Näringsutskottets betänkande nr 11

NU 1975:11

Nr 11

Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner rörande
skogsindustrin

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionerna

1975:1647 av herr Lorentzon m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin i statlig
ägo,

1975:1664 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
till regeringen uttalar som sin mening att en ökad forskning bör komma
till stånd som syftar till ett bättre utnyttjande av råvaran i den industriella
användningen.

Motiveringen till motionen 1975:1664 finns i motionen 1975:1582 om
forskning för ökad tillgång till skogsråvara, vilken har hänvisats till jordbruksutskottet.

Motionerna

Ett statligt övertagande av den privata skogsindustrin har, anförs i motionen
1975:1647, sedan länge krävts av landets massa- och pappersarbetare,
senast vid Svenska pappersindustriarbetareförbundets kongress år 1974. Motionärerna
erinrar om att skogsindustrins andel av landets totala export sjunkit
under de senaste decennierna från ca 50 % i mitten av 1950-talet till
22 % åren 1970-1972. Denna utveckling beror, menar de, på att skogsindustrins
forskning inte är i nivå med utvecklingens krav. Särskilt anser
de den träkemiska forskningen vara eftersatt. De belopp som skogsindustrin
anslår till forskning är, säger motionärerna, löjligt små med tanke på de
många företagen och de stora vinsterna.

Motiveringen till yrkandet i motionen 1975:1664 lämnas i motionen
1975:1582. Där uttalas att alla tecken tyder på att råvarubristen redan i
dag är märkbar för skogsindustrin. Motionärerna anser att man måste planera
för att på olika sätt möta de problem som kommer att uppstå genom den
alltför stora avverkningen. Ett sätt är, enligt motionärerna, att bättre utnyttja
vedråvaran, ett annat att utveckla och förbättra processer i industrin. Som
exempel nämns den termomekaniska processen. Motionärerna förordar en
ökad satsning och forskning på både det skogliga och det skogsindustriella
området. Även om det pågår en betydande forskning inom den svenska

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 11

NU 1975:11

skogsindustrin så är denna, hävdar motionärerna, inte i nivå med utvecklingens
krav. En mer samordnad och avancerad forskning bör komma till
stånd.

Uppgifter i anslutning tili motionerna

Ägarförhållanden inom skogsbruk och skogsindustri

Av en total skogsmarksareal i Sverige om 23,7 milj. hektar innehade
år 1971 privata skogsägare - av vilka majoriteten är jordbrukare - 47 96,
skogsbolagen 26 96 och staten 20 96. Den skogsmark som ägs av enskilda
personer är fördelad på ett stort antal fastigheter med oftast relativt begränsade
skogsarealer. På grund av privatskogsbrukets ägostruktur med ett
stort antal mindre och medelstora enheter har olika former av samverkan
vuxit fram för att möta den tekniska och ekonomiska utvecklingens krav.
Inom skogsägarföreningarna samverkar 130 000 skogsägare för att åstadkomma
ett samlat virkesutbud m. m. Därtill bedrivs en omfattande skogsindustrien
verksamhet.

Av skogsindustriföretagens årsredovisningar för år 1973 framgår att av
den totala produktionen av massa i Sverige om 9,4 milj. ton staten svarade
för 8 96, konsumentkooperationen för 3 96, den producentkooperativa skogsägarrörelsen
för 16 96 och de privata skogsbolagen för 73 96. För den totala
årsproduktionen av papper och papp om 5,2 milj. ton var den procentuella
fördelningen på olika ägarkategorier följande: staten 10 96, konsumentkooperationen
7 96, den producentkooperativa skogsägarrörelsen 11 96 och privata
skogsbolag 72 96.

y/ssa utredningar m. m.

