Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 14

SfU 1975:14

Nr 14

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1975: 1 såvitt gäller anslag till studiesociala åtgärder m. m.,
dels propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd
för vuxna m. m. såvitt propositionen hänvisats till utskottet, dels
i dessa ämnen väckta motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1975: 1 såvitt gäller anslag
till studiesociala åtgärder m. m. Vidare behandlas propositionen 1975:
23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för vuxna m. m. utom
i de delar som hänvisats till utbildningsutskottet (UbU 1975: 16).

Socialförsäkringsutskottet behandlar i betänkandet följande motioner,
nämligen dels de vid riksmötets början väckta motionerna 1975:
123, 1975: 1201, 1975: 1214 och 1975: 1217, dels de med anledning av
propositionen 1975: 23 väckta motionerna 1975: 1937—1940 och 1944
—1947, såvitt motionerna hänvisats till socialförsäkringsutskottet. Motionsyrkandena
redovisas på s. 32—36.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i propositionen 1975: 23 hänvisar
utskottet till vad utskottet anför på s. 37.

Utskottet har i de avseenden som redovisas på s. 36 inhämtat yttrande
från utbildningsutskottet.

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. H (s. 451—457) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1975/76

1. till Centrala studiestödsnämnden m. m. anvisa ett förslagsanslag av
13 454 000 kr.,

2. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr med
studiesocialt stöd anvisa ett förslagsanslag av 2 077 000 kr.,

4. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

5. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande anvisa ett förslagsanslag
av 1 750 000 kr.,

1 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

6. till Ersättning till vissa lärarkandidater anvisa ett förslagsanslag av
21 600 000 kr.

Regeringen har vidare i propositionen 1975: 23 föreslagit riksdagen

dels att antaga vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. lag om vuxenutbildningsavgift,

3. lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975,

dels att

4. godkänna de riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenutbildning
m. m. som angetts i propositionen,

5. godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder med de
uppgifter som angetts i propositionen,

6. godkänna vad som föreslagits i propositionen i fråga om fördelning
av vuxenutbildningsavgiftema på olika ändamål för vuxenutbildning,

7. godkänna vad som föreslagits i propositionen i fråga om finansiering
av vissa reformer under andra halvåret 1975,

dels att under punkterna G 6, G 7, G 15, H 2, H 8 och IV: 5 (s.
231—240)

8. godkänna de ändrade grunder för statsbidrag till studiecirkelverksamhet
som angetts i propositionen,

9. till Bidrag till studiecirkelverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 302 000 000 kr.,

10. godkänna de riktlinjer som förordats i propositionen beträffande
fördelningen av den del av bidraget till studieförbundens pedagogiska
verksamhet som avser pedagogisk verksamhet i glesbygd,

11. till Bidrag för studieförbund för budgetåret 1975/76 anvisa ett
anslag av 16 300 000 kr.,

12. till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

13. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 557 000 000 kr.,

14. till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

15. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av
510 000 000 kr.

Av förslagen i propositionen 1975: 23 behandlas punkterna 1—3,
5—7 samt 13—15 av socialförsäkringsutskottet och punkterna 4 samt
8—12 av utbildningsutskottet i betänkandet UbU 1975:16.

De vid propositionen 1975: 23 fogade lagförslagen har följande lydelse.

SfU 1975:14

1 Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1
dels att 4 kap. 12, 15, 18, 20 och 26 §§ och punkterna 7—9 övergångsbestämmelserna
skall upphöra att gälla,
dels att rubriken före 4 kap. 26 § skall utgå,

dels att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kap. samt nuvarande
1 kap. 4 och 5 §§ skall betecknas 1 kap. 6 och 7 §§,
dels att 1 kap. 1 §, nya 6 § och nya 7 §, 3 kap. 5, 7, 13—15 och 17 §§,
4 kap. 3—5, 8—11, 13, 14, 16, 17, 19, 21—25, 28—30, 33, 42 och
43 §§, nya 8 kap. 77 och 78 §§, nya 9 kap. 2 §, samt rubriken före 4
kap. 12 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tre nya kapitel, 5—7 kap., samt två nya
paragrafer, 1 kap. 4 och 5 §§, allt av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Staten lämnar studiestöd enligt Statens lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av förlängt barn- denna lag i form av förlängt barnbidrag,
studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel,

del. timstudiestöd, dagstudiestöd och

särskilt vuxenstudiestöd.

4 §

Dagstudiestöd består av inkomstbidrag
och internatbidrag.

5 §

Särskilt vuxenstudiestöd består
av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel samt
resekostnadsersättning.

6 §2

Studiestödet handhas av statli- Studiestödet handhas av statliga
myndigheter, däribland centrala ga myndigheter, däribland centra studiestödsnämnden,

samt av skol- la studiestödsnämnden och studie styrelserna,

landstingskommuner- medelsnämnderna, samt av skolnäs
utbildningsnämnder och läro- styrelserna, landstingskommuner anstalterna.

nas utbildningsnämnder och läro anstalterna.

1 Lagen omtryckt 1974: 483. Senaste lydelse av 4 kap. 26 § 1974: 978.

* Med nuvarande lydelse avses i prop. 1975: 8 föreslagen lydelse.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kommun kan föreskriva att fråga om studiestöd som ankommer på
skolstyrelsen skall handläggas av annan kommunal nämnd. Motsvarande
rätt tillkommer landstingskommun.

Allmän försäkringskassa skall
beräkna storleken av timstudiestöd,
dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd
samt betala ut sådana
stöd.

I denna lag förstås med
basbelopp: basbeloppet enligt

lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

termin: första eller andra hälften
av ett kalenderår, i den mån ej
annat följer av bestämmelse som
regeringen meddelar.

§3

I denna lag förstås med basbelopp
basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

3 kap.

5 §*

Studiehjälp utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

Studiehjälp i form av återbetalningspliktiga studiemedel utgår även
för tid under vilken den studerande är sjuk enligt vad som anges i 13—
19 §§.

Närmare bestämmelser om läsårs
längd och om dess fördelning
på terminer meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

Vid tillämpning av bestämmelse
i detta kapitel skall läsår anses
omfatta det antal dagar som bestämmes
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser. Detta
antal dagar skall därvid anses
infalla under det eller de kalenderhalvår
som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Inackorderingstillägg utgår med
150 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.

Inackorderingstillägg utgår till
studerande som behöver inackordering.
Tillägget utgör 170 kronor
i månaden. För studerande
vars färdväg mellan hemorten och
inackorderingsorten uppgår till

3 Senaste lydelse 1974:978.

4 Senaste lydelse 1974:978.

SfU1975:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

minst 40 kilometer omfattar tilllägget
dessutom rätt till fria hemresor
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

13 §

I 14—19 §§ ges bestämmelser om återbetalningspliktiga studiemedel
för tid under vilken studerande som avses i 12 § på grund av sjukdom
är helt oförmögen att bedriva sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med
sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet
varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin
under vilken den studerande bedriver
studier och den del av terminen
under vilken han skulle ha
bedrivit studier om han ej blivit
sjuk.

studietid: den del av ett kalenderhalvår
under vilken den studerande
bedriver studier och den del av
kalenderhalvåret under vilken han
skulle ha bedrivit studier om han
ej blivit sjuk.

14 §

Återbetalningspliktiga studiemedel
utgår för sjukperiod som infaller
under den del av en termin
som utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under

terminen,

2. den studerande under någon del
av terminen bedriver sina studier.

Återbetalningspliktiga studiemedel
utgår för sjukperiod som infaller
under den del av ett kalenderhalvår
som utgör den studerandes
studietid, förutsatt att

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del
av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.

För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår återbetalningspliktiga
studiemedel dock endast om den studerande ingett ansökan
om sådana medel dessförinnan. Om synnerliga skäl föreligger,
kan studerande beviljas återbetalningspliktiga studiemedel även för sådan
sjukperiod.

För den första termin under vilken
en studerande bedriver studier
som berättigar till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt detta
kapitel utgår studiemedel endast
för sjukperiod som infaller efter
det den studerande bedrivit studierna
under minst en månad.

För det första kalenderhalvår
under vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt
detta kapitel utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller
efter det den studerande bedrivit
studierna under minst en
månad.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel för
större del av två på varandra följande
terminer än sex månader endast
om särskilda skäl föreligger.

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel för terminen
eller om han ansökt eller
avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av riksförsäkringsverket.

Föreslagen lydelse
§

Studerande har rätt till återbetalningspliktiga
studiemedel för
större del av två på varandra följande
kalenderhalvår än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier, skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats återbetalningspliktiga
studiemedel för kalenderhalvåret
eller om han ansökt
eller avser att ansöka därom. Anmälan
skall ske enligt de närmare
bestämmelser som meddelas av
riksförsäkringsverket.

4 kap.

3 §

Studiemedel utgår till svensk
studerande samt till sådan annan
studerande som är bosatt i riket.

Studerande som ej är svensk
medborgare har dock rätt till studiemedel
endast om han bosatt sig
i riket huvudsakligen i annat syfte
än att här vinna utbildning.

4 §

Studerande som avses i 1 § har
rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier
som deltidsstudier. Till
deltidsstuderande utgår dock studiemedel
endast om han bedriver
studierna på minst halvtid och på
grund av förvärvsarbete, vård av
egna barn eller andra särskilda skäl

Studiemedel får ej beviljas för
tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd
för sådan tid för vilken
den studerande redan har beviljats
studiemedel, får den studerande
ej uppbära studiemedlen för
denna tid. Har den studerande
redan uppburit studiemedel för
sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken
utbildningsbidrag utgår, om
ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

Studiemedel utgår till svensk
studerande samt till sådan annan
studerande som är bosatt i riket.

SfU1975:14

Nuvarande lydelse

ej kan bedriva studierna på heltid.

Studiemedel till studerande som
avses i 1 § utgår i form av studiebidrag
och återbetalningspliktiga
studiemedel.

Studerande som avses i 2 § har
rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier
som deltidsstudier.

Studiemedel till studerande som
avses i 2 § utgår i form av studiebidrag
och återbetalningspliktiga
studiemedel. Studiebidrag utgår
dock endast vid heltidsundervisning
som omfattar minst åtta veckor,
om ej annat följer av bestämmelse
som meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

Till studerande som avses i 2 §
och som bedriver studier vid skolenhet
med statlig vuxenutbildning
utgår dessutom resekostnadsersättning.

Studiemedel för studier vid läroanstalt
eller utbildningslinje som
omfattas av förordnande enligt 1 §
får ej utan särskilda skäl utgå för
mer än sammanlagt 16 terminer.

Studiemedel får ej utan särskilda
skäl utgå för termin som infaller
efter det den studerande fyllt
45 år.

Föreslagen lydelse

Studerande som ej är svensk
medborgare har dock rätt till studiemedel
endast om han bosatt sig
i riket huvudsakligen i annat syfte
än att här vinna utbildning.

§5

Studerande har rätt till studiemedel
såväl vid heltidsstudier som
deltidsstudier. Till deltidsstuderande
utgår dock studiemedel endast
om han bedriver studierna på
minst halvtid.

Har studerande för studier vid
läroanstalt eller utbildningslinje
som omfattas av förordnande enligt
1 § uppburit studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. för sammanlagt minst åtta
år, utgår studiemedel för ytterligare
studier vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje endast om
särskilda skäl föreligger.

Studiemedel får utgå för kalenderhalvår
som infaller senast under
det år då den studerande fyller
45 år. Studiemedel får även utgå
för senare kalenderhalvår, om särskilda
skäl föreligger.

5 Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §6

Studiemedel utgår för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier.

Studiemedel utgår även för tid under vilken den studerande är sjuk
enligt vad som anges i 28—36 §§.

Vid tillämpning av första stycket
och bestämmelse som avses i
andra stycket beaktas endast hela,
sammanhängande tidsperioder under
ett kalenderhalvår, om 15 dagar
för heltidsstuderande och 30
dagar för deltidsstuderande.

Vid tillämpning av bestämmelse
i detta kapitel skall läsår anses omfatta
det antal dagar som bestämmes
av regeringen eller myndighet
som regeringen utser. Detta antal
dagar skall därvid anses infalla
under det eller de kalenderhalvår
som bestämmes av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.

Närmare bestämmelser om läsårs
längd och dess fördelning på
terminer meddelas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

11 §

Studiemedel beviljas efter ansökan.

Ansökan om studiemedel inges inom den tid och i den ordning som
centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om särskilda skäl föreligger,
får ansökan prövas även om den inkommit för sent.

Studiemedel beviljas för högst
två terminer i sänder.

Studiemedel beviljas för högst
två kalenderhalvår i sänder.

Studiemedel till studerande som Beräkning av studiemedel
har rätt till både studiebidrag och
återbetalningspliktiga studiemedel

Studiemedel utgår till studerande
som har rätt till studiemedel
under ett helt niomånaders läsår,
om han är heltidsstuderande, med
140 procent av basbeloppet och,
om han är deltidsstuderande, med
70 procent av basbeloppet.

8 Senaste lydelse 1974:978.

Studiemedel utgår med 7,78
procent av basbeloppet för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
för vilken den studerande har rätt
till studiemedel. Tidsperioden
skall omfatta för heltidsstuderande
15 och för deltidsstuderande
30 dagar.

Vad som sägs i första stycket
gäller endast om ej annat följer
av 14, 16, 17, 19, 22 eller 25 §.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har studerande rätt till studiemedel
under ett helt läsår sorn
överskjuter eller ej uppgår till nio
månader, utgår studiemedel med
så stor del av det enligt första
stycket angivna beloppet som svarar
mot förhållandet mellan läsårets
längd och nio månader.

Vid ökning eller minskning enligt
andra stycket beaktas endast
sådan tidsperiod som omfattar
minst 15 dagar. Sådan period skall
anses motsvara en halv månad.

Andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning, om heltids-
eller deltidsstuderande har
rätt till studiemedel under endast
en del av läsåret.

14 §

Har heltids- eller deltidsstuderande
vårdnaden om barn som ej
fyllt 16 år eller är han skyldig att
till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utge underhållsbidrag
till barn som ej fyllt 16 år,
förhöjes det belopp som den studerande
har rätt till enligt 13 §
med barntillägg. Tillägget utgår för
varje barn med 25 procent av basbeloppet
för ett läsår om nio månader.
Vid bestämmande av barntillägget
äger 13 § andra, tredje
och fjärde styckena motsvarande
tillämpning.

Har den studerande vårdnaden
om barn som ej fyllt 16 år eller
är han skyldig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utge underhållsbidrag till barn
som ej fyllt 16 år, förhöjes det belopp
som den studerande har rätt
till enligt 13 § första stycket med
barntillägg. Tillägget utgår för
varje barn med 1,39 procent av
basbeloppet för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15
dagar för heltidsstuderande och
med 2,78 procent av basbeloppet
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar för deltidsstuderande.

Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg,
utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna
är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att
utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget
alltid till denne. Om synnerliga skäl föreligger, får barntillägg utgå till
envar av föräldrarna.

Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till
barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till
ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn,
utgår dock det nya barntillägget endast om han uppfyller något av följande
två villkor, nämligen

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. att i fråga om det senast beviljade bamtillägget ha fullgjort den
skyldighet som avses i 40 §,

2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den
som har vårdnaden om barnet.

16 §

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för en termin
enligt 13—15 §§ med två tredjedelar
av den del av den studerandes
inkomst under terminen som
överstiger nedan för skilda perioder
angivna delar av basbeloppet,
nämligen

Antal hela perioder
om en halv månad
för vilka studiemedel
skall utgå under
terminen

högst 4

6
7

lägst 8

Del av
basbeloppet

60 procent
55 procent
50 procent
45 procent
40 procent

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med två tjugosjundedelar
av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för
skilda perioder angivna delar av
basbeloppet, nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar för
vilka studiemedel
skall utgå under
kalenderhalvåret

högst 4

6
7

lägst 8

Del av
basbeloppet

60 procent
55 procent
50 procent
45 procent
40 procent

17 §?

Utöver vad som följer av 16 §
minskas beloppet enligt 13—15 §§
för heltidsstuderande som har rätt
till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en halv
månad med

1. en femtedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
femtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,

Utöver vad som följer av 16 §
minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till heltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av
den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,

t Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med 40 procent av den
del av makens inkomst under terminen
som överstiger två gånger
basbeloppet.

minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar
dessutom med två fyrtiofemtedelar
av den del av makens inkomst
under kalenderhalvåret som överstiger
två och ett halvt basbelopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

19 §8

För deltidsstuderande som har
rätt till studiemedel under en termin
för nio hela perioder om en
halv månad minskas det belopp
som utgår för terminen enligt 13—
15 §§ med dels två tredjedelar av
den del av den studerandes inkomst
under terminen som överstiger
125 procent av basbeloppet,
dels

1. en femtedel av den del av den
studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
femtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas beloppet enligt 13—15 §§
dessutom med 40 procent av den
del av makens inkomst under terminen
som överstiger 290 procent
av basbeloppet.

För deltidsstuderande minskas
det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första
stycket och 14 § för varje hel,
sammanhängande tidsperiod om
30 dagar med fyra tjugosjundedelar
av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 125 procent
av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som
enligt 13 § första stycket och 14 §
utgår till deltidsstuderande för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del
av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av
makarnas sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift
och lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår enligt
13 § första stycket och 14 §
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med fyra
fyrtiofemtedelar av den del av
makens inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 330 procent
av basbeloppet.

8 Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

21 §9

Som den studerandes inkomst
för terminen enligt 16, 19 och 20
§§ räknas den inkomst som han
kan antagas komma att åtnjuta under
terminen eller, om studiemedel
vid ett och samma tillfälle skall
beviljas för mer än en termin, den
inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under terminerna,
delad med antalet terminer.
Värdet av naturaförmåner fastställes
av regeringen. Studiestöd enligt
denna lag, doktorandstipendium,
statskommunalt bostadstillägg och
allmänt barnbidrag räknas icke
som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall
som anges i 17—20 §§.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret eller,
om studiemedel vid ett och samma
tillfälle skall beviljas för två
kalenderhalvår, hälften av den inkomst
som han kan antagas komma
att åtnjuta under kalenderhalvåren.
Värdet av naturaförmåner
fastställes av regeringen. Doktorandstipendium,
statskommunalt
bostadstillägg, allmänt barnbidrag
och annat studiestöd enligt denna
lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag räknas
icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall
som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
förordningen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Belopp varmed
den studerande uppburit återbetalningspliktiga studiemedel får
dock ej avräknas såsom skuld.

22 §10

Regeringen kan förordna att
den studerandes inkomst skall beaktas
i annan utsträckning än som
följer av 16, 19 och 20 §§.

Regeringen kan förordna att
den studerandes inkomst skall beaktas
i annan utsträckning än som
följer av 16 och 19 §§.

Bekostas studerandes uppehälle
helt eller till väsentlig del av staten
eller kommun kan de studiemedel
som tillkommer honom enligt
detta kapitel minskas enligt
grunder som regeringen fastställer.

9 Senaste lydelse 1974:978.

i* Senaste lydelse 1974:978.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §

Vid beräkning enligt 13—20 §§ Vid beräkning enligt 13, 14, 16,

av studiemedel tillämpas det bas- 17 och 19 §§ av studiemedel tillbelopp
som gäller för andra måna- lämpas det basbelopp som gäller

den före ingången av den termin för andra månaden före ingången

för vilken studiemedlen är avsed- av det kalenderhalvår för vilket

da eller, om medlen vid ett och studiemedlen är avsedda eller, om

samma tillfälle skall beviljas för medlen vid ett och samma tillfälle

flera terminer, det basbelopp som skall beviljas för två

gäller för andra månaden före in- år, det basbelopp som gäller för

gången av den första av dessa. andra månaden före ingången av

det första av dessa.

24 8

I studiemedel till vilka den studerande
har rätt enligt 10 och 12
—23 §§ ingår studiebidrag med
följande belopp, nämligen

1. för heltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 140
procent av basbeloppet, lil kronor
eller,om han är berättigad till
studiemedel med lägre belopp, så
stor del av lil kronor som svarar
mot förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och
en adertondel av 140 procent av
basbeloppet,

2. för deltidsstuderande, om han
är berättigad till studiemedel för
en hel period om en halv månad
med minst en adertondel av 70
procent av basbeloppet, 56 kronor
eller, om han är berättigad till studiemedel
med lägre belopp, så stor
del av 56 kronor som svarar mot
förhållandet mellan det belopp
vartill han är berättigad och en
adertondel av 70 procent av basbeloppet.

I studiemedel ingår studiebidrag.

För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande
och om 30 dagar
för deltidsstuderande utgör studiebidraget
lil kronor. Om studiemedlen
för denna tidsperiod enligt
10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21—
23 §§ utgår med lägre belopp än
7,78 procent av basbeloppet utgör

SfU1975:14

Nuvarande lydelse

Utgående studiemedel utgör i
första hand studiebidrag.

Föreslagen lydelse

studiebidraget dock endast så stor
del av lil kronor som svarar mot
förhållandet mellan det belopp
som utgår och 7,78 procent av
basbeloppet.

Utgående studiemedel utgör i
första hand studiebidrag. Återstoden
utgör återbetalningspliktiga
studiemedel.

25 §

Studerande, som till följd av
bestämmelserna i 16—21 §§ eller
bestämmelse som avses i 22 § ej
är berättigad till studiemedel, kan
dock få sådana om synnerliga skäl
föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger,
får studiemedel utgå med högre
belopp än som följer av 10 och
12—21 §§ eller bestämmelse som
avses i 22 §.

Studerande, som till följd av
bestämmelserna i 16, 17, 19 och
21 §§ eller bestämmelse som avses
i 22 § ej är berättigad till studiemedel,
kan dock få återbetalningspliktiga
studiemedel om synnerliga
skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger,
får studiemedel utgå med högre
belopp än som följer av 10,13,14,
16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse
som avses i 22 §. Det överskjutande
beloppet utgår i form av
återbetalningspliktiga studiemedel.

28 §

I 29—35 §§ ges bestämmelser om studiemedel för tid under vilken
den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva
sina studier.

I nämnda paragrafer förstås med
sjukperiod: tid under vilken den studerande på grund av sjukdom oavbrutet
varit oförmögen att bedriva sina studier,

studietid: den del av en termin under
vilken den studerande bedriver
studier och den del av terminen
under vilken han skulle ha
bedrivit studier om han ej blivit
sjuk.

studietid: den del av ett kalenderhalvår
under vilken den studerande
bedriver studier och den del av
kalenderhalvåret under vilken han
skulle ha bedrivit studier om han
ej blivit sjuk.

29 §

Studiemedel enligt 12—26 §§
utgår för sjukperiod som infaller
under den del av en termin som
utgör den studerandes studietid,
förutsatt att

Studiemedel enligt 13, 14, 16,
17, 19 och 21—25 §§ utgår för
sjukperiod som infaller under den
del av ett kalenderhalvår som utgör
den studerandes studietid, förutsatt
att

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
terminen,

2. den studerande under någon del
av terminen bedriver sina studier.

För den första termin under vilken
en studerande bedriver studier
som berättigar till studiemedel enligt
detta kapitel utgår studiemedel
endast för sjukperiod som infaller
efter det den studerande bedrivit
studierna under minst en månad.

Med stöd av första stycket har
studerande rätt till studiemedel för
större del av två på varandra följande
terminer än sex månader endast
om särskilda skäl föreligger.

Studiemedel enligt 12—26 §§
utgår även för sådan sjukperiod
som omfattar hela den studerandes
studietid under en termin. Detta
gäller dock endast om terminen
infaller närmast efter sådan termin
under vilken den studerande bedrivit
studier vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje som avses i
3 kap. 1 § och 4 kap. 1 §. Villkoret
i 29 § andra stycket skall
även vara uppfyllt under föregående
termin eller annan tidigare
termin.

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats studiemedel
för terminen eller om
han ansökt eller avser att ansöka
därom. Anmälan skall ske enligt
de närmare bestämmelser som
meddelas av riksförsäkringsverket.

11 Senaste lydelse 1974:978.

Föreslagen lydelse

1. sjukperioden ej omfattar hela
den studerandes studietid under
kalenderhalvåret,

2. den studerande under någon del
av kalenderhalvåret bedriver sina
studier.

För det första kalenderhalvår
under vilket en studerande bedriver
studier som berättigar till studiemedel
enligt detta kapitel utgår
studiemedel endast för sjukperiod
som infaller efter det den studerande
bedrivit studierna under
minst en månad.

Med stöd av första stycket har
studerande rätt till studiemedel för
större del av två på varandra följande
kalenderhalvår än sex månader
endast om särskilda skäl föreligger.

§n

Studiemedel enligt 13, 14, 16,
17, 19 och 21—25 §§ utgår även
för sådan sjukperiod som omfattar
hela den studerandes studietid under
ett kalenderhalvår. Detta gäller
dock endast om kalenderhalvåret
infaller närmast efter sådant
kalenderhalvår under vilket den
studerande bedrivit studier vid sådan
läroanstalt eller utbildningslinje
som avses i 3 kap. 1 § och 4
kap. 1 §. Villkoret i 29 § andra
stycket skall även vara uppfyllt under
föregående kalenderhalvår eller
annat tidigare kalenderhalvår.

Blir studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva
sina studier skall han anmäla
detta till den allmänna försäkringskassan,
om han beviljats studiemedel
för kalenderhalvåret eller
om han ansökt eller avser att
ansöka därom. Anmälan skall ske
enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av riksförsäkringsverket.

SfU 1975: 14

Nuvarande lydelse

För den som under en termin ej
är berättigad till mer än fem procent
av basbeloppet i studiebidrag
och återbetalningspliktiga studiemedel
bortfaller rätten till sådant
studiestöd.

Rätt till studiemedel är förverkad,
om medlen icke lyfts före utgången
av den termin för vilken
de beviljats eller om den studerande
avlider innan han lyft medlen.

Om särskilda skäl föreligger, får
studiemedel lyftas efter utgången
av den termin för vilken de beviljats.

