — i motsats till vad som gäller enligt nuvarande system
— med avdragsrätt för utdelning till delägarna. Förslaget innebär
i denna del att delägarna — med bibehållande av enkelbeskattningen
av avkastningen — i fortsättningen skall redovisa den inkomst de uppburit
från samfälligheten.

Beträffande skattesatsen för statlig inkomstskatt vid beskattningen av
marksamfälligheter eller regleringssamfälligheter för den del av avkastningen
som inte delats ut föreslås att den höjs från nuvarande 15 till
32 %. Med anledning av vissa önskemål om möjligheter till resultatutjämning
för häradsallmänningar, gemensamhetsskogar o. dyl. samfälligheter
anser departementschefen, att delägare bör få möjlighet att sätta
in utdelning från samfälligheten på skogskonto på samma sätt som om
han själv uppburit skogsintäkten. När det gäller förmögenhetsbeskattningen
föreslås att häradsallmänningar och sockenallmänningar liksom
hittills beskattas för samfällighetens förmögenhet men att förmögenheten
i övriga fall fördelas på delägarna.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna 2020 och
2022 yrkas avslag på propositionen i vad avser marksamfälligheter och
regleringssamfälligheter, medan motionären i motionen 2019 anser att
ikraftträdandet i denna del bör uppskjutas från den 1 januari 1976
till den 1 januari 1980 och att möjligheter till skattefri fondavsättning
bör öppnas för dessa fastigheter. Motionärerna i de förstnämnda motionerna
befarar att förslaget i propositionen skulle försvåra för allmänningsskogar
och andra att driva sin för samhällsekonomin betydelsefulla
verksamhet på lämpligt sätt. De anser att den föreslagna
skärpningen av beskattningen är olämplig med hänsyn till önskemålet
att underlätta tillskapandet av gemensamhetsskogar och åberopar också
administrativa svårigheter och praktiska olägenheter mot en ändring av
den innebörd som föreslås i propositionen. I motionen 2020 påtalas
även vissa dubbelbeskattningseffekter som uppkommer i samband med
övergången till det nya systemet. Motionären i motionen 2019 instämmer
i dessa uppfattningar och anser att ikraftträdandet i vart fall bör
uppskjutas för att bereda samfälligheterna skäligt rådrum att anpassa
sig till de nya bestämmelserna. Yrkandet att samfälligheterna får möjlighet
att göra någon form av skattefri avsättning motiveras av att skogsintäkterna
växlar avsevärt från år till år och inte sammanfaller i tiden
med kostnaderna för skogsvårdande åtgärder.

Utskottet vill framhålla att grundtankarna bakom propositionen varit
att söka åstadkomma en i möjligaste mån likformig behandling vid beskattningen
av alla slags samfälligheter och samtidigt eftersträva skatteregler
som är mer neutrala i förhållande till olika förvaltningsalternativ
och former av samverkan. Utskottet instämmer i dessa syften och

SkU1975: 22

31

finner att de föreslagna reglerna är väl ägnade att tillgodose dessa
önskemål. Sorn anförs i propositionen innebär de föreslagna ändringarna
också att skatteförmågeprincipen kommer att beaktas på ett bättre
sätt än hittills och att fördelningspolitiska synpunkter på beskattningen
blir tillgodosedda. Utskottet är dock medvetet om att för vissa speciella
samfälligheter (t. ex. besparingsskogar), som bedriver en för samhällets
ekonomi betydelsefull verksamhet, kan uppstå vissa besvärligheter
vid övergången till de nya bestämmelserna. Utskottet förutsätter
med hänsyn härtill en viss generositet vid tillämpningen av de nya reglerna.

