Näringsutskottets betänkande nr 15

NU 1975:15

Nr 15

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

I detta betänkande behandlas propositionen 1975:1 bilaga 15 med undantag
för ett antal punkter.

Punkterna B 7 (företags- och branschfrämjande åtgärder), B 12 (medelstillskott
till Norrlandsfonden) och E 19 (finansiering av statens utvecklingsfond)
på driftbudgeten behandlas i utskottets betänkande 1975:13. Punkten
B 10 (främjande av hemslöjden) på driftbudgeten kommer att behandlas
separat. Punkterna D 2-4 (energiförsörjning) och E 13-16 (atomenergiverksamhet
m. m.) på driftbudgeten samt I. F:1 (statens vattenfallsverk: kraftstationer)
gäller anslag som har tagits upp i propositionen 1975:30, vilken
kommer att behandlas i ett senare betänkande.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A 1 (s. 20) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 9 532 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 2 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 236 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 3 (s. 21 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 4 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 200 000 kr.

I Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 15

NU 1975:15

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten A 5 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 169 000 kr.

INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 1 (s. 50-55) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 951 000 kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 55-57) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 210 000 kr.

8. Statens industriverk: Kursverksamhet m. m. Regeringen har under
punkten B 3 (s. 57-62) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Kursverksamhet
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:1600 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Sjönell (c), såvitt gäller
hemställan (3) att SIFU:s fortbildningsverksamhet inriktas på att bl. a. tillgodose
de mindre serviceföretagens fortbildningsbehov,

1975:1616 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
uttalar sig för att den i motionen anförda marknadssituationen och behovet
av byggteknisk tvärkunskap bedöms samt att föreslagna utbildningsåtgärder
vidtas.

Motionen 1975:1600 behandlas i övrigt i utskottets betänkande 1975:14.
Motionerna

I motionen 1975:1616 förs fram synpunkter på behov av särskild utbildning
för personal inom byggnadsbranschen. Motionären menar att den nuvarande
utbildningen inom denna bransch i huvudsak ger specialkunskaper inom
respektive sektorer. Det saknas enligt motionären ”tvärkunskap" för att
öka möjligheterna att effektivt samordna alla hithörande frågor. Han erinrar
om att byggandet har minskat kraftigt under de senaste åren och att arbetslösheten
inom branschen är hög. I detta läge vore det från såväl samhällets
som byggnadsbranschens synpunkt värdefullt om friställd arbetskraft
kunde erbjudas en tvärkunskaplig teoretisk och praktisk vidareutbildning

NU 1975:15

inom olika grenar av byggnads- och funktionssäkerhet, säger motionären.
Utbildningen - vilken delvis skulle förläggas till internat vid någon central
teknisk försöksanläggning - skulle i viss utsträckning inriktas på samordning
och standardisering av nordisk verksamhet. Den skulle omfatta även anläggningsverksamhet
och därvid ta sikte på svensk medverkan i utländska
projekt. Motionären anser att utbildningen till viss del bör kanaliseras genom
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och finansieras med medel därifrån.

I motionen 1975:1600 anförs att även servicesektorn behöver det stöd
som samhället i olika former lämnar till företagsutveckling, bl. a. genom
kursverksamhet för företag. SIFU:s kursverksamhet bör, anser motionärerna,
inriktas på att tillgodose behovet av fortbildning inom sådana branscher
och företag, där yrkesutövningen kräver ett kvalificerat tekniskt yrkeskunnande
som måste hållas å jour med utvecklingen. Inom servicesektorn
finns det många företag som utvecklats ur de traditionella hantverksyrkena
och som trots nya arbetsuppgifter faller under hantverksbegreppet.

Tidigare behandling av motioner om särskild utbildning inom byggnadsbranschen

Förslag som i huvudsak överensstämmer med det som nu framförs i
motionen 1975:1616 har avstyrkts av näringsutskottet och avslagits av riksdagen
åren 1973 och 1974.

Vid sin behandling av motionsyrkandena har näringsutskottet (NU
1973:54, 1974:35) hänvisat till att det av motionären skisserade utbildningsbehovet
till en del torde tillgodoses inom ramen för SIFU:s utbildningsverksamhet.
År 1974 uttalade utskottet att det ansåg sig kunna förutsätta
att SIFU hade sin uppmärksamhet riktad mot de möjligheter till en vidgad
inriktning av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären pekat
på.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Rådet för mindre och medelstora företag vid statens industriverk har
initierat en studie av utbildningsbehoven i de mindre företagen samt företagarutbildningens
omfattning och inriktning. I denna studie, Företagareutbildning
i mindre och medelstora företag (SIND 1:1974), lämnas följande
redovisning av arbetsmarknadsutbildning, dvs. utbildning som beviljas på
sysselsättningspolitiska grunder.

Berättigade till arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag är personer
som är arbetslösa, hotade av arbetslöshet eller svårplacerade på arbetsmarknaden.
Ytterligare krav är att de skall ha fyllt 20 år - undantag
kan dock göras - och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Flertalet elever
är i åldern 25-35 år. Antalet elever har under senare tid varje år överstigit
100 000. De vanligaste formerna av arbetsmarknadsutbildning är omskolningskurser,
fortbildningskurser och nybörjarkurser. Omskolningskurserna

1 * Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 15

NU 1975:15

ger grundläggande utbildning för ett nytt yrke, medan fortbildningskurserna
ger utbildning inom det nuvarande yrkesområdet. Vidare anordnas reaktiveringskurser
för personer som tidigare varit yrkesverksamma och vill
återuppta förvärvsarbetet.

Kursernas längd varierar från några veckor till flera år. Kurserna handhas
av flera olika huvudmän. Vanligast är särskilda kurser anordnade av skolöverstyrelsen,
men även t. ex. det reguljära utbildningsväsendet och enskilda
företag utbildar personer inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Utbildning
i allmänna ämnen - fysik, kemi, svenska, engelska och samhällskunskap
- ingår numera också i arbetsmarknadsutbildningen. De av skolöverstyrelsen
anordnade kurserna bedrivs huvudsakligen vid särskilda centra
för arbetsmarknadsutbildning, s. k. AMU-centra. Det finns för närvarande
drygt 50 sådana centra i landet.

I betänkandet (SOU 1974:79) Utbildning för arbete anförs beträffande de
kurser som används för arbetsmarknadsutbildning att en rad särskilda krav
måste ställas på dessa. Utbildningen bör i allmänhet leda fram till bestämda
yrken snarare än avse hela yrkesområden. Betydelsen av att utbildningstiden
begränsas är ofta större än när det gäller annan utbildning.

Beträffande omfattningen av den utbildning som har företagsanpassat
innehåll lämnas i industriverkets ovan nämnda utredning bl. a. följande
uppgifter.

Ett trettiotal institutioner av det hundratal som bedriver företagsledarutbildning
har utbildning som sin huvuduppgift. Dessa institutioner är offentliga
eller privata och är antingen självständiga enheter eller knutna till
universitet eller näringslivsorganisationer.

ALI-RATI ingår i utbildningsavdelningen hos Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF) och kan erbjuda ca 90 olika kurser. Kostnaderna förutbildning
täcks genom kursavgifter.

Exportskolan drivs i form av en stiftelse, bland vars huvudmän är Sveriges
exportråd. Totalt erbjuds ca 25 kurser.

Hantverkets folkhögskola i Leksand ät e.n statsunderstödd folkhögskola nära
lierad med Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO). Fem vinterkurser
och ett stort antal sommarkurser erbjuds.

Institutet för företagsledning (!FL) är en stiftelse med Handelshögskoleföreningen,
SAF, Svenska civilekonomföreningen, Svenska teknologföreningen
och Sveriges industriförbund som huvudmän. IFL erbjuder för närvarande
ca 10 kurser, av vilka en del främst riktar sig till mindre och medelstora
företag. Utbildningskostnaderna täcks helt genom kursavgifter. Våren 1973
inleddes ett närmare samarbete mellan IFL och S1FU.

Köpmannainstitutet, Sveriges köpmannaförbunds institut för yrkesundervisning,
anordnar för närvarande ett tiotal kurser.

Flera av de större konsultföretagen har utbildning som en betydande del
av sin verksamhet. Gränsen mellan utbildning och konsultverksamhet kan
många gånger vara flytande.

NU 1975:15

Flertalet branschsammanslutningar och arbetsgivarorganisationer bedriver
själva företagarutbildning eller förmedlar sådan till i forsta hand sina medlemsföretag.
Vissa av organisationerna har särskild personal anställd fördetta
ändamål och har även egna kurser. Det vanliga är dock att de bedriver
utbildningen i samarbete med SAF och existerande specialinstitut.

Banker, försäkringsbolag och intresseorganisationer är andra grupper av institutioner
som medverkar i utbildningen av företagare.

När det gäller utbildningens innehåll konstateras att inom utbudet på
drygt 300 kursprogram företagsadministration är det vanligaste ämnesområdet.
Därefter kommer de näraliggande områdena allmän företagsekonomi
och personaladministration. Vad gäller mera snävt avgränsade ämnesområden
är kursutbudet betydligt mindre.

Sammanfattningsvis anförs följande. Den största delen av kurserna är
av mycket allmän art. Utbudet på specialområden är tunt. Tjänstemän är
den huvudsakliga målgruppen för en stor del av utbildningsalternativen.
Anpassning till mindre företag har skett i en relativt liten del av alternativen.
Kraven på förkunskaper sållar bort stora grupper av företagare. En geografisk
koncentration av kurserna till Stockholmsområdet är påtaglig. Många kurser
ges endast en gång per år. Allt detta medverkar till att den företagsledare
från ett mindre företag som vill fördjupa sina kunskaper på specifika områden
har svårigheter att finna utbildningsalternativ som innehållsmässigt är lämpade
för hans behov och där utbildningsaktiviteternas inplacering i tid och
rum passar hans arbetssituation.