Föreslagen lydelse
§

För den som under ett kalenderhalvår
ej är berättigad till mer
än fem procent av basbeloppet i
studiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel bortfaller rätten
till sådant studiestöd.

Rätt till studiemedel är förverkad,
om medlen icke lyfts före utgången
av det kalenderhalvår för
vilket de beviljats eller om den
studerande avlider innan han lyft
medlen.

Om särskilda skäl föreligger, får
studiemedel lyftas efter utgången
av det kalenderhalvår för vilket de
beviljats.

5 kap. Timstudiestöd

1 § Timstudiestöd kan utgå till
studerande som deltager i utbildning
av det slag som bestämmes
av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

2 § Timstudiestöd kan utgå till
studerande som är arbetstagare.

3 § Timstudiestöd utgår för studietimme
under vilken den studerande
är närvarande och på grund
därav förlorar arbetsinkomst för
en arbetstimme. Den studerande
skall ha minst tio sådana studietimmar
under en tidsperiod som
omfattar två på varandra följande
kalenderkvartal. Timstudiestöd till
samma studerande får ej avse mer
än 35 studietimmar under nämnda
tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
timstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal
minuter som bestämmes av rege -

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

ringen eller myndighet som regeringen
utser.

4 § Timstudiestöd utgör 18 kronor
för studietimme.

5 § Timstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i 1 § utgår
ej till studerande som uppbär
annat studiestöd enligt denna lag
för den tidsperiod som utbildningen
pågår. Att den studerande uppbär
dagstudiestöd enligt 6 kap. utgör
dock ej hinder för timstudiestöd.

6 § Timstudiestöd får inom ett
län under samma budgetår utgå
med sammanlagt högst det belopp
som följer av bestämmelser som
regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogande
för timstudiestöd inom ett
län utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
på en huvudsaklig arbetsplats
inom länet,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete
på en huvudsaklig arbetsplats men
som med hänsyn till sina arbetsförhållanden
under den tid utbildningen
pågår kan anses tillhöra länet.

Regeringen eller myndighet som
regeringen utser får bestämma att
viss del av det belopp som står till
förfogande för timstudiestöd inom
ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka
facklig organisation med stöd av
8 § andra stycket ansöker om timstudiestöd
eller

2. någon på annat sätt bestämd
grupp av arbetstagare.

7 § Vid beviljande av timstudiestöd
ges företräde åt studerande
med särskilt svåra arbetsförhållanden.
Därefter ges företräde åt studerande
med kort tidigare utbild -

2 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

ning framför studerande med längre
utbildning.

8 § Timstudiestöd beviljas efter
ansökan.

Ansökan göres av arbetstagaren
eller av facklig organisation för
fördelning mellan arbetstagare som
kan komma i fråga till timstudiestöd.

Ansökan ges in inom den tid
och i den ordning som bestämmes
av regeringen eller myndighet som
regeringen utser. Om särskilda skäl
föreligger, får ansökan prövas även
om den kommit in för sent.

6 kap. Dagstudiestöd

1 § Dagstudiestöd kan utgå till
studerande som vid folkhögskola
deltager i ämneskurs av det slag
som bestämmes av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.

2 § Dagstudiestöd kan utgå till
studerande som är arbetstagare.
Stödet utgår i form av inkomstbidrag
och internatbidrag.

3 § Dagstudiestöd kan också utgå
till studerande som ej är arbetstagare,
om den studerande bor
i glesbygd, arbetar i hemmet eller
är handikappad. Bestämmelser om
vad som skall anses vara glesbygd
och om vad som skall anses utgöra
handikapp meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Stöd enligt första stycket utgår
i form av internatbidrag.

4 § Inkomstbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på
grund därav förlorar arbetsinkomst.

Den studerande skall ha minst
två sådana dygn under en tidsperiod
som omfattar två på varand -

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

ra följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag
till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
inkomstbidrag.

5 § Internatbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs, om den
studerande har sådana särskilda
kostnader för resa, kost eller logi
i samband med kursen som är av
betydelse. Den studerande skall ha
minst två sådana dygn under en
tidsperiod som omfattar två på
varandra följande kalenderkvartal.
Internatbidrag till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket
äger motsvarande tillämpning.

6 § Inkomstbidrag utgör 90 kronor
för varje dygn.

Internatbidrag utgör 70 kronor
för varje dygn.

7 § Dagstudiestöd för deltagande
i ämneskurs som avses i 1 §
utgår ej till studerande som uppbär
annat studiestöd enligt denna
lag för den tidsperiod som infaller
från kursens början till dess slut.
Att den studerande uppbär timstudiestöd
enligt 5 kap. utgör dock
ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i
ämneskurs som avses i 1 § utgår
ej heller till studerande som uppbär
utbildningsbidrag för den tidsperiod
som infaller från kursens
början till dess slut.

Bekostas den studerandes uppehälle
helt eller till väsentlig del
av staten eller kommun utgår ej
dagstudiestöd till honom, om ej
annat följer av bestämmelse som
regeringen meddelar.

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

8 § Dagstudiestöd får inom ett
län under samma budgetår utgå
med sammanlagt högst det belopp
som följer av bestämmelser som
regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogande
för dagstudiestöd inom ett
län utgår till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
på en huvudsaklig arbetsplats
inom länet,

3. studerande som avses i 3 § och
som är bosatt i länet, när han ger
in ansökan om dagstudiestöd.

Regeringen eller myndighet som
regeringen utser får bestämma att
viss del av det belopp som står till
förfogande för dagstudiestöd inom
ett län skall förbehållas

1. sådana arbetstagare för vilka
facklig organisation med stöd av
10 § andra stycket ansöker om
dagstudiestöd,

2. någon på annat sätt bestämd
grupp av studerande.

9 § Vid beviljande av dagstudiestöd
till arbetstagare ges företräde
åt studerande med särskilt svåra
arbetsförhållanden. Därefter ges
företräde åt studerande med kort
tidigare utbildning framför studerande
med längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag
till studerande som avses i 3 § ges
företräde åt studerande som har
särskilt svåra studiehinder på
grund av att han bor i glesbygd,
arbetar i hemmet eller är handikappad.
Därefter ges företräde åt
studerande med kort tidigare utbildning
framför studerande med
längre utbildning.

SfU1975:14

Föreslagen lydelse

10 § Dagstudiestöd beviljas efter
ansökan.

Ansökan göres av den studerande
eller av facklig organisation för
fördelning mellan arbetstagare som
kan komma i fråga till dagstudiestöd.

Ansökan ges in inom den tid
och i den ordning som bestämmes
av regeringen eller myndighet regeringen
utser. Om särskilda skäl
föreligger, får ansökan prövas även
om den kommit in för sent.

7 kap. Särskilt vuxenstudiestöd
Allmänna bestämmelser

1 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till studerande vid de läroanstalter
och utbildningslinjer som
regeringen bestämmer.

Om verkan av att studerande
har uppburit studiemedel för den
tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
utgår finns bestämmelser i
20 §.

Särskilt vuxenstudiestöd får ej
beviljas eller uppbäras för tid, för
vilken utbildningsbidrag utgår, om
ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

2 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till studerande som är bosatt
i riket.

Studerande som ej är svensk
medborgare kan dock få särskilt
vuxenstudiestöd endast om han
har bosatt sig i riket huvudsakligen
i annat syfte än att här vinna
utbildning.

3 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå till studerande som har tillgodoräknats
eller kan antagas
komma att tillgodoräknas pensionspoäng
enligt 11 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
för minst fyra kalenderår
före det kalenderår för vilket vuxenstudiestödet
skall utgå. Har stu -

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

derande på grund av handikapp
eller sjukdom varit förhindrad att
arbeta, kan särskilt vuxenstudiestöd
utgå även om pensionspoäng
ej har tillgodoräknats den studerande
för minst fyra kalenderår.

Med kalenderår för vilket pensionspoäng
tillgodoräknats den studerande
jämställes kalenderår efter
1959 för vilket sådan poäng ej har
tillgodoräknats den studerande,
om den studerande under året har

1. vårdat eget barn som ej fyllt
tio år, vårdat person, som på grund
av sjukdom, ålder eller handikapp
varit i behov av särskild omvårdnad,
eller haft inkomst av förvärvsarbete,
i samtliga tre fall under
förutsättning att verksamheten har
haft minst sådan omfattning att
den kan anses ha motsvarat vad
som hade krävts för att pensionspoäng
för året skulle ha tillgodoräknats,

2. utfört arbete på jordbruksfastighet
som äges eller brukas av den
studerandes make eller i rörelse
som bedrives av den studerandes
make, om arbetet har haft minst
sådan omfattning att det kan anses
ha motsvarat vad som hade
krävts för att pensionspoäng för
året skulle ha tillgodoräknats,

3. under minst sex månader fullgjort
värnpliktstjänstgöring enligt
värnpliktslagen (1941:967) eller
vapenfri tjänst enligt lagen (1966:
413) om vapenfri tjänst.

Vid tillämpning av andra stycket
på studerande som ej är svensk
medborgare beaktas endast verksamhet
här i riket, om ej annat följer
av bestämmelser som regeringen
meddelar.

Andra och tredje styckena äger
motsvarande tillämpning på verksamhet
före 1960.

4 § Särskilt vuxenstudiestöd utgår
i form av vuxenstudiebidrag,

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

återbetalningspliktiga studiemedel
och resekostnadsersättning.

5 § Särskilt vuxenstudiestöd kan
utgå såväl vid heltidsstudier sorn
vid deltidsstudier. Till deltidsstuderande
kan dock särskilt vuxenstudiestöd
utgå endast om han bedriver
studierna på minst halvtid.

I fråga om särskilt vuxenstudiestöd
äger 4 kap. 6—10 §§ motsvarande
tillämpning.

6 § Särskilt vuxenstudiestöd beviljas
efter ansökan. Ansökan ges
in inom den tid och i den ordning
som bestämmes av regeringen eller
myndighet som regeringen utser.
Om särskilda skäl föreligger,
får ansökan prövas även om den
kommit in för sent.

Särskilt vuxenstudiestöd får beviljas
för högst två kalenderhalvår
i sänder.

Vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel

7 § För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar under
vilken heltidsstuderande bedriver
studier utgår

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent
av det belopp som den studerande
skulle ha fått i utbildningsbidrag,
enligt bestämmelserna
om dagpenning och stimulansbidrag,
för heltidsstudier under
samma tidsperiod, om han kunnat
få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär Askatt.

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

8 § För varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar under
vilken deltidsstuderande bedriver
studier utgår

2. återbetalningspliktiga studiemedel
med det belopp som motsvarar
skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses
under 1 efter avdrag för preliminär
A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1
efter avdrag för preliminär Askatt.

9 § För skatteavdrag enligt 7
och 8 §§ gäller särskilda beräkningsgrunder
som regeringen bestämmer
enligt 3 § 2 mom. under
1 tredje stycket uppbördslagen
(1953: 272) jämfört med punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928: 370).

10 § Särskilt vuxenstudiestöd för
studier på grundskolenivå får inom
ett län under samma budgetår utgå
med sammanlagt högst det belopp
som följer av bestämmelser
som regeringen meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för
studier på grundskolenivå får inom
ett län utgå till studerande som
är bosatt inom länet när han ger
in ansökan om stödet.

11 § Vid beviljande av särskilt
vuxenstudiestöd för studier på
grundskolenivå ges företräde åt
sökande som har störst behov av
utbildning och stöd.

Vid prövning enligt första stycket
tages särskild hänsyn till sö -

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

kande som har kort tidigare utbildning
och sökande som under
lång tid bedrivit verksamhet av
det slag som avses i 3 §. Särskild
hänsyn skall också tagas till om
sökande på grund av handikapp
eller annan omständighet har särskilt
svårt att bedriva studierna
på fritid eller om sökande har en
betungande försörjningsbörda.

Mer än tio års verksamhet som
avses i 3 § får ej beaktas. Verksamhet
på deltid jämställes med
verksamhet på heltid.

Den som tidigare har uppburit
särskilt vuxenstudiestöd för viss
utbildning på grundskolenivå och
som fullföljer denna utbildning,
har alltid företräde till fortsatt
stöd om ej annat följer av 5 §
andra stycket jämfört med 4 kap.
7 §. Företrädet avser särskilt
vuxenstudiestöd för den tid som
kräves för att slutföra utbildningen
i normal takt.

12 § I fråga om särskilt vuxenstudiestöd
för studier på gymnasieskolenivå
äger 10 och 11 §§
motsvarande tillämpning.

13 § Särskilt vuxenstudiestöd
för studier på högskolenivå får inom
verksamhetsområdet för en
studiemedelsnämnd under samma
budgetår utgå med sammanlagt
högst det belopp som följer av
bestämmelser som regeringen
meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd för
studier på högskolenivå får inom
verksamhetsområdet för en studiemedelsnämnd
utgå till studerande
vid läroanstalt eller utbildningslinje
som tillhör nämndens verksamhetsområde.

14 § Vid beviljande av särskilt
vuxenstudiestöd för studier på
högskolenivå ges företräde åt sökande
som har störst behov av
utbildning och stöd.

SfU 1975:14

Föreslagen lydelse

Vid prövning enligt första stycket
tages särskild hänsyn till sökande
som avser att komplettera
sin tidigare utbildning, om han
därigenom kan få kunskaper och
färdigheter som är av betydelse
för den verksamhet som han bedriver
eller avser att bedriva. Särskild
hänsyn skall också tagas till
om sökande på grund av handikapp
eller annan omständighet
har särskilt svårt att bedriva studierna
på fritid eller om sökande
har en betungande försörjningsbörda.

Den som tidigare har uppburit
särskilt vuxenstudiestöd för viss
utbildning på högskolenivå har
alltid företräde till fortsatt stöd,
om ej annat följer av 5 § andra
stycket jämfört med 4 kap. 6 §.
Företrädet avser särskilt vuxenstudiestöd
för den tid som kräves
för att slutföra utbildningen i normal
takt.

15 § Närmare bestämmelser om
vilken utbildning som vid tillämpning
av 10—14 §§ skall anses ligga
på grundskole-, gymnasieskoleeller
högskolenivå meddelas av
regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Rcsekostnadsersättning

16 § I fråga om resekostnadsersättning
äger 4 kap. 27 § motsvarande
tillämpning.

Vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel under
sjukdom

17 § I fråga om rätt till vuxenstudiebidrag
och återbetalningspliktiga
studiemedel för tid under
vilken den studerande på grund
av sjukdom är helt oförmögen att
bedriva sina studier äger 4 kap.
28—35 §§ motsvarande tillämpning.

SIV 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilda bestämmelser

18 § Bestämmelserna i 4 kap.
37—39, 41 och 43 §§ skall äga
motsvarande tillämpning på särskilt
vuxenstudiestöd.

19 § Bekostas studerandes uppehälle
helt eller till väsentlig del
av staten eller kommun kan det
särskilda vuxenstudiestöd som tillkommer
honom minskas enligt
grunder som regeringen fastställer.

20 § Beviljas studerande särskilt
vuxenstudiestöd för sådan tid för
vilken den studerande redan har
uppburit studiemedel enligt 4 kap.
gäller bestämmelserna i andra—
fjärde styckena.

Det belopp som den studerande
uppburit i studiemedel avräknas
från de belopp som den studerande
beviljas för nämnda tid. Av räkningen
sker från de belopp som
beviljats i vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och
resekostnadsersättning i nu nämnd
ordning.

Avräknat belopp skall jämställas
med vuxenstudiebidrag, återbetalningspliktiga
studiemedel och
resekostnadsersättning i den omfattning
som avräkningen avser
motsvarande studiestödsform.

Belopp som ej kan avräknas
skall återkrävas. Därvid äger 9
kap. 2 § tredje stycket motsvarande
tillämpning.

8 kap.

77 §

I 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser
om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod enligt 3 kap. 13—
19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§.

I 78—80 §§ ges särskilda bestämmelser
om återbetalningsskyldigheten
för den som uppburit
återbetalningspliktiga studiemedel
för sjukperiod enligt 3 kap. 13
—19 §§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där.

SfU 1975:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 §

Återbetalningspliktiga studiemedel som löper på sådan del av en sjukperiod
som infaller efter en karenstid om 14 dagar medräknas ej vid
tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbelopp
eller frivillig återbetalning, om ej annat följer av 79 §.

Som karenstid enligt första
stycket räknas endast sådan tid
som infaller under sådan studietid
som avses i 3 kap. 13 § eller 4
kap. 28 §. Vid beräkning av karenstid
skall flera sjukperioder
räknas som en sjukperiod, om den
senare börjar inom 20 dagar efter
föregående periods slut.

Som karenstid enligt första stycket
räknas endast sådan tid som
infaller under sådan studietid som
avses i 3 kap. 13 §, 4 kap. 28 §
eller 7 kap. 17 § i vad avses hänvisning
till 4 kap. 28 §. Vid beräkning
av karenstid skall flera sjukperioder
räknas som en sjukperiod,
om den senare börjar inom 20 dagar
efter föregående periods slut.

9 kap.

2 §

Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp
och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast
återkrävas.

Avbryter någon sina studier,
äger första stycket motsvarande
tillämpning beträffande uppburet
studiestöd som avser tiden efter
avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 13
— 19 §§ eller 4 kap. 28—35 §§
ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap.
som återkräves enligt första eller
andra stycket utgår ränta från den
dag när medlen uppburits efter en
räntesats som vid varje tidpunkt
med två procent överstiger normalräntan
för lån från statens
utlåningsfonder. Om särskilda skäl
föreligger, kan återbetalningsskyldig
befrias helt eller delvis
från skyldighet att erlägga räntan.

Avbryter någon sina studier,
äger första stycket motsvarande
tillämpning beträffande uppburet
studiestöd som avser tiden efter
avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den studerande
uppburit enligt 3 kap. 13
—19 §§, 4 kap. 28—35 §§ eller 7
kap. 17 § och de bestämmelser
som anges där ej återkrävas.

På studiemedel enligt 4 kap.
och på särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. som återkräves enligt
första eller andra stycket utgår
ränta från den dag när medlen
uppburits efter en räntesats som
vid varje tidpunkt med två procent
överstiger normalräntan för
lån från statens utlåningsfonder.
Om särskilda skäl föreligger, kan
återbetalningsskyldig befrias helt
eller delvis från skyldighet att erlägga
räntan.

SfU 1975:14

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser rätt till särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. för studerande vid yrkesteknisk högskola och såvitt avser
3 kap. 7 § den 1 juli 1975 samt i övrigt den 1 januari 1976.

2. Beslut om studiemedel för studietid efter utgången av 1975, som
har fattats med stöd av äldre bestämmelser, skall alltjämt gälla.

3. Studerande, som före den 1 juli 1975 med stöd av 4 kap. 26 § har
beviljats återbetalningspliktiga studiemedel för studietid efter utgången
av 1975, har rätt till särskilt studiebidrag för denna studietid, om han
bedriver studierna på minst halvtid.

Närmare bestämmelser om sådant särskilt studiebidrag meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

4. Under tiden den 1 juli—den 31 december 1975 gäller att om den
studerande är gift och lever tillsammans med maken det i 4 kap. 13—
15 §§ upptagna beloppet skall minskas med 40 % av den del av makens
inkomst under terminen som överstiger — såvitt gäller studerande som
avses i 4 kap. 17 § — 250 procent av basbeloppet och — såvitt gäller
studerande som avses i 4 kap. 19 § — 330 procent av basbeloppet.

Första stycket äger tillämpning även på gift studerande som ej lever
tillsammans med maken, i den mån detta följer av bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

5. Beslut om studiemedel för andra halvåret 1975 som fattats före
den 1 juli 1975 gäller utan hinder av punkt 4.

6. Vid tillämpning av 4 kap. 8 § och 7 kap. 5 § andra stycket i vad
avser hänvisningen till 4 kap. 8 § skall med halvt år, för vilket den
studerande uppburit studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt
7 kap. jämställas termin, för vilken han fått studiemedel enligt studiemedelsförordningen
(1964:401) eller stipendium eller lån enligt reglementet
(1939:290) för utdelning av räntefria lån för universitetsstudier,
kungörelsen (1946:676) angående statlig kreditgaranti för lån åt den,
som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, kungörelsen
(1948:210) angående statlig kreditgaranti för lån åt den som genomgått
polisskola, kungörelsen (1950:469) angående studielån med statlig kreditgaranti
eller reglementet (1953:366) för utdelning av statsstipendier
vid universiteten m.fl. läroanstalter.

7. Är studerande skyldig att erlägga ränta för lån, som har utlämnats
enligt någon av de vid 6 nämnda författningarna, får när studiemedel
beviljas honom det belopp, vartill han är berättigad enligt 4 kap. 10, 13,
14, 16, 17, 19 och 21—23 §§ denna lag, överskridas med så mycket som
svarar mot den ränta, som förfaller till betalning under tid för vilken
studiemedlen är avsedda. Motsvarande gäller när sådan studerande beviljas
särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.

SfU1975:14

8. Under år för vilket studiestöd i annan form än timstudiestöd och
dagstudiestöd utgår till den studerande med stöd av de nya bestämmelserna
är den studerande ej skyldig att erlägga ränta eller amortering
på studielån som han fått enligt studiehjälpsreglementet (1964:402).
Ränta på studielån, som belöper på sådant år, erlägges med lika stora
annuiteter under den i amorteringsplanen för lånet fastställda amorteringstiden.

9. Särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå utgår under
första halvåret 1976 endast för studier vid yrkesteknisk högskola.

10. Bestämmelserna i 7 kap. 17 § gäller i vad de hänvisar till 4 kap.
30 § för första halvåret 1976 under förutsättning att den studerande
under andra kalenderhalvåret 1975 bedrivit studier vid sådan läroanstalt
eller utbildningslinje som avses i 3 kap. 1 § eller 4 kap. 1 §. Villkoret
i 4 kap. 29 § andra stycket skall även vara uppfyllt under andra
kalenderhalvåret 1975 eller tidigare kalenderhalvår.

11. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

2 Förslag till

Lag om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrives följande.

1 § Arbetsgivaravgift som bidrag till vuxenutbildning erlägges till
staten enligt denna lag (vuxenutbildningsavgift).

2 § Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift med belopp
som motsvarar 0,15 procent av summan av vad arbetsgivaren under
året har utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner

1 form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten lagen (1962: 381) om allmän försäkring, annan
ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till den del av arbetstagares
lön eller ersättning som för år räknat överstiger sju och en halv
gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:
381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller till arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen
från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap.

2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.
Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet

för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del
lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om

SfU 1975:14

allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har
utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3 § Med arbetsgivare avses i denna lag den som enligt 19 kap. 1 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

4 § Vuxenutbildningsavgiften skall användas till täckande av kostnader
för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349) och för vuxenutbildning enligt bestämmelser
som regeringen meddelar.

5 § I fråga om debitering och uppbörd av vuxenutbildningsavgift
äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m.m. motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

3 Förslag till

Lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975

Härigenom föreskrives följande.

1 § Extra studiemedel enligt denna lag utgår till studerande, om

1. den studerande för andra halvåret 1975 eller del därav uppburit
studiemedel i form av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349) och

2. de studiemedel som den studerande sålunda uppburit utgått på
grund av beslut som avser både första och andra halvåret 1975.

2 § Extra studiemedel utgår med belopp som motsvarar, för heltidsstuderande
70 procent av skillnaden mellan basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring för maj 1975 och basbeloppet enligt
samma lag för november 1974, och för deltidsstuderande 35 procent
av skillnaden mellan samma basbelopp.

3 § Studerande som vill erhålla extra studiemedel skall anmäla detta
till centrala studiestödsnämnden inom den tid som nämnden bestämmer.

Centrala studiestödsnämnden prövar frågan om extra studiemedel
skall utgå.

4 § Bestämmelserna i 4 kap. 43 § och 9 kap. 1—3 §§ studiestödslagen
(1973:349) äger motsvarande tillämpning på extra studiemedel.

SfU 1975:14

5 § Extra studiemedel skall återbetalas. Därvid skall de anses utgöra
del av den studerandes återbetalningspliktiga studiemedel enligt 8 kap.
studiestödslagen (1973:349).

6 § Talan mot sådant beslut av centrala studiestödsnämnden som
nämnden fattar i fråga om återbetalning av extra studiemedel fores hos
kammarrätten genom besvär.

I övrigt får klagan över centrala studiestödsnämndens beslut enligt
denna lag ej föras i annat fall än som anges i lagen (1969:93) om begränsning
av samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Motionerna

Vid riksmötets början väckta motioner:

I motionen 1975: 123 (jfr 1975: 85) av herr Norrby m. fl. (c) hemställs
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att centrala studiestödsnämnden
ges i uppdrag att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta
förslag till nödvändiga jämkningar i de studiesociala förmånerna
för att dessa bättre skall vara anpassade efter elitidrottsmännens studiemässiga
villkor.

I motionen 1975:1201 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag

1. rörande införande av studielön, varvid särskilt beaktas studielönens
betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,

2. att höja studiemedlen till 150 % av gällande basbelopp,

3. att bidragsdelen av studiemedlen höjs till 25 % av studiemedlen,

4. att bidragsdelen av studiemedlen skall vara knuten till basbeloppet,

5. att en plan utarbetas om en ytterligare höjning av bidragsdelens
andel av studiemedlen,

6. att bamtillägget görs icke återbetalningspliktigt,

7. att bidragsdelen utgår till samtliga studerande inom studiemedelssystemet
oavsett studieform.

I motionen 1975:1214 av herrar Molin (fp) och Nyquist (fp) hemställs
att riksdagen

A. beslutar att

1. 25 % av studiemedelsbeloppet skall utgå som bidrag,

2. tidigare studiemedelstagare som inte erhållit studiebidrag motsvarande
25 % av studiemedelsbeloppet beviljas en avskrivning på studieskulden,
så att uppburet bidrag jämte avskrivet belopp utgår med 25 %
av uppburna studiemedel,

SfU 1975:14

3. totala studiemedelsbeloppet höjs till 75 % av basbeloppet per termin,

4. 10 % av basbeloppet per termin skall utgå som studiemedel oavsett
makes inkomst och förmögenhet,

5. fribeloppet vid makeprövningen höjs till 230 % av basbeloppet per
termin,

6. makeprövningen vid återbetalning av studiemedel utformas i enlighet
med vad som anförts i motionen,

7. fribeloppet för egen inkomst för heltidsstuderande höjs till 55 %
av basbeloppet per termin.