Som anförs i motionen 2020 kan en viss dubbelbeskattningseffekt
uppkomma i samband med övergången till det nya systemet därigenom
att vinst som beskattats hos marksamfällighet före ikraftträdandet
kommer att beskattas hos delägarna om den delas ut efter ikraftträdandet.
Samfälligheten blir då berättigad till avdrag för utdelningen,
men det är givetvis osäkert i vad mån samfälligheten kan utnyttja
denna avdragsrätt under beskattningsåret eller genom förlustavdrag senare
år. Utskottet instämmer i uppfattningen att ej avsedda dubbelbeskattningseffekter
så långt som möjligt bör undvikas men vill samtidigt
framhålla att betydelsen av det i motionen påpekade förhållandet inte
bör överdrivas eftersom samfälligheterna har möjlighet att intill ikraftträdandet
dela ut ifrågavarande vinster utan beskattningskonsekvenser
för delägarna. Dubbelbeskattningseffekter torde emellertid kunna uppkomma
även efter ikraftträdandet. I syfte att i möjligaste mån undvika
ej avsedda konsekvenser i detta hänseende förordar utskottet den ändringen
av de i propositionen föreslagna reglerna om avdrag för utdelning
att samfälligheten — på samma sätt som en aktiefond — blir berättigad
till avdrag i detta hänseende redan för det år då utdelningen
beslutats. Utskottets förslag i denna del möjliggör också en förenkling
i fråga om reglerna för insättning på skogskonto. I sammanhanget kan
nämnas att avdragsrätten för utdelning i vissa lägen kan påverka garantibeskattningen
i ofördelaktig riktning med i viss mån likartade
konsekvenser som följd. Även här finns tekniska lösningar, men dessa
är så komplicerade att erfarenhet av de nya bestämmelserna först bör
avvaktas innan ställning tas till frågan om särskilda regler verkligen
erfordras. Utskottet utgår från att regeringen — om olägenheter i
ovannämnda eller andra hänseenden uppkommer vid den praktiska tilllämpningen
av det nya systemet — lägger fram de förslag som förhållandena
kan föranleda.

Av det anförda framgår att utskottet — med angivna ändringar —
tillstyrker bifall till propositionen i ovan berörda delar och avstyrker
motionerna 2020 och 2022.

Beträffande de i motionen 2019 framställda yrkandena i fråga om
uppskov med ikraftträdandet och om fonder för resultatutjämning vill

SkU 1975: 22

32

utskottet framhålla följande. De regler som föreslås i propositionen
beträffande samfälligheter innebär endast en anpassning till den beskattning
som träffar andra skattskyldiga. Den promemoria som ligger
till grund för propositionen lades fram i juli förra året, och under
tiden fram till kommande årsskifte har samfälligheterna enligt utskottets
uppfattning haft vissa möjligheter att anpassa sig till de nya reglerna.
Utskottet avstyrker motionen 2019 i vad avser ikraftträdandet och
tillstyrker propositionen även i denna del. Beträffande yrkandet om
vidgade möjligheter till resultatutjämning kan utskottet konstatera att
det i propositionen framlagda förslaget innebär vissa förbättringar i
detta hänseende för samfälligheterna. Utskottet, som tidigare i år avstyrkt
ett flertal motioner angående resultatutjämning vid beskattningen
med hänvisning till företagsskatteberedningens pågående arbete, förutsätter
att beredningen även kommer att uppmärksamma de problem
som berörs i den nu ifrågavarande motionen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen 2019 även i denna del.

I detta sammanhang behandlar utskottet även de vid riksmötets början
väckta motionerna 436, 1096 och 1081. I de förstnämnda motionerna
behandlar motionärerna vissa frågor angående fiskevårdsföreningars
och med sådana föreningar likställda samfälligheters beskattning, medan
motionären i motionen 1081 begär vissa ändringar i nuvarande beskattning
av gemensamhetsanläggningar. Eftersom samfälligheter av
ifrågavarande slag inte längre kommer att beskattas, och frågan om den
skattemässiga behandlingen av jaktvårdsområdesförening och andra
intresseföreningar, som omhänderhar samfällighetsförvaltning och som
enligt praxis beskattas som ideella föreningar, enligt vad som framgår
av propositionen kommer att övervägas inom föreningsskatteutredningen
(Fi 1971: 06), påkallas ingen åtgärd med anledning av dessa motioner.
Utskottet avstyrker således motionerna 436, 1081 och 1096.

Övriga frågor

Bland de övriga frågor som behandlas i propositionen ingår frågan
om avdrag för avgifter för anslutning av fastighet till eldistributionsnät
eller till VA- eller fjärrvärmeanläggning samt för bidrag för uppförande
av sådan anläggning. I propositionen föreslås att avdragsregler
för sådana avgifter och bidrag införs efter förebild från gemensamhetsanläggningarna
men med något avvikande innehåll. Förslaget innebär
att avgifterna får skrivas av enligt samma metod som för byggnadsinventarier.
Utskottet har inte något att erinra häremot och tillstyrker
således — med hänsyn till de skäl som ligger till grund för förslaget —
propositionen i denna del.