I juni 1973 tillsatte chefen för industridepartementet ett branschråd för
skogsindustrin (ordförande: departementsrådet Karl-Henrik Pettersson). I en
inom departementet upprättad promemoria som anger riktlinjer för rådets
verksamhet uttalas att det med hänsyn bl. a. till de fortsatta betydande
strukturella förändringar som förestår är angeläget att få till stånd ett löpande
samråd mellan berörda samhällsorgan, företagen och de anställda angående
de problem som föreligger på skogsindustrins område för att därigenom
försöka komma fram till en samstämmig syn på denna industrigrens förutsättningar
och framtida utveckling.

Branschrådets huvudsakliga uppgift är att systematiskt följa utvecklingen
inom skogsindustrin i dess helhet och då särskilt i ett längre tidsperspektiv.
På grundval av efterfrågeprognoser för svensk skogsindustri bör rådet regelbundet
diskutera den förväntade efterfrågeutvecklingens innebörd för
skogsindustrin och för näringspolitiken.

Beträffande frågan om vilken råvarubas svensk skogsindustri kan räkna
med på medellång och lång sikt bör rådet samråda med 1973 års skogs -

NU 1975:11

utredning (Jo 1973:06). Därvid bör den såväl branschpolitiskt som regionalpolitisk!
viktiga frågan om ökad tillförsel av virke från södra till norra
Sverige beaktas.

Rådet skall ta erforderliga initiativ för att med lämplig tidsintervall sådant
underlag tas fram att den svenska skogsindustrins totala, förväntade investeringar
samt därmed sammanhängande fmansieringsstruktur och sysselsättningsutveckling
kan belysas för de närmast kommande åren och diskuteras
av rådet. De på så sätt framtagna långsiktiga bedömningarna bör
av rådet stämmas av mot förväntad efterfrågeutveckling, råvarutillgång och
andra ekonomiska faktorer av betydelse för branschens utveckling. Särskild
vikt bör härvid läggas vid en analys och diskussion kring investeringarnas
inriktning vad gäller produktion och regional fördelning samt de sannolika
konsekvenserna av den angivna inriktningen främst vad gäller sysselsättning,
kapacitetsutveckling och råvarubehov.

Rådet är oförhindrat att även ta upp andra frågor som bedöms vara av
betydande gemensamt intresse för skogsindustrin.

1973 års skogsutredning (Jo 1973:06; ordförande: landshövding Bengt Lyberg)
har i uppdrag att komplettera de principförslag om den framtida skogspolitiken
som skogspolitiska utredningen lade fram i betänkandet (SOU
1973:14) Mål och medel i skogspolitiken. Denna komplettering bör enligt
direktiven bl. a. omfatta utredningar om möjligheterna att öka avverkningarna
inom ramen för ett långsiktigt producerande skogsbruk. Ett system
för en rullande virkesbalansutredning bör utarbetas. Utredningen skall även
bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att säkerställa
att en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas inom skogsindustrin
och därmed också en långsiktig hög intensitet i det svenska skogsbruket.

Utredningen har i februari 1975 lagt fram ett delbetänkande (Ds Jo 1975:1)
Virkesbehov och virkestillgång. Utredningen konstaterar bl. a. att den svenska
skogsindustrins råvarubehov nu har nått en sådan nivå att virkestillgången
är en klart begränsande faktor. Industrins virkesförbrukning ligger nämligen
redan på så hög nivå att det efter år 1980 uppstår ett årligt råvaruunderskott
av storleksordningen 15-20 milj. m3skog. Om industriproduktionen på sikt
skall kunna behållas på 1973 års nivå måste detta underskott täckas genom
ökad virkesproduktion, bättre utnyttjande av tillgänglig råvara eller på annat
sätt.

Utredningen lägger fram förslag till ett system för fortlöpande metodiska
studier rörande skogsproduktion och virkeskonsumtion som successivt kan
öka säkerheten i bedömningarna av näringens fortsatta utveckling. Detta
system bör vara så utformat att det bl. a. kan ligga till grund för skogsindustrins
ställningstaganden liksom för näringspolitiska överväganden. Utredningen
anser att det bör finnas ett fast organ för denna verksamhet och
att skogsstyrelsen är bäst lämpad härför.

