Näringsutskottets betänkande nr 30

NU 1975:30

Nr 30

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:30 om energihushållningen m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m., utom bilagorna
2 och 3, vilka har hänvisats till civilutskottet respektive försvarsutskottet,

dels - helt eller delvis - tio motioner som har väckts med anledning
av propositionen,

dels - helt eller delvis - tjugosju under den allmänna motionstiden väckta
motioner rörande
energipolitiken i allmänhet,
utbyggnaden av kärnkraftverk,
fortsatt vattenkraftsutbyggnad,
alternativa energikällor av olika slag,
förbättrad energihushållning,
hushållning med naturresurser.

Propositionen (huvudsakligt innehåll samt hemställan) redovisas här nedan
och motionsyrkandena på s. 6 f. Över vissa motioner har civilutskottet
avgivit yttrande, vilket återges som bilaga I. En översikt över var i betänkandet
de olika motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga 2.

En förteckning över specialföredragningar etc. i samband med ärendets
beredning inom utskottet lämnas på s. 16.

Betänkandets disposition framgår av innehållsförteckning.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

Propositionen innehåller förslag till riktlinjer för energihushållningen.
Det framhålls att den energipolitiska planeringen måste förbättras och
utvidgas till att i princip omfatta hela energiområdet. Energiplaneringen,
som bör samordnas med annan samhällsplanering, måste ta sikte på att
skapa en bred handlingsram inför framtida beslut. Den bör inriktas på olika
tidsperspektiv. År 1985 har valts som riktpunkt för planeringen på medellång
sikt.

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

2

Det uttalas i propositionen att energipolitiken, liksom andra delar av politiken,
även i fortsättningen måste medverka till välfärd och trygghet för
människorna. Energipolitiken skall utformas så att den bäst medverkar till
att de sociala mål kan uppnås som vi vill sätta upp för samhället. Den
skall under ett ständigt hänsynstagande till natur och miljö bidra till en
hög sysselsättning, fortsatt ekonomisk utveckling samt social och ekonomisk
utjämning. Den skall underlätta strävan att vidmakthålla vårt nationella
oberoende. Den skall främja en internationellt rättvis fördelning av energiråvaror
och internationellt planmässig hushållning.

I fråga om energikonsumtionen framhålls att energipolitiken framför allt
måste inriktas på att hålla tillbaka förbrukningen. Möjligheterna att komma
ned från de senaste femton årens ökningstakt om ca 4,5 % per år till i
genomsnitt 2 % per år t. o. m. år 1985 bör allvarligt prövas liksom också
möjligheterna att från 1990-talets början hålla energikonsumtionen på en
oförändrad nivå. Det framhålls emellertid att energipolitiken måste fullföljas
på ett sådant sätt att sysselsättningen och andra viktiga välfärdsmål inte
äventyras.

Ett flertal såväl kortsiktigt som långsiktigt verkande åtgärder för att begränsa
energikonsumtionen föreslås. Förslagen i de delar av propositionen
som har hänvisats till andra utskott förbigås här.

Förslag om en höjd energibeskattning aviseras. Flera olika utredningar
förutskickas. En översyn av energibeskattningens utformning skall göras.
Förslag till lagstiftning om kommunal energiplanering förbereds. Energistatistiken
skall vidareutvecklas. Industrins energianvändning och möjligheter
att ta till vara spillvärme kommer att undersökas.

Fortsatt stöd till energibesparande åtgärder i näringslivets byggnader föreslås.
Dessutom föreslås att stödmöjligheter införs för energibesparande
åtgärder i anslutning till industriella processer samt för prototyper och demonstrationsanläggningar
för effektivare energianvändning inom näringslivet
och i samband med viss energiproduktion.

Insatser för information, utbildning och rådgivning föreslås med syfte
att främja sparsamhet i energianvändningen och underlätta introduktionen
av energisnål teknik.

På produktionssidan skall politiken inriktas på att skapa garantier för en
säker och tillräcklig energitillförsel till lägsta möjliga kostnad.

Strävandena att hålla tillbaka beroendet av olja liksom strävandena att
trygga försörjningen för det oljebehov som ändå kvarstår framhålls vara
viktiga inslag i energipolitiken. Mot bakgrund härav föreslås vissa åtgärder
på oljeområdet.

Som ett komplement till de statliga insatserna för prospektering efter
olja inom ramen för Oljeprospektering AB och Petroswede AB föreslås att
en statlig garanti intill 2 000 milj. kr. införs. Garantin skall användas för
lån till finansiering av investeringar i utvinning m. m. av olja, naturgas
och kol med syfte främst att uppnå långsiktiga leveransavtal.

Vidare föreslås medel till Statsföretag AB för projektering av ett raffinaderi

NU 1975:30

3

vid Brofjorden. I samband härmed anmäls även att Statsföretag AB förbereder
bildandet av ett bolag med uppgift att driva handel med råolja och
oljeprodukter.

För att behovet av elektrisk energi fram till år 1985 skall kunna tillgodoses
behöver kraftproduktionssystemet kompletteras med nya anläggningar. För
att långsiktiga bindningar skall undvikas föreslås att elenergibehovet skall
tillgodoses genom en kombination av vattenkraft, oljebaserad mottryckskraft
och kärnkraft.

Beträffande vattenkraft föreslås en utbyggnad i redan påverkade älvar
samt i några smärre vattendrag.

Det bedöms även bli nödvändigt att bygga ut oljebaserade produktionsanläggningar.
Dessa utbyggnader skall i första hand avse s. k. mottrycksanläggningar
för kombinerad el- och värmeproduktion.

Kärnkraftsprogrammet föreslås t. o. m. år 1985 bli begränsat till befintliga
kärnkraftlägen. Det innebär att sammanlagt tretton aggregat byggs, dvs.
ytterligare två aggregat utöver de elva som redan har beslutats.

Beträffande kärnkraftens säkerhetsfrågor lämnas i propositionen en redovisning
av de utredningar och rapporter som behandlar olika aspekter
av frågan. Det föreslås att statens kärnkraftinspektion den 1 juli 1975 skall
överta programansvaret för forskning och utveckling på kärnsäkerhetsområdet.

På kärnbränsleförsörjningens område föreslås medel till Luossavaara-Kirunavaara
AB för projektering av ett uranverk i Ranstad.

Det anförs att en bred satsning på forskning och utveckling inom energiområdet
är en nödvändig del av en energipolitik som syftar till att på
sikt förändra det nuvarande energiförsörjningssystemet i riktning mot återhållen
energikonsumtion och mot en tryggare energiförsörjning. Forskning
och utveckling har betydelse även på kortare sikt som ett medel att öka
energianvändningens och energiproduktionens effektivitet. Mot denna bakgrund
föreslås att ett energiforskningsprogram genomförs under en treårsperiod
inom en total ram av 360 milj. kr.

Den fortsatta energipolitiska planeringen förutsätts bli inriktad så att förslag
till huvuddragen i energihushållningen under senare delen av 1980-talet
kan framläggas år 1978. Härvid kan beaktas uppnådda resultat av bl. a.
besparingsåtgärder och FoU-insatser. Vidare kommer ytterligare beslutsunderlag
beträffande vattenkraft och kärnkraft, bl. a. kärnkraftens säkerhetsfrågor,
att föreligga.

Hemställan

1 propositionens huvuddel föreslår regeringen (s. 26) att riksdagen godkänner
de allmänna riktlinjer för energihushållningen m. m. som statsministern
där har förordat.

NU 1975:30

4

1 bilaga 1 (industridepartementet) föreslås (s. 466) - efter föredragning
av chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson - att riksdagen
godkänner

1. de riktlinjer för energihushållning m. m. som föredraganden har förordat,

2. de riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet som föredraganden har förordat,

3. de riktlinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom energiområdet som föredraganden har förordat.

I bilaga 1 framläggs vidare förslag om vissa anslag för budgetåret 1975/76
m. m. Sålunda föreslås under angivna punkter:

D2. Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. (s. 467 f.)

att riksdagen

1. godkänner de av föredraganden förordade grunderna för bidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet med
vad föredraganden har anfört ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband
med bidrag till framtagandet av prototyper och demonstrationsanläggningar
för industriell energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat
löpande beslut innebär åtagande om högst 10 000 000 kr. under budgetåret
1976/77 och högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1977/78,

3. till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
80 000 000 kr.

D3. Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte (s.468f.)

att riksdagen

1. godkänner de av föredraganden förordade riktlinjerna för vissa utbildnings-
och rådgivningsåtgärder i energibesparande syfte,

2. till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 2 750 000 kr.

D4. Främjande av landsbygdens elektrifiering (s.
469 f.)

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning och nyanläggning
av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett
belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån till upprustnings-
och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas
intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

NU 1975:30

5

3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1975/76
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

D5. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnings kostnader

(s. 470-472)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

D6. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhet s forskning

(s. 472-474)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter vid
statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad föredraganden har förordat
samt medger att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela
bestämmelser om sådana avgifter,

2. till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.

D7. Kostnader för vissa nämnder (s. 474)
att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1975/76
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 43 000 kr.

D8. Garanti för oljeutvinning m. m. (s. 474 f.)

att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet
med vad föredraganden förordat ikläda staten garanti med sammanlagt högst
2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av olja,
naturgas och kol.

El 3. Energiforskning (s. 475 f.)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med
vad föredraganden har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband
med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som innebär
åtaganden om 75 000 000 kr. för budgetåret 1976/77 och 50 000 000 kr. för
budgetåret 1977/78,

2. till Energiforskning förbudgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 102 800 000 kr.

E 14. Grundläggande forskning för energiområdet (s.
476)

att riksdagen till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.

E15. Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk

kärnkraftindustri (s. 487)

NU 1975:30

6

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri
för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 24 100 000 kr.

E16. Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet (s.
487 f.)

att riksdagen till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 13 100 000 kr.

E20. Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom (s.
488-490)

att riksdagen till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

Fl. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. (s.
491-526)
att riksdagen

1. medger att statens vattenfallsverk får disponera en från 400 000 000
kr. till 420000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

2. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett investeringsanslag av 1 747 500 000 kr.

V:12. Lån till projektering av raffinaderi (s. 527)
att riksdagen till Lån till projektering av raffinaderi för budgetåret 1975/76
under trettonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av 36 000 000
kr.

V:13. Lån till projektering av R a n s t a d s v e r ke t (s. 527)
att riksdagen till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett investeringsanslag av
15 000 000 kr.

Motionsyrkandena

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1975:30
och behandlas i detta betänkande är följande:

1975:1883 av herr Adamsson m. fl. (s, m, fp), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer att en av de två i kärnkraftprogrammet tillkommande
reaktorerna planeras att förläggas till Barsebäck,

1975:1905 av herr Jadestig m. fl. (s, c, m, fp, vpk), vari hemställs

1. att riksdagen i samband med behandlingen av energihushållningsfrågorna
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utnyttjande av hästar som dragkraft inom skogsbruket, m. m.

2. att medel ställs till förfogande för utprovning av lämpliga redskap

NU 1975:30

7

och transportmedel för en ökning av den levande dragkraftens användning
inom skogsbruket,

1975:2004 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen uttalar vad i motionen anförts angående möjligheter för branschorganisationerna
att omfattas av den planerade energirådgivningsverksamheten,

1975:2009 av herr Hörberg (fp), såvitt gäller hemställan

I. att riksdagen gör ett uttalande om energipolitiken på lång sikt med
det principiella innehåll som anförts i kapitel 3 i motionen,

att riksdagen fattar principbeslut om

II.7. att spillvärme från industriell produktion skall tillvaratas för återuppvärmningsändamål
eller kraftproduktion senast från år 1985,

II.9. att flerårsplan skall upprättas för särskilda kallortsbidrag till medborgare
och juridiska personer i vissa kallare delar av landet,

II. 10. att utredning skall göras om behovet av en ny kanal mellan Vänern
och Vättern samt mellan Mälaren och Hjälmaren,

11.11. att kust- och kanalsjöfart skall ekonomiskt stödjas och stimuleras,

11.14. att försök med mera skärpta hastighetsbestämmelser skall genomföras,

11.15. att flerårsplan skall upprättas för relativ sänkning av biljettpriset
för persontransport med järnväg och landsvägsbuss fram till år 1980,

11.16. att flerårsplan skall upprättas för särskilda avståndsbidrag till medborgare
och juridiska personer i sådana delar av landet som kräver långa
regionala transporter, vilka ej kan ske kollektivt,

11.17. att statsförvaltning och statlig företagsamhet skall för kontorsändamål
använda oblekt papper från år 1980,

11.19. att ökad satsning på forskning och produktutveckling skall ske under
åren 1976-1985 för att tillvarata vindenergi,

11.20. att försök skall göras under åren 1976-1985 med tillvaratagande
av solvärme såsom komplement vid lokaluppvärmning,

11.21. att restriktivitet bör iakttas vid större energikrävande investeringar
för främjande av landsvägstrafik, såsom större brobyggen,

III. att riksdagen beslutar

1. att för ytterligare forsknings- och utvecklingsinsatser inom vindenergiområdet
anslå ytterligare 10 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och att för
särskild forskning när det gäller lagring av vindenergi anslå 5 milj. kr. för
budgetåret 1975/76,

2. att för försök med utnyttjandet av solvärme för lokaluppvärmning
anslå ytterligare 5 milj. kr. för budgetåret 1975/76,

3. att inställa byggandet av fissionskraftverket Oskarshamn 3 och att avbryta
byggandet av fissionskraftverken Ringhals 4 och Forsmark 2,

4. att för forskning beträffande fusionsenergi anslå ytterligare 5 milj. kr.
för budgetåret 1975/76,

NU 1975:30

8

1975:2029 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för energipolitiken som
angivits i motionen,

2. att riksdagen uttalar att målet bör vara att söka begränsa energikonsumtionens
årliga tillväxt till 2 %, men att samtidigt en hög beredskap
skall upprätthållas så att - om det angivna målet i enlighet med vad i
motionen anförts ej kan uppnås - beslut snabbt kan fattas om en ytterligare
utbyggnad av den inhemska energiproduktionen,

3. att riksdagen uttalar att ytterligare två kärnkraftsaggregat utöver de
elva redan beslutade skall uppföras samt att projekteringar av ett av de
tillkommande aggregaten skall inriktas på ett kärnkraftsvärmeverk i Barsebäck,

4. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning rörande
förutsättningarna för bergrumsförläggning i samband med en eventuell fortsatt
utbyggnad av kärnkraften,

8. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om användningen av miljö- och energiavgifter,

9. att riksdagen i vad avser bidrag till energibesparande investeringar hos
regeringen hemställer om en redovisning till 1976 års riksmöte av resultatet
av denna verksamhet,

10. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om inrättandet
av en energisparkommission att ersätta nuvarande energisparkommittén i
enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
rörande energistatistik och energiprognoser,

12. att riksdagen till grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1975/76 anvisar ett med 3 milj. kr. förhöjt anslag i förhållande till
regeringens förslag, att användas för forskning rörande framtida reaktortyper,

13. att riksdagen till energiforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett
med 1 milj. kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag, att användas
för forskning rörande biosystem,

14. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ett lån på 36 milj.
kr. för projektering av ett raffinaderi till Brofjorden,

15. att riksdagen med avslag på regeringens förslag att ikläda staten en
garanti med sammanlagt högst 2 000 milj. kr. i samband med åtaganden
för utvinning m. m. av olja, naturgas och kol beslutar att projekt i ifrågavarande
hänseende skall underställas riksdagen för prövning,

1975:2030 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan

att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:30 ang. energihushållning
m. m. beslutar

1. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts beträffande
den framtida energipolitikens inriktning,

2. att uttala att så länge en samfälld forskar- och expertkår inte kunnat
garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras
på ett betryggande sätt ytterligare investeringar i kärnkraftsutbyggnad inte

NU 1975:30

9

kan göras,

3. att uttala

a) att om inte säkerhets- och avfallsriskerna bemästras måste de fem
kärnkraftsaggregat som nu är i drift ersättas med andra energikällor och
bespari ngsåtgärder,

b) att en beredskapsplan för deras gradvisa avveckling göres upp snarast
möjligt,

c) att de sex ytterligare kärnkraftsaggregat som riksdagsmajoriteten beslutat
om omdisponeras för annan användning,

4. att antaga förslag till Lag om viss inskränkning i rätten att meddela
tillstånd enligt atomenergi lagen (1956:306) i enlighet med vad som i motionen
anförts,

6. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts om inriktningen
av de energibesparande åtgärderna inom sektorn näringsliv och att till Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 420 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 500 000 000 kr.,

7. att beträffande villkor för frisläppande av medel ur investeringsfonder
för konjunkturutjämning uttala sig i enlighet med vad som i motionen
anförts,

10. att som sin mening uttala att vid det internationella energisamarbetet
huvudparten av resurserna läggs på åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara
energikällor,

11. att som sin mening uttala vad som i motionen anförts om inriktningen
av den framtida politiken för energiforskning och att till Energiforskning
för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
6 800 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 109 600 000 kr.,

12. att som sin mening uttala att energiforskning för energiproduktion
skall inriktas på de alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med
vad som i motionen anförts,

13. att under nytt anslag till försöks- och demonstrationsanläggningar för
energiproduktion för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
35 000 000 kr. i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att godkänna de riktlinjer för energiproduktionens inriktning som i
motionen anförts,

15. a) att till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för
budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 4 750 000 kr.,

b) att hos regeringen anhålla om tillsättande av ett fristående sekretariat
för energiinformation,

16. att till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 855 300 000 kr. (avser kärnkraftverk)
sänkt investeringsanslag av 892 200 000 kr. i enlighet med vad som i motionen
anförts,

17. att till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret

NU 1975:30

10

1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 900 000 kr.
sänkt reservationsanslag av 11 200 000 kr. i enlighet med vad som i motionen

anförts,

18. att avslå förslaget om nytt anslag Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till
svensk kärnkraftsindustri,

19. att avslå förslaget om nytt anslag Lån till projektering av Ranstadsverket,

1975:2031 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan

A. att riksdagen godkänner de riktlinjer för

1. energihushållning m. m. som förordas i motionen,

2. inriktningen av forsknings-och utvecklingsverksamheten på energiområdet
som förordas i motionen,

3. organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet
som förordas i motionen,

4. inriktningen av den svenska oljepolitiken som förordas i motionen;

B. att riksdagen hos regeringen begär

1. att en utredning tillsätts med uppgift att framlägga förslag till en energisparlag
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att energisparkommittén får i uppdrag att snarast utarbeta en energisparkatalog
med förslag och information om energihushållning,

3. att initiativ tas i syfte att få till stånd ett system för energideklaration
av hushållsmaskiner,

5. att ytterligare studier genomförs beträffande möjligheterna att skapa
bättre energihushållning inom transportsektorn,

6. att ytterligare studier görs beträffande möjligheterna att genom återvinning
främja bättre energihushållning,

7. att en fyllig redogörelse för energiläget årligen föreläggs riksdagen,

8. att energisparkommitténs uppgifter utvidgas i enlighet med vad som
anförs i motionen,

9. att ett sekretariat för energiinformation och i anslutning till denna
en teknisk-vetenskaplig referensgrupp inrättas,

10. att en beredskapsplan utarbetas för eventuell nödvändig längre lagring
av använt kärnbränsle,

11. att en redovisning lämnas beträffande lagring inom landet av medelaktivt
avfall,

12. att förslag föreläggs 1976 års riksdag i syfte att öka användningen av
kol som bränsle,

13. att förslag om ytterligare satsningar på utnyttjande av vindkraft och
solenergi för uppvärmning föreläggs riksdagen,

14. att en utredning tillsätts med uppgift att lägga fram förslag, som syftar
till att ge riksdagen ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken,

15. att en redogörelse lämnas riksdagen beträffande målen för den statliga
industriella verksamhten inom energisektorn,

16. att ett program för nedskärning av svavelutsläpp i samband med för -

NU 1975:30

11

bränning av fossila bränslen snarast fastställs och genomförs,

17. att åtgärder vidtas i syfte att skapa goda förutsättningar för näringslivets
försörjning med kapital för investeringar som leder till bättre energihushållning,
i enlighet med vad som anförs i motionen,

18. att den föreslagna delegationen för energiforskning ges parlamentariskt
inslag,

19. att ytterligare åtgärder vidtas för att främja användningen av teknik
för utnyttjande av organiska bränslen;

C. att riksdagen uttalar

1. att bidrag för energisparande åtgärder inom näringslivet skall anvisas
under en femårsperiod,

2. att anslaget Stöd till svensk kärnkraftindustri ej må utgå sedan nu
gällande konsortialavtal löpt ut,

3. att ansvaret för säkerhetsforskning rörande kärnkraften tills vidare
kvarstår hos Kärnsäkforsk;

D. att riksdagen avslår regeringens förslag om utbyggnad av ytterligare
två kärnkraftsaggregat utöver de elva beslutade aggregaten;

E. att riksdagen med uttalande att ansvaret för hithörande uppgifter
bör läggas på STU avslår regeringens förslag om inrättandet av en särskild
nämnd för energiproduktionsforskning knuten till industriverket;

F. att riksdagen

1. till Kraftstationer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 17 300 000 kr. minskat investeringsanslag av
1 730 200 000 kr.,

2. avslår regeringens hemställan i vad avser Lån till projektering av raffinaderi,

3. till Energiforskning (E 13) för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 14 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 116 800 000 kr., varvid dessa extra medel fördelas på forskning rörande
energihushållning på lokalkomfortområdet (10 000 000 kr.), vindkraft
(2 000 000 kr.) och torv (2 000 000 kr.),

4. till Grundläggande forskning för energiområdet (E 14) för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

5. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med vad som
anförts i motionen ikläda staten garanti med sammanlagt högst 500 000 000
kr. i samband med åtaganden för utvinning m. m. av olja, naturgas och
kol;

G. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att utredningen rörande
energibeskattningen måtte få i uppdrag att behandla frågor rörande
utformningen av el-taxorna,

1975:2034 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan

att riksdagen beslutar

1. att med avslag på propositionen i motsvarande del inga nya kärn -

NU 1975:30

12

reaktorer skall tas i drift,

2. att uttala att Sverige i framtiden helt bör frigöras från beroende av
kärnkraft i dess nuvarande form (fissionskraft) och i stället bygga sin energiförsörjning
på andra kraftkällor,

3. att uppdra åt regeringen att utarbeta ett alternativt program för tiden
fram till 1985, avsett att täcka kärnkraftens bortfall enligt de principer som
nämns i motionen,

4. att med avslag på propositionen i motsvarande del ett energiforskningsprogram
genomföres i enlighet med vad som utvecklats i motionen,

1975:2039 av fru Sundberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utökning av statens kärnkraftinspektion med representanter
för de politiska partierna,

1975:2040 av herr Wijkman (m), vari hemställs att riksdagen till forskning
rörande biologiska energihushållningssystem anvisar ett anslag om 2 milj.
kr. för budgetåret 1975/76.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas
i detta betänkande är följande:

1975:60 av herr Knut Johansson i Stockholm m. fl. (s) såvitt gäller hemställand)
att riksdagen hemställer att regeringen utarbetar en plan för fortsatt
vattenkraftsutbyggnad,

1975:176 av herr Häll m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen uppdrager åt statens vattenfallsverk

1. att bygga ut Vietas kraftstation så att en med övriga Luleälvens kraftstationer
likvärdig vattenföring ernås,

2. att anlägga en kraftstation i Jaurekaska i Lule älv,

1975:289 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen
som ett led i ett omfattande program för en god hushållning med energitillgångarna,
hos regeringen begär

1. att en riksomfattande inventering i syfte att kartlägga möjligheterna
till utnyttjande av spillvärme från industrin snarast igångsätts,

2. att åtgärder snarast vidtas i syfte att tillämpa energisnål systemlösning
vid Stålverk 80,

3. att åtgärder snarast vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell
mottryckskraft,

1975:389 av herr Börjesson i Falköping (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att öka torvens användning
såsom energikälla i landets bränsleförsörjning,

1975:391 av fru Ingvar-Svensson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att en energiplanering kommer till stånd regionalt
och lokalt genom länsstyrelsernas och kommunernas försorg enligt de i
motionen angivna riktlinjerna.

NU 1975:30

13

1975:396 av herrar Svanström (c) och Pettersson i Örebro (c), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag till statlig
premiering av från miljö- och energibesparingssynpunkt angelägen ökad användning
av ved för bostadsuppvärmning,

1975:621 av herrar Hjorth (s) och Wictorsson (s), vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär förslag om en fortsatt utbyggnad av
kärnkraftverket i Forsmark,

1975:622 av herrar Hörberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade åtgärder för stimulans
av forskning och konstruktion för utnyttjandet av de oändligt flödande energikällorna
bl. a. inom vindkraftsområdet,

1975:632 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
begär

1. att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda
kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad
och modernisering av berörda kraftverk i syfte att bättre tillvarata älvens
energitillgångar,

2. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre
del görs till föremål för undersökning så snart ske kan,

1975:905 av herr Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen
beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
beträffande den grundläggande inriktningen av ett långsiktigt handlingsprogram
på energiförsörjningens område,

2. att hos regeringen anhålla om förslag till ett långsiktigt forskningsprogram
som ger förutsättningar för ett samhälle huvudsakligen baserat
på kontinuerliga energikällor,

3. att hos regeringen anhålla om förslag till en intensiv forsknings- och
försöksverksamhet kring alternativa energikällor och nya energisystem av
den omfattning och med den inriktning som anförts i motionen,

4. att hos regeringen anhålla om ett stimulansprogram för energibesparande
åtgärder inom industrin med den inriktning och av den omfattning
som anförts i motionen,

7. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
utbyggnaden av vattenkraften,

8. att hos regeringen anhålla om utredning angående förutsättningarna
att i ökad utsträckning använda kol för energiförsörjningen,

9. att hos regeringen anhålla om förslag till program för att initiera särskilda
energianalyser i enlighet med motionens riktlinjer,

13. att hos regeringen anhålla om förslag till ett omfattande program för
stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar på energiområdet med
särskild inriktning på alternativa energikällor och besparingsåtgärder.

NU 1975:30

14

1975:910 av herrar Hörberg (fp) och Remgård i Falkenberg (fp), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att i en målmedveten flerårig energisparplan
skall ingå moment av den typ som skisserats i motionen,

1975:1598 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att en bättre hushållning med knappa naturresurser
kommer till stånd i vårt land,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk utredning
tillsätts med uppgift att utarbeta ett system för hushållning med
landets naturresurser,

3. att riksdagen hemställer att regeringen tar initiativ hos Förenta nationerna
till en bättre hushållning med jordens begränsade resurser, samt

4. att riksdagen hemställer om att regeringen initierar en tvärvetenskaplig
forskning, avseende ett system för hushållning med landets och världens
resurser,

1975:1601 av fru André (c) och herr Leuchovius (m), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en inventering av den befintliga kapaciteten
för elkraftproduktion där mindre kraftverk kan utnyttjas i södra Svealand
och Götaland samt förslag hur denna produktionskapacitet skall utnyttjas,

1975:1606 av fröken Eliasson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen begär
ett program för resursförnyelseforskning i enlighet med vad som anförs
i motionen,

1975:1612 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift
att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet med de
riktlinjer som dragits upp i motionen,

1975:1617 av herr Gernandt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om

1. fortsatt inventering och sammanställning av uppgifter om svenska vattenkraftresurser
- utbyggda respektive inte utbyggda - som med hänsyn
till föreliggande energisituation kan utnyttjas med smärre turbinaggregat
i lämpligt standardutförande och i enkelt eller sammankopplat montage,

2. teknisk och ekonomisk utredning rörande möjligheterna att framställa
enkla och i möjligaste mån självreglerande rörturbinaggregat av standardtyp
avsedda för mindre vattenföring,

3. utredning och bedömning av sysselsättningseffekterna vid såväl tillverknings-
som anläggningsarbeten i samband med utnyttjande av mindre
vattenföringar för kraftproduktion,

1975:1620 av herr Gustafsson i Stenkyrka (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar att Gotland utses som särskilt försöksområde vid utvecklingen av
alternativa energikällor,

1975:1621 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, s, m, fp), vari hemställs

NU 1975:30

15

att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsamma åtgärder avsedda
att uppnå dels varaktiga tekniska och ekonomiska lösningar på Gotlands
energiförsörjningsproblem, dels elpriser motsvarande dem som gäller
inom merparten av de mellansvenska områdena,

1975:1624 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att utfärda en lag om förbud att driva och tillverka kärnkraftverk samt
komponenter till kärnkraftverk,

2. att hos regeringen anhålla om förslag till ett program för en successiv
nedtrappning av oljekonsumtionen,

3. att för budgetåret 1975/76 anslå medel till energibesparande system
och energiproduktion som utnyttjar ”kretsloppsresurserna” samt forskning
och utveckling av dessa energikällor i samma storleksordning som förra
budgetåret anslagits till kärnkraften,

1975:1625 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om utredning och förslag till organisation av
eldistributionen och energiproduktionen, anpassad för energihushållning och
ett flertal energikällor, som utnyttjar ”kretsloppsresurserna”,

1975:1630 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om fortsatt utbyggnad av de svenska kärnkraftverken
underställs folkomröstning,

1975:1658 av herrar Olsson i Järvsö (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c), vari
hemställs att riksdagen beslutar utreda möjligheterna att framställa metanol
ur avfall och andra inhemska råvaror samt att använda detta som tillsats
i bilbränsle och för uppvärmning m. m.,

1975:1660 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om riktlinjer för och förslag till stöd i form av lån
och bidrag till iståndsättning och modernisering av s. k. bygdekraftverk,

1975:1670 av herr Jansson m. fl. (s), vari - med motivering i motionen
1975:623 (vilken numera har avskrivits) - hemställs att riksdagen beslutar
att som sin mening uttala att en samordning bör ske mellan departementens
insatser på energiområdet,

1975:1672 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uppdrar
åt regeringen att utöka SGU:s arbetsuppgifter att även omfatta undersökningar
och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utnyttja geotermisk
energi inom landet,

1975:1675 av herr Stjernström m. fl. (c, m), vari hemställs

A. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar
med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till
stånd en snar utbyggnad och modernisering av de i motionen avsedda kraftverken,
i syfte att bättre tillvarata älvens kraftproduktionskapacitet,

NU 1975:30

16

B. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre
del skyndsamt utreds,

C. att åtgärder vidtas för att öka industrialiseringen i inre stödområdet
i syfte att öka sysselsättningen och minska överföringsförlusterna,

1975:1677 av herr Svanström (c), vari hemställs att riksdagen uppdrar
åt regeringen att skyndsamt inventera tillgången på nu outnyttjad vattenkraft
i mindre åar och bäckar samt utreda formerna för dessa kraftkällors förnyade
utnyttjande och formerna för statligt stöd till denna verksamhet.

Ärendets beredning

Utskottet har före och i samband med behandlingen av propositionen
och motionerna - med början i november 1974 - genom föredragningar
och hearings fått del av redogörelser och synpunkter rörande olika frågor
inom ämnesområdet från följande myndigheter, utredningar, institutioner
och organisationer: statens råd för byggnadsforskning, statens vattenfallsverk,
styrelsen för teknisk utveckling (STU), länsstyrelsen i Gotlands län
och Gotlands kommun, närförläggningsutredningen, energiprognosutredningen,
utredningen om radioaktivt avfall (Aka-utredningen), energiprogramkommittén,
Stiftelsen Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(S1PR1), Vetenskapsakademien, International Federation of Institutes
for Advanced Study (IFIAS), Svenska värmeverksföreningen, Sydvärmegruppen,
Fältbiologerna, Jordens vänner, Miljöcentrum och Miljögruppernas
riksförbund, Svenska naturskyddsföreningen samt Älvräddarnas samorganisation.

Ingenjörsvetenskapsakademien har ingivit en skrivelse med anledning
av propositionen.

Uppgifter i anslutning till motion om Gotlands försörjning med elenergi

I motionen 1975:1621 samt material som har överlämnats till utskottet
av Gotlands kommun lämnas bl. a. följande uppgifter om Gotlands försörjning
med elenergi.

Elenergiförsörjningen är i nuläget baserad på produktion av oljebaserad
kondenskraft vid anläggningar på Gotland med tillskott av elkraft som överförs
från fastlandet via en likströmskabel från Västervik.

Elenergisituationen på Gotland kontrolleras i stor utsträckning av AB
Skandinaviska Elverk genom dess dotterbolag Voxnans Kraft AB och Gotlands
Kraftverk AB. Det förra handhar huvuddelen av råkraftproduktionen
för Gotland, bl. a. genom att det har ett transiteringsavtal med statens vattenfallsverk
beträffande likströmsöverföringen till Gotlands Kraftverk AB,
som i sin tur levererar till det kommunägda Visby Elverk för distribution
i Visbyområdet. Utanför detta område sker distributionen direkt till abon -

NU 1975:30

17

nentema av Gotlands Kraftverk. Råkraftproduktionen i övrigt sker främst
vid oljeeldade anläggningar i Slite.

Likströmsöverföringen togs i bruk år 1956 och bekostades helt med statsmedel.
Beslutet härom grundades på ett avtal som utgick år 1965 och vars
huvudsakliga innebörd var att Gotlands Kraftverk skulle tillämpa elpriser
motsvarande vattenfallsverkets normaltaxor. Dock skulle ett pristillägg utgå,
avsett att täcka kraftverkets merkostnader för att hålla kraftstationen i Slite
i reserv för kabelförbindelsen. Detta s. k. Gotlandstillägg kunde dock slopas
vid starten för den reguljära driften. År 1970 byggdes likströmsöverföringens
kapacitet ut från 20 till 30 MW. Denna utbyggnad bekostades helt av Voxnans
Kraft AB, som också senare har byggt ut och moderniserat Sliteverket
och kompletterat Gotlands produktionsresurser med fyra gasturbiner. Den
senaste utbyggnaden på Gotland är en dieselanläggning för 24 MW i Slite.
Under ett antal år har konsumenterna på Gotland kunnat erhålla ett med
jämförbara mellansvenska områden i stort sett likställt elpris. Till följd av
ökad förbrukning i samband med näringslivets utbyggnad på Gotland svarar
i dagsläget likströmsöverföringen för endast en mindre del av effektbehovet,
vilket uppgår till ca 70 MW. Produktionsanläggningarna på Gotland kan
därigenom inte längre utnyttjas optimalt för samköming med produktionssystemen
på fastlandet. För att täcka merkostnader för befintliga och nytillkomna
anläggningar på Gotland debiteras nu ett speciellt s. k. Gotlandstillägg.

Gotlands geografiska läge gör att reservkapacitet måste finnas lokalt på
ön för att säkerställa produktionen även vid bortfall av fastlandsförbindelsen.
Elenergibehovet på ön täcks, på grund av likströmsöverföringens bristande
kapacitet, nu med oljekraft i betydligt högre grad än på fastlandet, där andelen
vattenkraft är stor.

De angivna förhållandena samt oljeprisstegringarna har lett till att priset
på elenergi höjts kraftigt på Gotland. Jämförda med de elpriser som tillämpas
av vattenfallsverket inom övriga mellansvenska områden bedöms de priser
som flertalet gotländska el konsumenter får betala ligga 40-70 % högre. Totalt
har merkostnaderna för Gotland beräknats till 19 å 20 milj. kr. under år
1975.

Gotlands kommun har hos regeringen gjort framställning om ytterligare
en likströmsförbindelse med fastlandet. Förslag har framlagts om anläggande
av en ny likströmsförbindelse från Simpevarp (Oskarshamnsverket) för 100
MW.

På grund av att Skandinaviska Elverk inte anser sig kunna utjämna produktionskostnaderna
på Gotland med kostnaderna vid sina övriga produktionsanläggningar
pågår förhandlingar mellan staten, representerad av elutredningen
(landshövding Mats Lemne) och Skandinaviska Elverk om ett
statligt övertagande av produktionen på Gotland.

2 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

18

Uppgifter i anslutning till motioner om hushållning med naturresurser

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

Vid 1972 års riksdag förekom en motion med förslag om en skyndsam
parlamentarisk utredning med uppdrag att genomföra en analys av landets
totala naturresurser och dra upp riktlinjerna för den framtida resursanvändningen.
Näringsutskottet (NU 1972:50) lämnade med anledning därav en
ingående redogörelse för verkställda och pågående projekt på området.

I fråga om den föreslagna resurspolitiska utredningen fann utskottet sammanfattningsvis
att de områden som den skulle inriktas på vart och ett
för sig var föremål för utredningsarbete i statlig regi, delvis med parlamentarisk
medverkan, samt att de problem som mötte på de skilda områdena
var principiellt sett olikartade och till väsentlig del sådana att de i första
hand måste tas upp på det internationella planet. Genom tillsättandet av
en sådan utredning som föreslagits skulle utredningsarbetet i stor utsträckning
dubbleras, och utredningens arbetsfält skulle bli gigantiskt. Utskottet
avstyrkte därför motionärernas förslag om utredning. Centerpartiets och
folkpartiets företrädare i utskottet reserverade sig till förmån för yrkandet
om en resurspolitisk utredning. Riksdagen avslog detta yrkande.