I motionen 2021 framför motionären vissa önskemål om att mottagare
av anslutningsavgifter eller liknande skall beskattas för detta bidrag

SkU1975: 22

33

endast på så sätt att avskrivningsunderlaget på anläggning eller annan
tillgång minskas med mottaget bidrag, vilket skulle innebära ett system
utformat efter samma modell som numera gäller för mottagna statsbidrag.
Eftersom avgifterna i fråga utgör skattepliktig intäkt för mottagaren
kan — anför motionärerna — sådana effekter uppkomma att
avgifterna måste överstiga dubbla investeringskostnaden.

Utskottet vill inte bestrida, att vissa begränsade effekter av det slag
som påtalas i motionen kan uppkomma, men mottagaren torde utan
svårigheter kunna undvika nämnvärda olägenheter härav. De regler som
nu föreslås i propositionen torde f. ö. endast innebära förbättringar i
detta hänseende. Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning
att det inte är motiverat att i förevarande fall tillämpa det system
som gäller för statsbidrag. Utskottet hänvisar i stället till att även denna
fråga torde komma att uppmärksammas i företagsskatteberedningens
pågående utredningsarbete beträffande olika former av resultatutjämning
vid beskattningen. Utskottet avstyrker således motionen 2021.

Mot de delar i propositionen som inte berörts i det föregående har
utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

A. beträffande principerna för beskattning av samfällighet er

att riksdagen med avslag på motionerna 1975: 2020 och 1975:
2022 antar propositionen 1975: 48 i denna del med den ändring
som utskottet ovan förordat;

B. beträffande beskattningen av fiskevårdsföreningar m. m.
att riksdagen avslår

1. motionen 1975: 436,

2. motionen 1975: 1096;

C. beträffande rätt för samfällighet till skattefria fondavsättningar att

riksdagen avslår

1. motionen 1975: 1081,

2. motionen 1975: 2019 i denna del;

D. beträffande ikraftträdandet av reglerna för beskattning av
samfälligheter

att riksdagen med avslag på motionen 1975: 2019 i denna del
antar propositionen 1975: 48 i denna del;

E. beträffande anslutningsavgifter och anläggningsbidrag
att riksdagen

1. avslår motionen 1975: 2021,

2. antar propositionen 1975: 48 i denna del;

F. beträffande övriga frågor

att riksdagen antar propositionen 1975: 48 i dessa delar;

SkU1975:22

34

G. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt antar
vid propositionen 1975: 48 fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med
den ändringen att punkt 4 av anvisningarna till 41 a § och
övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Anvisningar
till 41 a §

4. Vid beräkning av inkomst i
sådan samfällighet som avses i
53 § 1 mom. första stycket f) får
avdrag göras för utdelning till delägare,
oavsett om utdelningen utgått
in natura eller i penningar.
Utdelningen skall av delägare upptagas
till beskattning som intäkt

1 den förvärvskälla vari delägarfastigheten
ingår eller, om intäkten
av denna beräknas enligt 24 §

2 eller 3 morn., som intäkt av kapital.

4. Vid beräkning av inkomst i
sådan samfällighet som avses i
53 § 1 mom. första stycket f) får
avdrag göras för utdelning till delägare,
oavsett om utdelningen utgått
in natura eller i penningar.
Avdraget skall anses belöpa på
det beskattningsår vartill utdelningen
hänför sig även om utdelningen
utbetalas till delägarna
först under det därpå följande beskattningsåret.
Utdelningen skall
av delägare upptagas till beskattning
som intäkt i den förvärvskälla
vari delägarfastigheten ingår
eller, om intäkten av denna beräknas
enligt 24 § 2 eller 3 morn.,
som intäkt av kapital.

Övergångsbestämmelserna

Denna lag till 25 §.

Samfällighet som avses i 53 § 1
mom. första stycket f) är för det
beskattningsår som går till ända
närmast efter utgången av februari
månad 1976 berättigad till
avdrag enligt punkt 4 av anvisningarna
till 41 a § såväl för utdelning
som belöper på beskattningsåret
som för utdelning som
belöper på tid dessförinnan men
utbetalats under beskattningsåret.

Övergår till om fastigheten.

1. I avskrivningsunderlaget i samfälligheten.

2. Redovisas fastigheten månad 1976.

3. Redovisas fastigheten avdragsgill kostnad.

4. Har samfälligheten underskottet uppkom.

SkU1975: 22

35

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av
lagen (1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928:
370),

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i förordningen (1954: 142) om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto, med den
ändringen att 2 § erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

Beträffande viss egen rörelse.

Har såsom dess helhet.