Rådet för mindre och medelstora företag anser att en mer individualiserad
och företagsanpassad utbildning bör prövas i större skala. Utbildning och
konsultinsatser bör i högre grad kunna integreras, så att erhållna kunskaper
omedelbart kan omsättas i praktiken och nyttiggöras i företagen.

Utskottet

De mindre serviceföretagens arbetsvillkor och behov av stöd i olika avseenden
tas upp i motionen 1975:1600. Ett yrkande i motionen - som i
övriga delar behandlas i näringsutskottets betänkande 1975:14 - är att den
fortbildningsverksamhet som bedrivs vid enheten för företagsutveckling
(SIFU-enheten) inom statens industriverk skall inriktas bl. a. på att tillgodose
serviceföretagens behov av fortbildning.

En viktig uppgift för SIFU-enheten är att tillhandahålla fortbildningsmöjligheter
för personer verksamma inom mindre och medelstora företag
- till vilken kategori serviceföretagen kan räknas. I den rapport om företagarutbildningen
i mindre och medelstora företag (SIND 1:1974) som
utarbetats inom industriverket och som refererats i det föregående konstateras
att de företagsledare i mindre företag som vill fördjupa sina kunskaper
på specifika områden har svårigheter att finna utbildningsalternativ som
innehållsmässigt är lämpade för deras behov.

I sitt ställningstagande till industriverkets rapport ansluter sig chefen för

NU 1975:15

industridepartementet till förslagen om en komplettering av befintlig kursverksamhet
med en mer individualiserad och företagsanpassad utbildning
och om en vidgad information rörande tillgängliga utbildningsaktiviteter.
Utskottet utgår från att det i motionen aktualiserade fortbildningsbehovet
kommer att uppmärksammas, då nya kursprogram och system för den företagsanpassade
fortbildningen utarbetas. Utskottet anser därför inte att det
finns anledning för riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen
som motionärerna önskar.

Speciella utbildningsåtgärder för byggnadsbranschens personal föreslås i
motionen 1975:1616. Motionären anser att det vid uppförande av tekniskt
komplicerade byggnadsverk behövs en ”tvärkunskap” som ökar möjligheterna
att effektivt samordna olika slags specialkunskaper inom byggnadsbranschen.
Den föreslagna utbildningen bör enligt motionären kanaliseras
genom arbetsmarknadsstyrelsen, som även anses böra stå för medelstilldelningen.
Riksdagen föreslås uttala sig för att de föreslagna åtgärderna
vidtas på grundval av en bedömning av den marknadssituation och det
utbildningsbehov som motionären beskrivit.

Utskottet har de två senaste åren (NU 1973:54, 1974:35) avstyrkt motionsyrkanden
som i allt väsentligt överensstämt med det nu föreliggande.
Utskottet hänvisade därvid till att det skisserade utbildningsbehovet delvis
torde tillgodoses inom ramen för SlFU:s utbildningsverksamhet. Utskottet
ansåg sig även kunna förutsätta att S1FU uppmärksammade möjligheterna
att vidga utbildningen inom byggnadsbranschen på det sätt som motionären
föreslagit. Det som utskottet tidigare anfört äger alltjämt giltighet. Vad beträffar
motionärens uppfattning att AMS borde ansvara för den föreslagna
utbildningen vill utskottet erinra om att enligt gällande principer arbetsmarknadsutbildning
i allmänhet inte bör avse hela yrkesområden utan leda
fram till bestämda yrken. Med det här sagda avstyrker utskottet motionen
1975:1616.

Vad i övrigt anförs och föreslås under denna punkt i propositionen har
inte givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Stålens industriverk: Kursverksamhet m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1600 såvitt den gäller fortbildning
för serviceföretag (punkten 3),

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1616 om viss utbildning
inom byggnadssektorn.

9. Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 4 (s. 62 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Bidrag till kursverksamhet
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
8 950 000 kr.

NU 1975:15

10. Statens industriverk: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 5 (s. 63) och hemställer

att riksdagen till Starens industriverk: Utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.

11. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 6 (s. 63-65) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 1812 000 kr.

12. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 8 (s. 82-86) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för verksamheten med strukturgarantier
som chefen för industridepartementet förordat,

2. bemyndigar regeringen att ikläda staten förpliktelse i form av
strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär
åtaganden om högst 100 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 1 200 000 kr.

13. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 9 (s. 86 f.) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster pä grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

14. Svenska slöjdföreningen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten Bil (s. 88 f.) och hemställer

att riksdagen till Svenska slöjdföreningen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 420 000 kr.

15. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 13 (s. 90-93) och hemställer

att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt
belopp av högst 4 500 000 000 kr. avseende kreditgivning till
produktion av fartyg under åren 1976-1980.

NU 1975:15

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

16. Regeringen har (s. 94-99) föreslagit riksdagen att godkänna att en delegation
för havsteknisk forskning och utveckling enligt de riktlinjer chefen
för industridepartementet förordat inrättas den 1 juli 1975.

I motionen 1975:1649 av herr Lothigius m. fl. (m, c, fp, vpk) hemställs
att riksdagen beslutar att en delegation med uppgift att samordna arbetet
med utnyttjande och skydd av havsresursområden skall inrättas.

Motionen

I motionen 1975:1649 erinras om att det Förslag om inrättande av ett
särskilt samordningsorgan för frågor om utnyttjande och skydd av havsområden,
som havsresursutredningen lagt fram (SOU 1972:43), avvisades
av chefen för industridepartementet i propositionen 1974:1 bil. 15. lår föreslår
departementschefen att en delegation skall inrättas med uppgift att samordna
forsknings- och utvecklingsarbetet på det havstekniska området. Detta innebär,
anser motionärerna, att delegationen kommer att få begränsade uppgifter
i jämförelse med vad havsresursutredningen föreslog. I realiteten kommer,
anför de, uppgifterna att inskränkas till att omfatta allmänt samråd
i vissa rent tekniska frågor. Motionärerna hävdar att det behövs ett brett
nationellt program för havets skydd och exploatering och ett organ med
verkliga befogenheter att planlägga och övervaka att forskningen inom området
bedrivs rationellt. De menar att det nuvarande läget utan vare sig
ett nationellt forskningsprogram eller ett planerande och samordnande organ
kan bli förödande för Sverige.

Tidigare behandling av motioner om inrättande av en delegation för havsresurser

Vid 1974 års riksdag behandlade näringsutskottet (NU 1974:32) två motionsyrkanden
om inrättande av en delegation för havsresurser. Utskottet
redogjorde utförligt för olika utredningar som berörde detta område. Utskottet
uttalade vidare: ”Den samordning av skilda verksamheter rörande
havsfrågor som har påbörjats är enligt utskottets mening värdefull. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om behovet av ett i fastare former bedrivet
samarbete inom området. För en sådan samordning torde den av havsresursutredningen
föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Utskottet
förutsätter därför att denna fråga kommer att prövas av Kungl. Maj:t
och att förslag föreläggs nästa års riksdag.”

A kniellt utredningsarbete

Forskningsrådsutredningen (U 1972:02; ordförande f. d. universitetskansler
Nils Gustav Rosén) skall göra en översyn av forskningsorganisationen inom
utbildningsdepartementets område. Denna översyn skall enligt direktiven

NU 1975:15

avse forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. Den
bör även omfatta dels nämnda forskningsråds befogenheter och ställning
i relation till andra forskningsråd samt myndigheter och organ som har
att planera, stödja eller bedriva forskning, dels den nuvarande gränsdragningen
mellan forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Därvid bör övervägas vilka fördelar och nackdelar som skulle
vara förenade med en mer sammanhållen rådsorganisation än den nuvarande.

De sakkunniga skall vidare särskilt beakta de samordningsproblem, bl. a.
i fråga om finansiering, som de s. k. storprojekten medför. I fråga om sådana
projekt liksom beträffande många andra innebär den nuvarande forskningsrådsorganisationen
att ett och samma forskningsprojekt ofta måste prövas
av två eller flera forskningsråd och att en och samma forskare för ett projekt
får anslag från flera råd. I samband härmed skall de sakkunniga överväga
en justering uppåt av det högsta anslagsbelopp (300 000 kr.) som forskningsråd
kan bevilja utan godkännande av regeringen.

Med hänsyn till den expansion som forskningsrådens verksamhet undergått
kan det enligt direktiven finnas anledning för de sakkunniga att
även överväga om rådens administrativa organisation är lämpligt utformad.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har i april 1974 fått i uppdrag
att utreda havstekniska forsknings- och utvecklingsfrågor. Resultatet av arbetet
bör enligt direktiven redovisas i styrelsens anslagsframställning hösten 1975.
I direktiven anförs bl. a. följande.