Vid 1973 och 1974 års riksdagar väcktes motioner med förslag om tillsättande
av en arbetsgrupp med uppgift att förbereda arbetet i en parlamentariskt
sammansatt utredning med uppgift att utarbeta en hushållningsplan
för naturresurser. År 1974 förekom dessutom två andra motioner rörande
bl. a. inventering av ”råvarubehovet på alla de områden som är vitala
för svensk sysselsättning, produktion och export” samt kartläggning av bristen
på råvaror och dess effekter. Motionerna avstyrktes av näringsutskottet
(NU 1973:49, 1974:26) och avslogs av riksdagen. Till förmån för motionen
1973 reserverade sig centerpartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet. De båda förstnämnda partiernas samt moderata
samlingspartiets representanter reserverade sig till förmån för motsvarande
motion 1974. Utskottet hänvisade 1973 till sitt ställningstagande
föregående år. År 1974 underströk utskottet särskilt att råvaruproblemen
är av global natur och erinrade om pågående utredningar i Sverige och inom
internationella organisationer. Utskottet ansåg att önskemålet om utredningsarbete
på råvaruområdet redan i betydande mån var tillgodosett, underströk
vikten av fortsatt och utvidgad sådan verksamhet och utgick från
att regeringen skulle ägna önskvärd uppmärksamhet åt råvarufrågorna. Vidare
åberopade utskottet sina tidigare betänkligheter mot tanken på en parlamentarisk
utredning rörande naturresursfrågor i allmänhet.

Studier på råvaruområdet i andra länder

I flera industriländer har gjorts försök att upprätta s. k. hushållningsplaner
för naturresurser och råvaror. Dessa planer syftar bl. a. till att klargöra vilka

NU 1975:30

19

krav den ekonomiska tillväxten ställer på tillgången av råvaror och hur
tillförseln av råmaterial för industriproduktionen skall kunna säkras. I USA
har en särskild kommission arbetat med dessa problem. Liknande projekt
pågår bl. a. i Frankrike. I Norge har en offentlig utredning inventerat Norges
resurssituation i globalt sammanhang. Även internationella organ har under
de senaste åren ägnat råvaru- och naturresursfrågorna stor uppmärksamhet.
En rad exempel härpå lämnades i näringsutskottets betänkande 1974:26
(s. 10 f.).

Aktuella utredningar

Ett stort antal utredningar är för närvarande sysselsatta med eller har
nyligen behandlat frågor som rör utnyttjandet av naturresurser och Sveriges
råvaruförsörjning. Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande:
landshövding Karl Frithiofson) har i uppdrag att utarbeta en långsiktig prognos
över Sveriges försörjning med mineralråvaror dels för den närmaste
tioårsperioden, dels för tiden fram till år 2000. Prognosen skall omfatta mineralråvaror
av större betydelse för Sveriges ekonomi, dock inte mineraliska
energiråvaror eller sand och grus. Vidare skall utredningen överväga om
en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med
hänsyn till samhällets långsiktiga behov.

Statens industriverk har våren 1974 fått i uppdrag att utreda vissa frågor
rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. En allmän
översikt över landets grusförsörjning skall därvid göras.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande: landshövding Bengt Lyberg)
har till uppgift att utarbeta ett system för en rullande virkesbalansutredning.
Systemet bör enligt direktiven för utredningen möjliggöra beräkningar
som kan ligga till grund för ställningstaganden på såväl kort som
lång sikt till utbyggnader på industrisidan och till olika åtgärder i skogsbruket.

I sitt nyligen framlagda delbetänkande (Ds Jo 1975:1) Virkesbehov och virkestillgång
redovisar utredningen vissa beräkningar beträffande den framtida
tillgången på råvaror för skogsindustrin. Utredningen skall också bedöma
vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose önskemål
om en hög intensitet i det svenska skogsbruket och om vidmakthållande
av en långsiktig hög produktion i skogsindustrin.

Det till statsrådsberedningen knutna sekretariatet för framtidsstudier (Ju
1973:05) har genom beslut av 1974 års riksdag fått medel till sitt förfogande
för studier av utvecklingen på lång sikt inom tre eller fyra olika områden.
Till sekretariatet har knutits en parlamentarisk referensgrupp. Ett av sekretariatets
projekt behandlar råvaror och naturresurser. En interdepartemental
referensgrupp följer fortlöpande arbetet med projektet.

Regeringarna i de nordiska länderna har beslutat utreda den nordiska
råvaru- och resurssituationen och undersöka möjligheterna till ett närmare
samarbete i syfte att dra största möjliga nytta av tillgängliga resurser.

NU 1975:30

20

Utöver de utredningsprojekt som nu har nämnts pågår inom ramen för
det offentliga utredningsarbetet och som ett led i arbetet vid olika myndigheter
ett stort antal studier och utredningar med anknytning till råvaruoch
naturresursfrågorna.

Arbetsgrupp för råvaror

Chefen för industridepartementet har i maj 1975 beslutat tillsätta en arbetsgrupp
för råvarufrågor med representanter för industrin och de anställdas
organisationer. Arbetsgruppen knyts till näringspolitiska rådet, som är ett
organ för samråd i näringspolitiska frågor mellan regeringen, näringslivet
och de anställdas organisationer. Arbetsgruppen skall fungera som ett forum
för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte. Inom arbetsgruppen skall
man väga samman olika bedömningar av utvecklingen på råvaruområdet
och komma fram till en helhetssyn på den näringspolitiska innebörden av
denna utveckling. Ordförande i arbetsgruppen blir ekon. lic. John Ekström,
industridepartementet.

Beslutet om arbetsgruppen har, enligt ett uttalande av industriministern,
fattats mot bakgrund av de stora variationer i priser och tillgång som kännetecknar
råvarumarknaden och som framkallar en osäkerhet som har förstärkts
under senare år. Gemensamma aktioner av råvaruproducerande länder
och bilaterala avtal mellan konsumenter och producentländer kan, framhålls
det, få konsekvenser för den svenska industrins försörjning med råvaror.
Utgångspunkten för regeringens näringspolitik på råvaruområdet måste,
säger industriministern, vara industrins behov av en jämn och tryggad
försörjning med råvaror.

Utskottet

Allmänna riktlinjer

Genom propositionen 1975:30 framläggs för första gången ett samlat
program för den svenska energipolitiken. Det innefattar bl. a. en bedömning
av energikonsumtionens utveckling under i första hand en tioårsperiod,
energibalanser som illustrerar hur energi anskaffas och nyttiggörs etc., en
genomgång av produktionsstrukturen med ställningstaganden i fråga om
olika energikällor samt ett omfattande och mångsidigt forskningsprogram.
Principiell betydelse har inte minst inriktningen på energibesparing. På ett
mera medvetet och konsekvent sätt än tidigare avses styrande åtgärder sättas
in på både produktions- och konsumtionssidan för att utvecklingen på energiområdet
skall komma i samklang med allmänna samhälleliga strävanden.

På några få år har energifrågorna blivit ett av de mest uppmärksammade
ämnena i den politiska debatten. Detta gör sig i hög grad märkbart i riks -

NU 1975:30

21

dagsarbetet. År 1971, då riksdagen fick sin nuvarande utskottsorganisation,
var den energipolitiska debatten i huvudsak koncentrerad kring ett speciellt
utbyggnadsprojekt på vattenkraftsområdet. År 1972 förelåg vid sidan av
de löpande anslagsfrågorna endast några få motioner rörande forskning, planering
och information inom energisektorn. År 1973 dominerades energidebatten
av frågan om fortsatt utbyggnad av kärnkraftsproduktionen, ett
ämne som sedan dess har stått i centrum. 1 anslutning därtill aktualiserades
bl. a. förslag rörande alternativa energikällor och vissa besparingsåtgärder.
Genom inrättandet av statens industriverk erhölls ett permanent organ för
prognos- och utredningsarbete på energiområdet. År 1974 väcktes - mot
bakgrund av den internationella oljekris som inträffat - ett stort antal motioner
som tillsammans tog upp en mångfald viktiga aspekter på energihushållningen
- åtgärder avseende oljeförsörjningen, omprövning av programmet
för kärnkraftsutbyggnad, utnyttjande av nya energikällor, energibesparing,
planering och organisatoriska reformer. Utskottet kunde under
dessa år hänvisa till ett alltmera omfattande utredningsarbete rörande energiförbrukning
och energiproduktion. Särskilt många utredningsinitiativ togs
år 1972. Då tillsattes en utredning för energiprognoser, en utredning rörande
vattenkraftsutbyggnader, en delegation för forskning rörande kärnkraftens
säkerhets- och miljöfrågor och en utredning om radioaktivt avfall. Dessa
och andra utredningar-speciellt bör nämnas energiprogramkommittén, vars
arbete väsentligen genomfördes under år 1974 - har bidragit med material
som ligger till grund för den proposition som nu behandlas.

Det aktuella läget i energidebatten präglas av en rad viktiga utvecklingstendenser.
Miljöfrågorna har på senare år uppmärksammats alltmer, i vårt
land och internationellt. En ökad insikt har spritt sig om knappheten på
olika slags energiråvaror, en knapphet som accentueras genom växande efterfrågan
från de folkrika u-ländernas sida. Medvetandet om de krav som
den internationella solidariteten ställer kommer återhållsamhet i energikonsumtionen
att framstå som än mer nödvändig för industriländernas del.
Oljekrisen vintern 1973-1974 gav en kraftig påminnelse om det nuvarande
energiförsörjningssystemets sårbarhet. Energi utnyttjandets centrala betydelse
för välståndsutvecklingen i industrisamhället - och även i ett agrart samhälle
- poängteras av den ekonomiska forskningen. Vetskapen om det oåterkalleliga
i många åtgärder för ökad energitillförsel - förbrukning av fossila
bränslen som inte förnyas, ianspråktagande av förut orörda vattenfall, säkerhets-
och avfallsproblem i samband med kärnkraftsproduktion - leder
till att alternativ som medger ett stort mått av bibehållen handlingsfrihet
måste tillmätas stort värde.

Propositionen inleds med en översiktlig framställning av statsministern.
Konkreta förslag framläggs av vederbörande departementschefer i tre bilagor.
Av dessa behandlar näringsutskottet den mest omfattande, som avser industridepartementets
verksamhetsområde.

Statsministern betonar i sitt anförande bl. a. energifrågornas globala aspek -

NU 1975:30

22

ter och det förhållandet att all energiproduktion är förenad med miljöproblem.
Han diskuterar sambandet mellan energiförsörjning och samhällsutveckling
och anger syftet med och villkoren för den energipolitiska planering
som är det genomgående temat i propositionen. Fyra moment i energiplaneringen
betecknas som hörnpelarna i svensk energipolitik. Det gäller
för vårt land att dämpa ökningen av energikonsumtionen, att driva en aktiv
oljepolitik, att trygga behovet av elkraft och att delta i en internationell
samverkan för energihushållning.

I fråga om energikonsumtionens utveckling föreslås att strävan skail vara
att ökningstakten, som under de senaste femton åren varit ca 4,5 % per
år, minskas till ca 2 % per år under perioden 1973-1985. Från 1990-talets
början skall strävan vara att hålla energikonsumtionen på en oförändrad
nivå. En rad åtgärder i besparingssyfte nämns, såsom ekonomiska stimulansåtgärder,
höjd energibeskattning, forskning och utvecklingsarbete, föreskrifter
om tillståndsprövning för energikrävande industrianläggningar,
fortsatt sparkampanj. En del av de förslag till åtgärder av detta slag som
läggs fram i propositionen prövas av civilutskottet.

Nära tre fjärdedelar av den totala energiförbrukningen är för närvarande
baserad på förbränning av olja. En rad skäl - den miljöförstöring och de
hälsorisker som oljeförbränningen medför, betydelsen av att spara olja för
mera angelägna behov, ekonomiska och utrikespolitiska nackdelar till följd
av oljeberoendet - anförs för vad som betecknas som en integrerad oljepolitik
under samhällelig ledning. I denna skall bl. a. ingå statlig garanti för att
underlätta investeringar i utvinrting av fossila bränslen, bilaterala avtal med
oljeexporterande stater, samarbete med andra oljekonsumerande länder, bildande
av ett statligt oljebolag och statligt deltagande i raffmaderinäringen.
Ett i propositionen framlagt förslag om ökad oljelagring prövas av försvarsutskottet.

För att tillgången till elkraft skall säkras föreslås utbyggnad av elproduktion
i olika former. Av den ekonomiskt utbyggbara vattenkraften tas ca 61 TWh
per år till vara genom kraftstationer som finns eller håller på att anläggas.
Ett tillskott av ca 5 TWh beräknas kunna utvinnas under tiden fram till
1985, främst genom kompletteringar i redan utbyggda älvar och utbyggnad
av en del smärre vattendrag. Miljöhänsyn motiverar att resultaten av pågående
utredningsarbete avvaktas innan frågor om större vattenkraftsprojekt
aktualiseras. Utnyttjandet av fossila bränslen skall förbättras genom ökad
framställning av s. k. mottryckskraft, varvid samtidigt produceras varmvatten
för husuppvärmning. Ett energitillskott av samma storleksordning
som det nyssnämnda - 4 å 6 TWh - kan enligt kraftvärmeintressenternas
planer erhållas i kommunerna under tiden fram till 1985. Ytterligare 10
TWh anses emellertid erforderliga. För att detta behov skall täckas föreslås
att befintliga kärnkraftstationer - i drift eller under uppbyggnad, med sammanlagt
elva aggregat - kompletteras med två reaktorer. Någon ny kärnkraftstation
skall alltså inte tillkomma. Statsministern erinrar om den kritiska

NU 1975:30

23

inställning till kärnkraften som kommer till uttryck på många håll och anger
det som rimligt att Sverige för en försiktigare politik när det gäller utbyggnad
av kärnkraft än flertalet andra länder.

I avsnittet om internationell samverkan berör statsministern bl. a. det
internationella energiorganet IEA (International Energy Agency). Förslag
om godkännande av Sveriges anslutning till det avtal om ett internationellt
energiprogram, IEP, som upprättats inom IEA, har framlagts i propositionen
1975:42. Denna har utskottet behandlat i sitt betänkande 1975:29. Medverkan
i lösningar av internationella kriser på energiområdet och i en internationell
solidaritets- och jämlikhetspolitik när det gäller hushållning med
naturresurser framhålls vara uppgifter som vårt land bör ta på sig. I detta
sammanhang erinras om att i den internationella diskussionen under senare
år lagts dramatiskt ökad tonvikt vid de globala resursfrågorna: jorden som
ekologiskt system, de gränsöverskridande miljöproblemen, de yttre gränserna
för mänsklig aktivitet. Faran av en kraftigt ökad koldioxidhalt i atmosfären
till följd av förbränningen av fossila bränslen betonas. Förbrukningen
av dessa bränslen leder till en uttömning av vissa energiresurser. Det är
emellertid troligt, påpekas det, att klimatskäl kommer att sätta en tidigare
gräns för förbränningen än de globala reservernas storlek. Här antydda och
andra problem på energiområdet behandlas inom FN och andra internationella
organ. Det nordiska samarbetets betydelse poängteras också.

En viktig princip för de förslag som läggs fram i propositionen anges
vara att långsiktiga bindningar skall undvikas och handlingsfriheten för framtiden
bevaras. Med hänsyn till de långa planeringstider som gäller på energiområdet
bedöms det vara nödvändigt att statsmakterna år 1978 tar ställning
till frågor om energiförsörjningen efter år 1985.

Propositionen har föranlett åtskilliga motioner. Bland dessa märks särskilt
de fyra oppositionspartiernas partimotioner - 1975:2030 (c), 1975:2029 (m),
1975:2031 (fp) och 1975:2034 (vpk) - som i växlande grad innehåller kritik
av konkreta inslag i propositionens riktlinjer för energihushållningen och
av den grundsyn som dessa riktlinjer utgår från. Dessutom finns ett stort
antal motioner från den allmänna motionstiden vilka tar upp energifrågor
av större eller mindre räckvidd. En av dem - motionen 1975:905 (c) - är
en partimotion rörande energipolitiken i allmänhet. Till en del har dessa
motioner besvarats genom propositionen.

De grundläggande resonemang och de sammanfattande översikter av propositionens
förslag som statsministerns anförande innehåller är - som framgår
av motionerna - delvis av kontroversiell natur. Regeringen har i anslutning
till detta anförande föreslagit riksdagen att godkänna de allmänna
riktlinjer för energihushållning m. m. som statsministern har förordat. Då
de kontroversiella frågorna återkommer senare i propositionen, där konkreta
förslag presenteras mera utförligt, finner utskottet det inte rationellt att diskutera
dessa frågor i betänkandets inledande avsnitt. Utskottet tar alltså
inte redan här upp sådana frågor som målsättningen beträffande energi -

NU 1975:30

24

konsumtionens utveckling eller den fortsatta politiken när det gäller produktion
av kärnkraft utan låter sitt inledande ställningstagande bli av allmän
natur.

Med den reservation som här angivits kan utskottet instämma i huvudmomenten
i vad statsministern anfört. Energikonsumtionens ökning måste
dämpas. Det bör eftersträvas att den efter en övergångstid bringas att upphöra.
Detta kräver energiska åtgärder i besparingssyfte. Det är angeläget
att vårt lands oljeberoende minskas. Detta motiverar oljepolitiska insatser
av olika slag. Elkraftsproduktionen bör inriktas på att energikällorna skall
tillvaratas så rationellt som möjligt. Fossila bränslen bör följaktligen i möjligaste
mån användas för framställning av mottryckskraft. Natur- och miljövärden
måste väga tungt vid ställningstagande till de oåterkalleliga ingrepp
som vattenkraftsutbyggnad medför. I fråga om utbyggnad av kärnkraftverk
bör Sverige inta en avvaktande hållning. Säkerhets- och avfallshanteringsproblemen
i samband med kärnkraftsproduktion måste ägnas stor uppmärksamhet.
Internationell solidaritet är en självklar utgångspunkt för vårt
lands energipolitik. Denna måste alltså i väsentlig mån bestämmas av ekologiska
aspekter, av kravet på globala hänsyn när det gäller resursutnyttjande
och miljöpåverkan. Över hela linjen bör eftersträvas att handlingsfriheten
så långt möjligt bevaras för framtiden. Samtidigt som forskningsrön, praktiska
erfarenheter och planer successivt redovisas bör siktet vara inställt
på att frågan om energiförsörjningen på nytt i hela sin vidd skall prövas
av statsmakterna år 1978.

Energikonsumtionens utveckling

I fråga om energikonsumtionens utveckling förordas i propositionen, som
ovan sagts, att ett av energipolitikens mål skall vara att ökningen av energiförbrukningen
i Sverige begränsas till 2 % per år i genomsnitt t. o. m.
år 1985. För tiden därefter skall en ytterligare nedpressning av tillväxten
eftersträvas, så att landets totala energikonsumtion om möjligt kan stabiliseras
på en konstant nivå omkring år 1990. Chefen för industridepartementet
utvecklar detta tema mera utförligt mot bakgrund av en redogörelse
för faktorer som påverkar energikonsumtionen, för vissa internationella tendenser
på energiområdet och förde prognoser som energiprognosutredningen
(EPU) har lagt fram. Det bör observeras att av EPU:s två konsumtionsalternativ
även det lägre innebär en större årlig ökning av energiförbrukningen
än enligt propositionen.

En huvudlinje i industriministerns resonemang om energiförbrukningens
utveckling är följande. Inom industrin har förbrukningen stigit såväl totalt
som räknat per sysselsatt. Energibehovet per producerad enhet har emellertid
allmänt sett gått ned. Den specifika energiförbrukningen har med andra
ord minskat. För att förädlingsgraden skall kunna höjas och ambitionerna
i fråga om förbättrad arbetsmiljö, kortare arbetstid etc. förverkligas är emel -

NU 1975:30

25

lertid en ökning av energitillförseln till industrin nödvändig. En fortsatt
industriell expansion är en förutsättning för att väsentliga otillfredsställda
behov i samhället, bl. a. av en utbyggd offentlig service, skall kunna tillgodoses.
Om energikonsumtionen får utvecklas spontant kan den årliga
ökningen fram till år 1985 antas bli ca 3 96, och även därefter - fram till sekelskiftet
- blir det sannolikt en ökning, om än i lägre takt. Det är denna
tendens som enligt det framlagda energihushållningsprogrammet skall ersättas
med en lägre, så småningom upphörande tillväxt i energiförbrukningen.
Energipolitiken skall planmässigt inriktas på målet att söka åstadkomma
en oförändrad förbrukning omkring år 1990. Industriministern uttalar
emellertid att han inte anser det försvarligt att till varje pris hålla
tillbaka energiförbrukningen. Energipolitiken får, menar han, inte förhindra
att vi uppnår våra grundläggande mål beträffande sysselsättning, snabb ekonomisk
tillväxt, bättre regional balans, trygghet, jämlikhet och god miljö.
Konsumtionsbegränsningen är, framhålls det också, lättast att åstadkomma
inom uppvärmningssektorn, medan det inom industrin krävs relativt lång
tid för att genomföra energibesparingar utan men för sysselsättningen. Industrins
förbrukning förutsätts därför få öka mer än genomsnittligt, med
ca 3 % per år t. o. m. år 1985.

I motionerna kommer olika uppfattningar i detta ämne till uttryck. Efter
en diskussion av svenska och internationella prognoser rörande energiförbrukningen
konstateras i motionen 1975:2029 (m) att ”en helhjärtad satsning
på åtgärder för att stimulera fram en väsentligt effektivare energihushållning
än i dag” är en förutsättning för att energikonsumtionens ökning skall kunna
nedbringas till blott 2 96 per år. Motionärerna instämmer i att detta bör
vara målet. De gör emellertid en reservation, som nära ansluter till industriministerns
nyss refererade uttalande. Sverige kan, hävdar de, på det energipolitiska
området inte nämnvärt skilja ut sig från den närmaste omvärlden.
Om exempelvis OECD-länderna har som riktmärke en treprocentig tillväxt
av energiförbrukningen, har Sverige små möjligheter att med bibehållen
internationell konkurrenskraft begränsa tillväxten till 2 96. Samtidigt som
tvåprocentsmålet eftersträvas bör därför enligt denna motion upprätthållas
en hög beredskap så att - om målet inte kan uppnås - beslut snabbt kan
fattas om en ytterligare utbyggnad av den inhemska energiproduktionen.
Motionärerna är inte beredda att ge tvåprocentsmålet prioritet, om det visar
sig att man härigenom äventyrar möjligheterna att upprätthålla den fulla
sysselsättningen eller den ekonomiska utveckling som det råder enighet
om.

I motionen 1975:2034 (vpk) uttalas om energikonsumtionen i första hand
att en stabilisering av energiintaget måste uppnås inom högst femton år.
Beträffande förbrukningen under denna period säger sig motionärerna så
långt acceptera regeringens syn som att en viss tillväxt i det samlade energiintaget
kan vara nödvändig under en övergångstid. Mot regeringen riktar
de i detta sammanhang den kritiken att den beräknade tillväxten inte har

NU 1975:30

26

fått en sådan inriktning - på investeringar som skall omvandla teknik och
produktion - att det blir sannolikt att energiförbrukningen kommer att sluta
öka. En totalplanerad ekonomi med mycket omfattande styrmekanismer
är enligt motionärerna nödvändig för att det uppsatta målet skall nås.

En ytterligare begränsning av energiförbrukningens ökningstakt anges i
motionen 1975:2031 (fp) som möjlig. Under tiden fram till senare delen
av 1980-talet, då motionärerna räknar med att tillväxten skall kunna upphöra,
skulle den årliga ökningen inte behöva uppgå till mer än ca 1,5 96 per år.
Denna uppfattning baseras på en mera optimistisk kalkyl i fråga om möjligheterna
till energibesparing, i huvudsak inom lokaluppvärmningssektorn,
än den som ligger till grund för propositionens beräkning av konsumtionsutvecklingen.

Motionen 1975:2030 (c) tar sikte på en ännu större återhållsamhet i energianvändningen.
Den årliga konsumtionsökningen under perioden
1973-1985 bedöms här kunna reduceras till ca 1 96 per år. För industrins
del ligger motionärernas alternativ inte lika långt från regeringens förslag;
de har här siffran 2,3 96. Som förutsättning för sina beräkningar har motionärerna
ett mera omfattande program för stimulans av energibesparande
investeringar än det som läggs fram i propositionen.

Propositionens och de här berörda motionernas målsättning när det gäller
energiförbrukningens utveckling baseras primärt på konsumtionsprognoser.
Dessas resultat har med utgångspunkt i värderingar som talar för minskad
energiförbrukning omformats till program för energikonsumtionen, varvid
bedömningen av möjligheterna till energibesparing fått avgörande betydelse
för vilket procenttal som valts vid målangivelsen. I vad som sagts om värderingsunderlaget
ligger att hänsyn har tagits till de krav som en viss avsedd
konsumtionsnivå ställer på produktionssystemet. Skillnaderna i program för
energiförbrukningen återspeglar skillnader i uppfattning om godtagbar produktionsstruktur
på energiområdet. Till hithörande frågor återkommer utskottet
i det följande.

Utskottet anser det riktigt och nödvändigt att energipolitiken i vårt land
inriktas på att bryta den utveckling mot allt högre energikonsumtion som
pågår sedan länge. Vikten av att hushålla med oersättliga tillgångar av fossilt
material, miljöskäl i övrigt, samhällsekonomiska skäl och omsorg om vårt
lands internationella oberoende motiverar detta. Självklara förutsättningar
för att det skall vara rimligt att uppställa preciserade kvantitativa mål i
fråga om energikonsumtionens utveckling är att statsmakterna sätter in planerade
åtgärder i konsumtionsbegränsande syfte, fortlöpande följer dessas
verkningar och är beredda att successivt anpassa åtgärdernas inriktning och
omfattning med hänsyn härtill.

Det är samtidigt angeläget att de etappmål och långsiktiga mål för begränsning
av energiförbrukningen som ställs upp är realistiska. Det måste
undvikas att energipolitiken kommer i konflikt med samhällspolitiken i
stort, vars centrala mål i fråga om sysselsättning, ekonomisk tillväxt osv.

NU 1975:30

27

inte får äventyras. Det program för avtagande och - vid 1980-talets slut
- upphörande ökning av energikonsumtionen som framläggs i propositionen
betecknar enligt utskottets mening en i dagens läge välmotiverad viljeinriktning
och tillstyrks därför. Förslagen i motionerna 1975:2030 (c) och
1975:2031 (fp) om lägre procenttal för den godtagbara ökningstakten fram
till år 1985 avstyrker utskottet sålunda.

Mot det resonemang som utskottet här har fört om avvägning mellan
energipolitik och allmän samhällspolitik kan möjligen invändas att - såsom
understryks i propositionen och flera motioner - hänsyn till ekologiska förhållanden
medför vissa absoluta restriktioner för energianvändningen. Detta
innebär att energipolitiska mål måste fä prioritet i vissa lägen. Utskottet
räknar emellertid med ett betydande handlingsutrymme inom de absoluta
restriktionernas ram. En mera rationellt utformad energiproduktion än den
nuvarande kan möjliggöra ökad energikonsumtion utan att påverkningarna
på miljön blir större än vad som kan accepteras.

Planering på energiområdet, m. m.

En förbättrad planering på energiområdet är ett viktigt inslag i det program
för energihushållning som framläggs i propositionen. Industriministern framhåller
att denna planering måste samordnas med annan övergripande samhällsplanering
och att den kräver ett fylligt underlag av kunskaper om energiförbrukningens
sammansättning och utveckling. EPU:s sekretariat har,
såsom var avsett, sedan utredningen slutfört sitt uppdrag förts över till statens
industriverks energibyrå. I propositionen nämns att man där är sysselsatt
med att utveckla en energiprognosmodell som är avsedd att utgöra ett instrument
för bedömning av energins roll i den svenska samhällsekonomin
och som har utformats i nära anslutning till det modellsystem för hela
ekonomin som långtidsutredningarna arbetar med. Även annan pågående
verksamhet redovisas. Med hänvisning till synpunkter som kommit fram
vid remissbehandlingen av betänkanden på energiområdet meddelar industriministern
att han avser att föreslå regeringen att statistiska centralbyrån
får i uppdrag att i samråd med olika myndigheter m. fl. utarbeta förslag
till åtgärder för att vidareutveckla energistatistiken.

I motionen 1975:2029 (m) framförs ett yrkande ”att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts rörande energistatistik och
energiprognoser”. I den passus i motionen som torde åsyftas säger motionärerna
att de vill starkt understryka behovet av förbättring, utvidgning
och snabbare framtagning och rapportering av energistatistiken. Pågående
arbete med att utveckla en energiprognosmodell tillmäter de stor betydelse.
Motionsyrkandet synes alltså inte innebära annat än ett instämmande i de
riktlinjer för arbetet med energistatistik och energiprognoser som anges i
propositionen. Samma ställningstagande gör utskottet.

I motionen 1975:2031 (fp) föreslås att riksdagen skall begära att regeringen

NU 1975:30

28

årligen förelägger riksdagen en fyllig redogörelse för energiläget. I den bilaga
till budgetpropositionen som avser industridepartementets verksamhetsområde
lämnas enligt praxis en översiktlig redogörelse för energifrågor. Med
hänsyn till det ökande intresse som energisektorn tilldrar sig synes det naturligt
att denna redovisning för riksdagen på lämpligt sätt kompletteras,
så att rikdagen hålls å jour med utvecklingen på energiområdet och får
dra nytta av det förbättrade informationsunderlag som erhålls bl. a. genom
den utbyggda energistatistiken. Någon särskild framställning i detta ämne
till regeringen finner utskottet inte erforderlig.

En framställning till regeringen om förslag till program för att initiera
särskilda energianalyser begärs i motionen 1975:905 (c), som väcktes under
den allmänna motionstiden. Sådana energianalyser skulle innebära att energiåtgången
för olika produkter beräknas för hela tillverkningsprocessen alltifrån
råvarustadiet och också för produkternas utnyttjande. Med hjälp av
systematiska energianalyser skulle, menar motionärerna, energiförbrukningen
inom industrin på kort sikt kunna begränsas genom relativt enkla åtgärder.

I propositionen uttalas att kunskapsunderlaget för bedömning av industrins
framtida energibehov behöver förbättras. Energiåtgången inom industrin
bestäms, framhålls det, bl. a. av den specifika energiförbrukningen,
dvs. hur mycket energi som går åt för att producera en viss vara. Vissa
undersökningar på detta område har redan genomförts i EPU:s regi. Industriministern
anmäler att industriverket avses få i uppdrag att i samarbete
med berörda näringslivsorganisationer studera bl. a. energianvändningen
inom de två mest energikrävande industribranscherna, nämligen järn- och
stålindustrin och skogsindustrin, och att på grundval av dessa och andra
studier lägga fram förslag till åtgärder för att nedbringa energianvändningen.
Uppdraget skall ses som en inledning till en kontinuerlig undersökningsverksamhet,
omfattande all industriell energianvändning.

Den verksamhet som sålunda aviseras synes ligga helt i linje med motionärernas
intentioner. Utskottet räknar med att den metodik som det här
är fråga om successivt får ökad spridning. Motionsyrkandet avstyrks med
hänvisning till att dess syfte får anses redan vara tillgodosett.

Det nyss nämnda uppdraget till industriverket skall också omfatta ett
studium av möjligheterna att tillvarata spillvärme från industriella processer
för värmedistribution och elproduktion. Frågan om spiUvärmeutnyttjande har
tagits upp i två motioner. I motionen 1975:289, som väcktes under den
allmänna motionstiden, framförs önskemål om att en riksomfattande inventering
i syfte att kartlägga möjligheterna till utnyttjande av spillvärme
från industrin skall sättas i gång snarast. Detta önskemål tillgodoses genom
uppdraget till industriverket. Någon framställning till regeringen i enlighet
med detta motionsyrkande finns det därför inte skäl för. I motionen
1975:2009 föreslås att riksdagen skall fatta principbeslut om att spillvärme
från industriell produktion skall tillvaratas för återuppvärmningsändamål
eller kraftproduktion senast från år 1985. Statsmakternas intresse för till -

NU 1975:30

29

varatagande av spillvärme kommer till uttryck genom regeringens uppdrag
till industriverket. Någon anledning att komplettera de konkreta insatserna
på området, vilka utskottet fäster stor vikt vid, med ett principbeslut av
angivet slag finns enligt utskottets mening inte.

I motionen 1975:289 föreslås också att riksdagen skall begära hos regeringen
att åtgärder snarast vidtas i syfte att tillämpa energisnål systemlösning
vid Stålverk 80 i Luleå.

1 planerna för Stålverk 80 ingår att överskottsvärme från stålverket skall
utnyttjas för uppvärmningsändamål inom Luleå kommun. Utskottet har
erfarit att även andra, avancerade möjligheter att använda överskottsvärme
övervägs. Det är över huvud taget en viktig uppgift vid projekteringen av
anläggningen att söka åstadkomma en rationell energianvändning och därigenom
begränsa energiåtgången, något som givetvis kan ha stor ekonomisk
betydelse för företaget.

Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet det inte erforderligt med
någon framställning till regeringen för att det syfte som motionärerna anger
skall beaktas utan avstyrker motionsyrkandet.

En rad möjligheter till energibesparing berörs i motionen 1975:910. Motionärerna
rekommenderar förbättrad isolering av byggnader, helt genomförd
individuell debitering av hushållens energikonsumtion, avgift på engångsförpackningar
och energiskatt i stället för ”löneskatt”. Alla de föreslagna
åtgärderna har, hävdar de, fördelen att vara sysselsättningsstimulerande.
Enligt motionsyrkandet bör riksdagen begära en målmedveten flerårig energisparplan,
innefattande moment av här angivet slag.

Av civilutskottets yttrande över motionen (se bilaga) framgår att
motionärernas önskemål om åtgärder i fråga om värmeisolering kan anses
i väsentliga delar tillgodosedda och att frågan om former för energidebitering
är föremål för uppmärksamhet. På grundval av propositionen 1975:92 har
riksdagen beslutat om vissa ändringar i energibeskattningen som träder i
kraft den 1 juli 1975. I den proposition som behandlas i detta betänkande
aviseras en utredning som skall behandla frågan om det mera långsiktiga
utnyttjandet av energibeskattningen i energipolitiskt syfte. Användningen
av engångsglasharminskat sedan bestämmelser om avgift på vissa dryckesförpackningar
infördes år 1973. En nyligen beslutad ändring av avgiften
har beräknats ge ökat utrymme för höjning av pantvärdet på returglas, vilket
kan komma att innebära att engångsförpackningar på dryckesområdet förlorar
terräng ytterligare. Inom handeln förekommer åtgärder för att minska
förbrukningen av bärkassar.

Sammanfattningsvis finner utskottet att de uppslag som motionärerna
för fram är föremål för uppmärksamhet i sådan utsträckning att en framställning
till regeringen om en energisparplan av angivet innehåll inte är
motiverad. Utskottet hänvisar vidare till den informationsverksamhet rörande
energisparande som propositionen innehåller riktlinjer för. Motionen
väcktes innan propositionen förelåg.

NU 1975:30

30

Ytterligare ett principbeslut som förordas i motionen 1975:2009 skulle
gå ut på att statsförvaltningen och statliga företag från år 1980 skall använda
oblekt papper för kontorsändamål. Motionären påpekar att tillverkningen
av blekt massa medför väsentligt högre energiåtgång, samtidigt som vedutbytet
blir lägre och utsläppet av föroreningar i vattendrag betydligt mera
omfattande.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det är önskvärt att för kontorsändamål
i största möjliga utsträckning används oblekt papper. Det kan
också vara önskvärt att staten går i spetsen för en utveckling i denna riktning.
Utskottet är emellertid inte berett att förorda ett principbeslut av angivet
slag. Vad beträffar möjligheterna att åstadkomma energibesparande ändringar
i konsumtionsmönstret vill utskottet också erinra om de planer i
fråga om specialiserad energiinformation, inriktad på konsumenterna, som
redovisas i propositionen. Med vad här sagts avstyrker utskottet det motionsyrkande
som här är i fråga.

Kraven på energihushållning har, sägs det i motionen 1975:2031 (fp), sådan
tyngd att de bör stadgas i en ramlag - en ”energisparlag" - inledd med
ett generellt krav på användning av den bästa energihushållande teknik
som finns att tillgå till rimlig kostnad. Lagen skulle av myndigheterna kunna
användas som bas för förhandlingar med näringslivet, och med utgångspunkt
i den skulle exempelvis byggnormer kunna preciseras. Motionärerna önskar
utredning om en sådan lag.

En mångsidig uppsättning av styrmedel - information, rådgivning och
utbildning, stödåtgärder och direkta föreskrifter - torde fl användas för att
de uppställda målen i fråga om energibesparing skall kunna nås. Utskottet
anser inte att en allmänt hållen energisparlag av den art som skisseras i
motionen skulle medföra några väsentliga fördelar som inte kan uppnås
den förutan och avstyrker därför motionsyrkandet.

Frågan om en regional och lokal energiplanering, samordnad med annan
översiktlig samhällsplanering, tas upp i motionen 1975:391, som väcktes
under den allmänna motionstiden. Den energipolitiska planeringen bör, anser
motionärerna, i första hand förankras i kommunerna. Som komplement
till denna lokala planering förordas en regional energipolitisk planering, bedriven
i länsstyrelsens regi och samordnad med annan regional planering.

