Skatteutskottets betänkande nr 16

SkU 1975:16

Nr 16

Skatteutskottets betänkande med anledning av motioner om företagsbeskattningen
m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1975:231 av herr Helén m. fl. (fp) vari under punkterna 2 och 3 hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattereform för mindre och
medelstora företag omfattande

2. lindrad beskattning av förmögenheter som utgör ett arbetande kapital
i mindre och medelstora familjeföretag,

3. ändrade värderingsregler för aktier i familjeföretag;

1975:1039 av herr Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975:1020 - under punkterna F 4, H och I hemställs
att riksdagen

F 4. hos regeringen anhåller om utredning och förslag, syftande till skattelättnader
för nystartade företag,

H. hos regeringen anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen,
innebärande att utredningen även skall undersöka vilka konsekvenser
den snabbare penningvärdeförsämringen har på företagens skattekraft
och överväga huruvida avskrivningar skall ske på återanskaffningsvärden

i stället för på de historiska anskaffningsvärdena,

I. hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen,
innebärande att utredningen med förtur skall lösa familjeföretagens
kapitalskatteproblem;

1975:1051 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
att med förtur behandla frågan om att göra bolagsbeskattningen
progressiv och om en skärpning av avskrivningsreglerna så
att en större del av bolagsvinsterna tas fram för beskattning,

2. att riksdagen beslutar anta följande författningsförslag innebärande en
höjning av bolagsskatten med 10 procent:

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

1 Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 16

SkU 1975:16

2

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, ekonomiska
föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer
som ej beskattas enligt 1 mom:

femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten
icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra beskattningsbara inkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser
gäller vid 1975 års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare
år.

1975:1054 av herr Hovhammar m. fl. (m,c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om skyndsam utredning

a) med uppgift att förbereda en övergång från nuvarande kapitalskatteregler
för familjeföretagare till ett regelsystem där den i familjeföretag
placerade förmögenheten endast betraktas som ett latent förmögenhetsinnehav
att beskattas först vid uttag,

b) att motsvarande regler får gälla vid arv;

1975:1071 av herr Nordgren m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om

1. att reglerna för arvs- och förmögenhetsbeskattningen ändras i enlighet
med vad i motionen anförts, samt

2. att regler föreslås för en lägre beskattning av det i företaget arbetande
kapitalet;

1975:1074 av herr Nordgren m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att frågan om avdragsgillhet för egen företagares
utbildningskostnader prövas av utredningen om bolagsformer;

1975:1076 av herr Nordgren m. fl. (m) vari - med hänvisning till motiveringen
i motionen 1975:1657 - under punkten 5 hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att, ”i den händelse, tredje, fjärde och femte yrkandet
ej godtages”, direktiven till företagsskatteberedningen ändras så, att den
enskilda firmans problem beaktas i enlighet med vad som anförts i motionen
1975:1657.

Yrkanden under punkterna 1 och 5 i motionen 1975:231, punkterna A-E,
Fl, F2 och F6, G, och K-M i motionen 1975:1039 samt punkterna 1
och 2 i motionen 1975:1076 behandlar utskottet i senare sammanhang.

1 betänkandet SkU 1975:15 har utskottet behandlat punkten 4 i motionen
1975:231, punkterna F 3 och F 5 i motionen 1975:1039 samt punkterna 3
och 4 i motionen 1975:1076. Yrkandet underpunkten J i motionen 1975:1039
har utskottet behandlat i betänkandet SkU 1975:1.

SkU 1975:16

3

Frågans tidigare behandling

Kapitalbeskattningen för familjeföretag

1 samband med 1970 års omläggning av kapitalbeskattningen infördes
provisoriska regler i syfte att undvika skatteskärpningar för förmögenhet
som investerats i små eller medelstora familjeföretag och som kunde sägas
representera ett arbetande kapital i företaget. Samtidigt fick kapitalskatteberedningen
i uppdrag att utreda frågan om särregler för familjeföretagen.
Remissutfallet beträffande beredningens förslag i detta hänseende blev splittrat.
Från näringslivshåll krävdes lättnader för familjeföretagen utöver vad
beredningen föreslagit, medan andra remissorgan kritiserade förslaget bl. a.
från den synpunkten att kapitalbeskattningen borde inordnas i ett större
skattemässigt sammanhang vari företagsbeskattningen i sin helhet borde
prövas.

Vid 1974 års riksdag genomfördes emellertid nya regler för familjeföretagen
(prop. 1974:98, SkU 38). Dessa regler innebär sammanfattningsvis
att inventarier och lager i jordbruk och rörelse skall få värderas till det
värde som kunnat användas vid den skattemässiga inkomstredovisningen.

