Inrikesutskottets betänkande nr 7

InU 1975:7

Nr 7

Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen
- efter föredragning av statsrådet Bengtsson - under avsnitten
Regional utveckling, punkterna E 1-E 2 (s. 143-149), och Fonden för låneunderstöd,
punkten V:9 (s. 159-160), föreslagit riksdagen att

1. till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 189 386 000 kr.,

2. till Särskilda stödåtgärder i glesbygder för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.,

3. medge att statsgaranti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas
intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1975/76,

4. till Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån förbudgetåret 1975/76 anvisa
ett investeringsanslag av 300 000 000 kr.

Punkterna E3-E4 har remitterats till näringsutskottet och behandlas i
betänkandet NU 1975:12.

I anslutning till propositionen behandlar utskottet nedanstående 52 motioner.
En av dem är den till trafikutskottet remitterade 1975:560, som överlämnats
till inrikesutskottet i vad gäller yrkandet 1.

Motionerna

1975:65 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att Gästrikland inordnas
i det allmänna stödområdet eller att som alternativ åtminstone Ockelbo
och Hofors kommuner får ingå i stödområdet,

2. att riksdagen anhåller hos regeringen om försök med industricentrum
i Ljusdal,

3. att riksdagen hos regeringen begär att Gävleborgs län i fråga om statlig
upphandling jämställs med övriga Norrlandslän.

1975:66 av herr Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att
ortsklassificeringen för Stomman ändras så att Stomman klassas som regionalt
centrum.

1975:180 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att Gästrikland förs till det
allmänna stödområdet,

2. att om riksdagen inte bifaller hemställan vid 1 riksdagen hos regeringen
hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till det allmänna stödområdet.

1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 7

Behandlas i

utsk.
yttr. s.

14

22

utsk.

hemst.

20

16

14

27

24

InU 1975:7

2

Behandlas

utsk.

yttr. s.

1975:186 av herrar Lindahl i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp) vari hem- 14

ställs att riksdagen anhåller hos regeringen

1. att Tanums och Strömstads kommuner hänförs till det inre stödområdet,

2. att Sotenäs kommun hänförs till det allmänna stödområdet.

1975:187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om

1. att arbetsmarknadsstyrelsen lämnas i uppdrag att vidtaga extra loka- 17
liseringsinsatser i kommunerna Nordanstig, Ljusdal, Ovanåker, Ockelbo och
Hofors,

2. att ett industricentrum snarast inrättas i Ljusdal, 22

3. att försök med viss decentraliserad näringslivsutvecklande och sys- 11
selsättningsskapande verksamhet påbörjas i Gävleborgs län enligt vad som

i motionen angivits.

1975:222 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning tillsätts med 10
uppgift att utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag

till en ny regionalpolitik inriktad på ett decentraliserat samhälle med
länsdemokratisk beslutsordning och baserad på regionalpolitiska kriterier
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att hos regeringen begära att förslag skyndsamt föreläggs riksdagen 11
innebärande att planeringsorganet i länen förfogar över en ekonomisk ram

för planernas' verkställande.

1975:224 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar 22

att statsbidrag skall utgå med 50 % till kommuner i det inre stödområdet,
som inom sig enbart har kommuncentra eller serviceort, för uppförande
av industrifastighet.

1975:296 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen 12

hos regeringen begära» frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet
blir föremål för fortsatt utredning samt att förslag med anledning härav
föreläggs riksdagen.

1975:297 av herr Håkansson i Trelleborg (s) vari hemställs att riksdagen 17

1. uttalar att Trelleborg utgör sådant område med ensidigt näringsliv som
uppfyller de allmänna förutsättningarna enligt 6 $ SFS 1973:552 för regionalpolitisk
stöd,

2. uppdrager åt regeringen att vidtaga sådana åtgärder som i motionen
förordats beträffande lokalisering och utbyggnad av samhällets olika servicefunktioner
i Trelleborgsregionen.

i

utsk.
hemst. p.

6

16

27
2

1

2

28

3

15

InU 1975:7

1975:298 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam utvärdering
av försöksverksamheten med intensifierad kommunal sysselsättningsplanering,

2. att en långsiktig plan - i första hand för en tid av fem år - för verksamheten
presenteras riksdagen under år 1976,

3. att bidragsbeloppet därvid justeras i enlighet med glesbygdsutredningens
ursprungliga förslag.

1975:401 av herr Mossberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om utredning beträffande beslutanderättens fördelning
mellan central och regional nivå i lokaliseringsstödsärenden.

1975:560 av herr Boström m. fl. (s) vari i yrkandet 1 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av formerna för de regionalpolitiska
stödåtgärderna i syfte att vidga dessa till att omfatta även
transportmedlen i samband med industrilokaliseringar.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av trafikutskottet.

1975:633 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
beslutar att Stomman skall klassificeras som regionalt centrum.

1975:636 av herr Haglund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i första
hand beslutar att hela Gävleborgs län skall ingå i det allmänna stödområdet
och om detta inte visar sig vara möjligti andra hand att Hofors och Ockelbo
kommuner skall ingå i det allmänna stödområdet.

1975:639 av fru Marklund (vpk) och herr Lövenborg (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som en regionalpolitisk minimimålsättning för Tornedalsområdet
fastställer att nu rådande befolknings- och sysselsättningsbas
bibehålls,

2. att riksdagen uppdrar åt regeringen att på basis av föreliggande utredningsunderlag
utarbeta ett långsiktigt utvecklingsprogram för Tornedalen.

1975:641 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att Vilhelmina särskilt beaktas som lokaliseringsort vid
en fortsatt etablering av industricentra inom stödområdet.

1975:642 av herr Nordin (c) vari hemställs att riksdagen beslutar ändra
ortsklassificeringen av Örnsköldsvik så att Örnsköldsvik klassas som primärt
centrum.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

27 36

11 2

20 26

16 8

14 6

20 25

22 27

17 9

1975:645 av herr Rämgård m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att Rättviks kommun införlivas i det inre stödområdet.

14

6

InU 1975:7

4

1975:646 av herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården (c) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att intensifierad
kommunal sysselsättningsplanering även anordnas i Karesuando
församling i Kiruna kommun.

1975:647 av herr Stridsman m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen i uppdrag att göra en utvärdering av offertsystemets
tillämpning utifrån lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter,

2. att hos regeringen begära förslag som innebär att offertsystemet utvecklas
till ett verksamt lokaliseringspolitiskt stimulansmedel, även omfattande
privata och kooperativa företag, för att påverka industrietableringar
till områden där de nuvarande lokaliseringspolitiska stödformerna inte räckér
till.

1975:930 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförts beträffande regionalpolitiska
åtgärder inom stödområdet.

1975:931 av herr Blomkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att behovet att tillföra Grästorps kommun nya arbetstillfällen
inom industri- och servicesektorn för att åstadkomma en tillfredsställande
sysselsättning måtte beaktas i den allmänna regionalpolitikens strävan
att skapa jämvikt i alla delar av landet.

1975:933 av herr Boo m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att Ludvika och Smedjebackens kommuner skall ingå i det allmänna stödområdet.

1975:934 av herr Dahlberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag som syftar till att jämställa kommunägda
företag med övriga när det gäller lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag.

1975:936 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående utveckling
och förbättring av lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag
i syfte att öka sysselsättningen och att skapa bättre arbetsmiljöer i näringslivet

i enlighet med vad i motionen angivits.

1975:937 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen
uppdrar åt regeringen att upprätta ett åtgärdsprogram för att främja
en utveckling mot ett allsidigt befolkningsunderlag, en allsidig arbetsmarknad
och en allsidig näringsstruktur i Stockholms län.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst.

27 35

12

16

17

14

14

23

22

29

28

18

19

1975:938 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att i skrivelse till regeringen som sin mening tillkännage att den framtida

18 20

InU 1975:7

lokaliseringen av statliga arbetsplatser inom Stockholmsregionen bör planeras
i samråd med Stockholms läns landsting i syfte att bidra till en bättre
balans av sysselsättningen inom regionen.

1975:939 av herr Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk kommitté
med uppgift att föreslå snabba åtgärder för att lösa skärgårdarnas sysselsättnings-
och serviceproblem,

2. att glesbygdsstöd skall kunna utgå i skärgårdsområdena.

1975:941 av herr Hjorth m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om en översyn av och förslag till ändrade bestämmelser
beträffande uppförande som kommunalt beredskapsarbete av lokaler för
småindustri och hantverk i enlighet med motionens syfte.

1975:945 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära att förslag föreläggs riksdagen innebärande
att stödområdesprincipen som grund för regionalpolitiska insatser ersätts
med regionalpolitiska målsättningsprinciper,

2. att hos regeringen begära att förslag snarast föreläggs riksdagen om
decentraliserat beslutsfattande beträffande regionalpolitiska stödåtgärder och
ekonomiskt underlag för dessa beslut.

1975:947 av herr Nilsson i Agnäs m. 11. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att klassificera Storumans kommun i Västerbottens län som regionalt
centrum.

1975:950 av herrar Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c)
vari hemställs att riksdagen uttalar att Gotland då det gäller regionalpolitiska
åtgärder tillförs inre stödområdet.

1975:954 av herr Olsson i Sundsvall (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag angående etablering av industricentrum i
Ånge kommun.

1975:955 av herr Oskarson (m) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen
i enlighet med denna motion tillsätter en parlamentarisk arbetsgrupp
med uppgift att lägga fram förslag om de framtida regionalpolitiska
medlen.

1975:957 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att anslaget till intensifierad kommunal
sysselsättningsplanering höjs från 9 milj. kr. till 11 milj. kr.,

2. att maximibidraget för ett objekt höjs från 15 000 kr. till 25 000 kr.

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

27 39

27 38

23 28

14 6

11 2

17 8

14 6

22 27

11 2

27 40

27 37

1* Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 7

InU 1975:7

6

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975:960 av herr Stadling m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos re- 22 27

geringen anhåller om att Ånge fastställs som lokaliseringsort för ett industricentrum.

1975:963 av herr Winberg m. fl. (m) vari - med hänvisning till moti- 11 2

veringen i motionen 1975:714 - hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna att en försöksverksamhet bör startas som ger länsstyrelserna rätt att
fatta beslut om beviljande av lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag.

1975:1689 av herr Blomkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar 13 5

ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av information

1 anslutning till länsplaneringen.

1975:1691 av herr Carlström (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 17 11

att Sölvesborg och Olofström skall klassificeras som regionala centra.

1975:1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) vari i yrkandena 1 och

2 hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om decentralisering av 11 2

viss beslutanderätt i lokaliseringsärenden till länsstyrelserna föreläggs riksdagen
under 1975,

2. att riksdagen hos regeringen begär att arbetet med utformning av ser- 26 34

vicegaranti för mindre orter påskyndas och att förslag föreläggs riksdagen

senast under 1976.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 3 i betänkandet InU 1975:3.

1975:1702 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid be- 24 30

handlingen av arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel beslutar

1. uttala som grund för regionalpolitiken budgetåret 1975/76 att regionalpolitiska
projekt inte får inom medelsramen för femårsperioden
1973/74-1977/78 vägras stöd på grund av brist på anvisade medelsanslag,
samt

2. vidga medelsramen för det regionalpolitiska stödet för femårsperioden
1973/74-1977/78, så att under perioden utöver från tidigare treårsperiod
kvarstående utrymme får beviljas lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, utbildningsstöd,
sysselsättningsstöd och lokaliseringslån med 3 500 000 kr.
med den huvudsakliga fördelning som angivits i motionen.