B. uttalar att den kommande utredningen om studiemedelssystemet
skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om ett totalt slopande av makeprövningen
i studiemedelssystemet.

I motionen 1975: 1217 av herr Nyhage (m) hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande bidrag
till hälso- och sjukvård för studerande.

Med anledning av propositionen 1975: 23 väckta motioner:

I motionen 1975: 1937 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att

1. avslå propositionen i vad avser förslaget om särskilt studiestöd för
vuxna för längre studier,

2. avslå det till propositionen fogade förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift,

3. i avvaktan på den aviserade översynen av det studiesociala systemet
hos regeringen begära förslag till höstens riksmöte om ändring i
gällande studiemedelssystem fr. o. m. 1976, innebärande

a. att bidragsdelen räknas upp till 25 % av totalbeloppet och bibehålls
vid denna nivå,

b. att fribeloppet vid prövningen mot egen inkomst höjs till 55 %,

c. att reduktionsfaktom vid samma prövning sänks från 2/3 till 1/2,

d. att uppburna studiemedel vid denna prövning betraktas som skuld,

e. att vid bedömningen av rätten till studiemedel hänsyn icke tas till
makes inkomst och förmögenhet,

f. att vid fastställande av avgiftsunderlaget för återbetalning av studiemedel
hänsyn icke tas till makes inkomst och förmögenhet,

g. att förälder som under viss tid avstått från förvärvsverksamhet för
vård av barn som fyllt högst tio år eller av åldrig, sjuk eller handikappad
anhörig får rätt till förlängning av återbetalningstiden med samma
tid, dock längst till 60 års ålder,

4. hos regeringen hemställa att förevarande motion beaktas vid utfärdande
av direktiven till den aviserade utredningen med uppgift att göra
en översyn av det studiesociala systemet.

3 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

I motionen 1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt motionen
hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen beslutar

I. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd med uppgift att fördela
medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer
samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte
avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på sätt som
angivits i motionen,

3. att till resp. anslag för vuxenutbildning anvisa medel för täckande
av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen,

7. att hos regeringen begära att den studiemedelsutredning som skall
tillsättas under våren ges i uppdrag att framlägga förslag om ett enkelt
och enhetligt studiestödssystem, avpassat för såväl ungdoms- som vuxenstuderande,
samt att utredningen med förtur skall presentera förslag om
avskaffande av make/maka-prövningen inom studiemedelssystemet,

8. att anta de förändringar i studiemedelssystemet i vad avser beräkning
av fribeloppet och sänkning av åldern för rätt till studiemedel
till 18 år som förordas i motionen,

9. att, med avslag på propositionens förslag i denna del, anta de riktlinjer
för vuxenstudiestödets utformning som angivits i motionen,

10. att timstudiestöd och dagstudiestöd indexregleras och utgår även
till andra grupper av korttidsutbildade än arbetstagare,

II. att inackorderingstillägget höjs till 195 kr. per månad,

12. att inackorderad elev inom egen gymnasieregion ges rätt till en
fri hemresa per vecka,

13. att inackorderad elev, som studerar utanför den egna gymnasieregionen,
ges rätt till två fria hemresor per månad eller högst 18 hemresor
för ett läsår om nio månader,

14. att hos regeringen begära att en plan för utbyggnad av vuxenutbildningsstödet,
timstudiestödet och dagstudiestödet redovisas i budgetpropositionen
för budgetåret 1976/77.

Punkterna 2 och 4—6 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt motionen
hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen

1. beslutar att

a) antalet timstudiestöd skall uppgå till 20 000,

b) antalet dagstudiestöd skall uppgå till 7 500,

c) antalet särskilda vuxenstudiestöd skall uppgå till 14 000, varav

1 000 skall utgå till högskolestuderande, under budgetåret 1975/76,

2. beslutar att tim- och dagstudiestöden skall vara indexreglerade
genom att knytas till basbeloppet,

3. beslutar att tim- och dagstudiestöd samt det särskilda vuxenstudiestödet
skall kunna utgå också till hemarbetande samt lantbrukare, fiskare
och småföretagare,

SfU 1975:14

4. begär att regeringen för nästa riksmöte lägger fram en plan för
fortsatt utbyggnad av vuxenstudiestöden,

5. begär att den kommande utredningen om översyn av studiemedelssystemet
ges i uppdrag att lägga fram förslag om

a) ett studiestödssystem som tillgodoser behoven hos både ungdomsoch
vuxenstuderande,

b) förenklade beräkningsregler för det särskilda vuxenstudiestödet,

6. beslutar att prövningen mot makes/makas inkomst och förmögenhet
inom studiemedelssystemet slopas,

8. beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen
enligt riktlinjerna i motionen,

12. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för
att finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen.

Punkterna 7 och 9—11 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975:1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt motionen hänvisats till socialförsäkringsutskottet, att riksdagen
beslutar

I. att hos regeringen begära tillsättande av en utredning om införande
av studielön,

6. att tim- och dagstudiestöd anslås i den omfattning och enligt de
principer som framgår av motionen,

7. att kvotering av kollektivt och enskilt sökande av tim- och dagstudiestöd
ej genomförs,

8. att en kraftig höjning görs av såväl antalet bidrag som storleken
på den icke återbetalningspliktiga delen i fråga om särskilt utbildningsbidrag
för vuxenstuderande,

9. att i enlighet med SVUX förslag åldersgränsen för erhållande av
särskilt studiestöd för vuxna höjs till sextio år,

10. att i enlighet med vad som framhållits i motionen make/makaprövningen
i studiemedelssystemet avskaffas,

II. att i enlighet med vad som sägs i motionen barntillägg och extra
studiemedel förorsakade av dubbel bosättning i fortsättningen ej skall
vara återbetalningspliktiga,

12. att inackorderingstillägget, det behovsprövade tillägget och det
inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet uppjusteras i enlighet
med det förslag som framförts i motionen samt att föräldrarnas inkomstgräns
höjs till 35 000 kr.,

13. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg sänks
till sexton år,

14. att ungdomsstuderande med resväg över åttio mil beviljas tio
fria hemresor per läsår och att dessa får företagas med flyg, samt

15. att finansieringen för täckande av anslag enligt förslag i denna
motion skall ske genom höjning av arbetsgivaravgiften.

SfU 1975:14

Punkterna 2—5 i motionen behandlas av utbildningsutskottet.

I motionen 1975: 1944 av fröken Rogestam (c) och herr Andersson
i Edsbro (c) hemställs att riksdagen beslutar

1. att rätten till studiemedel maximeras till en sammanlagd återbetalningsskyldighet
av 10 basbelopp,

2. att det statliga bostadstillägget till barnfamiljer ej räknas som inkomst
vid beslut om tilldelning av studiemedel,

3. att förmögenhet definieras som skattepliktig förmögenhet enligt
förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

4. att hos regeringen anhålla om förslag till sådan ändring av gällande
bestämmelser att vid prövning för inkomstprövat tillägg inom
studiehjälpssystemet till den fastställda beskattningsbara inkomsten endast
skall läggas 10 % av den behållna förmögenheten som överstiger
50 000 kr.

I motionen 1975: 1945 av fröken Sandell m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär

1. att resetillägg utbetalas även för tid där skolåret är längre än nio
månader, samt

2. att där studiehjälp utgår till gymnasial utbildning hänsyn tages till
den faktiska längden av skolåret.

I motionen 1975: 1946 av fru Sundberg (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om bestämmelser avseende utökning av antalet
utbetalningstillfällen för studiemedel.

I motionen 1975: 1947 av fru Thunvall (s) och fröken Sandell (s)
hemställs att riksdagen för beaktande beslutar överlämna motionen till
den aviserade utredningen om det studiesociala systemet.

Yttrande från utbildningsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande från utbildningsutskottet
över dels punkterna 5 och 6 i propositionen 1975: 23 (s. 2 ovan),
dels yrkandet under punkten 2 i motionen 1975: 1937 (s. 33 ovan), punkterna
1 och 3 i motionen 1975: 1938 (s. 34 ovan), punkterna 8 och 12 i
motionen 1975:1939 (s. 35 ovan) och punkten 15 i motionen 1975:
1940 (s. 35 ovan). Utbildningsutskottets yttrande fogas som bil. 1 och 2
till detta betänkande.

SfU 1975:14

Utskottet

I yttrandet redovisar utskottet inledningsvis det huvudsakliga innehållet
i propositionen 1975: 23 samt behandlar därefter frågan om behovet
av ett särskilt vuxenstudiestödssystem, förslagen i propositionen om
särskilda studiestöd för vuxna och om förändringar i nuvarande studiestödssystem.
I de därpå följande avsnitten behandlas frågor om administration
och finansiering av de nya studiestödsformerna för vuxna.
Slutligen behandlar utskottet framställningarna i prop. 1975: 1 och prop.
1975: 23 om anslag för studiesociala åtgärder.

Av förslagen i propositionen 1975: 23 behandlar utbildningsutskottet
frågor om riktlinjer för uppsökande verksamhet för vuxenutbildning
m. m. samt anslag dels till nämnda verksamhet, dels till bidrag till studiecirkelverksamhet
och studieförbund (UbU 1975: 16). Nämnda utskott
har på socialförsäkringsutskottets begäran avgett yttrande över frågan
om inrättande av och uppgifter för särskilda vuxenutbildningsnämnder
och om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna.

Det särskilda vuxenstudiestöd som föreslås vid längre studier har väsentlig
anknytning till det förslag om ett nytt system för utbildningsbidrag
som framlagts i propositionen 1975:45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildning.
Propositionen behandlas av inrikesutskottet i betänkandet
InU 1975: 14.

Slutligen bör här nämnas att regeringen i propositionen 1975: 98 föreslagit
att särskilda regler införs rörande bl. a. beskattningen av studiebidrag
i samband med vuxenutbildning. Propositionen behandlas av
skatteutskottet i dess betänkande SkU 1975: 27.

Huvudsakligt innehåll i propositionen 1975:23

I propositionen föreslås på grundval av bl. a. betänkanden från kommittén
för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) och kommittén
för studiestöd åt vuxna (SVUX) åtgärder inom vuxenutbildningens
område. Den fortsatta reformeringen av vuxenutbildningen skall
vara ett led i utveckling av återkommande utbildning. För att främja en
sådan utveckling föreslås väsentligt förbättrat studiestöd för vuxna.

Särskilda insatser föreslås för att nå dem som har kort och bristfällig
utbildning. Folkbildningsarbetet ges väsentligt ökade resurser genom att
bidragen till studiecirkelverksamheten och till studieförbunden föreslås
ökade. I samband härmed föreslås särskilda stödåtgärder för vissa grupper.
Vidare föreslås att statliga bidrag skall utgå till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser m. m. Dessa bidrag avses täcka kostnaderna för
utbildning av studieorganisatörer, ersättning till studieorganisatörer, administration
m. m. Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
skall enligt förslaget kunna tilldelas endast facklig organisation. Vidare
föreslås fortsatta och utvidgade försök med uppsökande verksamhet rik -

SfU 1975:14

tade till korttidsutbildade grupper som inte kan nås på arbetsplatserna,
t. ex. hemarbetande, handikappande och vissa invandrare. I den uppsökande
verksamheten i bostadsområden skall studieförbunden medverka.

För längre studier på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå föreslås
ett särskilt vuxenstudiestöd som i huvudsak skall vara en ersättning för
inkomstbortfall. Det särskilda vuxenstudiestödet består av ett beskattat
bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Bidraget utgör 65 % av
det belopp som den sökande skulle ha beviljats i utbildningsbidrag inom
arbetsmarknadsutbildningen enligt de nya regler som föreslås i prop.
1975: 45. Efter skatt skall det särskilda vuxenstudiestödet och utbildningsbidraget
inom arbetsmarknadsutbildningen vara lika stora. För
första halvåret 1976 föreslås vuxenstudiestöd av omfattningen 7 000
halvårsplatser, varav huvuddelen bör avse grundskole- och gymnasieskolestudier.
För högskoleutbildning är avsikten att alla som påbörjar
yrkesteknisk högskoleutbildning hösten 1975 skall kunna få det särskilda
vuxenstudiestödet. För att nå nya grupper av vuxna föreslås vid kortare
studier dels ett timstudiestöd på f. n. 18 kr. per studietimme som ersättning
för inkomstbortfall när den studerande behöver ta ledigt från
arbetet för att kunna delta i en studiecirkel, dels ett dagstudiestöd bestående
av ett inkomstbidrag och ett internatbidrag avsett för deltagare i
kortare ämneskurser vid folkhögskola. Inkomstbidraget föreslås till 90 kr.
per kursdag. Internatbidraget, som skall ersätta deltagarnas utgifter för
internatvistelse eller resor i samband med kursen, föreslås till 70 kr. per
kursdag. Timstudiestödet och inkomstbidraget skall utgöra skattepliktig
intäkt.

En särskild vuxenutbildningsnämnd med uppgift bl. a. att besluta i
ärenden om särskilt vuxenstudiestöd för utbildning på grundskolans
och gymnasieskolans nivåer samt om timstudie- och dagstudiestöd skall
enligt förslaget inrättas i varje län.

Reformerna inom vuxenutbildningen skall finansieras genom en ny
särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 %
som skall utgå från den 1 januari 1976.

För studiemedelssystemet föreslås, förutom vissa tekniska ändringar,
att studiebidrag skall kunna utgå även till deltidsstuderande. Dessa är

f. n. uteslutna från rätten till sådant bidrag. Vidare föreslås att reglerna
om hänsynstagande till makes inkomst ändras så att fribeloppet för
makes inkomst höjs från 200 % till 250 % av basbeloppet per termin.

Inom studiehjälpssystemet föreslås höjning av resetillägget. Inkomstprövningsgränsema
för de behovsprövade formerna av studiehjälp föreslås
höjda från 26 000 kr. till 28 000 kr. För inackorderade elever i
gymnasial utbildning föreslås en särskild hemreseersättning.

Förslagen om ändringar inom studiemedels- och studiehjälpssystemen,
om särskilt vuxenstudiestöd till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning
och om inrättande av vuxenutbildningsnämnder samt om admi -

SfU1975:14

nistration av reformerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975. Förslagen
om särskilt studiestöd för vuxna i övrigt och om timstudie- och dagstudiestöd
skall genomföras med början den 1 januari 1976.

Behov av ett särskilt vuxenstudiestödssystern

Det nuvarande studiesociala stödet är främst avsett som ett ungdomsstudiestöd,
som i förening med den successiva utbyggnad av utbildningsväsendet
som skett de senare decennierna skall ge så många som möjligt
tillfälle att få den utbildning de har intresse av och fallenhet för utan
sociala, ekonomiska eller geografiska hinder. Studiestödet för högskolestuderande
och — efter reformer 1973 — gymnasiestuderande över 20 år
utgår huvudsakligen som en studiekredit i form av återbetalningspliktiga
studiemedel. Endast en mindre del utgår som studiebidrag. Studiemedlen
utgår vidare efter en inkomst- och förmögenhetsprövning. Studiemedlens
storlek har avvägts utifrån följande faktorer, nämligen att
studiemedlen skall vara tillräckliga för finansiering av studierna och att
återbetalningsskyldigheten inte skall vara mer betungande än som kan
anses skäligt. Förmånerna är förbundna med vissa krav på studielämplighet.

Utformningen av det särskilda studiestödet för vuxna som föreslås
av regeringen har skett från delvis andra utgångspunkter än dem som
ligger till grund för nuvarande studiestöd. Avsikten med vuxenutbildningsreformen
är i första hand att försöka utjämna skillnaderna i utbildning
såväl mellan de vuxna inbördes som mellan vuxengenerationen
och ungdomsgenerationen. Framför allt skall genom reformen de äldre
kortutbildade medborgarna ges möjlighet och stimulans att förbättra
sin ungdomsutbildning. Avsikten är därvid i första hand att prioritera
resurserna till studerande som genomgår utbildning på grundskole- och
gymnasienivå, med stor frihet för dem såväl vid studieval som när det
gäller möjligheten att varva studier med arbete.

Genom att reformen i första hand är inriktad på de kortutbildade,
som i många fall — just till följd av bristfällig utbildning — återfinns i
låglöneyrken med små möjligheter att förändra sin sociala situation utan
ekonomisk hjälp, är en av de bärande principerna för reformen att studiestödet
i betydande utsträckning skall ersätta inkomstbortfallet vid
studier. Med den angivna utgångspunkten är stödet utformat i anslutning
till den ekonomiska ram som föreslås i propositionen 1975: 45 för
dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn till bl. a.
den större frihet i studieval och uppläggning av studierna som skall finnas
inom vuxenutbildningen har det ansetts rimligt att en del av studiestödet
skall återbetalas. För att stödet skall stimulera till studier föreslås
att större delen av stödet utgår som bidrag och en mindre del som
återbetalningspliktiga studiemedel.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de allmänna övervägan -

SfU 1975:14

den som ligger till grund för propositionens förslag om särskilt vuxenstudiestöd.
Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet ges en annorlunda
utformning än nuvarande studiestöd med hänsyn dels till att
det i första hand är avsett för kortutbildade vuxna som skall stimuleras
till studier, dels till de skillnader i de ekonomiska förutsättningarna för
att bedriva studier som finns mellan framför allt denna vuxengrupp och
ungdomar. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionen 1937
av herr Bohman m. fl. såvitt däri yrkas avslag på propositionen i vad
denna innefattar förslag om särskilt studiestöd för vuxna vid längre
studier.

I det följande behandlar utskottet mera ingående huvudsakligen de
delar av propositionen som har samband med motionsyrkanden.

Särskilt studiestöd för vuxna vid längre studier

För att komma i åtnjutande av det särskilda vuxenstudiestödet vid
längre studier föreslås i propositionen, att sökanden skall ha förvärvsarbetat
4 år i sådan omfattning som krävs för rätt till ATP-poäng. Med
förvärvsarbete skall jämställas bl. a. vård av eget barn som fyllt högst
tio år och vård av t. ex. person som på grund av handikapp, ålder eller
sjukdom varit i behov av omvårdnad.

Studiestödet skall utgå i form av en beskattad bidragsdel och återbetalningspliktiga
studiemedel. Efter skatt skall stödet motsvara vad som
skulle ha utgått i utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning likaledes
efter skatt. Bidragsdelen föreslås utgå med 65 % av utbildningsbidraget.
Vuxenstudiestödet skall utges oberoende av egen och makes
inkomst och förmögenhet.

Samma övre åldersgräns, 45 år, som gäller för rätt till nuvarande
studiemedel om inte särskilda skäl föranleder annat, föreslås för rätt
till vuxenstudiestöd.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkas att vuxenstudiebidraget
skall för varje studieperiod om 15 dagar utgå med 5 % av basbeloppet
till den som förvärvsarbetat i minst 4 år och med 7 % av basbeloppet
till den som förvärvsarbetat i minst 7 år. Bidraget bör vara skattepliktigt.
Utöver bidraget bör enligt motionärerna återbetalningspliktiga studiemedel
utgå enligt nuvarande regler. Herr Hermansson m. fl. yrkar
i motionen 1940 att vuxenstudiestödet i sin helhet bör utgå i form av
beskattat bidrag med 2 920 kr. per månad.

Förslaget i motionen 1938 innebär att vuxenstudiebidraget skulle utgå
med vid nuvarande basbelopp 900 kr. eller 1 260 kr. per månad. Enligt
det system med anknytning till utbildningsbidraget som förslaget i
propositionen innebär kommer bidraget att utgå med belopp mellan
1 287 kr. och 1 859 kr. per månad. Enligt utskottets mening är det
angeläget, inte minst från den utgångspunkten att studiebidraget skall
utgöra en stimulans till studier framför allt för personer med bristfällig

SfU 1975:14

utbildning, att man undviker alltför hög skuldsättning. Samtidigt kan
utskottet inte förorda att stödet på samma sätt som vid arbetsmarknadsutbildning
i sin helhet skall utgå som bidrag med hänsyn till de olika
syften som de båda utbildningsstöden har. Det anförda innebär att utskottet
avstyrker motionerna 1938 och 1940, såvitt här är i fråga, och
tillstyrker propositionens förslag i motsvarande del.

Motionärerna i motionen 1939, av herr Helén m. fl., vill att det särskilda
vuxenstudiestödet skall kunna utgå också till hemarbetande, lantbrukare,
fiskare och småföretagare.

Enligt propositionens förslag skall, som delvis redovisats ovan, de
som arbetat i hemmet med vård av barn eller av annan person eller som
biträtt i makes förvärvsverksamhet i en omfattning som motsvarar vad
som krävs för ATP-poäng, liksom också egenföretagare, vara behöriga
att få det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier. Motionens yrkande
i denna del blir därmed tillgodosett och bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Den i propositionen föreslagna övre åldersgränsen för att erhålla
vuxenstudiestöd, 45 år, kritiseras av motionärerna i motionen 1940. De
anser att nämnda gräns bör vara 60 år.

Motionsförslaget överensstämmer med vad SVUX föreslagit i fråga
om övre åldersgräns för studiestöd. Departementschefen framhåller i
propositionen att frågan om åldersgränsen, liksom åldersgränsen inom
studiemedelssystemet, bör behandlas av den aviserade studiesociala utredningen.
I avvaktan härpå förordar han i fråga om undantag från åldersregeln
en liberalare praxis än som hittills tillämpats inom studiemedelssystemet
vid prövningen huruvida särskilda skäl förelegat.

Med beaktande av att det särskilt i inledningsskedet sannolikt kommer
att finnas en betydande konkurrens om det särskilda vuxenstudiestödet
och då den i propositionen föreslagna bestämmelsen ger utrymme
för att relativt generöst göra undantag från regeln om övre åldersgräns
delar utskottet departementschefens uppfattning att frågan om en generell
höjning av åldersgränsen bör anstå tills vidare. Utskottet avstyrker
motionen i motsvarande del.

Särskilt studiestöd för vuxna vid kortare studier

För att bereda framför allt personer som på grund av pressande arbetsförhållanden
har svårt att bedriva studier på fritiden ekonomisk
möjlighet att utnyttja sin lagstadgade rätt till ledighet för utbildning
föreslås två nya studiestödsformer, timstudiestöd och dagstudiestöd.
Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar och föreslås
skola utgå med 18 kr. per studietimme under lägst 10 och högst
35 timmar under två på varandra följande kvartal. Bidraget skall vara
beskattat och skall endast utgå till arbetstagare. Dagstudiestödet, som
främst är avsett för kortare ämneskurser vid folkhögskola, skall enligt

SfU 1975:14

förslaget utgå i form av dels ett beskattat inkomstbidrag om 90 kr.
per kursdag, dels ett icke skattepliktigt internatbidrag, avsett att täcka
omkostnader för resor och inackordering m. m. om 70 kr. per kursdag.
Inkomstbidraget skall kunna utgå endast till arbetstagare, medan internatbidraget
skall kunna utgå även till personer utan anställning, som
bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappade. Omkring en
tredjedel av intematbidragen avses skola utgå till sådana personer utan
anställning. Antalet bidragsberättigade dagar föreslås bli lägst 2 och
högst 5 för en person under två på varandra följande kvartal. Det organ
som skall svara för bl. a. fördelningen av timstudiestöd och dagstudiestöd
— en för varje län särskilt inrättad vuxenutbildningsnämnd — bör
enligt propositionen göra en kvotering mellan det antal stöd som bör
sökas kollektivt av de fackliga organen och det antal som bör sökas
enskilt. Andelen för kollektivt sökta studiestöd skall därvid kunna variera
mellan 60 och 85 % av de studiestöd som tilldelats ett län.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. och 1939 av herr Helén m. fl.
yrkas att timstudiestöden och dagstudiestöden skall indexregleras och
kunna utgå till andra än arbetstagare, såsom hemarbetande, lantbrukare,
fiskare och småföretagare. Herr Hermansson m. fl. yrkar i motionen
1940 att stödets storlek skall följa industriarbetarlöneindex och att internatbidraget
och resekostnadsersättningen bör ge full kostnadstäckning.
I motionen yrkas även att kvotering av kollektivt och enskilt sökande
av studiestöden ej skall ske.

De föreslagna beloppen för tim- och dagstudiestöd är enligt utskottets
mening avvägda så, att de ger en skälig kompensation för inkomstbortfall
och omkostnader i samband med studierna. Inte minst administrativa
skäl talar för att intematbidraget bör utgå med ett generellt
belopp lika för alla. Utskottet anser sig kunna förutsätta att stödbeloppen
fortlöpande blir föremål för omprövning. Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet motionskraven om en indexreglering av bidragen. Utskottet
tillstyrker därför propositionens förslag och avstyrker motionerna
1938, 1939 och 1940 i berörda delar.

I enlighet med vad som föreslagits av FÖVUX och som förordats i
propositionen bör vid beviljande av korttidsstudiestöden företräde ges
åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Med hänsyn härtill
och med beaktande av att i inledningsskedet efterfrågan på studiestödet
torde komma att väsentligt överstiga det antal sådana stöd som
kan erbjudas, kan utskottet inte förorda en utvidgning av kretsen bidragsberättigade.
Utskottet beaktar härvidlag också att i enlighet med
vad som föreslagits i propositionen internatbidrag skall utgå till vissa
grupper som ej är arbetstagare men som bedöms ha särskilda svårigheter
att eljest erhålla utbildning. Motionerna 1938 och 1939 avstyrks
alltså i motsvarande delar.

Då det gäller kvoteringsfrågan vill utskottet framhålla att en förut -

SfU 1975:14

sättning för att den uppsökande verksamheten skall kunna bedrivas på
ett ändamålsenligt sätt är att de fackliga organisationerna har möjlighet
att erbjuda studiestöd. Vidare vill utskottet framhålla att en kvotering
i praktiken innebär en garanti för att även andra grupper än
dem, som de fackliga organisationerna vänder sig till, får del av stödet.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1940 i
här aktuell del.