Denna fråga behandlas i propositionen. Industriministern understryker
där betydelsen av en kommunal energiplanering. Han erinrar om det förslag
till lag om allmänna värmesystem som nyligen har framlagts av värmeanläggningsutredningen
och uttalar att en särskild lagstiftning om kommunal
energiplanering bör införas. Denna skulle avse produktion och distribution
av i princip alla energislag för alla konsumtionsändamål oavsett
ägarförhållanden. Regional samverkan över kommungränserna på frivillighetens
grund bör eftersträvas, säger föredraganden vidare, och man bör
också söka finna en ordning som medför nödvändig koordinering av de
kommunala planerna sett i ett större sammanhang. Industriministern med -

NU 1975:30

31

delar att han avser att inom kort begära regeringens bemyndigande att tillkalla
en särskild utredning med uppgift att utarbeta förslag om en kommunal
energiplanering m. m. En utredning av detta slag måste betraktas som en
förutsättning för att intentionerna i motionen 1975:391 skall kunna förverkligas.
Då motionärernas grundläggande syfte alltså blir tillgodosett avstyrker
utskottet deras yrkande om en framställning till regeringen i ämnet.

Finansiella åtgärder, m. m.

I anslutning till synpunkter på energibeskattningen framförs i motionen
1975:2009 förslag att riksdagen skall fatta principbeslut om att en plan skall
utarbetas för särskilda kallortsbidrag. Dessa skulle utgå inom en eller flera
temperaturzoner efter någon form av allmänna regler och ha till syfte att
öka jämlikheten mellan medborgare - och även juridiska personer - i olika
delar av landet. Utskottet - som vill erinra om att vissa kallortstillägg finns
som avlöningsförmåner - anser att ett system med generella kallortsbidrag
skulle vara olämpligt och avstyrker motionsyrkandet.

I samma motion begärs också principbeslut om att en flerårsplan skall
upprättas för särskilda avslåndsbidrag till medborgare och juridiska personer
i sådana delar av landet där det krävs långa regionala transporter vilka inte
kan ske kollektivt. Syftet skulle tydligen vara att kompensera den belastning
som en höjning av drivmedelsbeskattningen medför för denna kategori.

I detta sammanhang kan erinras om den planerade avvecklingen av det
system med orts- och zontillägg som nu tillämpas vid försäljningen av petroleumprodukter
och som medför extra kostnader för dem som är bosatta
på orter belägna långt från de stora importhamnarna (se NU 1975:10 och
prop. 1975:92 s. 118). Utskottet avstyrker förslaget om avståndsbidrag.

En ökad användning av ved för bostadsuppvärmning är angelägen från energibesparings-
och miljösynpunkt och borde därför premieras av staten, hävdas
det i motionen 1975:396. Motionärerna vill ha en utredning härom och
för fram tanken att det skulle anförtros åt länsstyrelsernas naturvårdsenheter
att i samråd med kommunernas fritidsnämnder eller motsvarande organ
leda röjning i skogar och hagmarker och fördela premier bland deltagarna.

Frågan om stimulansåtgärder i syfte att åstadkomma ökad användning
av ved - något som angivits vara av betydelse för skogsvården och miljövården
- har under en följd av år tagits upp i motioner om slopande
av beskattningen av fritt bränsle från egen fastighet. Dessa motioner har
genomgående avslagits av riksdagen (se senast SkU 1975:7).

Utskottet delar uppfattningen att fritidshuggning av brännved kan ha
betydelse från miljövårdssynpunkt. Ett premiesystem av det slag som motionärerna
skisserar är utskottet dock inte berett att förorda. Det bränsle
som utvinns genom den verksamhet som skulle premieras representerar
ett ekonomiskt värde. Vid höga oljepriser kan även utan premier finnas
ett ekonomiskt incitament för sådan användning av ved som enligt motionen

NU 1975:30

32

bör stimuleras.

Energipolitiken bör i forsta hand förlita sig på generella styrmedel för
att påverka konsumtionen i önskad riktning, anförs i motionen 1975:2029
(m). Motionärerna säger sig mot denna bakgrund vara i princip positivt
inställda till användningen av miljö- och energiavgifter som styrinstrument.
De energikällor som det är mest angeläget att minska beroendet av bör
då belastas tyngst, andra - såsom solenergi - inte alls. Generellt torde gälla
att en högre energiprisnivå medverkar till en bättre energihushållning, menar
motionärerna. Vi vet dock inte mycket om hur priskänslig efterfrågan är
på detta område och sålunda om hur effektiva energiavgifterna kan väntas
bli, tillägger de och förordar att dessa frågor görs till föremål för ytterligare
studier.

Frågan om miljöavgifter behandlas av utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna
för miljövården. Utskottet finnér inte skäl att göra något uttalande
om miljöavgifter i detta sammanhang. Vad beträffar energiavgifter erinrar
utskottet om att det, som berörts ovan, i propositionen aviseras att en utredning
skall tillkallas för att pröva frågan om hur energibeskattningen på
längre sikt kan utnyttjas i energipolitiskt syfte. Det ämne som motionärerna
tar upp blir alltså föremål för uppmärksamhet. Utskottet anser inte att riksdagen
har anledning att nu göra något uttalande i detta ämne.

Den tillämnade utredningen rörande energibeskattningen föreslås i motionen
1975:2031 (fp) få i uppdrag att behandla också frågor rörande utformningen
av eltaxorna. Taxornas utformning och avgifternas storlek har
hittills främst varit en fråga för kraftproducenterna med statens vattenfallsverk
som taxeledare, framhåller motionärerna. Taxorna, ofta mycket omsorgsfullt
uppbyggda, har utformats för att tillgodose kraftbolagens anspråk
i vissa avseenden. Distributionsföretagens taxor är varierande. När en ny
energipolitik arbetas fram är det, menar motionärerna, inte längre självklart
att taxesystemet bör ha denna uppbyggnad. Det bör i stället utformas så
att hushållningsmålen kan nås. Man kan med taxesättningen bl. a. främja
ett bättre utnyttjande av kraftsystemet under lågbelastningstid.

Frågor om eldistributionens och elproduktionens organisation utreds sedan
några år av elutredningen (1 1971:01; utredningsman: landshövding
Mats Lemne). I dess direktiv anförs att det från energipolitisk synpunkt
är angeläget att det finns möjlighet att påverka utformningen av distributionsföretagens
taxor så att elförbrukningen kan ges en i förhållande till
annan energiförbrukning optimal inriktning och omfattning. I utredningsuppdraget
ingår bl. a. att från samhälls- och företagsekonomiska synpunkter
söka närmare analysera taxefrågor som aktualiseras genom strukturförändringarna
inom eldistributionen. Till en del är frågan om eltaxorna alltså
redan under utredning. Utskottet delar motionärernas uppfattning att en
översyn av eltaxornas utformning är naturlig, om samhället avser att föra
en mera aktiv energipolitik. Det är självfallet viktigt att fortsatt utredningsarbete
ägnas åt denna fråga. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör ta

NU 1975:30

33

ställning till i vilken form detta bör ske. Utskottet finner det emellertid
önskvärt att det vid utformningen av direktiven för den kommande utredningen
om energibeskattningen noga övervägs i vad mån även taxefrågor
bör beaktas av denna utredning.

Stöd till energibesparande åtgärder

Energibesparande åtgärder är, som framhölls inledningsvis, ett viktigt
inslag i det energipolitiska programmet. Det är här till stor del fråga om
att fortsätta insatser som redan har påbörjats.

Genom beslut av riksdagen år 1974 har för tiden t. o. m. utgången av
år 1975 anslagits nära 370 milj. kr. till energibesparande åtgärder vid byggnader.
Större delen av detta belopp gäller bostäder samt statliga och kommunala
byggnader; frågor om sådant stöd prövas av civilutskottet. För näringslivets
byggnader är bidragsramen för den nu angivna perioden 35 milj.
kr. Bidrag utgår - med högst 50 000 kr. per projekt - till åtgärder som
syftar till bättre hushållning med energi, företrädesvis förbättring av värmeisoleringen.

Bl. a. genom en sparundersökning, genomförd i samband med remissbehandlingen
av energiprognosutredningens betänkande, har det framgått
att det finns stora möjligheter att spara energi inom näringslivet. Med hänvisning
härtill föreslås i propositionen att besparingsåtgärder inom näringslivet
skall stimuleras genom särskilda bidrag. Utom till energibesparande åtgärder
som har samband med byggnadsuppvärmning - vilka omfattas av de nuvarande
stödåtgärderna - skall statsbidrag enligt förslaget kunna utgå för
effektiviserat energiutnyttjande genom förbättring i befintliga tillverkningsprocesser,
för övergång från olja till fast bränsle och för utnyttjande av
kombinerade system. Bidragsgivningen på näringslivets område skall liksom
nu vara begränsad till mindre och medelstora företag, men bidragsbeloppet
skall höjas från 50 000 kr. till 75 000 kr. En viss ytterligare stimulans till
energibesparande investeringar har skapats genom det system med avsättning
av vinstmedel till särskild investeringsfond som har införts genom
beslut 1974. Medel som har satts in på investeringskonto skall i första hand
användas för investeringar i byggnader och maskiner, och därvid skall investeringar
som innebär energibesparingar ges prioritet. I propositionen uttalas
att företag som har möjlighet att disponera medel ur särskild investeringsfond
endast i undantagsfall bör komma i åtnjutande av energibesparingsbidrag.
Ytterligare ett ändamål som föreslås få statligt stöd är framtagandet
av prototyper och demonstrationsanläggningar med inriktning på
effektivare energianvändning inom industrin, transporter och samfärdsel,
återvinning av energikrävande varor och återvinning av energi ur avfall.
Anläggningar för energiproduktion vilka innebär tillämpning av en teknik
som för närvarande inte kan anses lönsam skall också kunna komma i
fråga för stöd. Bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar föreslås

3 Riksdagen 1975. 17 sami Nr 30

NU 1975:30

34

utgå med högst 50 % av kostnaderna utan någon bestämd högsta gräns
för bidragsbeloppets storlek.

Industriministern beräknar att medel för stöd till energibesparande åtgärder
inom näringslivets byggnader och industriella processer m. m. samt
till prototyper och demonstrationsanläggningarav det slag som nämnts kommer
att behövas under flera år. För budgetåret 1975/76 föreslås ett belopp
av sammanlagt 80 milj. kr., varav 2 milj. kr. är avsedda för energibesparande
åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Återstående 78 milj. kr. avser åtgärder
inom industrijordbruk, handel och vissa servicenäringar. En uppdelning
på olika ändamål visar att 18 milj. kr. har beräknats för stöd till
åtgärder i näringslivets byggnader, 40 milj. kr. för åtgärder inom industriella
processer och 20 milj. kr. för prototyper och demonstrationsanläggningar.
Förutom medelsanvisning föreslås också ett bemyndigande för regeringen
att under det kommande budgetåret besluta om mera långsiktiga åtaganden
i fråga om stödåtgärder för prototyper och demonstrationsanläggningar.
Gränsen för detta bemyndigande har satts till 10 milj. kr. med avseende
på budgetåret 1976/77 och 5 milj. kr. med avseende på det därpå följande
budgetåret.

1 motionen 1975:905 (c), som väcktes under den allmänna motionstiden,
föreslås att riksdagen skall anhålla hos regeringen dels om ett stimulansprogram
för energibesparande åtgärder inom industrin enligt riktlinjer som
anges i motionen, dels om förslag till ett omfattande program för stöd till
prototyper och demonstrationsanläggningar på energiområdet med särskild
inriktning på alternativa energikällor eller besparingsåtgärder. Motionärernas
önskemål får i det väsentliga anses ha blivit tillgodosedda genom propositionen.

En kraftig utbyggnad av stödprogrammet föreslås i motionen 1975:2030
(c). Förslaget får ses mot bakgrund av att motionärerna avvisar fortsatt kärnkraftsutbyggnad.
Det är, menar de, fråga om en omfördelning av resurser
från energiproduktion - i en form som de inte finnér godtagbar - till åtgärder
som resulterar i minskad efterfrågan på energi. För stöd till åtgärder i näringslivets
byggnader föreslås ett belopp av 180 milj. kr. mot 20 milj. kr.
enligt propositionen. För investeringar i industriella processer föreslås ett
belopp av sammanlagt 300 milj. kr. Härav skall 90 milj. kr. - 50 milj.
kr. mer än enligt regeringens förslag - fördelas i form av bidrag, medan
återstoden skall användas förlån. Inberäknat 20 milj. kr. för prototyper och
demonstrationsanläggningar - samma belopp som enligt propositionen -uppnås ett totalbelopp av 500 milj. kr.

För det utvidgade stödprogrammet föreslår motionärerna regler som delvis
avviker från dem som regeringen förordat. Programmet skall omfatta alla
företagsstorlekar, fastän det med hänsyn till större företags möjligheter att
utnyttja investeringsfondsmedel särskilt bör inriktas på de mindre företagen.
Den övre gränsen för bidrag skall höjas till 150 000 kr.

Med åberopande av vad energiprogramkommittén föreslagit i sin i pro -

NU 1975:30

35

positionen redovisade promemoria (Ds I 1975:1) om behov av prototyper
och demonstrationsanläggningar yrkar motionärerna därutöver att ett särskilt
reservationsanslag av 35 milj. kr. anvisas för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar
för energiproduktion.

Utskottet anser att det av regeringen angivna stödprogrammet är väl avvägt
och tillstyrker såväl de förordade riktlinjerna för bidragsgivningen som
förslaget till medelsanvisning för ändamålet.

Något nytt anslag för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar
för energiproduktion är utskottet inte berett att förorda. 1 en utsträckning
som utskottet finner lämplig tillgodoses detta ändamål enligt regeringens
förslag genom att bidrag kan utgå från anslaget till energibesparande åtgärder
inom näringslivet m. m.

Om tidsramen för de föreslagna stödåtgärderna uttalar industriministern,
som ovan sagts, att medel för ändamålet kommer att behövas under flera
år. 1 motionen 1975:2031 (fp), understryks betydelsen av anslaget till energibesparande
åtgärder inom näringslivet m. m. och yrkas att riksdagen skall
begära att stöd av detta slag skall utgå under en femårsperiod. Därigenom
skulle, anför motionärerna, investeringarna kunna ske snabbt och bättre
förutsättningar för industrins egen planering skapas.

Utskottet finner dock inte att riksdagen har skäl att nu precisera hur
många år den av industriministern antydda perioden för bidragsgivning skall
omfatta.

Riksdagen bör begära att regeringen så snart tillräckliga erfarenheter har
vunnits lämnar en redovisning av stödåtgärdernas resultat, anförs det i motionen
1975:2029 (m). En första sådan redovisning bör kunna ges till ”1976
års riksmöte”, menar motionärerna och ställer ett yrkande som syftar till
att så skall ske.

Den myndighet som närmast skall svara för det statliga stödet till energibesparande
åtgärder inom näringslivet är statens industriverk. Utskottet
utgår från att industriverket fortlöpande söker bilda sig en uppfattning om
effekterna av stödet och i lämpliga former sprider kännedom om sina erfarenheter.
Utskottet finner det också naturligt att regeringen - i detta fall
som eljest - i budgetpropositionen lämnar underlag för bedömning av i vad
mån fortsatt anslagsgivning är motiverad. Utskottet finner inte någon framställning
till regeringen om särskild redovisning erforderlig.

För att industrin skall få ökade möjligheter att göra investeringar för energihushållning
föreslås i motionen 1975:2030 (c) att bestämmelserna om investeringsfonder
för konjunkturutjämning - vilka återfinns i en förordning
(1955:256) - skall ändras så att frisläppning av investeringsföndsmedel kan påkallas
för det angivna ändamålet.

Utskottet vill understryka att syftet med investeringsfonderna är konjunkturpolitiskt
och att det bör vara konjunkturpolitiska skäl som avgör
när fondmedlen skall få utnyttjas. Att ett företag har för avsikt att göra
en energibesparande investering bör därför inte utgöra något självständigt
skäl för att investeringsföndsmedel skall få tas i anspråk. Bland investe -

NU 1975:30

36

ringsobjekt som ifrågakommer under en lågkonjunktur bör givetvis sådana
som medför energibesparing betraktas som angelägna. Utskottet avstyrker
motionsyrkandet med hänvisning till vad här sagts.

Ett likartat syfte harett yrkande i motionen 1975:2031 (fp). Det går ut påatt åtgärder
skall vidtas för ätt skapa goda förutsättningar för näringslivets
försörjning med kapital för investeringar som leder till bättre energihushållning.
I motiveringen för yrkandet anförs huvudsakligen att företag som
har gjort avsättning till s. k. övervinstfond omedelbart bör få möjlighet att
utnyttja dessa medel för investeringar av angivet slag. Motionärerna åsyftar
fond varom stadgas i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond.
Medel i sådan fond skall - vilket industriministern erinrar om
i propositionen - i första hand tas i anspråk för investeringar i byggnader
och maskiner, och det har vid lagens tillkomst uttalats att energibesparande
investeringar bör prioriteras. Något uttalande härutöver eller några åtgärder
i övrigt med anledning av motionsyrkandet finner utskottet inte motiverade.

Information och utbildning i energifrågor

Industriministern redogör i propositionen för den omfattande informationsverksamhet
rörande energifrågor som har förekommit under det senaste
året. En tillkallad sakkunnig har tillsammans med en referensgrupp stått
till förfogande för vissa uppgifter på informationsområdet. Denne har i en
slutrapport med åtföljande promemoria föreslagit att ett fristående sekretariat
för energiinformation med mångsidiga uppgifter skall inrättas för en försöksperiod
om tre år. Huvudsyftet skulle vara att presentera de komplicerade
förhållandena på energiområdet för allmänheten på ett lättfattligt sätt.
Industriministern uttalar att han inte anser ifrågavarande informationsproblem
vara specifika för energiområdet. Han vill därför inte medverka till
en särlösning för detta område. Han meddelar att vissa förslag rörande informationsåtgärder-
från tillsynsmyndigheterna på kärnkraftsområdet - bereds
inom berörda departement.

Förslaget om inrättande av ett sekretariat för energiinformation har tagits
upp i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031 (fp). Till sekretariatets förfogande
bör enligt den senare motionen - som även därvidlag bygger på
den nyssnämnde sakkunniges förslag - finnas en allsidigt sammansatt teknisk-vetenskaplig
referensgrupp.

Industriministerns skäl för att avvisa förslaget om inrättande av ett energisekretariat
är enligt utskottets mening bärande. Utskottet avstyrker följaktligen
motionsyrkandena.

Vid sidan av den allmänt inriktade energiinformationen finns det, säger
industriministern, behov av specialiserad information bl. a. för främjande
av rationell energianvändning och sparsamhet med energi. Olika myndigheter
och andra organ medverkar på detta område. Industriministern säger
sig ha bedömt att specialiserad information och rådgivning till energian -

NU 1975:30

37

vändare i första hand bör åligga de organ som på respektive område har
de reguljära kontakterna med energianvändarna. Därutöver anser han att
det finns behov av en samordnad informationsverksamhet. Energisparkommittén
(I 1974:05), som har till uppgift att handha den energisparkampanj
som bedrivs för närvarande, bedöms utgöra ett lämpligt organ för den
samordnade och mera övergripande informationsverksamheten. Industriministern
anmäler att han tänker föreslå att kommitténs uppdrag utvidgas
och förlängs.

Omvandling av energisparkommittén till ett permanent organ förordas i
motionen 1975:2031 (fp). Kommittén borde då, menar motionärerna, ha
tillgång till egen expertis, och dess uppgift borde vara att i olika sammanhang
företräda hushållningsintresset. Liknande synpunkter anförs i motionen
1975:2029 (m). Motionärerna anser att det bör övervägas om inte energisparkommittén
börombildas till en energisparkommission med en mera självständig
ställning och med ökade myndighetsbefogenheter, efter samma modell
som tidigare högertrafikkommissionen.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag om en fortsatt provisorisk
organisation. En sådan bör kunna ge erfarenhetsunderlag för framtida förnyad
prövning av frågan om lämplig organisationsform. Utskottet avstyrker
sålunda de båda motionsyrkandena.

Ett par konkreta informationsåtgärder rekommenderas i motionen
1975:2031 (fp). Det föreslås att energisparkommittén skall få i uppdrag av
regeringen att utarbeta en energisparkatalog med praktiska förslag och information
om vart man kan vända sig för att få råd och bidrag. Vidare
förordas att riksdagen skall begära att regeringen tar initiativ för att få till
stånd ett system för energideklaration av hushållsmaskiner.

Som framgår av redogörelsen ovan planeras fortsatt specialiserad information
och rådgivning till energianvändare med energisparkommittén som
organ för den mer övergripande informationsverksamheten. Projekt av den
typ som förslaget om en energisparkatalog representerar kan väntas bli aktualiserade
och prövade inom informationsverksamhetens ram utan initiativ
från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet om uppdrag
åt energisparkommittén.

I propositionen nämns att statens råd för byggnadsforskning har pekat
på behovet av information till hushållen som underlag för köp av hushållsutrustning
och för det löpande hushållsarbetet. Utskottet finner det
inte minst mot bakgrund härav naturligt att frågan om energideklaration
av hushållsmaskiner aktualiseras inom ramen för det fortsatta informationsarbetet.
Någon anledning att nu påkalla ett initiativ av regeringen finns
enligt utskottets mening inte.

I propositionen anges riktlinjer för en intensifierad kursverksamhet som
skall gå ut på att ge olika energianvändare lärdomar som kan resultera i
bättre hushållning med energi. Kursverksamheten skall kompletteras med
rådgivning som avses vara av uppsökande natur och som i första hand

NU 1975:30

38

skall inriktas på mindre och medelstora industriföretag. Det föreslås att
denna energirådgivning skall kanaliseras genom företagareföreningarna. I motionen
1975:2004 erinras om att kursverksamhet med sikte på de mindre
och medelstora företagen också bedrivs av branschorganisationerna. Även
dessa borde, hävdar motionärerna, få möjlighet att medverka i den planerade
energirådgivningsverksamheten.

Utskottet har erfarit att rådgivning på energiområdet förbereds av ett par
av branschorganisationerna på riksplanet. Det föreligger enligt utskottets
mening inte några hinder för statens industriverk och företagareföreningarna
att, om detta anses lämpligt, etablera samarbete med branschorganisationer
i fråga om energirådgivning. Utskottet anser därför inte att det finns behov
av någon framställning i ämnet till regeringen.

En av de anslagsfrågor som tas upp i propositionen gäller anslag till vissa
utbildningsåtgärder i energibesparande syfte. I anslutning därtill begärs riksdagens
godkännande av de riktlinjer för sådana åtgärder som industriministern
har förordat. Dessa riktlinjer har utskottet delvis berört i det föregående.
1 övrigt föranleder de inte några kommentarer från utskottets
sida.

Det nämnda anslaget föreslås utgöra 2 750 000 kr. I motionen 1970:2030
(c) begärs en höjning med 2 milj. kr., vilket belopp avses för det fristående
sekretariat för energifrågor som - enligt vad förut redovisats - förordas av
motionärerna.

Utskottet, som har avstyrkt motionsyrkandena om inrättande av ett fristående
sekretariat för energifrågor, tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Energibesparing i övrigt

En rad trafikpolitiska åtgärder, avsedda att medföra minskad energiförbrukning,
föreslås i motionen 1975:2009. Motionären vill att riksdagen skall fatta
principbeslut om att en utredning skall göras om behovet av nya kanaler
mellan Vänern och Vättern samt mellan Mälaren och Hjälmaren, om att
kust- och kanalsjöfart skall ekonomiskt stödjas och stimuleras, om att försök
med mera skärpta hastighetsbestämmelser skall genomföras, om att en flerårsplan
skall upprättas för relativ sänkning av biljettpriset för persontransport
med järnväg och landsvägsbuss fram till år 1980 samt om att restriktivitet
bör iakttas vid större energi krävande investeringar för främjande av landsvägstrafik,
såsom större brobyggen.

Transportsystemets och trafikpolitikens utformning har givetvis stor betydelse
från energihushållningssynpunkt. I det huvudprogram för energiforskning
som föreslås i propositionen ingår följdriktigt ett program med
beteckningen Energianvändning för transporter och samfärdsel. Vid trafikpolitiska
avgöranden kan energipolitiska hänsyn få stor betydelse. Uppenbarligen
kan det dock inte komma i fråga att riksdagen i samband med

NU 1975:30

39

behandlingen av den föreliggande propositionen träffar principbeslut med
här angiven inriktning och räckvidd. Utskottet avstyrker därför motionen
1975:2009 i nu berörda delar.

Allmänt om energiproduktionens inriktning

Den totala energiförsörjningens struktur - under de båda senaste åren
och år 1985, dvs. vid slutet av den planeringsperiod som propositionen avser

- åskådliggörs i propositionen genom energibalanser. Energiförbrukningen
år 1973 - inte fullt 430 TWh - tillgodosågs till ca 73 96 med oljebaserad
produktion. År 1974, som präglades av den internationella oljekrisen, gick
denna andel ned till ca 70 96 av en minskad total energiförbrukning av
ca 405 TWh. Båda åren var andelen vattenkraft ca 14 96 och andelen kärnkraft
0,5 96. En inte obetydlig uppgång både i absoluta och i relativa tal

- till inemot 10 96 - noteras för lutar och ved. Av den totala energiförbrukningen
uppgick elförbrukningen, inklusive överförings- och distributionsförluster,
båda åren till i runt tal 77 TWh.

Vid den årliga ökning av energikonsumtionen med ca 2 96 som förutsätts
i propositionen blir den totala energiförbrukningen år 1985 ca 540 TWh.
Elkonsumtionen beräknas härav svara för ca 160 TWh. Denna siffra, som
kan synas hög vid en jämförelse med nuläget, innebär i själva verket att
elkonsumtionens ökningstakt har reducerats sedan 1960-talet. Till följd därav
beräknas det bli möjligt att minska utbyggnaden av elproduktionen jämfört
med vad som tidigare bedömts bli erforderligt.

I den totala energibalans för 1985 som framläggs i propositionen har oljeprodukternas
andel satts till 60 96. Absolut sett innebär detta något större
oljeförbrukning år 1985 än år 1973. Vattenkraftens andel har gått ned till
12 96, samma procenttal som anges för kärnkraft. Vattenkraftstillförseln
förutsätts då ligga 5 TWh över den nivå - 61 TWh vid normal vattentillrinning
- som kan erhållas i nu befintliga kraftstationer och i utbyggnader
för vilka det redan finns tillstånd. (Vattenkraftsproduktionen vid nu befintliga
eller tillåtna kraftstationer resp. vid mitten av 1980-talet efter utbyggnader
anges i propositionen antingen som per år drygt 60 TWh resp.
drygt 65 TWh [bil. 1 s. 373] eller - vanligare - som 61 TWh resp. 66 TWh
[s. 16; bil. 1 s. 405; bil. 2 s. 46].) Lutar och ved, med en andel av 7 96,
ger år 1985 absolut sett något mindre energitillförsel än år 1974. På kol
och koks baseras en energitillförsel motsvarande 50 TWh - mot knappt
20 TWh åren 1973 och 1974 - vilket innebär en andel av 7 96.

En alternativ energibalans finns i en av motionerna, 1975:2030 (c). Energiproduktionen
på basis av oljeprodukter, kol och koks samt i form av
vattenkraft har här beräknats få samma omfattning som enligt propositionen.
Lutar, ved och avfall beräknas ge ett större energitillskott. Kärnkraft finns
inte med i denna energibalans. Resultatet blir i jämförelse med propositionen
en väsentligt lägre total energitillförsel, 484 TWh. Detta innebär en årlig

NU 1975:30

40

ökning med 1 96, dvs. den procentsiffra som i denna motion satts upp
som mål i fråga om energikonsumtionens ökningstakt. Därtill räknar motionärerna
emellertid med kärnkraft från de fem kärnkraftsaggregat som
nu är i drift, i den mån de kommer att vara tillgängliga, samt tillskott
från olika alternativa energislag, såsom vindkraft, torv, geotermisk energi
och solenergi. Elproduktionens ökning begränsas enligt motionen till 3 96
per år, vilket innebär en tillförsel år 1985 av 110 TWh. 1 motionen räknas
med en betydligt större ökning av kraftvärmeproduktionen än i propositionen,
och även industriell mottryckskraft och övrig värmekraft beräknas
ge större tillskott.

En partiell energibalans presenteras i motionen 1975:2034 (vpk) i form
av en kalkyl över hur den enligt propositionen avsedda tillförseln av kärnkraft

- ett energislag som motionärerna inte vill räkna med - skulle kunna ersättas
fram till år 1985. Kalkylen anger dels ökat utnyttjande av andra energislag

- för det största tillskottet svarar oljebaserade kraftvärmeverk dels vissa
besparingsåtgärder och blir därför inte direkt jämförlig med beräkningarna
i motionen 1975:2030 (c).

Motionen 1975:2031 (fp) innehåller inte heller någon fullständig energibalans.
Motionärerna förordar ett mera omfattande hushållningsprogram
än som föreslås i propositionen och hävdar att besparingsinsatserna kan
utformas så, att en så kraftig ökning av elförbrukningen som regeringen
förutsätter inte behöver ske. Mot bakgrund härav räknar de med en total
energitillförsel som ligger drygt 10 TWh under regeringens program. Produktionen
av vattenkraft upptas till 65 TWh, dvs. något mindre än enligt
propositionen. Motionärerna uttrycker tvivel om att de redan beslutade kärnkraftverken
kommer att ge så stor produktion som beräknas. En omfattande
utbyggnad av anläggningar för industriellt mottryck och kraftvärme ingår
i kalkylen.

I en relativt utförlig diskussion av energibalanser i motionen 1975:2029
(m) görs vissa preciseringar och reservationer, bl. a. i fråga om vattenkraftsutbyggnad.
Framställningen utmynnar inte i slutsatser som avviker från
propositionens.

Den energibalans för år 1985 som redovisas i propositionen anger summariskt
det program för satsning på olika energislag som framläggs i propositionens
följande avsnitt om energiproduktion. På motsvarande sätt återspeglar
de alternativa energibalanserna i motionerna de uppfattningar om
hur produktionen bör utformas som motionärerna gör sig till talesmän för.
Utskottet övergår i det följande till att behandla föreslagna riktlinjer för
energiproduktionen. De ställningstaganden som utskottet då gör utgör samtidigt
ställningstaganden till energibalanserna, vilka utskottet därför inte
behandlar ytterligare i detta sammanhang.

Innan utskottet i det följande kommer in på olika energiformer - i första
hand kärnkraft - tar utskottet upp några motionsyrkanden som berör allmänna
frågor på energiproduktionens område.

NU 1975:30

41

Ett uttalande av riksdagen om energipolitiken pä lång sikt förelås i motionen
1975:2009. Detta uttalande bör enligt motionären innehålla i huvudsak följande
synpunkter. Atomklyvning samt förbränning av olja och kol bör få
tillämpas endast under en kort utvecklingsfas i mänsklighetens historia.
Energiförsörjningen måste på lång sikt inriktas på att utnyttja oändligt flödande
energikällor. Sverige bör bli vägledande i en sådan global strävan.

Motionären ger uttryck tören vida spridd uppfattning om energipolitiken.
Om det gäller att ange riktlinjer för världens energiförsörjning på mycket
lång sikt kan uppfattningen t. o. m. sägas vara allmänt omfattad. Det är
ett ofta påpekat faktum att den nuvarande snabba förbrukningen av fossila
bränslen, som inte förnyas, inte kan pågå mer än under en begränsad tidrymd.
Även kärnkraftsproduktionen baseras på ändliga resurser. En omfattande
forskning är inriktad på att finna energikällor som kan tillgodose mänsklighetens
energibehov på längre sikt. Sverige tar del i denna forskning och
i annat internationellt samarbete med anknytning till energifrågorna. Utskottet
anser inte att riksdagen har anledning att enligt motionärens förslag
göra ett allmänt hållet uttalande med inriktning i huvudsak på en tid som
ligger bortom den nu aktuella planeringsperioden.

Motionen 1975:1625, som väcktes under den allmänna motionstiden och
således inte direkt anknyter till propositionen, tar upp frågor om valet av
energisystem. Ett markant inslag i motionen är kritik av kärnkraften. Utskottet
behandlar detta ämne i följande avsnitt och går därför inte in på
det här. Huvudsyftet med motionen är att plädera för att energiförsörjningen
i framtidens samhälle skall präglas av resursbevarande och över huvud taget
av ekologiskt ansvar och sålunda baseras på vad motionärerna kallar ”kretsloppsresurser”
- solenergi, vatten- och vindkraft samt den i biomassan
lagrade fotokemiska energin. Sådan energiutvinning passar enligt motionärerna
bäst i ett decentraliserat samhälle som använder småskalig teknik.
Elutredningen (I 1971:01) - som utreder frågor rörande eldistributionens
och elproduktionens organisation - har, säger motionärerna, enligt sina direktiv
att komma med förslag till en anpassning av organisationen till en
elförsörjning baserad huvudsakligen på kärnkraft, Detta är ett exempel på
att vi låser oss vid ett storskaligt, centraliserat energisystem, menar motionärerna,
som vill att riksdagen hos regeringen skall begära en kompletterande
utredning om en organisation av eldistributionen och energiproduktionen
som är anpassad för energihushållning och ett flertal energikällor,
som utnyttjar ”kretsloppsresurser”.

Det program för energitillförseln fram till år 1985 som läggs fram i propositionen
innefattar inte energitillskott från nya energikällor av de slag
som motionärerna berör. Som industriministern understryker knyts emellertid
förhoppningar till sådana energikällor som en långsiktig lösning på
våra energiförsörjningsproblem. I propositionen föreslås ett forskningsprogram
för utvecklande av sådana energiformer. Ett annat forskningsprogram
ägnas åt allmänna energisystemstudier. Till den forskning som avser ener -

NU 1975:30

42

giförsörjningssystemet i dess helhet hör, framhålls det, bl. a. samhällsplanerings-
och lokaliseringsfrågor analyserade från energisynpunkt. Det finns
alltså uppenbarligen förutsättningar för att de aspekter som motionärerna
fäster vikt vid blir uppmärksammade. Utskottet - som senare återkommer
till frågor om forskning och utveckling på energiområdet - finner inte skäl
att föreslå en särskild utredning enligt motionärernas förslag utan avstyrker
motionsyrkandet med hänvisning till det ovan sagda.

Att energipolitiken bör inriktas på utnyttjande enbart av förnyelsebara
energikällor är också en av huvudsynpunkterna i motionen 1975:2030 (c).
Utskottet har tidigare i detta avsnitt berört detta i samband med presentationen
av motionärernas alternativa energibalans. Vad utskottet anfört
med avseende på motionen 1975:1625 är tillämpligt också på motionen
1975:2030 (c) i den mån den avser vad motionärerna kallar alternativ energiproduktion.

Kärnkraft

Av det föregående avsnittet om energibalanser framgår att det är en allmänt
omfattad mening att en fortsatt ökning av energiproduktionen under
tiden fram till år 1985 är ofrånkomlig. Enighet råder också om att det framför
allt är konsumtionen av elenergi som kommer att öka. Däremot finns i
båda fallen skilda uppfattningar om ökningens volym. Kvar står slutsatsen
att behovet av elkraft inte kan tillgodoses utan en ytterligare utbyggnad
av produktionsapparaten.

Den centrala frågan i detta sammanhang är i vilken mån kärnkraft skall
tas i anspråk för att täcka energibehovet. Detta är också en huvudfråga
i hela den energipolitiska debatten.

Det kunde i och för sig te sig naturligt om Sverige liksom många andra
länder nu långsiktigt satsade på en forcerad utbyggnad av kärnkraften, säger
statsministern i propositionens inledande avsnitt. Han hänvisar till att vårt
land å ena sidan i stort sett saknar egna tillgångar på fossila bränslen, har
svårigheter att importera naturgas och saknar stora outnyttjade reserver av
vattenkraft, å andra sidan har en internationellt sett betydande tillgång på
uran. Det finns emellertid, fortsätter statsministern, skäl som manar till
försiktighet och som talar mot att man nu binder sig för ett omfattande
och långsiktigt program för utbyggnad av kärnkraft. Han pekar på riskerna
för reaktorhaverier och problemen med omhändertagande av utbränt bränsle.
Beräkningarna av de förstnämnda riskerna är trots allt kalkyler, är det omdöme
som fälls. Viktiga erfarenheter för kontroll av kalkylerna framkommer
när antalet driftår för reaktorer på olika håll i världen mångdubblas. Avfallsfrågorna
- till vilka hör uppkomsten av plutonium vid reaktordriften
- bedöms vara möjliga att lösa, och det framhålls att långsiktig förvaring
i Sverige av radioaktivt avfall inte behöver bli aktuell förrän i slutet av
1980-talet. Statsministern konstaterar också att vi ännu inte har full klarhet

NU 1975:30

43

om kärnkraftens ekonomi. Kostnaderna för produktion av kärnkraft beräknas
trots kostnadsstegringar och driftstörningar vara betydligt lägre än
kostnaderna för kraftproduktion som baseras på fossila bränslen. Ytterligare
ett starkt skäl för att vi inte nu skall binda oss för en omfattande utbyggnad
av kärnkraft är, menar statsministern, den kritiska inställning till kärnkraften
- med olika grader från fullständigt avståndstagande till osäkerhet och tveksamhet
- som på senare år har kommit till uttryck i vida kretsar.