1975:1703 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby (s) 17 10

vari hemställs att riksdagen till regeringen uttalar att Visby, då det gäller
den regionalpolitiska utvecklingsplaneringen, klassificeras som primärt centrum.

1975:1714 av herr Kindbom m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos 17 13

regeringen begär att Skaraborgs län bör bli föremål för regionalpolitiska insatser
i enlighet med vad som anförts i motionen.

InU 1975:7

7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

1975:1715 av herr Larfors m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen uttalar 17 12

sig för att de problem som behandlas i motionen uppmärksammas inom
ramen för arbetsmarknads- och regionalpolitiken samt samhällsplaneringen
i övrigt.

1975:1716 av herr Lidgård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att etapp 11 av utflyttningen av statliga verk från Stockholms-regionen inte skall äga rum.	19	21
2. hos regeringen hemställer om prövning av möjligheterna till en mer spridd lokalisering av statlig högre undervisning och förvaltning i Stock-holms län,	19	20
3. beslutar att helt upphäva det obligatoriska etableringssamrådet,	19	22
4. uttalar att kontroll av företagsetablering ej skall införas i Stockholms län,	19	22
5. beslutar att Stockholms läns skärgård skall komma i åtnjutande av statligt glesbygdsstöd,	27	38
6. ger regeringen till känna att Stockholmsregionens arbetsmarknadspo-litiska, ekonomiska och näringspolitiska problem fortsättningsvis bör ägnas större uppmärksamhet i samband med statlig regionalpolitisk planering.	19	23
1975:1720 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Fridolfsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder för Sorsele kommun enligt de intentioner som anförts i motionen.	17	17
1975:1723 av herr Nordgren (m) vari hemställs att riksdagen hos re-geringen anhåller om utredning och förslag om försök med industricentrum i Ljusdal.	22	27
1975:1724 av herr Nordgren (m) vari hemställs	14	6

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att Gästrikland förs till det
allmänna stödområdet,

2. att om riksdagen inte bifaller hemställan vid 1 riksdagen hos regeringen
hemställer att Ockelbo och Hofors kommuner förs till det allmänna stödområdet.

1975:1733 av herr Sellgren (fp) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att Örnsköldsvik ges beteckningen 17 9

primärt centrum i planen för regionens ortsstruktur, samt

2. att riksdagen beslutar ändra gränsen för det inre stödområdet, så att 14 6

det omfattar Örnsköldsviks kommuns inre delar.

1975:1734 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) vari hemställs att riks- 22 28

dagen beslutar att kommuner i det inre stödområdet efter länsstyrelsens
prövning skall kunna beviljas statligt bidrag med 50 % för att som kom -

InU 1975:7

Behandlas i

utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

munalt beredskapsarbete uppföra byggnad för uthyrning till industri eller
serviceverksamhet.

1975:1735 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen 19 20

uttalar att den framtida lokaliseringen av statlig verksamhet i Storstockholm
i första hand bör ske till kommunerna på Södertörn.

1975:1746 av herr Ångström (fp) vari i yrkande 2 hemställs att riksdagen 18 18

måtte besluta

2. att uppdraga åt regeringen att framlägga en plan för en varaktig sysselsättningsökning
i länets primära centra.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1 och 3 i betänkandet InU
1975:3.

InU 1975:7
Statistiska uppgifter

Lokaliseringsstöd 1 juli 1965-31 december 1974

9

		Milj. kr.
Län	Antal företag	Tot. invest.	Tot. stöd	Bidrag	Lån	Sysselsättningsökning Arbetstagare beräkn. faktisk
Stockholms	_	_	_	_	_	_	_
Göteborgs o Bohus	26	77	52	5	47	780	1017
Malmöhus	4	8	3	-	3	lil	159
Summa	30	85	55	5	50	891	1 176
Uppsala	3	6	4	1	3	70	39
Södermanlands	13	50	25	-	25	203	260
Östergötlands	24	156	89	9	80	1 343	1 813
Älvsborgs	65	287	156	19	137	2 877	3 267
Skaraborgs	5	55	16	-	16	278	261
Örebro	14	164	51	-	51	302	384
Västmanlands	8	25	15	1	14	199	74
Summa	13;	743	356	30	326	5 272	6 098
Jönköpings	5	25	17	_	17	417	602
Kronobergs	16	21	14	-	14	223	383
Kalmar	19	115	68	8	60	1 044	1 153
Gotlands	16	70	41	12	29	413	279
Blekinge	5	65	40	-	40	1 195	1 161
Kristianstads	6	16	10	-	10	63	265
Hallands	1	2	1	-	1	-	-6
Summa	68	314	191	20	171	3 355	3 837
Värmlands	137	523	323	64	259	4 189	4 162
Kopparbergs	176	728	376	75	301	3 495	3 221
Gävleborgs	91	382	239	53	186	3 096	3 466
Västernorrlands	123	SO 1	520	lil	409	4 393	3 302
Jämtlands	88	.35	166	62	104	1 815	2 030
Västerbottens	142	926	433	117	316	4 141	4 281
Norrbottens	119	824	396	103	293	2 176	3 462
Summa	876	4 529	2 453	585	1 868	23 305	23 924
Totalt	1 106	5 671	3 055	640	2415	32 823	35 035
I allmänna
stödområdet I inre	893	4 458	2 442	610	1 832	23 848	24 104
stödområdet	305	1 116	658	254	404	6 151	6 782
1 "grå zonen”	75	421	234	14	220	2 247	2 233

InU 1975:7

10

Utskottet

Den regionalpolitiska utredningsverksamheten

På det regionalpolitiska området pågår ett mycket omfattande utredningsarbete.
Inom länen arbetas nu fram förslag till länsprogram som skall ange
de regionalpolitiska riktlinjerna för de olika länen. Arbetet, som benämns
länsplanering 1974, skall redovisas till arbetsmarknadsdepartementet under
sommaren 1975. Redovisningen omfattar också kommunernas synpunkter
på planeringen. Under hösten 1975 skall materialet bearbetas i departementet.
Resultatet härav skall tillsammans med 1975 års långtidsutredning och
sysselsättningsutredningens forsta etapp presenteras i slutet av år 1975.

Sysselsättningsutredningen har till uppgift att kartlägga de framtida sysselsättningsmöjligheterna
inom olika samhällssektorer för att skapa bättre
underlag för statsmakternas planering. Utredningen har en särskild grupp
som arbetar med frågorna ur regionalpolitiska aspekter. Utredningen skall,
som tidigare nämnts, lämna en första rapport vid nästa årsskifte. Därefter
skall utredningen ta upp andra långsiktiga frågeställningar. Arbetet i utredningen
beräknas bli slutfört i början av år 1978.

Även i andra sammanhang utförs regionalpolitisk! utredningsarbete. Här
kan nämnas det forsknings- och utredningsarbete som utförs i anslutning
till verksamheten i expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU).
ERU redovisade förra året ett mycket omfattande material i SOU 1974:1-4.
Dessutom utarbetade ERU en bilaga om samhällsutvecklingen i storstäderna
(Ds A 1974:5) till betänkandet Samverkan för regional utveckling (SOU
1974:82), som utredningen om regionalpolitiska styrmedel avgivit. Remissbehandling
av det betänkandet pågår f. n.

1 centerpartiets partimotion 222 yrkas en parlamentarisk utredning om regionalpolitiken.
Utredningen skall ha till uppgift att utvärdera den nuvarande
regionalpolitiken och lämna förslag till en ny politik på området. Denna
politik skall vara inriktad på ett decentraliserat samhälle med
länsdemokratisk beslutsordning och baserad på de regionalpolitiska kriterier
som anges i motionen.

Utskottet kan hålla med motionärerna så till vida att det finns behov
av en samlad bedömning av den förda regionalpolitiken och mot bakgrund
härav en prövning av politikens framtida inriktning. En omfattande utvärdering
av regionalpolitiken äger f. n. rum inom ramen för arbetet i
länsplanering 1974, sysselsättningsutredningen och ERU. Dessutom har utredningen
om regionalpolitiska styrmedel lagt fram betydelsefullt material
i ämnet. Resultatet av det samlade utredningsarbetet kan väntas föreligga
redan vid det kommande årsskiftet. Att i detta läge nu tillsätta ytterligare
en parlamentarisk utredning kan inte vara lämpligt. Det mycket omfattande
arbete som regionala myndigheter, kommuner och organisationer lagt ned
på länsplanering 1974 kan väntas ge nya aspekter på och idéer i det regionalpolitiska
arbetet. Det måste vara rimligt att avvakta bearbetningen

InU 1975:7

11

av detta material och de slutsatser som kan dras därav innan man tar ställning
till vilken inriktning ett framtida utredningsarbete skall ha. Utskottet är
alltså inte berett att förorda att en parlamentarisk utredning av det slag
som begärs i centerpartiets motion nu tillsätts.

Utskottet föreslår i stället att frågan om en övergripande regionalpolitisk
utredning med parlamentarisk medverkan tas upp efter nästa årsskifte. Det
synes lämpligt att anförtro utredningsuppdraget åt sysselsättningsutredningen
som kan organisera sitt arbete på ett sätt som garanterar ett allsidigt
parlamentariskt inflytande. Behovet av tilläggsdirektiv till utredningen och
inriktningen av dessa får bedömas mot bakgrund av det utredningsmaterial
som föreligger vid årsskiftet och de planer på en regionalpolitisk proposition
som aviserats till riksdagen under år 1976.

Vad utskottet anfört om den nu aktuella utredningsfrågan bör riksdagen
underrätta regeringen om.

En annan fråga som tas upp i centerpartimotionen 222 liksom i en rad
andra motioner gäller decentralisering av beslutsfattandet i lokaliseringsstödsärenden.
Det gäller motionerna 187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c), 401
av herr Mossberg m. fl. (s), 945 av herr Larsson i Öskevik m. fl. (c), 955
av herr Oskarson (m), 963 av herr Winberg m. fl. (m) och 1695 av herr
Eriksson i Arvika m. fl. (fp).

Motionerna innehåller varierande yrkanden, men de går samtliga ut på
att beslut i lokaliseringsstödsärenden i viss omfattning bör decentraliseras
till länsnivå.

Riksdagen begärde förra året att regeringen skulle pröva frågan om vilka
arbetsuppgifter inom regionalpolitikens ram som regionalt skall ankomma
på de tre organen länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening liksom
samordningen av dessa uppgifter och därmed sammanhängande spörsmål.
En arbetsgrupp inom regeringens kansli har arbetat med denna fråga
liksom med frågan om delegering till regional nivå av beslutanderätten i
vissa ärenden om regionalpolitisk! stöd.

Regeringen har nyligen tillsatt en parlamentarisk utredning om decentralisering
inom förvaltningen. Till den utredningen har överflyttats det
arbete som legat på den tidigare nämnda arbetsgruppen. Den parlamentariska
utredningen har tämligen vidsträckta direktiv, och uppgifterna omfattar hela
den statliga förvaltningen med undantag för domstolarna, utrikesförvaltningen,
försvaret och de affärsdrivande verken. Utredningen skall enligt
direktiven överväga om förslagen beträffande visst sakområde bör redovisas
separat så snart arbetet med detta sakområde avslutats.