SVUX föreslog i en plan för utbyggnad av studiestödsförmånerna för
vuxna att studiestödet vid längre studier skulle få en sådan omfattning
att helårsstudiestöd för första året skulle utgå med ett antal av 7 500
på grundskolenivå, 5 000 på gymnasienivå och 2 500 på högskolenivå.

Studiestöden vid kortare studier föreslogs av FÖVUX i en motsvarande
utbyggnadsplan utgå för första året med ett antal av 29 000 hela
timstudiestöd om 35 timmar, 6 500 sammankopplade inkomst- och internatbidrag
om 5 dagar, 3 000 inkomstbidrag för extematstudier och
3 000 intematbidrag för personer utan anställning.

I propositionen föreslås medel för ett lägre antal studiestöd. För
första halvåret 1976 föreslås sålunda medel vilka beräknas motsvara
7 000 studiestöd vid längre studier, varvid stöden till högskolestuderande
bör förbehållas studerande vid yrkesteknisk linje. Vidare föreslås
för samma tid medel till 10 000 timstudiestöd samt 3 750 inkomstbidrag
och lika många intematbidrag.

Motionärerna i motionerna 1938 av herr Fälldin m. fl., 1939 av herr
Helén m. fl. och 1940 av herr Hermansson m. fl. begär en ökning av
antalet studiestöd. Motionärerna i motionen 1938 vill att tim- och dagstudiestöd
skall utgå enligt FÖVUX förslag och att antalet vuxenstudiestöd
skall ökas väsentligt. De begär en plan i budgetpropositionen
1976/77 för utbyggnad av de olika studiestöden. I motionen 1939 begär
motionärerna studiestöd för budgetåret 1975/76 till ett antal av 20 000
timstudiestöd, 7 500 dagstudiestöd och 14 000 särskilda vuxenstudiestöd
samtidigt som de begär en plan till nästa riksmöte för fortsatt utbyggnad
av vuxenstudiestödet. Enligt motionen 1940 bör studiestöd utgå i
den av SVUX och FÖVUX föreslagna omfattningen.

Vid en jämförelse mellan förslagen från regeringen och från SVUX
och FÖVUX rörande det antal stöd som bör utgå inom de olika vuxenstudiestödsformema
i inledningsskedet är det enligt utskottets mening
väsentligt att man beaktar att den andel av vuxenstudiestödet vid längre
studier som skall utgå i form av bidrag beräknats avsevärt generösare
i propositionen än i SVUX förslag. Varje bidrag enligt propositionens
förslag blir därmed också mer kostnadskrävande. Utskottet har tidigare
anslutit sig till detta förslag då det gäller stödens utformning (s. 41).
Mot bakgrund av det sagda anser sig utskottet böra godtaga regeringens
förslag även i fråga om det antal stöd som under reformens första år
skall kunna utgå inom de olika stödformerna.

SfU 1975:14

Med hänsyn till syftet med vuxenutbildningsreformen är det enligt
utskottets mening motiverat att den satsning på särskilda stödformer för
de vuxenstuderande som nu inleds, successivt byggs ut. Det kan dock
inte nu bedömas hur stor efterfrågan kommer att bli på de nya studiestöden
och vilka grupper som främst kommer att vilja utnyttja dessa.
Ställning bör därför inte nu tas till vilken ytterligare ekonomisk satsning
som bör göras på området under kommande budgetår. Denna fråga är
också beroende av vilket ekonomiskt utrymme som kommer att finnas
för att finansiera en utbyggnad. Det anförda innebär att utskottet avstyrker
bifall till motionerna 1938, 1939 och 1940 i vad dessa innehåller
yrkanden om det antal vuxenstudiestöd av olika slag som bör utgå
ävensom till yrkandena i de båda förstnämnda motionerna om planer
för utbyggnad av stöden.

Studiemedel

Propositionen innehåller även vissa förslag som avser de nuvarande
studiestödsformema, nämligen studiemedel som utgår till elever som
studerar på högskolenivå och till elever på gymnasienivå som fyllt 20 år
samt studiehjälp som utgår till yngre elever på gymnasienivå.

Innan utskottet går närmare in på propositionens förslag och motionerna
i anslutning till dessa, vill utskottet erinra om att riksdagen föregående
år, på förslag från utskottet, hos regeringen begärde en allsidig
och förutsättningslös utredning av hela det studiesociala systemet. Utredningen
kommer enligt vad utskottet erfarit att tillsättas inom kort. De
relativt begränsade förändringar i gällande bestämmelser för studiestöd
som föreslås i propositionen anser utskottet böra ses mot den angivna
bakgrunden.

Studiemedel utgår för läsår om nio månader till heltidsstuderande
med högst 140 % av basbeloppet och till deltidsstuderande med 70 %
av basbeloppet. Deltidsstudiemedel utgår endast efter prövning av anledningen
till att studierna inte bedrivs på heltid. Dessutom kan barntillägg
och i vissa fall extra studiemedel utgå. I studiemedlen ingår ett
icke indexreglerat studiebidrag som beräknas för halvmånadersperioder.
För läsår uppgår studiebidraget till 1 998 kr. för heltidsstuderande och
till 999 kr. för deltidsstuderande. Studiestödet i övrigt är återbetalningspliktigt.
För studiemedelsberättigade gymnasieelever utgår i princip studiebidrag
endast om studierna omfattar heltidsundervisning under minst
8 veckor. Studiemedel utgår under högst 16 terminer och längst tills den
studerande fyllt 45 år om inte särskilda skäl föreligger. Studiemedel behovsprövas
i förhållande till egen och makes ekonomi.

Enligt förslag i propositionen skall studietiden i fortsättningen beräknas
per kalenderhalvår och studiemedel beviljas heltidsstuderande för
15-dagarsperioder och deltidsstuderande för 30-dagarsperioder. Studiemedlen
föreslås skola utgå med 7,78 % av basbeloppet för varje period.

SfU 1975:14

Det högsta belopp som skall kunna utgå för ett läsår om nio månader
föreslås således bli oförändrat 140 % av basbeloppet. Deltidsstudiemedel
skall kunna beviljas utan prövning av varför studierna inte bedrivs
på heltid.

I motionerna 1201 av herr Hermansson m. fl. och 1214 av herrar
Molin och Nyquist framställs yrkanden om höjning av studiemedelsbeloppet,
så att detta under ett läsår kan utgå med 150 % av basbeloppet.

Motionsyrkanden om uppräkning av studiemedlens maximibelopp avslogs
av riksdagen senast förra året (SfU 1974: 19) under hänvisning till
de övriga förbättringar som då skedde — detta gällde särskilt studiemedelssystemets
återbetalningsregler — och till att en uppräkning av
maximibeloppet kunde beräknas medföra betydande utgiftsökningar.
Utskottet kan inte heller i år tillstyrka en uppräkning av studiemedlens
maximibelopp. Vid denna bedömning beaktar utskottet att en prövning
av frågan om en sådan uppräkning bör ske i samband med överväganden
rörande vilka förbättringar inom studiestödsystemet i dess helhet som
bör prioriteras. Dessa överväganden bör ankomma på den utredning
som riksdagen begärt föregående år för en översyn av det studiesociala
systemet. Utskottet avstyrker på grund av det anförda bifall till motionerna
1201 och 1214 i berörda delar.

Propositionens förslag om slopande av prövningen av rätt till deltidsstudiemcdel
biträds.

Några sakliga ändringar föreslås inte i propositionen i fråga om studiebidraget.
Detta kommer att utgå med högst lil kr. per period om 15
dagar eller — för deltidsstuderande — 30 dagar, motsvarande för en
studietid om 9 månader 1 998 kr. för heltidsstuderande och hälften därav
för deltidsstuderande. De nuvarande begränsningarna för äldre gymnasieelever
att erhålla studiebidrag föreslås bli slopade.

Motionerna 1201 av herr Hermansson m. fl., 1214 av herrar Molin
och Nyquist och 1937 av herr Bohman m. fl. syftar till en höjning av
studiebidraget så att detta — i likhet med vad som gällde när bidraget
infördes år 1964 — kommer att uppgå till 25 % av det totala studiemedelsbeloppet.
Vidare krävs i motionerna 1201 och 1937 att studiebidraget
skall värdesäkras på denna nivå och i motionen 1214 att studerande,
som inte erhållit studiebidrag motsvarande den nämnda nivån
skall kompenseras därför. Motionärerna i motionen 1201 anser också
att riksdagen hos regeringen bör begära en plan för ytterligare höjning
av den andel av studiemedelsbeloppet som utgör studiebidrag. Samma
motionärer anser att studiebidrag bör utgå till alla oavsett studieform.

Studiebidraget räknades så sent som föregående år (SfU 1974:19)
upp från 1 755 kr. till nuvarande belopp 1 998 kr. för ett nio månaders
läsår. I samband därmed behandlade utskottet motioner om ytterligare
höjning och värdesäkring av studiebidraget i enlighet med vad som nu
föreslagits i motionsyrkandena. Utskottet framhöll i sammanhanget att

SfU1975:14

fastställandet av studiebidragets storlek var en statsfinansiell fråga som
rörde konkurrensen om tillgängliga resurser mellan olika angelägna utgiftsändamål
och att en uppräkning av studiebidragen till 25 % av
studiemedelsbeloppen kunde beräknas medföra en utgiftsökning för
staten på ca 100 milj. kr. I ett läge då riksdagen uttalat sig för en prioritering
av vuxenutbildningen ansåg sig utskottet inte kunna tillstyrka
en sådan uppräkning. I fråga om värdesäkring av bidragsdelen ansåg utskottet
att riksdagen borde vidhålla den uppfattning riksdagen flera
gånger tidigare gett uttryck för, nämligen att höjningen av bl. a. studiebidraget
inom studiemedelssystemet bör vara beroende av särskilda riksdagsbeslut.
Samtidigt underströk utskottet angelägenheten av att bidragsdelen
inom studiemedelssystemet i fortsättningen blir föremål för mer
regelbundna omprövningar och anpassas till förändringar i penningvärdet.

Med hänsyn bl. a. till att studiebidraget räknades upp så sent som
föregående år och till att kostnaderna för den i motionerna förordade
höjningen av bidraget kan antas motsvara i det närmaste vad hela den
av utskottet i det föregående biträdda vuxenutbildningsreformen beräknas
kosta för budgetåret 1975/76 anser utskottet sig inte kunna biträda
förslag om en höjning av studiebidraget. Utskottet finner inte heller
anledning frångå sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan om bidragens
värdebeständighet. Utskottet avstyrker alltså motionerna 1201, 1214
och 1937 i samtliga här aktuella delar.

Vad sålunda anförts innebär också att utskottet inte kan förorda en
plan för fortsatt höjning av studiebidragsdelen av studiemedlen. Motionen
1201 avstyrks sålunda även i denna del.

Utskottet tillstyrker att studiebidraget i fortsättningen skall utgå under
deltidsstudier på gymnasial nivå. Härigenom tillgodoses yrkandet i motionen
1201 i motsvarande del.

Om den studerande har vårdnaden om barn kan barntillägg till studiemedlen
utgå med 25 % av basbeloppet. Vidare kan extra studiemedel
beviljas om synnerliga skäl föreligger. Enligt CSN:s praxis anses dubbel
bosättning utgöra sådant synnerligt skäl. Herr Hermansson m. fl. yrkar
i motionerna 1201 och 1940 att bamtillägget skall utgå i form av bidrag
och i motionen 1940 att extra studiemedel vid dubbel bosättning
likaledes skall utgå i form av bidrag.

Riksdagen har tidigare (SfU 1973: 17) avvisat motionskrav om att
barntillägget skulle göras icke återbetalningspliktigt, under hänvisning
till att de studerande härigenom skulle gynnas i förhållande till andra
grupper i samhället på ett sätt som inte skulle vara motiverat. Utskottet
anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och avstyrker bifall
till motionerna 1201 och 1940 i motsvarande delar. Utskottet anser
inte heller att det är motiverat att extra studiemedel, som utgår vid
dubbel bosättning, skall göras icke återbetalningspliktiga, eftersom den

SfU 1975:14

studerande genom studiemedlen delvis får sina levnadskostnader täckta
och ett bifall till det aktuella yrkandet i motionen 1940 därför av andra
studerande skulle kunna upplevas som en favorisering av en viss studerandegrupp.

Som tidigare nämnts får studiemedlen uppbäras terminsvis. Fru Sundberg
anhåller i motionen 1946 om en ökning av antalet utbetalningstillfällen.

1968 års studiemedelsutredning föreslog i sitt betänkande Teknisk
översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att studiemedlen i princip
skulle utbetalas kvartalsvis, detta med hänsyn bl. a. till att studiemedlen
då kunde bestämmas i förhållande till ett i tiden mer näraliggande
basbelopp. Förslaget byggde på automatiserade beviljningsoch
utbetalningsrutiner. Frågan har av utbildningsdepartementet överlämnats
till CSN för fortsatt utredning och övervägs där bl. a. inom det
s. k. STIS-projektet, som syftar till att ADB-teknik inom studiestödssystemet
skall införas fr. o. m. den 1 juli 1977.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet i frågan anser utskottet
någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1946 inte påkallad.
Utskottet avstyrker således bifall till denna motion.

Genom riksdagsbeslut 1973 (SfU 1973: 17) överfördes studerande på
gymnasiestadiet som fyllt 20 år från studiehjälpssystemet till studiemedelssystemet.

I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkar motionärerna att även
elever på gymnasiestadiet i åldern mellan 18 och 20 år skall kunna
få studiemedel. Eleverna skulle därigenom erhålla studiestöd utan behovsprövning
mot föräldrarnas ekonomi.

Myndighetsåldern sänktes genom riksdagsbeslut 1974 till 18 år. I
samband härmed uttalade riksdagen (LU 1974: 12) att vissa skäl talade
för en sänkning av 20-årsgränsen inom studiestödssystemet men att
frågan om en sådan sänkning inte kunde förordas utan närmare utredning.
När socialförsäkringsutskottet i slutet av året behandlade en motion
i ämnet hänvisade utskottet (SfU 1974: 39) till att frågan borde behandlas
inom ramen för den av riksdagen begärda utredningen om det
studiesociala systemet.

Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker bifall
till motionen 1938 såvitt nu är i fråga.

Enligt propositionens förslag skall studiemedel — eller särskilt vuxenstudiestöd
— kunna utgå under längre tid än åtta år endast om särskilda
skäl föreligger. Denna bestämmelse medför i princip ingen ändring
i sak.

Fröken Rogestam och herr Andersson i Edsbro föreslår i motionen
1944 att den redovisade regeln skall ersättas med en bestämmelse av innehåll
att studiemedel inte skall beviljas med högre belopp än att den
sammanlagda återbetalningsskyldigheten blir högst 10 basbelopp. Bak -

SfU 1975:14

grunden till motionsyrkandet är att den tidsmässiga begränsningen innebär
problem för de deltidsstuderande genom att dessa anses ha uppburit
studiemedel för ett halvt år även om de studerat endast en del av en
termin eller endast på deltid. Motionärernas yrkande överensstämmer
i huvudsak med vad SVUX föreslagit. Förutsättningen för genomförande
av SVUX förslag ansågs vara att man har tillgång till ADBteknik.
Departementschefen har i propositionen inte ansett sig nu kunna
biträda SVUX förslag i denna del och har i sammanhanget hänvisat
till att en av uppgifterna för utredningen för översyn av det studiesociala
systemet bör vara att lämna förslag om förenklingar av studiemedelssystemet.

På grund av bl. a. att vid remissbehandlingen uttalats tveksamhet rörande
en utvidgning av rätten till studiemedel med hänsyn till de avsevärda
belopp som kommer i fråga för återbetalning kan utskottet inte
tillstyrka motionsyrkandet. Det bör ankomma på den nya utredningen
att överväga frågan om vilken begränsning som bör gälla beträffande
det sammanlagda stödet under studietiden. Därvid aktualiseras också
frågan om lämpligheten av en regel av det slag som förordas i motionen.

Rätten till studiemedel skall prövas mot egen och, om den studerande
är gift och lever tillsammans med maken, dennes ekonomi. Studiemedel
vid heltidsstudier som pågår hel termin utgår med oreducerat
belopp under förutsättning att den studerandes inkomst för terminen
inte överstiger 40 procent av basbeloppet, makes inkomst inte 2 basbelopp
och egen förmögenhet inte 6 basbelopp eller — om den studerande
är gift — makarnas sammanlagda förmögenhet inte överstiger
9 basbelopp. Om nämnda beloppsgränser överskrids reduceras studiemedlen
med 2/3 av egen och 40 procent av makens överskjutande inkomst
och 1/5 av egen eller gemensam överskjutande förmögenhet. I
propositionen föreslås sådana formella ändringar av reglerna för behovsprövning
mot egen och makes ekonomi som följer av att studiemedlen
i fortsättningen skall beviljas för 15-dagarsperioder. Vidare föreslås
den lättnaden i reglernas materiella innebörd att fribeloppet per
halvår vid prövningen mot makes inkomst bestäms till 2,5 basbelopp.

När det gäller behovsprövningen mot egen inkomst yrkas i motionen
1214 av herrar Molin och Nyquist och i motionen 1937 av herr Bohman
m. fl. att fribeloppsgränsen skall höjas till 55 procent av basbeloppet.
I den senare motionen yrkas vidare att reduceringsfaktom sänks från
2/3 till 1/2. I motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. yrkas — i enlighet
med vad som föreslagits av SVUX — en ny konstruktion för behovsprövningen,
innebärande att summan av studiemedlen och hälften av
den egna inkomsten under ett kalenderår inte får överstiga visst belopp,
enligt motionen 125 procent av basbeloppet. I fråga om prövningen mot
makes inkomst och mot egen och gemensam förmögenhet yrkas följande.
Enligt motionen 1214 bör vid prövningen mot makes inkomst fribelop -

SfU1975:14

pet höjas till 230 procent av basbeloppet. Vidare skall alltid 10 procent
av basbeloppet utgå i studiemedel oavsett makes inkomst och förekomsten
av förmögenhet. Ett flertal motionärer anser att prövningen mot
makes inkomst och förmögenhet helt skall slopas. I motionen 1937
yrkas sålunda att riksdagen begär förslag av denna innebörd från regeringen
till nästa riksmöte, medan herr Helén m. fl. i motionen 1939 och
herr Hermansson m. fl. i motionen 1940 yrkar att reglerna i fråga slopas
omedelbart. Motionerna 1214 och 1938 innehåller yrkande om att den
nya studiesociala utredningen skall få i uppgift att framlägga förslag om
avskaffande av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet. I motionen
1938 yrkas att detta utredningsarbete skall bedrivas med förtur.
Motionen 1947 av fru Thunvall och fröken Sandell innehåller yrkande
om att motionen skall överlämnas till utredningen för beaktande av vad
i motionen sägs om att slopa hänsynstagandet till makes inkomst.

Utskottet har tidigare anslutit sig till den principiella grundsyn som
kommer till uttryck i motionerna om slopande av makeprövningen,
nämligen att makarna skall betraktas som ekonomiskt självständiga rättssubjekt.
Med hänsyn till de betydande kostnader som ett omedelbart
slopande av denna prövning skulle medföra är utskottet dock inte berett
att biträda berörda yrkanden. Det bör emellertid bli en angelägen uppgift
för den nya studiesociala utredningen att överväga den angivna målsättningen
att vid studiemedelstilldelningen på sikt helt slopa sambandet
mellan makars ekonomi på samma sätt som skett inom skattelagstiftningen.

Även konstruktionen av reglerna för prövningen mot den egna inkomsten
bör övervägas ytterligare. Detta bör likaledes ske inom nämnda
utredning. Utskottet vill härvidlag framhålla att det framstår som
motiverat att övervägandena sker med utgångspunkt i de förslag som
framlagts av SVUX och som vunnit ett positivt bemötande under remissbehandlingen.
Det bör ankomma på utredningen att avgöra vilka frågor
som skall prioriteras under utredningsarbetet.

Utskottet vill betona att ett genomförande av propositionens förslag
innebär ytterligare ett betydande steg i riktning mot ökad likställighet
mellan makar, nämligen genom att höjningen av fribeloppet för makeinkomsten,
vilken höjning utskottet tillstyrker, i praktiken kommer att
medföra att makeprövningen slopas för en stor grupp av familjer i vanliga
inkomstlägen när en av makarna studerar. Genom bifall till förslaget
tillgodoses fullt ut yrkandet i motionen 1214 om höjning av fribeloppet
vid prövningen mot makes inkomst.

Förslaget i motionen 1214 om att 10 % av basbeloppet alltid skall
utgå i studiemedel skulle främst gynna högre inkomsttagare. Utskottet
vill i anslutning härtill påpeka att den i propositionen föreslagna och av
utskottet tillstyrkta lättnaden vid prövningen av makes inkomst kommer
denna grupp till godo. Med hänsyn till det anförda och till vad ovan

4 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

sagts i fråga om en översyn av behovsprövningsreglerna kan utskottet
inte biträda motionsyrkandet.

I enlighet med det anförda anser utskottet yrkandena i motionerna
1214, 1937, 1938, 1939 och 1940, samtliga motioner i motsvarande delar
samt yrkandet i motionen 1947 inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I den inkomst som skall beaktas vid behovsprövningen av studiemedel
skall enligt gällande bestämmelser inte inräknas bl. a. statskommunalt
bostadstillägg. Yrkande om att motsvarande undantag skall göras för
statligt bostadstillägg framförs i motionen 1944 av fröken Rogestam
och herr Andersson i Edsbro. I samma motion och i motionen 1937 av
herr Bohman m. fl. framförs även yrkande om en ändring av vad som
nu gäller om att återbetalningspliktiga studiemedel inte får avräknas
som skuld vid beräkningen av den förmögenhet som påverkar studiemedelstilldelningen.

Statligt bostadstillägg utgår till barnfamiljer med begränsade inkomster
oberoende av bostadens storlek och utrustning eller av hyresnivån.
Tillägget utgör således ett särskilt konsumtionsstöd utöver de allmänna
barnbidragen. Det statskommunala bostadstillägget är däremot på visst
sätt knutet — förutom till inkomsten — till hyreskostnaden. Detta tillägg
är avsett att, inom vissa intervaller som är beroende av antalet barn i
familjen, ersätta större delen av hyreskostnaden.

Utskottet anser att det är rimligt att vid den här aktuella behovsprövningen
även sådant inkomstprövat samhällsstöd beaktas, som i de
individuella fallen innebär en inkomstförstärkning och inte är avsett för
ett speciellt ändamål. Utskottet vidhåller därför sin föregående år uttalade
uppfattning att man vid beräkningen av inkomstunderlaget gör en
skillnad mellan de båda formerna av bostadstillägg och avstyrker bifall
till motionen 1944 i berörd del.

Utskottet som föregående år uttalade att några berättigade invändningar
knappast kunde riktas mot att man vid förmögenhetsberäkningen
inte avräknar återbetalningspliktiga studiemedel — vilka återbetalas
genom avgifter — vidhåller denna uppfattning och avstyrker bifall till
motionerna 1937 och 1944 även i dessa delar.

Återbetalning av studiemedlen sker genom en fördelning av återbetalningsskyldigheten
på åren fr. o. m. det tredje året efter det under vilket
studiemedel senast lyfts och till det år den studerande fyller 50 år. Om
denna tid understiger 15 år, fördelas återbetalningen på detta antal år.
Fördelning får dock inte ske på år efter det den återbetalningspliktige
fyllt 65 år. Vidare gäller att fördelning inte får ske på större antal år
än att återbetalningspliktigt belopp första året blir minst 1/10 av basbeloppet.
Efter ansökan kan befrielse från den årliga återbetalningen
beviljas om den återbetalningspliktiges betalningsförmåga understiger
en viss avgiftsgräns. Vid sådan avgiftsbefrielse förlängs återbetalningstiden
i motsvarande utsträckning.

SfL 1975:14

I det avgiftsunderlag som ligger till grund för bedömningen av återbetalningsförmågan
ingår utom den egna inkomsten även makes inkomst
och egen eller gemensam förmögenhet i viss utsträckning. Makes inkomst
under 20 000 kr. beaktas med 40 % och över detta belopp med
ytterligare en procent för varje 1 000-tal kronor upp till 65 %. Vid
inkomst över 45 000 kr. beaktas inkomsten med 65 %. Egen förmögenhet
över sex basbelopp och hälften av makes förmögenhet över detta
belopp beaktas. Gränsen för återbetalningsskyldighet ligger vid ett avgiftsunderlag
på 3,5 basbelopp (f. n. 31 500 kr.). Efter ansökan finns
möjlighet att få en nedsättning av avgiften till 20 % av skillnaden mellan
avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen.

I motionen 1214 av herrar Molin och Nyquist kritiseras det förhållandet,
att när det gäller makar samma inkomst eller del av inkomst
kan ingå i båda makarnas avgiftsunderlag. Motionärerna yrkar därför
att endast den del av makes avgiftsunderlag som överstiger det belopp
som påverkat hans eller hennes egen studiemedelsavgift eller — om
han eller hon saknar studiemedelsavgift — det belopp som överstiger
avgiftsgränsen skall med 65 procent ingå i den andre makens avgiftsunderlag.
Ett yrkande av innebörd att man helt skall bortse från makes
inkomst och förmögenhet vid fastställande av avgiftsunderlaget framställs
i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. I samma motion yrkar
motionärerna även att make som under viss tid avstått från förvärvsverksamhet
för vård av barn som fyllt högst 10 år eller av åldrig, sjuk
eller handikappad anhörig bör få rätt till förlängning av återbetalningstiden
med motsvarande tid, dock längst till 60 års ålder.