I propositionen lämnas redogörelser för olika utredningar etc. rörande
kärnkraftens särskilda säkerhetsfrågor. Industriministern återkommer till
dessa i sitt anförande. Hans framställning i detta ämne kan sammanfattas
på följande sätt.

Risker föreligger för olyckor vid drift av kärnkraftverk och hantering av
radioaktivt material. Omfattande anordningar finns som skall förhindra utsläpp
av radioaktivitet vid både normaldrift och driftstörningar. Enligt internationella
erfarenheter har inte i något känt fall personskador till följd
av strålning uppstått innanför eller utanför kärnkraftverk. Den noggranna
kontroll som säkerhetsmyndigheterna utövar spelar härvidlag en viktig roll.
De fel - ibland resulterande i driftavbrott - som uppstår i kärnkraftverken
analyseras noga, och information härom utväxlas mellan säkerhetsmyndigheterna
i olika länder.

Risken för större haverier bedöms i de utredningar som industriministern
stöder sig på såsom utomordentligt liten. Även en mycket svår - och alltså
synnerligen osannolik - olycka medför endast i kraftverkets omedelbara
närhet större skador på människor och djur. Konsekvenserna av ett haveri
liksom riskerna för sabotage och krigshandlingar skulle kunna reduceras
genom att kärnkraftverk förläggs i berg, men härvidlag fordras först omfattande
undersökningar. Sammanfattningsvis bedöms de principer för förläggning
av kärnkraftverk som hittills har tillämpats i Sverige - innefattande
bl. a. bebyggelserestriktioner - innebära en betryggande säkerhet för omgivningen.

De stora spillvärmemängder som avges vid produktion av kärnkraft orsakar
miljöproblem. En fördel jämfört med kraftproduktion på basis av fossila
bränslen är att luftföroreningar av annat slag inte förekommer. Utsläppen
av radioaktivt material vid normaldrift är obetydliga i jämförelse med den
i naturen förekommande strålningen.

Vad beträffar avfallsproblemen hänvisas bl. a. till att Aka-utredningen
- som innehåller riksdagsmän från alla partier - enhälligt har uttalat att
den inte har funnit några skäl som talar emot att avfallsproblemen tekniskt
och säkerhetsmässigt är möjliga att lösa. Plutoniumfrågan har internationell
räckvidd och måste, oberoende av om vi bygger ut kärnkraften i Sverige
eiler icke, behandlas i ett internationellt sammanhang, uttalar industriministern.
Sverige bör fortsätta att verka för kärnvapennedrustning och ökad
internationell kontroll av kärnkraftens fredliga användning.

Det svenska kärnkraftprogrammet omfattar f. n. elva aggregat vid fyra

NU 1975:30

44

kärnkraftstationer, nämligen tre aggregat i Oskarshamn, fyra i Ringhals,
två i Barsebäck och två i Forsmark. Två aggregat i Oskarshamn och två
i Ringhals är i drift. Försöksdrift pågår vid aggregat nr 1 i Barsebäck, för
vilket nyligen givits tillstånd att ladda med bränsle. Övriga aggregat beräknas
tas i drift vid skilda tidpunkter under perioden 1977-1981.

Med utgångspunkt i den allmänna bedömning som refererats i det föregående
har regeringen beslutat förorda ”en fortsatt försiktig utbyggnad
av kärnkraften”. Det föreslås i propositionen att åtgärder vidtas för att förbereda
en utbyggnad med två kärnkraftaggregat. Avsikten är emellertid
att inga nya lokaliseringsplatser skall öppnas utöver de redan etablerade.
Det första nya aggregatet beräknas kunna tas i drift budgetåret 1982/83
och det andra något eller några år senare. Med anledning av vad statens
vattenfallsverk anfört i sin anslagsframställning uttalar industriministern
att han inte har något att erinra mot att planeringen för de nya aggregaten
i första hand inriktas på en utbyggnad i Forsmark. Slutlig ställning till utbyggnadsfrågorna
kan emellertid tas först senare, i samband med koncessionsprövning
etc.

I olika motioner redovisas vitt skiftande inställningar i fråga om kärnkraftsutbyggnad.

En helt avvisande hållning kommer till uttryck i motionen 1975:1624.
Kärnkraftens miljö- och säkerhetsproblem kan aldrig lösas tillfredsställande,
hävdas det här. Med kärnkraften sprids kärnvapen till fler länder. En olycka
som gör stora delar av landet obeboeliga för århundraden kan inträffa när
som helst. Ett stopp för kärnkraften skulle emellertid inte medföra några
stora nackdelar, anser motionären. Hon menar att satsningen på kärnkraft
är tvivelaktig även från ekonomisk synpunkt - kärnkraftens energinetto
har börjat ifrågasättas. Som alternativ till kärnkraften nämns förbättrad hushållning
med energi, införande av energibesparande system för uppvärmning
och industriella processer samt utnyttjande av ”kretsloppsresurser”, dvs.
energiflöden som ständigt förnyas. En sådan omstrukturering skulle enligt
motionärens bedömning skapa fler arbetstillfällen inom energisektorn än
som nu finns där. Ett yrkande i motionen är att riksdagen genom lag skall
förbjuda inte bara drift av kärnkraftverk utan också tillverkning av kärnkraftverk
och komponenter till sådana.

En starkt kritisk syn på kärnkraften uttrycks också genom motionen
1975:2034 (vpk). Kritiken sammanfattas i tio punkter. Kärnkraftsutbyggnaden
minskar inte landets oberoende - oljeimporten ökar tvärtom, då
kärnkraftsutbyggnaden i sig själv är energikrävande och dessutom kopplade
till en resurskrävande tillväxtekonomi. Sveriges beroende av andra länder,
främst USA, skärps - genom bundenhet i fråga om råvaruleveranser och
anrikningstjänster. Den nu vanliga reaktortypens dåliga råvaruekonomi
framtvingar övergång till bridreaktorer som medför starkt ökade olyeks- och
föroreningsrisker. Frågan om det lågaktiva avfallets förvaring är olöst. Detta
avfall medför också svårbemästrade politiska följdproblem - krav på be -

NU 1975:30

45

vakning, risk för missbruk och ökad risk för kärnvapenspridning. Kämkraftsanvändningen
medför fortlöpande radioaktivt utsläpp, som vid sekelskiftet
år 2000 kan ha nått kritisk omfattning. Riskerna för olyckor och
läckage är illa utredda - bl. a. underskattas konsekvenserna av reaktormaterialets
förslitning. Strålningsproblemet är illa utrett - totalnivån till följd
av adderade effekter diskuteras t. ex. inte. Kommersiella intressen bundna
till kärnkraften medverkar till att utvecklingen blir ensidig och att alternativa
framtida energislag förs åt sidan. Kärnkraftsutvecklingen leder till imperialism
- med ökat tryck mot den s. k. tredje världen och inriktning på
en ekonomi som präglas av ensidig kvantitativ tillväxt. Motionärernas alternativ
till kärnkraftsutbyggnad - antytt genom den energibalans som summariskt
presenterats i det föregående - innefattar förbättrad oljeekonomi,
ökad produktion av industriell mottryckskraft, ökat utnyttjande av industriell
spillvärme, energitillskott från ved, torv, avfall - inte minst bark

- och solenergi samt slutligen en begränsad styrning av trafikarbetet genom
bl. a. vissa restriktioner på privatbilismen. I motionen yrkas i fråga om kärnkraften
att inga nya reaktorer skall få vara i drift. Riksdagen föreslås
vidare uttala att Sverige i framtiden helt bör frigöras från beroende av fissionskraften
och uppdra åt regeringen att utarbeta ett alternativt program
för energiförsörjningen fram till år 1985.

En liknande kritik mot kärnkraften framförs i motionerna 1975:905 (c)
och 1975:2030 (c). I den förra pekas på en rad problem med kärnkraften

- katastrofrisker, krav på lagring och långsiktig bevakning av radioaktivt
avfall, risker för olyckor och sabotage vid transport av kärnbränsle och radioaktivt
avfall, säkerhetspolitiska konsekvenser av plutoniumspridningen,
risker för plutoniumspridning genom stöld, påverkan på miljön genom varmvattenutsläpp,
låg tillgänglighet i praktiken med negativa ekonomiska konsekvenser,
risker med ovanjordsanläggningar vid krigsfall och sabotage.
Kärnkraftens ekonomi diskuteras särskilt i denna motion. Motionärerna
framhåller bl. a. att energiutbytet av de elva beslutade reaktorerna vid ett
50-procentigt kapacitetsutnyttjande - vilket de betraktar som realistiskt -blir blott ca 35 TWh per år i stället för beräknade 53 TWh. Kan säkerhetsoch
miljöproblemen inte lösas till fyllest, måste kärnkraften ersättas med
andra energikällor, säger motionärerna och begär att riksdagen skall i ett
uttalande ansluta sig till deras mening om kärnkraften.

Kritiken fullföljs i motionen 1975:2030 (c). Kärnkraftens ekonomi belyses
genom en del beräkningar. Regeringens kärnkraftspolitik avvisas i denna
motion. Riksdagen föreslås uttala att inga ytterligare investeringar i kärnkraft
får göras, så länge inte en samfälld forskar- och expertkår har kunnat garantera
att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen kan bemästras
på ett betryggande sätt. Riksdagen skall vidare uttala att de kärnkraftsaggregat
- motionärerna räknar med fem - som är i drift skall ersättas med
andra energikällor och besparingsåtgärder, om inte säkerhets- och avfallsriskerna
bemästras, att en beredskapsplan för avveckling gradvis av de kärn -

NU 1975:30

46

kraftsaggregat som nu är i drift skall göras upp snarast möjligt och att de
sex övriga beslutade kärnkraftsaggregaten skall omdisponeras för annan användning.
Därvid får dock inte övergång till oljekondensverk komma i fråga.
Sin mening bör riksdagen enligt motionärerna kodifiera genom en lag som
förbjuder att det lämnas tillstånd att uppföra eller driva atomreaktor eller
anläggning för bearbetning av atombränsle. Vad motionärerna tänker sig
som ersättning för kärnkraften framgår i stora drag av det referat som lämnats
ovan i avsnittet om energibalanser. Målet skall sammanfattningsvis vara
att enbart förnyelsebara energikällor utnyttjas.

En avvisande inställning till kärnkraften kommer också till uttryck i motionen
1975:2009. Motionären nämner som olägenheter med fissionskraften
otillfredsställande driftsäkerhet, tvivelaktig ekonomisk lönsamhet, risker för
giftspridning och olösta avfallsproblem. Konklusionen är att det bör vara
nog med ”nuvarande åtta reaktoranläggningar” - de ger erforderligt underlag
för fortsatt forskning. De åtta reaktorerna är de fem som - åtminstone försöksvis
- är i drift och dessutom Ringhals 3, Barsebäck 2 och Forsmark 1,
där byggnadsarbetet har fortskridit långt.

Också motionen 1975:2031 (fp) innehåller en ingående diskussion av kärnkraften.
Här berörs riskerna med denna, avfallsproblemen, ekonomin - härvidlag
är regeringen enligt motionärernas uppfattning alltför optimistisk -och de sociala aspekterna. Människors upplevelse av risker i samband med
kärnkraften är, betonas det, en realitet som man måste ta hänsyn till. Jämfört
med år 1973 har osäkerheten om kärnkraftens fördelar ökat, anser motionärerna.
De pekar i detta sammanhang också på osäkerheten om de politiska
förutsättningarna för internationellt samarbete om och internationell
kontroll av kärnkraftcykeln. Propositionen återspeglar, menar motionärerna,
en ökad osäkerhet i kärnkraftsfrågan även hos regeringen. Det rimliga i detta
läge, där man vill bevara handlingsfriheten, vore att hålla fast vid 1973
års beslut om elva reaktorer och söka få fram ett förbättrat kunskapsunderlag
till nästa ävstämning av energipolitiken, år 1978. Detta förutsätter satsning
på energihushållning och alternativa energikällor. Mot bakgrund av detta
resonemang yrkas avslag på regeringens förslag om utbyggnad av ytterligare
två kärnkraftsaggregat.

En i allt väsentligt positiv bedömning av kärnkraften möter i motionen
1975:2029 (m). En utbyggnad av kärnkraften är enligt motionärerna möjlig
utan att medborgarnas krav på säkerhet skall behöva eftersättas. De risker
som är förenade med kärnkraften bedöms som små jämfört med annan
industriell verksamhet. I fråga om hanteringen av det radioaktiva avfallet
anser motionärerna att redan befintlig teknik erbjuder fullt betryggande lösningar.
Från här angivna utgångspunkter accepterar motionärerna förslaget
i propositionen om byggande av två nya kärnkraftsaggregat. Ett av dessa
bör emellertid, anser motionärerna, förläggas till Barsebäck. Det skulle då
kunna utformas som ett värmekraftverk med leverans av fjärrvärme till
Malmö/Lund-regionen. Härigenom skulle en påtaglig minskning av olje -

NU 1975:30

47

importen bli möjlig. I vad gäller det andra nya aggregatet godtas en fortsatt
projektering rörande förläggning i Forsmark. Motionärerna vill emellertid
ha en skyndsam utredning rörande förutsättningarna för bergrumsförläggning
i samband med en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Förslag om att en av de föreslagna ytterligare kärnkraftsreaktorerna skall
förläggas till Barsebäck framförs också i motionen 1975:1883. Motionärerna
betonar att samtidig produktion av värme och elektricitet innebär ett väsentligt
bättre utnyttjande av råvaran än den framställning av elenergi som
är förenad med stora utsläpp av spillvärme. De understryker också fjärrvärmesystemets
betydelse från luftvårdssynpunkt. I motionen lämnas i övrigt
detaljerade uppgifter om förutsättningarna för fjärrvärme i Malmö-Lund
och Landskrona-Helsingborg, bl. a. med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna.
Motionärerna åberopar en delrapport av den s. k. Sydvärmegruppen
och aviserar dess slutrapport, vilken sedermera har framlagts och
presenterats för utskottet.

Frågan om utbyggnad av kärnkraftverken är alltså i hög grad kontroversiell.
Med åberopande av ungefär samma argument mot kärnkraften som
senare utvecklats i motionen 1975:2034 (vpk) hävdas i motionen 1975:1630
(vpk) att frågan är så komplicerad och djupt ingripande - med ekonomiska,
militärpolitiska, miljömässiga aspekter och solidaritetsaspekter, att den måste
direkt underställas svenska folket i en folkomröstning. Motionen utmynnar
i ett yrkande om att så skall ske.

Utskottet är ense med motionärerna om att kärnkraftsfrågan är en fråga
som i hög grad engagerar och bör engagera folkopinionen. Den har också
spelat en huvudroll vid det omfattande studiearbete rörande energipolitiken
som har genomförts inom de politiska partierna och andra organisationer
under det gångna året. Inte minst frågans komplicerade karaktär, som motionärerna
pekar på, talar emellertid mot en folkomröstning i denna fråga.
Utskottet finnér det osannolikt att en folkomröstning i kärnkraftsfrågan
skulle kunna utformas så att frågans många väsentliga aspekter skulle kunna
beaktas samtidigt. Sålunda avstyrker utskottet förslaget om folkomröstning.

Utskottet övergår till att ange sitt ställningstagande till de olika riktlinjer
i fråga om utnyttjande av kärnkraft och vidare utbyggnad av kärnkraftverk
som föreslagits i propositionen och de motioner som har refererats i det
föregående.

Ett yrkande om att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en
fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark framställs i motionen
1975:621, som väcktes under den allmänna motionstiden. Yrkandet har
tillgodosetts genom propositionen. Till sakfrågan huruvida en sådan utbyggnad
bör planeras återkommer utskottet i det följande.

Vad gäller motionen 1975:1624 - som utskottet i övrigt behandlar i andra
sammanhang - avstyrker utskottet yrkandet om förbud att tillverka och
driva kärnkraftverk. Även med utgångspunkt i en kritisk inställning till
kärnkraftsutbyggnad framstår en lagstiftning med den innebörd som mo -

NU 1975:30

48

tionären föreslår som en alltför genomgripande åtgärd.

Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till de slutsatser beträffande
kärnkraftens utnyttjande och de riktlinjer för en fortsatt, begränsad utbyggnad
av kärnkraftverken som redovisas i propositionen och får instämmande
i motionen 1975:2029 (m). En av energipolitikens huvuduppgifter är att
trygga behovet av elkraft - ett behov som trots besparingsåtgärder och styrande
ingrepp kommer att växa snabbare än energibehovet i övrigt under
den tid då enligt allmän uppfattning en viss fortsatt tillväxt av energikonsumtionen
är ofrånkomlig. På kort sikt står härvid valet mellan olika former
av redan tillämpad teknik. Vilken väg som än väljs uppstår icke önskvärda
konsekvenser. Vattenkraften kan inte ens teoretiskt tillgodose mer än en
del av det energibehov som tillkommer - och är det fråga om mer än en
begränsad utbyggnad sker denna till priset av stora och oåterkalleliga ingrepp
i landskapet vilka ingen meningsriktning nu tycks vara beredd att acceptera.
Ett ökat utnyttjande av fossila bränslen - i praktiken främst olja - medför
ett starkare internationellt beroende än hittills. Det innebär vidare svåra
påfrestningar på miljön i form av framförallt utsläpp i luften av svaveldioxid,
koldioxid och andra ämnen. Svaveldioxiden inverkar på människornas hälsa,
förorsakar korrosion och resulterar i förorening av jordar och vatten.
Genom utsläppen av koldioxid uppstår risker för klimatförändringar som
kan få allvarliga följder. För den som med hänvisning till ekologiska förhållanden
vill avvisa kärnkraften måste vad här erinrats om vara ett allvarligt
memento.

Det sagda innebär inte att utskottet bortser från de risker och nackdelar
i övrigt som kärnkraften medför. Riskerna har enligt utskottets uppfattning
på sina håll överdrivits i debatten - detta gäller inte minst strålningseffekterna
vid normal drift - men är otvivelaktigt sådana att de påkallar allvarlig eftertanke.
Utskottet vill understryka att kärnkraftsproduktionen är omgärdad
av rigorösa säkerhetsbestämmelser och föremål för noggrann kontroll. Det
kan också konstateras att det svenska kärnkraftsprogrammet enligt de riktlinjer
som föreslås i propositionen kommer att präglas av en betydande
återhållsamhet. Väsentligt är framför allt att inga nya platser tas i anspråk
för kärnkraftverk. Vad gäller de internationella aspekterna av den svenska
kärnkraftsframställningen menar utskottet att ett deltagande från svensk
sida i samverkan mellan länderna på detta område - med hävdande av
de säkerhetskrav som för vår del är självklara - kan ha en positiv effekt
när det gäller att hålla den fortsatta utvecklingen under kontroll.

Utskottet tillstyrker sålunda i huvudsak de i propositionen angivna riktlinjerna
för utbyggnad av kärnkraftsproduktion. På en punkt anser utskottet
emellertid att dessa bör modifieras. Såsom framhålls i motionerna 1975:1883
och 1975:2029 (m) skulle stora fördelar vinnas om ett nytillkommande kärnkraftsaggregat
kan användas för framställning av värmekraft. Det projekt
som syftar till att Malmö och Lund samt eventuellt också Helsingborg och
Landskrona skall förses med fjärrvärme från kärnkraftverket i Barsebäck

NU 1975:30

49

är av stort intresse. Utskottet anser att parallellt med projekteringen för
en fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark enligt propositionens
förslag bör undersökas om det tekniskt, ekonomiskt och med hänsyn till
säkerhet etc. finns förutsättningar för utbyggnad av kärnkraftverket i Barsebäck
med ytterligare ett aggregat, avsett för framställning av värmekraft.
Utskottet vill understryka att vad utskottet föreslår uteslutande är en åtgärd
av utredningskaraktär. Det skall givetvis ankomma på riksdagen att ta ställning
till om en ytterligare utbyggnad i Barsebäck i en framtid skall infogas
i kärnkraftsprogrammet.

I motionen 1975:2029 (m) begärs, som ovan sagts, en skyndsam utredning
av förutsättningarna för förläggning av kärnkraftverk i bergrum i samband med
en eventuell fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

Propositionens förslag beträffande kärnkraftsproduktionen innebär - liksom
givetvis förslagen i de motioner som förespråkar större restriktivitet
i detta hänseende - att ingen ny plats tas i anspråk för förläggning av kärnkraftverk.
I propositionen redovisas att Centrala driftledningen (CDL) har
studerat frågan om bergförläggning av kärnkraftverk och att dess undersökningar
rörande konsekvenserna från reaktorsäkerhetssynpunkt av en sådan
förläggning inte är avslutade. Industriministern anför att förutsättningarna
för och konsekvenserna av förläggning av kärnkraftverk i berg eller
under jord bör klarläggas innan behovet av nya lägen för kärnkraftsanläggningar
tas upp till prövning och att han avser att i annat sammanhang
återkomma till regeringen beträffande de former under vilka det fortsatta
utredningsarbetet på detta område lämpligen bör bedrivas. Med hänvisning
till här nämnda förhållanden avstyrker utskottet det berörda motionsyrkandet.

Industriministern lämnar i propositionen en redogörelse för kärnbränslemarknaden
och föreslår i anslutning därtill vissa åtgärder för att trygga kärnbränslejörsörjningen
på lång sikt. Kärnbränslemarknaden präglas, framhålls
det, av starka politiska restriktioner som syftar till att förhindra att nukleärt
material används för icke-fredliga ändamål. Praktiskt taget all handel med
anrikat uran och plutonium sker därför inom ramen för bilaterala avtal.
Sverige är för alla led i kärnbränslecykeln utom tillverkningen av bränsleelement
hänvisat till utländska leverantörer. Svensk kärnbränsleförsörjning
AB, som har till uppgift att planera och samordna kraftföretagens kärnbränsleanskaffning,
har fått sin verksamhet vidgad till att omfatta långsiktig
upphandling och i viss utsträckning även finansiering av kärnbränsle för
delägarnas räkning. En statlig säkerhet - numera på 800 milj. kr. - har
ställts för bolagets åtaganden. F. n. får den tas i anspråk endast för åtaganden
inom bränslecykeln som följer av bolagets redan gjorda upphandlingar, avseende
elva aggregat. Med hänvisning till att i propositionen förordas en
komplettering av det löpande utbyggnadsprogrammet med ytterligare två
uttalar industriministern att denna begränsning inte längre bör gälla.

Utskottet instämmer häri.

4 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

50

De svenska kraftföretagens hela behov av naturligt uran till år 1980 har
säkrats genom långtidskontrakt med utländska leverantörer, meddelas det
i propositionen, och huvuddelen av behoven är täckta för tiden till år 1985.
Även Sverige kan emellertid producera naturligt uran, på basis av uranskiffertillgångarna
i Billingen. AB Atomenergi har där sedan slutet av 1950-talet bedrivit utvecklingsarbete och försöksverksamhet i Ranstad. De svenska
kraftföretagen har nu förklarat sig i princip beredda att sluta avtal som
på lång sikt garanterar avsättningen av uranproduktionen i Ranstad, och Luossavaara-Kiirunavaara
AB (LKAB) har som företrädare för producentintressena
åtagit sig att föra projektet vidare under förutsättning av bl. a. visst
finansieringsstöd från staten. Industriministern uttalar att han mot bakgrund
av allmänna försörjningspolitiska överväganden anser att projektering av
ett utbyggt Ranstadsverk bör fortsätta. Med hänvisning till de förutsättningar
som sålunda föreligger föreslås i propositionen att LKAB under nästa budgetår
skall få ett belopp av 15 milj. kr. som lån till projektering, ett lån
som skall skrivas av helt om projektet inte skulle komma till stånd. I motionen
1975:2030 (c) yrkas avslag på detta förslag. Motionärerna hänvisar
till sin uppfattning att kärnkraftsutbyggnaden bör avbrytas och framhåller
dessutom att Ranstadsprojektet gäller enbart utvinning och inte anrikning
av uran - i fråga om den senare kvarstår alltså utlandsberoendet.

Utskottet anser liksom regeringen att staten bör medverka till projekteringen
av ett utbyggt Ranstadsverk och tillstyrker förslaget om ett anslag
av 15 milj. kr. för ett lån för detta ändamål.

Industriministern meddelar i propositionen att Svensk kärnbränsleförsörjning
AB har träffat en principöverenskommelse med United Reprocessors
- ett företag som samordnar försäljningen av upparbetningstjänster för de
brittiska och franska statsägda anläggningarna och en planerad västtysk anläggning
- om att detta företag skall ta hand om allt utbränt bränsle från
de nu beslutade svenska kärnkraftsenheterna till mitten av 1980-talet. Detta
åtagande innefattar transporter, lagring och upparbetning, och United Reprocessors
är berett att senare diskutera en förlängning och utvidgning av
sitt åtagande.

Vi kan inte utgå från att dessa erbjudanden skall kunna infrias helt efter
planerna i ett läge då EG-länderna själva har betydande problem, anförs
det i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna anser att regeringen snarast
bör redovisa beredskapsplaner för hur i så fall en lagring i Sverige skall
kunna åstadkommas under den tid som det kan ta innan bränslet går till
upparbetning.

Utskottet utgår från att de ansvariga instanserna fortlöpande beaktar behovet
av beredskap för den - förhoppningsvis osannolika - situation som
motionärerna avser. Någon framställning till regeringen i detta ämne finner
utskottet inte erforderlig.

I propositionens avsnitt om kärnsäkerhet, som utskottet har berört i det
föregående, erinras om att Aka-utredningen inte bara skall behandla frågan

NU 1975:30

51

om kärnkraftens högaktiva avfall utan också skall lämna förslag rörande
hanteringen av avfall med lägre aktivitet, både sådant avfall som uppstår
vid kärnkraftverk och sådant som uppstår vid annan verksamhet med radioaktiva
ämnen. I motionen 1975:2031 (fp) anförs att det medelaktiva avfallet
skapar övervaknings- och lagringsproblem som inte har lösts tillfredsställande
och att regeringen bör lämna en fylligare redovisning för hur detta
avfall skall behandlas och förvaras.

Utskottet utgår från att förhållandena på detta område kommer att belysas
av Aka-utredningen och finner inte att riksdagen har anledning att rikta
någon begäran till regeringen enligt motionärernas förslag.

De anslagsfrågor som har att göra med statens vattenfallsverks kärnkraftverk
tar utskottet upp längre fram. I detta avsnitt av betänkandet behandlar
utskottet ytterligare de anslagsfrågor som gäller AB Atomenergi och AB
Asea-Atom.

AB Atomenergi, som helt ägs av staten, har till huvudsaklig uppgift att
handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet.
Dess verksamhet finansieras i betydande omfattning med statsmedel.
I propositionen anförs nu att den energipolitiska forsknings- och utvecklingsverksamheten
vid Atomenergi inte längre bör finansieras med statsanslag
direkt till bolaget utan utgöra en del av det energiforskningsprogram
som föreslås i propositionen och till vilket utskottet återkommer. Utskottet
finner denna ordning välmotiverad.

Till följd av denna omläggning av anslagsgivningen föreslås i propositionen
att fr. o. m. nästa budgetår på statsbudgeten tas upp två nya anslag
till Atomenergi, det ena avseende stöd till svensk kärnkraftsindustri, det
andra avseende övrig verksamhet.

Anslaget för stöd till svensk kärnkraftsindustri avser kostnader för forsknings-
och utvecklingsarbete inom ramen för samarbetsavtal med det halvstatliga
AB Asea-Atom, vilket företags verksamhet i sin tur baseras på ett
konsortialavtal mellan staten och ASEA. Sistnämnda avtal löper till utgången
av år 1979. De avsedda arbetena inom samarbetsavtalet - vilka till sin huvuddel
utförs vid Atomenergi - är enligt industriministern av väsentlig
betydelse för svensk kärnkraftsindustri.

1 motionen 1975:2030 (c) uttalas att det när kärnkraftsutbyggnaden avbryts
- vilket ju motionärerna yrkar på - inte finns någon anledning att bifalla
förslaget om anslag för stöd till svensk kärnkraftsindustri. Starka skäl talar
mot att statsmedel används för forskning och utveckling som rör svensk
industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet, anförs det i motionen
1975:2031 (fp). Riksdagen föreslås uttala att sådant statsstöd inte
bör utgå när nu gällande avtal har löpt ut.

Utskottet finner motiveringen för det föreslagna anslaget bärande och
tillstyrker propositionen i denna del.

Anslaget till Atomenergi för övrig verksamhet skall täcka kostnader för
underskott på tillverkningen av radioaktiva isotoper, för vissa forsknings -

NU 1975:30

52

tjänster och utveckling av innovationer samt för visst långsiktigt kärntekniskt
forskningsarbete. För sistnämnda ändamål avses 1,9 milj. kr. Att
medel anvisas för kärntekniskt forskningsarbete avstyrks i motionen
1975:2030 (c).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och avstyrker alltså
motionsyrkandet.

AB Asea-Atom anses behöva ett medelstillskott av 40 milj. kr. under år
1975. Av detta skall staten och Asea svara för hälften vardera. 1 enlighet
härmed föreslås i propositionen ett reservationsanslag för ändamålet av 20
milj. kr., vilket utskottet tillstyrker.

Fossila bränslen

Oljan svarar i dag för över 70 96 av vår energiförsörjning. Både statsministern
och industriministern understryker i propositionen att strävanden
att begränsa vårt beroende av olja måste utgöra ett viktigt inslag i den
svenska energipolitiken. Det energipolitiska program som framläggs i propositionen
präglas också starkt av detta syfte. I motionen 1975:1624, som
väcktes under den allmänna motionstiden, finns bl. a. yrkandet att riksdagen
av regeringen skall begära förslag till ett program för en nedtrappning av
oljekonsumtionen. Propositionen får sägas innehålla ett sådant program.
Motionsyrkandet är därmed tillgodosett.

Utskottet har redan i det inledande avsnittet angivit huvuddragen i den
integrerade oljepolitik under samhällets ledning som föreslås i propositionen.
Olika inslag i oljepolitiken behandlar utskottet här något närmare.

Strävan att skapa en säkrare bas för vårt lands råoljeförsörjning motiverar
det statliga engagemanget i Petroswede AB, som bedriver prospekteringsverksamhet
utomlands. Som komplement till insatserna i Petroswede föreslås
i propositionen införande av ett särskilt statligt garantisystem, som
främst skall tjäna till att underlätta finansieringen av sådana investeringar
i utvinning, transport och lagring av olja som bedöms värdefulla från svensk
försörjningssynpunkt. Bakgrunden till förslaget är att vissa företag med intressen
i påvisade oljefält erbjuder avtal avseende viss del av produktionen
mot att köparen tillhandahåller garanti för lån till investeringar i exploateringen.
Garanti skall enligt förslaget kunna ställas - intill ett belopp av
totalt 2 000 milj. kr. - för såväl svenska som utländska företags lån för
finansiering av investeringar i utvinning m. m. av råolja. Den skall också
kunna användas som säkerhet för svenska företags ekonomiska åtaganden
i samband med prospekterings- eller utvinningsverksamhet utomlands. Garantin
skall få utnyttjas även för andra fossila bränslen, dvs. kol och naturgas.

En begränsning av garantiramen till 500 milj. kr. påyrkas i motionen
1975:2031 (fp). Förutsättningarna redovisas mycket summariskt i propositionen,
säger motionärerna. Regeringen bör senare återkomma till riksdagen
med preciserade redovisningar och önskemål. 1 motionen 1975:2029

NU 1975:30

53

(m) yrkas att riksdagen avslår förslaget om garanti. Regeringen bör i stället
låta riksdagen ta ställning till de enskilda projekten, menar motionärerna.

Utskottet tillstyrker att ett garantisystem införs enligt angivna riktlinjer.
Utskottet godtar också att garantiramen fastställs till 2 000 milj. kr. Att
riksdagen regelmässigt skulle delta i prövningen av individuella garantiärenden,
av vilka somliga kan kräva brådskande behandling och somliga
sekretess under tiden intill dess beslut har fattats, förefaller utskottet praktiskt
svårgenomförbart och mindre väl överensstämmande med den gängse
kompetensfördelningen mellan statsmakterna.

Frågan om ökade insatser för att trygga råvaruförsörjningen har ett nära
samband med frågor om kapacitet och struktur inom senare led av oljehanteringen,
framhåller industriministern vidare. Raffinaderikapaciteten
inom landet kommer i år att öka från ca 40 % till ca 60 % av förbrukningen.
En ytterligare ökning anges som önskvärd. I detta sammanhang fasts uppmärksamheten
på Statsföretag AB:s planer på att anlägga ett nytt raffinaderi
vid Brojjorden. Detta projekt har, säger industriministern, stora försörjningspolitiska
fördelar och synes kunna genomföras förhållandevis snabbt. Det
väntas emellertid ge relativt låg lönsamhet, varför Statsföretag har förutsatt
att staten skall ta på sig huvudansvaret för projektets fortsatta, finansiering.
Regeringen föreslår att Statsföretag får ett lån om 36 milj. kr. till att täcka
kostnaderna för fortsatt projektering fram till det stadium då bolaget skall
kunna fatta ett investeringsbeslut. Om projektet inte kommer till stånd,
skall lånet få skrivas av helt.

Sistnämnda villkor är uttryck för en egendomlig princip, anförs det i
motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna anser att Statsföretag självt borde
stå för risktagandet. Tänkbara alternativ till projektet berörs endast flyktigt,
säger de vidare, och någon övertygande motivering för lokaliseringen till
Brofjorden har inte lämnats. I motionen yrkas att förslaget om lån till Statsföretag
för projektering av raffinaderi skall avslås. Samma yrkande återfinns
i motionen 1975:2029 (m). Som argument mot projektet anförs här framför
allt att utvecklingen för närvarande pekar mot en ökande överkapacitet
på raffinaderisidan i världen. Även miljöhänsyn åberopas.

Utskottet finner övervägande skäl tala för att anläggning av ytterligare
ett raffinaderi - denna gång med statlig huvudman - är motiverad. Härvid
fäster utskottet vikt även vid miljöfrågan. Möjligheten att långsiktigt trygga
tillgången på lågsvavlig eldningsolja måste tillmätas stort värde. Utskottet
tillstyrker att Statsföretag får det föreslagna lånet på de villkor som anges
i propositionen.

Om den statliga oljepolitiken i övrigt uttalas i propositionen bl. a. att
det är angeläget att en viss del av oljetillförseln till den svenska marknaden
sker genom direkta överenskommelser med producentländerna. Beträffande
förutsättningarna för oljetillförsel från Nordsjöområdet sägs att endast en
begränsad del av det svenska oljebehovet torde kunna täckas på det sättet,
detta beroende på Nordsjöoljans sammansättning och höga pris. På bl. a.

NU 1975:30

54

dessa punkter framförs i motionen 1975:2031 (fp) kritik mot propositionen.
Det betecknas där som tvivelaktigt om svårigheterna till följd av beroende
av de oljeproducerande länderna minskar genom direkta leveransavtal med
länderna i Mellersta Östern. Den naturligaste kontakten på producentsidan
är enligt motionärerna Norge. De högre kostnaderna för Nordsjöoljan är
ett pris som får betalas för att det skall skapas ökad försörjningstrygghet,
säger motionärerna. De yrkar att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för
inriktningen av den svenska oljepolitiken som förordas i motionen. Dessa
riktlinjer avser delvis detaljfrågor som utskottet redan har berört eller berör
i det följande.

Utskottet finner inte att vad som anförs i den nu aktuella delen av motionen
1975:2031 (fp) ger anledning till en ändrad bedömning i fråga om
huvudlinjerna i den svenska oljepolitiken. Utskottet ansluter sig alltså i
detta hänseende till vad som anförs i propositionen.

Ett av yrkandena i motionen 1975:2031 (fp) avser fossila bränslen i allmänhet.
Riksdagen bör enligt motionärerna begära hos regeringen att ett
program för minskning av svavelutsläpp i samband med fossila bränslen snarast
fastställs och genomförs. De hänvisar till att statens naturvårdsverks program
för begränsning av svavelutsläppen har försenats gång på gång. Det är nu
hög tid, menar de, att genomföra ett mera målmedvetet program för begränsning
av dessa utsläpp.

Motionärerna berör här en uppmärksammad miljövårdsfråga. 1 korthet
förhåller det sig på följande sätt. Enligt uppdrag av regeringen år 1970 lämnar
naturvårdsverket varje år förslag beträffande kommuner inom vilka fr. o. m.
den 1 oktober följande år skall gälla förbud att förbränna eldningsolja med
mer än 1,0 viktprocent svavel. Verket har framlagt ett program för nedtrappning
av den tillåtna svavelhalten utmynnande bl. a. i att förbud av
angivet slag skall gälla i hela landet fr. o. m. den 1 oktober 1979. Kungörelser
har utfärdats varigenom enprocentsregeln har blivit gällande för vissa delar
av landet. Under oljekrisen 1973-1974 lämnade länsstyrelserna efter rekommendation
från naturvårdsverket dispens för användning av olja med upp
till 2,8 % svavel på orter där normalt bara lågsvavlig olja får användas.
Tillsammans med styrelsen för teknisk utveckling (STU) har naturvårdsverket
år 1974 publicerat en rapport om metoder för avsvavling av rökgaser.