Utskottet anser det värdefullt att regeringen tagit upp frågan om decentralisering
av vissa beslut om regionalpolitisk! stöd till länsnivå. Detta står
i överensstämmelse med önskemålen i motionerna. Sedan frågan nu överförts
till den parlamentariska utredningen om decentralisering i förvaltningen,
förutsätter utskottet att utredningen utnyttjar sin möjlighet att lägga
fram ett separat förslag. Det är nämligen önskvärt att förslaget presenteras

InU 1975:7

12

i sådan tid att det blir möjligt för statsmakterna att ta ställning i samband
med den centrala utvärderingen av länsplanering 1974.

Vad utskottet i anslutning till förevarande motioner anfört om utredning
av decentraliserat beslutsfattande i fråga om regionalpolitisk! stöd bör regeringen
underrättas om.

I motionen 296 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp) behandlas ett annat
problem som rör administrationen av lokaliseringsstödet. Motionärerna uttalar
sig för att industriverket skall bli central myndighet för lokaliseringsstöd
i stället för AMS och begär utredning av frågan.

Det av motionärerna framställda yrkandet har avslagits flera gånger tidigare
(se InU 1974:7 s. 25 f.). Utskottet kan inte finna skäl för att behandla
yrkandet annorlunda i år och avstyrker därför motionen. I sammanhanget
vill utskottet endast tillägga att det framtida utredningsarbetet inom regionalpolitiken
självfallet kan få betydelse för administrationen av olika stödformer.

I detta avsnitt tar utskottet till slut upp två motioner som rör ett offertsystem
som regionalpolitisk! medel samt informationsfrågor.

När statsmakterna på hösten 1969 fattade beslut om bildande av Statsföretag
AB aktualiserades även frågan om att Statsföretag skulle kunna offerera
sin medverkan till att regionalpolitisk angelägna företagslokaliseringar
kommer till stånd.

I motionen 647 av herr Stridsman m. fl. (c) beklagas att offertsystemet
använts i endast begränsad utsträckning. Motionärerna föreslår att en utvärdering
av offertsystemet görs från lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska
synpunkter och att det begärs att regeringen lägger fram förslag om
att utveckla systemet till ett verksamt lokaliseringspolitiskt stimulansmedel,
som omfattar även privata och kooperativa företag. Syftet härmed anges
vara att få till stånd industrietableringar i områden där nuvarande regionalpolitiska
stödformer inte räcker till.

I den proposition som låg till grund för beslutet om bildande av Statsföretag
AB (1969:121) anslöt sig dåvarande industriministern till ett förslag av företagsdelegationen
om att det företagsekonomiska intresset skulle kunna
förenas med det samhällsekonomiska genom att Statsföretag ålades skyldighet
att lägga fram offert för fullgörande av sådana speciella uppgifter
som ägaren/staten begär att bolaget skall fullgöra. Vid riksdagsbehandlingen
aktualiserades möjligheten att ta in offerter från privata och kooperativa
företag. Statsutskottet (SU 1969:168) fann i ett i denna del enhälligt utlåtande
att det inte mötte hinder att ta in offerter även från sådana företag. Det
kan i anslutning härtill konstateras att den nu föreliggande motionens önskemål
om möjlighet för privata och kooperativa företag att delta i offertförfarandet
är tillgodosett genom detta riksdagsuttalande.

Tillämpningen av offertsystemet inom Statsföretag AB behandlades i en
interpellationsdebatt i kammaren den 7 maj 1974. Industriminister Rune
B. Johansson lämnade i det sammanhanget en redovisning för användningen

InU 1975:7

13

av systemet. Industriministern avslutade interpellationssvaret med att anföra
följande.

De fall där offertförfarandet kommit till användning är inte särskilt många.
Det är min mening att offertförfarandet, i de fall det har använts, har visat
sig vara av värde. Jag finner det dock inte möjligt att nu slutgiltigt bedöma
i vilken utsträckning detta förfarande bör komma till användning i fortsättningen
för att genomföra från samhällelig synpunkt värdefulla projekt.
Efter samråd med arbetsmarknadsministern anser jag det ännu vara för
tidigt att från lokaliserings- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter göra
en utvärdering av de olika fall där offertförfarandet kommit till användning.

I det pågående länsplaneringsarbetet kan man vänta sig förslag om olika
åtgärder för att effektivisera regionalpolitiken. I samband med ställningstagandena
till sådana förslag får man räkna med att även de uppslag motionärerna
för fram kommer att uppmärksammas. Med hänsyn härtill och
vad tidigare anförts om det framtida utredningsarbetet på det regionalpolitiska
området bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Motionen 1689 av herr Blomkvist m. fl. (s) behandlar informationen om
länsplaneringsarbetet. Motionärerna uttalar sig positivt om de informationsinsatser
som hittills gjorts för att presentera länsplanering 1974, och de anser
angeläget att informationsverksamheten fortsätter. Bl. a. framhålls att
länsstyrelserna bör få erforderliga resurser härför.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av information
till medborgarna om innebörden av pågående samhällsplanering. Som framgår
av budgetpropositionens redovisning (s. 141-142) har särskilda medel
anslagits till försöksvis bedrivna informationsaktiviteter. Försöksverksamheten
utvärderas f. n. av statsvetenskapliga institutionen vid universitetet
i Göteborg, som kommer att avlämna en rapport i oktober i år. Resultatet
av utvärderingen bör avvaktas innan man tar ställning till behovet av fortsatta
informationsinsatser. Det av motionärerna berörda resursbehovet för
länsstyrelserna är en fråga som faller utanför utskottets ämnesområde. Upplysningsvis
kan dock meddelas att länsstyrelserna nästa budgetår får disponera
ett särskilt anvisat belopp om 850 000 kr. för samhällsinformation.
På grund av vad som redovisats bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Stödområdena

Regionalpolitiska insatser i form av lokaliseringsstöd och liknande åtgärder
kan förekomma över hela landet, men statsmakterna har för att styra huvuddelen
av stödet till de från regionalpolitisk synpunkt mest angelägna områdena
inrättat ett allmänt stödområde. Det består av Norrland utom Gästrikland,
Kopparbergs län utom Ludvika och Smedjebackens kommuner,
de västra och norra delarna av Värmland, Dalsland utom ett mindre område
i söder, de tre nordligaste kommunerna i Bohuslän samt Öland och Gotland.

För de mest utsatta delarna av det allmänna stödområdet kan förstärkta

1” Riksdagen 1975. IS sami. Nr 7

InU 1975:7

14

regionalpolitiska åtgärder sättas in. Det gäller Norrlands inland, de norra
och västra delarna av Kopparbergs län samt Torsby kommun i Värmlands
län, som tillsammans benämns det inre stödområdet. Stödområdenas exakta
gränser är utmärkta på kartan på s. 15. På kartan har dessutom markerats
den s. k. grå zonen, dvs. områden utanför det allmänna stödområdet beträffande
vilka riksdagen uttalat att särskild hänsyn skall tas vid prövning
av regionalpolitisk! stöd.

Frågan om det är lämpligt att styra de regionalpolitiska insatserna genom
prioritering av bestämda områden tas upp i motionen 945 av herr Larsson
i Öskevik m. fl. (c). Motionärerna anser att metoden är otidsenlig och vill
att riksdagen skall uttala sig för att nuvarande stödområdesprinciper ersätts
med "regionalpolitiska målsättningsprinciper”.

Gränserna för de båda stödområdena har tilldragit sig stor uppmärksamhet
i riksdagen, och i år föreligger liksom tidigare ett stort antal motioner.

Beträffande allmänna stödområdet finns yrkanden att de delar av Kopparbergs
län och Gävleborgs län som ligger utanför skall införlivas med området.
Yrkanden härom framställs beträffande Kopparbergs län av herr Boo
m. fl. (c,'m, fp) i motionen 933 och beträffande Gävleborgs län i motionerna
65 av herr Westberg i Ljusdal (fp), 180 av herr Björk i Gävle m. fl. (c),
636 av herr Haglund m. fl. (s) och 1724 av herr Nordgren (m). I andra
hand yrkas beträffande Gävleborgs län att Ockelbo och Hofors kommuner
skall tillföras allmänna stödområdet. Ett annat yrkande som gäller utvidgning
av allmänna stödområdet återfinns i motionen 186 av herrar Lindahl
i Hamburgsund (fp) och Åberg (fp). Det avser den intill gränsen liggande
kommunen Sotenäs i Bohuslän.

För det inre stödområdets del yrkas utvidgning i motionerna 1733 av
herr Sellgren (fp) i fråga om de inre delarna av Örnsköldsviks kommun, 645
av herr Rämgård m. fl. (c, fp) i fråga om Rättviks kommun, 950 av herrar
Nilsson i Visby (s) och Gustafsson i Stenkyrka (c) i fråga om Gotland samt
i den tidigare nämnda motionen 186 i fråga om Tanums och Strömstads
kommuner.

När utskottet förra året prövade motioner om gränsdragningen för stödområdena
framhöll utskottet att det inte är lämpligt att årligen ompröva
dessa gränser, och utskottet föreslog inte heller någon ändring. Utskottet
hänvisade till att det i samband med utvärderingen av det pågående
länsplaneringsarbetet kunde vara naturligt att göra en samlad översyn av
stödområdenas utformning. Utskottet var vid detta ställningstagande medvetet
om att en del kommuner omedelbart utanför gränsen till det allmänna
stödområdet haff en oroande utveckling men ansåg att erfarenheterna visade
att uppkommande behov av insatser i orter och regioner utanför det allmänna
stödområdet kunde tillgodoses genom punktinsatser. Dessutom pekade utskottet
på de särskilda regionalpolitiska hänsynstaganden som skulle tas
i gränstrakterna till det allmänna stödområdet, den s. k. grå zonen.

I fråga om det inre stödområdet föreslog utskottet inte heller någon för -

InU 1975:7

15

gräns för det allmänna stöd
området

gräns för det inre stödområdet

gränsområden beträffande vilka
“yfs, särskild hänsyn skall tas vid
prövning av regionalpolitisk!
stöd (grå zonen)

InU 1975:7

16

ändring men förordade en försöksverksamhet, som innebar att det till det
inre stödområdet knutna sysselsättningsstödet skulle i vissa fall kunna utgå
till företag strax utanför gränsen samt på Gotland. Denna lösning ansågs
tillgodose en del av de önskemål som låg bakom yrkandena om utvidgning
av det inre stödområdet. Den föreslagna försöksverksamheten startade den
1 januari i år och planeras pågå i två år.