Väsentliga lättnader i återbetalningsreglema infördes föregående år.
Reglerna innebär att — om make saknar egen inkomst — andre makens
inkomst inte medför avgiftsskyldighet förrän inkomsten överstiger 48 600
kr. Har makarna barn påverkas avgiftsunderlaget först vid en inkomst av
57 600 kr. I de närmaste inkomstlägena däröver finns möjlighet till nedsättning
av avgiften. Även om båda makarna har studiemedelsavgift
påverkas deras avgiftsunderlag först vid förhållandevis goda inkomster.
Den som ägnar sig åt hemarbete och saknar egen inkomst kan således
så länge makens inkomst håller sig under eller strax över de angivna
beloppen få uppskov med återbetalningen helt eller delvis. Mot denna
bakgrund finner utskottet att ett tillmötesgående av yrkandena i motionerna
1214 och 1937 skulle innebära lättnader enbart för personer i
goda inkomstlägen. En sådan lättnad är enligt utskottets mening inte
påkallad. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i nu aktuella
delar.

Studieh jcilpssystemet

Studiestödet till yngre elever i gymnasieskolor m. m. utgår som studiehjälp
i form av dels studiebidrag om f. n. 125 kr. i månaden, dels olika
tillägg och dels återbetalningspliktiga studiemedel. Tilläggen kan utgå i

SfU 1975:14

form av inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg, resetillägg och inackorderingstillägg.

För inkomstprövat tillägg gäller att tillägget är beroende av den studerandes
och föräldrarnas eller, om han är gift, hans makes ekonomi.
Prövningen sker på grundval av ett ekonomiskt underlag, vari ingår
den studerandes och hans föräldrars eller makes statligt taxerade inkomster
med tillägg för sådant underskottsavdrag vid taxeringen som
överstiger 4 000 kr. samt 1/5 av den del av den studerandes och föräldrarnas
eller makens sammanlagda förmögenhet som överstiger
50 000 kr. Om det ekonomiska underlaget inte överstiger 26 000 kr. utgår
inkomstprövat tillägg fr. o. m. kvartalet efter det varunder den studerande
fyllt 17 år med oreducerat belopp, 75 kr. i månaden. Den nämnda
inkomstgränsen gäller även för behovsprövat tillägg, som kan utgå med
högst 110 kr. i månaden om den studerande har ett synnerligen stort
behov av studiehjälp utöver vad han erhållit i studiebidrag och annat tilllägg.
Samma inkomstgräns gäller i fråga om rätten till återbetalningspliktiga
studiemedel, som f. n. utgår med högst 3 800 kr. per läsår.

Återbetalningspliktiga studiemedel bör enligt propositionen i fortsättningen
kunna utgå med högst 4 000 kr. per läsår. Inkomstgränsen för
de behovsprövade stödformerna föreslås höjd till 28 000 kr.

Ytterligare förbättringar i fråga om inkomstprövat och behovsprövat
tillägg krävs i vissa motioner. Sålunda yrkar herr Hermansson m. fl. i
motionen 1940 att tilläggsbeloppen skall fördubblas och inkomstgränsen
höjas till 35 000 kr. Motionärerna yrkar också att åldersgränsen för det
inkomstprövade tillägget skall sänkas till 16 år. Fröken Rogestam och
herr Andersson i Edsbro yrkar i motionen 1944 att endast 1/10 av förmögenhet
över 50 000 kr. skall påverka det ekonomiska underlaget.
De hänvisar härvidlag till att kapitalet för många rörelseidkare är bundet
i förvärvskällan och utgör grunden för inkomsterna.

Förslaget i propositionen om höjning av inkomstgränsema vid de
olika slagen av behovsprövade stödformer inom studiehjälpen skall ses
mot bakgrund av att dessa gränser är samordnade med den inkomstgräns
som gäller vid beviljande av statliga bostadstillägg och som nyligen
(CU 1975:7) enligt beslut av riksdagen höjts till 28 000 kr. att gälla
fr. o. m. den 1 juli 1975. Statligt bostadstillägg kan utgå så länge det i en
familj finns barn under 17 år med högst 900 kr. per barn och år (75 kr.
per barn och månad). Det inkomstprövade tillägget, för vilket åldersgränsen
1972 (SfU 1972: 20) höjdes från 16 till 17 år till följd av att en
justering dessförinnan skett av motsvarande åldersgräns för bostadstillägg,
är avsett som en fortsättning härav under den tid barnet studerar.
Utskottet, som anser att sambandet mellan bostadstillägget och det inkomstprövade
tillägget bör bibehållas, kan på grund av det anförda inte
biträda att åldersgränsen för beviljande av inkomstprövat tillägg sänks
eller att tilläggets belopp höjs. Inte heller bör enligt utskottets mening

SfU 1975:14

inkomstgränsen för det behovsprövade tillägget höjas i vidare mån än
som föreslagits i propositionen. Även i övrigt avstyrker utskottet motionen
1940 såvitt nu är i fråga.

I anslutning till riksdagens beslut innevarande år om höjning av inkomstgränsen
för det statliga bostadstillägget beslöt riksdagen överlämna
motioner med yrkanden om revidering av de inkomst- och förmögenhetsslag,
som skall beaktas när det gäller att bevilja statliga bostadstillägg,
till boende- och bostadsfinansieringsutredningarna, vilka i likhet
med 1972 års skatteutredning behandlar frågor av betydelse för det framtida
bostadsstödet. Med hänsyn till vad ovan sagts om sambandet mellan
statligt bostadstillägg och inkomstprövat tillägg och till pågående utredningsarbete
avstyrker utskottet även bifall till motionen 1944 i nämnda
del.

Studiehjälp utgår för den del av läsåret under vilken eleven bedriver
studier. Ett läsår om 40 veckor skall därvid anses omfatta nio månader,
varav höstterminen fyra och vårterminen fem månader. När studietiden
är kortare eller längre än 40 veckor utgår studiehjälp för tid som
CSN bestämmer. Den studiehjälpsberättigade tiden skall så långt möjligt
avrundas till hela perioder om en halv månad. I praktiken tillämpas
reglerna så att när studietiden är minst 15 dagar längre eller kortare än
40 veckor studiehjälpen höjs eller sänks i motsvarande mån.

I studiehjälpen ingår resetillägg då färdvägen är minst 6 km. Tillläggen
som f. n. utgör mellan 75 och 165 kr. i månaden, beroende på
resväg, föreslås i propositionen bli höjda till mellan 85 och 195 kr. i
månaden. Utskottet ansluter sig till propositionens förslag i denna del.

I motionen 1945 av fröken Sandell m. fl. framhålls att den faktiska
studietiden för gymnasieeleverna uppgår till mer än nio månader och
att hänsyn därför bör tas till den faktiska längden av skolåret vid utgivande
av studiehjälpen och att i vart fall resetillägg bör utgå när skolåret
är längre än nio månader.

I normalfallet pågår läsåret för gymnasieeleverna under något kortare
tid än nio månader. När studietiden för viss utbildning enligt studieplan
eller motsvarande överstiger nio och en halv månad är, som framgår av
vad utskottet tidigare sagt, studiehjälpen anpassad efter denna tid. Med
hänsyn härtill kan enligt utskottets mening i fråga om bestämmandet
av flertalet studiehjälpsförmåner några berättigade erinringar inte riktas
mot den utgångspunkt för beräkningen av studiestödet som fastslagits i
gällande författning. Då det gäller resetillägget delar emellertid utskottet
motionärernas uppfattning att gällande ordning inte är helt tillfredsställande.

I detta hänseende vill utskottet anföra följande. Med anledning av
motioner till 1972 års riksdag, i vilka uppmärksammats att resekostnaderna
under augusti och juli månader i vissa fall inte täcks av resetilllägget,
begärde riksdagen en översyn av reglerna för tillägget. CSN

SfU 1975:14

som erhöll uppdrag att företa översynen har nyligen lagt fram förslag i
frågan till regeringen. Nämnden har därvid skisserat ett förslag till ett
nytt generellt regelsystem, men samtidigt påpekat att detta skulle komma
att bli så komplicerat att en sådan lösning inte kan förordas. CSN kan
inte heller förorda en individuell prövning av resetilläggen med hänsyn
till att detta skulle strida mot schabloniseringsprinciperna inom studiestödssystemct
och förorsaka ett oproportionerligt administrativt merarbete.
CSN har vid kontakter med olika trafikföretag fått bekräftat att
problemet är marginellt, eftersom det endast är elever som måste utnyttja
vissa mindre trafikföretag som får kostnader, vilka inte täcks av
resetilläggen. I övriga fall har eleverna terminskort eller möjlighet att
resa på månadskorten för september och maj även under de överskjutande
dagarna i augusti och juni. Enligt CSN bör därför den olikhet som
råder mellan olika elever i fråga om resekostnader kunna undanröjas
genom att kommunerna — såsom ansvariga för den lokala trafikförsörjningen
— förhandlar med de åsyftade mindre trafikföretagen om en
motsvarande lösning. Enligt vad utskottet inhämtat avser utbildningsdepartementet
att i samråd med kommunförbundet närmare undersöka
en sådan lösning. Utskottet, som vill understryka vikten av att den här
aktuella frågan löses skyndsamt, anser med hänsyn till det anförda att
motionen 1945 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Till inackorderade elever utgår utan inkomstprövning inackorderingstillägg
med f. n. 150 kr. i månaden. Enligt propositionen skall tillägget
höjas till 170 kr. i månaden. Vidare får inackorderade elever, som har
minst 40 km mellan skolort och hemort, rätt till fri hemresa två gånger
per månad eller högst 18 hemresor för ett läsår om nio månader. För
dem som har minst 80 mil mellan skolort och hemort begränsas rätten
till fri hemresa till högst fem resor under ett läsår. Ersättning bör endast
utgå för resor i Sverige. Hemreseförmånen omfattar inte flygresa.

Motionerna 1938 av herr Fälldin m. fl. och 1940 av herr Hermansson
m. fl. tar upp frågor om ökat stöd till inackorderade elever. Sålunda yrkas
i motionen 1938 att inackorderingstillägget höjs till 195 kr. per månad
och att eleverna ges rätt till en hemresa per vecka inom egen gymnasieregion
samt två hemresor per månad utom egen gymnasieregion
eller högst 18 resor för ett läsår om nio månader. I motionen 1940
yrkas att inackorderingstillägget skall höjas till minst 250 kr. per månad
och att vid resväg över åttio mil eleverna skall ha rätt till tio fria hemresor
per läsår och att dessa resor skall få företas med flyg.

Med anledning av liknande motionsyrkanden uttalade sig riksdagen
redan år 1969 för att frågan om resebidrag till inackorderade elever borde
lösas. Vid 1973 års riksdag framhöll utskottet att riksdagen, så snart
resurserna medgav det, borde föreläggas förslag som gav inackorderade
elever möjligheter att i större utsträckning än som skedde besöka sina
hem under terminerna. Utskottet hemställde att riksdagen skulle ge

SfU 1975:14

Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört. Riksdagen biföll emellertid
en vid utskottets betänkande fogad reservation av center- och folkpartiledamötema
i utskottet, enligt vilken riksdagen snarast borde föreläggas
förslag till fri hemresa en gång i veckan för inackorderade elever
i de fall de gick i den egna g-regionens skola. I sin anslagsframställning
för budgetåret 1974/75 lade CSN fram förslag om hemreseersättning
för yngre studerande i gymnasieskolan m. fl. skolformer, att gälla fr. o. m.
budgetåret 1975/76. Departementschefen anförde i statsverkspropositionen
1974 att han ansåg att hemreseersättning borde utgå till inackorderade
elever men att kompletterande utredningsarbete borde göras
av CSN för att belysa olika alternativa utformningar inom den av
riksdagen angivna kostnadsramen.

Vid frågans behandling föregående år anförde utskottet att utskottet
fann det beklagligt att riksdagens beslut från 1973 inte kunnat effektueras
snabbare. Med hänsyn till vad som anförts i statsverkspropositionen
ansåg sig utskottet emellertid böra godta att hemreseersättning
skulle utgå först fr. o. m. budgetåret 1975/76.

Utskottet konstaterar att frågan om hemresor för inackorderade elever
nu är på väg mot en tillfredsställande lösning. Förslaget i propositionen
innebär i förhållande till riksdagens beslut 1973 den utvidgningen
att rätt till hemresor tillförsäkras alla inackorderade elever i stället för
endast dem som går i den egna g-regionens skola. Utskottet anser sig
böra godtaga det förslag till fria hemresor som förordas av regeringen
och som är avsett att tillämpas på försök. Medel bör därför beräknas
för ändamålet i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Utskottet
förordar emellertid att vid nästa riksmöte förslag framläggs sorn
ger ökade möjligheter till besök i föräldrahemmet. Utskottet förordar
även — i enlighet med yrkandet i motionen 1940 — att elever som har
en resväg överstigande 80 mil ges rätt till 10 hemresor per läsår och
att dessa får företas med flyg. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna 1938 och 1940 bör ges regeringen till känna.

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget.
Med beaktande av de förbättringar av stödet till inackorderade
elever som blir följden av att ersättning för hemresor i
fortsättningen kommer att utgå, bör höjningen begränsas till det i propositionen
föreslagna beloppet 170 kr. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionerna 1938 och 1940 i nämnda delar.

Yrkanden avseende fortsatt utredningsarbete

Utskottet har tidigare i sitt yttrande vid behandlingen av propositionens
förslag om ändringar i gällande studiestödssystem och motioner i
ämnet berört den nya utredning, som riksdagen i fjol begärde skulle till -

SfU 1975:14

sättas för att göra en allsidig och förutsättningslös utredning av det studiesociala
systemet. Med hänsyn till att SVUX förslag då ännu inte
förelåg och detta kunde komma att i hög grad påverka utformningen av
studiemedelssystemet i stort ansåg utskottet det vara för tidigt att ta
definitiv ställning till det kommande utredningsuppdraget. Utskottet uttalade
dock att man särskilt borde undersöka om och i vad mån förenklingar
i nuvarande system var möjliga att åstadkomma. Till de frågor
som enligt utskottets mening kunde bli aktuella att behandla hörde frågor
gällande studiemedlens maximibelopp och behovsprövningen mot
egen och makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen rörande det studiesociala
systemet kommer enligt vad utbildningsministern upplyst att tillsättas
inom kort.

I partimotioner från centerpartiet, moderata samlingspartiet och folkpartiet
framställs olika önskemål i anslutning till utredningens arbete.
Sålunda begär herr Fälldin m. fl. i motionen 1938 att utredningen skall
få i uppdrag att utarbeta ett enkelt studiestödssystem som är avpassat så
att det ger ett ekonomiskt tillfredsställande utfall för såväl ungdomssom
vuxenstuderande. Motionärerna framhåller i sammanhanget att
skillnaden mellan de ungdomsstuderande, som fullföljer sina studier i en
följd och de vuxenstuderande som efter några års arbete återupptar
sina studier i många fall inte är särskilt stor. Utredningen måste enligt
motionärerna beakta att det i båda kategorierna finns såväl många ensamstående
som många som har försörjningsplikt gentemot en familj.

I motionen 1939 av herr Helén m. fl. framhålls att flertalet vuxna i
fortsättningen kommer att vara hänvisade till att finansiera sina studier
med studiemedel enligt gällande studiestödssystem och att detta inte
är särskilt väl anpassat till de vuxenstuderandes behov. Motionärerna
begär därför att utredningen skall få i uppdrag att lägga fram förslag
om ett studiestödssystem som tillgodoser behoven hos både ungdomsoch
vuxenstuderande. Samtidigt framställs i motionen krav på att utredningen
skall lägga fram förenklade beräkningsregler för det särskilda
vuxenstudiestödet; motionärerna anser nämligen att det blir svårt för
den enskilde att beräkna hur stort det faktiska vuxenstudiestödet blir vid
längre studier och hur det fördelar sig mellan bidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel. Herr Bohman m. fl. begär i motionen 1937 att vad
i motionen anförts skall beaktas vid utfärdande av direktiven för utredningen.
Motionärerna — som yrkat avslag på propositionens förslag om
särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier (se ovan s. 40) — anför i
motionen att studiemedelssystemet bör reformeras så att det omfattar
alla kategorier i vuxen ålder. Utredningen bör bl. a. pröva huruvida indexlåneprincipen
för återbetalningen inom studiemedelssystemet helt
kan avskaffas och ersättas med ett statsgaranterat annuitetslånesystem
med en räntesats på 6—7 % med samma långa amorteringstid som inom

SfU 1975:14

studiemedelssystemet. Bidragsdelen bör beskattas och bli pensions- och
sjukpenninggrundande inkomst samt räknas upp.

I anslutning till de nämnda yrkandena om olika uppgifter för den
nya utredningen vill utskottet erinra om att yrkanden i motionerna
1214, 1938 och 1947 om uppdrag för utredningen i frågor om behovsprövningen
mot makes ekonomi inom studiemedelssystemet behandlats
av utskottet på s. 48 ff.

I sammanhanget behandlar utskottet yrkanden i motionerna 1201 och
1940, båda av herr Hermansson m. fl., om att en utredning skall tillsättas
med uppdrag att utreda frågan om införande av studielön.

I samband med att utskottet föregående år uttalade sig för en översyn
av det studiesociala systemet betonade utskottet angelägenheten av att
reglerna inom studiestödssystemet avsevärt förenklades. Framför allt
de senaste årens reformarbeten på det studiesociala området har gjort
reglerna så komplicerade, att de studerande i många fall torde ha avsevärda
svårigheter att överblicka systemets ekonomiska konsekvenser i de
enskilda fallen. Missuppfattningar bland de studerande i fråga om de
fördelar studiestödssystemet i olika hänseenden inrymmer, torde därigenom
ha uppstått trots den information om reglerna som stått till buds.
Utskottet måste tyvärr konstatera att de ändringar och tillägg i bestämmelserna
som blir följden av de nu föreslagna reformerna ytterligare
kommer att bidra till att göra innehållet i regelsystemet än mer svårtillgängligt
för den enskilde. En översyn av reglerna i syfte att förenkla
dessa blir i enlighet härmed en av huvuduppgifterna för den nya utredningen.
Utskottet vill härvidlag framhålla att detta syfte inte torde kunna
nås utan en betydande schablonisering av reglerna, något som med
nödvändighet står i viss motsättning till önskemålen om att för skilda
studerandegrupper åstadkomma så stor materiell rättvisa som möjligt.

Den studiesociala reformen har nu varit i kraft i tio år. Mot bakgrund
härav är det önsvärt att en utvärdering av reformens effekter kommer
till stånd, liksom en diskussion i vad mån syftet med reformen uppnåtts.
Översynen bör ske med utgångspunkt i en sådan utvärdering och
diskussion. Utredningens förslag bör utformas med beaktande av de förändringar
som skett på utbildningsområdet och samhället i övrigt under
det senaste decenniet.

Utskottet har med anledning av motionsyrkanden såväl tidigare år
som i andra avsnitt av detta yttrande uttalat sig för en översyn av olika
regelkomplex. Utredningen bör självfallet ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet.

Det bör vara en självklar uppgift för utredningen att göra en allsidig
och förutsättningslös översyn av hela det studiesociala systemet och att
vid utformningen av sina förslag pröva de skilda behov som finns hos
olika studerandegrupper. Med hänsyn härtill och till vad ovan sagts om
förenklingar av systemet påkallar de aktuella yrkandena i motionerna

SfU 1975:14

1937, 1938 och 1939 — yrkandena är allmänt hållna — inte någon riksdagens
åtgärd. Vad särskilt angår den i motionen 1937 aktualiserade frågan
om vilket system som skall gälla för återbetalning av studiestöd,
som inte utgår som bidrag, vill utskottet hänvisa till riksdagens tidigare
ställningstagande i frågan (se bl. a. SfU 1974: 19). Detta hindrar inte att
utredningen bör vara oförhindrad att ta upp även återbetalningssystemet
till förnyat övervägande. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen 1937 i aktuell del.

Motionsyrkanden om särskild utredning av frågan om studielön har
tidigare avslagits av riksdagen, som föregående år (SfU 1975: 19) ansåg,
att bl. a. denna fråga kunde prövas inom ramen för den nya utredningen.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna uppfattning och
avstyrker därför bifall till motionerna 1201 och 1940 i berörda delar.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp till behandling ett yrkande
i motionen 123 av herr Norrby m. fl. av innebörd att CSN skall få i uppdrag
att i samarbete med idrottsrörelsen utarbeta förslag till nödvändiga
jämkningar i de studiesociala förmånerna så att dessa bättre skall vara
anpassade efter elitidrottsmännens studiemässiga villkor.

Beträffande den begärda utredningen anförs i motionsskälen, såvitt
avser studiehjälpssidan, att studieförmånerna bör anpassas till den situation
en inackordering långt från hemorten innebär. Utskottet vill i anledning
härav framhålla att för elitidrottsmän såväl som för andra studerande
på gymnasiestadiet, vilka frivilligt eller på grund av att utbildningsmöjligheter
saknas på hemorten, studerar vid skola som ligger
långt från föräldrahemmet, de bestämmelser om hemreseersättning som
föreslås i propositionen och som utskottet tillstyrkt kommer att bli av
stort värde. Vidare anförs i motionsskälen att studiemedel bör utgå med
hänsyn tagen till den studietakt som är rimlig vid en kombination av studier
och elitidrott. I överensstämmelse med vad CSN uttalade i yttrande
över idrottsutredningens betänkande SOU 1969: 29 ”Idrott åt alla” har
utövare av elitidrott hittills haft möjlighet att åberopa idrottsutövandet
som skäl för att studierna bedrivs på halvtid. Härigenom har den studerande
kunnat få deltidsstudiemedel. Genom det av utskottet tillstyrkta
förslaget, att deltidsstuderande i fortsättningen inte skall behöva ange
skälen för att studierna inte bedrivs på heltid, bereds ökade möjligheter
för den idrottsutövare som ännu inte nått elitskiktet att samtidigt ägna
sig åt idrott och studier, något som dock förutsätter att han får hjälp
till sina levnadskostnader från annat håll. På grund av det anförda avstyrker
utskottet motionen 123.

Administrativa frågor m. m.

Frågor rörande fördelning av det särskilda studiestödet för vuxna för
studier på grundskolans och gymnasieskolans nivå samt timstudie- och
dagstudiestöden skall enligt propositionen handläggas av en för varje

SfU 1975:14

län inrättad särskild vuxenutbildningsnämnd. Nämnden skall även behandla
frågor rörande fördelning av medel för uppsökande verksamhet
på arbetsplatserna. Administrativt skall nämnderna vara knutna till CSN.
I nämnderna föreslås ingå nio ledamöter, varav fyra politiskt valda förtroendemän,
som bör vara förtrogna med utbildningsväsendet inom länet
och fem företrädare för fackliga organisationer. Av de senare skall
tre företräda fackliga organisationer med LO som huvudorganisation
och två organisationer med TCO som huvudorganisation. Landstingen
skall utse de politiskt valda förtroendemännen och regeringen de fackligt
valda representanterna, sedan de senare nominerats av berörda FCOdistrikt
och regionala TCO-kommittéer.

Frågor rörande särskilt vuxenstudiestöd för studier på högskolenivå
föreslås ankomma på studiemedelsnämnd inom vars verksamhetsområde
studierna skall bedrivas. Uppgiften att utanordna medel för särskilt
vuxenstudiestöd samt timstudie- och dagstudiestöd skall enligt propositionen
ankomma på försäkringskassorna.

I såväl motionen 1938 av herr Fälldin m. fl. som motionen 1939 av
herr Helén m. fl. yrkas att landstingen skall utse vuxenutbildningsnämnderna
i deras helhet. Nämnderna skulle härigenom ges en sammansättning
som speglade regionens befolkningssammansättning och utbildningsbehov.
Administrativt skulle enligt motionärerna härigenom den fördelen
vinnas att landstingen kunde lägga de uppgifter som ankommer på
vuxenutbildningsnämnd på en redan existerande landstingskommunal
nämnd. I motionen 1938 yrkas vidare att nämnderna skall fördela medel
för all uppsökande verksamhet.

Bakgrunden till propositionens förslag om en facklig representation i
vuxenutbildningsnämnderna är att det skall ankomma på de fackliga
organisationerna att bedriva den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna.
Såsom utbildningsutskottet anfört i yttrande till socialförsäkringsutskottet
är det naturligt att de fackliga organisationerna får stort
inflytande på handläggningen av ärenden som rör fördelning av medel
för uppsökande verksamhet, eftersom de fackliga organisationerna i betydande
utsträckning representerar de grupper för vilka den föreslagna
förbättrade vuxenutbildningen främst är avsedd.

Det synes också från organisationernas synpunkt vara väsentligt att de
ges möjligheter att samordna den uppsökande verksamheten med fördelningen
av studiestöden och att de därför ges inflytande även vid denna
fördelning. I sammanhanget vill socialförsäkringsutskottet erinra om den
avgörande roll de fackliga organisationerna tilldelats när det gäller arbetstagarnas
rätt till ledighet för studier. Från nämndernas synpunkt torde
det vara värdefullt att nämnderna kan tillgodogöra sig den kännedom
som den fackliga rörelsen har om arbetssituation och utbildningsbehov
för dem som skall komma i fråga för vuxenstudiestöden. Genom nämndernas
sammansättning har enligt utskottets mening skapats garantier för

SfU1975:14

att alla befolkningsgrupper inom regionen kan få sina önskemål beaktade.
Med det anförda och då utskottet även i övrigt delar den uppfattning
som kommer till uttryck i utbildningsutskottets yttrande biträder utskottet
propositionens förslag i denna del och avstyrker motionerna i
motsvarande delar.

Finansieringen

Kostnaderna för reformerna inom vuxenutbildningen har beräknats
till ca 112 milj. för budgetåret 1975/76. För att få medel härför föreslås
i propositionen att en särskild arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift,
skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1976 med 0,15 % av
samma avgiftsunderlag som används för beräkningen av avgiften till
sjukförsäkringen. Såväl kostnaderna för vuxenstudiestödet som för den
uppsökande verksamheten, viss del av stödet till studiecirkelverksamhet
och studieförbund och för administration föreslås bli finansierade genom
avgiften. De kostnader som inte täcks av vuxenutbildningsavgiften
beräknas bli täckta av skattemedel, ca 12 milj. kr., från de beskattade
vuxenstudiestöden.