Utredningen har undersökt möjligheterna att öka virkestillgången på lång,
medellång och kort sikt. I betänkandet redovisas bl. a. att skogshögskolan

NU 1975:11

under hösten 1974 har startat ett projekt för att utveckla metoder för att
samla in, bearbeta och transportera råvaran i fråga och för att utnyttja den
industriellt.

I april 1974 gav chefen för industridepartementet statens industriverk
i uppdrag att utföra vissi utredningsarbete rörande trävaruindustrin. Utredningen
bör enligt direktiven komplettera de bedömningar av marknadsutvecklingen
som gjordes 1971-1972 med en bedömning fram till år 1980 samt
undersöka konsekvenserna härav för produktion, sysselsättning och anläggningsstruktur.
Utredningsuppdraget omfattar i första hand den träbearbetande
industrin. Förhållandena inom de råvarunära delarna av branschen
(sågverken, skivindustrin) skall endast beröras i den mån detta är nödvändigt
för att huvuduppgiften skall kunna fullgöras.

Forsknings- och utvecklingsarbete inom skogsindustrin

Näringsutskottet har i betänkanden åren 1973 och 1974 (NU 1973:52,
1974:47) lämnat ingående redogörelser för forsknings- och utvecklingsarbetet
(FoU) inom skogsindustrin. Den redovisning av FoU-kostnaderna inom
industrin som utskottet lämnade år 1974 byggde på betänkandet (SOU
1974:14) ”Svensk industri. Industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet”
och visade bl. a. att massaindustrin m. m. (dvs. massa-, pappers- och
pappersvaruindustri) under hela perioden 1967-1971 har ökat sina faktiska
FoU-kostnader, särskilt under den senare delen (med 8 milj. kr. i fasta
priser från 1969 till 1971). Totalt uppgick kostnaderna till 47 milj. kr. 1971.

I hela industrin minskade däremot kostnaderna 1969 för att sedan öka kraftigt.
Massaindustrins m. m. andel av totalt utförd FoU i hela industrin är
dock liten eller drygt 3 96.

Kostnaderna för FoU som utförts inom företagen har under perioden
1967-1971 så gott som helt täckts med industrins egna medel. Staten svarade
1971 för ca 0,3 milj. kr. av FoU-kostnaderna i massaindustrin m. m. Till
ca 80 96 har FoU-verksamheten inom branschen inriktats på utvecklingsarbete.
Samma procentuella fördelning mellan forsknings- och utvecklingsarbete
har varit rådande under hela perioden.

Den helt övervägande delen av de medel som satsas på industriägda forsknings-
och utvecklingsinstitutioner inom skogsindustrin avser massa- och
papperstillverkning och produkter därav. Forskningsverksamheten utanför
företagen, vilken i huvudsak är av kollektiv natur, har byggts upp och finansierats
dels genom fonder, dels genom bidrag från industrin och staten
till det numera halvstatliga Svenska träforskningsinstitutet, dels genom halvkollektiv
forskning vid universitetsinstitutioner inom och utom landet,
baserad på bidrag från enskilda eller grupper av företag. Utskottet lämnade
år 1973 en utförlig redovisning av ändamålet med Träforskningsinstitutets
verksamhet, dess organisation samt inriktningen av den forskning som bedrivs
där. Beträffande verksamheten vid Träforskningsinstitutet lämnade
utskottet år 1974 följande redogörelse för det ramprogram för institutets