Utskottet vidhåller sin inställning från förra året. Frågan om gränsdragningen
för stödområdena får tas upp nästa år till en samlad bedömning
i samband med statsmakternas ställningstagande till inriktningen av regionaJpolitiken.
Det är troligt att därvid även den av herr Larsson i Öskevik
(c) ifrågasatta principen med stödområden av nuvarande karaktär blir föremål
för diskussion. Det kan också vara lämpligt att ta upp frågeställningar av
det slaget i samband med ställningstagandet till det kommande utredningsarbete
som utskottet tidigare behandlat. Med det anförda har utskottet besvarat
de i förevarande sammanhang upptagna yrkandena om stödområdena.
Motionerna bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp motionen 930 av herr Andersson
i Lycksele m. fl. (s). I den motionen framhålls att sysselsättningsläget är
sämst i skogslänens inland. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande om
en fortsatt och om möjligt förstärkt prioritering av de regionalpolitiska stödinsatserna
till det inre stödområdet. Motionen belyser på sitt sätt det dilemma
i fråga om prioriteringar som finns inom regionalpolitiken. Om stödområdena
utvidgas och insatser i övrigt i större omfattning görs utanför dessa återstår
självfallet mindre resurser för den stora problemregionen, det inre stödområdet.
Hur detta skall balanseras blir ett av problemen då statsmakterna
nästa år skall ta ställning till de framtida riktlinjerna för regionalpolitiken.
För utskottet står det emellertid klart att vilka metoder man än väljer fordras
en fortsatt stark satsning på skogslänens inland. Någon anledning att i dag
göra ett särskilt uttalande i frågan föreligger emellertid inte, och motionen
bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Åtgärder i vissa orter och regioner

I detta avsnitt tar utskottet först upp yrkanden som rör ortsklassificeringen.
1972 års regionalpolitiska beslut innebar bl. a. en plan för utveckling av
den regionala strukturen. Denna plan innebar att landets kommuner indelades
i fyra kategorier: storstadsområden, primära centra, regionala centra
och kommuncentra. De flesta primära centra är centralorter för hela län.
De har i allmänhet en väl fördelad arbetsmarknad och en omfattande och
god service. Regionala centra har betydelse ur sysselsättnings- och servicesynpunkt
för både den egna och omgivande kommuner, medan kommuncentras
funktioner i huvudsak är begränsade till den egna kommunen.

Beträffande fem orter föreligger nu yrkanden om ändrad klassificering.
I motionerna 66 av herr Ångström (fp), 633 av herr Andersson i Lycksele

InU 1975:7

17

m. fl. (s) och 947 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) yrkas att Stomman,
som är kommuncentrum, skall betecknas som regionalt centrum. Motsvarande
yrkande framställs beträffande Sölvesborg och Olofström av herr Carlström
(fp) i motionen 1691. Yrkande om ändring från regionalt till primärt
centrum görs i motionen 1703 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och
Nilsson i Visby (s) i fråga om Visby samt i motionerna 642 av herr Nordin
(c) och 1733 av herr Sellgren (fp) beträffande Örnsköldsvik.

Den regionala strukturen är en av de centrala frågorna i länsplanering
1974. Frågor om förändringar i ortsklassificeringen kan därför väntas bli
behandlade i den proposition till nästa år som planeras på grundval av
länsplaneringsarbetet. Enligt utskottet bör man avvakta det utredningsmaterial
som nu arbetas fram innan ställning tas till förändringar i ortsklassificeringen.
Bedömningen av dessa frågor bör inte heller göras enbart med
utgångspunkt i enstaka orter utan därvid bör beaktas utvecklingen av
den regionala strukturen i stort. Utskottet går med hänvisning till det anförda
inte in på prövning i sak av de aktuella motionsyrkandena utan hänvisar
till att dfet blir anledning återkomma nästa år i samband med den aviserade
propositionen. Motionsyrkandena bör således inte föranleda någon åtgärd.

I ytterligare 14 motioner behandlas problem som rör avgränsade delar
av landet eller särskilda orter. Motionerna avser regelmässigt frågor som
behandlas i länsplanering 1974, och uppslag har stundom hämtats från det
planeringsunderlag som framställts inom länsstyrelsernas regionalekonomiska
enheter.

I motionerna 1715 av herr Larfors m. fl. (s) om Södermanlands län och
1714 av herr Kindbom m. fl. (c) om Skaraborgs län föreslås ökade insatser
i fråga om lokaliseringsstöd i respektive län. I motionerna behandlas också
behovet av förbättrade väg- och järnvägskommunikationer, lokalisering av
högre undervisning m. m. Herr Blomkvist m. fl. (s) framhåller i motionen
931 behovet av regionalpolitiska insatser för att skapa nya arbetstillfällen
inom industri- och servicesektorn i Grästorps kommun i Skaraborgs län. Herr
Håkansson i Trelleborg (s) föreslår i motionen 297 att riksdagen skall uttala
att Trelleborgs kommun på grund av ensidigt näringsliv uppfyller de allmänna
förutsättningarna för regionalpolitisk! stöd. Motionären vill vidare att distriktsindelningen
för polis, åklagare, kronofogde m. fl. statliga regionala
myndigheter i området skall ses över med sikte på lokalisering till eller
utbyggnad av sådana servicefunktioner i Trelleborgsregionen. Extra lokaliseringsinsatser
i kommunerna Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker, Ockelbo och
Hofors begärs i motionen 187 av herr Olsson i Järvsö m. fl. (c). Motionärerna
anser att AMS bör undersöka möjligheterna till särskilda lokaliseringsåtgärder
för nya företag och förstärkta stödinsatser för befintliga företag. 1
motionen 1720 av herrar Nilsson i Agnäs (m)och Fridolfsson (m) understryks
behovet av regionalpolitiska insatser i Sorsele kommun. Som tänkbara uppslag
förs fram uppförande av fabrik för förädling av massaved, anläggning
av flygfält och viss vägbyggnad för att främja fjällturism samt åtgärder för

InU 1975:7

18

att säkerställa trafiken på inlandsbanan m. m. Herr Ångström (fp) föreslår
i motionen 1746 insatser för en mer differentierad sysselsättning i Västerbottens
läns båda primära centra, Skellefteå och Umeå, i syfte att komma
till rätta med ungdomsarbetslösheten i länet och motverka utflyttning av
ungdom från länet.

Som framgår av redovisningen täcker motionerna ett brett åtgärdsregister.
Det gemensamma syftet i motionerna är att förbättra sysselsättningsläget
i respektive regioner och kommuner. Utskottet vill med anledning härav
framhålla att sysselsättningsfrågorna är en central del av arbetet i
länsplanering 1974. Man kan räkna med att liknande förslag men också
andra uppslag kommer fram i det sammanhanget.

Länsplaneringsarbetet är som tidigare sagts nu i sitt slutskede. Dess resultat,
länsprogrammen, kommer att bli ett viktigt avsnitt i den sysselsättnings-
och regionalpolitiska proposition som skall avlämnas till riksdagen
nästa år. Enligt utskottets mening bör man avvakta denna propositions förslag
till nya riktlinjer för den fortsatta regionalpolitiken innan man tar ställning
till problemen i särskilda regioner och orter. De aktuella motionerna
avstyrks därför.

Utskottet intar samma principiella ståndpunkt även när det gäller den
av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s) väckta motionen 937 om sådant
åtgärdsprogramför Stockholms län som främjar en utveckling mot ett allsidigt
befolkningsunderlag samt en allsidig arbetsmarknad och näringsstruktur i
länet. Motionen tar främst sikte på Stockholmsregionens problem. Det framhålls
bl. a. att regionen löper särskilt stor risk att fö en redan nu ensidig
näringsstruktur ytterligare renodlad, något som i förening med bristande
samlokalisering av bostäder och arbetsplatser kan befaras leda till att den
sociala segregationen i Stockholmsregionen bevaras och förvärras.

Synpunkter av detta slag har motionsledes förts fram tidigare. Utskottet
vill därför på nytt framhålla att den dämpning av tillväxttakten i Stockholmsregionen
och övriga storstadsområden, som innefattas i gällande regionalpolitiska
riktlinjer, inte är avsedd att leda till att de sociala förhållandena
och servicen i dessa områden försämras. Det är heller inte fråga
om att generellt hålla tillbaka utvecklingen av näringslivet i områdena, utan
det har klart utsagts att dämpningen inte får ske på ett sådant sätt att det
går ut över kravet på en differentierad arbetsmarknad. När det gäller Stockholmsregionen
har utskottet särskilt framhållit att det inte är önskvärt att
industrisysselsättningen fortsätter att gå tillbaka på det sätt tidigare skett
där (InU 1972:28 s. 40-41). Med hänvisning till dessa uttalanden och till
utskottets ovan redovisade principiella inställning avstyrks motionen.

Önskemål om jämnare spridning av arbetsplatserna i Stockholmsregionen
framställs i motionen 938 av herr Granstedt m. fl. (c). Motionärerna anser
att staten som största arbetsgivare i regionen har ett särskilt ansvar härför,
och de föreslår i angivna syfte att planeringen för den framtida fördelningen
av statliga arbetsplatser i regionen bör ske i samråd med Stockholms läns

InU 1975:7

19

landsting. Även i motionen 1716 av herr Lidgård m. fl. (m) förordas en
prövning av möjligheterna till inomregional lokalisering av statlig förvaltning
och högre undervisning, när verk och institutioner behöver nya lokaler.
Motionärerna anser, liksom herr Strömberg i Botkyrka (fp) i motionen 1735,
att särskilt kommunerna i den södra länsdelen (Södertörn) bör komma i
fråga vid sådana framtida omlokaliseringar. Detta är problem som är av
central betydelse i arbetet med länsprogrammet för Stockholms län. Att
staten såsom en stor arbetsgivare i regionen har ett ansvar för en förbättrad
inomregional balans är ovedersägligt och behöver knappast särskilt betonas.
Utskottet utgår sålunda från att de av motionärerna upptagna frågorna kommer
att aktualiseras vid ställningstagandet till länsprogrammet och avstyrker
därför motionsyrkandena.

Den redan berörda motionen 1716 av herr Lidgård m. fl. (m) för fram
även andra förslag för att motverka den stagnation och försämrade arbetsmarknadssituation
som enligt motionärernas uppfattning numera präglar
Stockholmsregionen. De föreslår därför bl. a. att riksdagen skall upphäva
sitt beslut om andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet från
Stockholmsregionen.

Sedan riksdagen år 1971 fattat beslut om omlokalisering från Stockholmsregionen
av ett antal statliga förvaltningar och institutioner med ca 6 100
anställda (första etappen), beslöts vid 1973 års riksdag om en andra omlokaliseringsetapp
omfattande statliga myndigheter med ytterligare ca 3 700
anställda. I samband med ställningstagandet till den andra etappen avvisades
yrkanden om avslag på då föreliggande propositionsförslag i ämnet. Även
en vid 1974 års riksdag väckt motion om upphävande av beslutet om den
andra omlokaliseringsetappen avslogs av riksdagen (InU 1974:5 s. 2-4). Enligt
utskottets mening kan det inte heller nu komma i fråga att vidta en
så ingripande åtgärd som det skulle innebära att riva upp det tidigare fattade
beslutet. I sammanhanget kan det också vara värt att notera att antalet
förvärvsarbetande i statlig tjänst i Stockholms län trots utlokaliseringen beräknas
öka med 6 000-10 000 mellan åren 1970 och 1980. Utskottet avstyrker
med hänsyn till det anförda motionen i aktuell del.