Utskottet anser liksom motionärerna att begränsning av svavelutsläppen
är ett betydelsefullt mål. Som framgår av vad här sagts pågår en utveckling
mot detta mål. Att närmare pröva om denna utveckling fortskrider på ett
tillfredsställande sätt är en uppgift som hör hemma- i ett större miljöpolitiskt
sammanhang och alltså knappast kan fullgöras inom ramen för det ärende
som här föreligger. Utskottet vill erinra om frågans vikt men anser sig inte
ha underlag för att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen
i enlighet med motionsyrkandet, vilket utskottet sålunda avstyrker.

Ökat utnyttjande av kol som bränsle förespråkas i två motioner. I motionen
1975:905 (c) föreslås en utredning om förutsättningarna för att i ökad ut -

NU 1975:30

55

sträckning använda kol för energiförsörjningen. Efter det att propositionen
avlämnades har ett motsvarande yrkande framställts i motionen 1975:2031
(fp). Där uttalas att ”regeringens svala intresse för en ökad kolimport är
anmärkningsvärt”. Ett förslag i ämnet begärs till ”1976 års riksdag”.

Regeringens ställningstagande sammanfattas i propositionen i uttalandet
att det inte nu föreligger tillräckliga skäl för att söka omforma vår energiförsörjning
i riktning mot en kraftigt ökad kolanvändning. En sådan skulle
kräva nya förbränningsanläggningar m. m. hos förbrukarna och även investeringar
i transport- och distributionsleden, sägs det i propositionen. Trots
prishöjningen på olja ger oljan inom de flesta användningsområden bättre
ekonomi än kolet. Koleldning i större omfattning skulle medföra hälsooch
miljöproblem.

Utskottet finner inte anledning till en annan bedömning av frågan om
ökad användning av kol som bränsle än den som redovisas i propositionen.
Följaktligen avstyrker utskottet de båda motionsyrkandena.

I motionen 1975:389, som väcktes under den allmänna motionstiden,
begärs åtgärder i syfte att öka användningen av torv som energikälla i landets
bränsleförsörjning. Det anges i propositionen vara befogat att pröva möjligheterna
att utnyttja torv för att förbättra försörjningsberedskapen. Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar har nyligen lagt fram en utredning avseende
de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för torvproduktion och torveldning
i värmeverk på några platser i landet. Torvtäkt i stor skala medför
olägenheter från naturskyddssynpunkt, påpekas det i propositionen. Övriga
åtgärder i fråga om torv som för närvarande kan anses motiverade är närmast
av utvecklingskaraktär, är industriministerns slutsats. Utskottet instämmer
i denna och avstyrker motionen 1975:389.

Vattenkraft

Vattenkraften svarar, såsom framgår av det föregående avsnittet om energibalanser,
för en ganska ringa och dessutom relativt sett minskande del
av Sveriges totala energitillförsel. Elproduktionen är emellertid ännu till
ca tre fjärdedelar baserad på vattenkraft. De möjligheter som finns att i
viss utsträckning reglera vattenkraftsproduktionen med hänsyn till variationer
i elkonsumtionen ökar värdet av vattenkraftstillgångarna.

I vilken utsträckning ytterligare vattenkraft kan utvinnas i Sverige är
avhängigt dels av topografiska, hydrologiska och tekniska förhållanden, dels
av hänsyn till de verkningar på miljön som en utbyggnad för med sig.
När det gäller ifrågasatta kraftverksbyggen i hittills orörda vattendrag uppstår
konflikter med andra intressen. Bevarandeintressen såsom vetenskaplig naturvård,
kulturminnesvård, rekreations- och friluftsliv, rennäring etc. har,
framhåller industriministern i propositionen, vuxit sig allt starkare efter hand
som tillgången på älvar, älvsträckor och vattensystem som är opåverkade
av vattenkraftsutbyggnader har minskat.

NU 1975:30

56

Genom den fysiska riksplaneringen har berörda parter erhållit riktlinjer
för den fortsatta utbyggnaden av vattenkraft. Huvudinnebörden av riksdagens
beslut 1972 om hushållning med mark och vatten var att dittills
outbyggda huvudälvar och källflöden i norra Sverige skulle bevaras opåverkade.
En utredning har därefter prövat utbyggnadsprojekt i de redan
ianspråktagna huvudvattendragen i södra Norrland och norra Svealand. Förra
året har vidare tillsatts en utredning (B 1974:01; utredningsman: redaktör
Sören Ekström) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland. Den förra
utredningen har avlämnat sitt slutbetänkande, den senare en lägesrapport.
Remissbehandlingen visar att uppfattningarna i fråga om ytterligare utbyggnad
av vattenkraft går starkt isär. Regeringens ståndpunkt är att en viss
fortsatt utbyggnad är nödvändig. Som gräns tills vidare för den totala vattenkraftutbyggnaden
i vårt land anges en utbyggnadsnivå motsvarande 66
TWh (jämför s. 39 ovan), vilket innebär att ett tillskott av ca 5 TWh skall
erhållas fram till år 1985. Detta bedöms vara möjligt genom utbyggnader
som ger förhållandevis små skadeverkningar, i första hand om-, till- och
vissa nybyggnader i de redan hårt exploaterade älvarna. Vissa regleringsåtgärder
är också av intresse.

Som framgår av referaten i avsnittet om energibalanser har propositionens
beräkning av det möjliga tillskottet av vattenkraft under perioden fram till
1985 i stort sett godtagits i partimotionerna. En något mera restriktiv bedömning
markeras dock i motionen 1975:2031 (fp), där totalproduktionen
satts till maximalt 65 TWh medan propositionen har siffran 66 TWh.

Från den fysiska riksplaneringens utgångspunkter behandlas frågan om
fortsatt vattenkraftutbyggnad i bilaga 2 till propositionen av chefen för bostadsdepartementet.
Bostadsministern uttalar att beslut och riktlinjer för
vårt samlade utnyttjande av vattendragen bör anstå till dess det pågående
utredningsarbetet har fullföljts och remissbehandling har skett också av slutbetänkandet
från utredningen rörande vattenkraftutbyggnad i norra Norrland.
1 enlighet med vad som annorstädes i propositionen anförts av statsministern
och industriministern skall dock vissa beslut om utbyggnad kunna
fattas dessförinnan. Efter en genomgång av ett antal föreslagna utbyggnadsprojekt,
av vilka somliga tills vidare undantas från beslut medan andra
betecknas som öppna för prövning i vanlig ordning, samt ett sammanfattande
omdöme om förhållandena i det norra utredningsområdet gör bostadsministern
följande konklusion. Han bedömer att det, även med de begränsningar
som han har förordat, finns goda möjligheter att genomföra en ytterligare
vattenkraftutbyggnad med ca 5 TWh till nivån 66 TWh per år. Beslut
i konkreta fall skall kunna fattas under de närmaste åren i sådan utsträckning
att den angivna nivån kan nås år 1985. De utbyggnader som blir aktuella
beräknas kunna lä en geografiskt sett relativt god spridning, vilket bedöms
kunna vara fördelaktigt med hänsyn till sysselsättningen.

I den del som senast har refererats behandlas propositionen av civilutskottet
i dess betänkande 1975:28. Civilutskottet säger sig där förutsätta

NU 1975:30

57

att regeringen, sedan det tillkommande utredningsmaterialet har remissbehandlats,
förelägger riksdagen redovisning därför jämte därav föranledda
förslag till kompletterande riktlinjer för vattenkraftutbyggnaden fram till
år 1985. Detta innebär att riksdagens ställningstagande i saken inte skall
anstå till den bedömning av energifrågorna som har aviserats till år 1978
och som primärt skall avse senare hälften av 1980-talet. Bostadsministerns
uttalande om i vilken utsträckning aktuella projekt skall tills vidare kunna
stå öppna för direkt t i I låtl ighetspröv n i ng modifieras av civilutskottet i inskränkande
riktning. Frågan om eventuella ytterligare utbyggnader i ett
längre tidsperspektiv får, framhåller civilutskottet, tas upp 1978 i samband
med den aviserade förnyade prövningen av energipolitiken.

I vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med
ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska
riksplaneringen. I avvaktan på riksdagens samlade ställningstagande till de
båda utredningarna rörande vattenkraftutbyggnader i Norrland och norra
Svealand råder viss osäkerhet om möjligheterna att, såsom beräknas i propositionen,
fram till år 1985 öka produktionen av vattenkraft med 5 TWh.
Med hänvisning till ovan redovisade förutsättningar godtar näringsutskottet
emellertid det mål för vattenkraftproduktionens utveckling fram till år 1985
som anges i propositionen. Utskottet vill understryka att - i enlighet med
vad civilutskottet uttalat - en förnyad bedömning från riksdagens sida bör
bli möjlig redan före år 1978.

Två förut inte berörda motionsyrkanden påkallar uppmärksamhet i detta
sammanhang.

I motionen 1975:905 (c) begärs att riksdagen skall som sin mening uttala
vad som anförts i motionen om utbyggnaden av vattenkraft. Vad motionärerna
anför är av allmän karaktär. De vänder sig mot tanken på en utbyggnad
av all vattenkraft som kan bedömas utbyggnadsvärd från ekonomisk
synpunkt. Tidigare fattade beslut att reservera vissa från natursynpunkt
värdefulla älvar och älvdalar för framtiden bör, menar de, inte
frångås. Däremot bör eftersträvas att öka kapaciteten i redan befintliga kraftverk
och utnyttja möjligheten till lokal försörjning med elkraft genom utnyttjande
av smärre aggregat. Det sagda tycks i allt väsentligt överensstämma
med den ståndpunkt som utskottet ovan har givit uttryck för. Något
särskilt uttalande av riksdagen med anledning av motionen synes det därför
inte finnas anledning till.

Utarbetande av en plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad föreslås i motionen
1975:60. Denna innehåller också ett par yrkanden som direkt berör bedömningen
av olika vattendrag i samband med utbyggnadsplaneringen och avvägningen
mellan motstående intressen i fråga om vattenkraftutbyggnad.
Såvitt gäller dessa senare yrkanden har motionen hänvisats till civilutskottet.

Motionärernas sammanfattande omdöme är att den samhällsekonomiskt
lönsamma vattenkraften bör byggas ut, möjligen med undantag - av naturvårdsskäl
- för någon eller några älvar. Som framhållits ovan träffas av -

NU 1975:30

58

göranden i detta hänseende inom ramen för den fysiska riksplaneringen.
Vad gäller vattendrag och fallsträckor som står öppna för exploatering förutsätter
utskottet att en långsiktig planering sker i kraftproducenternas -främst statens vattenfallsverks - regi och centralt sammanfattas i en plan
för resursinsatser och energitillskott på detta område. Av propositionen kan
anses framgå att motionen i så måtto blir tillgodosedd. Något uttalande
härutöver från riksdagens sida anser utskottet inte att det finns anledning
till.

Några motioner gäller speciella vattenkraftanläggningar. I motionerna
1975:632 och 1975:1675 fästs uppmärksamheten på vissa äldre kraftverk
i Indalsälven, vilka uppges ha låg verkningsgrad. Regeringen bör, hävdar
motionärerna, ta initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda
kraftproducenterna i syfte att få till stånd en snar utbyggnad och modernisering
av kraftverken så att älvens produktionskapacitet tillvaratas bättre.
Även förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre del
bör undersökas, menar motionärerna. 1 den sistnämnda motionen påyrkas
också åtgärder för att öka industrialiseringen i området. Näringsutskottet
ansluter sig till vad civilutskottet i sitt yttrande (CU 1975:2 y) anför om
dessa motioner och anser sålunda att kompletterande beslutsunderlag bör
utarbetas så att det skapas tillräcklig grund för bedömningar av behovet
av statliga initiativ.

Frågor om ytterligare utbyggnader i Lule älv tas upp i motionen 1975:176.
Vad som avses är en utbyggnad av Vietas kraftstation och anläggning av
en kraftstation i Jaurekaska. Även härvidlag har civilutskottet yttrat sig
(CU 1975:2 y). Civilutskottet ställer sig från sina utgångspunkter i princip positivt
till motionärernas förslag och föreslår ytterligare undersökning så att
underlag finns för en samlad bedömning av om det är lämpligt att utbyggnadsuppdrag
ges. Näringsutskottet instämmer häri.

Fyra motioner innehåller yrkanden som gäller utnyttjande av vattenkraft
i mindre vattendrag. Motionen 1975:1601 tar sikte på vattendrag i södra Svealand
och i Götaland som skulle kunna utnyttjas för nya, mindre kraftverk
eller där befintliga kraftverk skulle kunna moderniseras. 1 motionen
1975:1677 utsträcks ambitionerna till att avse även den vattenkraft som
finns i ”mindre åar och bäckar”. I motionen 1975:1617 läggs tonvikten
på tekniska frågor avseende turbinaggregat som skulle kunna utnyttjas för
det angivna ändamålet. Statligt ekonomiskt stöd till iståndsättande och modernisering
av s. k. bygdekraftverk förespråkas i motionen 1975:1660.

Utskottet behandlade likartade motionsyrkanden förra året (NU 1975:26
s. 57 f.), varvid utskottet bl. a. anslöt sig till uppfattningen att ett förbättrat
utnyttjande av energitillgångarna i de vattensystem som redan har tagits
i anspråk för kraftproduktion är ett viktigt inslag i energipolitiken. I propositionen
uttalar nu industriministern att en insats för utveckling av små
standardiserade kraftverk för utnyttjande av vattenkrafttillgångarna i små
vattendrag är av intresse. Detta gäller bl. a. platser där det tidigare har funnits

NU 1975:30

59

kraftverk, sågverk, kvarnar etc. Det energitillskott som kan utvinnas i en
sådan kraftstation är inte stort men kan ha viss betydelse lokalt, framhålls
det. Produktionskostnaden för energin bedöms dock kunna bli alltför hög
för att småkraftverken skall bli ekonomiskt intressanta. Industriministern
förklarar sig ämna i annat sammanhang återkomma till frågan om behov
av stödåtgärder. Utskottet har vidare inhämtat att en inventering av små
vattendrag pågår i Svenska kraftverksföreningens regi. Den berör ca 300
objekt.

Av vad här redovisats drar utskottet slutsatsen att någon framställning
från riksdagen till regeringen inte erfordras för att huvudsyftet med motionerna
- vilka väcktes under den allmänna motionstiden - skall bli tillgodosett.

Elenergi i allmänhet

Utskottet har i det föregående särskilt behandlat dels kärnkraft, dels vattenkraft
som bas för elproduktion. Det behov av baskraft som inte kan
tillgodoses med vattenkraft och kärnkraft bör enligt propositionen i första
hand täckas med kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar.

Ett yrkande i motionen 1975:289 (fp), som väcktes under den allmänna
motionstiden, är att riksdagen skall hos regeringen begära att åtgärder snarast
vidtas i syfte att främja utbyggnad av industriell mottryckskraft. I propositionen
ägnas stort intresse åt denna form av kraftproduktion. I statsministerns
anförande framhålls att mottryckskraft baserad på olja ställer sig gynnsammare
än kondenskraft. Av energiinnehållet i olja utnyttjas ungefär dubbelt
så mycket i mottrycksanläggningar som i kondenskraftverk, eftersom det
uppvärmda kylvattnet då tillvaratas för husuppvärmning. Kraftkostnaden
i stora mottrycksanläggningar blir lägre. Det anges att kraftvärmeintressenterna
har räknat med att under tiden fram till 1985 kunna bygga ut
oljebaserad mottryckskraft i kommunerna motsvarande 4 å 6 TWh. En
positiv syn på mottrycksanläggningar redovisas också på flera ställen i propositionen
av industriministern.

Att en utbyggnad av produktionen av mottryckskraft skall främjas är
sålunda ett markerat inslag i regeringens energipolitiska program. Syftet
med det nyssnämnda motionsyrkandet får anses ha blivit tillgodosett.

Utskottet tar i detta sammanhang vidare upp regeringens förslag beträffande
anslag m. m. till statens vattenfallsverk under rubriken Kraftstationer
m. m. Förutom en viss ökning av verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret
- en ökning som utskottet tillstyrker - föreslås ett investeringsanslag av
1 747,5 milj. kr. för det kommande budgetåret. I sin presentation av utbyggnadsprogrammet
uttalar industriministern att den relativt stora del av
elproduktionen som behöver ske i fossileldade anläggningar i möjligaste
mån bör koncentreras till anläggningar som medger ett högt utnyttjande
av bränslets energiinnehåll, dvs. industriella mottrycksanläggningar och

NU 1975:30

60

kraftvärmeverk. Utskottet vill, med erinran om vad ovan sagts i ämnet,
instämma i detta uttalande. I vad gäller kärnkraftsproduktion behandlas
bl. a. frågan om en ytterligare utbyggnad i Forsmark, vilken fråga utskottet
har tagit upp i det föregående.

I konsekvens med det förslag om avbrytande av kärnkraftsprogrammet
som framställs i motionen 1975:2030 (c) påyrkas i denna att anslagssumman
skall reduceras med de belopp som är avsedda för kraftverken i Ringhals
och Forsmark samt för anskaffning av kärnbränsle till det tredje aggregatet
i Ringhals. Detta innebär att anslagssumman ungefär halveras; kvar står
ett belopp av 892,2 milj. kr. Motionen 1975:2031 (fp), där en fortsatt utbyggnad
av kärnkraftverken utöver elva aggregat inte godtas, innehåller
följdriktigt också ett förslag om lägre anslagsbelopp. Minskningen är här
17,3 milj. kr. och den kvarstående anslagssumman 1 730,2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslag till vattenfallsverket.

I fråga om främjande av landsbygdens elektrifiering framlägger regeringen
förslag dels om ramen för bidrag och lånegarantier avseende upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden, dels om
anslag för ändamålet. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Energiförsörjningen på Gotland behandlas i motionen 1975:1621. Behovet
av elenergi tillgodoses till en mindre del genom likströmsöverföring från
fastlandet. Till större delen får det täckas genom oljebaserad produktion
på Gotland. Till följd därav har oljeprisstegringarna kraftigt slagit igenom
på elpriserna. En ytterligare belastning är kostnaderna för den reservkapacitet
för elproduktion som mäste upprätthållas på Gotland för den händelse tillförseln
från fastlandet skulle brytas. En komplicerande faktor är ägarstrukturen
på elproduktions- och eldistributionsområdet. Utskottet har i det föregående
(s. 16 f.) lämnat en mera utförlig redogörelse för förhållandena.
Läget är nu det att el konsumenterna på Gotland belastas med en betydande
merkostnad för elenergi jämfört med flertalet konsumenter i Mellansverige.
Enligt en beräkning som har åberopats kan denna merkostnad bli av storleksordningen
20 milj. kr. för år 1975. En avgörande omständighet är att
det företag som svarar för Gotlands eltillförsel inte anser sig kunna göra
en utjämning av produktionskostnaderna mellan sina olika anläggningar
på Gotland och på fastlandet.

Olika lösningar på detta elförsörjningsproblem har diskuterats. Ett projekt
syftar till ytterligare en kabelförbindelse med fastlandet, närmare bestämt
kärnkraftverket vid Oskarshamn. Med hänsyn till behovet av reservkapacitet
på Gotland är det osäkert om en ökad överföring av elkraft från fastlandet
är en ekonomiskt sett rationell lösning. Förhandlingar som berör ägarförhållandena
pågår i elutredningens regi. Företrädare för Gotlands kommun
och länsstyrelsen i Gotlands län har för utskottet redovisat de problem som

NU 1975:30

61

möter.

I den nämnda motionen yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
skyndsamma åtgärder avsedda att leda till varaktiga tekniska och ekonomiska
lösningar på Gotlands energiförsörjningsproblem, inklusive elpriser
motsvarande dem som gäller inom merparten av de mellansvenska områdena.
Utskottet är medvetet om de svårigheter som möter vid försöken
att komma till rätta med de angivna problemen. Det måste emellertid förhindras
att den extra kostnadsbelastning som de gotländska elkonsumenterna
nu får vidkännas blir bestående. Det är enligt utskottets mening angeläget
att regeringen överväger åtgärder i detta syfte. Utskottet föreslår
därför att riksdagen gör ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Draghästar i skogsbruket

En energiform som inte berörs i propositionen tas upp i motionen
1975:1905. Det är ”den levande dragkraften”, närmare bestämt draghästar
för tjänst inom skogsbruket. Om man vill hålla tillbaka förbrukningen av
olja är det angeläget, menar motionärerna, att undvika att bli helt beroende
av mekaniska hjälpmedel. Även om hästarnas betydelse i skogsbruket är
marginell bör den dock inte underskattas, hävdar motionärerna och pekar
särskilt på att det från beredskapssynpunkt är värdefullt att ha tillgång till
ett bestånd av draghästar. För att hästar skall kunna utnyttjas i skogsbruket
krävs lämpliga redskap och transportmedel. Motionärerna understryker behovet
av ekonomiska resurser för utprovning av sådan utrustning. De berör
slutligen frågan hur nuvarande hästcentra, på vilka hästaveln är baserad,
skall kunna bestå.

Utskottet kan givetvis inte i detta sammanhang ingå på någon närmare
behandling av spörsmål om hästaveln eller om arbetsmetoder inom skogsbruket.
Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att frågan om
tillgången på draghästar och på rationell utrustning för deras utnyttjande
i skogsbruket förtjänar att beaktas. Parallellt med att stöd ges åt besparingssträvanden
som syftar till att minska energiåtgången i mekaniserat
skogsarbete bör vissa insatser för att vidmakthålla och utveckla utnyttjandet
av draghästar för uppgifter inom skogsbruket kunna komma i fråga.

Utskottet förutsätter att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas
av berörda myndigheter och andra organ och finner inte skäl
att föreslå riksdagen någon särskild åtgärd med anledning av motionen.

Vissa organisations- och anslagsfrågor

Närmast med anledning av propositionen 1975:2, vari föreslogs inrättande
av ett statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter
m. m. och som sedermera har återkallats, väcktes under den allmänna motionstiden
motionen 1975:1670, där det föreslås att riksdagen skall uttala

NU 1975:30

62

som sin mening att en samordning av departementens insatser på energiområdet
bör ske. I motiveringen för yrkandet - vilken återfinns i motionen 1975:623,
som i övrigt har förfallit - åberopar motionärerna ett uttalande av LO om
olika departements medansvar för frågan om energihushållning. Utskottet
delar motionärernas uppfattning men finnér det samtidigt självklart att regeringen
eftersträvar att finna arbetsformer som tillgodoser samordningsbehovet.
Någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen
finner utskottet inte motiverad.

Industriministern anmäler i propositionen att Statsföretag AB planerar
att - genom LKAB - bilda ett särskilt aktiebolag med uppgift att svara
för hanteringen av statens kommersiella intressen på oljeområdet samt att
överläggningar om framtida delägarskap från statens vattenfallsverks sida
pågår. Något ställningstagande av riksdagen behövs inte för bildandet av
det nya oljehandelsbolaget, påpekas det.

I motionerna har inte rests någon invändning mot avsikten att bilda ett
sådant bolag. En viss kritik kommer dock fram i motionen 1975:2031 (fp).
Enligt motionärernas mening ger propositionen ingen klar bild av Statsföretags
ambitioner inom oljebranschen. De föreslår därför att riksdagen
skall hos regeringen begära en redovisning av mål och planer för statlig verksamhet
inom denna sektor.

Riksdagen får årligen tillfälle att - efter beredning av näringsutskottet
- ta ställning till Statsföretag AB:s årsredovisning för föregående år. Vid
sin behandling av årsredovisningen och även eljest har näringsutskottet möjlighet
att begära kompletterande information från Statsföretags sida - en
möjlighet som också utnyttjas. De ledamöter av riksdagen som utsetts att
deltaga i Statsföretags bolagsstämma tjänar också som förmedlingslänk mellan
riksdagen och bolaget. Utskottet anser att i första hand dessa fortlöpande
kontakter bör utnyttjas för att tillföra riksdagen upplysningar om Statsföretags
verksamhet, mål och planer. Utskottet avstyrker sålunda förslaget
att riksdagen skall begära en särskild redovisning rörande den statliga industriella
verksamheten inom energisektorn.

I sammanhanget uttalar motionärerna också önskemål om en ökad allmän
insyn i oljepolitiken och ökade möjligheter för riksdagen att styra denna.
Problemet har emellertid, anför de, en större räckvidd. Resonemanget utmynnar
i yrkande om en utredning som skall ha till uppgift att lägga fram
förslag om hur riksdagen skall få ökad kontroll över och insyn i den statliga
företagspolitiken.

Detta förslag i motionen 1975:2031 (fp) går, som motionärerna själva antyder,
långt utanför den ram som bildas av det aktuella ärendet om energipolitiken.
Riksdagen har nyligen (NU 1975:18, 19) behandlat en rad olika
frågor - aktualiserade genom motioner - om de statliga företagen. Utskottet
vill också erinra om vad nyss sagts om riksdagens kontakter med Statsföretags
verksamhet. Det är enligt utskottets mening inte lämpligt att den
generella frågan om riksdagens insyn i den statliga företagspolitiken behand -

NU 1975:30

63

las inom ramen Tor riksdagens prövning av hur energipolitiken skall utformas.
Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.

I anslutning till de frågor av organisatorisk natur som berörts här tar
utskottet upp vissa anslagsfrågor, som anmäls i propositionen. Det gäller dels
anslag till statens kärnkraftinspektion för förvaltningskostnader och för
kärnsäkerhetsforskning - i båda fallen formella belopp dels anslag till
kostnader förvissa nämnder. Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar.

I fråga om kärnkraftinspektionen gäller tillstyrkandet också begärt bemyndigande
för regeringen att besluta om föreskrifter rörande vissa avgifter
m. m.

Forskning och utveckling inom energiområdet

Som en väsentlig beståndsdel i det förslag som läggs fram genom propositionen
ingår ett program för en omfattande satsning på forskning och
utveckling. Det långsiktiga syftet härmed anges vara att förändra det nuvarande
energiförsörjningssystemet i riktning mot återhållen energikonsumtion
och tryggare energiförsörjning. På kort sikt kan forskning och utveckling
få betydelse som ett medel att öka effektiviteten i det befintliga systemet,
anförs det vidare. Som ett betydelsefullt motiv för att staten genom finansiering
och organisatoriska åtgärder skall söka styra forsknings- och utvecklingsinsatserna
framhålls den bristande balans som råder mellan producenter
och konsumenter inom energiförsörjningssystemet. Ett fåtal resursstarka
parter dominerar produktionssidan, något som medverkar till att
forskningsarbetet binds till redan utnyttjade energikällor och baseras på en
fortlöpande konsumtionsökning. Konsumenterna, många och till stor del
resurssvaga, kan inte själva i önskvärd utsträckning åstadkomma de insatser

som behövs bl. a. för att utveckla nya energikällor. •

Det huvudprogram Energiforskning som presenteras i propositionen bygger
på energiprogramkommitténs förslag (SOU 1974:72). Det avser en treårsperiod,
budgetåren 1975/76-1977/78. Den ekonomiska ramen för dessa tre
år beräknas till 360 milj. kr., varav 114,2 milj. kr. under det första året.

Huvudprogrammet har indelats i sex program, av vilka några i sin tur
är uppdelade på delprogram. För programmen och delprogrammen anges
medelsbehov dels för det kommande budgetåret, dels för hela treårsperioden.

Industriministern understryker i propositionen att de angivna beloppen för
hela perioden får ses som preliminära beräkningar och att justeringar och
omfördelningar kan komma att aktualiseras under programperioden mot
bakgrund av de erfarenheter som erhålls.

Av den beräknade totala medelsramen för budgetåret 1975/76 föreslås
102,8 milj. kr. tas upp i statsbudgeten under ett nytt anslag. Energiforskning.

Återstående medel inom ramen utgår under trettonde huvudtitelns kommittéanslag,
under anslaget till AB Atomenergi för ”övrig verksamhet”
och från fonden för byggnadsforskning. De programansvariga organen fö -

NU 1975:30

64

reslås få rätt att i viss utsträckning göra fleråriga åtaganden. Att besluta
om den närmare fördelningen på program och delprogram av anslaget för
nästa budgetår förutsätts få ankomma på regeringen.

Vid presentationen av de olika programmen och delprogrammen gör industriministern
ganska detaljrika uttalanden om inriktningen av forskningen
och utvecklingsarbetet. Utskottet avstår från att referera och sammanfatta
dessa uttalanden och hänvisar därför med instämmande i dem, i den mån
inte annat framgår av det följande - till propositionen. Vad gäller såväl
den totala medelsramen som omfattningen och inriktningen av särskilda
program föreligger ett stort antal motionsyrkanden som föranleder utskottet
att närmare ta ställning till olika inslag i forskningsprogrammen. I två av
de här avsedda motionerna begärs att väsentligt större resurser skall avsättas
för energiforskning än vad regeringen har föreslagit. Motionen 1975:2030
(c) har för huvudprogrammet en summa av 397,5 milj. kr. för treårsperioden
mot 343 milj. kr. enligt propositionen. Motionen 1975:2034 (vpk) har för
forskningen total beräknad ram av 450 milj. kr. mot 360enligt propositionen.

I en inledande översikt berör industriministern det internationella samarbete
som äger rum på energiområdet. Särskilt ägnas uppmärksamhet åt
verksamheten inom det nybildade organet International Energy Agency
(IEA). I detta sammanhang vill utskottet ta upp ett yrkande i motionen
1975:2030 (c), enligt vilket riksdagen bör som sin mening uttala att vid
det internationella energisamarbetet huvudparten av resurserna bör läggas på
åtgärder som utvecklar alternativa, förnyelsebara energikällor. Utskottet har
nyligen i sitt betänkande 1975:29 med anledning av propositionen 1975:42
om anslutning till avtalet om ett internationellt energiprogram (IEP) kommit
in på denna fråga. Därvid erinrade utskottet om att enligt avtalet det långsiktiga
samarbetet skall omfatta forskning och utveckling på energiområdet
• med gemensamma program för bl. a. solenergi, hushållning med energi och
undersökning av energisystemet som helhet. Utskottet sade sig räkna med
att regeringen skulle inom ramen för IEP-avtalet söka främja forskningsprojekt
av nu nämnt slag. Vad utskottet anförde är viktigt att beakta även
i andra internationella sammanhang. Ett sådant särskilt uttalande som motionärerna
förespråkar finner utskottet inte vara motiverat.

Under den allmänna motionstiden framställdes i motionen 1975:905 (c)
ett par yrkanden som syftade till att ett riksdagsbeslut om forskning rörande
alternativa energikällor skulle kunna komma till stånd vid innevarande riksmöte.
Enligt motionärerna borde riksdagen hos regeringen begära förslag
till dels ett långsiktigt forskningsprogram som skulle ge förutsättningar för
ett samhälle huvudsakligen baserat på kontinuerliga energikällor, dels en
intensiv forsknings- och försöksverksamhet kring alternativa energikällor
och nya energisystem. Motionen har i här angivna delar tillgodosetts i så
måtto att regeringen lagt fram förslag till omfattande program för energiforskning
bl. a. av den typ som motionärerna åsyftar. 1 vad mån förslaget

NU 1975:30

65

svarar mot motionärernas intentioner torde få framgå vid genomgången
av dess olika delar.

Någon anledning för riksdagen att nu göra framställning till regeringen
i enlighet med motionsyrkandena finns i vart fall inte.

Under den allmänna motionstiden väcktes likaså motionen 1975:1624,
vari bl. a. begärdes att riksdagen för 1975/76 skulle anslå medel till energibesparande
system och till energiproduktion som utnyttjar ”kretsloppsresurserna”
samt forskning om och utveckling av dessa energikällor i samma
storleksordning som ”förra budgetåret” anslagits till kärnkraften. Yrkanden
av allmän karaktär rörande utformningen av ett energiforskningsprogram
återfinns också i flera av de motioner som har föranletts av propositionen.
I motionen 1975:2030 (c) föreslås sålunda att riksdagen skall uttala som
sin mening att energiforskning för energiproduktion skall inriktas på de
alternativa, förnyelsebara energikällorna i enlighet med vad som anförs i
motionen, där bl. a. lämnas ett från propositionen avvikande förslag till
medelsram för energiforskning under den aktuella treårsperioden. Utskottet
tar i det följande upp de olika punkterna i detta förslag i samband med
behandlingen av de olika programmen och delprogrammen. 1 motionen
1975:2034 (vpk) hemställs att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande
del skall besluta om genomförande av ett energiforskningsprogram
i enlighet med vad som utvecklats i motionen. Även här presenteras ett
alternativ i fråga om medelsramen och dess disposition; utskottet förfar
härmed på samma sätt som i det förra fallet. I motionen 1975:2031 (fp)
begärs att riksdagen skall godkänna de riktlinjer för forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet som förordas i motionen. Det är
här fråga om olika modifikationer i regeringens förslag av mindre räckvidd
än de ändringar som påkallas i de båda förut nämnda motionerna; motionärernas
intentioner kommer i motionen 1975:2031 (fp) till uttryck också
i en rad detaljpunkter i hemställan.

Utskottet vill allmänt understryka att den forskning och det utvecklingsarbete
vars finansiering propositionen behandlar i inte ringa grad skall inriktas
på de förnyelsebara energikällorna. I övrigt hänvisar utskottet i vad
gäller de tre senast nämnda motionsyrkandena till sin behandling i det följande
av de olika forskningsprogrammen.

Det första programmet inom huvudprogrammet Energiforskning gäller
industrianvändning i industriella processer m. m. I propositionen anges för detta
ändamål ett medelsbehov - här som eljest preliminärt beräknat - av 36
milj. kr. för treårsperioden. För budgetåret 1975/76 beräknas medelsbehovet
till 10milj. kr. 1 motionerna 1975:2030(c)och 1975:2034(vpk)förordas
en vidgning av medelsra-men, i den förra till 13 milj. kr. för det första
budgetåret och 50 milj. kr. för alla tre åren, i den senare till 46 milj. kr.
för treårsperioden.

Utskottet finner den medelsram som föreslås i propositionen väl avvägd
och tillstyrker alltså propositionen i denna del.

5 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

66

För det andra programmet, som gäller energianvändning för transporter och
samfärdsel, är de i propositionen föreslagna beloppen 8 milj. kr. resp. 28
milj. kr. Programmet indelas i två delprogram - transportsystemets utveckling
samt energianvändning i industrin. De nyssnämnda beloppen föreslås
fördelade med 2 milj. kr. resp. 8 milj. kr. på det förra delprogrammet och
6 milj. kr. resp. 22 milj. kr. på det senare. En väsentlig utvidning av den
totala medelsramen - till 42 milj. kr. - förordas i motionen 1975:2034 (vpk),
där bl. a. insatser beträffande den spårbundna trafiken rekommenderas. Belopp
på 9,5 milj. kr. för det första året och 32 milj. kr. (utskottet bortser
här från avvikande sifferuppgift i sammanställningen på s. 26 i motionen)
för treårsperioden föreslås i motionen 1975:2030 (c). Av dessa 32 milj. kr.
skulle 10 milj. kr. resp. 22 milj. kr. falla på de båda delprogrammen. Särskilt
viktigt är det, sägs i denna motion, att klarlägga betydelsen av ändrade
lokaliseringsmönster.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett yrkande i motionen
1975:2031 (fp)att riksdagen skall hos regeringen begära att ytterligare studier
genomförs beträffande möjligheterna att skapa bättre energihushållning
inom transportsektorn. Motionärernas syfte torde delvis tillgodoses genom
den forskning som kan komma till stånd inom det nu behandlade programmets
ram. Deras förslag avser emellertid inte bara forskning och utvecklingsarbete
utan också insatser av annat slag, t. ex. en översyn av fordonsbeskattningen.
Utskottet, som erinrar om sitt uttalande tidigare i detta
betänkande om energihushållning inom trafiksektorn, förutsätter som något
självklart att regeringen och myndigheterna på trafikområdet vid sina trafikpolitiska
överväganden ägnar stor uppmärksamhet åt energihushållningssynpunkterna.
Någon särskild framställning till regeringen vill utskottet inte
förorda.

Utskottet anser sig inte böra föreslå någon ändring i den medelsram som
i propositionen föreslås för forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel.

Energianvändning för lokalkomfort heter det tredje programmet, indelat i
fyra delprogram. För budgetåret 1975/76 beräknas i propositionen 16 milj.
kr. för detta program. Tre skilda förslag om höjning av beloppet föreligger:
enligt motionen 1975:2031 (fp) till 26 milj. kr., enligt motionen 1975:2030
(c) till 25 milj. kr. och enligt motionen 1975:2009 till 21 milj. kr. Sistnämnda
summa erhålls genom att enligt motionärens förslag anslås ytterligare 5
milj. kr. för det första budgetåret avsedda att användas för försök med
utnyttjande av solvärme för lokaluppvärmning. Motionerna 1975:2030 (c)
och 1975:2031 (fp) anger som totalsumma för de tre åren 82,5 resp. 83 milj.
kr.

Utskottet finner inte skäl att föreslå att medelsramen för forskning rörande
energianvändning för lokalkomfort skall omfatta större belopp än som förordas
i propositionen.