I syfte att utjämna de skillnader, som kan uppkomma beroende på hur
tillgångarna fördelar sig i företaget, skall enligt en spärregel företagets förmögenhetsvärde
i vart fall tas upp till lägst 60 % av värdet enligt vanliga
värderingsregler. Med anledning av denna lagstiftning har riksskatteverket
meddelat nya anvisningar angående värdering av icke börsnoterade aktier
(RSV Dt 1974:27).

Vid sin behandling av frågan anförde skatteutskottet bl. a. följande:

Propositionen innebär inte endast att frågan om den latenta skatteskulden
får en enligt utskottets mening tillfredsställande lösning och att 1970 års
provisoriska regler upphör att gälla. Som framhålls i propositionen innefattar
förslaget också att familjeföretagens speciella förhållanden beaktas genom
generella värderingsregler beträffande företagsförmögenheter i form av lager,
inventarier m. m. Med hänsyn till att de nya principerna skall tillämpas
även beträffande substansvärderingen av aktier i fåmansbolag, får beskattningen
en större likformighet än tidigare. De lättnader som uppkommer
kan motiveras av samma skäl som föranlett konsolideringsregler vid inkomstbeskattningen.
Reglerna medför också förenklingar såväl för de skattskyldiga
som för de tillämpande ipyndigheterna.

Även om förslaget i propositionen - i likhet med vad som gäller vid
inkomstbeskattningen - kan medföra inte obetydliga skattelättnader, är dessa
lättnader enligt utskottets uppfattning inte större än att de från allmänna
och företagsekonomiska synpunkter kan försvaras. Utskottet är medvetet
om att förslaget i propositionen endast delvis tillgodoser de önskemål om
skattelättnader för familjeföretagen, som framförts i olika sammanhang.
Även om det bör framhållas att alltför långtgående skattelättnader för dessa
företag givetvis inte kan genomföras utan att åsidosätta andra gruppers intressen,
instämmer utskottet i att - som framförs i de aktuella motionerna
- frågan om kapitalbeskattningens utformning med hänsyn till familjeföretagen
inte kan anses ha fått sin slutgiltiga lösning genom de i propositionen

SkU 1975:16

4

nu föreslagna reglerna. Så är t. ex. företagsbeskattningen under en allmän
översyn, och företagsskatteberedningen kommer vid sitt arbete med dessa
frågor givetvis att beakta även familjeföretagens skatteförhållanden. De likviditetsproblem
förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen innebär
för dessa företag torde emellertid endast delvis ligga inom ramen för utredningsuppdraget.
Enligt utskottets uppfattning bör beredningen ta upp
dessa frågor till allsidig bedömning i sitt större sammanhang. Därvid bör
beredningen givetvis även ta ställning till frågan vilka åtgärder som erfordras
för att underlätta problemen vid generationsväxlingar i mindre och medelstora
företag.

Med hänvisning till det anförda förordade utskottet enhälligt att beredningen
skulle få tilläggsdirektiv att i sitt utredningsarbete behandla angivna
och därvid sammanhängande frågor. I ett särskilt yttrande anförde två ledamöter
(m) bl. a., att det var nödvändigt att de nya reglerna följdes noga
för att undvika eventuella försämringar för de skattskyldiga, och att beredningens
arbete utfördes skyndsamt så att en nödvändig reform inte blev
fördröjd.

Riksdagen godkände utskottets förslag, och beredningens utredningsuppdrag
har utvidgats i enlighet med vad utskottet anfört.

Företagsbeskattningen

Vid sin behandling av frågor rörande företagsbeskattningen år 1974 anförde
skatteutskottet (SkU 1974:48) bl. a. följande:

Skatteutskottet har vid sin årligen återkommande behandling av motionsyrkanden
rörande lindring i dubbelbeskattningen av aktiebolag, gynnsammare
avskrivningsregler för företagens tillgångar och andra skattelättnader
för företagen konstaterat att företagsskatteberedningens utredningsuppdrag
avser även de frågor som nu åter berörs i motionerna. Även familjeföretagarnas
speciella situation har varit föremål för särskild uppmärksamhet,
senast i våras i samband med vissa ändringar i kapitalbeskattningen. Samtidigt
som vissa lättnader då genomfördes i denna beskattning, inte minst
för företagen, begärde skatteutskottet att företagsskatteberedningens uppdrag
skulle få omfatta även en allsidig bedömning av de likviditetsproblem
som förmögenhets- och arvsbeskattningen innebär för familjeföretagen.
Denna och därmed sammanhängande frågor ingår numera i utredningsuppdraget.
Även ämnet för motionen 1974:1219 kommer att tas upp av
beredningen, något som också framgår av den s. k. Haga-överenskommelsen
mellan företrädare för socialdemokraterna och folkpartiet. Enligt överenskommelsen
borde möjligheterna att förskjuta beskattningen från löneandelen
i företagens kostnader till deras förbrukning av energi och eventuellt
även andra knappa råvaror prövas av företagsskatteberedningen, och i det
sammanhanget borde även miljöavgifternas utformning prövas.

