Näringsutskottets betänkande nr 10

NU 1975:10

Nr 10

Näringsutskottets betänkande med anledning av motioner om drivmedelsförsörjningen
i glesbygd

Ärendet

I detta betänkande behandlas fem motioner med yrkanden om
dets åtgärder för att trygga drivmedelsförsörjningen i glesbygd,
dels åtgärder för att åstadkomma en utjämning av drivmedelspriserna
i olika delar av landet.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1975:906 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder som innebär att bensinbolagen
åläggs att upprätthålla service i glesbygd,

2. hos regeringen anhåller om en reglering av bensinpriset så att det hålls
på samma nivå över hela landet,

1975:1599 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. uppdrar åt regeringen att vidta omedelbara åtgärder för att förhindra
en fortsatt nedläggning av bensinanläggningar i glesbygderna,

2. uppdrar åt regeringen att efter företagen utredning förelägga riksdagen
förslag till åtgärder som garanterar landets glesbygder tillgång till bensin
och service för bilen inom rimliga avstånd,

1975:1644 av fru Jonäng m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om kartläggning av drivmedelsförsörjningen
på landsbygden,

1975:1665 av herr Pettersson i Örebro m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen kräver att den kartläggning av drivmedelsförsörjningen som
konsumentverket har i uppdrag att göra i samråd med statens pris- och
kartellnämnd skall omfatta glesbygdsområdena i hela landet och att förslag
till åtgärder för att trygga drivmedelsförsörjningen i hela landet föreläggs
riksdagen,

1975:1683 av herr Westberg i Ljusdal (fp), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär åtgärder i syfte att åstadkomma en fullständig prisutjämning
på drivmedel och olja i landets olika delar.

1 Riksdagen 1975. 17 sand. Nr 10

NU 1975:10

Motivering

Den omfattande nedläggning av bensinstationer - huvudsakligen s. k.
singelanläggningar - som förekommer i glesbygden och på landsbygden
över huvud taget påtalas i motionerna 1975:906, 1975:1599, 1975:1644 och
1975:1665. En del statistiska uppgifter härom lämnas i motionen 1975:1644.
Det framhålls i motionerna att även annan service i glesbygden hotas genom
att bensinhandeln inskränks, eftersom denna utgör en viktig inkomstkälla
förmänga lanthandlare, vilka närden försvinner dessutom får minskat kundunderlag
i övrigt. Kritik riktas mot de multinationella bensinbolagen. Dessa
genomför nedläggningarna för att öka utnyttjandet av större serviceanläggningar
som eljest framstår som felinvesteringar, hävdas det i motionen
1975:1599. Här anförs vidare att bolagen visar sig negativa mot lanthandlare
och bensinstationsföreståndare som vill överta anläggningarna, en lösning
som rekommenderas i denna motion. I de tre sistnämnda motionerna nämns
det uppdrag som konsumentverket har fått att utreda frågan om bensinförsörjningen
i glesbygd. Utredningen bör avse landsbygden i dess helhet,
sägs i motionerna 1975:1644 och 1975:1665. Provisoriska åtgärder i avvaktan
på att utredningen leder till resultat begärs i motionen 1975:1599.1 motionen
1975:906 uttalas att skärgårdens problem - behovet av drivmedel inte bara
för bilar utan också för båtar - måste särskilt uppmärksammas.

Den glesbygdsservice som krävs får inte motivera ett högre pris i glesbygdsområdena,
anförs det vidare i motionen 1975:906. Befintliga prisskillnader
mellan olika delar av landet borde i stället elimineras. Att så skall
ske krävs också i motionen 1975:1683, vari särskilt betonas att utjämning
av priserna på bensin och olja skulle skapa gynnsammare förutsättningar
för lokalisering av industrier i inlandet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Drivmedelsdistributionen

Vid början av år 1974 fanns ca 6 300 försäljningsställen för bensin och
andra drivmedel. Av dem var 1 600 s. k. singelanläggningar, dvs. utgjordes
av pump i anslutning till lanthandel, garage e. d.

Antalet försäljningsställen har minskat under senare år. Sålunda nedlades
mellan åren 1968 och 1974 närmare 3 000 försäljningsställen. Av dessa var
omkring 2 000 singelanläggningar.

I näringsutskottets betänkande 1974:30 refererades ganska utförligt den
redogörelse för bensinstationsnätet år 1968 med prognoser för åren 1972
och 1975 som lämnats av bensinhandelsutredningen i betänkandet (SOU
1970:24) Rationell bensinhandel. Det beräknades att vid 1975 års början
skulle finnas ca 7 500 försäljningsställen (exkl. samstationer), varav ca 1 900
singelanläggningar, dvs. avsevärt fler än som i verkligheten fanns kvar ett
år tidigare.