NU 1975:30

67

I motionen 1975:2009 begärs också att riksdagen skall fatta ett principbeslut
om att försök skall göras under åren 1976-1985 med tillvaratagande av
solvärme såsom komplement vid lokaluppvärmning. Utskottet räknar med
att sådana försök kommer att göras. Ett principbeslut av angiven innebörd
- vilket knappast skulle kunna ha någon väsentlig styrande effekt - finns
det enligt utskottets uppfattning inte skäl för.

För det fjärde programmet, återvinning av energi i varor m. m., bör enligt
propositionen beräknas 3 milj. kr. per år, dvs. 9 milj. kr. för hela perioden.

I motionen 1975:2030 (c) föreslås dessa belopp höjda till 4 resp. 12 milj.
kr. För hela perioden sätts i motionen 1975:2034 (vpk) medelsramen till
18 milj. kr.

Ett yrkande i motionen 1975:2031 (fp) bör tas upp i detta sammanhang.
Det går ut på att riksdagen skall begära hos regeringen att ytterligare studier
görs beträffande möjligheterna att genom återvinning främja bättre energihushållning.
Sådana studier avses ingå i det forskningsprogram som behandlas
här. Utskottet finner inte skäl för en särskild framställning till regeringen
i detta ämne.

Utskottet anser den medelsram för forskning rörande återvinning av energi
i varor m. m. som föreslås i propositionen vara till fyllest.

Mer än hälften av den totala medelsramen för huvudprogrammet disponeras
enligt propositionen för det femte programmet, energiproduktion,
vilket indelas i fem delprogram. I motionen 1975:2030 (c) föreslås när det
gäller totalbeloppet bara en marginell ändring - från 66,8 till 66 milj. kr.
för det första budgetåret och från 205 till 207 milj. kr. för treårsperioden.
Inom denna ram görs dock betydande ändringar. 1 motionen 1975:2034
(vpk) föreslås totalsumman för treårsperioden bli drygt 50 milj. kr. högre
än enligt propositionen.

Utskottet tar först upp delprogrammet ftssionsenergi. Det omfattar enligt
förslaget forskning om bl. a. säkerhet, reaktortyper, uranutvinning och
urananrikning. 1 konsekvens med den uppfattning om kärnkraftsutnyttjande
som kommertill uttryck i motionen 1975:2030 (c) föreslås hären reduktion av
medelsramen för fissionsforskning från 81 till 43 milj. kr. under tre år.
Forskningen kring säkerhets- och avfallsfrågorna bör fortskrida enligt planerna,
menar motionärerna. På andra områden bör den internationella utvecklingen
bevakas. I motionen 1975:2034 (vpk) godtas vad beträffar detta
delprogram inga utgifter för andra ändamål än forskning rörande säkerhet
etc. Ett yrkande i motionen 1975:2029 (m) får tas upp i detta sammanhang.
Anslaget till grundläggande forskning förenergiområdet-till vilket utskottet
återkommer längre fram i betänkandet - föreslås där höjas med 3 milj. kr.
att användas för forskning rörande framtida reaktortyper, varmed avses högtemperaturreaktorer
och snabba bridreaktorer.

Den medelsram för forskning rörande fissionsenergi som föreslås i propositionen
innebären betydande minskning av insatserna jämfört med energiprogramkommitténs
förslag. Utskottet anser en sådan minskning befogad

NU 1975:30

68

men är helt naturligt inte berett att förorda en så drastisk nedskärning av
forskningsresurserna på området som förslagen i motionerna 1975:2030 (c)
och 1975:2034 (vpk) innebär. Vad beträffar studier av sådana nya reaktortyper
som åsyftas i motionen 1975:2029 (m) bör verksamheten i enlighet med
industriministerns uttalande i propositionen primärt begränsas till att den
internationella utvecklingen följs från svensk sida. Såvitt gäller medelsram
för fissionsforskning tillstyrker utskottet alltså propositionen.

Energiprogramkommittén föreslog vissa insatser beträffande utvinning
av energi ur biosystem. Dess förslag härvidlag har mottagits med skepsis vid
remissbehandlingen, säger industriministern. Han upptar därför inte några
medel för projekt på området under det delprogram - Organiska bränslen
som ersättning för olja - där det i förekommande fall skulle ske. Frågan
om stöd till sådana forskningsprojekt bör, uttalar han, närmast prövas av
naturvetenskapliga forskningsrådet inom ramen för dess normala verksamhet.
En mera positiv inställning till ifrågavarande forskning möter i motionerna
1975:2029 (m) och 1975:2040. I den förra föreslås att medelsramen
fördelprogrammet Organiska bränslen etc. höjs med 1 milj. kr. förbudgetåret
1975/76, vilket belopp skall användas för forskning rörande biosystem. I
den senare motionen, som helt är ägnad denna fråga, föreslås en motsvararande
höjning med 2 milj. kr. Forskning angående energi ur biosystem
förespråkas också i motionen 1975:2030 (c).

Utskottet ansluter sig till industriministerns uppfattning i saken och avstyrker
följaktligen motionsyrkandena.

Medelsramen för det delprogram som avser organiska bränslen som ersättning
för olja blir enligt propositionens förslag 9 milj. kr. förbudgetåret 1975/76
och 30 milj. kr. för treårsperioden. En höjning av det senare beloppet till
36 milj. kr. föreslås både i motionen 1975:2030 (c)och i motionen 1975:2031
(fp). I den förstnämnda nämns särskilt forskning angående torv, avfall, metanol
och energi ur biosystem samt energiodlingar som angelägen. I den
senare - där medelsramen för budgetåret 1975/76 på s. 28 föreslås bli 12
milj. kr. medan den enligt motionens hemställan, sammanställd med propositionen,
blir 11 milj. kr. - uttalas att de ökade resurserna bör utnyttjas
för torvforskningen.

Motionen 1975:1658 bör behandlas i detta sammanhang. Där föreslås en
utredning av möjligheterna att framställa metanol ur avfall och andra inhemska
råvaror och att använda detta som tillsats till bilbränsle och för
uppvärmning m. m. I propositionen anförs att det finns möjlighet att framställa
metanol genom ett flertal olika processer och att metanol kan bli
ett mångsidigt användbart flytande bränsle. Vidare nämns att det nu planeras
insatser för att skapa förutsättningar för metanolanvändning, tills vidare
främst inom transportsektorn. Yrkandet i motionen - som väcktes under
den allmänna motionstiden - kan anses tillgodosett.

I motionen 1975:2031 (fp) föreslås också att riksdagen skall begära hos
regeringen att ytterligare åtgärder vidtas för att främja användningen av

NU 1975:30

69

teknik för utnyttjande av organiska bränslen. Motionärerna finnér det oklart
om industriministern har beräknat tillräckligt statligt stöd för metodutveckling
på detta område. De betonar vikten av att regeringen ser till att verksamheten
med prototyp- och demonstrationsanläggningar kommer i gång.
Industriministern anför när han behandlar utveckling av förbrännings- och
förgasningsteknik att medel för prototyp- och demonstrationsanläggningar
behövs i relativt stor omfattning och bör anvisas inom ramen för anslaget
Stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Utskottet, som finner
insatser på detta område angelägna, utgår från att ansvariga instanser tar
erforderliga initiativ om det skulle visa sig att, som motionärerna befarar,
de resurser som står till buds är otillräckliga. Någon framställning till regeringen
finner utskottet inte motiverad i nuläget.

Vad beträffar medelsramen för det här behandlade delprogrammet godtar
utskottet det förslag som framläggs i propositionen.

För forskning inom ett delprogram avseende nya bränslesystem föreslås
i propositionen en medelsram av 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och
14 milj. kr. totalt. Det sistnämnda beloppet har i motionen 1975:2030 (c)
höjts till 18 milj. kr.

Utskottet tillstyrker propositionen på denna punkt.

Det sista delprogrammet inom programmet energiproduktion är fördelat
på fusionsenergi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer. I fråga
om fusionsenergi föreslås i motionen 1975:2009 att för budgetåret 1975/76
ytterligare 5 milj. kr. skall anslås för forskning på detta område. Som industriministern
framhåller har förhandlingar inletts om Sveriges anslutning
till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet har fått närmare information
om förhandlingarna och ett förslag till samarbetsavtal som dessa
har resulterat i. Om planerna på svensk anslutning till Euratomprogrammet
fullföljs kan proposition i ämnet komma att föreläggas riksdagen hösten
1975.

I motionen 1975:1672, som väcktes under den allmänna motionstiden,
yrkas att riksdagen skall anmoda regeringen att utöka arbetsuppgifterna för
Sveriges geologiska undersökning (SGU) till att även omfatta undersökningar
och provborrningar för att fastställa möjligheterna att utnyttja geotermisk
energi inom landet. 1 propositionen räknas under det nu behandlade delprogrammet
med insatser på detta område. Motionens syfte kan alltså anses
tillgodosett.

Vindenergin berörs i flera motioner. Motionen 1975:622, även den väckt
under den allmänna motionstiden, går ut på att riksdagen bör hos regeringen
begära förslag om ökade åtgärder för stimulans av forskning och konstruktion
för utnyttjandet av de oändligt flödande energikällorna, bl. a. inom vindkraftsområdet.
Yrkandet får anses tillgodosett genom det förslag som regeringen
lagt fram i propositionen.

Ett principbeslut om att ökad satsning på forskning och produktutveckling
för att tillvarata vindenergi skall ske under åren 1976-1985 föreslås i mo -

NU 1975:30

70

tionen 1975:2009. Det aktuella forskningsprogrammet innefattar en sådan
satsning under en treårsperiod. Frågan om ytterligare insatser får övervägas
framgent. Utskottet avstyrker förslaget om ett principbeslut av det slag som
nämnts.

Medelsramen för forskning beträffande de olika energiformer som hör
hemma under det nu behandlade delprogrammet har i propositionen satts
till 16,8 milj. kr. för det första budgetåret och 50 milj. kr. totalt. Här föreligger
flera yrkanden om högre belopp. I motionen 1975:2031 (fp) föreslås för det
första budgetåret ytterligare 2 milj. kr., avsedda för forskning om vindkraft.
Likaså för det första året föreslås i motionen 1975:2009 ett tillskott av 10
milj. kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser inom vindenergiområdet
och dessutom 5 milj. kr. för forskning om lagring av vindenergi. Motionen
1975:2030 (c) upptar för treårsperioden ett totalbelopp av 80 milj. kr. för
detta delprogram. Enligt den specifikation som ges avses för fusionsenergi
30 milj. kr., för vindenergi 21 milj. kr., för geotermisk energi 15 milj. kr.
och för övriga energiformer 14 milj. kr. En mycket kraftig utvidgning av
medelsramen förordas i motionen 1975:2034 (vpk). Delprogrammet föreslås
där få 133 milj. kr. under treårsperioden.

Motionen 1975:2031 (fp) innehåller också ett yrkande att riksdagen hos
regeringen skall begära att förslag om ytterligare satsningar på utnyttjande
av vindkraft och solenergi för uppvärmning föreläggs riksdagen. Enligt utskottets
mening bör riksdagen avvakta resultat av den utökade forskning
på dessa områden som nu kan sättas i gång samt regeringens initiativ till
följd av dessa. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Vad beträffar fusionsforskning hänvisar utskottet till vad ovan sagts om
Sveriges eventuella anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Utskottet
anser inte att en ytterligare utvidgning av Sveriges eget forskningsprogram
på området bör övervägas i nuvarande läge. Enligt utskottets mening
är den medelsram som föreslås i propositionen väl avvägd. Utskottet
avstyrker alltså förslagen om att medelsramen skall utvidgas.

En ny post utöver de föreslagna bör införas i energiforskningsprogrammet,
hävdas det i motionen 1975:2034 (vpk). Ett belopp av 20 milj. kr. bör för
treårsperioden avsättas för forskning kring de problem som vållas av utsläpp
vid användning av olja och andra fossila bränslen. Motionärerna betecknar
det som anmärkningsvärt att regeringen har kritiserat användningen av fossila
bränslen med hänvisning till olägenheterna från miljösynpunkt - i avsikt,
menar de, att få argument för kärnkraft - och samtidigt helt underlåtit
att föreslå medel för forskning kring problemet.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att forskning kring de nämnda
problemen i samband med användningen av fossila bränslen är angelägen.
Medelsbehovet för sådan forskning torde emellertid få tillgodoses i annan
ordning. Utskottet avstyrker alltså motionärernas krav på anslag för ändamålet
inom ramen för huvudprogram Energiforskning.

1 anslutning till behandlingen av det föreslagna forskningsprogrammet

NU 1975:30

71

tar utskottet upp motionen 1975:1606, där det yrkas att riksdagen skall
begära ett program för resurs/ornyelseforskning. Motionärerna ger exempel
på hur människorna kan störa jordens ömtåliga reglersystem med påföljd
att förmågan till resursförnyelse inom systemet minskar. De påpekar risken
för att energiomsättningar till följd av alltför specialiserade kunskaper bedöms
ensidigt. Resursförnyelseteknologin är, betonar de, inte bara en miljöpolitisk
utan också en industripolitisk och energipolitisk fråga.

Utskottet anser att dessa tankegångar är väsentliga. Forskning rörande
de aspekter som motionärerna fäster uppmärksamheten på bör kunna komma
till stånd inom ramen för huvudprogrammet Energiforskning, bl. a. inom
programmet Allmänna energisystemstudier m. m. Utskottet anser inte att
riksdagen har skäl att göra en särskild framställning till regeringen rörande
resursförnyelseforskning.

1 den mån utskottet inte i det föregående har kommenterat de i propositionen
föreslagna riktlinjerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten
lämnas dessa utan erinran från utskottets sida.

De medel som erfordras för huvudprogrammet Energiforskning tas, som
ovan nämnts, i sin huvuddel upp under ett nytt anslag i statsbudgeten,
Energiforskning. Det anslagsbelopp som föreslås i propositionen är 102,8
milj. kr. 1 motionen 1975:2030 (c) föreslås i stället ett belopp av 109,6 milj.
kr. och i motionen 1975:2031 (fp) ett belopp av 116,8 milj. kr. I hemställan
i motionen 1975:2034 (vpk) förekommer ingen precisering av anslagsbeloppet.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslaget med det av regeringen
begärda beloppet. I den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som
behandlats i det föregående medför krav på ytterligare medel under budgetåret
1975/76 torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa
anvisas på tilläggsbudget. Utskottet tillstyrker förslaget om bemyndigande
som ger möjlighet till långsiktiga ekonomiska åtaganden från statens sida
till stöd för forskning och utveckling.

Regeringen föreslår utöver det nya anslaget till energiforskning.också ett
annat nytt anslag med rubriken Grundläggande forskning på energiområdet.
Satsningarna på ett forsknings- och utvecklingsprogram för energiområdet
måste, säger industriministern, kompletteras med satsningar på allmänt kunskapsvidgande
grundforskning. För detta ändamål skall nu för budgetåret
1975/76 anvisas 5 milj. kr.

Ett yrkande i motionen 1975:2029 (m), vilket formellt hänför sig till anslaget
för grundläggande forskning, har utskottet behandlat i det föregående
i samband med delprogrammet Fissionsenergi. Härutöver föreligger ett yrkande
i motionen 1975:2031 (fp) att anslaget skall utgå med dubbla beloppet,
10 milj. kr.

Utskottet tillstyrker att grundforskning i anslutning till energifrågorna
ytterligare stimuleras genom det föreslagna nya anslaget. Det av regeringen
förordade beloppet synes lämpligt.

NU 1975:30

72

Organisation av forskning och utveckling inom energiområdet

För att samhällets stora ekonomiska insatser till stöd för forskning och
utvecklingsarbete på energiområdet skall bli effektiva och resultaten i överensstämmelse
med energipolitiken i stort krävs en målmedveten planering
och styrning och även en systematisk uppföljning av genomförd verksamhet,
säger industriministern i propositionen. För den genomgripande analysen
av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet och uppföljning
av dem avses en delegation för energiforskning bli inrättad. Den organiseras
som en kommitté, knuten till industridepartementet. Ansvaret för det föreslagna
huvudprogrammet Energiforskning avses så långt möjligt bli uppdelat
på befintliga organ. Industriministern redogör närmare för hur denna
uppdelning avses ske.

Ansvaret för genomförandet av programmet Energiproduktion har i den
departementspromemoria som behandlar forsknings- och utvecklingsarbetets
organisation föreslagits bli lagt på en särskild nämnd, knuten till statens
industriverk. Remissopinionen har härvidlag varit delad. En del remissinstanser
har föreslagit att uppgiften skall läggas på styrelsen för teknisk
utveckling (STU). Bl. a. STU själv företräder denna uppfattning.

Den omständigheten att utredning (1 1974:06) pågår om STU:s organisation
och verksamhetsformer talar enligt industriministern mot att STU påläggs
ytterligare uppgifter utöver sitt nuvarande kompetensområde. Därför föreslås
i propositionen att en nämnd för energiproduktionsforskning inrättas den 1
juli 1975 och får ansvaret för programmet Energiforskning med undantag
för forskning rörande kärnkraftens säkerhetsfrågor. Administrativt skall denna
nämnd knytas till statens industriverk.

Inrättandet av en sådan nämnd innebären onödig byråkratisering av forsknings-
och utvecklingsarbetet, hävdas det i motionen 1975:2031 (fp). Motionärerna
yrkar avslag på förslaget och föreslår att de uppgifter som skulle
ankomma på nämnden läggs på STU.

Utskottet delar industriministerns uppfattning i organisationsfrågan och
tillstyrker således förslaget om inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning.

För forskning på kärnsäkerhetsområdet svarar nu i viss utsträckning det
organ som har beteckningen Kärnsäkforsk. Forskning och utvecklingsarbete
rörande kärnkraftens säkerhet har emellertid, uttalas det i propositionen,
ett nära samband med statens kärnkraftinspektions verksamhet. Det föreslås
därför att Kärnsäkforsk avvecklas vid årsskiftet och att dess uppgifter då övertas
av kärnkraftinspektionen. Forskningen rörande kärnkraftens inverkan
på miljön såvitt avser radioaktiva utsläpp skall dock enligt förslaget inte
överföras till kärnkraftinspektionen; härvidlag övervägs en annan lösning.

Förslaget om avveckling av Kärnsäkforsk kritiseras i motionen 1975:2031
(fp). Motionärerna anför principiella betänkligheter mot att ett kontrollerande
organ får det direkta ansvaret för forskningen. I avvaktan på förnyad utredning
av frågan bör, menar motionärerna, ansvaret för kärnsäkerhets -

NU 1975:30

73

forskningen ligga kvar hos Kärnsäkforsk.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande ansvaret för kärnsäkerhetsforskningen
och avstyrker alltså motionen 1975:2034 (vpk) såvitt den
går ut på bibehållande av Kärnsäkforsk.

I två motioner föreslås att organ som behandlats i det föregående skall
få ett parlamentariskt inslag. Enligt motionen 1975:2031 (fp) bör delegationen
för energiforskning få parlamentarisk sammansättning, så att det skapas
största möjliga insyn i dess verksamhet. Opinionsläget i kärnkraftsfrågan
och säkerhetsfrågornas betydelse för hela vårt folk åberopas i motionen
1975:2039 som motiv för ett lekmannainflytande, vilket enligt motionärerna
bör utövas av "representanter från riksdagen".

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ställa krav på ett parlamentariskt
inslag i delegationen för energiforskning. Motionsyrkandet därom
avstyrks följaktligen av utskottet.

I vad gäller kärnkraftinspektionen noterar utskottet att parlamentariker
redan ingår i en till inspektionen knuten nämnd. Utskottet förutsätter att
regeringen överväger om det är lämpligt att parlamentariker även i övrigt
får tillfälle att ta del i nämndens verksamhet. Någon framställning i saken
till regeringen anser sig utskottet inte böra föreslå.

Slutligen tar utskottet i detta sammanhang upp motionen 1975:1620. Där
föreslås ett beslut av riksdagen om att Gotland skall utses som särskilt
försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor. Motionären menar
att Gotland erbjuder särskilda förutsättningar i fråga om försöksverksamhet
med utnyttjande av solenergi, vindkraft och jordvärme samt med
energiutvinning ur havet.

Utskottet anser att det i första hand får ankomma på Gotlands egna företrädare
och på intresserade forskningsorgan att ta initiativ till försöksverksamhet
med alternativa energikällor på Gotland. För ett beslut av riksdagen
av angivet slag finns enligt utskottets mening inte underlag. Utskottet
avstyrker alltså motionen.

Hushållning med naturresurser

Liksom vid tidigare tillfällen behandlar utskottet i samband med frågor
rörande energipolitiken också motioner som gäller hushållning med naturresurser
i allmänhet.

1 motionen 1975:1598 föreslås först ett princpiuttalande av riksdagen om
att en bättre hushållning med knappa naturresurser bör komma till stånd
i vårt land. Vidare begärs framställningar till regeringen om att den skall
ta initiativ hos Förenta nationerna till en bättre hushållning med jordens
begränsade resurser och att den skall initiera en tvärvetenskaplig forskning
som avser ett system för hushållning med landets och världens resurser.
Motionärerna föreslår också att en parlamentarisk utredning skall tillsättas
med uppgift att utarbeta ett system för hushållning med landets naturresurser.
Detta system skall innebära att avgifter tas ut för alla uttag av

NU 1975:30

74

sådana naturresurser som det är begränsad tillgång på. Strävan skall vara
att få detta system genomfört internationellt. I Sverige skulle det i första
hand bli fråga om avgifter på malmer av olika slag samt pågrus och liknande.

Likartat med det sistnämnda yrkandet är det som framförs i motionen
1975:1612 (c). Det går ut på att en parlamentarisk utredning skall tillsättas
med uppgift att utarbeta en hushållningsplan för naturresurser i enlighet
med riktlinjer som anges i motiveringen, vilken återfinns i motionen
1975:1535. Den avsedda hushållningsplanen skulle innefatta forskning om
resurshushållning och om alternativ för hushållningen med mark och vatten,
forsknings-och försöksverksamhet rörande återvinning av material och övergång
till förnyelsebara råvaror, stöd till anläggningar för de angivna syftena,
informationsverksamhet samt förslag om stödåtgärder, restriktioner och avgifter.

Utskottet har i det föregående (s. 18) redovisat vilken ställning utskottet
och riksdagen tidigare år tagit till motionsyrkanden med i huvudsak samma
innebörd som det sistnämnda. Genomgående har understrukits att råvarufrågorna
är av global natur. Uppgifter har lämnats om utredningsverksamhet
på naturresursområdet i Sverige och inom internationella organisationer.

Inom regeringskansliet har nu inletts nya aktiviteter. Sekretariatet för
framtidsstudier, som är knutet till statsrådsberedningen och som kan repliera
på en parlamentarisk referensgrupp, har satt i gång ett projekt rörande råvaror
och naturreserser. Detta arbete följs av en interdepartemental referensgrupp.
Vidare har chefen för industridepartementet beslutat tillsätta en arbetsgrupp
för råvarufrågor. Riktlinjerna för denna grupp, som knyts till näringspolitiska
rådet, framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående (s. 20).

Utskottet konstaterar sålunda på nytt att det pågår ett omfattande utredningsarbete
på naturresursområdet. Genom de instatsersom görs av sekretariatet
för framtidsstudier och av den nya arbetsgruppen för råvarufrågor
ges ökad tonvikt åt sammanfattande bedömningar rörande resursfrågor i
stort. Därtill kommer specialinriktade utredningar, av vilka särskilt bör nämnas
mineralpolitiska utredningen.

Mot bakgrund av den verksamhet som pågår finner utskottet det inte
välbetänkt att starta en ny stor utredning på naturresursområdet. Därtill
kommer att utskottet är skeptiskt mot de riktlinjer för utredningsarbetet
som anges i motionerna. Detta gäller inte minst det skisserade avgiftssystemet,
som skulle betyda långtgående ingripanden i det ekonomiska livet.
Resultaten av utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården
och av den nya utredningen om energibeskattningen, där besläktade frågor
skall diskuteras, bör i varje fall först avvaktas.

Vad gäller de tre övriga yrkandena i motionen 1975:1598 finner utskottet
att de syftar till meningsyttringar av ganska allmän karaktär. Att riksdagen
"uttalar sig för" att en bättre hushållning med knappa naturresurser kommer
till stånd synes föga meningsfullt. Denna intention bör i stället komma

NU 1975:30

75

till uttryck i konkreta beslut. Sverige deltar redan aktivt i samarbete inom
Förenta nationerna med sikte på bättre hushållning med jordens resurser.
Det forskningsprogram som riksdagen beslutar om på grundval av propositionen
1975:30 är ett exempel på försök från samhällets sida att fl till
stånd bl. a. forskning av den typ som åsyftas i motionen 1975:1598.
Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet de båda motionerna.

Utskottets hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30, såvitt
gäller av statsministern förordade riktlinjer, samt motionen
1975:905 punkten 1, motionen 1975:2029 punkten 1, motionen
1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen
1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del godkänner de allmänna
riktlinjer för energihushållning m. m. som utskottet angivit,

2. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del samt motionen 1975:2029 punkten 2, motionen
1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande del och motionen
1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande energistatistik och energiprognoser

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punkten 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ärlig redogörelse till riksdagen för energiläget
att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 7,

5. beträffande energianalyser

att riksdagen avslår motionen 1975:905 punkten 9,

6. beträffande utnyttjande av spillvärme från industrin
att riksdagen avslår

a) motionen 1975:289 punkten 1,

b) motionen 1975:2009 punkten II.7,

7. beträffande energianvändning vid Stålverk 80

att riksdagen avslår motionen 1975:289 punkten 2,

8. beträffande energisparplan

att riksdagen avslår motionen 1975:910,

9. beträffande principbeslut om användning av oblekt papper
att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.17,

10. beträffande energisparlag

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 1,

11. beträffande regional och lokal energiplanering
att riksdagen avslår motionen 1975:391,

NU 1975:30

76

12. beträffande kallortsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.9,

13. beträffande avståndsbidrag

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.16,

14. beträffande premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning att

riksdagen avslår motionen 1975:396,

15. beträffande miljö- och energiavgifter

att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 8,

16. beträffande utredning om eltaxorna

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2031 punkten
G som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet
att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen 1975:30 punkten D2 moment

1 angivna grunder för bidrag till energibesparande åtgärder
inom näringslivet,

b) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment

2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet
med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet
av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell
energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000
kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under
budgetåret 1977/78,

c) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment

3 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande
del till Energibesparande åtgärder inom näringslivet
m. m. för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

d) finner motionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande bidrag tillförsöks- och demonstrationsanläggningar för
energiproduktion

att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 13,

19. beträffande tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder
inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten C 1,

20. beträffande redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande
åtgärder inom näringslivet

att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 9,

NU 1975:30

77

21. beträffande ianspräktagande av investeringsfondsmedel för investeringar
i energibesparande syfte

att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 7,

22. beträffande näringslivets försörjning med kapital för investeringar
i energibesparande syfte

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 17,

23. beträffande inrättande av ett sekretariat för energiinformation
att riksdagen avslår

a) motionen 1975:2030 punkten 15 b,

b) motionen 1975:2031 punkten B 9,

24. beträffande ombildning av energisparkommittén till permanent organ att

riksdagen avslår

a) motionen 1975:2029 punkten 10,

b) motionen 1975:2031 punkten B 8,

25. beträffande energisparkatalog

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 2,

26. beträffande energideklaration av hushållsmaskiner

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 3,

27. beträffande rådgivning i energibesparande syfte genom branschorganisationer att

riksdagen avslår motionen 1975:2004,

28. beträffande riktlinjer för utbildnings- och rådgivningsåtgärder i
energibesparande syfte

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 punkten D 3
moment 1 angivna riktlinjer för vissa utbildnings- och rådgivningsåtgärder
i energibesparande syfte, såvitt de inte omfattas
av utskottets hemställan i övrigt,

29. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 punkten D 3
moment 2 och avslag på motionen 1975:2030 punkten 15 a
till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte för
budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisare» reservationsanslag
av 2 750 000 kr.,

30. beträffande principbeslut om vissa trafikpolitiska åtgärder

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkterna 11.10,11.11,

11.14, 11.15 och 11.21,

31. beträffande principuttalande om energipolitiken

att riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten I,

32. beträffande utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution att

riksdagen avslår motionen 1975:1625,

NU 1975:30

78

33. beträffand e folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk
att riksdagen avslår motionen 1975:1630,

34. beträffande framställning om förslag rörande utbyggnad av kärnkraftverket
i Forsmark

att riksdagen finnér motionen 1975:621 icke föranleda någon
riksdagens åtgärd,

35. beträffande utnyttjande av kärnkraft

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, motionen 1975:1883 och motionen
1975:2029 punkten 3 samt med avslag på motionen 1975:1624
punkten 1, motionen 1975:2009 punkten lil.3, motionen
1975:2030 punkterna 2-4, motionen 1975:2031 punkten Doch
motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

36. beträffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk
att riksdagen avslår motionen 1975:2029 punkten 4,

37. beträffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB
att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

38. beträffande län till projektering av Ranstadsverket

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
V:13 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 19
till Lån till projektering av Ranstadsverket för budgetåret 1975/76
under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.,

39. beträffande lagring av använt kärnbränsle

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 10,

40. beträffande lagring av medelaktivt avfall

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten Bil,

41. beträffande anslag till AB A tomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri att

riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 15
och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 18 till Aktiebolaget
Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 24 100 000 kr.,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten C 2,

42. beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
E 16 och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 17
till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 13 100 000 kr.,

NU 1975:30

79

43. beträffande medelstillskott till AB Asea-Atom

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
E 20 till Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

44. beträffande förslag till nedtrappning av oljekonsumtionen

att riksdagen finner motionen 1975:1624 punkten 2 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

45. beträffande garanti för oljeutvinning m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
D8 samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten 15
och motionen 1975:2031 punkten F 5 bemyndigar fullmäktige
i riksgäldskontoret att i enlighet med vad chefen för industridepartementet
förordat ikläda staten garanti med sammanlagt
högst 2 000 000 000 kr. i samband med åtaganden för utvinning
av olja, naturgas och kol,

46. beträffande lån till projektering av raffinaderi

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
V:12 samt med avslag på motionen 1975:2029 punkten
Hoch motionen 1975:2031 punkten F 2 till Lån till projektering
av raffinaderi för budgetåret 1975/76 under fonden för låneunderstöd
anvisar ett investeringsanslag av 36 000 000 kr.,

47. beträffande riktlinjer för oljepolitiken

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten A 4, såvitt
den inte omfattas av utskottets hemställan i övrigt,

48. beträffande program för minskning av svavelutsläpp

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 16,

49. beträffande ökad användning av kol som bränsle
att riksdagen avslår

a) motionen 1975:905 punkten 8,

b) motionen 1975:2031 punkten B 12,

50. beträffande ökad användning av torv som bränsle
att riksdagen avslår motionen 1975:389,

51. beträffande vattenkraftutbyggnad
att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, motionen 1975:2030 punkten 1 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2031 punkten A 1 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:905 punkten 7 såvitt den inte tillgodosetts
enligt utskottets hemställan under a),

c) avslår motionen 1975:60 punkten 1,

52. beträffande kraftproduktion i Indalsälven

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:632 och

NU 1975:30

80

1975:1675 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfort,

53. beträffande vissa kraftstationer i Lute älv

att riksdagen med anledning av motionen 1975:176 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. beträffande kraftproduktion i mindre vattendrag
att riksdagen avslår

a) motionen 1975:1601,

b) motionen 1975:1617,

c) motionen 1975:1660,

d) motionen 1975:1677,

55. beträffande utbyggnad av industriell mottryckskraft

att riksdagen linner motionen 1975:289 punkten 3 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande anslag till kraftstationer m. m.
att riksdagen

almed bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F.l
moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en
från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten l:F.l
moment 2 samt med avslag på motionen 1975:2030 punkten
16och motionen 1975:2031 punkten F 1 till Kraftstationerm. m.
för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder anvisar
ett investeringsanslag av 1 747 500 000 kr.,

57. beträffande främjande av landsbygdens elektrifiering

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
D4

a) medger att under budgetåret 1975/76 bidrag för upprustning
och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden
beviljas intill ett belopp av sammanlagt 7 000 000 kr.,

b) medger att under budgetåret 1975/76 statlig garanti för lån
till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens
elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,

c) till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.,

58. beträffande Gotlands energiförsörjning

att riksdagen med anledning av motionen 1975:1621 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande utnyttjande av draghästar inom skogsbruket
att riksdagen avslår motionen 1975:1905,

60. beträffande samordning av departementens insatser på energiområdet att

riksdagen avslår motionen 1975:1670,

NU 1975:30

81

61. beträffande redogörelse ifråga om statlig industriell verksamhet på
energiområdet

att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 15,

62. beträffande riksdagens kontroll över de statliga företagen
att riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 14,

63. beträffande anslag till statens kärnkraftinspektion

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkterna
D 5 och D 6

a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

b) bemyndigar regeringen att besluta om föreskrifter rörande
avgifter vid statens kärnkraftinspektion i enlighet med vad chefen
för industridepartementet förordat samt medger att regeringen
överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser
om sådana avgifter,

c) till Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning för
budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

64. beträffande anslag till kostnader för vissa nämnder

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
D 7 till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1975/76
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 43 000
kr.,

65. beträffande internationellt samarbete på energiområdet
att riksdagen avslår motionen 1975:2030 punkten 10,

66. beträffande vissa uttalanden om program för energiforskning
att riksdagen avslår motionen 1975:905 punkterna 2 och 3,

67. beträffande./orsåw/tg rörande energianvändning i industriella processer
m. m.

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna
riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet i vad avser energianvändning
för industriella processer m. m.,

68. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter
och samfärdsel

att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer
för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet i vad avser energianvändning för transporter
och samfärdsel,

6 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

82

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

69. beträffande forskning, rörande energianvändning för lokalkomfört
att riksdagen med avslag på motionen 1975:2009 punkten lil.2,
motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen
1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del godkänner
i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen
av forsknings- och utvecklingsverksamheten på
energiområdet i vad avser energianvändning för lokalkomfort,

70. beträffande principbeslut om försök med tillvaratagande av solvärme att

riksdagen avslår motionen 1975:2009 punkten 11.20,

71. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m.
att riksdagen

a)med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer
för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet i vad avser återvinning av energi i
varor m. m.,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

72. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsenergi att

riksdagen med avslag på motionen 1975:2029 punkten 12,
motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del och motionen
1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i
propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen
av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet
i vad avser energiproduktion, delprogrammet fissionsenergi,

73. beträffande/ors/cn/ng rörande energiproduktion, såvitt gäller energi
ur biosystem

att riksdagen avslår

a) motionen 1975:2029 punkten 13,

b) motionen 1975:2040,

74. beträffande/orsÅwV/g rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska
bränslen i övrigt som ersättning för olja

att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer
för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet i vad avser energiproduktion, delprogrammet
organiska bränslen som ersättning för olja,

b) finner motionen 1975:1658 icke föranleda någon riksdagens
åtgärd,

NU 1975:30

83

c) avslår motionen 1975:2031 punkten B 19,

75. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller nya
bränslesystem

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del godkänner i propositionen 1975:30 bilaga
1 föreslagna riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet i vad avser energiproduktion,
delprogrammet nya bränslesystem,

76. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionse
ne rgi, geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer
att riksdagen

a) med avslag på motionen 1975:2009 punkterna III. 1 och III.4,
motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande del, motionen
1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande del och motionen
1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del godkänner i propositionen
1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer för inriktningen
av forsknings- och utvecklingsverksamheten på energiområdet
i vad avser energiproduktion, delprogrammet fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen
1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda någon
riksdagens åtgärd,

77. beträffande/ö/s/cwwg rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc.
att riksdagen avslår motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande
del,

78. beträffande program för resursförnyelseforskning
att riksdagen avslår motionen 1975:1606,

79. beträffande energiforskning i övrigt

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna
riktlinjer för inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
på energiområdet, såvitt de inte omfattas
av utskottets hemställan i det föregående,

80. beträffande anslag till energiforskning, m. m.
att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13
moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret
1975/76, i enlighet med vad chefen för industridepartementet
anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med
stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som
innebär åtaganden om 75 000 000 kr. för budgetåret 1976/77
och 50 000 000 kr. för budgetåret 1977/78,

b) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 13
moment 2 till Energiforskning för budgetåret 1975/76 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av

NU 1975:30

84

102 800 000 kr.,

c) med anledning av motionen 1975:2030 punkten 11 och motionen
1975:2031 punkten F 3, båda i vad avser anvisande av
anslag, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

d) avslår motionen 1975:1624 punkten 3,

81. beträffande anslag till grundläggande forskning för energiområdet
att riksdagen med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
E 14 och med avslag på motionen 1975:2031 punkten F4
till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

82. beträffande inrättande av en nämnd för energiproduktionsförskning att

riksdagen med avslag på motionen 1975:2031 punkten E
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

83. beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk

att riksdagen med avslag på motionen 1975:2031 punkten C 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. beträffande parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning att

riksdagen avslår motionen 1975:2031 punkten B 18,

85. beträffande parlamentariskt inslag i statens kärnkraftinspektion
att riksdagen avslår motionen 1975:2039,

86. beträffande organisationen i övrigt av forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom energiområdet

att riksdagen godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna
riktlinjer för organisationen av forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom energiområdet, i den mån de inte
omfattas av utskottets hemställan i det föregående,

87. beträffande Gotland sorn försöksområde vid utvecklingen av alternativa
energikällor

att riksdagen avslår motionen 1975:1620,

88. beträffande vissa övriga frågor rörande energipolitiken
att riksdagen

a) godkänner i propositionen 1975:30 bilaga 1 föreslagna riktlinjer
för energihushållning m. m., i den mån de inte omfattas
av utskottets hemställan i det föregående,

b) avslår motionen 1975:2030 punkterna 1,12 och 14, såvitt
motionen inte i dessa delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan
i det föregående,

c) avslår motionen 1975:2031 punkterna A 1-3, såvitt motionen
inte i dessa delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan i
det föregående,

NU 1975:30

85

89. beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m. m.
att riksdagen avslår

a) motionen 1975:1598,

b) motionen 1975:1612.