NU 1975:11

verksamhet under perioden 1974-1977 som fastställts av dess styrelse i juni
1974. Ramprogrammet baserar sig på ett avtal som träffats mellan Stiftelsen
Svensk träforskning och styrelsen för teknisk utveckling (STU). Enligt programmet
skall forskningen koncentreras framför allt till problem i anslutning
till bättre utnyttjande av vedråvaran, fortsatt förbättring av vatten- och luftvården
samt nya och förbättrade produkter. Forskningsprogrammet syftar
primärt till att höja konkurrensförmågan hos den svenska skogsindustrin
på den internationella marknaden, att öka skogsindustrins förädlingsvärde
samt att minska skogsindustrins inverkan på den omgivande miljön. I forskningsprogrammet
framhålls att den begränsade tillgången på svensk råvara
innebär en ny situation för skogsindustrin. Skogsindustrin måste basera sin
vidare expansion på en fullständigare användning av träden och på ökad
förädlingsgrad. En rad forskningsprojekt är inriktade härpå, bl. a. försök
att framställa protein ur skogsindustriella avfallsprodukter, att tillreda liner
med upp till 50 % inblandning av termomekanisk massa och att framställa
tidningspapper med lägre ytvikt.

Med hänsyn till att skogsindustrin förbrukar mycket energi betraktas
forsknings- och utvecklingsinsatser för att spara energi som angelägna.

Forskningsprogrammet har en totalbudget på ca 24,2 milj. kr. Institutets
totala omslutning för budgetåret 1974/75 beräknas bli ca 31 milj. kr. STU
finansierar under innevarande budgetår massa- och pappersteknisk forskning
med 7,4 milj. kr. samt träteknisk forskning med 1,9 milj. kr. Staten och
skogsindustrin kommer enligt avtalet att satsa 82 milj. kr. på central skogsindustriforskning
för den närmaste treårsperioden. Skogsindustrin bidrar
med 46,4 milj. kr. Den sammanlagda årliga kostnaden för massa- och pappersindustrins
FoU-insatser uppgick år 1973 enligt uppgifter från Svenska
cellullosa- och pappersbruksföreningen till ca 80 milj. kr. Detta motsvarar
ca 2 % av förädlingsvärdet inom branschen.

Tidigare behandling av motioner om skogsindustrins forskningsarbete

Frågan om skogsindustrins forskningsarbete har tagits upp i motioner
vid 1966, 1967, 1973 och 1974 års riksdagar (SU 1966:10, JoU 1967:13,
NU 1973:52,1974:47). Motionerna har avslagits. Vid sin behandling av frågan
1974 hänvisade utskottet till sitt ställningstagande föregående år. Vid detta
tillfälle avstyrkte utskottet yrkandet om förslag till samordnad utveckling
av skogsnäringens forskningsarbete med motiveringen att statens inflytande
över forsknings- och utvecklingsarbetet inom skogsindustrin lämpligen i
första hand borde kanaliseras genom Svenska träforskningsinstitutet, i vars
styrelse staten är företrädd genom styrelsen för teknisk utveckling. Utskottet
erinrade år 1974 vidare om att frågan om skogsindustrins forsknings- och
utvecklingsarbete faller inom skogsbranschrådets uppdrag och att rådet börjat
att kartlägga de totala statliga forskningsinsatserna på detta område. Beträffande
ett yrkande om att riksdagen skulle uttala sig för ett förstatligande
av skogsindustrin ansåg utskottet att det inte fanns någon anledning för

NU 1975:11

riksdagen att göra ett uttalande i denna fråga. Vänsterpartiet kommunisternas
representant i utskottet reserverade sig till förmån för motionerna.

Utskottet

Förslag till olika åtgärder för att bygga ut och effektivisera skogsindustrins
forskningsarbete har, som framgår av den redovisning som lämnats ovan,
behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast hösten 1974. Denna fråga
tas nu upp i motionen 1975:1664, vari framförs önskemål om en ökad forskning
för att råvaran bättre skall kunna tas till vara i den industriella processen.
I den motivering till yrkandet som ges i motionen 1975:1582 uttalar motionärerna
sin oro för skogsindustrins råvaruförsörjning och framhåller att
olika åtgärder måste sättas in för att motverka följderna av en kommande
brist på råvara.