NU 1975:10

Prisförhållanden

Alltsedan början av 1950-talet, då krigs- och krisårens allmänna regleringar
av handeln med oljeprodukter avvecklades, har oljeföretagen vid försäljning
av olja och bensin tillämpat ett system med s. k. orts- och zontillägg. Systemet,
som har sitt ursprung i de transporttillägg som de priskontrollerande
myndigheterna under krigs- och krisåren beviljade utöver gällande stoppris,
har successivt utvecklats av oljeföretagen gemensamt. En genomgripande
revision av systemet - delvis baserad på nya principer - genomfördes
1966-1967. Vissa höjningar av tilläggen företogs 1972. För drivmedel gäller
att varje ort hänförs till endera av tre zoner. Områdena omkring importhamnarna
- ett tjugotal - kallas 0-zon, områdena närmast däromkring -större delen av Götaland och Svealand samt Norrlands kustland - 1-zon
och övriga landsdelar 2-zon. Vid försäljning via bensinstation ligger priset
i 1-zon ett öre och priset i 2-zon två öre högre per liter än priset i 0-zon.

I fråga om eldningsoljor samt sedan den 1 juli 1972 även drivmedel och
andra oljeprodukter som levereras i tankbil direkt till förbrukare tillämpar
oljeföretagen individuella ortstillägg till ett på visst sätt definierat grundpris.
Den senaste av bolagen gemensamt utarbetade ortsförteckningen omfattar
4 045 orter. Spännvidden i ortstilläggen markeras av extremvärdena 8 kr.
respektive 51 kr. per kubikmeter olja (med ett grundpris av storleksordningen
400 kr.).

Systemet med särskilda orts- och zontillägg för olja och bensin har tillkommit
för att kompensera oljeföretagen för fraktkostnader m. m. för leveranser
till längre bort liggande orter och därmed tillförsäkra dessa orter
erforderliga leveranser.

Pågående utredningar

Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974 åt konsumentverket att
i samråd med statens pris- och kartellnämnd skyndsamt kartlägga
drivmedelsförsörjningen i glesbygdsområden, främst
försörjningen med bensin till konsumenter i det inre stödområdet. Om kartläggningen
visar att försörjningen är otillfredsställande eller att så kan bli
fallet, skall verket överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att
befolkningen i glesbygdsområden skall tillförsäkras en tillfredsställande bensinförsörjning.
Dessa överväganden skall i första hand inriktas på åtgärder
som kan vidtas av bensinbolagen.

1 enlighet med uppdraget har konsumentverket inriktat sig på att främst
kartlägga förekomsten av singelpumpar i anslutning till lanthandel belägen
inom det i kungörelsen (1973:552) om statligt regionalpolitiskt stöd angivna
inre stödområdet. Verket har infordrat ett detaljerat underfagsmaterial rörande
drivmedelsförsörjningen och inlett diskussioner i frågan med oljebolagen.

NU 1975:10

För att ingen försämring av bensinförsörjningen i glesbygder skall ske
under utredningsperioden har konsumentverket i skrivelse den 20 december
1974 rekommenderat berörda oljeföretag att under de närmaste sex månaderna
inte utan föregående samråd med verket företa någon indragning
av singelanläggningar i anslutning till lanthandel.

Kungl. Maj:t uppdrog den 17 maj 1974 åt statens pris- och kartellnämnd
att utreda förutsättningarna för ett slopande av gällande orts- och zontillägg
i syfte att erhålla en för hela landet enhetlig prisnivå för olika
oljeprodukter. Utredningen skall inriktas på att ta fram lösningar avsedda
att äga tillämpning även efter en avveckling av gällande högstprisreglering
för olja och bensin. Framlagda förslag skall vara så utformade
att längre bort liggande orters behov av olika oljeprodukter tillgodoses. Resultat
av utredningen väntas föreligga i maj 1975.

Tidigare riksdagsbehandling av frågorna

Motioner om utjämning av drivmedelspriserna - genom förhandlingar
med oljebranschen eller genom en skattedifferentiering - har sedan år 1964
förekommit åtskilliga gånger, bl. a. årligen sedan 1970. Beträffande frågans
behandling t. o. m. år 1973 hänvisas till den redogörelse som förra året lämnades
i näringsutskottets betänkande 1974:30. I detta behandlade utskottet
en motion som tog upp båda de nu aktuella frågorna. Beträffande nedläggningen
av bensinstationer i glesbygden anförde utskottet att det meddelats
att glesbygdsnämnden - som är knuten som rådgivande organ till
konsumentverket - hade uppmärksammat problemet och kunde förutsättas
överväga att ta initiativ i saken. Frågan om en regional utjämning av drivmedelspriserna
kunde enligt ett uttalande av riksdagen år 1973 förutsättas
bli aktualiserad på lämpligt sätt i det fortsatta arbetet med regional planering
inom transportsektorn. Dessutom hade utskottet nu erfarit att handelsdepartementet
ägnade uppmärksamhet åt frågan. Utskottet ansåg att åtgärder
från riksdagens sida i de berörda frågorna inte var motiverade. I enlighet
med utskottets hemställan avslogs motionen.