Stockholm den 22 maj 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m) (p. 1-35, 44-89), Börjesson
i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s) (p. 6-89), Haglund (s) (p. 1-57,
65-76), Andersson i Storfors (s) (p. 1-9, 31-89), Andersson i Örebro (fp)
(p. 58-64, 77-89), Rask (s), Sjönell (c) (p. 1-14, 16-30, 44-89), Blomkvist
(s) (p. 6-57, 65-76), Hovhammar (m) (p. 1-5, 31-43), Wååg (s) (p. 1-57,
65-76), fru Hambraeus (c), (p. 6-45, 47—89), herr Svensson i Malmö (vpk)
(p. 1-9, 31-57, 65-79), fru Hansson (s) (p. 10-30), herr Petersson i Ronneby
(c), fru Radesjö (s) (p. 1-5, 58-64, 77-89), herrar Pettersson i Helsingborg
(s) (p. 1-5, 58-64, 77-89), Siegbahn (m) (p. 6-30, 36-89), fru Jordan (s)
(p. 58-64, 77-89), fru Oskarsson (c) (p. 1-5, 15, 31-43, 46) och herr Wirtén
(fp) (p. 1-57, 65-76).

NU 1975:30

86

Reservationer

1. beträffande allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. (utskottets hemställan
under 1) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att på s. 24
i utskottets yttrande bort före avsnittet ”Energikonsumtionens utveckling”
intagas ett stycke av följande lydelse:

De riktlinjer för energihushållningen som här angivits i anslutning till
propositionen måste kompletteras i ett väsentligt hänseende. När man vill
uppställa som mål att ökningen i energikonsumtionen skall bringas att upphöra
kan man inte gå förbi frågan om detta är möjligt i en kapitalistisk
ekonomi. Som närmare utvecklas i motionen 1975:2034 kan både teoretiskt
och praktiskt konstateras att kapitalism kräver en ständigt ökad tillväxt
av den mängd resurser som förs in i produktionssystemet. Det angelägna
energipolitiska målet kan följaktligen inte nås med bibehållen kapitalistisk
ekonomi. För att bli realistiska måste de energipolitiska riktlinjerna innefatta
övergång till en socialistisk planekonomi. I en sådan bestäms produktionen
inte av profiten utan av den sociala nyttan, vilken bedöms i ett långsiktigt
perspektiv och med hänsyn till den totala effekten nationellt och internationellt.
Såsom det också framhålls i den nyssnämnda motionen finns
det inget allmänt samband mellan tillväxt i energiförbrukningen och tillväxt
i produktionens sociala nytta. Genom omfördelning av resursutnyttjandet
mellan olika ändamål och olika befolkningsskikt kan den samlade sociala
nyttan mycket väl ökas vid stabil eller minskad energiförbrukning.

2. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan
under 2) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), Petersson i Ronneby
(c) och fru Oskarsson (c) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande
som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27 med ”sorn
kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Med dessa utgångspunkter finner utskottet att energikonsumtionens ökning
under tiden fram till år 1985 bör kunna hållas tillbaka mer än som
beräknas i propositionen. Som mål för denna period bör enligt utskottets
mening ställas upp att energiförbrukningen inte får öka med mer än i genomsnitt
1 % per år. Detta förordas i motionen 1975:2030 (c), som innehåller
förslag till ett väsentligt mera omfattande stimulansprogram för att begränsa
ökningstakten än det som skall komma till stånd enligt propositionen. Utskottet
ansluter sig helt till vad motionärerna anför och återkommer i det
följande till de frågor rörande stimulansprogrammet som näringsutskottet
har att bereda.

Utskottet vill i detta sammanhang påtala den motsättning som ligger
i att - såsom görs i propositionen och i motionen 1975:2029 (m) - å ena
sidan framhålla de allvarliga faror för vår miljö som följer av en ökande
energiförbrukning, å andra sidan hävda att de energipolitiska målen i sista
hand skall underordnas vissa allmänna samhällspolitiska mål. Insikten om

NU 1975:30

87

att en energipolitik av traditionellt slag är ett hot mot mänsklighetens nuvarande
levnadsvillkor måste rimligen i stället leda till slutsatsen att samhällspolitiken
i sin helhet måste utformas med hänsyn till de absoluta restriktioner
för energianvändningen som betingas av ekologiska omständigheter.
Uppgiften blir då att söka eliminera negativa verkningar av ett minskat
energiutnyttjande och ta till vara de positiva effekter som övergången till
ett samhälle med lägre energitillförsel otvivelaktigt kan medföra.

3. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan
under 2) av herr Wirtén (fp) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande
som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27 med ”sorn
kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1975:2031 (fp) måste hushållning med energi
bli en huvuduppgift för energipolitiken. Fortsatt stegrad energiomvandling
ger på lång sikt oacceptabla ekologiska konsekvenser. Miljökraven måste
därför vara en restriktion för energiomvandlingen. Som understryks i motionen
är möjligheterna att hushålla med energi mycket stora. Mot den
bakgrunden är de insatser för begränsning av energikonsumtionens ökning
under tiden fram till år 1985 som propositionen anger inte tillräckligt långtgående.
Genom att på sätt som föreslås i denna motion satsa hårdare på
hushållning med energi bör statsmakterna enligt utskottets uppfattning kunna
uppnå att tillväxttakten blir lägre än vad som förutsätts i propositionen.
Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att ökningen fram till
år 1985 bör kunna begränsas till i genomsnitt 1,5 % per år. Denna högre
ambitionsnivå vad gäller hushållning skulle ge ökad handlingsfrihet och
betydande fördelar från bl. a. miljösynpunkt.

4. beträffande mål för energikonsumtionens utveckling (utskottets hemställan
under 2) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att det avsnitt i utskottets
yttrande som börjar på s. 26 med ”Det är samtidigt” och slutar på s. 27
med ”sorn kan accepteras” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det realistiskt att den svenska ekonomin efter en period
av viss tillväxt i energiförbrukningen byggs upp på ett stabiliserat energiintag
efter 1985. Utskottet ansluter sig på denna punkt till den ram som anges
i propositionen. Utskottet betraktar det däremot inte som realistiskt när
i propositionen förutsätts att detta kan ske med bibehållande av nuvarande
produktionsordning. Som framhålls i motionen 1975:2034 nödvändiggör den
nya inriktningen en helt ny organisation av ekonomin, ändrad teknologi
och upphävande av profiten som ledande faktor i ekonomisk verksamhet.
Den tillväxt som förutses ske fram till år 1985 måste därför inriktas på
att lägga grunden för den planekonomi som blir nödvändig. I än högre
grad gäller det nu anförda ifall man skulle acceptera de vida restriktivare
mål som föreslås i motionerna 1975:2030 och 1975:2031.

NU 1975:30

88

Beroende på om man har en profitekonomi eller en form av socialistisk
ekonomi påverkas också i hög grad sambandet mellan energiförbrukning,
levnadsnivå och sysselsättning. I planekonomin blir nämligen förhållandet
mellan energiintag och nyttiggjord energi ett annat än i profitekonomin.
Därmed blir också relationen mellan sysselsättning och bruttoenergiförbrukning
en annan. I planekonomin kan sysselsättningens utveckling till viss
grad göras oberoende av energiintaget. I profitekonomin blir tillväxttendensen
i energiintaget närmast tvångsmässig, och den långsiktiga, genomsnittliga
arbetslöshetsnivån stiger trots - eller rent av i direkt anslutning
till - detta. Motsvarande skillnader mellan profitekonomin och planekonomin
föreligger givetvis då det gäller t. ex. förhållandet mellan energiintag
och levnadsnivå eller förhållandet mellan energiintag och förmågan till konkurrens
utåt. Dessa sammanhang hade enligt utskottets mening bort klargöras
i propositionen, då ju effekterna av både en viss tillväxt och en viss
nivå av energikonsumtion växlar beroende på produktionssystemets politiska
grund. Därmed påverkas i hög grad också de ekologiska bedömningarna
i energipolitiken och gränsen för de absoluta restriktioner som denna måste
underkastas.

5. beträffande energianvändning vid Stålverk SO (utskottets hemställan under
7) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus
(c), herrar Petersson i Ronneby (c), Siegbahn (m) och Wirtén (fp)
som anser

dels att det stycke på s. 29 i utskottets yttrande som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med "avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det angeläget att riksdagen i en framställning till regeringen
understryker vikten av sådana åtgärder som motionärerna förespråkar.
Till följd av sin omfattning kommer Stålverk 80 under alla omständigheter
att förbruka mycket stora energimängder. Både med hänsyn
till den besparing som kan göras vid stålverket och med hänsyn till den
exempelbildande roll som denna anläggning kan spela är det angeläget att
projekteringen från början inriktas på en energisnål systemlösning.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975:289 punkten 2 hos
regeringen begär åtgärder för en energisnål systemlösning vid
Stålverk 80,

6. beträffande energisparlag (utskottets hemställan under 10) av herr Wirtén
(fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”En
mångsidig” och slutar med ”därför motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: -

NU 1975:30

89

En mångsidig uppsättning av styrmedel - information, rådgivning och
utbildning, stödåtgärder och direkta föreskrifter - torde få användas för att
de uppställda målen i fråga om energibesparing skall kunna nås. Genom
att stifta en energisparlag av det slag som skisseras i motionen skulle riksdagen
enligt utskottets mening skapa ett effektivt nytt instrument för
åstadkommande av energibesparande åtgärder över hela linjen. Utskottet
tillstyrker därför motionsyrkandet om en utredning rörande en sådan lag.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 1
hos regeringen begär förslag till en energisparlag i enlighet med
vad utskottet anfört,

7. beträffande premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning (utskottets
hemställan under 14) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell
(c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 31 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 32 med "bör stimuleras” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att fritidshuggning av brännved är betydelsefull
från miljövårdssynpunkt. Ett premiesystem av det slag som anges
i motionen skulle på ett värdefullt sätt kunna stimulera till ökade miljö
vårdsinsatser och skulle dessutom, vilket i detta sammanhang är avgörande,
medverka till att vår energiförsörjning får ett inte oväsentligt tillskott
av inhemska bränslen till ersättning för olja. Mot bakgrund av den enighet
som råder om att vårt lands oljeberoende bör minskas finner utskottet det
följdriktigt att riksdagen bifaller motionen 1975:396.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med bifall till motionen 1975:396 hos regeringen
begär utredning om premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning,

8. beträffande miljö- och energiavgifter (utskottets hemställan under 15) av
herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Frågan
om" och slutar med "detta ämne” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att frågan om energiavgifter
som styrmedel i syfte att åstadkomma en förbättrad energihushållning bör
studeras. Regeringen bör föranstalta om att så sker.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1975:30

90

9. beträffande slöd lill energibesparande åtgärder inom näringslivet (utskottets
hemställan under 17) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru
Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med "för ändamålet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning beträffande önskvärda regler för stöd till
energibesparande åtgärder inom näringslivet och önskvärd anslagsvolym för
ändamålet som kommer till uttryck i motionen 1975:2030. De medel som
är avsedda för långivning bör dock anvisas i form av investeringsanslag.
Det får ankomma på regeringen att utforma närmare regler för långivningen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 punkten D2 moment
1 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten 6 i
ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna grunder för
bidrag och lån till energibesparande åtgärder inom näringslivet,

b) med bifall till propositionen 1975:30 punkten D2 moment
2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 i enlighet
med vad chefen för industridepartementet anfört ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med bidrag till framtagandet
av prototyper och demonstrationsanläggningar för industriell
energianvändning och för energiproduktion, vilken inberäknat
löpande beslut innebär åtagande om högst 10 000 000
kr. under budgetåret 1976/77 och högst 5 000 000 kr. under
budgetåret 1977/78,

c) med anledning av propositionen 1975:30 punkten D 2 moment
3 och motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande del
till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 290 000 000 kr.,

d)med anledning av motionen 1975:2030 punkten 6 i ifrågavarande
del till Lån till eneigibesparande åtgärder inom näringslivet
för budgetåret 1975/76 under statens utlåningsfonder anvisar
ett investeringsanslag av 210 000 000 kr.,

e) linner motionen 1975:905 punkterna 4 och 13 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion
(utskottets hemställan under 18)av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Något
nytt” och slutar med "inom näringslivet m. m.” bort ha följande lydelse:

NU 1975:30

91

Utskottet anser liksom motionärerna att ett särskilt reservationsanslag
av 35 milj. kr. bör anvisas för bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar
för energiproduktion.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2030 punkten 13
till Försöks- och demonstrationsanläggningarför energiproduktion
för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

11. beträffande tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder inom
näringslivet (utskottets hemställan under 19) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”skall omfatta” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen bör vid sin planering
av fortsatt stöd på detta område räkna med att bidragsgivningen
skall fortgå under en femårsperiod.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten C 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande åtgärder
inom näringslivet (utskottets hemställan under 20) av herrar Regnéll (m) och
Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Den
myndighet” och slutar med "redovisning erforderlig" bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning och föreslår att riksdagen begär
en första redovisning till riksmötet 1976/77.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 9
hos regeringen begären redovisning till riksmötet 1976/77 av
de resultat som uppnåtts genom verksamheten med bidrag till
energibesparande åtgärder inom näringslivet,

13. beträffande ianspråktagande av investeringsfondsmedel för investeringar i
energibesparande syfte (utskottets hemställan under 21) av herrar Börjesson
i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby
(c), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 36 med ”här sagts” bort ha följande lydelse:
Utskottet finnér motionärernas förslag välmotiverat. En ändring av an -

NU 1975:30

92

given innebörd i förordningen om investeringsfonder för konjunkturutjämning
bör enligt utskottets mening vidtagas. Det bör ankomma på regeringen
att ta upp saken i proposition till riksdagen.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. att riksdagen med anledning av motionen 1975:2030 punkten
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande inrättande av ett sekretariat för energiinformation (utskottets
hemställan under 23) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru
Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Industriministerns
skäl” och slutar med ”följaktligen motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett sekretariat för energiinformation enligt motionärernas
förslag skulle fylla en betydelsefull funktion. Industriministerns skäl
för att avvisa tanken på ett sådant sekretariat synes inte bärande. Det bör
ankomma på regeringen att vidta åtgärder som leder till att planerna på
ett energisekretariat blir förverkligade snarast möjligt. Till energisekretariatet
bör, som föreslås i motionen 1975:2031 (fp), knytas en teknisk-vetenskaplig
referensgrupp.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen med bifall till motionerna 1975:2030 punkten 15 b
och 1975:2031 punkten B 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande ombildning av energisparkommittén till permanent organ (utskottets
hemställan under 24) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), fru Hambraeus (c), herrar Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Den principiella uppfattning som kommer till uttryck i motionerna är
enligt utskottets mening välmotiverad. Det är önskvärt att regeringen snarast
prövar frågan om en ny organisation för de betydelsefulla funktioner som
det här är fråga om.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. att riksdagen med anledning av motionen 1975:2029 punkten
10 och motionen 1975:2031 punkten B 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande energisparkatalog (utskottets hemställan under 25) av herr
Wirtén (fp) som anser

NU 1975:30

93

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”åt energisparkommittén” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner uppslaget att en energisparkatalog skall utarbetas värdefullt
och tillstyrker motionsyrkandet att energisparkommittén skall få åläggande
att förverkliga projektet.

dets att utskottet under 25 bort hemställa

25. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 2
hos regeringen begär att energisparkommittén får i uppdrag
att utarbeta en energisparkatalog i enlighet med vad utskottet
anfört,

17. beträffande anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande
syfte (utskottets hemställan under 29) av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén
(fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som ovan har förordat inrättande av ett fristående sekretariat
för energiinformation, räknar med ett medelsbehov för detta sekretariat av
2 milj. kr. och föreslår följaktligen att anslagssumman räknas upp till
4 750 000 kr.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 punkten
D 3 moment 2 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten
15 a till Vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte
för budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 4 750000 kr.,

18. beträffande utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution
(utskottets hemställan under 32) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru
Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 41 med ”Det
program” och slutar på s. 42 med ”ovan sagda” bort ha följande lydelse:
Det program för energitillförseln fram till år 1985 som läggs fram i propositionen
innefattar inte energitillskott från nya energikällor av de slag
som motionärerna berör. Utskottet är emellertid övertygat om att aktiva
insatser i form av forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet kan
göra det möjligt att redan före 1985 få ett väsentligt energitillskott från
nya energikällor. En förutsättning för att en energiproduktion av ny typ
skall kunna fungera är att systemet för produktion och distribution av elkraft
organiseras så att nya energikällor, även sådana som innebär produktion

NU 1975:30

94

i liten skala, lätt kan infogas i det. Vid sidan av elutredningen behövs en
kompletterande utredning som tar upp detta ämne.

dels att utskottet under 32 bort hemställa

32. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1625 hos regeringen
begär en utredning rörande elproduktion och eldistribution i
enlighet med vad utskottet anfört,

19. beträffande folkomröstning ifråga om utbyggnad av kärnkraftverk (utskottets
hemställan under 33) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”om folkomröstning” bort ha följande lydelse:

Kärnkraftsfrågan har, som framhålls i motionen, vittgående både omedelbara
och potentiella effekter av betydelse för hela folket. Ett accepterande
av kärnkraftsproduktion och i samband därmed en fortlöpande ökning av
energikonsumtionen innebär underkastelse under det kapitalistiska systemet
och en ofrånkomlig anknytning till USA-imperialismen. Genom opinionsundersökningar
har det klargjorts att det finns en växande opinion mot
kärnkraftsutbyggnaden. Det är ett självklart krav att folket genom en folkomröstning
skall fl säga sin mening i kärnkraftsfrågan.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1630 hos regeringen
begär förslag rörande folkomröstning i fråga om utbyggnad av
kärnkraftverk,

20. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av
herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herr Petersson i Ronneby
(c) och fru Oskarsson (c) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad
gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärn kraftsprogrammet” bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar den uppfattning beträffande den framtida energipolitikens
inriktning som anförts i motionerna 1975:905 (c) och 1975:2030 (c). Investeringskapital
måste ställas till industrins, kommunernas och enskildas förfogande
så att en från samhällsekonomisk synpunkt och med hänsyn till
framtida energipriser lönsam energibesparing kan äga rum. Målet är att i
framtiden enbart förnyelsebara energikällor utnyttjas. Energipolitiken bör
omedelbart inriktas på att skapa förutsättningar för en utveckling efter dessa
riktlinjer.

Utskottet avvisar det kärnkraftsprogram som presenteras i propositionen.
Såsom närmare utvecklas i motionerna 1975:905(c)och 1975:2030 (c)är kärnkraften
förknippad med en rad allvarliga och olösta problem. Det föreligger
en konstant risk för katastrofer vid kärnkraftverk och anläggningar för upp -

NU 1975:30

95

arbetning av kärnbränsle. Varmvattenutsläppen kan medföra allvarliga miljömässiga
konsekvenser. Uppgiften att under en från vår horisont sett oöverskådlig
framtid lagra och bevaka ett förödande farligt radioaktivt avfall lämnas
till kommande generationer utan att det ens kunnat visas hur den skall
kunna fullgöras på ett betryggande sätt. Krigsfall och sabotage skärper katastrofriskerna
över hela linjen - vid reaktordrift och vid bränsle- och avfallshantering.
En ytterligare spridning av plutonium, som kan utnyttjas
för framställning av kärnvapen, är nära nog ofrånkomlig och medför nya
stora säkerhetsrisker. Det står följaktligen klart för utskottet att ytterligare
investeringar i kärnkraftsutbyggnad inte kan komma i fråga utan att det
i motionen 1975:2030 (c) angivna villkoret är uppfyllt - att en samfälld
forskar- och expertkår kan garantera att de allvarliga riskerna vid kärnkraftsproduktionen
kan bemästras på ett betryggande sätt. Om sålunda säkerhets-
och avfallsriskerna inte kan bemästras, måste de fem kämkraftsaggregat
som nu är i drift ersättas med andra energikällor och besparingsåtgärder.
En beredskapsplan för deras gradvisa avveckling måste därför nu
göras upp, liksom också den föreslagna omdispositionen av pågående utbyggnadsprojekt.
Utskottet framlägger förslag till en lag som i enlighet med
motionärernas intentioner inskränker rätten att meddela och utnyttja tillstånd
enligt atomenergilagen (1956:306). Härigenom tillgodoses även delvis
det första yrkandet i motionen 1975:1624 i vad avser lag om förbud att
driva och tillverka kärnkraftverk. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka
ett sådant mera vittomfattande förbud som föreslås i denna motion. Den
av utskottet föreslagna lagen medger drift endast av de fem kärnkraftsaggregat
- senast Barsebäck 1 - som fått medgivande att laddas med bränsle.
Genom det ställningstagande som utskottet föreslår tillgodoses yrkanden
rörande kärnkraften i motionen 1975:2034 (vpk), vilken liksom de förut
åberopade motionerna präglas av en kritisk syn på kärnkraftsutbyggnaden.
Även de yrkanden i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp) som är riktade
mot fortsatt sådan utbyggnad tillgodoses. Vad beträffar förslaget i motionerna
1975:1883 och 1975:2029 (m) om ytterligare ett kärnkraftsaggregat
i Barsebäck vill utskottet särskilt påtala det allvarliga i tanken på att tillföra
det tättbefolkade område inom vilket Barsebäck är beläget en sådan ny
riskkälla.

Utskottets alternativ till den plan för energiförsörjningen som innefattar
en utbyggnad av kärnkraften framgår i sina huvuddrag av den redogörelse
som i det föregående lämnats för avsnittet om energibalanser i motionen
1975:2030 (c). I detta sammanhang vill utskottet tillägga några sammanfattande,
principiella kommentarer. Målet måste vara att vi i framtiden utnyttjar
endast sådana energikällor som ständigt återskapas. Det samhällsstöd
som nu kommer kärnkraften till del måste i stället inriktas på hushållning
och de förnyelsebara energikällorna. Många tecken tyder på att dessa är
ekonomiskt lönsamma redan på kort sikt. En realistisk kalkyl måste innefatta
också ekologiska faktorer. Inberäknas dessa upphör varje tvivel på att de

NU 1975:30

96

förnyelsebara energikällorna är både överlägsna och dessutom helt oundgängliga.
Till försvar för den nuvarande energipolitiken brukar åberopas
sysselsättningsskäl. Det är självklart att ett sänkt energiutnyttjande inte
skall drabba industrisysselsättningen. Såsom framförs i motionerna visar
olika undersökningar att det inte finns något direkt samband mellan energianvändning
över en viss nivå och antal arbetstillfällen. Den energipolitik
som utskottet förordar kommer att innebära att resurser ställs till förfogande
för rationella produktionsformer och en energisnål teknik. Att förändra näringslivet
i denna riktning kommer att ge många arbetstillfällen, liksom
den i förhållande till propositionens förslag avsevärt större satsningen på
hushållning med energi i byggnader. Det är också självklart att den sysselsättning
som kärnkraftsindustrin nu skapar kommer att i ett samhälle
där energitillförseln baseras på förnyelsebara energikällor ersättas av motsvarande
sysselsättning inom energisektorn. Självklart är slutligen också
att ett sänkt energiutnyttjande inte får gå ut över miljön i industrin. I ett
samhälle uppbyggt kring de alternativa energikällorna tillkommer många
nya miljövärden.

dels att utskottet under 35 bort hemställa
35. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2009 punkten lil.3,
motionen 1975:2030 punkterna 2 och 3 och motionen 1975:2031
punkten D samt med avslag på motionen 1975:1883 och motionen
1975:2029 punkten 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motionen 1975:2030 punkten 4 och motionen
1975:1624 punkten 1 i motsvarande del antar följande

Förslag till

Lag om viss inskränkning i rätten att meddela och utnyttja tillstånd enligt
atomenergilagen (1956:306)

Härigenom föreskrives, att sådant tillstånd att uppföra eller driva atomreaktor
eller anläggning som avses i 2 § atomenergilagen (1956:306) icke
får lämnas samt att tillstånd som har lämnats får utnyttjas endast av den
som före lagens ikraftträdande har erhållit medgivande av statens kärnkraflinspektion
att ladda med bränsle.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

c) avslår motionen 1975:2034 punkterna 1-3, i den mån den
inte i angivna delar tillgodosetts enligt utskottets hemställan
under a,

djavslår motionen 1975:1624 punkten 1, i den mån den inte
omfattas av utskottets hemställan under b,

NU 1975:30

97

21. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av
herr Wirtén (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad
gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärnkraftsprogrammet” bort ha följande
lydelse:

Sedan riksdagen år 1973 uttalade sig för att inga beslut om ytterligare
kärnkraftsutbyggnad borde fattas förrän ett nytt och allsidigt beslutsunderlag
förelagts riksdagen har en intensiv och värdefull debatt förts - en debatt
som även lett till att tidigare inte särskilt diskuterade problem belysts ytterligare.
I debatten har vissa överdrifter förekommit såväl från kärnkraftsförespråkarnas
som från motståndarnas sida. Enligt utskottets mening är
det uppenbart, att ett stopp för ytterligare kärnkraftsutbyggnad - till skillnad
från vad som anförts i debatten från visst håll - inte behöver innebära
risker för den ekonomiska välfärden och för sysselsättningen. Utskottet kan
inte heller ansluta sig till den uppfattning enligt vilken även ett mycket
måttligt utnyttjande av kärnkraften skulle innebära förödande risker för
vår egen och för kommande generationer. Sammanfattningsvis vill utskottet
hävda, att den debatt som förts efter riksdagens beslut i frågan år 1973
och det sakmaterial som därvid redovisats har lett till att, såsom också
framhålls i motionen 1975:2031 (fp), insikten om kärnkraftens problem har
ökat. Utskottet kan inte ansluta sig till uppfattningen att det beslutsunderlag
som genom statsmakternas försorg hittills tagits fram är tillräckligt för att
medge en ytterligare utbyggnad. Särskilt bör påpekas att en så viktig utredning
som Aka-utredningen ännu inte har avslutat sitt arbete.

Enligt utskottets mening har osäkerheten om kärnkraften sålunda ökat
sedan riksdagens beslut 1973. 1 den nämnda motionen sammanfattas på
ett klart sätt de många osäkerhetsmoment som måste ytterligare klarläggas
och bedömas. De gäller bl. a. brist på erfarenhet av stora reaktoranläggningars
drift och säkerhet, brist på experimentella erfarenheter i stor skala av framför
allt nödkylningssystemens effektivitet, osäkerhet om de sociala förutsättningarna
för att på lång sikt upprätthålla kvalitetskrav och detaljkontroll
i ett mycket omfattande kärnkraftssystem, osäkerhet om vilken metod som
skall väljas för slutlig hantering av avfallet, osäkerhet om kärnkraftens ekonomi
i ett längre perspektiv och osäkerhet om de politiska förutsättningarna
för internationellt samarbete och internationell kontroll av kärnbränslecykeln.

Ett visst mått av osäkerhet och risktagande på det tekniska området är
givetvis ofrånkomligt i industrisamhället. De problem som är förknippade
med kärnkraften är emellertid av speciella dimensioner. Åtskilliga steg närmare
deras lösning måste ha tagits innan det är försvarbart att satsa på
en mer omfattande utbyggnad. Utskottet noterar att propositionens energipolitiska
riktlinjer innebär en väsentligt större återhållsamhet än som präglat
tidigare uttalanden och utbyggnadsplaner. Detta måste, som påpekas

7 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

98

i motionen, ha sin grund i att även regeringen känner osäkerhet inför de
obestridliga risker som kärnkraften medför. Trots detta föreslås i propositionen
en fortsatt om än begränsad kärnkraftsutbyggnad. Mot den bakgrund
som utskottet här redovisat bör det rimliga - såsom föreslås i motionen
1975:2031 (fp) - vara att hålla fast vid 1973 års kärnkraftsprogram. En ny
bedömning av frågan bör kunna göras vid den aviserade avstämningen av
energipolitiken år 1978. Åtskilligt nytt erfarenhets- och kunskapsmaterial
bör då vara tillgängligt. Som motionärerna också anför bör den internationella
utvecklingen på kärnkraftsområdet noga följas. Utskottet avvisar således
propositionens förslag om ytterligare kärnkraftsutbyggnad utöver vad riksdagen
tidigare beslutat.

Utskottet rekommenderar härigenom en realistisk handlingslinje. Från
så dramatiska ingrepp i det redan beslutade kärnkraftsprogrammet som rekommenderas
i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2034 (vpk) tar utskottet
alltså avstånd. Beslut i enlighet med förslagen i dessa motioner skulle medföra
avsevärda omställningsproblem för den svenska ekonomin.

Som utskottet tidigare anfört föreslås i motionen 1975:2031 (fp) en energipolitik,
som innebär en kraftigare satsning på energihushållning än vad
som föreslagits i propositionen. Utskottet förordar att det hushållningsprogram
som redovisas i motionen genomförs. Detta innebär att utskottet ansluter
sig till uppfattningen att det är möjligt att åstadkomma en bättre
energihushållning med hjälp av en styrning som utnyttjar marknadsekonomins
dynamik och initiativförmåga. Skatte- och taxesystemen på energiområdet
bör utformas så att de främjar energihushållning. Staten bör också
styra utvecklingen genom sitt val mellan olika produktionsformer på energiområdet.
Övergångsvis kan krävas direkta subventioner av hushållningsinsatser,
samtidigt som den nuvarande faktiska subventionen av energiproduktionen
upphör. Människor bör genom service, information och utbildning
ges ökade möjligheter att själva medverka till en bättre hushållning.
Hela energihushållningssystemet måste vara öppet för demokratisk påverkan.
Det är här särskilt angeläget att kraftföretagens planering för fortsatt
utbyggnad av produktionen redovisas öppet och utformas så att det inte
innebär låsningar för framtiden. Valfriheten måste i största möjliga utsträckning
upprätthållas. Satsningar på alternativa energikällor måste göras
i stor utsträckning. Sådana satsningar ger liksom insatser för hushållning
med energi nya arbetstillfällen. Om de resurser som enligt regeringens linje
anslås till nya kärnkraftverk i stället inriktas på de alternativa energikällorna
bör det finnas goda möjligheter att redan före år 1985 få betydande energitillskott
från dessa.

En energipolitik av detta slag ger möjligheter till en väsentlig begränsning
av energikonsumtionens ökningstakt. Den leder också till ett minskat behov
av nytillskott av elenergi. Genom en utformning av energipolitiken efter
de riktlinjer som föreslås i motionen - och som utskottet sålunda ansluter
sig till - bör enligt utskottets bedömning elförsörjningen under perioden

NU 1975:30

99

fram till år 1985 kunna tillgodoses utan den ytterligare kärnkraftsutbyggnad
som föreslås i propositionen.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35.att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2031 punkten
D samt med avslag på motionen 1975:1624 punkten I,
motionen 1975:1883, motionen 1975:2009 punkten lil.3, motionen
1975:2029 punkten 3, motionen 1975:2030 punkterna
2-4 och motionen 1975:2034 punkterna 1-3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. beträffande utnyttjande av kärnkraft (utskottets hemställan under 35) av
herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 47 med ”Vad
gäller” och slutar på s. 49 med ”i kärnkraftsprogrammet” bort ha följande
lydelse:

Utskottets syn på kärnkraftsfrågan överensstämmer med den som kommer
till uttryck i motionen 1975:2074 (vpk). På ett övertygande sätt sammanfattas
där de risker som är förenade med utnyttjandet av kärnkraft.
Liknande synpunkter återfinns i andra motioner, t. ex. motionen 1975:2030
(c). Resonemanget i den förstnämnda motionen utgår emellertid från ett
vidare och riktigare perspektiv. Kärnkraftsfrågan sätts här in i ett maktpolitiskt
sammanhang, som inte får förbises. Satsningen på kärnkraft innebär
att kommersiella intressen tillåts styra utvecklingen. Den låter sig inte förenas
med en internationell solidaritet som tar hänsyn till tredje världens
behov. Den medför risk för ökad kärnvapenspridning. Utskottet har ovan
redogjort för det alternativ till kärnkraftsutbyggnad som presenteras i denna
motion. Därav framgår att ett borttagande av kärnkraften ur energiförsörjningsprogrammet
kan genomföras utan hårda restriktioner på energianvändningen.
Utskottet ansluter sig sålunda till de här aktuella yrkandena i motionen
1975:2034 (vpk) innebärande bl. a. att inga nya kärnkraftsaggregat

tas i bruk. Inom ramen för de nämnda yrkandena faller formellt vissa yr kanden

i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp) om inskränkningar i
kärnkraftsprogrammet. Övriga motionsyrkanden rörande kärnkraftsutbyggnaden
avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2009 punkten
111.3, motionen 1975:2031 punkten D och motionen

1975:2034 punkterna 1-3 samt med avslag på niodor i

1975:1624punkten I,motionen 1975:1883,motionen 1975:2029
punkten 3 och motionen 1975:2030 punkterna 2-A som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1975:30

100

23. beträffande utredning om bergrumsförläggning av kärnkraftverk (utskottets
hemställan under 36) av herrar Hovhammar (ni) och Siegbahn (m) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Propositionens
förslag” och slutar med ”berörda motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér en sådan utredning angelägen och tillstyrker följaktligen
motionsyrkandet.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 4
hos regeringen begär en skyndsam utredning om förutsättningarna
för bergrumsförläggning vid en eventuell fortsatt utbyggnad
av kärnkraftverk,

24. beträffande statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB (utskottets
hemställan under 37) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson
(c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 49 som lyder: ”Utskottet
instämmer häri.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat propositionens förslag om en sådan
komplettering. I konsekvens härmed anser utskottet att det angivna villkoret
för ianspråktagande av den statliga säkerheten bör fortsätta att gälla.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

25. beträffande lån till projektering av Ranstadsverket (utskottets hemställan
under 38) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar
Svensson i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har avstyrkt en fortsatt utbyggnad av
kärnkraften, avstyrker förslaget om statligt stöd till projektering av en utbyggd
anläggning i Ranstad för utvinning av naturligt uran.

dels att utskottet under 38 bort hemställa

38. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2030 punkten 19
avslår propositionen 1975:30 bilaga 1 såvitt den gäller anslag
till lån för projektering av Ranstadsverket (punkten V:13),

NU 1975:30

101

26. beträffande lagring av använt kärnbränsle (utskottets hemställan under
39) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson
i Malmö (vpk). Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén
(fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas betänkligheter välgrundade och tillstyrker
deras yrkande.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 10
hos regeringen begär att en beredskapsplan för lagring av använt
kärnbränsle utarbetas i enlighet med vad utskottet anfört,

27. beträffande lagring av medelaklivt avfall (utskottets hemställan under 40)
av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus (c), herrar Svensson
i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Oskarsson (c) och herr Wirtén
(fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”motionärernas förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att en sådan redovisning är påkallad
och tillstyrker motionsyrkandet om en framställning i saken till regeringen.

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40.att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 11
hos regeringen begär en redovisning beträffande lagring i Sverige
av medelaktivt avfall,

28. beträffande anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri
(utskottets hemställan under 41) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru
Hambraeus (c), herrar Svensson i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c),
fru Oskarsson (c) och herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke på s. 51 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det i princip icke bör utgå statligt stöd
till svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet. Det
bör ankomma på regeringen att sörja för att detta stöd så snart som möjligt
kan reduceras och att det kan upphöra när konsortialavtalet mellan staten
och ASEA om AB Asea-Atom utlöper.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten E 15
till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för

NU 1975:30

102

budgetåret 1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 24 100 000 kr.,

b) med anledning av motionen 1975:2030 punkten 18 och motionen
1975:2031 punkten C 2 som sin mening ger riksdagen
till känna vad utskottet anfört,

29. beträffande anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet (utskottets
hemställan under 42) av herr Börjesson i Glömminge (c), fru Hambraeus
(c), herr Petersson i Ronneby (c) och fru Oskarsson (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”alltså motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas yrkande på en reduktion av anslagsbeloppet
med 1,9 milj. kr.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 punkten E 16 och med bifall till motionen 1975:2030 punkten
17 till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 11 200 000 kr.,

30. beträffande garantiför oljeutvinning m. m. (utskottets hemställan under
45) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”mellan statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i motionen 1975:2029 (m).
Det synes rimligt att frågan om beslut som har så stor ekonomisk och
handelspolitisk räckvidd som det här gäller underställs riksdagen i varje
särskilt fall.

dels att utskottet under 45 bort hemställa

45. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 15
avslår propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten D8 och motionen
1975:2031 punkten F 5,

31. beträffande garantiför oljeutvinning m. m. (utskottets hemställan under

45) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”mellan statsmakterna” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att ett garantisystem införs enligt angivna riktlinjer.
På grundval av det material som föreligger är utskottet dock inte berett
att tillstyrka större garantiram än 500 milj. kr. Regeringen bör senare återkomma
till riksdagen med mera preciserade redovisningar och önskemål.