Skattskyldig, som avyttrade skogsprodukter.

Uppskov må skogsbruk härrör.

Har i förvärvskällan redovisats Har i förvärvskällan redovisats
utdelning från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses i 53 § 1 mom. första styc- avses i 53 § 1 mom. första stycket
f) kommunalskattelagen (1928: ket f) kommunalskattelagen (1928:

370), får uppskov åtnjutas till den 370), får uppskov åtnjutas till den

del utdelningen härrör från intäkt del utdelningen härrör från intäkt

av skogsbruk i samfälligheten ari- av skogsbruk i samfälligheten un tingen

under det beskattningsår då der det beskattningsår vartill ut utdelningen

upptages till beskatt- delningen hänför sig på samma

ning eller under beskattningsåret sätt som om denna del utgjort

dessförinnan på samma sätt som intäkt av skogsbruk, som den

om denna del utgjort intäkt av skattskyldige drivit själv,

skogsbruk, som den skattskyldige
drivit själv.

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

Stockholm den 24 april 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson
(s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein (s), Mundebo (fp),
Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s,) Olsson i Järvsö (c), Hallenius (c),
Lundgren (s), Boström (s), fru Troedsson (m) och herr Johansson i
Malmö (s).

SkU1975: 22

36

Reservationer

beträffande principerna för beskattning av samfälligheter

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vilka

dels anfört följande:

Den ifrågavarande lagstiftningen har närmast aktualiserats av att behov
uppkommit om skatteregler för gemensamhetsanläggningar. Vi har
inget att erinra mot innehållet i propositionen när det gäller sådana anläggningar.
När det gäller marksamfälligheterna däremot finns redan
skatteregler. Enligt vår mening fungerar dessa regler i stort sett tillfredsställande
varför det krävs starka skäl för att ändra reglerna.

Av skäl som anförts i motionerna 2020 och 2022 är det enligt vår uppfattning
motiverat med liberala skatteregler för olika typer av marksamfälligheter.
De nya beskattningsregler som föreslås i propositionen
uppfyller inte denna målsättning och kommer dessutom att vålla svårigheter
vid den praktiska tillämpningen. Reglerna innebär en försämring i
förhållande till nu gällande regler. Då frågan dessutom torde sakna betydelse
från statsfinansiell synpunkt är det enligt vår uppfattning angeläget
att bibehålla nuvarande metod att helt beskatta samfälligheterna.

Någon egentlig analys till grund för den föreslagna statsskattesatsen
har inte gjorts. Enligt uppgifter i propositionen hade år 1972 50 å 60 %
av delägarna i gemensamhetsskogarna inkomster understigande 20 000
kr. Med ledning av dessa uppgifter och mot bakgrund av den i proposition
1975: 92 föreslagna nya statsskatteskalan för 1976 kan man förmoda
att den genomsnittliga statsskatten, om samfällighetsinkomsten beskattades
hos delägarna, inte skulle uppgå till 32 %. Sannolikt skulle
skattesatsen relativt väl överensstämma med den nuvarande skattesatsen
15 %. På grund härav och med hänsyn till vår allmänna uppfattning
rörande liberala skatteregler bör statsskattesatsen bibehållas oförändrad.

Vad vi anfört ovan gäller i samma utsträckning beträffande regleringssamfälligheter.

Vi tillstyrker således motionerna 2020 och 2022 och avstyrker propositionen
i vad avser markanläggningar och regleringssamfälligheter.

dels ansett att utskottet under punkten A bort hemställa

A. att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 2020 och 1975:
2022 avslår propositionen 1975: 48 i vad avser ändrade regler
för beskattning av marksamfällighet och regleringssamfällighet.

beträffande ikraftträdandet av reglerna för beskattning av samfällighet

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka

dels anfört följande:

De regler, som föreslås i propositionen beträffande samfälligheter,
innebär endast begränsade faktiska möjligheter till resultatutjämning för

SkU1975: 22

37

samfällighetema. Ett starkt behov av förbättrade regler i detta hänseende
föreligger redan i dag och förstärks ytterligare om beskattningen
skärps så som nu föreslås i propositionen. Skälet härtill är bl. a. att
skogsindustrins inkomster kraftigt växlar från år till år och att kostnaderna
för skogsvårdande åtgärder inte alltid sammanfaller i tiden med
samfälligheternas intäkter. Detta negativa förhållande förstärks ytterligare
av att samfällighetema i allmänhet saknar avskrivningsbara tillgångar
och varulager. Den föreslagna möjligheten till skogskontoinsättning
kan inte anses till fyllest. För att den skall få någon effekt krävs
bl. a. att skogskontobeloppet överstiger 2 000 kr. Skogskontoinsättningen
hos delägarna komplicerar dessutom det administrativa förfarandet. Vi
förutsätter att dessa problem med uppmärksamhet beaktas i företagsbeskattningsberedningens
pågående arbete.