Utskottet

På många håll i glesbygderna har drivmedelsförsörjningen under senare
tid försämrats genom nedläggning av bensinstationer, särskilt singelpumpar
i anslutning till lanthandel. Det finns för närvarande betydligt färre försäljningsställen
än enligt den prognos som bensinhandelsutredningen publicerade
för fem år sedan. Ytterligare nedläggningar har aktualiserats från
oljebolagens sida.

Denna utveckling har föranlett regeringen att föranstalta om en utredning
av drivmedelsförsörjningen i glesbygdsområden. Utredningsuppdraget har

NU 1975:10

lämnats åt konsumentverket, som skall samråda i saken med statens prisoch
kartellnämnd (SPK). Det skall enligt direktiven fullgöras skyndsamt.
Som en forsta etapp i arbetet genomfor konsumentverket en kartläggning
av förekomsten av singelpumpar som innehas av lanthandlare inom det
s. k. inre stödområdet. Diskussioner har också inletts med oljebolagen, och
dessa har rekommenderats att under en period av ett halvt år inte dra in
någon singelanläggning utan att först samråda med konsumentverket.

Utredningsuppdraget berörs i motionerna 1975:1644 och 1975:1665.1 den
förra föreslås ett uttalande av riksdagen att konsumentverkets kartläggning
bör avse hela landsbygden och inte endast glesbygdsområdena i det inre
stödområdet. Samma önskemål uttrycks i den senare motionen, och där
begärs dessutom att en proposition om åtgärder för att trygga drivmedelsförsörjningen
i hela landet skall föreläggas riksdagen. En tredje motion,
1975:906, har likartat syfte. Där nämns inte konsumentverkets utredningsuppdrag.
Motionärerna vill att regeringen skall anmodas föreslå åtgärder
som innebär att oljebolagen får sig ålagt att upprätthålla service i glesbygder.

Även ett annat problem på drivmedelsförsörjningens område - likaledes
av särskild betydelse för invånarna i glesbygd - tas upp i motionen 1975:906.
Det är den prisdifferentiering som har uppkommit genom att oljebolagen
tillämpar ett system med frakttillägg som gör att literpriset på bensin och
dieselolja ligger ett eller två öre högre i inlandet än i kustområdena. Detta
system och dess motsvarighet på marknaden för eldningsoljor har föranlett
motionen 1975:1683, vari efterlyses åtgärder i syfte att för varje slag av
bensin- och oljeprodukter få till stånd en fullständig prisutjämning mellan
landets olika delar.

Också på detta område har - något som inte omtalas i de båda nu nämnda
motionerna - en utredning igångsatts. SPK fick i maj förra året Kungl.
Maj.ts uppdrag att utreda förutsättningarna för ett slopande av orts- och
zontilläggen på bensin- och oljemarknaden. Det har aviserats att resultat
av denna utredning skall kunna framläggas i maj 1975.

Utskottet vill understryka att det här rör sig om viktiga frågor. Särskilt
allvarlig är risken för att glesbygdsinvånarnas möjligheter att köpa drivmedel
inom måttligt avstånd hemifrån reduceras genom en av oljebolagen genomdriven
fortsatt minskning av antalet försäljningsställen. En lanthandel som
mister sin bensinförsäljning får ofta vidkännas en dubbel förlust av intäkter,
eftersom kunderna kan föranledas att i samband med drivmedelsinköpen
handla dagligvaror på annan ort. Servicenivån i glesbygden sjunker på så
sätt ytterligare. Konsumentverkets pågående kartläggning av drivmedelsförsörjningen
är alltså mycket betydelsefull, och det är angeläget att den
såsom förutsatts kan åtföljas av åtgärder som tillförsäkrar glesbygdsbefolkningen
en tillfredsställande bensinförsörjning. Med anledning av vad som
anförs i motionerna 1975:1599 och 1975:1644 vill utskottet rikta uppmärksamheten
på att konsumentverkets kartläggningsuppdrag inte avser endast
det inre stödområdet - som med hänsyn till de akuta problemen fått prio -

NU 1975:10

riteras i utredningsarbetet - utan glesbygdsområdena i allmänhet, dvs. i
praktiken hela landsbygden.

Av vad som här sagts framgår att både frågan om åtgärder för att trygga
drivmedelsförsörjningen i glesbygd och frågan om åtgärder för att åstadkomma
en enhetlig prisnivå för olika oljeprodukter är föremål för uppmärksamhet
helt i enlighet med motionärernas intentioner. 1 den mån eftersträvade
resultat inte kan uppnås genom överenskommelser med oljebolagen
- ett alternativ som anges som önskvärt i direktiven för konsumentverkets
utredning - får det förutsättas att regeringen tar initiativ till erforderliga
åtgärder av annat slag. Någon framställning till regeringen med anledning
av motionerna är således enligt utskottets uppfattning inte motiverad.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

a) motionen 1975:906,

b) motionen 1975:1599,

c) motionen 1975:1644,

d) motionen 1975:1665,

e) motionen 1975:1683.

Stockholm den 13 mars 1975

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson
i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s),
Hovhammar (m), Wååg (s) och fru Hambraeus (c).

GOTAB 75 9130 S Stockholm 1975