Utredningsarbetet bör inriktas på att dels prioritera sådana havstekniska
problemområden, som ur såväl den offentliga sektorns som näringslivets
synvinkel bedöms vara angelägna att lösa, dels ange lämpliga former för
samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner i frågor
om havsteknisk forskning och utveckling. En långsiktig samordning och
planering av det statliga stödet på detta område bör eftersträvas. En central
uppgift för utredningen bör således vara att, genom värdering av olika havstekniska
problemområdens relativa omfattning och betydelse i tillämpningshänseende,
göra en angelägenhetsgradering dem emellan. Vid värderingen
bör hänsyn tas såväl till behov, vilka följer av svenska myndigheters
eller företags egen verksamhet med anknytning till havet, som till behov
som kan föreligga utomlands men som ändå bedöms som intressanta för
svensk industri. Vidare bör utredningen gruppera problemen och utvecklingsmöjligheterna
med hänsyn till deras tekniska karaktär på olika problemområden
och göra en prioritering mellan dessa områden. Med utgångspunkt
i vad som framkommit vid denna prioritering bör lämpliga former
för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner föreslås.
Samarbetet bör avse genomförandet av teknisk forskning och utveckling
inom aktuella problemområden. Det kan bl. a. övervägas om det
finns skäl att vid STU inrätta en särskild havsteknisk samrådsgrupp med

NU 1975:15

företrädare för olika intressenter. En eventuell sådan grupps relationer till
bl. a. STU:s nämnder fordrar särskild granskning. Om utredningsarbetet inte
visar att det finns underlag för ett fortlöpande samarbete i en bestämd form
mellan myndigheter och företag över en större del av det havstekniska
fältet bör i stället möjligheterna till samarbete på enskilda problemområden
granskas.

Samhälleliga och näringspolitiska behov av havsteknisk forskning och
utveckling bör tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen av vilka
insatser som bör göras. Det är samtidigt väsentligt att tillvarata den speciella
kompetens på det havstekniska området som i dag finns hos vissa forskningsinstitutioner
och myndigheter. Det bör därför särskilt studeras hur
denna kompetens kan utnyttjas i utvecklingsverksamheten t. ex. genom
att forskningsuppdrag inom de ur avnämarsynvinkel intressanta problemområdena
läggs ut på lämpliga institutioner eller genom att forskningsresultat
sprids under hänsynstagande till potentiella avnämarintressen. Behoven av
och formerna för informations- och kontaktverksamhet på det havstekniska
området mellan de offentliga organens och företagens forskare och tekniker
bör övervägas.

Betydande resurser avdelas numera, såväl inom den offentliga som inom
den privata sektorn, för havsteknisk verksamhet. Det övergripande målet
för utredningens överväganden rörande prioriteringen, planeringen och samordningen
av det statliga stödet till havsteknisk forskning och utveckling
skall vara att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dessa resurser samt
en effektiv samverkan mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner
på det havstekniska området.

Miljöforskningsutredningen har i betänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad
miljöforskning lagt fram förslag till organisation för en samordnad miljövårdsforskning.
Utredningen betonar starkt kravet på en samlad planering
och prioritering av forskningsinsatserna inom hela miljövårdsområdet, styrd
av de politiska och administrativa organ som är ansvariga för miljövården,
och behovet av utvärdering av forskningsresultaten. Dessa övergripande
planeringsfunktioner bör enligt utredningens uppfattning ligga på ett organ
med central plats i miljövårdsorganisationen. Detta organ bör också bevaka
att en samordning sker av verksamheten hos olika organ som fördelar anslag
och utför forskning. Utredningen föreslår att en delegation för miljövårdsforskning
inrättas direkt under och nära knuten till jordbruksdepartementet.

Ordförande i delegationen bör vara statssekreteraren i jordbruksdepartementet.
I delegationen föreslås ingå representanter för naturvårdsverket,
styrelsen för teknisk utveckling, naturvetenskapliga forskningsrådet, kommunerna
och näringslivet samt sex riksdagsmän. Delegationen bör koncentrera
sina insatser på planerings- och samordningsuppgifterna och inte
ha till uppgift att fördela anslag till forskningsprojekt. En viktig uppgift
för delegationen bör, enligt förslaget, bli att fortlöpande bevaka att olika

NU 1975:15

organs verksamhetsområden är lämpligt avgränsade och samordnade. Med
utnyttjande av sin överblick över den nationella forskningen bör delegationen
även samordna det svenska deltagandet i internationellt forskningssamarbete
inom miljövårdsområdet.

Utskottet

1974 års riksdag uttalade sig på förslag av näringsutskottet (NU 1974:32)
för ett i fastare former bedrivet samarbete rörande skilda havsfrågor och
förutsatte att förslag härom skulle föreläggas 1975 års riksmöte. Näringsutskottet
grundade sitt förslag på motionsyrkanden som syftade till att en
delegation för havsresurser skulle inrättas enligt det förslag som havsresursutredningen
lagt fram i betänkandet (SOU 1972:43) Utnyttjande och
skydd av havet.

1 propositionen anförs att det f. n. inte finns förutsättningar att inrätta
ett organ med så omfattande uppgifter men att en avgränsningsbar del av
det ansvarsområde som havsresursutredningen föreslog för havsresursdelegationen
är teknisk forskning och utveckling med anknytning till havsområdena
och deras naturresurser, inbegripet mineraliska ämnen på och
under havsbottnen. Det föreslås därför att en delegation för havsteknisk
forskning och utveckling skall inrättas för att under regeringen samordna
forsknings- och utvecklingsarbete på det havstekniska området. Det avses
att delegationen inte skall ha några verkställande uppgifter utan endast
fungera som ett samordningsorgan. Delegationen skall vidare svara för utbyte
av information mellan myndigheter och näringsliv och ta initiativ till
eller verka för projekt av samordningskaraktär.

Detta förslag kritiseras i motionen 1975:1649. Motionärerna anser att den
föreslagna delegationen får utomordentligt begränsade uppgifter jämfört med
vad havsresursutredningen föreslog och att den förefaller att bli i det närmaste
meningslös. De önskar att i stället en delegation med uppgift att
samordna arbetet med utnyttjande och skydd av havsområden skall inrättas.

Utskottet delar i stort sett motionärernas kritiska syn på förslaget om
inrättande av en delegation för havsteknisk forskning och utveckling. Den
tilltänkta snäva avgränsningen av detta organs uppgifter synes olämplig.
Utskottet vidhåller alltså sin uppfattning vid behandlingen av denna fråga
år 1974 att det behövs ett i fastare former bedrivet samarbete mellan skilda
verksamheter rörande havsfrågor. I propositionen uttalas att havsresursutredningens
förslag till organisation och remissinstansernas synpunkter inte
skapat "förutsättningar för att inrätta ett organ med uppgift att samordna
alla de aktiviteter som är eller kommer att vara knutna till havet”. Frågan
om formerna för en sådan samordning har nära samband med forskningsrådsutredningens
uppdrag och STU:s utredningsuppdrag rörande havstekniska
forsknings- och utvecklingsfrågor. Av betydelse i detta sammanhang
är också det förslag om inrättande av en delegation för miljövårdsforskning

1 * * Riksdagen 1975. 17 samt. Nr 15

NU 1975:15

som lagts fram i betänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad miljöforskning.

Med hänsyn till de förhållanden som här nämnts finner utskottet att
en förnyad prövning bör göras av frågan om vilka verksamheter avseende
havsresurserna - i första hand då forsknings- och utvecklingsarbete - som
bör tillhöra det planerade samordningsorganets ansvarsområde.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:1649 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inrättande av ett organ för havsresursfrågor.

17. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information
och dokumentation. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 1 (s. 101-107) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
samt information och dokumentation för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 16 041 000 kr.

18. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 2 (s. 107-112) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

19. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 3 (s. 112 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
12 957 000 kr.

20. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 4 (s. 113 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 3 906 000
kr.

21. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 5
(s. 114-116) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 885 000 kr.

22. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten C 6 (s. 116-121) och hemställer

att riksdagen till Statens gruvegendom för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 47 808 000 kr.

NU 1975:15

ENERGIFÖRSÖRJNING

23. Statens elektriska inspektion. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 1 (s. 123 f.) och hemställer

att riksdagen till Statens elektriska inspektion för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 3 528 000 kr.

TEKNISK UTVECKLING M. M.

24. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.

Regeringen har under punkten E 1 (s. 126-144) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet med
vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden
om högst 95 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren

1976/77-1979/80,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 210 100 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:611 av fru Anér (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att ett
rådgivande organ bestående av företrädare för olika grupper av dataanvändare
med uppgift att yttra sig över fördelningen av anslag inom dataområdet
bildas inom styrelsen för teknisk utveckling (STU),

1975:1623 av fru Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna att STU bör initiera och stödja försök till olika aktionsforskningsprojekt
för att utveckla en datateknik som bidrar till att demokratisera planeringsprocesserna
inom förvaltning och näringsliv,

1975:1633 av herr Hugosson m. 11. (s, c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
såsom bidrag till Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling
anvisar 150 000 kr. för budgetåret 1975/76,

1975:1659 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att styrelsen för teknisk utveckling bör under budgetåret
1975/76 i möjlig mån ändra inriktningen av sin bidragsgivning och
övriga verksamhet så att de mindre och medelstora företagen bättre tillgodoses.

Motionerna

Datatekniken och de problem som är förknippade därmed tas upp i två
motioner.

NU 1975:15

I motionen 1975:611 anförs att om datorerna skall bli till nytta för medborgarna
är något som i stor utsträckning beror på hur de som sätter upp
och programmerar datorerna upplever och tar hänsyn till användarnas situation.
Motionären anser att ett problem med utbildning i och forskning
kring datateknik är att sådan hänsyn inte tas. Hon begär att, när datasystem
utarbetas med samhällets stöd, avnämarsynpunkterna skall bli uppmärksammade
på ett helt annat sätt än i dag. När tekniska lösningar på administrativa
dataproblem skall åstadkommas liksom när datorer skall användas
i fabriksprocesser, bör användarna få komma till tals redan på ett
förberedande stadium. Men hänsyn till att styrelsen för teknisk utveckling
(STU) har ett betydande inflytande över datateknikens utveckling föreslår
motionären att användarna får möjligheter att påverka STU:s beslutsprocess.