NU 1975:30

103

dels att utskottet under 45 bort hemställa

45. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 punkten D8, med bifall till motionen 1975:2031 punkten
F5 och med avslag på motionen 1975:2029 punkten 15 bemyndigar
fullmäktige i riksgäldskontoret att i enlighet med
vad utskottet anfört ikläda staten garanti med sammanlagt
högst 500 000 000 kr. i samband med åtaganden För utvinning
m. m. av olja, naturgas och kol,

32. beträffande län till projektering av raffinaderi (utskottets hemställan under

46) av herrar Regnéll (m). Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

De skäl för statlig långivning till Statsföretags Brofjordenprojekt som lämnas
i propositionen är enligt utskottets uppfattning inte övertygande. I nuläget
avvisar utskottet liksom motionärerna begäran om lån till projektet.

dels att utskottet under 46 bort hemställa

46. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2029 punkten 14
och motionen 1975:2031 punkten F2 avslår propositionen
1975:30 bilaga 1 punkten V:12,

33. beträffande riktlinjer för oljepolitiken (utskottets hemställan under 47) av
herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Vad som anförs om den svenska oljepolitiken i motionen 1975:2031 (fp)
skiljer sig i ett par väsentliga hänseenden från motsvarande avsnitt i propositionen.
Utskottet noterar framför allt att motionärerna betonar vikten
av att man från svensk sida söker uppnå överenskommelser med Norge
om tillförsel av olja från Nordsjöområdet. 1 motionen understryks vidare
kraftigt behovet av ökad allmän insyn i oljepolitiken liksom att riksdagen
måste ges ökade möjligheter att påverka denna. Utskottet instämmer allmänt
i de riktlinjer för oljepolitiken som anges i motionen och föreslår att riksdagen
uttryckligen ger dem sitt godkännande.

dels att utskottet under 47 bort hemställa

47. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten A 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. beträffande program för minskning av svavelutsläpp (utskottets hemställan
under 48) av herr Wirtén (fp) som anser

NU 1975:30

104

dels att det stycke i utskottets hemställan på s. 54 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”sålunda avstyrker” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att begränsning av
svavelutsläppen är ett betydelsefullt mål. Hittills har utvecklingen på området
inte varit tillfredsställande. Riksdagen har enligt utskottets mening
starka skäl att göra den framställning till regeringen som motionärerna föreslår.

dels att utskottet under 48 bort hemställa

48. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 16
hos regeringen begär att ett program för nedskärning av svavelutsläpp
i samband med förbränning av fossila bränslen snarast
fastställs och genomförs,

35. beträffande ökad användning av kol som bränsle (utskottets hemställan
under 49) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus
(c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Starka skäl - bl. a. behovet att sprida den svenska energiförsörjningen
på flera energiråvaror i syfte att öka lorsörjningstryggheten - talar enligt
utskottets mening för att den ofrånkomliga förbrukningen av fossila bränslen
i ökad utsträckning inriktas på kol. Utskottet tillstyrker att riksdagen såsom
påyrkas i motionerna begär åtgärder av regeringen i detta syfte. Förslag
i ämnet bör föreläggas riksdagen vid nästa riksmöte.

dels att utskottet under 49 bort hemställa

49. att riksdagen med bifall till motionen 1975:905 punkten 8 och
motionen 1975:2031 punkten B 12 hos regeringen begär förslag
om ökad användning av kol som bränsle,

36. beträffande vattenkraftutbyggnad (utskottets hemställan under 51) av
herr Wirtén (fp) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 57 som
börjar med ”1 vilken” och slutar med ”före år 1978” bort ha följande lydelse:

1 vilken utsträckning det är möjligt att i energibalanserna räkna med
ytterligare tillskott av vattenkraft bestäms väsentligen genom den fysiska
riksplaneringen. 1 avvaktan på riksdagens samlade ställningstagande till de
båda utredningarna rörande vattenkraftsutbyggnader i Norrland och norra
Svealand råder osäkerhet om möjligheterna att, såsom beräknas i propositionen,
fram till år 1975 öka produktionen av vattenkraft med 5 TWh
per år. Utskottet anser sig inte böra räkna med en större vattenkraftsproduktion
år 1985 än 65 TWh, vilket innebär ett tillskott fram till dess av
4 TWh.

NU 1975:30

105

37. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under
56) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c)
och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande pås. 60 som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "till vattenfallsverket" bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller framställda förslag att utbyggnaden
av kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark skall avbrytas tillstyrker
utskottet att anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas
i motionen 1975:2030 (c).

dels att utskottet under 56 bort hemställa
56. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F. 1
moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en
från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
I:F. I moment 2 och motionen 1975:2031 punkten F I samt
med bifall till motionen 1975:2030 punkten 16 till Kraftstationer
m. m. för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 892 200 000 kr.,

38. beträffande anslag till kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under
56) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet
tillstyrker” och slutar med "till vattenfallsverket” bort ha följande lydelse:

Under förutsättning att riksdagen bifaller framställt yrkande om avslag
på regeringens förslag om fortsatt kärnkraftsutbyggnad tillstyrker utskottet
att anslag till vattenfallsverket anvisas med det belopp som förordas i motionen
1975:2031 (fp),

dels att utskottet under 56 bort hemställa

56. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten I:F.l
moment 1 medger att statens vattenfallsverk får disponera en
från 400 000 000 kr. till 420 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret,

b) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 punkten
PF.l moment 2, med bifall till motionen 1975:2031 punkten
Fl och med avslag på motionen 1975:2030 punkten 16 till
Kraftstationer m. m. för budgetåret 1975/76 under statens affärsverksfonder
anvisar ett investeringsanslag av 1 730 200 000
kr.,

NU 1975:30

106

39. beträffande utnyttjande av draghästar inom skogsbruket (utskottets hemställan
under 59) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson
i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby
(c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 61 som börjar med ”Utskottet
förutsätter” och slutar med ”av motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att draghästarnas betydelse inom skogsbruket
uppmärksammas av berörda myndigheter och organ. Önskemålet
härom bör enligt utskottets mening understrykas av riksdagen i en framställning
till regeringen.

dels att utskottet under 59 bort hemställa

59. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1905 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. beträffande redogörelse i fråga om statlig industriell verksamhet på energiområdet
(utskottets hemställan under 61) av herr Andersson i Örebro (fp)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 62 som börjar med ”Riksdagen
får” och slutar med ”inom energisektorn” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att riksdagen har anledning att begära
en redovisning av mål och planer för den växande verksamhet på energiområdet
som bedrivs av statliga företag.

dels att utskottet under 61 bort hemställa

61. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 15
hos regeringen begär att en redogörelse lämnas riksdagen beträffande
målen för den statliga industriella verksamheten på
energiområdet,

41. beträffande riksdagens kontroll över de statliga företagen (utskottets hemställan
under 62) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 62 med ”Detta
förslag” och slutar på s. 63 med ”följaktligen motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

De nu aktuella frågorna rörande statliga företag visar tydligt behovet av
att riksdagen får ökad kontroll över och insyn i den statliga företagspolitiken.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utredning bör tillsättas
med uppgift att lägga fram förslag i detta syfte.

dels att utskottet under 62 bort hemställa

62. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 14
hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad utskottet
anfört,

NU 1975:30

107

42. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer
m. m. (utskottets hemställan under 67) av herrar Börjesson i Glömminge
(c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den bedömning som redovisas i motionen
1975:2030 (c) och räknar alltså med en medelsram av 13 milj. kr. för det
första budgetåret och 50 milj. kr. för treårsperioden.

dels att utskottet under 67 bort hemställa

67. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten
11 i ifrågavarande del och med avslag på motionen
1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

43. beträffande forskning rörande energianvändning i industriella processer
m. m. (utskottets hemställan under 67) av herr Svensson i Malmö (vpk)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 65 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den bedömning som redovisas i motionen
1975:2034 (vpk) och räknar alltså med en medelsram av 46 milj. kr. för
treårsperioden.

dels att utskottet under 67 bort hemställa

67. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten
4 ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030
punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(utskottets hemställan under 68) av herrar Börjesson i Glömminge
(c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”och samfärdsel” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér förslaget i motionen 1975:2030 (c) om en utvidgad medelsram
för det här aktuella programmet välbefogat och tillstyrker alltså
motionen i denna del.

NU 1975:30

108

dets att utskottet under 68 bort hemställa

68. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034
punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

45. beträffande forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(utskottets hemställan under 68) av herr Svensson i Malmö (vpk)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
anser" och slutar med ”och samfärdsel” bort ha följande lydelse:
Utskottet finnér förslaget i motionen 1975:2034 (vpk) om en utvidgad
medelsram för det här aktuella programmet välbefogat och tillstyrker alltså
motionen i denna del.

dels att utskottet under 68 bort hemställa

68. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i
ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2030 punkten
11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 5,

46. beträffande forskning rörande energianvändning för lokalkom/ört (utskottets
hemställan under 69) av herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c),
fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Över hälften av landets energianvändning avser vad som i propositionen
kallas lokalkomfort. Stora energibesparingar finns otvivelaktigt att göra inom
denna sektor. Det är därför motiverat att väsentligt större resurser än regeringen
föreslår avsätts för forskning på detta område. En medelsram av
den storleksordning som förordas i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031
(fp) är enligt utskottets mening rimlig. Utskottet föreslår 25 milj. kr. för
budgetåret och 82,5 milj. kr. för tre år. Därmed kan också det nyssnämnda
yrkandet i motionen 1975:2009 tillgodoses. Det är, som framhålls i motionen
1975:2030 (c), särskilt viktigt att utveckla metoder och system för att utnyttja
solens strålning för lokaluppvärmning och uppvärmning av vatten.

NU 1975:30

109

dels att utskottet under 69 bort hemställa

69. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten
11 i ifrågavarande del samt med anledning av motionen
1975:2009 punkten III.2 och motionen 1975:2031 punkten F 3
i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

47. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (utskottets
hemställan under 71) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c),
fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till fyllest" bort ha följande lydelse:
Medelsramen för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m.
bör enligt utskottets mening utökas i enlighet med vad som föreslås i motionen
1975:2030 (c), dvs. till 4 milj. kr. för budgetåret 1975/76 och 12
milj. kr. för en treårsperiod.

dels att utskottet under 71 bort hemställa

71. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:2034
punkten 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

48. beträffande forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (utskottets
hemställan under 71) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 67 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till fyllest” bort ha följande lydelse:
Medelsramen för forskning rörande återvinning av energi i varor m. m.
bör enligt utskottets mening utökas i enlighet med vad som föreslås i motionen
1975:2034 (vpk), dvs. till 18 milj. kr. för en treårsperiod.

dels att utskottet under 71 bort hemställa

71. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i
ifrågavarande del och med anledning av motionen 1975:2030
punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2031 punkten B 6,

NU 1975:30

110

49. betril fia n d e forskning rörande energiproduktion, såvitt galler fission senergi,
(utskottets hemställan under 72) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell
(c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den
medelsram” och slutar på s. 68 med ”alltså propositionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om lämplig medelsram för och inriktning
av fissionsforskningen som framförs i motionen 1975:2030 (c). Utskottet
föreslår sålunda att medelsramen för detta delprogram sätts till 43 milj.
kr. för treårsperioden och att detta belopp enligt i motionen angivna riktlinjer
till övervägande delen disponeras för forskning rörande säkerhet.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten
II i ifrågavarande del samt med avslag på motionen
1975:2029 punkten 12 och motionen 1975:2034 punkten 4 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

50. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler Jissionsenetgi,
(utskottets hemställan under 72) av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m)
som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den
medelsram" och slutar på s. 68 med "alltså propositionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet godtar i det väsentliga de riktlinjer i fråga om fissionsforskning
som anges i propositionen. Den föreslagna medelsramen bör emellertid -vilket åsyftas i det här aktuella yrkandet i motionen 1975:2029 (m)- kompletteras
med 3 milj. kr. avsedda för forskning rörande framtida reaktortyper.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del och motionen 1975:2029 punkten 12 samt
med avslag på motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. beträffande, forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller Jissionsenergi,
(utskottets hemställan under 72) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 67 med ”Den
medelsram” och slutar på s. 68 med ”alltså propositionen” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning om medelsramen för och inriktningen

NU 1975:30

lil

av fissionsforskningen som framförs i motionen 1975:2034 (vpk). Utskottet
föreslår sålunda att medelsramen för detta delprogram sätts till 35 milj.
kr. för treårsperioden och att detta belopp helt disponeras för forskning
rörande säkerhet.

dels att utskottet under 72 bort hemställa

72. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten
4 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen
1975:2029 punkten 12 och motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

52. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler energi ur biosystem,
(utskottets hemställan under 73) av herrar Regnéll (m). Börjesson

1 Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby
(c), Siegbahn (m) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 68 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med "följaktligen motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att medel för forskning rörande
energi ur biosystem bör finnas tillgängliga inom energiforskningsprogrammets
ram. Hänvisningen till att bidrag till sådan forskning kan ges av naturvetenskapliga
forskningsrådet innebär inte alls att det finns några garantier
att bidrag till projekt på detta område är att påräkna. Utskottet föreslår att

2 milj. kr. - utöver medelsramen i övrigt för det aktuella delprogrammet
- avsätts för i första hand forskning rörande biosystem.

dels att utskottet under 73 bort hemställa

73. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2040 och med anledning
av motionen 1975:2029 punkten 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beräkning
av medel för forskning rörande energi ur biosystem,

53. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska
bränslen i övrigt som ersättning för olja, (utskottets hemställan under 74) av
herrar Börjesson i Glömminge (c). Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar
Petersson i Ronneby (c) och Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medelsramen för det delprogram som det här är fråga
om bör utvidgas såsom föreslås i motionerna 1975:2030 (c) och 1975:2031
(fp). Ytterligare 2 milj. kr. per år, dvs. 6 milj. kr. under treårsperioden,
bör tillkomma för att användas främst för forskning rörande användning
av torv.

NU 1975:30

112

dels att utskottet under 74 bort hemställa

74. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del samt med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11 i ifrågavarande
del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b) finner motionen 1975:1658 icke föranleda någon riksdagens
åtgärd,

c) avslår motionen 1975:2031 punkten B 19,

54. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller nya bränslesystem,
(utskottets hemställan under 75) av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby (c) som
anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 69 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det motiverat att medelsramen utökas såsom föreslås
i motionen 1975:2030 (c) och räknar alltså med ett belopp av 18 milj. kr.
för här ifrågavarande forskning under de tre närmast följande budgetåren.

dels att utskottet under 75 bort hemställa

75. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975:2030
punkten 11 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan
under 76) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c), fru Hambraeus
(c) och herr Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”skall vidgas” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig i huvudsak till den uppfattning beträffande medelsram
och satsning på olika energiformer som uttrycks i motionen
1975:2030 (c). Härigenom tillgodoses också önskemål beträffande detta delprogram
i motionerna 1975:2009 och 1975:2031 (fp). Vad beträffar fusionsforskning
vill utskottet dock hänvisa till vad ovan sagts om Sveriges eventuella
anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram. Frågan om en
utvidgning av Sveriges eget fusionsforskningsprogram synes böra hållas öppen
tills vidare. Det belopp för ändamålet som föreslås i motionen 1975:2009
bör inte utgå, och de medel som ryms inom medelsramen enligt motionen
1975:2030 (c) bör omdisponeras med hänsyn härtill.

NU 1975:30

113

dels att utskottet under 76 bort hemställa
76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2030 punkten 11
i ifrågavarande del, med anledning av motionen 1975:2009
punkten III. 1 och motionen 1975:2031 punkten F3 i ifrågavarande
del samt med avslag på motionen 1975:2009 punkten
111.4 och motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen
1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

56. beträffande forskning rörande energiproduktion, såvitt galler fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan
under 76) av herr Wirtén (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”skall utvidgas” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den i propositionen föreslagna medelsramen för det
här aktuella delprogrammet bör utvidgas, så att det ger utrymme för de
ökade insatser i fråga om vindenergiforskning som förordas i motionen
1975:2031 (fp). Vad beträffar fusionsforskning hänvisar utskottet till vad
ovan sagts om Sveriges eventuella anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram.
Utskottet anser inte att en ytterligare utvidgning av Sveriges
eget forskningsprogram på området bör övervägas i nuvarande läge. För
budgetåret 1975/76 förordar utskottet alltså en medelsram av 18,8 milj.
kr.

dels att utskottet under 76 bort hemställa

76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2031 punkten F3
i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975:2009
punkterna III. 1 och 111.4, motionen 1975:2030 punkten 11 i
ifrågavarande del samt motionen 1975:2034 punkten 4 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen
1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

8 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 30

NU 1975:30

114

57. beträffandq forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer, (utskottets hemställan
under 76) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”skall utvidgas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medelsramen för det nu behandlade delprogrammet
bör bestämmas till 133 milj. kr., såsom föreslås i motionen 1975:2034 (vpk).
Vad gäller fusionskraft fäster utskottet stor vikt vid att Sverige har ett eget,
tillräckligt brett forskningsprogram på detta område. Förslaget om en svensk
anslutning till Euratoms fusionsforskningsprogram väcker starka betänkligheter.

dels att utskottet under 76 bort hemställa

76. att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:30 bilaga 1 i ifrågavarande
del, med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4 i
ifrågavarande del samt med anledning av motionen 1975:2009
punkterna III. 1 och III.4, motionen 1975:2030 punkten 11 i
ifrågavarande del och motionen 1975:2031 punkten F 3 i ifrågavarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

b) avslår motionen 1975:2009 punkten 11.19 och motionen
1975:2031 punkten B 13,

c) finner motionerna 1975:622 och 1975:1672 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

58. beträffande forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc. (utskottets
hemställan under 77) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 70 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”huvudprogram Energiforskning" bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas förslag och beräknar för ett särskilt
program. Koldioxidproblem, rökgasrening m. m. inom huvudprogram
Energiforskning en medelsram av 20 milj. kr. för tre år.

dels att utskottet under 77 bort hemställa

77. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2034 punkten 4
i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

59. beträffande anslag till grundläggande forskning för energiområdet (utskottets
hemställan under 81) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson
i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby
(c) som anser

NU 1975:30

115

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 71 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”synes lämpligt” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att grundforskning i anslutning till energifrågorna
ytterligare stimuleras genom ett nytt anslag. Anslagsbeloppet bör, såsom
föreslås i motionen 1975:2031 (fp), bestämmas till 10 milj. kr.

dels att utskottet under 81 bort hemställa

81. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:30 bilaga
1 punkten E 14 och med bifall till motionen 1975:2031 punkten
F 4 till Grundläggande forskning för energiområdet för budgetåret
1975/76 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

60. beträffande inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning (utskottets
hemställan under 82) av herr Andersson i Örebro (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 72 som börjar med ”Utskottet
delar" och slutar med ”för energiproduktionsforskning” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den föreslagna nämnden
för energiproduktionsforskning inte bör komma till stånd. Ansvaret för denna
verksamhet bör i stället läggas på STU.

dels att utskottet under 82 bort hemställa

82. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten E
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

61. beträffande bibehållande av Kärnsäkforsk (utskottets hemställan under
83) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro
(fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn
(m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med ”av Kärnsäkforsk” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är lämpligt att Kärnsäkforsks
uppgifter överförs på kärnkraftinspektionen. Kärnsäkforsk bör följaktligen
bibehållas i avvaktan på ytterligare utredning av organisationsfrågan.

dels att utskottet under 83 bort hemställa

83. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten C 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

62. beträffande parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning (utskottets
hemställan under 84) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge

NU 1975:30

116

(c). Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c), herrar Petersson
i Ronneby (c) och Siegbahn (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”av utskottet” bort ha (oljande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att delegationen för energiforskning får ett
parlamentariskt inslag och tillstyrker följaktligen motionsyrkandet härom.

dels att utskottet under 84 bort hemställa

84. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2031 punkten B 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. beträffande Gotland som försöksområde vid utvecklingen av alternativa
energikällor (utskottets hemställan under 87) av herrar Börjesson i Glömminge
(c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr
Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Utskottet
anser" och slutar med ”alltså motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att Gotland skulle vara ett lämpligt
försöksområde vid utvecklingen av alternativa energikällor. Det är önskvärt
att regeringen tar initiativ som möjliggör att detta uppslag förverkligas.

dels att utskottet under 87 bort hemställa

87. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1620 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. beträffande utredning om hushållning med naturresurser, m. m. (utskottets
hemställan under 89) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i
Örebro (fp), Sjönell (c), fru Hambraeus (c) och herr Petersson i Ronneby
(c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 74 med ”Mot
bakgrund” och slutar på s. 75 med ”båda motionerna” bort ha följande
lydelse:

Den verksamhet som alltså pågår är ett vittnesbörd om att det med tiden
börjar växa fram en insikt om naturresursfrågornas avgörande betydelse
för mänsklighetens framtid. Något som fattas är emellertid ett övergripande
resurspolitiskt program av den art som föreslås i motionen 1975:1612. Att
åstadkomma ett sådant bör bli uppgifter för en parlamentarisk utredning.
I direktiven måste klart slås fast att det gäller att finna styrmedel som
kan medverka till att den nuvarande hänsynslösa förbrukningen av olika
slags naturresurser upphör. Ett sådant avgiftssystem som antyds i motionen
1975:1612 och skisseras något närmare i motionen 1975:1598 är härvidlag
av stort intresse. Riksdagens begäran till regeringen om en utredning av
här nämnt slag bör, såsom föreslås i motionen 1975:1598, kompletteras med

NU 1975:30

117

ett uttalande där riksdagen klart deklarerar sin vilja att en bättre hushållning
med de knappa naturresurserna kommer till stånd, med ett kraftfullt initiativ
i motsvarande syfte inom Förenta nationernas ram samt med åtgärder för
att fä till stånd en energisk tvärvetenskaplig forskningsinsats på detta område.

dels att utskottet under 89 bort hemställa
89. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975:1598 punkten 3 och motionen
1975:1612 hos regeringen begär en parlamentarisk utredning
om hushållning med naturresurser,

b) med anledning av motionen 1975:1598 punkterna 1, 2 och
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

beträffande anslag lill kraftstationer m. m. (utskottets hemställan under 56)
av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i annat sammanhang att inga ytterligare
kärnreaktorer skall tas i drift och att Sverige på sikt skall frigöra sig
från kärnkraftsberoende. De alternativa utbyggnader av andra anläggningar,
med vilka vpk vill ersätta byggandet av kärnkraftverk, kräver gemensamma
ansträngningar av statens vattenfallsverk och kommunerna. Vpk finner sig
därför i själva anslagsfrågan icke böra avvisa de begärda summorna.

NU 1975:30

118

Bilaga I

Nr 2 y

Civilutskottets yttrande över vissa motioner om energihushållning
m. m.

Till näringsutskottet
Motionerna

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över
motionerna 1975:

176 av herr Häll m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen
uppdrager åt Vattenfall

1. att bygga ut Vietas kraftstation så att en med övriga Luleälvens kraftstationer
likvärdig vattenföring ernås,

2. att anlägga en kraftstation i Jaurekaska i Lule älv,

632 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
begär

1. att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar med de berörda
kraftproducenterna i Indalsälven för att få till stånd en snar utbyggnad
och modernisering av berörda kraftverk i syfte att bättre tillvarata älvens
energitillgångar,

2. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre
del görs till föremål för undersökning så snart ske kan,

910 av herrar Hörberg (fp) och Remgård i Falkenberg (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att i en målmedveten flerårig energisparplan
skall ingå moment av den typ som skisserats i motionen,

1675 av herr Stjernström m. fl. (c, m) vari hemställs

A. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till omedelbara överläggningar
med de berörda kraftproducenterna i Indalsälven för att få till
stånd en snar utbyggnad och modernisering av de i motionen avsedda kraftverken,
i syfte att bättre tillvarata älvens kraftproduktionskapacitet,

B. att förutsättningarna för byggande av pumpkraftverk i älvens nedre
del skyndsamt utreds,

C. att åtgärder vidtas för att öka industrialiseringen i inre stödområdet
i syfte att öka sysselsättningen och minska överföringsförlusterna.

Utskottet

I anslutning till de i motionen 176 (s) upptagna frågorna om ytterligare
utbyggnader i Lule älv har utskottet noterat följande. Vattenfallsverket har
tillstånd att i samband med utökad reglering vid Porjus kraftstation öka

NU 1975:30

119

dämningen i Stora Lulevattnet(Lulejaures tredje reglering). Härigenom däms
fallhöjden i Jaurekaska delvis in. 1 samband med målet om korttidsreglering
i Vietas har bl. a. föreskrivits att en skadeförebyggande damm skall anläggas
i Jaurekaskas övre del för att hålla uppe vattenståndet i Langas. Vattenfallsverket
har vidare ansökt om att i samband med s. k. katastrofreglering
vid Porjus kraftstation få tillstånd att under begränsad tid sänka vattennivån
i Stora Lulevattnet. Ärendet prövas av regeringen. 1 yttrande har kammarkollegiet
bl. a. anfört att frågan bör ses i samband med en eventuell effektutbyggnad
i Vietas.

Från de synpunkter civilutskottet har att företräda finns såvitt nu kan
bedömas inte något hinder mot de i motionen föreslagna åtgärderna. Snarare
torde förslagen nära ansluta sig till det allmänt omfattade syftet att främja
ett bättre effektutnyttjande i älvsträckor som redan är berörda av regleringar.
Enligt utskottets mening bör dock motionsförslaget ytterligare undersökas
så att underlag ges för en samlad bedömning av lämpligheten av ett föreslaget
utbyggnadsuppdrag.

Förslagen i motionerna 632 (fp) och 1675 (c, m) har utskottet tagit upp
i vad avser ytterligare utbyggnad och effektivisering av utbyggnaderna i
Indalsälven nedströms Storsjön. Vad i motionerna anförts om lämpligheten
även ur bevarande- och naturvårdssynpunkt av ytterligare utbyggnader kan
väl förenas med riktlinjer som utskottet kan ansluta sig till. Önskvärdheten
av effektutbyggnader m. m. i reglerade områden är obestridd. Även i denna
del anser utskottet sålunda att underlaget bör kompletteras så att det kan
skapas tillräcklig grund för bedömningar beträffande behovet av statliga
initiativ.

Förslaget i motionen 910 (fp) gäller en begäran om att vissa synpunkter
skall tas upp i en flerårig energisparplan. Utskottet har i detta sammanhang
begränsat bedömningen till vad som anförts om skärpta isoleringskrav för
nybyggnader, tilläggsisolering för äldre bebyggelse och energidebitering per
hushåll. Utskottet har därvid funnit att motionärernas utgångspunkter i
fråga om värmeisolering måste anses i väsentliga delar tillgodosedda genom
redan beslutade och föreslagna åtgärder. Inom planverket bereds frågan om
ändringar i Svensk byggnorm i anslutning till de i propositionen 1975:30
föreslagna ändringarna i byggnadsstadgan. I fråga om energidebiteringar får
utskottet hänvisa till att installationer för varmvattenmätning i bostadslägenheter
i propositionen 1975:30 föreslås få beaktas både inom den ordinära
bostadslångivningens och inom energisparstödets ram. Vidare har överläggningar
inletts mellan hyrestparknadens partsorganisationer om utformningen
av nya bränsleklausuler i hyreskontrakt. Frågan om energimätning i övrigt
är emellertid enligt utskottets mening inte så beredd att ett tidsbundet
programbeslut av i motionen förordad typ nu kan diskuteras.

NU 1975:30

120

Utskottet kommer att i betänkandet CU 1975:28 ta ställning till andra
motionsyrkanden om individuell energimätning.

Stockholm den 6 maj 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Nät-varande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka
(fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson
(vpk), fru Landberg (s), herrar Danell (m) och Andersson i Gamleby (s).

NU 1975:30

121

Bilaga 2

Översikt över motionernas behandling

Motions- yrkande	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
	utskottets	utskottets	reservation
	yttrande	hemställan
	s.	P-	nr

60:1	57	51
176	58	53
289:1	28	6
2	29	7	5
3	59	55
389	55	50
391	30	II
396	31	14	7
621	47	34
622	69	76
632	58	52
905:1	23	1
2	64	66
3	64	66
4	34	17
7	57	51
8	54	49	35
9	28	5
13	34	17
910	29	8
1598	73	89	64
1601	58	54
1606	70	78
1612	74	89	64
1617	58	54
1620	73	87	63
1621	60	58
1624:1	44	35	20
2	52	44
3	44	80
1625	41	32	18
1630	47	33	19
1658	68	74
1660	58	54
1670	61	60
1672	69	76
1675	58	52
1677	58	54
1883	48	35
1905	61	59	39
2004	38	27
2009:1.	41	31
II.7	28	6
11.9	31	12
11.10	38	30
11.11	38	30

NU 1975:30

122

Motions- yrkande	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan P	reservation nr
11.14	38	30
ILIS	38	30
11.16	31	13
11.17	30	9
11.19	70	76
11.20	67	70
11.21	38	30
lill	69	76
lil.2	66	69
lil.3	46	35	21, 22
111.4	69	76
2029:1	23. 40	1
2	25	2
3	46	35
4	49	36	23
8	32	15	8
9	35	20	12
10	37	24	15
11	27	3
12	67	72	50
13	68	73	52
14	53	46	32
15	52	45	30
2030:1	23. 26, 40	1, 2, 51, 88	(2)
2	45	35	20
3	45	35	20
4	45	35	20
6	34	17	9
7	35	21	13
10	64	65
II	65-71	67-69, 71, 72	42, 44, 46, 47, 49,
		74-76, 80	53, 54, 55
12	39, 45	88
13	34	18	10
14	40, 45	88
15 a)	38	29	17
15 b)	36	23	14
16	60	56	37
17	52	42	29
18	51	41	28
19	50	38	25
2031:A 1	23, 26, 40, 56	1, 2, 51, 88	(3)
2	65	88
3	72	88
4	54	47	33
B 1	30	10	6
2	37	25	16
3	37	26
5	66	68
6	67	71

NU 1975:30

123

Motions- yrkande	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan P-	reservation nr
7	27	4
8	37	24	15
9	36	23	14
10	50	39	26
11	51	40	27
12	55	49	35
13	70	76
14	62	62	41
15	62	62	40
16	54	48	34
17	36	22
18	73	84	62
19	68	74
C 1	35	19	11
2	51	41	28
3	72	83	61
D	46	35	20-22
E	72	82	60
F 1	60	56
2	53	46	32
3	66, 68, 70,	69, 74, 76. 80	53, 56
	71
4	71	81	59
5	52	45	31
G	32	16
2034:1	44	35	22
2	44	35	22
3	23, 40	35	(1. 4,)22
4	64-68, 70, 71	67, 68, 71	43, 45, 48, 51
		72, 76, 77	57, 58
2039	73	85
2040	68	73	52

NU 1975:30

124

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen

Huvudsakligt innehåll 1

Hemställan 3

Motionsyrkandena 6

Å rendels beredning 16

Uppgifter i anslutning till motion om Gotlands försörjning med elenergi 16

Uppgifter i anslutning till motioner om hushållning med naturresurser
Tidigare riksdagsbehandling av frågan 18

Studier på råvaruområdet i andra länder 18

Aktuella utredningar 19

Arbetsgrupp för råvaror 20

Utskottet

Allmänna riktlinjer 20

Energikonsumtionens utveckling 24

Planering på energiområdet, m. m. 27

Finansiella åtgärder, m. m. 31

Stöd till energibesparande åtgärder 33

Information och utbildning i energifrågor 36

Energibesparing i övrigt 38

Allmänt om energiproduktionens inriktning 39

Kärnkraft 42

Fossila bränslen 52

Vattenkraft 55

Elenergi i allmänhet 59

Draghästar i skogsbruket 61

Vissa organisations- och anslagsfrågor 61

Forskning och utveckling inom energiområdet 63

Organisation av forskning och utveckling inom energiområdet 72
Hushållning med naturresurser 73

Utskottets hemställan 75

Reservationer

1. Allmänna riktlinjer för energihushållning m. m. (vpk) ... 86

2. Mål för energikonsumtionens utveckling (c) 86

3. Mål för energikonsumtionens utveckling (fp) 87

4. Mål för energikonsumtionens utveckling (vpk) 87

NU 1975:30 125

5. Energianvändning vid Stålverk 80 (c, m, fp) 88

6. Energisparlag (fp) 88

7. Premiering av användning av ved för bostadsuppvärmning

(c,fp) 89

8. Miljö- och energiavgifter (m) 89

9. Stöd till energibesparande åtgärder inom näringslivet (c) . 90

10. Bidrag till försöks- och demonstrationsanläggningar för energiproduktion
(c) 90

11. Tidsram för bidragsgivning till energibesparande åtgärder inom
näringslivet (fp) 91

12. Redovisning till riksdagen i fråga om energibesparande åtgärder
inom näringslivet (m) 91

13. Ianspråkstagande av investeringsfondsmedel för investeringar

i energibesparande syfte (c) 91

14. Inrättande av ett sekretariat för energiinformation (c,fp) . 92

15. Ombildning av energisparkommittén till permanent organ

(c, m, fp) 92

16. Energisparkatalog (fp) 92

17. Anslag till vissa utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande

syfte (c,fp) 93

18. Utredning om organisationen för elproduktion och eldistribution
(c) 93

19. Folkomröstning i fråga om utbyggnad av kärnkraftverk (vpk) 94

20. Utnyttjande av kärnkraft (c) 94

21. Utnyttjande av kärnkraft (fp) 97

22. Utnyttjande av kärnkraft (vpk) 99

23. Utredning om bergsrumsförläggning av kärnkraftverk (m) 100

24. Statlig säkerhet för Svensk kärnbränsleförsörjning AB
(c,fp,vpk) 100

25. Lån till projektering av Ranstadsverket (c,vpk) 100

26. Lagring av använt kärnbränsle (c,fp,vpk) 101

27. Lagring av medelaktivt avfall (c,fp,vpk) 101

28. Anslag till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri
(c,fp,vpk) 101

29. Anslag till AB Atomenergi för övrig verksamhet (c) .... 102

30. Garanti för oljeutvinning m. m. (m) 102

31. Garanti för oljeutvinning m. m. (fp) 102

32. Lån till projektering av raffinaderi (m,fp) 103

33. Riktlinjer för oljepolitiken (fp) 103

34. Program för minskning av svavelutsläpp (fp) 103

35. Ökad användning av kol som bränsle (c,fp) 104

36. Vattenkraftutbyggnad (fp) 104

37. Anslag till kraftstationer m. m. (c) 105

38. Anslag till kraftstationer m. m. (fp) 105

NU 1975:30 126

39. Utnyttjande av draghästar inom skogsbruket (c,m,fp) .... 106

40. Redogörelse i fråga om statlig industriell verksamhet på energiområdet
(fp) 106

41. Riksdagens kontroll över de statliga företagen (fp) 106

42. Forskning rörande energianvändning i industriella processer

m. m. (c) 107

43. Forskning rörande energianvändning i industriella processer

(vpk) 107

44. Forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(c) 107

45. Forskning rörande energianvändning för transporter och samfärdsel
(vpk) 108

46. Forskning rörande energianvändning för lokalkomfort (c, fp) 108

47. Forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (c) 109

48. Forskning rörande återvinning av energi i varor m. m. (vpk) 109

49. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(c) 110

50. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(m) 110

51. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fissionsener gi

(vpk) 110

52. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller energi ur
biosystem (c, m, fp) lil

53. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller organiska
bränslen i övrigt som ersättning för olja (c,fp) lil

54. Forskning rörande energiproduktion såvitt gäller nya bränslesystem
(c) 112

55. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsener gi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (c) 112

56. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsener gi,

geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer (fp) 113

57. Forskning rörande energiproduktion, såvitt gäller fusionsenergi,
geotermisk energi, vindenergi och övriga energiformer

(vpk) 114

58. Forskning rörande koldioxidproblem, rökgasrening etc. (vpk) 114

59. Anslag till grundläggande forskning för energiområdet (c,fp) 114

60. Inrättande av en nämnd för energiproduktionsforskning (fp) 115

61. Bibehållande av Kärnsäkforsk (c,m) 115

62. Parlamentariskt inslag i delegationen för energiforskning (c,m) 115

63. Gotland som försöksområde vid utvecklingen av alternativa
energikällor (c,fp) 116

64. Utredning om hushållning med naturresurser, m. m. (c,fp) 116

NU 1975:30

127

Särskilt yttrande

Anslag till kraftstationer m. m. (vpk) 117

Bilagor

1. Civilutskottets yttrande över vissa motioner om energihushållning
m. m. 118

2. Översikt över motionernas behandling 121

GOTAB 75 9539 S Stockholm 1975