Förslaget att finansiera reformerna genom en arbetsgivaravgift kritiseras
i motionen 1937 av herr Bohman m. fl. I motionen yrkas avslag på
förslaget om vuxenutbildningsavgift. Motionärerna menar att för de förslag
i propositionen, som de biträder i motionen, finansiellt utrymme bör
skapas på annat sätt.

Utbildningsutskottet anför i sitt yttrande att utskottet finner det väl
motiverat att de i propositionen föreslagna reformerna i vad gäller vidgad
vuxenundervisning finansieras genom en vuxenutbildningsavgift. Mot
bakgrund av att reformerna främst är avsedda för personer som tillhör
löntagarkollektivet har inte heller socialförsäkringsutskottet något att erinra
mot propositionens förslag. Utskottet avstyrker på grund av det
anförda bifall till motionen 1937 i motsvarande del.

Utskottet har tidigare (s. 44) avstyrkt bifall till yrkanden i motionerna
1938 och 1939 om en höjning av det antal vuxenstudiestöd för längre
eller kortare studier som föreslås i propositionen. Som en följd härav
kan utskottet inte heller biträda yrkanden i samma motioner om att
vuxenutbildningsavgiften bör användas enbart för att finansiera vuxenstudiestöden
och att härigenom utrymme skulle skapas för den i motionerna
föreslagna ökningen av antalet stöd. Utskottet, som i likhet
med utbildningsutskottet inte har någon erinran mot den föreslagna fördelningen
av de i propositionen beräknade inkomsterna, biträder sålunda
propositionens förslag om att vuxenutbildningsavgiften skall användas
även för andra ändamål inom vuxenutbildningen än för studiestöd.

Motionen 1940 av herr Hermansson m. fl. innehåller också ett yrkande
om att kostnaderna för de förslag som läggs fram i motionen skall täc -

SfU1975:14

kas genom en höjd arbetsgivaravgift. Då utskottet i det föregående avstyrkt
motionens förslag, såvitt motionen behandlas av utskottet, och
inte heller utbildningsutskottets ställningstaganden till motionen i övrigt
föranleder att avgiften behöver höjas, bör nu förevarande yrkande inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens
förslag om att vuxenutbildningsavgiften skall utgå med 0,15 %
av avgiftsunderlaget.

I propositionen 1975: 92 om sänkning av den statliga inkomstskatten
m. m. har föreslagits bl. a. att den nuvarande begränsningen av avgiftsunderlaget
för socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och till
sjukförsäkringen om 7,5 gånger basbeloppet skall slopas fr. o. m. den 1
januari 1976. Detta förslag, som utskottet i princip biträder, kommer att
behandlas i utskottets betänkande SfU 1975: 17.

Chefen för socialdepartementet har i nämnda proposition framhållit
att bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderlag för den vuxenutbildningsavgift
som föreslås i propositionen 1975: 23 bör överensstämma
med de regler som gäder i fråga om bl. a. socialförsäkringsavgifterna till
folkpensioneringen och sjukförsäkringen.

Utskottet delar denna uppfattning. Den i propositionen föreslagna begränsningen
av avgiftsunderlaget för vuxenutbildningsavgiften bör alltså
utgå. Detta föranleder ändring av 2 § i förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift.

Anslagsfrågor

Utskottet har inte något att erinra mot den av regeringen i budgetpropositionen
föreslagna medelsanvisningen under anslagen H 1. Centrala
studiestödsnämnden m. m., H 4. Ersättning till postverket och riksbanken
för deras bestyr med studiesocialt stöd, H 5. Bidrag till avlönande
av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskola m. m. och H 7. Ersättning
till vissa lärarkandidater.

Såvitt avser förslaget till medelsanvisning i nämnda proposition under
anslaget H 6. Bidrag till Hälso- och sjukvård för studerande finns skäl
att anföra följande.

Statsbidraget till de studerandes hälso- och sjukvård utgår till vederbörande
kårortsnämnd och är avsett främst för kostnader för vissa arbetsledande
och administrativa funktioner, kostnader för kuratorer och
sjuksköterskor samt vissa sjukvårdsomkostnader i samband med verksamheten.
Bidraget utgår f. n. med 15 kr. per studerande och år intill ett
antal av 10 000 studerande och med 10 kr. för varje ytterligare studerande.

I propositionen föreslås att bidrag skall utgå med 16 kr. resp. oförändrat
10 kr. Förslaget beräknas medföra en ökning av det totala medelsbehovet
med 190 000 kr.

I motionen 1975: 1217 av herr Nyhage framställs ett yrkande av inne -

SfU 1975:14

håll att, i enlighet med socialstyrelsens förslag, även bidraget per studerande
vid ett antal överstigande 10 000 skall räknas upp, nämligen
med 1 kr. till 11 kr. per studerande.

Utskottet som i sammanhanget erinrar om det förslag som nyligen
framlagts rörande den framtida studerandehälsovården (SOU 1975: 7)
ansluter sig till den bedömning som innefattas i propositionens förslag.
Detta innebär att utskottet avstyrker motionen. Regeringens förslag om
medelsanvisning tillstyrks.

Utskottets ställningstagande i föregående avsnitt innebär att medel
skall tillföras vissa anslag genom en särskild vuxenutbildningsavgift och
genom skattemedel som inflyter genom att vuxenstudiestöden beskattas.
Av dessa anslag behandlar socialförsäkringsutskottet dem under H 2.
Studiebidrag m. m., H 8. Bidrag till administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m. samt IV 5. Studiemedelsfonden. Med hänvisning
till vad utskottet anfört i nämnda avsnitt och då utskottet inte
heller i övrigt har något att erinra mot förslagen till medelsanvisning
tillstyrker utskottet de förslag som regeringen i dessa avseenden lagt fram
i propositionen 1975: 23.

Utöver vad utskottet i det föregående anfört har förslagen i propositionen
inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottets hemställan
Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid längre
studier avslår motionen 1975: 1937 i motsvarande del;

2. beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet
vid längre studier avslår motionerna 1975: 1938
och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

3. beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla särskilt
vuxenstudiestöd vid längre studier avslår motionen 1975: 1939
i motsvarande del;

4. beträffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd
vid längre studier avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande
del;

5. beträffande storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd
avslår motionerna 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975:
1940, samtliga i motsvarande del;

6. beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timstudieoch
dagstudiestöd avslår motionerna 1975: 1938 och 1975:
1939, båda i motsvarande del;

7. beträffande kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöd
avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del;

8. beträffande studiemedlens storlek avslår motionerna 1975: 1201
och 1975: 1214, båda i motsvarande del;

SfU 1975:14

9. beträffande uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget
inom studiemedelssystemet avslår motionerna 1975:
1201, 1975: 1214 och 1975: 1937, samtliga i motsvarande del;

10. beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet
avslår motionen 1975: 1201 i motsvarande del;

11. beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och
extra studiemedel avslår motionerna 1975: 1201 och 1975:
1940, båda i motsvarande del;

12. beträffande utbetalning av studiemedel avslår motionen 1975:
1946;

13. beträffande nedre åldersgräns för rätt till studiemedel avslår
motionen 1975: 1938 i motsvarande del;

14. beträffande sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet
avslår motionen 1975: 1944 i motsvarande del;

15. beträffande behovsprövning mot egen inkomst vid studiemedelstilldelningen
avslår motionerna 1975: 1214, 1975: 1937 och
1975: 1938, samtliga i motsvarande del;

16. beträffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet
vid studiemedelstilldelningen avslår motionerna
1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939 och 1975:
1940, samtliga i motsvarande del, samt motionen 1975: 1947;

17. beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen avslår
motionen 1975: 1944 i motsvarande del;

18. beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldeh
ningen avslår motionerna 1975: 1937 och 1975: 1944, båda i
motsvarande del;

19. beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel
avslår motionerna 1975: 1214 och 1975: 1937, båda i motsvarande
del;

20. beträffande förlängning av tiden för återbetalning av studiemedel
avslår motionen 1975: 1937 i motsvarande del;

21. beträffande storleken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat
tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen
för inkomstprövat tillägg avslår motionen 1975: 1940
i motsvarande del;

22. beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för
inkomstprövat tillägg avslår motionen 1975: 1944 i motsvarande
del;

23. beträffande tiden för studiehjälp avslår motionen 1975: 1945;

24. beträffande inackorderingstilläggets storlek avslår motionerna
1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

25. beträffande hemreseersättning till inackorderade elever med
anledning av motionerna 1975: 1938 och 1975: 1940, båda i
motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört; -

SfU 1975:14

26. med bifall till propositionen 1975: 23 och med avslag på motionerna
1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del,
antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 7 §
lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349);

27. beträffande förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med
bifall till propositionen 1975: 23 och motionen 1975: 1201, såvitt
avser rätt till studiebidrag inom studiemedelssystemet vid
studier på gymnasial nivå, samt med anledning av motionen
1975: 1214, såvitt avser fribeloppet vid behovsprövning mot
makes inkomst vid studiemedelstilldelningen, antar vid propositionen
1975: 23 fogat förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349), i den del det inte behandlats under
punkten 26 ovan;

28. antar vid propositionen 1975:23 fogat förslag till lag om
extra studiemedel för andra halvåret 1975;

29. beträffande direktiv till den nya studiesociala utredningen avslår
motionerna 1975: 1937, 1975: 1938 och 1975: 1939, samtliga
i motsvarande del;

30. beträffande utredning om studielön avslår motionerna 1975:
1201 och 1975: 1940, båda i motsvarande del;

31. beträffande utredning om studiesociala förmåner till elitidrottsmän
avslår motionen 1975: 123;

32. beträffande särskilda vuxenutbildningsnämnder

a. med avslag på motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939, båda
i motsvarande del, godkänner vad i propositionen 1975: 23
anförts om inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder,

b. med avslag på motionen 1975: 1938 i motsvarande del godkänner
vad i propositionen anförts om nämndernas uppgifter;

33. beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av
avgifterna på olika ändamål med anledning av regeringens
förslag i propositionen 1975: 23 och med avslag på motionerna
1975:1937, 1975:1938, 1975:1939 och 1975: 1940, samtliga
i motsvarande del,

dels antar vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om
vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag
2 §

Arbetsgivare erlägger

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till den del av arbetstagares
lön eller ersättning sorn
för år räknat överstiger sju och en

Utskottets förslag
2 §

utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagare,
vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare bortses

SfU 1975:14

Regeringens förslag
halv gånger det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring.

Hänsyn tages ej heller till arbetstagare,
vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare
bortses vid beräkningen från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen (1954:

243) om yrkesskadeförsäkring, om
ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten lagen om allmän
försäkring föreligger.

Avgift erlägges vid inkomsttaxeringen.

dels godkänner vad som föreslagits i propositionen 1975: 23 i
fråga om fördelning av vuxenutbildningsavgifterna på olika
ändamål för vuxenutbildning;

34. beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet avslår
motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 i motsvarande delar;

35. godkänner vad som föreslagits i propositionen 1975: 23 i fråga
om finansiering av vissa reformer under andra halvåret
1975;

36. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 13 454 000 kr.;

37. till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 557 000 000 kr.;

38. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 300 000 kr.;

39. till Ersättning till postverket och riksbanken för deras bestyr
med studiesocialt stöd för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 2 077 000 kr.;

40. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid
gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 505 000 kr.;

41. med bifall till propositionen 1975: 1 och med avslag på motionen
1975: 1217 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 750 000 kr.;

42. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 21 600 000 kr.;

43. till Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av
1 000 kr.;

5 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

Utskottets förslag
vid beräkningen från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt försäkrad
enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,
om ej fall som
avses i 3 kap. 2 § andra stycket
sista punkten lagen om allmän
försäkring föreligger.

Kartong: S. 65, råd 31 Står: postbanken Rättat till: postverket

SfU 1975:14

44. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på kapitalbudgeten
under statens utlåningsfonder anvisar ett investeringsanslag
av 510 000 000 kr.

Stockholm den 24 april 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c),
fru Håvik (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström
(s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Nilsson i Norrköping
(s), fröken Rogestam (c), herrar Jonsson i Mora (fp) och Hagberg
i Borlänge (vpk).

Reservationer

beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier

1. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med
”Utskottet kan” och slutar på s. 40 med ”längre studier.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att stödet till längre studier
inte ges en utformning som i hög grad avviker från vad som gäller
inom studiemedelssystemet. Såsom framhålls i motionen 1937 av herr
Bohman m. fl. är gränsdragningen mellan ungdomsstuderande och
vuxenstuderande konstlad. Införandet av ett stöd som jämfört med studiemedel
visserligen är kvalitativt överlägset men kvantitativt starkt begränsat
skulle te sig mycket stötande för alla dem som inte kommer i
åtnjutande därav utan måste hålla sig till de betydligt oförmånligare
studiemedlen. Det i propositionen föreslagna studiestödet för vuxna för
längre studier motsvarar nämligen mellan fem och tio gånger mer än
man kan få i studiemedel. Under första halvåret 1976 beräknas i propositionen
det nya vuxenstudiestödet för längre studier ge utrymme för ca
7 000 ”halvårsplatser” till en bidragskostnad av ca 46 milj. kr. Samtidigt
måste de ca 16 gånger så många studerande som uppbär studiebidrag
inom studiemedelssystemet dela på högst ca 110 milj. kr. under
samma halvår. Det sannolikt relativt godtyckliga urvalsförfarande som
kan befaras med hänsyn till de snäva ekonomiska ramarna och till

SfU 1975:14

vuxenutbildningsnämndernas sammansättning accentuerar ytterligare
hur orättvisa skillnaderna i vuxenstudiestöd och studiemedel skulle te
sig för dem som är hänvisade till de senare.

Förra året hemställde riksdagen om en allsidig och förutsättningslös
utredning av det studiesociala systemet. Departementschefen har i propositionen
23 uttalat att han nu avser föreslå regeringen att tillkalla denna
utredning. Mot den bakgrunden och med stöd av det ovan anförda
delar utskottet den i motionen 1937 framförda meningen att det är
olämpligt att — vid sidan av nu existerande stödformer studiemedel
och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning — införa ett nytt
studiesystem för vuxna som bedriver längre studier. Enligt utskottets
mening bör de vuxenstuderande tills vidare uppbära studiemedel i avvaktan
på den nämnda utredningen. Utskottet förordar i det följande
åtskilliga interimistiska förbättringar av studiemedelssystemet redan från
och med nästa år. Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga
höstens riksmöte ett nytt förslag där studiestödet för vuxna för längre
studier inordnas i studiemedelssystemet fr. o. m. 1976. I vad gäller stödet
för hösten 1975 till studerande vid YTH bör emellertid i avvaktan
på ett sådant förslag propositionen kunna tillämpas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovet av särskilt vuxenstudiestöd vid
längre studier med anledning av motionen 1975: 1937 i motsvarande
del hos regeringen begär nytt förslag till höstens
riksmöte om särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier, inordnat
i studiemedelssystemet.

beträffande storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet
vid längre studier

2. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med
”Förslaget i” och slutar på s. 41 med ”motsvarande del.” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i motionen 1938 baserar sig på SVUX förslag till särskilt
vuxenstudiestöd vid längre studier och innebär en närmare anknytning
till det vanliga studiemedelssystemet än propositionens förslag. Det särskilda
vuxenstudiestödet kommer enligt motionsförslaget sålunda att
bli 50 procent större än de nuvarande studiemedlen med höjningen
helt lagd på bidragsdelen.

Utskottet ansluter sig till den i motionen uttalade uppfattningen att
det i nuläget är riktigare att utgå från det grundligt utarbetade och
remissbehandlade förslag som SVUX framlagt än den oprövade kon -

SfU1975:14

struktion sorn föreslås i propositionen. De invändningar sorn rests mot
SVUX förslag under remissbehandlingen har huvudsakligen gällt att
kvalifikationstiden varit för lång och att vård av eget barn eller annan
inte tillräckligt beaktats. Önskemål om ändringar i dessa hänseenden
tillgodoses genom motionsförslaget.

Utskottet ansluter sig på grund av det anförda i princip till motionärernas
förslag. Detta innebär samtidigt att utskottet inte kan förorda
att stödet i sin helhet skall utgå som bidrag. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del. Utskottet förutsätter
att förslag till författningsändringar föreläggs riksdagen under innevarande
år.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av bidragsdelen inom det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier med anledning
av motionen 1975: 1938 och med avslag på motionen 1975:
1940, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med
”Förslaget i” och slutar på s. 41 med ”motsvarande del.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att en generell studielön, framför allt för de grupper
som åsyftas med reformen, borde ha genomförts redan nu. Den betydelse
det föreslagna studiestödet kommer att få är betydligt övervärderat.
På grund av den stora återbetalningspliktiga delen kommer stödet
inte att få de förutsatta effekterna. Stödet är visserligen bättre än det som
ges inom det nuvarande studiemedelssystemet, men skillnaden är ändock
inte så stor att den kommer att upplevas som särskilt förmånlig
för personer som hunnit skaffa sig stora fasta utgifter. Enligt utskottets
mening är det nödvändigt att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som
bidrag och, med utgångspunkt i en årslön av 35 000 kr., uppgår till
2 920 kr. per månad. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1940 i berörd
del och avstyrker motionen 1938 i motsvarande del. Utskottet
förutsätter att förslag till författningsändringar föreläggs riksdagen under
innevarande år.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av bidragsdelen inom det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier med anledning
av motionen 1975: 1940 och med avslag på motionen 1975:
1938, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

SfU 1975:14

beträffande åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd vid
längre studier

4. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med
”Med beaktande” och slutar med ”motsvarande del.” bort ha följande
lydelse:

Behovet av vidareutbildning torde för dem som fyllt 45 år vara särskilt
framträdande eftersom den obligatoriska skola, som fanns när de
var barn, endast omfattade 6 årsklasser. Med hänsyn till den betydande
konkurrens som kommer att finnas om stödet och till att arbetslivserfarenhet
för längre tid än 10 år inte kommer att innebära någon särskild
merit vid tilldelningen torde de undantagsbestämmelser som förordas
i propositionen för personer över 45 år komma att få ringa betydelse
i praktiken. Utskottet förordar därför att åldersgränsen för rätt till
särskilt vuxenstudiestöd höjs till 60 år. Förslag till författningsändring
bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen beträffande åldersgränsen för rätt till särskilt vuxenstudiestöd
vid längre studier med anledning av motionen
1975: 1940 i motsvarande del ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

beträffande storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd

5. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp), vilka beträffande värdesäkring av stöden anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med
”De föreslagna” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse: De

föreslagna beloppen för tim- och dagstudiestöd är enligt utskottets
mening avvägda så att de ger en skälig kompensation för inkomstbortfall
och omkostnader i samband med studierna. Inte minst administrativa
skäl talar för att intematbidraget bör utgå med ett generellt belopp
lika för alla. Utskottet anser emellertid att stödbeloppen på samma sätt
som är förhållandet med studiemedlen inom studiestödssystemet bör
fortlöpande vara anpassade efter penningvärdeförsämringen och anknytas
till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Utskottet biträder
på grund av det anförda motionerna 1938 och 1939 i berörda
delar. Härigenom tillgodoses i huvudsaklig del även kravet på en indexreglering
i motionen 1940. I övrigt avstyrks denna motion i nu aktuella
delar.

SfU 1975:14

Författningsförslag av den innebörd utskottet förordat bör föreläggas
riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande storleken av timstudie- och dagstudiestöd
avslår motionen 1975: 1940 i motsvarande del,

b. att riksdagen beträffande värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd
med anledning av motionerna 1975: 1938, 1975:
1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

6. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med
”De föreslagna” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse: Om

timstudie- och dagstudiestöden skall kunna ge ekonomisk lättnad
och kunna ge studiestimulans till ekonomiskt svaga och i studiehänseende
eftersatta grupper måste stödens storlek och utformning väsentligt
förbättras.

Utskottet finner det principiellt riktigt ätt stödens storlek, som ett minimum,
följer industriarbetarlöneindex. Genom att bidragen görs värdebeständiga
skapas en viss ekonomisk garanti för de studerande samtidigt
som ständiga omprövningar av stödens storlek inte behöver ske.

Beträffande storleken på internat- och resebidragen anser utskottet att
dessa bör utformas så att full kostnadstäckning kan åstadkommas.

Utskottet biträder med det anförda motionen 1940 i motsvarande delar.
Härigenom tillgodoses även yrkandena om värdesäkring i motionerna
1938 och 1939 till viss del. Förslag till författningsändring bör föreläggas
riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen beträffande storlek och värdesäkring av timstudieoch
dagstudiestöd med anledning av motionerna 1975: 1938,
1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande del, ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla timstudie- och dagstudiestöd 7.

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”1
enlighet” och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

SfU 1975:14

Förslaget i propositionen om att timstudie- och dagstudiestöden, utom
såvitt avser internatbidragen, endast skall utgå till arbetstagare innebär
att t. ex. hemarbetande, småföretagare, lantbrukare och fiskare kommer
att vara uteslutna från rätten till dessa stödformer. En sådan begränsning
är svår att förstå, då det finns många korttidsutbildade även inom
dessa grupper, som bör ges ökade möjligheter att ta del av samhällets
utbildningssatsningar. Även i de fall ett direkt inkomstbortfall ej föreligger
är ett ekonomiskt bidrag nödvändigt för att dessa grupper skall
kunna delta i studieverksamhet utan att åsamkas stora kostnader för
barntillsyn, vikarie eller dylikt. Utskottet biträder därför yrkandena i
aktuell del i motionerna 1938 och 1939. Förslag till författningsändringar
bör föreläggas riksdagen under innevarande år.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande behörighet för vissa grupper att erhålla
timstudie- och dagstudiestöd med anledning av motionerna
1975: 1938 och 1975: 1939, båda i motsvarande del,
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöden

8. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 42 med
”Då det” och slutar på s. 43 med ”aktuell del.” bort ha följande lydelse:
Att kvotera timstudie- och dagstudiestöden i kollektivt och enskilt
sökande anser utskottet vara olyckligt, eftersom en sådan kvotering lätt
kan leda till att vissa grupper blir diskriminerade. Utskottet avstyrker
således kvoteringen av kollektivt och enskilt sökande av studiestöd och
bifaller motionen 1940 i motsvarande del. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen beträffande kvotering av sökandena till timstudieoch
dagstudiestöden med bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande
del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande studiemedlens storlek

9. av herrar Jonsson i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge (vpk), vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med
”Motionsyrkanden om” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande
lydelse:

Maximibeloppet för studiemedel har utgjort samma andel av bas -

SfU 1975:14

beloppet alltsedan den studiesociala reformen år 1964. Det torde inte
kunna bestridas att de studerande, trots indexregleringen, fått vidkännas
en betydande standardförsämring framför allt under senare år.
Priserna på de tunga posterna i de studerandes konsumtion, mat och
bostad, torde ha ökat inte oväsentligt snabbare än studiemedlen. Enligt
utskottets mening är det otillfredsställande att de studerande skall
vara hänvisade uteslutande till sådana förbättringar av sina ekonomiska
förhållanden som följer av förändringar i den allmänna prisnivån. Utskottet
anser sig därför böra biträda yrkandena i motionerna 1201 och
1214 om en höjning av studiemedlen till 150 % av basbeloppet per
läsår om 9 månader. Utskottet förutsätter att förslag av denna innebörd
föreläggs riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

att riksdagen beträffande studiemedlens storlek med anledning
av motionerna 1975: 1201 och 1975: 1214, båda i motsvarande
del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande uppräkning och värdesäkring in. m. av studiebidraget inom
studiemedelssystemet

10. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m), Jonsson i Mora (fp) och
Hagberg i Borlänge (vpk), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med
”Med hänsyn” och slutar med ”aktuella delar.” bort ha följande lydelse:

När studiebidraget infördes motsvarade det 25 % av då utgående
studiemedel. Genom de snabba basbeloppsförändringarna framför allt
under senare år har studiebidragsdelen av studiemedlen blivit allt mindre
med en därav följande ökad skuldsättning för de studerande. I samband
med den studiesociala reformen år 1964 framhöll vederbörande
departementschef att bl. a. intresset av en socialt rättvis rekrytering
talade för att det fanns ett inslag av bidrag eller stipendium i studiemedelssystemet.
Mot bakgrund av detta uttalande förefaller det utskottet
anmärkningsvärt att man under hela den tid studiemedelsreformen
varit i kraft inte försökt att ens tillnärmelsevis bibehålla den ursprungliga
relationen mellan bidrag och lån i systemet. Studiebidragsdelen
motsvarar f. n. knappt 16 % av studiemedelsbeloppet, vilket enligt utskottets
mening är ett alltför lågt belopp för att hålla de studerandes
skuldsättning på en rimlig nivå. Utskottet vill särskilt erinra om att
vid remissbehandlingen av SVUX och även tidigare studiemedelsutredningens
förslag flera remissinstanser gett uttryck åt den uppfattningen
att studiebidragsdelen borde uppräknas och värdesäkras. Med
det anförda anser utskottet sig böra biträda yrkandena om en uppräkning
av studiebidragsdelen till 25 % av studiemedlen och om en värdesäkring
av bidraget på denna nivå. I samband med en sådan uppräk -

SfU 1975:14

ning bör tidigare studiemedelstagare, sorn inte erhållit studiebidrag motsvarande
25 % av studiemedelsbeloppet, erhålla kompensation genom
en avskrivning på studieskulden. Denna avskrivning bör vara av sådan
omfattning att den i förening med uppburet bidrag motsvarar 25 % av
uppburna studiemedel. Utskottet förutsätter att författningsändringar
av nu angiven innebörd kommer att föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen beträffande uppräkning och värdesäkring m. m. av
studiebidraget inom studiemedelssystemet med anledning av
motionerna 1975: 1201, 1975: 1214 och 1975: 1937, samtliga i
motsvarande del, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande en plan för höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet 11.

av herr Hagberg i Borlänge (vpk), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 46 som börjar med
”Vad sålunda” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

1 reservationen 10 har förordats en uppräkning av studiebidragsdelen
till 25 % av studiemedlens totalbelopp. Denna uppräkning bör endast
vara det första steget på väg mot studielön. I enlighet med vad som
föreslås i motionen 1201 bör en plan utarbetas för en etappvis ytterligare
höjning av bidragsdelen. Planen bör tillämpas i avvaktan på resultatet
av den i reservationen 29 förordade utredningen om studielön.
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för höjning av studiebidraget
inom studiemedelssystemet med anledning av motionen 1975:
1201 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra
studiemedel

12. av herr Hagberg i Borlänge (vpk), som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 46 med
”Riksdagen har” och slutar på s. 47 med ”viss studerandegrupp” bort
ha följande lydelse:

Ett stort studiehinder för den vuxne, som hunnit bilda familj och fått
underhållsskyldighet mot barn, är försörjningen. Studieskulderna stiger
mycket kraftigt för denna grupp, vilket försvårar fortsatt utbildning. Ur
studiesocial synpunkt och även ur jämlikhetssynpunkt anser utskottet
det därför befogat att återbetalningsskyldigheten slopas för barntilläggen

SfU 1975:14

och de extra studiemedlen vid dubbel bosättning. Riksdagen bör föreläggas
förslag till erforderlig författningsändring redan i höst.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

att riksdagen beträffande återbetalningsskyldighet i fråga om
barntillägg och extra studiemedel med anledning av motionerna
1975: 1201 och 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

beträffande utbetalning av studiemedel

13. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med
”Med hänsyn” och slutar med ”denna motion.” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening skulle en uppdelning av studiemedlen på flera
utbetalningstillfällen skapa bättre förutsättningar för en god ekonomisk
planering. Väsentligt är också att ett mindre belopp än det nuvarande
utbetalningsbeloppet, i regel 6 652 kr. per kalenderhalvår, skulle
minska frestelsen till det missbruk av studiemedlen som i flera fall förekommer
på grund av lättheten att få studiemedel vid första ansökningstillfället.
Utskottet biträder därför yrkandet i motionen 1946 och förutsätter
att förslag om en ökning av antalet utbetalningstillfällen för studiemedel
föreläggs riksdagen redan innevarande år.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

att riksdagen beträffande utbetalning av studiemedel med bifall
till motionen 1975: 1946 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

beträffande sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet

14. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c), vilka anser

dels att det avsnitt av Utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”På
grund” och slutar med ”i motionen.” bort ha följande lydelse:

Begränsningen av den tid under vilken en studerande äger rätt att
uppbära studiemedel innebär för många deltidsstuderande minskade möjligheter
att utnyttja studiemedlen under lika lång studietid som heltidsstuderande.
En begränsning av det slag som föreslagits av SVUX, innebärande
en maximering till en sammanlagd återbetalningsskyldighet av
10 basbelopp oavsett tidsperiod, är därför enligt utskottets mening att
föredra. Riksdagen bör föreläggas förslag till en sådan författningsändring
redan i höst.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande sättet för begränsning av det totala

SfU 1975:14

studiemedelsbeloppet med anledning av motionen 1975:1944
i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande behovsprövningen mot egen inkomst vid studiemedelstilldelningen 15.