Viss tveksamhet införden utveckling som innebär att datatekniken kommer
att prägla allt fler sektorer i samhället uttrycks i motionen 1975:1623.
Den information som kan översättas till dataspråk täcker inte hela verkligheten
men kan komma att överbetonas, säger motionären. Inom vissa
områden kan därför en omläggning till automatisk databehandling behöva
motarbetas. Motionären erinrar om att frågan om skydd för den personliga
integriteten blivit livligt debatterad. Ännu viktigare frågor är måhända, anförs
det, vem som gör urvalet av data som skall lagras och i vilket syfte
lagringen sker. Motionären anser att det är viktigt att andra grupper än
de som har stora ekonomiska resurser får möjlighet att utveckla datasystem
för att tillgodose sina intressen. Hon åberopar ett experiment vid Norsk
Regnecentral med s. k. aktionsforskning. Denna forskning, som motionären
anser böra främjas i Sverige, går ut på att tekniker och arbetare gemensamt
utarbetar ett datasystem som skall tillhandahålla de anställda uppgifter som
kan ge dem inflytande bl. a. över den tekniska utvecklingen i företagen.

1 motionen 1975:1633 presenteras Svensk-japanska stiftelsen för forskning
och utveckling (se s. 15). Motionärerna anför att stiftelsen under sin hittillsvarande
verksamhet kunnat konstatera att kunskapen om japanska förhållanden
är låg i Sverige, samtidigt som det blir allt väsentligare att det
skapas bättre förståelse för Japan med dess snabba tekniska och industriella
utveckling. De anser att den nuvarande formen för finansiering av stiftelsens
verksamhet - med bidrag från STU, från statens naturvetenskapliga forskningsråd
och från olika svenska företag - försvårar en långsiktig planering
och utgör en belastning på sekretariatets löpande verksamhet. Motionärerna
refererar också stiftelsens planer på att bygga ut verksamheten och uttalar
att det är uppenbart att stiftelsens verksamhet har stor betydelse för många
skilda aktiviteter i Sverige. De anser att staten med hänsyn härtill via budgeten
bör ta på sig en del av kostnaderna för stiftelsens verksamhet.

De mindre och medelstora företagens betydelse för svensk ekonomi och
sysselsättning är, anförs i motionen 1975:1659, i allmänhet starkt underskattad.
En kraftig utbyggnad av denna sektor, som svarar för en avsevärd

NU 1975:15

del av export och varuproduktion är nödvändig, om målet att öka sysselsättningen
skall kunna uppnås. Mot denna bakgrund anser motionärerna
att det är beklagligt att dessa företag inte fått samma stöd till forskningsoch
utvecklingsarbete (FoU) som de större företagen. De påpekar att de
mindre och medelstora företagen har en otillräcklig FoU-verksamhet. De
kritiserar med hänsyn härtill STU:s verksamhet och anslagstilldelning, som
endast i begränsad utsträckning kommit dessa företag till del. Visserligen
kommer en del av STU:s arbete denna företagssektor till godo indirekt via
de insatser som högskolor och institutioner utför, men, säger motionärerna,
det är angeläget att den direkta FoU-verksamheten i företagen uppmuntras
och utökas. De mindre och medelstora företagen har nämligen svårt att
utnyttja institutionernas FoU-verksamhet, då de inte har tillräckligt med
personal för att kunna hålla de löpande kontakter med institutionerna som
erfordras för ett maximalt utnyttjande av deras tjänster.

Svensk-japanska stiftelsen för forskning och utveckling samt vissa jämförbara organ Svensk-japanska

stiftelsen för forskning och utveckling (SJF) bildades år 1971
av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska institutet och Sveriges
industriförbund. Denna åtgärd får ses mot bakgrund av att man sedan mitten
av 1960-talet ansett sig kunna konstatera ett ökat intresse i Sverige för
den japanska utvecklingen. Ungefär samtidigt som SJF bildades i Japan
en Japan-Sweden Foundation (JSF), som har till uppgift att förstärka de
japanska kontakterna med Sverige. JSF knöts nära till det japanska industriförbundet
Keidanren.

SJF har på olika sätt sökt verka för spridning av kunskaper om Japan
och för främjande av kontakterna med detta land. Verksamheten bedrivs
i samarbete med JSF. Den har hittills varit av försökskaraktär.

Av en skrivelse som SJF år 1974 ingivit till utrikesdepartementet med
begäran om bidrag för budgetåret 1975/76 framgår bl. a. följande.

SJF:s sekretariat, som består av en handläggare med halvtidstjänstgöring
och en sekreterare, är förlagt till IVA:s lokaler. Stiftelsens arbete har på
detta sätt kunnat samordnas med den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten,
som numera finansieras av STU och IVA. Det teknisk-vetenskapliga
attachékontoret i Tokyo har sålunda också blivit en viktig länk
i stiftelsens verksamhet, inte minst för kontakter med JSF och med japanska
bidragsgivare.

För finansiering av sekretariatet har sedan den 1 juli 1973 bidrag erhållits
från STU. Detta bidrag uppgår 1974/75 till 50 000 kr. Genom bidrag från
industrin har stiftelsen tillförts knappt 100 000 kr. per år, vilka medel använts
dels för att täcka sekretariatskostnader, dels för att finansiera delar av
stipendieprogrammet.

För stipendieprogrammet har vidare under budgetåret 1973/74 erhållits
bidrag från STU och naturvetenskapliga forskningsrådet med tillsammans

NU 1975:15

40 000 kr. Våren 1974 beslöts att medel som skulle användas till lVA:s
forskarutbyte med särskilda länder administrativt sett skulle anvisas direkt
över riksstaten, för att IVA inte skulle behöva söka anslag från en rad
statliga organ. Denna förändring av finansieringssystemet ledde till att STU
förklarade att bidrag till SJF för forskarutbyte också borde tas ur de medel
som IVA disponerar för utbyte med särskilda länder. Efter samråd med
utrikesdepartementet beslöts det att IVA skulle kunna disponera 50 000
kr. under budgetåret 1974/75 för delfinansiering av SJF:s stipendieprogram.

För direkta projekt har bidrag erhållits både från STU och från industrin.

På japanskt håll har stiftelsen sökt anslag från en japansk fond, Japan
World Exposition Commemorative Association (JWECA) med uppgift att
ge initialstöd till verksamhet som gagnar internationellt utbyte och förståelse.
För budgetåren 1972/73, 1973/74 och 1974/75 har stiftelsen fått 75 000 kr.,
60 000 kr. resp. 60 000 kr. för stipendier och för konferensverksamhet. Fortsatt
stöd från JWECA till stiftelsen synes möta svårigheter, då JWECA
inte bidrar till annat än nya projekt.

SJF anför beträffande sin verksamhet att stiftelsen haft som mål att under
försöksperioden pröva olika metoder för att åstadkomma bättre kunnande
om Japan. Detta har skett genom förmedling av stipendier - större för
språkstudier och mindre för ämnesstudier projektsamverkan, seminarier
och konferenser, delegationsresor, informationsförmedling medelst nyhetsbrev
och rapporter samt kontaktförmedling.

Sammanfattningsvis noterar SJF att de tre årens försöksverksamhet otvetydigt
har visat att det finns behov av ett aktivt samordnande organ på
detta område. Direkta kontakter på hög nivå har kunnat initieras och utvecklas
genom stiftelsen, något som är av stor vikt vid kontaktskapande
i ett land där personkontakter betyder mycket, anförs det vidare.

I skrivelsen presenterar SJF planer för sin fortsatta verksamhet. Det uttalas
bl. a. att stiftelsen och dess huvudmän finner att det är angeläget att verksamheten
under budgetåret 1975/76 kraftigt intensifieras, så att stiftelsen
någorlunda skall kunna tillgodose det latenta behov som föreligger. Härvid
bör nuvarande sekretariat förstärkas så att det får två handläggare och en
sekreterare. Den allmänna utbytesverksamheten bör enligt SJF byggas ut
genom utökat stipendiatutbyte. Även projektverksamheten borde bedrivas
i en väsentligt större skala än för närvarande. Hittills har sekretariatet bara
haft ekonomiska och personella resurser att driva två projekt samtidigt.
Det vore enligt SJF angeläget att komma upp till fem projekt under budgetåret
1975/76.

Svensk-franska forskningsforeningen (Association franco- suédoise pour la
Recherche, AFSR), som bildades 1967, försöker på olika sätt stimulera och
underlätta samarbetet mellan Sverige och Frankrike inom forskning och
teknik.

Föreningen har sett som sin huvuduppgift att arrangera bilaterala symposier,
att arrangera föredrag om forskning och teknik i de två länderna.

NU 1975:15

att informera om stipendier som tillhandahålls av de båda länderna för ingenjörer,
naturvetare och medicinare från det andra landet, att stimulera
till ett livligare forskarutbyte mellan svenska och franska forskningsinstitut,
att göra upp besöksprogram för tekniker och forskare, att initiera bilateralt
samarbete inom forskning och utveckling, att i rapportform presentera olika
tekniska och industriella verksamhetsområden i de båda länderna samt att
besvara frågor om forskning och teknik i de båda länderna.

Föreningen förfogar över ett sekretariat i Stockholm och har under budgetåret
1973/74 inrättat en filial i Göteborg, vars huvudsakliga uppgift är
att främja förbindelserna mellan västsvensk industri och Frankrike.