Enligt vår uppfattning bör samfällighetema få erforderligt rådrum i
syfte att möjliggöra nödvändiga anpassningsåtgärder till de nya reglerna.
Genom ett uppskov med ikraftträdandet blir det också möjligt för företagsbeskattningsberedningen
att komma med förslag rörande dessa frågor
i sådan tid att nya regler om resultatutjämning kan genomföras före
ikraftträdandet. Med hänsyn härtill tillstyrker vi motionen 2019 i vad
avser beskattningsreglernas ikraftträdande den 1 januari 1980.

dels ansett att utskottet under punkten D bort hemställa

D. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 2019 i vad avser
uppskov med ikraftträdandet av reglerna för beskattning
av samfällighet och med avslag på propositionen 1975: 48 i
denna del beslutar att ifrågavarande regler skall träda i kraft
den 1 januari 1980.

beträffande anslutningsavgifter och anläggningsbidrag

3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka

dels anfört följande:

I motionen 2021 påtalas att anslutningsavgifter och anläggningsbidrag
beskattas hos mottagaren och att avgifterna därför många gånger
måste överstiga dubbla investeringskostnaden.

Det kan inte förnekas att effekter av det slag som påtalats i motionen
kan uppkomma. Några regler som möjliggör fördelningen på flera beskattningsår
av mottagna bidrag eller avgifter för finansiering av tillgångar,
för vilkas anskaffning avdrag inte får göras på en gång såsom
omkostnad, saknas emellertid för närvarande. Ett undantag gäller beträffande
statsbidrag, för vilka beskattningen numera reglerats i anvisningarna
till 19 § kommunalskattelagen. Dessa regler innebär att en
omedelbar beskattning undviks genom att anläggningskostnaderna får
skrivas av med belopp som motsvarar bidraget. Motsvarande möjligheter
finns även genom vissa fondavsättningar, t. ex. investeringsfond

SkU 1975: 22

38

för konjunkturutjämning, men dessa möjligheter kan inte utnyttjas i
nu ifrågavarande fall.

De regler som nu föreslås i propositionen innebär endast vissa begränsade
förbättringar i detta hänseende varför det enligt vår mening
är motiverat att i förevarande fall tillämpa det system som gäller för
statsbidrag. Nu gällande regler bör kunna bli föremål för ändring utan
avvaktan på pågående utredningsarbete inom företagsskatteberedningen.

Vi tillstyrker således det i motionen 2021 föreslagna tillägget till anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen.

dels ansett att utskottet under punkten E 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 2021 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives att i anvisningarna till 21 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall införas en ny punkt 15 av nedan angivna lydelse.

Anvisningar

till 21 §

15. Har den skattskyldige mottagit anslutningsavgift eller anläggningsbidrag
enligt punkt 11 av anvisningarna till 22 §, punkt 2 b av anvisningarna
till 25 § eller punkt 20 av anvisningarna till 29 § utgör avgiften
eller bidraget skattepliktig intäkt. I den mån avgiften eller bidraget
används för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden
får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, äger den skattskyldige
i stället rätt att vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad
upptaga endast så stor del av kostnaden som icke
täckts av bidraget. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende
det beskattningsår, då avgiften eller bidraget eljest skolat redovisas som
intäkt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första
gången vid 1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande
vid 1975 års taxering och eftertaxering för år 1975 och tidigare år.

beträffande författningsförslagen

4. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), vilka —
under förutsättning av bifall till reservationen nr 1 — ansett att utskottet
under punkten G bort hemställa

G. att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 2020 och 1975:
2022 i vad avser författningsförslagen

dels antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den ändringen
att punkt 4 av anvisningarna till 41 a § utgår,

2. lag om ändring i lagen (1972: 742) om ikraftträdande av lagen
(1972: 741) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

SkU 1975: 22

i

39

3. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt med
den ändringen att 10 § 2 mom. utgår ur förslaget, till följd varav ingressen
erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrives att 6 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

4. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
med den ändringen att 6 § 1 mom. erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