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson
i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken
Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med
”Även konstruktionen” och slutar med ”under utredningsarbetet” bort
ha följande lydelse:

Reglerna om behovsprövning mot egen inkomst har inte genomgått
några mer betydelsefulla ändringar sedan 1964 då nu gällande studiemedelssystem
infördes. Studiemedelsutredningen föreslog i sitt betänkande
Teknisk översyn av studiemedelssystemet (SOU 1973: 17) att
fribeloppsgränsen vid behovsprövning mot egen inkomst skulle höjas till
55 % av basbeloppet per kalenderhalvår och att reduceringsfaktorn
skulle utgöra hälften av den inkomstdel som översteg fribeloppet. Vid
remissbehandlingen av detta förslag framförde åtskilliga remissinstanser,
däribland CSN och skolöverstyrelsen, önskemål om en höjning av
fribeloppsgränsen till 60 % av basbeloppet per termin.

I propositionen 1974: 14 tog departementschefen inte ställning till
frågan om ändrade fribeloppsgränser och reduceringsfaktorer utan hänvisade
till att ett ställningstagande borde anstå till dess att SVUX lagt
fram sitt förslag. Även detta förslag innebär lättnader i beloppsprövningsreglerna.
Mot bakgrund härav finner utskottet det anmärkningsvärt
att departementschefen inte lagt fram något förslag om ändring
av reglerna för behovsprövning mot egen inkomst.

Utskottet anser att det av SVUX framlagda förslaget har många förtjänster.
Det är enkelt och lättfattligt för den enskilde. Det har också
vunnit ett positivt bemötande under remissbehandlingen. Att i nuläget
på just denna punkt anta SVUX förslag skulle dock medföra att systemet
kompliceras ytterligare.

Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandena i motionerna 1214
och 1937 om att fribeloppsgränsen vid prövningen mot egen inkomst
bör höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår ävensom yrkandet
i motionen 1937 om att inkomster över detta belopp endast skall
reducera studiemedlen med hälften i stället för vad som nu gäller två
tredjedelar. Utskottet förutsätter att förslag till författningsändring föreläggs
riksdagen innevarande år.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovsprövningen mot egen inkomst
vid studiemedelstilldelningen med bifall till motionen 1975:

SfU 1975:14

1937 i motsvarande del och med anledning av motionerna
1975: 1214 och 1975: 1938, båda i motsvarande del, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

beträffande behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet vid
studiemedelstilldelningen

16. av herrar Ringaby (m), Fridolfsson (m) och Jonsson i Mora (fp),
vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”inom skattelagstiftningen.” och det
avsnitt på samma sida som börjar med ”Förslaget i” och slutar på s. 50
med ”biträda motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

Under senare år har i den studiesociala debatten behovsprövningsreglerna
mot makes ekonomi allt häftigare kritiserats. Tanken att rätten
till studiemedel skall vara oberoende av makes inkomst- och förmögenhetsförhållanden
grundas på principen att alla, oavsett kön, samlevnadsform
och ekonomisk standard, skall betraktas som ekonomiskt självständiga
individer så långt det kan anses rimligt med hänsyn till samhällsutvecklingen
i övrigt. Den i propositionen förordade höjningen av den
gräns där makes inkomst påverkar studiemedelstilldelningen ligger i
linje härmed. Utskottet anser emellertid att denna höjning inte är tillräcklig
och att makeprövningen i enlighet med yrkandena i motionerna
1937 och 1939 helt bör slopas. Riksdagen bör föreläggas författningsförslag
av denna innebörd senare innevarande år. Med det anförda tillgodoses
även yrkandena i motsvarande del i motionerna 1214, 1938,
1940 och 1947.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes inkomst
och förmögenhet med anledning av motionerna 1975: 1214,
1975: 1937, 1975: 1938, 1975: 1939, 1975: 1940, samtliga i
motsvarande del, och motionen 1975: 1947 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

17. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som beträffande behovsprövningen
mot makes inkomst anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 49 med
”Utskottet har” och slutar med ”inom skattelagstiftningen.” och det avsnitt
på samma sida som börjar med ”Förslaget i” och slutar på s. 50
med ”biträda motionsyrkandet.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas mening att prövningen mot makes inkomst
bör slopas vid tilldelningen av studiemedel. Bedömningen av möjligheten
att erhålla studiemedel måste utgå från den enskilde individens
önskan och möjlighet att bedriva studier och bör vara helt oberoende

SfU 1975:14

av makes eller makas benägenhet att ekonomiskt medverka härtill. Utskottet
biträder därför yrkandet i motionen 1940 såvitt här är i fråga.
Förslag till författningsändring bör föreläggas riksdagen innevarande år.

Det anförda innebär att yrkandena i motionerna 1214, 1937, 1938,
1939 i aktuella delar och yrkandet i motionen 1947 i huvudsak tillgodoses.
I övrigt avstyrker utskottet bifall till motionerna såvitt nu är i fråga.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes inkomst
med anledning av motionerna 1975: 1214, 1975: 1937,
1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande
del, och motionen 1975: 1947 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört;

b. att riksdagen beträffande behovsprövningen mot makes förmögenhet
avslår motionerna 1975: 1214, 1975: 1937, 1975: 1938,
1975: 1939, samtliga i motsvarande del.

beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen

18. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och fröken Rogestam (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med
”Utskottet anser” och slutar med ”berörd del.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening saknas anledning att vid bestämmande av
det inkomstunderlag som skall gälla vid studiemedelstilldelning göra en
skillnad mellan det statskommunala och det statliga bostadstillägget. Det
förhållandet att det statliga bostadstillägget räknas som inkomst vid behovsprövningen
medför att åtskilliga barnfamiljer f. n. erhåller reducerade
studiemedel. Detta kan enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande.
Någon större skillnad mellan de båda formerna av tilllägg
föreligger inte och man bör därför bortse från båda när man bedömer
om rätt till studiemedel skall anses föreligga eller ej. Utskottet
förutsätter att riksdagen senare i år föreläggs förslag till författningsändring
av innebörd att statligt bostadstillägg inte betraktas som inkomst
vid studiemedelstilldelningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

att riksdagen beträffande inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen
med anledning av motionen 1975: 1944 i motsvarande
del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

19. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson
i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken
Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser:

SfU 1975:14

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med
”Utskottet som” och slutar med ”dessa delar.” bort ha följande lydelse:

Vid behovsprövning mot egen och makes förmögenhet görs en skillnad
mellan förmögenhet vid studiemedelstilldelning och förmögenhet
vid återbetalning av studiemedel. I förra fallet får nämligen återbetalningspliktiga
studiemedel inte avräknas som skuld från förmögenheten.
Med skattepliktig förmögenhet förstås enligt 2 § förmögenhetsskatteförordningen
kapitalvärdet av den skattskyldiges tillgångar i den mån
samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder. Enligt utskottets
mening skiljer sig studiemedlen inte så väsentligt från andra förpliktelser
som frånräknas förmögenheten som skuld att anledning till
särbehandling finns vid studiemedelstilldelningen. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionerna 1937 och 1944, båda i motsvarande del.
Förslag till erforderlig författningsändring bör föreläggas riksdagen
senare i år.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

att riksdagen beträffande förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen
med anledning av motionerna 1975: 1937 och
1975: 1944, båda i motsvarande del, ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

beträffande avgiftsunderlagét vid återbetalning av studiemedel och förlängning
av tiden härför

20. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med
”Väsentliga lättnader” och slutar med ”aktuella delar.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. nr 16) tillstyrkt bifall till i motionerna
1937 och 1939 framförda yrkanden av innebörd att man vid behovsprövning
i samband med studiemedelstilldelning skall bortse från
makes ekonomi. Enligt utskottets mening bör i förevarande hänseende
samma regler gälla vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel.
Avgiftsunderlaget bör alltså i enlighet med vad som yrkas i motionen
1937 fastställas oberoende av makes inkomst och förmögenhet. Härigenom
tillgodoses yrkandet i motionen 1214 i motsvarande del.

Som skäl mot att frikoppla återbetalningsskyldigheten från makes
ekonomi har ibland anförts att marginaleffekterna för en make som tidigare
varit hemma och vårdat barn skulle bli alltför stora vid dennes
inträde på arbetsmarknaden. Utvecklingen visar emellertid att förvärvsbenägenheten
hos högutbildade är i ständigt stigande. Samtidigt
har fribcloppet höjts. Detta innebär i praktiken att återbetalningen vid
inkomster av begränsad omfattning blir relativt låg. Detta får i sin tur
naturligtvis till följd att studieskulden inte avtar i beräknad takt. Make

SfU 1975:14

som varit hemmavarande för vård av barn som fyllt högst tio år —
eller för vård av anhörig som på grund av handikapp, ålder eller sjukdom
varit i behov av omvårdnad — bör därför ges rätt att förlänga
återbetalningstiden med motsvarande tid, dock längst till 60 års ålder.
En sådan garantiregel skulle syfta till att hålla den årliga avgiften på
rimlig nivå. Utskottet biträder därför motionen 1937 i motsvarande del.

Förslag till författningsändringar bör föreläggas riksdagen under
innevarande år.

dels att utskottet bort hemställa

under 19

att riksdagen beträffande avgiftsunderlaget vid återbetalning av
studiemedel med anledning av motionerna 1975:1214 och
1975: 1937 båda i motsvarande del ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

under 20

att riksdagen beträffande förlängning av tiden för återbetalning
av studiemedel med anledning av motionen 1975:1937 i motsvarande
del ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

beträffande storleken av inkomst prövat tillägg och av behovsprövat tilllägg,
inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat
tillägg

21. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 52 med
”Förslaget i” och slutar pä s. 53 med ”i fråga.” bort ha följande lydelse: En

av de viktigaste åtgärderna för att komma från den nuvarande
sociala snedrekryteringen till högre studier är att samhällets stöd till
studerande på gymnasial nivå är av sådan omfattning att förmånerna är
rekryteringsbefrämjande. Såväl inkomstprövat tillägg som behovsprövat
tillägg bör därför räknas upp väsentligt samtidigt med att inkomstgränsema
höjs. I enlighet med vad som yrkats i motionen 1940 bör inkomstprövat
tillägg höjas till 150 kr. i månaden, behovsprövat tillägg
till 220 kr. i månaden och inkomstgränserna till 35 000 kr. Åldersgränsen
för inkomstprövat tillägg bör sänkas till 16 år. Förslag härom
bör föreläggas riksdagen senare i år.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

att riksdagen beträffande storleken av inkomstprövat tillägg och
behovsprövat tillägg, inkomstgränsen vid sådana tillägg samt
åldersgränsen för inkomstprövat tillägg med anledning av
motionen 1975:1940 i motsvarande del ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

SfU 1975:14

beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat
tillägg

22. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”1
anslutning” och slutar med ”nämnda del.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund inte minst av den
fortlöpande penningvärdeförsämringen skäl som talar för en uppräkning
av den förmögenhetsgräns som bör lämnas obeaktad vid bedömningen
av rätten till inkomstprövat tillägg. I vart fall bör enligt utskottets
mening denna rätt bli mindre beroende än nu av förekomsten av
förmögenhet. Förmögenheten kan nämligen ofta bestå av svårrealiserbara
tillgångar som lämnar ringa eller ingen avkastning. Utskottet anser
sig därför böra biträda yrkandet i motionen 1944 att man i det ekonomiska
underlag som ligger till grund för bedömningen av rätten till
inkomstprövat tillägg skall räkna in endast 10 % — i stället för som
nu 20 % — av egen, makes eller föräldrars förmögenhet över 50 000
kr. Förslag härom bör föreläggas riksdagen innevarande år.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

att riksdagen beträffande förmögenheten i det ekonomiska underlaget
för inkomstprövat tillägg med anledning av motionen
1975: 1944 i motsvarande del ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

beträffande inackorderingstilläggets storlek

23. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”nämnda delar” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget.
Den i propositionen förordade höjningen är emellertid inte
tillräcklig. Inackorderingstillägget bör enligt utskottets mening höjas till
samma belopp som det, varmed högsta resetillägget i fortsättningen
kommer att utgå, nämligen 195 kr. per månad. Utskottet tillstyrker således
motionen 1938 i motsvarande del. Det anförda innebär att motionen
1940 i motsvarande del delvis tillgodoses.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande inackorderingstilläggets storlek med
bifall till motionen 1975: 1938 i motsvarande del samt med

SfU 1975:14

anledning av motionen 1975: 1940 i motsvarande del godkänner
vad utskottet anfört.

24. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”nämnda delar.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det finns anledning höja inackorderingstillägget.
Den i propositionen förordade höjningen är emellertid
inte tillräcklig. Inackorderingstillägget bör enligt utskottets mening höjas
till 250 kr. per månad. Genom denna höjning blir det möjligt för
inackorderade elever att få täckning för merkostnaderna vid inackordering
i betydligt större utsträckning än för närvarande. Utskottet tillstyrker
således motionen 1940 i berörd del. Det anförda innebär att motionen
1938 i motsvarande del tillgodoses fullt ut.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande inackorderingstilläggets storlek med
bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande del och med
anledning av motionen 1975: 1938 i motsvarande del godkänner
vad utskottet anfört.

beträffande hemreseersättning till inackorderade elever

25. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson
i Nennesholm (c), Fridolfsson (m), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam
(c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med
”Utskottet konstaterar” och slutar med ”till känna.” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör de nya regler, som skall börja tilllämpas
budgetåret 1975/76, om rätt till hemresor för inackorderade
elever utformas i enlighet med riksdagens tidigare beslut, så att de för
elever inom egen gymnasieregion innefattar rätt till en fri hemresa per
vecka. Inackorderade elever, som studerar utanför den egna gymnasieregionen,
bör få fria hemresor två gånger per månad eller högst 18
hemresor för ett läsår om nio månader. Utskottet tillstyrker således bifall
till motionen 1938 i motsvarande del. Det anförda innebär även att
det nu aktuella yrkandet i motionen 1940 delvis tillgodoses.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

att riksdagen beträffande hemreseersättning till inackorderade
elever med bifall till motionen 1975: 1938 och med anledning
av motionen 1975: 1940, båda i motsvarande del, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

6 Riksdagen 1975.11 sami. Nr 14

SfU 1975:14

26. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp) vilka — under förutsättning av bifall till reservationerna 23 och
25 — anser att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1938 i motsvarande
del och med anledning av propositionen 1975: 23 och motionen
1975: 1940 i motsvarande del antar följande såsom Reservanternas
förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 § lagen om
ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår till Inackorderingstillägg utgår med
studerande som behöver inackor- 195 kronor i månaden till stude dering.

Tillägget utgör 170 kronor rande som behöver inackordering.

i månaden. För studerande vars Tillägget omfattar dessutom rätt

färdväg mellan hemorten och in- till fria hemresor enligt de närma ackorderingsorten

uppgår till minst re bestämmelser som meddelas av

40 kilometer omfattar tillägget regeringen eller myndighet som re dessutom

rätt till fria hemresor en- geringen utser,

ligt de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

27. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som — under förutsättning av bifall
till reservationen 24 — anser att utskottet under 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1940 i motsvarande
del och med anledning av propositionen 1975: 23 och motionen
1975: 1938 i motsvarande del antar följande såsom Reservantens
förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 § lagen om
ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Regeringens förslag Reservantens förslag

3 kap.

Inackorderingstillägg utgår till
studerande som behöver inackordering.
Tillägget utgör 170 kronor
i månaden. För studerande vars
färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten
uppgår till minst
40 kilometer omfattar tillägget
dessutom rätt till fria hemresor enligt
de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

Inackorderingstillägg utgår till
studerande som behöver inackordering.
Tillägget utgör 250 kronor
i månaden. För studerande vars
färdväg mellan hemorten och inackorderingsorten
uppgår till minst
40 kilometer omfattar tillägget
dessutom rätt till fria hemresor enligt
de närmare bestämmelser som
meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser.

SfU 1975:14

28. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka — under förutsättning
av bifall till reservationen 25 — anser att utskottet under 26 bort
hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 23 och motionerna
1975: 1938 och 1975: 1940, båda i motsvarande del,
antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse
av 3 kap. 7 § lagen om ändring i studiestödslagen (1973:
349)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 kap.

7 §

Inackorderingstillägg utgår till Inackorderingstillägg utgår med
studerande som behöver inackor- 170 kronor i månaden till stude dering.

Tillägget utgör 170 kronor rande som behöver inackordering.

i månaden. För studerande vars Tillägget omfattar dessutom rätt

färdväg mellan hemorten och in- till fria hemresor enligt de närma ackorderingsorten

uppgår till re bestämmelser som meddelas av

minst 40 kilometer omfattar till- regeringen eller myndighet som re lägget

dessutom rätt till fria hem- geringen utser,

resor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

beträffande utredning om studielön

29. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med
”Motionsyrkanden om” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande
lydelse:

Studiemedelssystemet tillgodoser i sin nuvarande utformning inte
rimliga rättvisekrav. De senast kända undersökningarna utvisar att endast
en av tio ungdomar från socialgrupp 3 går till högskoleutbildning
mot åtta av tio från socialgrupp 1. Trots att utbildningssektorn på senare
år expanderat starkt förefaller utbildning utöver grundskola och
gymnasium inte vara tillgänglig för ekonomiskt och i studiehänseende
eftersatta grupper. Det väsentligaste syftet med 1964 års studiesociala
reform, nämligen att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning,
har alltså ännu inte kunnat tillgodoses. Ett verksamt medel
att nå det angivna syftet skulle enligt utskottets mening kunna vara att
införa studielön. Frågan om och i vad mån en sådan studiefinansieringsform
skulle kunna positivt påverka ekonomiskt eftersatta gruppers vilja
att studera eller vilken effekt en studielön skulle kunna få på vuxenutbildningen
i ett system med återkommande utbildning som inslag har
ännu aldrig utretts. Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandena
i motionerna 1201 och 1940.

6f Riksdagen 1975. 11 sami. Nrl4

SfU 1975:14

dels att utskottet under 30 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning om studielön med bifall till
motionerna 1975: 1201 och 1975: 1940 båda i motsvarande
del hos regeringen begär utredning och förslag rörande införande
av studielön, varvid särskilt bör beaktas studielönens
betydelse för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning.

beträffande särskilda vuxenutbildningsnämnder

30. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Ringaby (m), Magnusson
i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c), herr Fridolfsson (m), fröken
Rogesiam (c) och herr Jonsson i Mora (fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 59 med
”Bakgrunden till” och slutar på s. 60 med ”motsvarande delar.” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med reservanterna i utbildningsutskottet att
studieförbunden bör vara huvudmän för den uppsökande verksamheten.
Dessa har genom sin breda förankring i olika folkrörelser goda förutsättningar
för intensifierade insatser med uppsökande verksamhet. Dessutom
har förbunden många års erfarenhet av uppsökande verksamhet
inom folkrörelser, på arbetsplatser och i bostadsområden. Enligt utskottets
uppfattning bör således den uppsökande verksamheten byggas
ut genom studieförbunden och i samverkan med deras medlemsorganisationer.

Mot bakgrund av detta är det naturligt att såsom motionärerna anför,
vuxenutbildningsnämnderna i sin helhet utses av landstinget. På
detta sätt speglar de bäst regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov.
Enligt utskottets mening finns det anledning utgå ifrån att nämnden
därigenom får en sammansättning som väl tillgodoser de skiftande
intressen som finns inom fackliga organisationer, folkrörelser, näringsliv
m. m. Det bör stå de landsting som så önskar fritt att lägga de uppgifter
som ankommer på den särskilda vuxenutbildningsnämnden på
någon av de redan befintliga nämnderna inom landstinget, t. ex. utbildnings-
eller kulturnämnderna. Därigenom vinner man fördelen av att
utnyttja en redan befintlig administration och undviker att bygga upp
ett nytt administrativt organ.

Vid fördelning av bidragen tili uppsökande verksamhet bör samråd
äga rum med t. ex. studieförbunden via länsbildningsförbundet eller
med andra berörda organisationer. Detta kan ske exempelvis genom att
länsbildningsförbundet väljer ett antal representanter som utgör det
organ med vilket vuxenutbildningsnämnden skall samråda vid behandling
av anslagen till uppsökande verksamhet. Därigenom har studieförbunden
och deras medlemsorganisationer möjlighet att påverka prioriteringen
mellan olika typer av projekt, geografisk förläggning m. m.

SfU 1975:14

Utskottet ansluter sig även till den i motionen 1975: 1938 framförda
åsikten att till vuxenutbildningsnämndens uppgifter skall höra att till
studieförbunden fördela medel till uppsökande verksamhet bland korttidsutbildade,
inte bara på arbetsplatser utan också i bostadsområden,
och medel för utbildning av studieorganisatörer samt bevilja dels sådana
särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning, dels
timstudie- och dagstudiestöd. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under 32 bort hemställa

a. att riksdagen beträffande inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder
med bifall till motionerna 1975: 1938 och
1975: 1939 båda i motsvarande del ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

b. att riksdagen beträffande dessa nämnders uppgifter med bifall
till motionen 1975: 1938 i motsvarande del ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna
för olika ändamål

31. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka — under förutsättning
av bifall till reservationen 1 — anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med
”Utbildningsutskottet anför” och slutar med ”för studiestöd.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den i motionen 1937 framförda åsikten om finansieringen.
Rimligen bör här skattefinansiering i vedertagen bemärkelse
tillämpas såsom sker inom studiemedelssystemet. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionen 1937 i berört hänseende. Utskottets ställningstagande
innebär att frågan om fördelning av avgifterna inte påkallar
något riksdagens uttalande.

Utskottets ställningstagande innebär vidare att ytterligare budgetmedel
måste tillföras dels anslaget Studiebidrag m. m. med 9 milj. kr.
för finansiering av timstudie- och dagstudiestöd, dels anslaget Bidrag
till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. med
4,8 milj. kr.

dels att utskottet bort hemställa
under 33

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning
av avgifterna på olika ändamål med bifall till motionen
1975: 1937 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i
motsvarande del,

SfU 1975:14

dels avslår vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag
om vuxenutbildningsavgift,

dels förklarar att vad som föreslagits i propositionen i fråga
om fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna inte påkallar
något riksdagens yttrande.

under 37

att riksdagen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag om 566 000 000 kr.

under 43

att riksdagen till Bidrag till administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
anslag av 4 800 000 kr.

32. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med
”Vid en” och slutar med ”olika stödformerna” bort ha följande lydelse:

Förslaget om särskilt vuxenstudiestöd har enligt utskottets mening
fått en alltför ringa omfattning. De som kan få del av de särskilda
vuxenstudiestöden vid längre studier utgör endast en ringa andel av
dem som nu deltar i vuxenutbildning. Även beträffande timstudie- och
dagstudiestöd föreligger ett större behov av antal stöd än vad som
täcks genom regeringens medelsförslag. Utskottet anser därför att en
väsentlig utökning av antalet stöd bör ske. Fördelningen av ett ökat
antal särskilda vuxenstudiestöd vid längre studier bör därvid göras så
att stöden utgår även till andra högskolestuderande än till dem som
genomgår YTH-utbildning. Totalt 1 000 stöd bör kunna disponeras för
högskolestuderande,

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”för studiestöd” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte ansluta sig till propositionens förslag om att vuxenutbildningsavgiften
skall användas även för annat ändamål än bidrag
inom de olika vuxenstudiestödsformerna. Övriga kostnader för reformen
samt medel som skall lånas ut till studiemedelsfonden bör därför
finansieras över statsbudgeten och inte genom en specialdestinerad avgift.
Härigenom ges även utrymme för en ökning av omfattningen av
vuxenstudiestöden i enlighet med vad utskottet tidigare förordat.