Föreningen har som medlem mar dels svenska och franska industriföretag,
dels enskilda personer. Vid utgången av juni 1974 var antalet medlemmar
av dessa båda kategorier 25 resp. 148.

För budgetåret 1974/75 disponerar föreningen bidrag och avgifter om tillsammans
ca 300 000 kr. Härav har från STU erhållits 52 000 kr., från akademier
- bl. a. IVA - och forskningsråd 22 000 kr. och från franska staten
85 000 kr.

Svensk-tyska forskningskommittén, som bildades år 1972, utgörs av dels
en svensk kommitté, dels en kommitté i Förbundsrepubliken Tyskland.
Kommittén har som mål att stärka kontakterna inom naturvetenskap och
teknik mellan de båda länderna.

Kommitténs sammansättning är så vald, att såväl forskningsadministration
och institutsforskning som forsknings- och utvecklingsarbetet inom
industrin är representerade, varvid områdena kemi, materialteknik och miljövård
prioriteras. Verksamheten har innefattat bl. a. genomförande av ett
par symposier samt en delegationsresa till Förbundsrepubliken Tyskland
för studium av forskningsplanering m. m.

Från STU erhåller kommittén för innevarande budgetår ett bidrag av
26 000 kr.

Pågående utredningsarbete

STU-utredningen (I 1974:06; ordförande generaldirektör Lennart Holm)
har till uppgift att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och
verksamhetsformer. De sakkunniga skall bl. a. överväga på vilket sätt STU:s
stöd till teknisk förnyelse i industrin kan effektiviseras och bättre samordnas
med aktiviteter inom andra statliga organ och myndigheter, vilka har till
uppgift att på olika sätt främja industrins utbyggnad. Så bör t. ex. undersökas
om den samverkan som redan i dag finns mellan å ena sidan STU och
å andra statens industriverk, statens utvecklingsfond och Sveriges investeringsbank
AB kan fördjupas till gagn för den industriella förnyelseprocessen.
Möjligheterna till samordning mellan STU:s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet
och industriverkets företagsservice bör också uppmärk -

NU 1975:15

sammas. De sakkunniga skall även behandla samarbetet med andra intressenter
i STU:s industriellt inriktade verksamhet, exempelvis vad avser
företag, innovatörer, potentiella exploatörer, banker och andra kreditinstitut.

I direktiven anförs vidare att det från industripolitisk synpunkt kan vara
motiverat att STU lämnar stöd till enskilda FoU-projekt, där finansiella
restriktioner, hög osäkerhet, skillnader mellan företagsekonomisk och samhällsekonomisk
lönsamhet eller andra faktorer gör att projekt inte annars
kommer till stånd i en omfattning som är motiverad från samhällets sida.
Hinder av detta slag föreligger främst när det gäller enskilda innovatörer
och små och resurssvaga företag. Möjligheterna att effektivisera denna stödfunktion
skall behandlas av de sakkunniga. Dessa skall lämna förslag till
hur STU bättre än hittills i sin verksamhet skall kunna nå ut till mindre
och medelstora företag. För att undvika en kostsam resursdubblering är
det viktigt, sägs det i direktiven, att en samordning sker med de regionala
industripolitiska aktiviteter som nu byggts upp med stöd från statens industriverk.
I första hand gäller detta företagareföreningarnas verksamhet.
De sakkunnigas arbete bör utmynna i förslag till hur STU och befintliga
regionala industripolitiska organ skall kunna samverka på ett effektivt sätt.

Utskottet

Förslag till statliga åtgärder på dataområdet läggs fram i propositionen.
Förslagen bygger på de rekommendationer som datautredningen gjort i sitt
slutbetänkande (SOU 1974:10) Data och näringspolitik. 1 två motioner som
anknyter till dessa förslag pekas på olika problem som användningen av
datateknik kan föra med sig. I motionen 1975:611 föreslås att ett rådgivande
organ bestående av företrädare för olika grupper av dataanvändare skall
bildas inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Detta rådgivande organ
skall ha till uppgift att yttra sig över fördelningen av anslag inom dataområdet.
Motionären anser att när tekniska lösningar på administrativa dataproblem
utarbetas avnämarnas synpunkter bör beaktas i högre grad än
vad som för närvarande är fallet. STU bör, anförs i motionen 1975:1623,
initiera och stödja olika aktionsforskningsprojekt med syfte att utveckla
en datateknik som bidrar till att demokratisera planeringsprocesserna inom
förvaltning och näringsliv. I motionen uttalas att det är viktigt att andra
grupper än de som har stora ekonomiska resurser får möjligheter att utveckla
datasystem för att tillgodose sina intressen.

De frågor som motionärerna aktualiserar är enligt utskottets mening väsentliga.
De berörs också i propositionen. Chefen för industridepartementet
uttalar (s. 138) att utvecklingsprojekt som i ett tidigt skede drivs i samarbete
med användare bör förekomma i ökad utsträckning. Vad avser frågan om
utnyttjande av datateknik anser departementschefen (s. 42) att det i vidgad
utsträckning måste tas särskild hänsyn till arbetstagarnas krav på systemlösningar
som tillgodoser kraven på en utökad företagsdemokrati och

NU 1975:15

en i vid mening bättre arbetsmiljö för den anställde. Utskottet vill understryka
dessa synpunkter och förutsätter att departementschefen är beredd
att vid behov föreslå åtgärder i de angivna syftena. Vad avser förslaget
i motionen 1975:611 om att ett nytt rådgivande organ skall bildas inom
STU vill utskottet erinra om att vid STU finns en rådgivande nämnd för
området informationsbehandling m. m. I propositionen föreslås att statens
industriverk skall få till uppgift att fortlöpande bevaka dataområdet. Departementschefen
anför att han även kommer att ta upp frågan om hur
verket på lämpligt sätt, exempelvis genom att tillsätta en referensgrupp,
skall kunna inhämta olika bransch- och arbetstagarorganisationers synpunkter.
Mot den bakgrund som här angivits finner utskottet att motionärens
önskemål i huvudsak är tillgodosett.

Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra någon framställning
till regeringen med anledning av motionen 1975:611 eller motionen
1975:1623.

I motionen 1975:1659 yrkas att riksdagen skall uttala att STU under budgetåret
1975/76 bör i möjlig mån ändra inriktningen av sin bidragsgivning
och övriga verksamhet så att de mindre och medelstora företagen bättre
tillgodoses. Motionärerna anser att en sådan omfördelning nu skall vara
inledningen till en framtida mera omfattande anslagstilldelning till de mindre
och medelstora företagen.

STU:s verksamhet och stödformer utreds f. n. av STU-utredningen (I
1974:06). Denna skall bl. a. lämna förslag till hur STU bättre än hittills
i sin verksamhet skall kunna nå ut till mindre och medelstora företag. I
direktiven pekas i detta sammanhang på vikten av samordning mellan STU:s
verksamhet och de regionala industripolitiska aktiviteter som har byggts
upp med stöd från statens industriverk. I propositionen framhålls också
(s. 135) att det är viktigt att insatser görs för att stimulera den mindre
och medelstora industrins satsningar på industriellt utvecklingsarbete och
teknisk forskning. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionen.

Hemställan i motionen 1975:1633 går ut på att riksdagen skall anvisa
150 000 kr. för budgetåret 1975/76 till Svensk-japanska stiftelsen för forskning
och utveckling. Motionärerna anför att stiftelsens verksamhet har stor
betydelse för många skilda aktiviteter. Staten bör därför, menar de, via budgeten
ta på sig en del av kostnaderna för stiftelsens verksamhet.

För att främja vetenskapliga kontakter och forskarutbyte med Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan finns det, som framgår av den
i det föregående lämnade redovisningen, speciella organ - Svensk-franska
forskningsföreningen, Svensk-tyska forskningskommittén samt den nämnda
Svensk-japanska stiftelsen. Dessa organ har något olika uppbyggnad och
får i olika utsträckning bidrag från respektive länder. Från svensk sida lämnar
STU bidrag för att täcka vissa kostnader för ett kansli. Anslag till stipendier

NU 1975:15

och vissa forskningsprojekt har lämnats av STU och av vissa akademier
och forskningsråd.

Otvivelaktigt är denna verksamhet betydelsefull, i synnerhet gäller detta
Svensk-japanska stiftelsens verksamhet, då det är svårare - bl. a. med hänsyn
till språk och geografiskt avstånd - att få till stånd vetenskapliga kontakter
med Japan än med de europeiska länderna. Stiftelsens verksamhet täcker
också ett bredare fält än de båda övriga organisationernas. Utskottet anser
det därför angeläget att medel ställs till förfogande så att Svensk-japanska
stiftelsens fortsatta verksamhet säkras. Utskottet är dock inte berett att föreslå
att - som motionärerna önskar - bidraget till stiftelsen skall utgå i
form av ett särskilt anslag på statsbudgeten. Det bör även beaktas att forskningsrådsutredningen
torde komma att behandla frågan om forskningsrådens
internationella kontakter. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

Mot vad som i övrigt anförs och föreslås i propositionen har utskottet
ingenting att erinra.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76, i enlighet
med vad chefen för industridepartementet anfört, ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
95 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren
1976/77-1979/80,

b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 210 100 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:611 om inflytande för dataanvändare
på fördelningen av anslag inom dataområdet,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1623 om datateknik som
hjälpmedel för demokratisering av planeringsprocesser,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1659 om projektstöd till
mindre och medelstora företag,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1633 om bidrag till Svenskjapanska
stiftelsen för forskning och utveckling.

25. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 144) och hemställer
att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

NU 1975:15

26. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 3 (s. 144-146)
och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till skeppsteknisk
forskning och utvecklingsarbete m. m.,som inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr. under
budgetåret 1976/77 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret
1977/78,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 12 000 000 kr.

27. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 4 (s. 146 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1975/76 beställa
utrustning för, inberäknat redan löpande beställningar, högst
3 000 000 kr. under budgetåret 1976/77 och högst 2 000 000
kr. under budgetåret 1977/78,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

28. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E5 (s. 149-153) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Bidrag till statens provningsanstalt. Regeringen har under punkten E 6
(s. 153) föreslagit riksdagen att till Bidrag till statens provningsanstalt för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 8 080 000 kr.

1 motionen 1975:293 av herr Korpås (c) hemställs att riksdagen för att
åstadkomma ökad omfattning av stickprovskontroll av färdigförpackade varor
räknar upp bidragsanslaget till statens provningsanstalt med 500 000
kr. och således till Bidrag till statens provningsanstalt förbudgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 8 580 000 kr.

Motionen

Motionären erinrar om att provningsanstalten för budgetåret 1975/76 begärt
en anslagsökning för stickprovsundersökningar. Dessa stickprovsundersökningar
är en uppgift som anstalten bemyndigats utföra enligt kungörelsen
(1973:85) om offentlig stickprovskontroll av mängduppgifter på för -

NU 1975:15

digförpackade varor. Han anser att de erfarenheter som stickprovsundersökningar
givit visar att en ökning av antalet undersökningar är väl motiverad.
Dessa bör enligt motionären inte som föreslås i propositionen finansieras
genom avgifter från justering och ädelmetallkontroll.

Utskottet

Statens provningsanstalt (SP) har som central myndighet för officiell provning
och kontroll bl. a. till uppgift att leda justeringsväsendet och handlägga
ärenden om mått och vikt samt utföra justeringar. SP:s verksamhet tillhör
- med undantag för justeringsverksamheten och ädelmetallkontrollen - de
områden som ingår i försöksverksamheten med programbudgetering. SP
har föreslagit att även dessa delar av verksamheten skall omfattas av försöksverksamheten
med programbudgetering fr. o. m. budgetåret 1975/76.
Detta förslag tillstyrks i propositionen.

Tillkomsten av lagen (1971:1081) om volym och vikt, som trädde i kraft
den 1 juli 1973, har medfört ändrade förutsättningar för justeringsverksamheten
och nya arbetsuppgifter. Bl. a. har två nya myndighetsuppgifter
tillkommit, nämligen stickprovskontroll av färdigförpackade varor och tillsyn
över efterlevnaden av lagen. Verksamheten för justering och ädelmetallkontroll
har under de senaste budgetåren genom justeringsinkomsterna
praktiskt taget varit självfinansierad. Chefen för industridepartementet uttalar
att verksamheten bör finansieras genom avgifter.

I motionen kritiseras detta förslag och hemställs om en höjning av anslaget
med 500 000 kr. i syfte att stickprovskontrollen av färdigförpackade varor
skall kunna ökas.

Utskottet delar departementschefens åsikt att denna verksamhet bör avgiftsfinansieras.
Utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:293 till Bidrag till statens provningsanstalt för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 080 000
kr.

30. Statens provningsanstalt: Utrustning. Regeringen har under punkten
E7 (s. 153-155) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att beställa utrustning till statens provningsanstalt
i Borås inom en kostnadsram av 50 400 000 kr.,

2. till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 27 520 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:292 av herr Korpås (c), vari hemställs att riksdagen beslutar anslå
medel för byggande av ett ekofritt rum för statens provningsanstalts an -

NU 1975:15

läggning i Borås innebärande

1. att kostnadsramen för byggnader räknas upp med 1,3 milj. kr. från
103,4 milj. kr. till 104,7 milj. kr. i prisläget 1 april 1973,

2. att härvid byggnaden för det ekofria rummet planeras bli uppförd samtidigt
med övriga lokaler för det akustiska laboratoriet, eftersom annars
en betydande kostnadsökning uppstår,

1975:1653 av herrar Nordgren (m) och af Ugglas (m), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att flyttningen av statens provningsanstalt
från Stockholm till Borås icke verkställs,

1975:1686 av herr Wijkman (m), vari hemställs att riksdagen

1. begär att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med bred parlamentarisk
representation och med uppgift att skyndsamt pröva formerna för statens
provningsanstalts fortsatta verksamhet,

2. ger regeringen till känna att det tidigare fattade beslutet om omlokalisering
av statens provningsanstalt till Borås - i avvaktan på resultatet
av den under punkten I nämnda arbetsgruppens verksamhet - inte skall
verkställas.

Personalföreningarna vid statens provningsanstalt - TCO-S avd. 418 och
SACO-SR-föreningen vid SP - har kommit in med en skrivelse till utskottet
angående SP:s framtida verksamhet.

Motionerna

1 motionerna 1975:1653 och 1975:1686 kritiseras statsmakternas beslut
år 1971 att statens provningsanstalt skall omlokaliseras till Borås. I den
förra motionen anförs att förläggningen till Borås innebär att anstalten förlorar
kontakten med sin största marknad, Stockholmsregionen. Då anstalten
i huvudsak drivs på affärsbasis bedöms detta kunna medföra stora svårigheter.
Motionärerna anser att den kritik som vid 1972 års riksdag riktades
mot regeringens förslag till lokalisering i en motion (1972:1578) från samtliga
fyra oppositionspartier i riksdagen fortfarande äger giltighet. De åberopar
vidare en skrivelse den 5 juni 1974 från personalföreningen vid statens provningsanstalt
till anstaltens styrelse. I skrivelsen anför personalen bl. a. att
den nödgas planera för en kommande verksamhet som, bl. a. till följd av
det befarade kraftiga bortfallet av uppdragsintäkter, upplevs som orealistisk
från ekonomisk synpunkt. Motionärerna anför att denna beskrivning förefaller
vara synnerligen träffande med hänsyn till att kravet på full kostnadstäckning
för uppdragsverksamheten vid SP kommer att bibehållas.

I motionen 1975:1686 påpekas att av den anslagsram för utrustning och
lokaler för statens provningsanstalt som regeringen beviljat framgåratt provningsanstaltens
bidragsbehov kommer att öka kraftigt. Ränta och amortering
på utgifterna för den nya utrustningen samt hyra och ränteutgifter för själva

NU 1975:15

fastigheten kommer att innebära årliga kostnadsökningar på ca 25 milj. kr.
Motionären anför att det måste betraktas som sensationella konsekvenser
för statskassan att provningsanstaltens anslagsbehov i och med utflyttningen
kommer att öka från 7-8 milj. kr. årligen till över 30 milj. kr. Den stora
ökningen av anslagsbehoven från vad som beräknades år 1973 till nuläget
visar också, säger motionären, hur utomordentligt illa förberett beslutet om
provningsanstaltens flyttning var. Motionären ifrågasätter om provningsanstalten
över huvud taget kan fortsätta verksamheten i nuvarande form
och omfattning, om anslagsbehoven blir av denna storleksordning.

I motionen 1975:292 kritiseras regeringens beslut att inte anslå medel
för uppförande av ett ekofritt rum vid provningsanstaltens anläggning
i Borås. Motionären anser att detta beslut kan få allvarliga konsekvenser
för det akustiska laboratoriets verksamhet. Han belyser sitt påstående med
några exempel, såsom att provningsanstalten inte kan fullgöra sina åligganden
som riksmätplats inom det akustiska området, att Sverige kommer
att sakna en central opartisk institution som mäter bullerutstrålning från
olika typer av maskiner, vilket medför att möjligheterna till förbättrad arbetsmiljö
i bullerhänseende försämras, samt att vidareutveckling av metoder
för bl. a. konsumentupplysning inom hemelektronikområdet försvåras.

Tidigare behandling av frågan om stålens provningsanstalts lokalisering

Vid 1972 års riksdag - året efter riksdagens beslut om omlokalisering
av statens provningsanstalt och vissa andra myndigheter och institutioner
- förekom en motion vari yrkades att riksdagen skulle hemställa om förnyad
utredning och förslag angående lokaliseringsort för provningsanstalten. Näringsutskottet
(NU 1972:38) avstyrkte motionsyrkandet, som avslogs av riksdagen.
Moderata samlingspartiets, folkpartiets och vänsterpartiet kommunisternas
representanter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen.

Skrivelse frän personalföreningarna vid statens provningsanstalt.

Personal föreningarna vid statens provningsanstalt (SP) anför inledningsvis
att de i skrivelsen anförda synpunkterna baseras dels på de erfarenheter
som vunnits genom deltagande i planeringsarbetet, dels på det planeringsunderlag
och de kalkyler för den framtida verksamheten som nu finns framtagna.
Resultatet är, anför föreningarna, att de har styrkts i sin uppfattning
att planerna inte vilar på realistisk grund. Det finns, menar de, i princip
endast tre alternativ för SP:s fortsatta verksamhet. Dessa presenteras och
kommenteras på följande sätt.

1. Den verksamhet som flyttas till Borås ligger inom de ekonomiska och
personella ramar som för närvarande gäller. Detta kommer att kräva att
den nuvarande verksamheten omprövas från grunden. En stor del av de

NU 1975:15

nuvarande verksamhetsområdena måste slopas för att erforderliga resurser
skall kunna ställas till den kvarvarande verksamhetens förfogande. Denna
utveckling strider emellertid mot en av förutsättningarna i riksdagens beslut
som ju bl. a. innebar att verksamheten skulle flyttas utan att förändras tili
sin omfattning eller till sitt innehåll.