Lokaliseringssamrddet i storstadsområdena enligt lagen (1970:725) i ämnet
omfattar sedan den 1 juli 1974 inte längre industriell verksamhet. I motionen
1716 begärs att lokaliseringssamrådet skall upphävas helt, dvs. i vad det
gäller kontors- och serviceområdet. Vidare yrkas i motionen att riksdagen
skall besluta att kontroll av företagsetablering inte skall införas i Stockholms
län. Båda yrkandena gäller frågor om regionalpolitisk styrning av företagsetableringar.
Sådana frågor behandlas i betänkandet Samverkan för regional
utveckling (SOU 1974:82). Betänkandet remissbehandlas f. n. Ett ställningstagande
till förslagen i betänkandet bör inte föregripas på det sätt motionärerna
föreslår, varför utskottet avstyrker motionen även i dessa delar.
Därjämte föreslås i motionen 1716 att regeringen skall ges till känna att
arbetsmarknadspolitiska, ekonomiska och näringspolitiska problem i Stock -

InU 1975:7

20

holmsregionen fortsättningsvis ägnas större uppmärksamhet vid statlig regionalpolitisk
planering. Enligt utskottets uppfattning kan landets befolkningstätaste
region knappast undgå tillbörlig uppmärksamhet vid ifrågavarande
planeringsarbete. Ett uttalande från riksdagens sida av det slag motionärerna
begär är sålunda inte påkallat.

Ett speciellt yrkande beträffande Gävleborgs län framställs av herr Westberg
i Ljusdal (fp) i motionen 65. Han vill att länet skall jämställas med
andra Norrlands/än vid statlig upphandling. Vad som avses är skyldigheten i
vissa fall för statliga myndigheter att infordra anbud från Norrlandsföretag
samt fortur för sådana företag vid lika anbud. Samma yrkande som nu
har framställts de båda senaste åren och har då lämnats utan bifall (se FiU
1973:27 s. 8 och InU 1974:7 s. 16). Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade
uppfattning att det inom ramen för gällande upphandlingsregler bör vara
möjligt att tillgodose regionalpolitiska intressen av det slag som tas upp
i den aktuella motionen. Reglerna innebär bl. a. att upphandlingsärenden
med betydelsefulla regionalpolitiska konsekvenser skall underställas regeringens
prövning. På angivna skäl avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Problemen i Tornedalen tas upp i motionen 639 av fru Marklund (vpk)
och herr Lövenborg (vpk). De begär en regionalpolitisk minimimålsättning
och ett långsiktigt utvecklingsprogram för området. Utvecklingen i Tornedalen
anses så ogynnsam att man inte har tid att avvakta resultatet av
länsplanering 1974. Utredningsunderlag finns redan för att omedelbart sätta
in åtgärder. Som aktuella projekt pekar motionärerna bl. a. på gruvdrift i
Kaunisvaara och byggande av järnväg därifrån till Övertorneå för malmtransporter.

De regionalpolitiska problemen i Tornedalen är otvivelaktigt särskilt svårbemästrade.
En arbetsgrupp har tillsatts av regeringen för att arbeta med
problemen. Gruppen leds av landshövdingen i länet, och i den ingår också
chefen för arbetsmarknadsdepartementets lokaliseringsenhet liksom en företrädare
för industridepartementet. Gruppen skall inte syssla med probleminventeringar,
utan dess arbete är inriktat på att dels söka tillföra området
nya sysselsättningsobjekt, dels pröva möjligheterna att sätta in särskilda
stödåtgärder för att underlätta företagsetableringar. Gruppen arbetar oberoende
av den pågående länsplaneringen.

Utskottet utgår från att gruppen tar till vara alla till buds stående möjligheter
att snarast förbättra sysselsättningssituationen i området. Bl. a. bör
prövas om det genom inomregionalt transportstöd eller liknande anordningar
är möjligt att eliminera en del av de nackdelar som kan vara förbundna
med företagsetableringar i området. Resultatet av gruppens arbete bör avvaktas
innan man tar ställning till om ytterligare åtgärder är påkallade. Med
hänsyn till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

1 sammanhanget tar utskottet upp motionen 560 av herr Boström m. fl.
(s). Motionen går i aktuell del ut på att även transportmedel skall ingå i stödberättigade
investeringar vid industrilokaliseringar. Motionärerna räknar med

InU 1975:7

21

ytterligare arbetstillfällen härigenom. Som exempel anförs att godstransporter
från den industriella beredskapsarbetsplatsen i Övertorneå ombesörjs av lastbilsåkerier
i Luleå.

Som framgår av motionärernas motivering har motionen viss anknytning
till Tornedalsproblematiken. Utskottet hänvisar därför till vad som redovisats
om arbetet inom den särskilda arbetsgruppen för Tornedalsområdet.
1 övrigt konstateras att de nya riktlinjer för den fortsatta regionalpolitiken
som kommer att antas nästa år självfallet innefattar en utvärdering av de
regionalpolitiska medlen. I avvaktan härpå är utskottet inte berett att tillstyrka
att lokaliseringsstödet generellt utvidgas på sätt som föreslås i motionen.

Statliga industricentra och kommunala industrihus

Efter beslut vid 1972 och 1973 års riksdagar har som led i de regionalpolitiska
stödåtgärderna påbörjats en försöksverksamhet med statliga industricentra.
Sådana anläggningar är avsedda att lokaliseras till regionala centra
i det inre stödområdet. Ansvaret för planering, uppförande och förvaltning
av dessa centra har lagts på Stiftelsen Industricentra, som är förlagd till
Skellefteå.

Enligt statsmakternas beslut skall industricentra i en första etapp uppföras
i Strömsund och Lycksele. Fullt utbyggda skall var och en av anläggningarna
inrymma 300 arbetsplatser. Som ett första steg i utbyggnaden har medel
anvisats för att uppföra anläggningarom vardera 150 arbetsplatser. Till täckning
av vissa merkostnader för denna första etapp har medel begärts i propositionen
1975:85 med förslag om tilläggsstat lil till riksstaten förbudgetåret
1974/75.

Stiftelsens direktör har inför utskottet upplyst att anläggningarna i Strömsund
och Lycksele började uppföras i september 1973 och var inflyttningsklara
i augusti 1974. Vardera anläggningen har en yta om ca 6 000 m!. I
Strömsund har tecknats kontrakt om uthyrning av två tredjedelar av lokalerna
och i Lycksele om hälften. Pågående förhandlingar väntas leda till
uthyrning under våren av hela anläggningen i Strömsund och större delen
av anläggningen i Lycksele.

De båda anläggningarna beräknas ge sysselsättning åt sammanlagt ca 300
personer, varav två tredjedelar i Strömsund. Endast en mindre del av denna
arbetsstyrka har under vintern börjat flytta in i lokalerna.

Beträffande stiftelsens planering för den fortsatta utbyggnaden upplystes
att stiftelsen avser att under våren lämna förslag till regeringen härom. Geografiska
institutionen vid universitetet i Umeå har för stiftelsens räkning
tagit fram underlagsmaterial härför. En rad kommuner har vänt sig till
stiftelsen med begäran om industricentra.

InU 1975:7

22

Motioner med förslag till orter för lokalisering av industricentra vid den
fortsatta utbyggnaden har väckts i år liksom tidigare. Förslagen framgår
av följande sammanställning.

Motionens Motionärer Föreslagen loka nr

liseringsort

641 herr Nygren m. fl. (s) Vilhelmina

954 herr Olsson i Sundsvall (c) ) .

/ Ange

960 herr Stadling m. fl. (s) j

65 herr Westberg i Ljusdal (fp) "j

187 herr Olsson i Järvsö m. fl. (c) > Ljusdal

1723 herr Nordgren (m) j

Som inledningsvis framhållits drivs verksamheten med statliga industricentra
på försök. Det har förutsatts att verksamheten skall utvidgas om
erfarenheterna blir positiva. Uthyrningen av de färdigställda lokalerna i
Strömsund och Lycksele tyder på vissa initialsvårigheter. Det finns dock
anledning räkna med att svårigheterna bör kunna bemästras i takt med
att stiftelsens nyinrättade administration bygger ut sina kontakter med företagen.

Av den inledningsvis lämnade redovisningen framgår att stiftelsen i vår
kommer att avlämna synpunkter och förslag om den fortsatta utbyggnaden.
Statsmakterna får därmed inom en nära framtid underlag för ställningstagandena
till den fortsatta utbyggnaden inklusive valet av orter. I avvaktan
härpå är det knappast lämpligt att nu peka ut vissa orter. De aktuella motionerna
bör av detta skäl inte föranleda någon åtgärd.

Stöd till uppförande av kommunala industribyggnader förordas i fyra motioner.
F. n. kan sådana anläggningar uppföras som kommunala beredskapsarbeten
för uthyrning till företag som skall tillgodose lokal marknad.

I motionen 936 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, fp) uttalas att statsbidrag
bör kunna ges i större omfattning. Förslag bör utarbetas angående
utveckling och förbättring av lokalbeståndet för hantverks-, industri- och
serviceföretag för att öka sysselsättningen och skapa bättre arbetsmiljöer
i näringslivet. Motionärerna tänker sig anläggningar som är mindre än de
statliga industricentra.

Herr Rämgård m. fl. (c) föreslår i motionen 224 att kommunerna skall
få statsbidrag med 50 % till uppförande av industrifastighet. Ett sådant stöd
bör enligt motionärerna begränsas till kommuner i inre stödområdet och
komma i fråga endast för kommuncentra och serviceorter. Tanken är att
anläggningarna skall balansera statliga industricentra i regionala centra.

Även i motionen 1734 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) föreslås
ett statsbidrag om 50 96. Motionärerna räknar härvid med att anläggningen
uppförs sorn kommunalt beredskapsarbete. De påpekar att regeringen kan
medge att anläggning för industri- och serviceverksamhet uppförs på detta

InU 1975:7

23

sätt. I mindre orter är det oftast fråga om mindre projekt. Behovet av sådana
projekt bör enligt motionärerna kunna bedömas av de regionala myndigheterna.

I motionen 941 av herr Hjorth m. fl. (s) föreslås att industrilokaler skall
kunna uppföras som kommunala beredskapsarbeten efter en selektiv bedömning
från fall till fall. Sålunda bör möjlighet öppnas för orter i norra
Uppland att bygga kommunala industrihus.

Kommunala industrihus uppfördes som beredskapsarbeten i betydande
omfattning under 1960-talet. De totala investeringarna har beräknats till
290 milj. kr. Anläggningarna har huvudsakligen uppförts i skogslänen -hälften av investeringarna faller på Västernorrlands och Norrbottens län.
Enligt utredningen om regionalpolitiska styrmedel (se SOU 1974:82 s. 374)
har uppförandet av kommunala industrilokaler som beredskapsarbeten i
många fall skapat förutsättningar för nylokaliseringar av företag och ökade
möjligheter att utveckla befintliga företag. Å andra sidan har, påpekar utredningen,
olika faktorer ”inte alltid medfört en ur regionalpolitisk synpunkt
önskvärd rörelsefrihet”.

Uppförande av kommunala industrilokaler som beredskapsarbeten har
begränsats under senare år. De anläggningar som kommit till har nästan
uteslutande varit avsedda för hantverks- och serviceföretag med lokal marknad.

Utskottet anser att en fortsatt restriktivitet är motiverad men anser dock
att man bör öppna vissa möjligheter att stödja uppförandet av lokaler för
uthyrning till även andra typer av företag. Utskottet tänker sig anläggningar
på orter inom det inre stödområdet med särskilt stora svårigheter. Medgivande
att starta byggnadsarbetena som beredskapsarbete bör således föregås
av en prövning från fall till fall med en noggrann regionalpolitisk bedömning
som underlag. Liksom vid handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd
är det angeläget att uppmärksamma de aktuella företagens soliditet och
utvecklingsmöjligheter. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen
till känna.