Med det anförda biträder utskottet yrkandena i motionerna 1938 och
1939 om att den föreslagna vuxenutbildningsavgiften, för första halvåret
1976 ca 100 milj. kr., i sin helhet används för särskilda vuxenstudiebidrag
vid längre studier och för timstudie- och dagstudiestöd,
vilka därigenom bör kunna utgå i en dubbelt så stor omfattning mot
vad som förordats i propositionen.

SfU1975:14

På grund av den förordade användningen av vuxenutbildningsavgiften
måste ytterligare budgetmedel med 4,8 milj. kr. tillföras anslaget
Bidrag till administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.
och med 15 milj. kr. tillföras Studiemedelsfonden för utlåning.

dels att utskottet bort hemställa
under 33

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning
av avgifterna på olika ändamål med anledning av
regeringens förslag i propositionen 1975: 23 och motionerna
1975: 1938, 1975: 1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande
del, samt med avslag på motionen 1975: 1937 i motsvarande
del

dels antar vid propositionen fogat förslag till lag om vuxenutbildningsavgift
med den ändringen att 2 och 4 §§ erhåller
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag
2 §

Arbetsgivare erlägger

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till den del av
arbetstagares lön eller ersättning
sorn för år räknat överstiger sju
och en halv gånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet enligt
lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Hänsyn tages ej heller
till arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor.
Vidare bortses vid beräkningen
från arbetstagare, som icke är
obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,
om ej fall som avses
i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen om allmän försäkring
föreligger.

Avgift erlägges

4§

Vuxenutbildningsavgiften skall
användas till täckande av kostnader
för timstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973: 349)
och för vuxenutbildning enligt bestämmelser
som regeringen meddelar.

Reservanternas förslag
2 §

utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagare,
vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare bortses
vid beräkningen från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring, om ej
fall som avses i 3 kap. 2 § andra
stycket sista punkten lagen om
allmän försäkring föreligger.

vid inkomsttaxeringen.

4 §

Vuxenutbildningsavgiften skall
användas till täckande av kostnader
för timstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973: 349)
enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

SfU 1975:14

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
fördelning av vuxenutbildningsavgifterna för olika ändamål,
under 43 .

att riksdagen till Bidrag till administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
anslag av 4 800 000 kr.

under 44

att riksdagen till Studiemedelsfonden för budgetåret 1975/76 på
kapitalbudgeten under statens utlå.ningsfonder anvisar ett investeringsansiag
av 525 000 000 kr.

33. av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 43 sorn börjar med
”Vid en” och slutar med ”olika stödformerna.” bort ha följande lydelse:

Det antal studiestöd, vartill beräknats medel i propositionen, kommer
enligt utskottets mening att ge ytterst marginella effekter. Redan SVUX
och FÖVUX förslag i vad gäller antalet studiestöd anser utskottet ligga
alltför lågt, och förslagen från dessa kommittéer får anses innebära ett
absolut minimikrav på det antal stöd som bör utgå. Utskottet biträder
därför yrkandet i motionen 1940 om att medel bör beräknas för samma
antal stöd som SVUX och FÖVUX föreslagit.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 61 som börjar i första
stycket med ”Då utskottet” och slutar med ”av avgiftsunderlaget” bort
ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en utvidgning av det antal
studiestöd som skall utgå vid vuxenutbildning. Finansieringen härav bör
ske genom en höjning av vuxenutbildningsavgiften, Utskottet biträder

1 nuläget förslaget till lag om vuxenutbildningsavgift med den ändring
av avgiftsunderlaget som förordas i det följande och förutsätter att
förslag om höjning av procentsatsen för avgiften för att täcka den förordade
utvidgningen av antalet vuxenstudiestöd och den i reservationen

2 till utbildningsutskottets betänkande 1975:16 förordade kraftigare
satsningen på uppsökande verksamhet föreläggs riksdagen senare under
innevarande år.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

att riksdagen beträffande lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning
av avgifterna på olika ändamål med anledning av
regeringens förslag i, propositionen 1975:23 och motionerna
1975:1938, 1975:1939 och 1975: 1940, samtliga i motsvarande
del, samt med avslag på motionen 1975: 1937 i motsvarande
del

SfU 1975:14

dels antar vid propositionen 1975: 23 fogat förslag till lag om
vuxenutbildningsavgift med den ändringen att 2 § erhåller
följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 § 2 §

Arbetsgivare erlägger Arbetsgivare erlägger

vid inkomsttaxeringen. vid inkomsttaxeringen.

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om
fördelningen av vuxenutbildningsavgifterna för olika ändamål,
dels hos regeringen begär förslag under innevarande år om en
höjning av vuxenutbildningsavgiften i enlighet med vad utskottet
anfört.

beträffande plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

34. av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora
(fp) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med
”Med hänsyn” och slutar med ”av stöden.” bort ha följande lydelse:
Även med den fördubbling av antalet stöd för vuxna vid såväl kortare
som längre studier i inledningsskedet av reformen som utskottet
förordat i det föregående kommer tillgången till studiestöd att vara
starkt begränsad. Härtill kommer att den som en gång beviljats särskilt
vuxenstudiestöd för viss utbildning och som fullföljer utbildningen alltid
kommer att få företräde till fortsatt stöd. Eftersom antalet terminskurser
är relativt få, innebär detta att de föreslagna vuxenstudiestöden
för längre studier kommer att vara intecknade för ett antal terminer.
Andra studerande kan således erbjudas det särskilda vuxenstudiestödet
endast om nya stöd inrättas. Utskottet anser på grund av det anförda
att det är nödvändigt att en snabb utbyggnad sker under de närmaste
åren för att allt fler vuxna skall få del av stöden. Regeringen bör därför
i nästa års budgetproposition lägga fram förslag om fortsatt utbyggnad
av dels det särskilda vuxenstudiestödet, dels timstudie- och dagstudiestöden.

dels att utskottet under 34 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975: 1938 och 1975:
1939, båda motionerna i motsvarande del, ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

beträffande bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

35. av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

Sfi) 1975:14

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 62 som börjar med
”Utskottet som” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks.” bort ha
följande lydelse:

De statliga anslagen till studerandehälsovården har aldrig kommit
upp i den storlek som från början förutsatts. Man har därför på flera
kårorter inte kunnat uppnå den avsedda ambitionsnivån. Förslaget i
propositionen innebär att anslaget per studerande i fast penningvärde
minskar för alla kårorter och att inte någon kårort kommer att få rimlig
kompensation för kostnadsökningarna. Främst drabbas de kårorter
som har ett studerandeantal över 10 000. Detta måste enligt utskottets
mening anses otillfredsställande mot bakgrund av det dokumenterat
stora behovet av sjuk- och hälsovård bland studerande. I avvaktan på
behandlingen av det förslag som lagts fram av studerandehälsovårdsutredningen
finner utskottet det angeläget att studerandehälsovården
ges tillräckliga ekonomiska resurser. Statsbidraget bör därför räknas
upp till 16 respektive 11 kr. per studerande i enlighet med socialstyrelsens
förslag.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1217 och med anledning
av propositionen 1975: 1 till Bidrag till hälso- och
sjukvård för studerande för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 1 750 000 kr.

Särskilt yttrande

av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm (c),
fröken Pehrsson (c), fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Mora (fp)
vilka anför:

Den utredning som riksdagen begärde förra året för att göra en allsidig
och förutsättningslös översyn av hela det studiesociala systemet
bör samordna de studiesociala villkoren för ungdoms- och vuxenstuderande
i ett system som ger ett ekonomiskt tillfredsställande utfall för
båda studerandegrupperna. En sådan konstruktion skulle också ge ökade
möjligheter för den enskilde att välja mellan en direkt utbildningsgång i
ungdomsåren och en varvad utbildningsgång. I sammanhanget bör beaktas
att skillnaden mellan de ungdomsstuderande som fullföljer sina studier
i en följd och de vuxenstuderande som efter några års arbete återupptar
sina studier ofta inte är särskilt stor. Vid utredningsarbetet bör
hänsyn tas till att det i båda kategorierna finns såväl ensamstående studerande
som studerande vilka har bildat familj och har försörjningsplikt
mot denna.

I sammanhanget bör utredningen även beakta de problem sorn finns
för många myndiga ungdomar under 20 år på grund av sambandet med

SfU 1975:14

föräldrarnas ekonomi när det gäller att erhålla behovsprövad studiehjälp
för gymnasiestudier. Det måste anses direkt otillfredsställande att
samtidigt som dessa ungdomar i många fall inte bor hemma och inte
heller erhåller underhåll från föräldrarna deras möjligheter att erhålla
studiestöd är beroende av vilka inkomster och förmögenhetstillgångar
föräldrarna har. Åldersgränsen för rätt till studiemedel bör därför
sänkas till 18 år.

SfU 1975:14

Bilaga 1

Nr 2y

Utbildningsutskottets yttrande över vissa delar av propositionen
1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m.
jämte motioner

T ill socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 8 april 1975 har socialförsäkringsutskottet hemställt
att utbildningsutskottet avger yttrande över propositionen 1975: 23
om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. såvitt gäller
de till socialförsäkringsutskottet remitterade punkterna 5 och 6 i
propositionens hemställan (prop. s. 230), i vilka regeringen föreslagit
riksdagen

1. att godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder
med de uppgifter som angetts i propositionen (punkten 5),

2. att godkänna vad som i propositionen föreslagits i fråga om fördelning
av vuxenutbildningsavgifterna på olika ändamål för vuxenutbildning
(punkten 6).

Vidare har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet
avger yttrande över följande med anledning av propositionen framförda
motionsyrkanden.

1975: 1937 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen beslutar att avslå det till propositionen 1975: 23 fogade förslaget
till Lag om vuxenutbildningsavgift (yrkandet 2),

1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen
beslutar

1. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd, med uppgift att fördela
medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer,
samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte
avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på sätt som
angivits i motionen (yrkandet 1),

2. att till respektive anslag för vuxenutbildning anvisa medel för
täckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen (yrkandet
3),

1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen -

SfU 1975:14

1. beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen
enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet 8),

2. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för att
finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet
12),

1975: 1940 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan
att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975: 23 beslutar att
finansieringen för täckandet av anslag enligt motionen skall ske genom
en höjning av arbetsgivaravgiften (yrkandet 15).

I propositionen 1975:23 föreslå på grundval av bl. a. förslag från
kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX) åtgärder
inom vuxenutbildningens område. Särskilda insatser föreslås
för att nå dem som har kort eller bristfällig utbildning. Förslag läggs
också fram om ökade bidrag till studiecirkelverksamhet och studieförbund
samt om bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser och
i bostadsområden. Reformerna föreslås finansierade genom en ny särskild
arbetsgivaravgift, kallad vuxenutbildningsavgift, om 0,15 %.

I propositionen föreslås att en särskild vuxenutbildningsnämnd skall
inrättas i varje län. Vuxenutbildningsnämnden skall besluta om fördelning
av medel till projekt för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som inte avser högskoleutbildning,
dels timstudie- och dagstudiestöd. Nämnderna skall bestå
av nio ledamöter varav tre skall företräda fackliga organisationer
med Landsorganisationen i Sverige (LO) som huvudorganisation och
två skall företräda facklig organisation med Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) som huvudorganisation. Fyra ledamöter bör enligt
förslaget vara väl förtrogna med utbildningsväsendet inom länet. De
senare bör vara politiskt valda förtroendemän inom primärkommun
eller landstingskommun.

Företrädarna för de fackliga organisationerna bör enligt propositionens
förslag nomineras av berörda FCO-distrikt och regionala TCOkommittéer
i den ordning huvudorganisationerna bestämmer och därefter
förordnas av regeringen. De fyra övriga ledamöterna skall väljas
av landstingskommun.

I motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 framhålls det som väsentligt
att vuxenutbildningsnämndens sammansättning speglar regionens befolkningsstruktur
och utbildningsbehov. Detta kan enligt motionärerna
enklast ske genom att vederbörande landsting utser vuxenutbildningsnämnden
i dess helhet. Det skall stå landstingen fritt att besluta att t. ex.
■den landstingskommunala utbildnings- eller kulturnämnden skall fungera
som vuxenutbildningsnämnd. I motionen 1975: 1938 tas även upp frågan
om vuxenutbildningsnämndens uppgifter. Enligt motionärernas upp -

SfU 1975:14

fattning skall inte bara medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
inklusive utbildning av studieorganisatörer, utan även medel till
uppsökande verksamhet i bostadsområden kanaliseras via vuxenutbildningsnämnderna.

Utbildningsutskottet anser i likhet med departementschefen att berörda
fackliga organisationer bör ha ett stort inflytande på handläggningen
av ärenden som rör fördelning av medel för uppsökande verksamhet.
Det är naturligt då de fackliga organisationerna i betydande utsträckning
representerar de grupper för vilka den föreslagna förbättrade
vuxenutbildningen främst är avsedd. Utskottet ansluter sig således till
propositionens förslag om hur vuxenutbildningsnämnderna skall utses
och har för sin del inte något att erinra mot vad som i propositionen anförts
i fråga om nämndernas uppgifter. Som en följd av detta ställningstagande
anser utskottet att socialförsäkringsutskottet bör föreslå riksdagen
att avslå motionerna 1975: 1938 yrkandet 1 och 1975: 1939 yrkandet
8.

Den i propositionen föreslagna vuxenutbildningsavgi/ten beräknas under
budgetåret 1975/76 (dvs. första halvåret 1976) ge en inkomst av ca
100 milj. kr. Återstående kostnader för reformerna, dvs. 12 milj. kr.,
skall täckas med skattemedel. Riksdagen föreslås bl. a. godkänna att av
influtna avgiftsmedel 27,6 milj. kr. tas i anspråk för olika ändamål under
förslagsanslaget Bidrag till studiecirkelverksamhet, 4,8 milj. kr. för olika
ändamål under anslaget Bidrag till studieförbund och 5,0 milj. kr. för
anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

Avslag på den i propositionen föreslagna lagen om vuxenutbildningsavgift
yrkas i motionen 1975: 1937. Enligt motionärernas mening bör
finansiellt utrymme för i motionen godtagna reformförslag skapas på
annat sätt, dvs. genom att ytterligare medel anvisas på riksstaten till
bl. a. anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet, Bidrag till studieförbund
och Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.

I motionerna 1975: 1938 och 1975: 1939 hävdas att bl. a. reformerna
i vad gäller studiecirkelverksamhet, studieförbundens verksamhet och
uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. inte bör finansieras genom
vuxenutbildningsavgift. I stället måste medel anvisas över riksstaten.

En höjning av vuxenutbildningsavgiften föreslås i motionen 1975:
1940 för att finansiera vissa i motionen framförda förslag.

Utbildningsutskottet finner det väl motiverat att de propositionen föreslagna
reformerna i vad gäller vidgad vuxenutbildning finansieras genom
en vuxenutbildningsavgift och har för sin del inte något att erinra
mot den föreslagna fördelningen av de i propositionen beräknade inkomsterna.
Utskottet föreslår alltså att socialförsäkringsutskottet avstyrker
motionerna 1975: 1937 yrkandet 2, 1975: 1939 yrkandet 3 och
1975: 1939 yrkandet 12. Sedan utskottet slutbehandlat motionen 1975:

SfU 1975:14

1940 återkommer utskottet eventuellt till frågan om en höjning av
vuxenutbildningsavgiften och om fördelningen av den genom höjningen
inflytande ytterligare avgiftsinkomsten.

Beträffande de delar av propositionen 1975: 23 jämte motionsyrkanden
som remitterats till utbildningsutskottet hänvisas till utbildningsutskottets
betänkande 1975: 16.

Stockholm den 17 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i
Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby (s),
fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c),
herr Jonsson i Alingsås (fp), fru Ekelund (c) och fru Nordlander (vpk).

Avvikande meningar

1. beträffande vuxenutbildningsnämnder av herrar Nordstrandh (m).
Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred
(c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ekelund
(c) som anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Utbildningsutskottet
anser” och på s. 3 slutar ”yrkandet 8” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att vuxenutbildningsnämnden
bäst speglar regionens befolkningsstruktur och utbildningsbehov om
den i sin helhet utses av landstingen. Enligt utskottets mening finns det
anledning utgå från att nämnden därigenom får en sammansättning som
väl tillgodoser de skiftande intressen som finns inom fackliga organisationer,
folkrörelser, näringsliv m. m. Det bör stå landstingen fritt att låta
vuxenutbildningsnämndens uppgifter åvila annan, redan existerande
landstingskommunal nämnd, t. ex. utbildnings- eller kulturnämnd. Utskottet
ansluter sig även till den i motionen 1975: 1938 framförda åsikten
att till vuxenutbildningsnämndens uppgifter skall höra att fördela
medel bl. a. till uppsökande verksamhet bland korttidsutbildade både
på arbetsplatser och i bostadsområden. Enligt utbildningsutskottets mening
bör socialförsäkringsutskottet föreslå riksdagen att med anledning
av propositionen och med bifall till motionerna 1975: 1938 yrkandet 1
och 1975: 1939 yrkandet 8 godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder
med de uppgifter som angetts i motionen 1975: 1938.

SfU 1975:14

2. beträffande finansiering av vissa vuxenutbildningsutgifter av herrar
Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herr Karlsson
i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson i Alingsås (fp)
och fru Ekelund (c) som anser att den del av utskottets yttrande på s.
3 som börjar ”Utbildningsutskottet finner” och slutar ”ytterligare avgiftsinkomsten”
bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att allmänna utbildningskostnader finansieras
genom specialdestinerade avgifter. Sådana bör liksom hittills
solidariskt täckas med skattemedel. Utskottet vill i sammanhanget erinra
om att nya skatteintäkter kommer att bli följden av de föreslagna
nya beskattade studiesociala förmånerna.

Erforderliga medel för studiecirkelverksamhet, studieförbundens
verksamhet och uppsökande verksamhet bör alltså anvisas över riksstaten.
Utskottet kommer att lägga fram förslag härom. Utbildningsutskottet
föreslår med tillstyrkan av ifrågavarande motionsyrkanden såvitt
gäller de till utbildningsutskottet remitterade anslagsändamålen att
socialförsäkringsutskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens förslag
i vad gäller avgiftsfinansiering.

SfU 1975:14

Bilaga 2

Nr 3y

Utbildningsutskottets yttrande över vissa delar av propositionen
1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m.
jämte motioner

Till socialförsäkringsutskottet

Genom beslut den 8 april 1975 har socialförsäkringsutskottet hemställt
att utbildningsutskottet avger yttrande över propositionen 1975:
23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. såvitt
gäller de till socialförsäkringsutskottet remitterade punkterna 5 och 6 i
propositionens hemställan (prop. s. 230), i vilka regeringen föreslagit
riksdagen

1. att godkänna inrättande av särskilda vuxenutbildningsnämnder
med de uppgifter som angetts i propositionen (punkten 5),

2. att godkänna vad som i propositionen föreslagits i fråga om fördelning
av vuxenutbildningsavgiftema på olika ändamål för vuxenutbildning
(punkten 6).

Vidare har socialförsäkringsutskottet hemställt att utbildningsutskottet
avger yttrande över följande med anledning av propositionen framförda
motionsyrkanden.

1975:1937 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att
riksdagen beslutar att avslå det till propositionen 1975: 23 fogade förslaget
till Lag om vuxenutbildningsavgift (yrkandet 2),

1975: 1938 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen
beslutar

1. att landstingen utser vuxenutbildningsnämnd, med uppgift att fördela
medel för uppsökande verksamhet och för utbildning av studieorganisatörer,
samt bevilja dels sådana särskilda vuxenstudiestöd som
inte avser högskoleutbildning, dels timstudie- och dagstudiestöd, på
sätt som angivits i motionen (yrkandet 1),

2. att till respektive anslag för vuxenutbildning anvisa medel för
täckande av beräknade kostnader på sätt som angivits i motionen (yrkandet
3),

1975: 1939 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

beslutar att vuxenutbildningsnämnderna skall utses av landstingen
enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet 8),

SfU 1975: 14

2. beslutar att vuxenutbildningsavgiften enbart skall användas för att
finansiera vuxenstudiestöden enligt riktlinjerna i motionen (yrkandet

12),

Utbildningsutskottet har till socialförsäkringsutskottet den 17 april
1975 avgivit yttrande (UbU 1975: 2 y) över vissa delar av propositionen
1975: 23 samt motionerna 1975: 1937, 1975: 1938 och 1975: 1939.
Utskottet har därvid anmält att utskottet eventuellt avsåg att återkomma
till frågan om en höjning av vuxenutbildningsavgiften sedan utskottet
slutbehandlat motionen 1975: 1940.

Utskottet får nu anmäla att det för sin del slutbehandlat motionen
1975: 1940. Utskottets ställningstagande föranleder ingen ändring i
eller tillägg till det tidigare yttrandet i ärendet eller till detta fogade
avvikande meningar.

Stockholm den 22 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
THORSTEN LARSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (c), Nordstrandh (m), Wiklund (c), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren
(s), Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg
i Örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp), Bladh (s) och fru Nordlander
(vpk).

Avvikande mening

av fru Nordlander (vpk) som anser att den del av utskottets yttrande på
s. 2 som börjar ”Utskottet får” och slutar ”avvikande meningar” bort
ha följande lydelse:

I motionen 1975: 1940 har yrkats en kraftigare satsning på den uppsökande
verksamheten i enlighet med förslag från kommittén för försöksverksamhet
med vuxenutbildning (FÖVUX), vilket yrkande utskottet
för sin del kommer att tillstyrka. I förhållande till propositionens
förslag innebär detta ett med 6 milj. kr. förhöjt medelsbehov budgetåret
1975/76. Även denna reform bör, som föreslagits i yrkandet 15
i motionen, finansieras genom vuxenutbildningsavgift, varför avgiften
måste bli högre än som förutsatts i propositionen.

SfU1975:14

Bilaga 3

Innehållsförteckning

Sid.

Propositionen 1975:1, bilaga 10 1

Propositionen 1975: 23 2

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen 3

Förslag till lag om vuxenutbildningsavgift 30

Förslag till lag om extra studiemedel för andra halvåret 1975 31

Motionerna 32

Vid riksmötets början väckta motioner 32

Med anledning av propositionen 1975: 23 väckta motioner .... 33

Yttrande från utbildningsutskottet 36

Utskottet

Inledning 37

Huvudsakligt innehåll i propositionen 1975: 23 37

Behov av ett särskilt vuxenstudiestödssystem 39

Särskilt studiestöd för vuxna vid längre studier 40

Särskilt studiestöd för vuxna vid kortare studier 41

Studiemedel 44

Studiehjälpssystemet 51

Yrkanden avseende fortsatt utredningsarbete 55

Administrativa frågor m. m 58

Finansieringen 60

Anslagsfrågor (prop. 1975: 1 och 1975: 23) 61

Utskottets hemställan 62

Reservationer

Behovet av ett särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier (m) 66

Storleken av bidragsdelen inom det särskilda vuxenstudiestödet
vid längre studier

(vpk) 68

Åldersgränsen för behörighet till särskilt vuxenstudiestöd vid

längre studier (vpk) 69

Storlek och värdesäkring av timstudie- och dagstudiestöd (c, fp) 69

(vpk) 70

Behörighet för vissa grupper att erhålla timstudie- och dagstudiestöd
(c, fp) 70

Kvotering av sökandena till timstudie- och dagstudiestöd (vpk) 71

Studiemedlens storlek (fp, vpk) 71

Uppräkning och värdesäkring m. m. av studiebidraget inom studiemedelssystemet
(m, fp, vpk) 72

Plan för fortsatt höjning av studiebidraget inom studiemedelssystemet
(vpk) 73

Återbetalningsskyldighet i fråga om barntillägg och extra studiemedel
(vpk) 73

Utbetalning av studiemedel (m) 74

Sättet för begränsning av det totala studiemedelsbeloppet (c) 74

Behovsprövningen mot egen inkomst (c, m, fp) 75

SfU 1975:14

100

Sid.

Behovsprövningen mot makes inkomst och förmögenhet vid studiemedelstilldelningen (m,

fp) 76

(vpk) 76

Inkomstbegreppet vid studiemedelstilldelningen (c) 77

Förmögenhetsbegreppet vid studiemedelstilldelningen

(c, m, fp) 77

Avgiftsunderlaget vid återbetalning av studiemedel och förlängning
av tiden härför (m) . 78

Storleken av inkomstprövat tillägg och av behovsprövat tillägg,
inkomstgränsen vid sådana tillägg och åldersgränsen för inkomstprövat
tillägg (vpk) 79

Förmögenheten i det ekonomiska underlaget för inkomstprövat

tillägg (c, fp) 80

Inackorderingstilläggets storlek

(c, fp) 80

(vpk) 81

Hemreseersättning till inackorderade elever (c, m, fp) 81

Författningsförslag avseende inackorderingstillägg och hemreseersättning (c,

fp) 82

(vpk) 82

(m) 83

Utredning om studielön (vpk) 83

Särskilda vuxenutbildningsnämnder (c, m, fp) 84

Lag om vuxenutbildningsavgift och fördelning av avgifterna för
olika ändamål

(m) 85

(c, fp) 86

(vpk) 88

Plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet (c, fp) 89

Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (m) 89

Särskilt yttrande (c, fp) 90

Utbildningsutskottets yttrande 1975: 2 y bil. 1

Utbildningsutskottets yttrande 92

Avvikande meningar (c, m, fp) 95

Utbildningsutskottets yttrande 1975: 3 y bil. 2

Utbildningsutskottets yttrande 97

Avvikande mennig (vpk) 98

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750051