6 §

1 mom. Skyldighet att utländsk ort;

b) föreningar och samfund, vil- b) föreningar och samfund, vilkas
medlemmar icke på grund av kas medlemmar icke på grund av

medlemskapet äga del i förening- medlemskapet äga del i föreningens
eller samfundets förmögenhet, ens eller samfundets förmögenhet,

sådan juridisk person som förval- sådan juridisk person som enligt

tar regleringssamfällighet eller för- författning eller på därmed jäm valtar

samfällighet enligt lagen förligt sätt bildats för att förvalta

(1952:166) om häradsallmänning- marksamfullighet eller reglerings ar

eller lagen (1952:167) om all- samfällighet, ävensom andra stif männingsskogar

i Norrland och telser än familjestiftelser, samtliga

Dalarna eller förvaltar sockenall- dock endast om och i den mån de

männing, sockensamfälld mark el- äro skyldiga erlägga skatt för in ler

mark som av ålder är samfälld komst:

o. dyl. enligt lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter,
ävensom andra stiftelser än familjestiftelser,
samtliga dock endast
om och i den mån de äro skyldiga
erlägga skatt för inkomst:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här
i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer i riket.

För skattskyldiga, meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och för förmögenhet.

Utländska livförsäkringsanstalter — bedriven försäkringsrörelse.

Allmänna pensionsfonden för förmögenhet.

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) med den ändringen
att 42 a § 1 mom. erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

42 a §

1 mom. Det åligger juridisk 1 mom. Det åligger juridisk

person, som förvaltar samfällighet, person, som förvaltar samfällighet,

att till ledning vid inkomst- och att till ledning vid inkomst- och

förmögenhetstaxering varje år utan förmögenhetstaxering varje år utan

anmaning lämna uppgift enligt föl- anmaning lämna uppgift om del -

SkU1975: 22

40

Utskottets förslag

jande. Sådan juridisk person som
avses i 53 § 1 mom. första stycket
f) kommunalskattelagen (1928:
370) skall lämna uppgift om utdelning
till delägare. Uppgiften skall
även innehålla upplysning i det avseende
som behövs för tillämpning
av 2 § femte stycket skogskontolagen
(1954:142). Annan juridisk
person skall lämna uppgift om
delägares andel av intäkter och
kostnader i samfälligheten. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om
delägares andel av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag
understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana
kostnader som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk person än sådan
som avses i 6 § 1 mom. första
stycket b) lagen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt lämna
uppgift om delägares andel i samfällighetens
behållna förmögenhet.
Utgör samfälligheten icke särskild
taxeringsenhet, skall vid beräkning
av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld egendom
som ingår i de delägande fastigheternas
taxeringsvärde ej inräknas.
Uppgift behöver dock icke lämnas,
om den del av samfällighetens behållna
förmögenhet som belöper
på fastighet understiger 2 000 kronor.

Reservanternas förslag

ägares andel av intäkter och kostnader
i samfälligheten. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om delägares
andel av ränteintäkt understiger
100 kronor, och ej heller
om andelen av intäkt av annat slag
understiger 100 kronor sedan därifrån
avdragits andelen av sådana
kostnader som är omedelbart avdragsgilla
vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk person än sådan
som avses i 6 § 1 mom. första
stycket b) lagen (1947: 577) om
statlig förmögenhetsskatt lämna
uppgift om delägares andel i samfällighetens
behållna förmögenhet.
Utgör samfälligheten icke särskild
taxeringsenhet, skall vid beräkning
av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld egendom
som ingår i de delägande fastigheternas
taxeringsvärde ej inräknas.
Uppgift behöver dock icke lämnas,
om den del av samfällighetens behållna
förmögenhet som belöper
på fastighet understiger 2 000 kronor.

Uppgift skall i uppgiften.

dels avslår vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i förordningen (1954: 142) om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vilka — under
förutsättning av bifall till reservationen nr 2 — ansett att utskottet
under punkten G bort hemställa

G. att riksdagen i vad avser övergångsbestämmelserna till de
i propositionen 1975: 48 fogade författningsförslagen med bifall
till motionen 1975: 2019 antar de vid propositionen under

SkU1975: 22

41

punkterna 1, 3, 4, 5 och 6 fogade förslagen med den ändringen
av årtalen i övergångsbestämmelserna som föranleds av
att de nya reglerna i fråga om beskattning av samfälligheter
och utdelning från samfälligheter träder i kraft den 1 januari
1980 i stället för den 1 januari 1976.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 197S 750046