2. Den nuvarande verksamheten vid SP överförs i riksdagsbeslutets anda
i oförändrat skick till Borås. Genomförandet av ett sådant alternativ kräver
emellertid kraftiga förstärkningar såväl på personalsidan som på den ekonomiska
sidan beroende bl. a. på att vissa delar av verksamheten f. n. kan
genomföras utan stora insatser i form av resor och arbetstid samt att SP
kan utnyttja resurser som finns vid KTH [tekniska högskolan i Stockholm]
och andra tekniskt-vetenskapliga institutioner i SP:s omedelbara närhet. Det
är realistiskt att anta att den erforderliga personalstyrkan kommer att behöva
vara kanske 500 personer mot de nu planerade 200. Ett genomförande av
den framtida verksamheten enligt detta alternativ skulle således också i
vissa väsentliga delar strida mot grundtanken i det ursprungliga riksdagsbeslutet.

3. Verksamheten vid SP fortsätter i Stockholm enligt i stort sett nuvarande
riktlinjer med en sådan teknisk och lokalmässig upprustning som krävs
för att kompensera för den långvariga resursnedfrysning som skett under
den tidsrymd under vilken SP varit under diskussion. En verksamhet enligt
detta alternativ torde vara möjlig inom de personella och ekonomiska ramar
som riksdagsbeslutet medger. Men med anledning av vad som sägs i andra
delar av detta beslut är kanske detta alternativ det minst aktuella.

Föreningarna anser att man vid en jämförelse av alternativen i dag
finnér att de är ogenomförbara i så måtto att samtliga på någon avgörande
punkt strider mot de direktiv som ges i riksdagens beslut. Det är enligt
föreningarnas uppfattning med andra ord inte möjligt att genomföra en
realistisk planering av den framtida verksamheten inom de ramar som beslutet
innebär. Den pågående planeringen ligger, menar föreningarna, närmast
alternativ 2 med avseende på utrustning och laboratorieresurser. De
ekonomiska och personella ramarna följer däremot alternativ 1. Det uppges
att ett enkelt beräkningsexempel visar att personalens genomsnittliga timdebitering
kommer att bli av storleksordningen 194 kr. i 1974 års penningvärde.
Förvissa laboratorieenheter skulle denna timtaxa t. o. m. kunna antas
bli dubbelt så hög.

Föreningarna anför vidare att en fortsatt planering och ett genomförande
av planen enligt nu tillämpade riktlinjer ter sig för personalen som helt
orealistisk, inte minst därför att det till väsentliga delar strider mot grundtankarna
i beslutet. En realistisk grund för planeringen av SP.s framtid
kräver med andra ord, hävdar föreningarna, att det ursprungliga riksdagsbeslutet
till någon väsentlig del ändras så att något av de ovan skisserade
alternativen blir möjligt att genomföra.

I skrivelsen understryks att det är väsentligt att frågan blir klarlagd snarast.
Från personalsynpunkt är det angeläget, anförs det, att en eventuell revidering
av verksamheten enligt alternativ 1 görs före flyttningen, så att

NU 1975:15

inte personal som flyttar med åter tvingas flytta efter något år på den nya
orten eller ser sig nödsakad att omskola sig till annan verksamhet.

Utskottet

I motionerna 1975:1653 och 1975:1686 uttalas viss oro förde konsekvenser
som omlokaliseringen av statens provningsanstalt (SP) till Borås kan medföra
för anstaltens verksamhet. 1 den sistnämnda motionen hävdas att de ekonomiska
förutsättningarna för hela omlokaliseringen nu är radikalt förändrade
i förhållande till vad som gällde vid tidpunkten för beslutet. Motionären
önskar dels att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med parlamentarisk
representation, som skyndsamt skall pröva formerna för SP:s fortsatta verksamhet,
dels att - i avvaktan på resultatet av arbetsgruppens verksamhet
- omlokaliseringen av SP till Borås inte skall verkställas. 1 motionen
1975:1653 yrkas att riksdagen skall upphäva sitt beslut om flyttning av
SP från Stockholm till Borås.

Vad beträffar detta senare yrkande finnér utskottet inte anledning att
föreslå riksdagen att riva upp det beslut som fattades år 1971 om omlokalisering
av SP till Borås. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975:1653.

Otvivelaktigt kan omlokaliseringen komma att medföra vissa svårigheter
för verksamheten vid SP. Utskottet anser sig kunna utgå från att dessa
beaktas inför omlokaliseringen. Riksrevisionsverket har i uppdrag att i samråd
med SP göra en översyn av SP:s taxesättning. i denna översyn, vars
resultat skall föreligga i god tid före omlokaliseringen, skall särskilt beaktas
det ökade resursbehovet inför flyttningen till Borås. Vidare vill utskottet
erinra om att frågan om uppdragsverksamhet som kan komma att bli olönsam
berördes i propositionen 1972:54. Där uttalade departementschefen att
han vid sin bedömning av SP:s framtida verksamhet utgått från att kontinuiteten
i verksamheten skulle säkerställas och att i framtiden skulle vidtas
åtgärder syftande till att verksamheten skulle bibehållas på i huvudsak den
nivå som hade uppnåtts.

Utskottet anser inte att det finns skäl vare sig för en sådan omprövning
av formerna för SP:s fortsatta verksamhet som åsyftas i motionen 1975:1686
eller för det uppskov med SP:s flyttning till Borås som motionären i anslutning
därtill yrkar på.

I motionen 1975:292 kritiseras regeringens beslut i juni 1974 att senarelägga
uppförandet av ett ekofritt rum vid SP:s akustiska laboratorium i Borås.
Motionären anser att byggnaden för det ekofria rummet bör planeras bli
uppförd samtidigt med övriga lokaler för det akustiska laboratoriet. 1 annat
fall kommer, menar han, en betydande kostnadsfördyring att uppstå. Han
hemställer vidare att kostnadsramen för SP:s nya anläggningar skall räknas
upp med 1,3 milj. kr. från 103,4 milj. kr. till 104,7 milj. kr. i prisläget
1 april 1973.

NU 1975:15

Utskottet delar motionärens uppfattning om att det finns behov av ett
ekofritt rum vid det akustiska laboratoriet i Borås. F. n. finns ett sådant
i SP:s nuvarande lokaler i Stockholm och ett vid Chalmers provningsanstalt
i Göteborg. Regeringens ställningstagande innebär att uppförandet av ett
ekofritt rum inom de nya anläggningarna ställs på framtiden, inte att det
avvisas. Utskottet finner det angeläget att denna del av anläggningarna
snarast möjligt kommer till stånd men anser sig inte böra ta ställning till
tidpunkten härför genom att som motionären önskar förorda en höjning
av kostnadsramen. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning.

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet
att riksdagen

1. beträffande omlokaliseringen av statens provningsanstalt till
Borås avslår

a) motionen 1975:1653,

b) motionen 1975:1686,

2. avslår motionen 1975:292,

3. med bifall till regeringens förslag

a) bemyndigar regeringen att beställa utrustning till statens
provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram av 50 400000
kr.,

b) till Statens provningsanstalt: Utrustning förbudgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 27 520 000 kr.

31. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna E 8-E 10 (s. 156-160) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag
av 2 595 000 kr.,

3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustningen reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

32 Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 11 (s. 160 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 790 000 kr.

33. Bidrag till Sveriges standardiseringskommLssion. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 12 (s. 161 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission
för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 3 925 000 kr.

NU 1975:15

34. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 17 (s. 163-166) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 39 160 000 kr.

35. Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 18 (s. 167 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att stöd lämnas av nordisk
fond för teknologi och industriell utveckling, vilket inberäknat
löpande beslut innebär åtaganden om högst 1 350 000 kr. under
år 1976 och högst 900 000 kr. under år 1977,

2. till Nordisk fond för teknologi och industriell utveckling för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

DOMÄNVERKET

36. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten F 1 (s. 173) och hemställer att

riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden skall för år 1974 ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 140 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
128 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

37. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Regeringen har under
punkten I. E:1 (s. 174-182) föreslagit riksdagen att till Byggnader och
utrustning förbudgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag av 32 200 000
kr.

I motionen 1975:1604 av herr Börjesson i Glömminge (c) hemställs att
riksdagen till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 660 000
kr. sänkt investeringsanslag av 31 540 000 kr.

Motionen

Motionären anser att en investering i ett tvätteri i Norrland är diskutabel
med hänsyn till att tvätterisektorn inom förenade fabriksverken (FFV) under

NU 1975:15

tidigare år har gått med förlust. Han anför att det är rimligt att, innan
FFV expanderar tvätterirörelsen, avvakta utvecklingen i södra Sverige när
det gäller samarbetet mellan FFV och landstingen.

U trednings/örslag

Tvätteriverksamheten vid FFV behandlas liksom övriga rörelsegrenar i
1972 års FFV-utrednings betänkande (SOU 1974:38) ”FFV. Förenade fabriksverken”.

Utredningen konstaterar att FFV:s tvätteriverksamhet tillgodoser väsentliga
behov av tvätt inom den offentliga sektorn. Det gäller hela behovet
av tvätt av militära persedlar för det svenska försvaret och större delen
av behoven av tvätt av persedlar för sjukvårdsinrättningar hos staten och
landstingen.

Utredningen påpekar att de ekonomiska förutsättningarna för tvätteriverksamheten
bestäms av den samverkan som sker med berörda landsting
och de långsiktiga avtal eller motsvarande som tillämpas för så gott som
hela verksamheten. De principer som härvid tillämpas innebär att tvätteriverksamheten
skall erhålla full täckning av sina självkostnader. Uppkomna
”överskott” och "underskott” skall regleras i efterhand. I fråga om
tre av de femton tvätterierna tillämpas avtal som innebär att erforderliga
prisjusteringar begränsas med hänsyn till inträffade förändringar enligt vissa
allmänna indexserier. Detta har medfört att större balanserade ”underskott”
har uppstått för dessa tvätterier än för övriga. Underskotten beror även
delvis på en relativt betydande överkapacitet.