I motionen 934 av herr Dahlberg m. fl. (s) behandlas en annan fråga om
regionalpolitisk! stöd. Motionärerna begär att företag ägt av kommunal stiftelse
skall kunna fä lokaliseringsstöd. De hänvisar till att statliga bolag numera
kan få sådant stöd. Sysselsättningsskäl och inte ägandeförhållanden, hävdas
det, bör vara avgörande om stöd skall kunna utgå.

Utskottet avstyrker motionen och hänvisar till att statsmakterna vid fastställande
av nuvarande regionalpolitiska riktlinjer klart markerade att stöd
till kommunala företag inte för komma i fråga. Någon anledning att ändra
på denna inställning finns inte.

InU 1975:7

24

Anslagsfrågor

För femårsperioden 1973/74-1977/78 har fastställts en medelsram om

2 500 milj. kr. Fördelning på de olika stödformerna och ianspråktagande
under periodens första år framgår av följande sammanställning:

Medelsram Disponerat

under budgetåret
1973/74
milj. kr.

450 155,1

325 167

150

1 550 568,5
25

2 500 890,6

* Sysselsättningsstöd beviljas för kalenderår. Åren 1971, 1972 och 1973 har stöd beviljats
med 13,9, 15,0 resp. 15,2 milj. kr.

Som framgår av sammanställningen har drygt en tredjedel av ramen tagits
i anspråk redan under periodens forsta år. Arbetsmarknadsministern framhåller
att högkonjunkturen med allmänt hög investeringsvilja inom näringslivet
är en anledning till den stora efterfrågan på lokaliseringsstöd. En betydande
del av beviljade stödbelopp har gått till ett fåtal mycket stora investeringsobjekt.
Med hänsyn till vinstutvecklingen inom industrin och reglerna
om avsättning till särskild investeringsfond utgår arbetsmarknadsministern
från att sådana stora projekt i de flesta fall skall kunna genomföras
utan statligt lokaliseringsstöd under de närmaste åren, något som anses
kunna ge ökat utrymme inom beslutade ramar för stöd till små och medelstora
företag. Han är därför inte beredd att föreslå någon ändring av
ramen.

1 partimotionen 1702 vidhåller centerpartiet sin tidigare intagna ståndpunkt
att medelsramen för den aktuella perioden bör vidgas till 3 500 milj.
kr., varav 675 milj. kr. för bidrag/avskrivningslån, 400 milj. kr. för utbildningsstöd,
250 milj. kr. för sysselsättningsstöd och 2 150 milj. kr. för
lokaliseringslån. Motionärerna anser det uppenbart att medelsramen måste
vidgas. För planeringen av den regionalpolitiska verksamheten är det angeläget
att beslut härom fattas nu. De tillägger att arbetsmarknadsministern
enligt deras uppfattning avsevärt överskattat möjligheten att använda de
särskilda investeringsfonderna som regionalpolitisk! instrument.

När utskottet godtog nuvarande femårsram (InU 1973:7 s. 54) uttalades
samtidigt att det givetvis är svårt att i förväg bedöma den utsträckning,
i vilken företagen kommer att utnyttja det regionalpolitiska stöd som statsmakterna
ställer till deras förfogande. En flerårsbudget av det slag det här

Lokaliseringsbidrag, avskrivningslån
Lokaliseringsutbildning
Sysselsättningsstöd
Lokaliseringslån

Stöd till Norrlandsfonden m. m.

InU 1975:7

25

gäller för i viss mån karaktär av en prognos, fortsatte utskottet, som tilläde
att det med hänsyn till den ovisshet i beräkningen som är svår att undvika
är mycket möjligt att ramen kan behöva justeras längre fram.

Efterfrågan på regionalpolitisk! stöd har varit oförändrat hög under den
gångna delen av innevarande budgetår. Det är vidare att märka att investeringskostnaderna
och därmed stödbeloppen till följd av de kraftiga prisstegringarna
blivit högre än vad som kunde förutses vid fastställandet av
ramen. Utskottet kan därför så till vida hålla med motionärerna att det
förefaller klart att ramen kommer att behöva vidgas. Brist på medel bör
ej få hindra regionalpolitiskt angelägna etableringar. När det gäller att ta
ställning till vilken omfattning ramen bör ha kan det vara lämpligt att göra
den bedömningen mot bakgrund av materialet från länsplanering 1974. Utskottet
utgår från att regeringen under höstens budgetarbete prövar frågan
och återkommer med ett förslag till riksdagen nästa år. Motionen bör med
hänsyn härtill inte föranleda någon åtgärd.

i motionen 1702 begärs också ett riksdagsuttalande att regionalpolitiska
projekt som ligger inom medelsramen inte får vägras stöd på grund av
brist på anvisade medel under anslagen.

Ramtekniken innebär att stöd kan beviljas inom den fastställda ramen
oberoende av de anslag som anvisas för vart och ett av budgetåren under
femårsperioden. Det är alltså medelsramen som bestämmer den omfattning,
i vilken stöd kan beviljas. Anvisningen av medel blir därigenom en sekundär
fråga. Ett riksdagsuttalande av begärt slag skulle inte fylla någon funktion,
och motionen avstyrks därför även i denna del.

När det gäller storleken av nu behandlade anslag för nästa budgetår har
motionsledes inte framställts något ändringsyrkande. Utskottet anser sig
kunna godta propositionens medelsberäkning. Anslagen till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet och Lokaliseringslån bör alltså föras upp med
föreslagna belopp, 189 386 000 resp. 300 000 000 kr. I fråga om anslaget till
lokaliseringslån erinras om att det för innevarande budgetår uppförda anslaget
om 265 milj. kr. genom riksdagens beslut tidigare i år förstärkts med
ett tilläggsanslag om 200 milj. kr. (prop. 1975:2 bil. 8, InU 1975:1).

I propositionen (s. 146) anmäls att Stiftelsen Industricentra för anläggningarna
i Strömsund och Lycksele beviljats stöd i form av avskrivningsoch
lokaliseringslån utöver vad som förutsattes vid riksdagsbeslutet 1973.
Det gäller finansiering av viss fast monterad utrustning som hyrs ut till
ett företag. Utskottet har ingen invändning mot den vidtagna åtgärden eller
mot att lokaliseringsstöd beviljas stiftelsen även i fortsättningen i liknande
fall.

Vidare anmäls (s. 146-147) att regeringen i några fall beviljat företag utbildningsstöd
för redan anställd personal, ehuru sådant stöd är avsett för
personer som nyanställs i nystartad eller utvidgad verksamhet. Utskottet
noterar att behovet av liknande avsteg från riktlinjerna för stödet i fortsättningen
torde minska genom tillkomsten av det arbetsmarknadspolitisk!

Inll 1975:7

26

motiverade bidraget till företag för utbildning av anställda vid påtaglig risk
för permittering eller avskedande.

För statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital bör för
nästa budgetår i enlighet med propositionens förslag fastställas en ram om
25 milj. kr.

Glesbygdsfrågor

I samband med behandlingen på hösten 1972 av riktlinjerna för regionalpolitiken
framhölls från riksdagens sida att förslag till olika former av
service i glesbygder bör utformas på ett sådant sätt att de innebär en rejäl
garanti för att orter i glesbygder kommer att fortleva (InU 1972:28 s. 37,
rskr 1972:347). Sedan glesbygdsutredningen slutfört sitt uppdrag förs dess
arbete vidare av en interdepartemental arbetsgrupp inom kanslihuset.

Vid 1974 års riksdag yrkades från centerpartiets och folkpartiets sida att
arbetet på servicegarantin skulle påskyndas. Med anledning av motionerna
uttalade utskottet att glesbygdsfrågornas betydelse motiverade att en parlamentariskt
sammansatt referensgrupp knyts till den nämnda arbetsgruppen.
Det förutsattes därvid att till referensgruppens uppgifter skall höra
att delta i arbetet på större principiella frågor. Gruppen skulle också kunna
begära utredningar och initiera nya åtgärder för att komma till rätta med
glesbygdsproblemen. Samtidigt underströk utskottet att det fortsatta arbetet
' med servicefrågorna borde bedrivas snabbt, och gruppen borde, om så befanns
lämpligt, lägga fram delförslag. Utskottet tilläde att i den mån utredningsarbetet
kommer in på åtgärder i bestämda orter måste självfallet
en samordning med länsplanering 1974 komma till stånd. Utskottets uppfattning
biträddes av riksdagen (InU 1974:7 s. 29, rskr 1974:204). Referensgruppen
tillsattes av regeringen på hösten 1974.

I motionen 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) begärs att arbetet
på servicegarantin påskyndas och att förslag härom föreläggs riksdagen senast
under år 1976. Med hänvisning till de vid föregående års riksdag gjorda
uttalandena om uppläggningen av det fortsatta arbetet med glesbygdsfrågorna
och till att detta arbete numera getts parlamentarisk förankring är
det inte påkallat med ett ytterligare initiativ av det slag som begärs i motionen.

Anslaget till särskilda stödåtgärder i glesbygder är för innevarande budgetår
uppfört med 25 milj. kr. Av beloppet disponeras 5 milj. kr. för pågående
försöksverksamhet med stöd till hemarbete i glesbygder, 1 milj. kr. för bidrag
till företagareföreningarna för genomförande av speciella projekt som främjar
företagsamhet i glesbygder och 10 milj. kr. för utbyggnad av väg 363 och
vissa andra vägar i Vindelådalens kommuner. Återstående del av anslaget,
9 milj. kr., används för att finansiera statens bidrag till verksamhet med
intensifierad kommunal sysselsättningsplanering (1KS). För nästa budgetår
föreslås ett oförändrat anslag, och någon omfördelning av medlen under
anslaget har inte aktualiserats.

Inll 1975:7

27

IKS-verksamhet bedrivs f. n. i elva kommuner (Älvdalen, Berg, Krokom,
Sorsele, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Jokkmokk, Pajala och Övertorneå).
I motionen 646 begär herrar Stridsman (c) och Johansson i Holmgården
(c) att riksdagen uttalar sig för att IKS-verksamhet skall anordnas
även i Karesuando församling av Kiruna kommun. Genom beslut den 23
januari i år har regeringen beviljat kommunen bidrag till inventering av
lämpliga sysselsättningsobjekt i församlingen. Motionens syfte är därmed
tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagens sida är således inte erforderlig.

Glesbygdsutredningen förordade beträffande IKS-verksamheten bl. a. att
verksamheten borde omfatta en relativt lång period, förslagsvis fem år. Vidare
ansåg utredningen att kommunerna borde få frihet att arbeta inom årliga
kostnadsramar. Som kostnadsram per kommun angav utredningen ett belopp
av omkring 1 milj. kr.

I motionen 298 av herr Nygren m. fl. (s) begärs en skyndsam utvärdering
av IKS-verksamheten, och det förordas att en långsiktig plan, i första hand
för en tid av fem år, presenteras för riksdagen under år 1976. Motionärerna
påpekar att som en följd av att fler kommuner kommit med i verksamheten
det årliga bidraget per kommun har sänkts från 1 milj. kr. till 800 000 kr.

I samband med framläggandet av den föreslagna planen bör bidragsbeloppet
justeras till det av glesbygdsutredningen föreslagna beloppet. Även i motionen
957 av herr Rämgård m. fl. (c) påtalas att bidraget har sänkts i samband
med att verksamheten utökats till fler kommuner. På grund härav och med
hänsyn till inträdda prisstegringar bör medelsanvisningen höjas från 9 till

II milj. kr. Med hänvisning till prisutvecklingen föreslås vidare i denna
motion att bidraget till enskild intressent, vilket f. n. får uppgå till högst 15 000
kr. för varje objekt, höjs till högst 25 000 kr.