Utvecklingen inom skogsnäringen och den begränsade tillgången på
svensk vedråvara motiverar otvivelaktigt ökade forskningsinsatser. Under
de senaste åren har såväl skogsindustrin som staten ökat sina insatser för
träforskning - något som utskottet påpekade vid sin behandling av denna
fråga förra året (NU 1974:47). 1 detta sammanhang hänvisade utskottet även
till det ramprogram för Svenska träforskningsinstitutets verksamhet som
institutets styrelse fastställt i juni 1974. Forskningen skall enligt detta program
koncentreras på problem som rör bättre utnyttjande av vedråvaran,
fortsatt förbättring av vatten och luftvård samt utveckling av nya och förbättrade
produkter. Frågan hur vedråvaran bättre skall kunna tas till vara
berörs även i det delbetänkande (Ds Jo 1975:1) som 1973 års skogsutredning
nyligen lagt fram. Utredningen konstaterar att det efter 1980 kommer att
uppstå ett årligt råvaruunderskott som - om industriproduktionen på sikt
skall kunna behållas på 1973 års nivå - måste täckas genom ökad virkesproduktion,
bättre utnyttjande av tillgänglig råvara eller på annat sätt.

Utskottet anser sig mot denna bakgrund kunna konstatera att de problem
som motionärerna pekat på är uppmärksammade. Utskottet anser därför
att det inte finns skäl för riksdagen att göra en framställning till regeringen
enligt motionärernas önskemål.

I motionen 1975:1647 erinras om att skogsindustrins betydelse för sysselsättningen
inom landet och för svensk export successivt minskat under
de senaste decennierna. Till stor del beror detta enligt motionärerna på att
skogsindustrin i motsats till verkstadsindustrin inte satsat på forskningsoch
utvecklingsarbete för att få fram nya produkter. Bl. a. anförs att Sverige
beträffande avancerad träkemisk forskning inte står på samma nivå som
flera andra industriländer, exempelvis Finland. Trots de stora vinster som
massa- och pappersindustrin kunnat redovisa under senare år har, hävdas
det i motionen, endast små belopp avsatts för forsknings- och utvecklingsarbete.
Mot denna bakgrund yrkar motionärerna att riksdagen skall uttala
att den privata skogsindustrin bör föras över i statlig ägo.

NU 1975:11

Med anledning av ett motionsyrkande med samma syfte som det nu
föreliggande yttrade utskottet vid 1974 års riksdag (NU 1974:47) att det
inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig i fråga om förstatligande
av skogsindustrin. Utskottet har inte funnit skäl att ändra sin uppfattning
och avstyrker alltså motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1664,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1647.

Stockholm den 18 mars 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Blomkvist
(s), Hovhammar (m), Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö
(vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Nyquist (fp).

Reservation

av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Med
anledning” och slutar med ”alltså motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar i allt väsentligt motionärernas uppfattning. Skogsindustrins
forsknings- och utvecklingsarbete måste byggas ut och ges ett i förhållande
till nuläget radikalt förändrat mål. Utvecklingen på råvarusidan
gör det nödvändigt att skogsindustrin inriktar sig på att skapa nya produkter.
Det är viktigt med en ökad satsning på träkemisk forskning t. ex. för att
ur ligninet få fram nya produkter. Skogsindustrin har hittills inriktat sin
produktion och även sitt forsknings- och utvecklingsarbete på de områden
där de största profiterna finns att hämta. Eftersom det inte finns några
tecken på att skogsindustrin avser att ändra denna politik och använda
sina vinstmedel för en avancerad forskning som skulle kunna ge upphov
till nya produkter och därmed nya arbetstillfällen finner utskottet att riksdagen
bör uttala sig för ett förstatligande av skogsindustrin.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1647 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förstatligande
av skogsindustrin.

GOTAB 75 9168 S Stock holm 1975