Inom tvätteriverksamheten har ett omfattande program för utveckling
och rationalisering börjat genomföras. Del förutses leda till avsevärda kostnadsbesparingar
och effektiviseringar och avses även medföra att de balanserade
”underskotten” vid berörda tre tvätterier skall ha undanröjts i
slutet av 1970-talet. Strävandena att söka belägga befintlig överkapacitet
med tvätt från nya uppdragsgivare bland primärkommuner och enskilda
industriföretag pågår vidare.

Tvätteriverksamheten belastas för närvarande inte med mervärdeskatt
för de helt dominerande delar som avser försvaret, statliga och landstingsägda
sjukvårdsinrättningar och vissa primärkommunala vårdinstitutioner. Det
är i överensstämmelse med de allmänna reglerna för mervärdeskatten. Förutsättningar
härför är dock att verksamheten drivs i verksform och i sådant
"ekonomiskt samgående" med landstingen som innebär att ekonomiskt
överskott eller underskott inte uppstår.

Utredningen anför att den anser det vara angeläget att påbörjade utvecklings-
och rationaliseringsinsatser fullföljs. Möjligheterna att i allt väsentligt
uppnå avsedda kostnadssänkningar och effektiviseringar bedömer utredningen
vara stora. Det är väsentligt att tvätteriverksamhetens konkurrensförmåga
kan ökas, om strävandena att belägga förekommande överkapacitet

NU 1975:15

med tvätt från nya uppdragsgivare skall lyckas. Det kan dock enligt utredningens
mening vara tveksamt om det blir möjligt att i erforderlig utsträckning
finna avsättning för överkapaciteten. Det bör därför även kunna
övervägas att anpassa kapaciteten till föreliggande behov genom avveckling
av ett eller ett par tvätterier.

Tvätteriverksamheten har inte, framhåller utredningen, några betydande
samband med övriga verksamheter inom nuvarande FFV. En anslutning
av den till något av de företag för tillverkning och underhåll av försvarsmateriel
samt överskottsförsäljning som utredningen föreslår annorstädes
i betänkandet bör inte komma i fråga. Tvätteriverksamheten är emellertid
av sådan omfattning och karaktär att den med fördel kan utgöra underlag
för ett fristående företag.

Det samband som föreligger mellan tvätt av sjukvårdspersedlar och användningen
av dessa vid landstingens sjukvårdsinrättningar samt landstingens
dominerande ställning som beställare av tjänster från tvätteriverksamheten
har lett till en viss samverkan mellan FFV och landstingen i
särskilda organisatoriska former. Det finns nu anledning, anser utredningen,
att överväga en utveckling av denna samverkan genom ett överförande
av tvätteriverksamheten till landstingen.

En komplicerad faktor när det gäller företagsform kan vara reglerna för
mervärdeskatt. Frihet från sådan skatt kan i stort sett enligt gällande regler
endast förekomma om verksamheten drivs som offentlig myndighet eller
motsvarande och i ”ekonomiskt samgående” mellan berörda offentliga organ.
En belastning av den sammanhållna tvätteriverksamheten med mervärdeskatt
kan innebära att det för ett enskilt landsting framstår som fördelaktigare
att bedriva tvätteriverksamhet i egen regi, även om detta i ett
vidare perspektiv måste bedömas som mindre rationellt och effektivt.

Utredningen redovisar att den under hand med Landstingsförbundet har
aktualiserat frågor om bl. a. ett överförande av tvätteriverksamheten till
landstingen. Frågorna har behandlats vid Landstingsförbundets förbundskonferens
i januari 1974. Konferensen beslöt ”att uttala sig för att landstingen,
därest förenade fabriksverkens tvätteriverksamhet skulle upphöra,
skulle vara beredda att på sikt ta över denna verksamhet i egen regi under
förutsättning att tillräcklig förberedelsetid stod till förfogande”.

Överläggningar bör, anser utredningen, tas upp mellan staten och landstingen
angående formerna för fortsatt drift av en sammanhållen tvätteriverksamhet
av det slag som nu drivs inom FFV. Syftet bör vara att få
till stånd en tvätteriverksamhet som i lämplig form drivs antingen helt
av landstingen eller gemensamt av staten och landstingen.

U iskol let

För projektering av ett tvätteri i Norrland har under tidigare budgetår
anvisats 700 000 kr. Härav har endast 40 000 kr. tagits i anspråk. Resterande

NU 1975:15

660 000 kr. föreslås nu stå till FFV:s förfogande för ändamålet under nästa
budgetår. I motionen kritiseras detta förslag och hemställs att anslaget skall
sänkas med 660 000 kr. för budgetåret 1975/76.

Frågan om tvätteriverksamheten inom FFV har som framgår av den i
det föregående lämnade redovisningen behandlats av 1972 års FFV-utredning.
Denna konstaterade bl. a. att det finns anledning att överväga en utveckling
av den samverkan mellan FFV och landstingen, som nu förekommer,
genom att tvätteriverksamheten förs över till landstingen. Utredningens
förslag övervägs f. n. inom regeringskansliet. 1 propositionen
uttalas att stor återhållsamhet bör iakttagas i fråga om nya investeringar
och ersättningsinvesteringar i maskiner och utrustningar i avvaktan på ställningstagandet
till FFV:s framtida verksamhetsinriktning och organisation.
Med hänvisning härtill anser sig utskottet kunna förutsätta att behovet av
ett nytt tvätteri i Norrland noga prövas innan vidare projektering sker. Medel
för projektering bör dock även fortsättningsvis stå till FFV:s förfogande.
Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:1604 till Byggnader och utrustning för budgetåret
1975/76 under förenade fabriksverkens fond anvisar
ett investeringsanslag av 32 200 000 kr.

38. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten I. G:3 (s. 184) och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

39. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten 11:17 (s. 185 f.) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för teknisk
utveckling m. m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

NU 1975:15

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

40. Lån till Norrbottens järnverk AB. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten V: 11 (s. 187) och hemställer

att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 104 000 000 kr.

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

41. Teckning av aktier i Statsföretag AB. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten VI:2 (s. 188) och hemställer

att riksdagen till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 175 000000 kr.

42. Förvärv av aktier i AB Eiser. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten VI:3 (s. 188 f.) och hemställer

att riksdagen till Förvärv av aktier i AB Eiser för budgetåret 1975/76
anvisar ett investeringsanslag av 16 500 000 kr.

Stockholm den 3 april 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c), Bengtsson i Landskrona (s), Rask (s), Sjönell (c), Wååg (s), Svensson
i Malmö (vpk), Petersson i Ronneby (c), fru Radesjö (s), herrar Nyquist
(fp), Pettersson i Flelsingborg (s), Sivert Andersson i Stockholm (s), Siegbahn
(m) och fru Oskarsson (c).

Reservation

vid punkten 30 (Statens provningsanstalt: Utrustning) av herrar Regnéll (m)
och Siegbahn (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”Vad
beträffar” och slutar på s. 27 med ”till medelsanvining” bort ha följande
lydelse:

Utflyttningen av SP:s verksamhet till Borås kommer att kraftigt öka medelsbehovet
för SP i framtiden. Detta framgår bl. a. av den anslagsram för
utrustning och lokaler som har fastställts. Utskottet delar motionärens uppfattning
att den kraftiga ökningen av anslagsbehoven från år 1973 till i
dag visar att beslutet om SP:s flyttning var otillräckligt förberett. Det finns

NU 1975:15

viss risk för att SP om anslagsbehoven även i fortsättningen ökar kraftigt
inte kan fortsätta verksamheten i dess nuvarande form och omfattning.

Utskottet finnér det därför väl befogat att som föreslås i motionen formerna
för SP:s fortsatta verksamhet prövas. Detta bör, som föreslås i motionen
1975:1686, ske genom en arbetsgrupp med bred parlamentarisk representation.
1 avvaktan på resultatet av denna prövning bör beslutet om SP:s
omlokalisering till Borås inte verkställas. Utskottet tillstyrker sålunda motionen
1975:1686. Ett ställningstagande av riksdagen i enlighet härmed innebär
att syftet med motionen 1975:1653 i viss mån tillgodoses.

Utskottets ställningstagande innebär att den i motionen 1975:292 väckta
frågan om en uppräkning av kostnadsramen för SP:s anläggningar i Borås
i syfte att möjliggöra uppförandet av ett ekofritt rum inte blir aktuell. Utskottet
avstyrker alltså motionen.

Vidare bortfaller behovet av ett bemyndigande för regeringen att beställa
viss utrustning för SP.s anläggningar i Borås. Utskottet avstyrker alltså propositionen
i denna del men anser sig kunna godta regeringens förslag till
medelsanvisning i övrigt med hänsyn till att detta anslag även skall täcka
medelsbehovet för SP:s nuvarande anläggningar.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975:1686 och med anledning av motionen
1975:1653 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört beträffande omlokaliseringen av statens
provningsanstalt,

2. avslår motionen 1975:292,

3. a) avslår regeringens förslag om bemyndigande att beställa utrustning
till statens provningsanstalt i Borås inom en kostnadsram
av 50 400 000 kr.,

b) med bifall till regeringens förslag till Statens provningsanstalt:
Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag
av 27 520 000 kr.