Glesbygdsstödet har hittills förbehållits kommuner i det inre stödområdet.
Sådant stöd bör enligt motionerna 939 av herr Granstedt m. fl. (c) och 1716
av herr Lidgård m. fl. (m) även kunna utgå i skärgårdsområdena. Motionen
1716 avser närmast Stockholms skärgård. I motionen 939 hemställs därutöver
om tillsättande av en parlamentarisk kommitté med uppgift att föreslå
åtgärder för att lösa skärgårdarnas sysselsättnings- och serviceproblem.

En utvärdering av IKS-verksamheten görs inom ramen för sysselsättningsutredningens
arbete. Verksamheten skall också följas av den tidigare
nämnda glesbygdsgruppen (se InU 1974:7 s. 32). Utvärderingsyrkandet i motionen
298 är härigenom redan tillgodosett. Den i motionen kritiserade årliga
utanordningen av bidrag till berörda kommuner görs av budgettekniska
skäl. Även glesbygdsutredningen förutsatte årliga utbetalningar. Den i samma
motion liksom i motionen 957 önskade höjningen av bidraget per kommun
är utskottet f. n. inte berett att tillstyrka. Inte heller kan utskottet
biträda den i motionen 957 föreslagna höjningen av intressentbidraget. Enligt
utskottets mening bör man avvakta det material om sysselsättningsproblemen
i glesbygderna som kommer fram via sysselsättningsutredningen
och glesbygdsgruppen samt det pågående arbetet på länsplanering 1974 innan

InU 1975:7

28

man går vidare. Härigenom får man redan nästa år ett brett underlag för
att bedöma verksamhetens fortsatta omfattning och inriktning.

Vad nu sagts har motsvarande tillämpning på motionsyrkandena om åtgärder
i skärgårdsområdena. Utskottet är medvetet om att speciella problem
råder i landets skärgårdar. De problemen, som kan skifta mellan olika skärgårdsområden,
gäller inte bara den bofasta befolkningens utkomstmöjligheter
utan avser även trafiktekniska frågor, tillgång till kommersiell och
annan service, skolfrågor m. m. Frågor av det slaget bör lämpligen tas upp
i samband med nästa års prövning av riktlinjerna för den fortsatta regionalpolitiken.
I det sammanhanget kommer man att ha tillgång till synpunkter
och förslag i programmen för berörda län, kompletterade med det material
som tagits fram av den interdepartementala arbetsgrupp för skärgårdsfrågor
som regeringen tillsatt. Mot angivna bakgrund är utskottet inte berett att
nu tillstyrka en insats av särskilda stödåtgärder av det slag som förordas
i motionerna 939 och 1716 och kan heller inte biträda yrkandet i den förstnämnda
motionen om tillsättande av en parlamentarisk skärgårdsutredning.

Ovan gjorda ställningstaganden innebär att utskottet tillstyrker den i propositionen
gjorda medelsberäkningen under anslaget.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande parlamentarisk utredning av regionalpolitiken att riksdagen dels

avslår motionen 1975:222, yrkandet 1,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande decentralisering av beslutsfattandet i lokaliseringsstödsärenden
att riksdagen med anledning av motionerna
1975:187, yrkandet 3,1975:222, yrkandet 2,1975:401, 1975:945,
yrkandet 2, 1975:955, 1975:963, 1975:1695, yrkandet 1, sorn
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande industriverket som central myndighet för lokaliseringsstöd
att riksdagen avslår motionen 1975:296,

4. beträffande utvärdering av offertsystemet m. m. att motionen
1975:647 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande information om länsplaneringsarbetet att motionen
1975:1689 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande stödområdenas omfattning m. m. att motionerna
1975:65, yrkandet 1, 1975:180, 1975:186, 1975:636, 1975:645,
1975:933, 1975:945, yrkandet 1, 1975:950, 1975:1724,

1975:1733, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande prioritering av insatser till det inre stödområdet att
motionen 1975:930 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

InU 1975:7

29

8. beträffande klassificering av Stomman som regionalt centrum att
motionerna 1975:66, 1975:633 och 1975:947 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

9. beträffande klassificering av Örnsköldsvik som primärt centrum
att motionerna 1975:642 och 1975:1733, yrkandet 1, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande klassificering av Visby som primärt centrum att motionen
1975:1703 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande klassificering av Sölvesborg och Olofström som regionala
centra att motionen 1975:1691 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

12. beträffande regionalpolitiska insatser i Södermanlands län att motionen
1975:1715 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

13. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Skaraborgs län att motionen
1975:1714 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

14. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Grästorp att motionen
1975:931 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

15. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Trelleborg att motionen
1975:297 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Ljusdal, Nordanstig, Ovanåker,
Ockelbo och Hofors att motionen 1975:187, yrkandet 1,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

17. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Sorsele att motionen
1975:1720 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Skellefteå och Umeå att
motionen 1975:1746, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

19. beträffande åtgärdsprogram för Stockholms län att motionen
1975:937 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

20. beträffande spridning av statliga arbetsplatser i Stockholmsregionen
att motionerna 1975:938, 1975:1716, yrkandet 2, och
1975:1735 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

21. beträffande upphävande av besluter om andra etappen av omlokaliseringen
av statlig verksamhet att riksdagen avslår motionen
1975:1716, yrkandet 1,

22. beträffande upphävande av lokaliseringssamrådet och uttalande
mot införande av etableringskontroll i Stockholms län att riksdagen
avslår motionen 1975:1716, yrkandena 3 och 4,

23. beträffande större uppmärksamhet åt Stockholmsregionen i den
statliga regionala planeringen att motionen 1975:1716, yrkandet

6, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

24. beträffande statlig upphandling i Gävleborgs län att motionen
1975:65, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

InU 1975:7

30

25. beträffande åtgärder i Tornedalen att motionen 1975:639 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

26. beträffande lokaliseringsstöd till transportmedel att motionen
1975:560, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

27. beträffande statliga industricentra att motionerna 1975:65, yrkandet
2, 1975:187, yrkandet 2, 1975:641, 1975:954, 1975:960
och 1975:1723 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

28. beträffande uppförande av kommunala industrilokaler att riksdagen
med anledning av motionerna 1975:224,1975:936,1975:941
och 1975:1734 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

29. beträffande lokaliseringsstöd till kommunägt industriföretag att
riksdagen avslår motionen 1975:934,

30. beträffande ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. att riksdagen
avslår motionen 1975:1702,

31. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 189 386 000
kr.,

32. att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att statsgaranti
för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital beviljas intill
ett belopp av 25 000000 kr. under budgetåret 1975/76,

33. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 300 000 000
kr.,

34. beträffande servicegaranti för orter i glesbygd att motionen
1975:1695, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande IKS-verksamhet i Karesuando att motionen
1975:646 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

36. beträffande utvärdering av IKS-verksamheten att motionen
1975:298 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande ökat stöd till IKS-verksamhetaU riksdagen avslår motionen
1975:957,yrkandet 2,

38. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag
på motionen 1975:957, yrkandet 1, för budgetåret 1975/76
anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.,

39. beträffande glesbygdsstöd inom skärgårdsområdena att riksdagen
avslår motionerna 1975:939, yrkandet 2, och 1975:1716, yrkandet
5,

InU 1975:7

31

40. beträffande tillsättande av en parlamentarisk skärgärdsutredning
att motionen 1975:939, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 10 april 1975

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c). Nordgren (m),
Nilsson i Östersund (s). Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson
i Simrishamn (s), fru Jonäng (c), herrar Oskarson (m). Nilsson i Kalmar
(s), Lorentzon (vpk), Jonsson i Mora (fp), fru Berglund (s), herrar Ekinge
(fp) och Rämgård (c).

Reservationer

1. Den regionalpolitiska utredningsverksamheten (punkt 1)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c),fru Jonäng(c)och herr Rämgård
(c) som anser

delsall den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet kan”
och på följande sida slutar ”år 1976” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattningatt de regionalpolitiska insatserna
måste inriktas så att människorna i alla kommuner bereds likvärdiga
möjligheter till sysselsättning,service,god miljö och inkomst. Denna målsättning
innebär att centraliseringsutvecklingen måste brytas och att de politiska
strävandena inriktas på decentralisering av näringsliv och bebyggelse enligt de
riktlinjer som bl. a. framfördes i centerpartiets motion 1972:1812. Livskraftiga
regioner måste skapas över hela landet. Genom goda och differentierade sysselsättningsmöjligheter
i alla landsdelar ges människorna reella möjligheter att
välja boendemiljö med en god service.

Samhällets bas-och serviceorganisation,dens. k. infrastrukturen, har under
många år formats för en centraliserad bebyggelse. Den utvecklingen har motiverats
med att den skulle främja näringslivetsexpansion och därmed vårt lands
ekonomiska framåtskridande. Inom denna ram har lokaliseringspolitiken varit
ett medel att hålla befolkningsomflyttningen i bättre takt med utbyggnadsmöjligheterna
i koncentrationsområdena.

Särskilt under 1960-talet förekom en kraftig befolkningskoncentration till de
tre storstadsområdena. Riksdagsmajoritetens beslut i anledning av proposition
1972:111 innebär, trots en uttalad målsättning om bättre balans, att koncentrationsutvecklingen
tillåts fortsätta. Ortsklassificeringen,som centerpartiet
reserverade sig emot, innebär en prioritering av de större orterna inom

InU 1975:7

32

varje län. Resultatet av detta har blivit att koncentrationen inom länen
stimulerats, vilket också torde vara avsikten med beslutet. Detta är ett hot
mot de mindre kommunernas och glesbygdens utveckling.

De regionalpolitiska medlen har sedan 1964 års lokaliseringspolitiska beslut
byggts ut och kompletterats. De riktade regionalpolitiska medlen består i dag av
lokaliseringslån och bidrag, utbildningsstöd, sysselsättningsstöd och särskilda
stödåtgärder i glesbygd. En försöksverksamhet med näringspolitiska punktinsatser
i form av industricentra pågår. Dessutom stöder samhället den regionala
utvecklingen genom generella åtgärder.

Det allmänna och det inre stödområdet är inte en tillräcklig differentiering
av de regionala stödinsatserna för att skapa regional balans. Dessutom förstärker
ortsklassificeringen obalansen inom länen. Den nuvarande regionalpolitiken
ger också små möjligheter till stödinsatser i glesbygdsområden
utanför stödområdet där befolkningsutvecklingen är vikande.

Som påvisas i motion 1975:222 måste de regionalpolitiska medlen utvecklas
och differentieras för att en decentralistisk samhällsmålsättning skall kunna
förverkligas. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det ärangeläget att
i alla kommuner skapa goda sysselsättningsmöjligheter och främja en mera allsidig
arbetsmarknad. För att detta skall kunna förverkligas måste,som utskottetframhöll
i sitt betänkande 1972:28,helasamhällsutvecklingen inriktas påatt
främja de regionalpolitiska strävandena.