Som framgår av den föregående redogörelsen för direktiven för företagsskatteberedningen
är det ett synnerligen omfattande utredningsuppdrag, som
denna utredning fött sig förelagt. Hittills har utredningen jämsides med
mer långsiktiga och tidskrävande utredningar främst inriktat sig på att undersöka
och utarbeta förslag till åtgärder för att förhindra olika former av

SkU 1975:16

5

skatteflykt. Såvitt utskottet kan finna kommer samtliga de ovan berörda
frågorna att bli föremål för överväganden under det fortsatta utredningsarbetet.

Med hänsyn till det anförda avstyrkte utskottet motionsvis framställda
utredningsyrkanden i dessa frågor, och riksdagen godkände betänkandet.

Utskottet

Utskottet har i sitt betänkande SkU 1975:15 behandlat ett flertal motionsyrkanden
angående ökade möjligheter till resultatutjämning vid beskattningen
som utskottet avstyrkt med hänvisning bl. a. till att frågorna
ingår i företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag. Även
de motioner som utskottet behandlar i detta betänkande berör företagsskatteberedningens
uppdrag. Sålunda yrkas i motionen 1039 att skattelättnader
införs för nystartade företag och att avskrivning av företagens tillgångar
får ske på återanskaffningsvärden (punkterna F 4 och H). I motionen 1074
yrkas att frågan om avdragsrätt för egenföretagares utbildningskostnader
prövas av utredningen om bolagsformer och i motionen 1076 att - som
ett alternativ till andra yrkanden i motionen - företagsskatteberedningen
får tilläggsdirektiv att beakta den enskilda firmans problem så att den inte
missgynnas i förhållande till andra företagsformer (p. 5). I motionen 1051
yrkas progressiv bolagsbeskattning, skärpta avskrivningsregler och en omedelbar
höjning av bolagsskatten.

Som skatteutskottet anförde vid sin behandling av motsvarande yrkanden
förra året har utskottet vid sin årliga behandling av liknande frågor konstaterat
att dessa ingår i företagsskatteberedningens utredningsuppdrag. Eftersom
samtliga dessa frågor såvitt utskottet kunnat finna kommer att bli
föremål för överväganden inom beredningen har utskottet avstyrkt de motionsyrkanden
som framställts i dessa hänseenden. I de nu aktuella motionerna
har inte anförts något nytt, som bör föranleda till annat bedömande.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1039 punkterna F4
och H, 1074, 1076 punkten 5 och 1051.

Vidare framställs i motionerna 231 (punkterna 2 och 3), 1039 (punkten
I), 1054 och 1071 utredningsyrkanden på kapitalbeskattningens område i
syfte att lindra beskattningen av kapital i mindre och medelstora familjeföretag
och att skapa förmånligare värderingsregler för aktier i familjeföretag
samt yrkanden om en förtursbehandling av dessa frågor inom företagsskatteberedningen.

Samtidigt som vissa lättnader i beskattningen av förmögenhet i företag
genomfördes förra året uppnåddes - som framgår av den tidigare redogörelsen
-enighet inom utskottet om att de likviditetsproblem förmögenhetsbeskattningen
och arvsbeskattningen innebär för familjeföretagen borde tas upp
inom företagsskatteberedningen till allsidig bedömning i sitt större sammanhang
och att beredningen givetvis borde ta ställning även till frågan

SkU 1975:16

6

vilka åtgärder som erfordras för att underlätta problemen vid generationsväxlingar
i mindre och medelstora företag. Beredningen har också fått tillläggsdirektiv
av detta innehåll. Samtliga de frågor som berörs i motionerna
kommer således att behandlas av företagsskatteberedningen i samband med
utformningen av företagsbeskattningen i övrigt. I enlighet med sitt ställningstagande
till likartade motionsyrkanden förra året avstyrker utskottet
således motionerna 231 punkterna 2 och 3, 1039 punkten I, 1054 och 1071.

Utskottet hemställer

1. beträffande företagsbeskattningen
att riksdagen avslår

1. motionen 1975:1039 punkterna F4 och H,

2. motionen 1975:1051,

3. motionen 1975:1074,

4. motionen 1975:1076 punkten 5;

2. beträffande kapitalbeskattningen
att riksdagen avslår

1. motionen 1975:231 punkterna 2 och 3,

2. motionen 1975:1039 punkten I,

3. motionen 1975:1054,

4. motionen 1975:1071.

Stockholm den 1 april 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling
(s). Westberg i Hofors (s), Olsson i Järvsö* (c), fru Normark (s), herrar Hallenius
(c), Boström (s), Hörberg (fp) och fru Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

I

■

I

I

GOTAB 75 9185 S Stockholm 1975