Det pågående utredningsarbetet kommer självfallet att belysa viktiga regionalpolitiska
frågor. Utmärkande för det hittillsvarande utredningsarbetet har
dock varit att utgångspunkten förarbetet är den ortsklassificering och de centralistiska
befolkningsramaren majoritet inom riksdagen beslöt om år 1972.
Som påvisas i motion 1975:222 innebär riksdagsbeslutet om ortsklassificering
en centralisering inom länen. Detta synes främst geeffekt i skogslänen. För närvarande
finns ingen utredning som har till uppgift att göra en samlad bedömning
av regionalpolitiken utifrån den grundsyn centerpartiet presenterat. Mot
bakgrund av det pågående utredningsarbetets omfattning och inriktning och
den nuvarande regionala utvecklingen finner utskottet det vara väl motiverat
att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utvärdera den nuvarande
regionalpolitiken och lämna förslag till en ny regionalpolitik. Den nya regionalpolitiken
skall främja en samhällsutveckling i enlighet med de riktlinjer
centerpartiet förordat i bl. a. motion 1972:1812 och motion 1975:222. Av särskilt
stor betydelse är nu att skapa en bättre balans inom länen.

Den numera allmänt accepterade planeringstekniken med befolkningsmålsättningarför
län och kommuner måste tjäna som ledning förde regionalpolitiska
åtgärderna. Detta gäller vare sig de är av stimulerande eller begränsande
karaktär. Orternas lokaliseringspolitiska villkor bör förändras beroende på hur
den faktiska utvecklingen är i förhållande till befolkningsmålsättningen. En
balanserad utveckling inom länen förutsätter att man på länsplanet fåren vidgad
beslutanderätt i regionalpolitiska frågor. Den vidgade rätten bör utvecklas
i länsdemokratisk ordning.

InU 1975:7

33

De regionalpolitiska stödinsatserna skall inriktas så att alla regioner på både
kort och lång sikt ges förutsättningar för en hög sysselsättningsgraden allsidig
åldersstruktur, en bra miljö och en god service. Enbart befolkningsmålsättningen
för län och kommuner är inte ett tillräckligt instrument fördetta. Även
förvärvsgraden,åldersstrukturen, näringsstrukturen och befolkningstätheten
är viktiga utgångspunkter förde regionala insatserna.

Stödområdesprincipenharvisatsig vara otillräcklig närdetgälleren tillfredsställande
differentiering av regionalpolitiken. Riksdagen har vid flera tillfällen
sett sig föranlåten att utvidga stödområdet. Ortsklassificeringen har
visat sig vara direkt olämplig som styrinstrument för regionala insatser.
Genom ortsklassificeringen styrs investeringarna, såväl offentliga som privata,
till de större orterna på sådant sätt att dessa växer på de mindres
bekostnad. De ofta mycket ensidiga och svaga arbetsmarknaderna i de mindre
kommunerna kan därigenom inte utvecklas.

I ett stort antal motioner till årets riksdag föreslås utvidgning av såväl det allmänna
som det inre stödområdet. I andra motioner föreslås att lokaliseringsstödskall
utgåtill kommunerocksåutanförstödområdet. låterandra motioner
föreslås förändringar i ortsklassificeringen. Även krav om nya medel inom regionalpolitiken
har framförts.

Utskottet serdessa motionersom ett uttryck föratt de nu varande regional politiska
medlen är otillräckligt differentierade för att kunna bidra till en positiv
utveckling i alla kommuner. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att ett
av de främsta motiven för 1962års kommunblocksbeslut varattskapa näringsgeografiska
enheter med utvecklingsmöjligheter.

Enligt utskottets mening bör den regionalpolitiska utredningens uppgift
vara att utifrån en decentralistisk grundsyn lämna förslag till en ny regionalpolitik
byggd på kriterier och med en länsdemokratisk beslutsordning som framhållits
i motion 1975:222. Utredningsarbetet kommer därmed att vara så inriktat
att de krav som nu förs fram i skilda motioner för olika områden bör beaktas
inom ramen förden nya regionalpolitiken. Dessa frågor kommer också att prövasav
nästa års riksdag i samband med ställningstagande till inriktningen av regionalpolitiken.

Utredningsarbetet kommer naturligenatt leda fram till en prövning av såväl
de generellasom de riktade regionalpolitiska medlen. Därvid börbl. a. frågorna
om avvägning mellan lån och bidrag och avvägningen mellan investeringsstöd
och direkt stimulans föratt öka sysselsättningen prövas, liksom frågan om stimulans
till immateriella resurser.

Utredningen bör beakta att en grundläggande förutsättning för en likvärdig
utveckling över hela landet är kommunikationssystemets utveckling, en förstärkning
av frakt- och sysselsättningsstödet samt en utjämning av teletaxorna.
Avstorbetydelseärinsatserförimmateriella resurser, t. ex. en bättre utbildning
av och service för småföretagare och en målmedveten satsning inom arbetsmarknadsutbildning
och utbildning inom företagen.

Skattepolitiken liksom dispositionen i vissa fall av företagens vinstmedel

InU 1975:7

34

bör kunna utvecklas till viktiga regionalpolitiska medel. Genom differentieringav
skatter och avgifter kan förutsättningarna för expansion inom näringslivet
bli likvärdiga i olika delar av landet. Investeringsfonderna bör i ökad utsträckning
användas så att de nya arbetstillfällena tillkommer i områden med
svag sysselsättning. Utredningen bör också pröva i vad mån de kommunala
skatteutjämningsbidragen kan utvecklas och ges förstärkt regionalpolitisk betydelse.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande parlamentarisk utredning av regionalpolitiken att riksdagen
med bifall till motionen 1975:222, yrkandet 1 ,som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ortsklassificeringen

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng(c)och herr Rämgård
(c) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ” Den regionala
strukturen” och slutar "någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Det finns anledning till stark kritik mot det införda systemet med ortsklassificering.
Utskottet utgår från att hela denna fråga tas upp idet kommande arbetet
med utformningen av en ny regionalpolitik. Mot den bakgrunden finns det
inte anledning att nu gå in i sakprövning av motionsyrkandena. Dessa bör alltså
inte föranleda någon åtgärd.

3. Åtgärdsprogram för Stockholms län

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng(c)och herr Rämgård
(c)som anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Synpunkter
av” och slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Den år 1972 fastställda befolkningsramen för Stockholms län har visat sig,såsom
centerpartiet förutsåg redan då, vara helt orealistisk. Detta har lett till planeringsmisstag
som fått negativa följder inte minst för Storstockholmsområdet.
Det ärangeläget att det pågående arbetet med länsprogrammen för en realistisk
inriktning närdet gäller storstadslänen. Detta ären förutsättning för att
man skall kunna skapa goda sociala förhållanden och en fullvärdig service.
Vidare måste strävan vara en bättre balans mellan sysselsättningen i olika näringsgrenar
för att tillgodose kravet på arbetsmarknadens differentiering. Även
den inomregionala balansen är viktig i sammanhanget. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen 937 av herr Arne Geijer i Stockholm
m. fl. (s).

InU 1975:7

35

4. Upphävande av beslutet om andra etappen av omlokaliseringen av statlig
verksamhet (punkt 21)

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m) som anser

delsM den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar "Sedan riksdagen”
och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut år 1971 om en första etapp av omlokalisering från Stockholm
av ett antal statliga förvaltningar och institutioner berörde ca 6 100 anställda.
Därutöver beslöts vid 1973 års riksdag om en andra omlokaliseringsetapp
som omfattade ytterligare ca 3 700 anställda. Omlokaliseringen angavs
tidigare vara ett led i strävandena att dämpa expansionen i Stockholmsområdet.
Denna grundförutsättning är inte längre för handen. Expansionen har passerat
kulmen och håller på att vändas i en stagnation som kommer att förvärras
av det nämnda stora bortfallet av sysselsättningstillfällen och därav föranledda
betydande negativa sekundäreffekter. Planeringen av den andra etappen har
inte kommit så långt att den utgör ett hinder mot en omprövning.

Omlokaliseringen har även andra aspekter. Hittillsvarande erfarenheter av
omlokaliseringen tyder på mycket höga kostnaderoch kraftiga effektivitetsförluster
för berörda myndigheter. Statsmakterna bör därför skaffa sig ett fast
grepp om de ekonomiska konsekvenserna innan den andra omlokaliseringsetappen
genomförs. En flyttning kommer dessutom att medföra stora personliga
uppoffringar för de anställda. Inte minst detta talar för att det skall fin nas ett
väl underbyggt beslut.

Både regional politiska skäl och behovet av en närmare belysningav omlokaliseringens
konsekvenser för statsverket och de anställda talar således för ett
uppskov med genomförandet av den andra omlokaliseringsetappen. Mot den
bakgrunden anser utskottet att riksdagen bör uttala att denna etapp inte skall
verkställas. Den fortsatta utvecklingen får visa om en verkställighet av det tidigare
fattade beslutet över huvud taget bliraktuell,

dels au utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande upphävande av besluter om andra etappen av omlokaliseringen
av statlig verksamhet att riksdagen med anledning
av motionen 1975:1716, yrkandet 1, beslutar att ifrågavarande
omlokaliseringsetapp tills vidare inte skall verkställas.

5. Åtgärder i Tornedalen (punkt 25)

av herr Lorentzon (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande pås. 20 som börjar "Problemen i" och
slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Problemen i Tornedalen tas upp i motionen 639 av fru Marklund (vpk) och
herr Lövenborg (vpk). Utskottet biträder motionärernas uppfattning att läget
för Tornedalskommunerna är prekärt och att skyndsamma åtgärder måste sät -

Inll 1975:7

36

tas in för att bryta den ogynnsamma utvecklingen. Ett omfattande utredningsmaterial
föreliggerom problemen. Det kan utan ytterligare inventeringar tjäna
som underlag för ett långsiktigt utvecklingsprogram för området. Det bör
uppdras åt regeringen att ofördröjligen starta arbetet på ett sådant program.
Som utgångspunkt för programmet bör riksdagen anta den i motionen föreslagna
regionalpolitiska minimimålsättningen förTornedalsområdet, nämligen
att nu rådande befolknings- och sysselsättningsbas bibehålls.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört om utarbetandeavettåtgärdsprogram
för Tornedalen.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande åtgärder i Tornedalen att riksdagen med bifall till motionen
1975:639

dels antar av utskottet föreslagen regionalpolitisk minimimålsättning
förTornedalsområdet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om utarbetande avåtgärdsprogram förTornedalen.

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. (punkt 30)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Efterfrågan
på” och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:

Efterfrågan på regionalpolitisk! stöd har varit oförändrat hög under den
gångna delen av innevarande budgetår. Det är vidare att märka att investeringskostnaderna
och därmed stödbeloppen till följd av de kraftiga prisstegringarna
blivit högre än vad som kunde förutses vid fastställandet av
ramen. Det förefaller sannolikt att ramen kommer att vara helt eller i det
närmaste förbrukad redan under nästa budgetår. Mot den bakgrunden är
det uppenbart att ramen behöver vidgas. Riksdagen bör redan nu fatta beslut
härom för att störningar i planeringen av stödverksamheten skall undvikas.
Väsentligt är också att ta till vara de förbättrade möjligheter till en aktiv
regionalpolitik som uppstått genom de senaste årens befolkningsmässiga
återhämtning inom skogslänen. Det i motionen föreslagna totalbeloppet för
ramen och fördelningen på delramar utgör enligt utskottets mening lämpliga
avvägningar.

Den förordade vidgningen av ramen ställer ökade anspråk på tillgängliga
medel under anslagen. Den tillämpade ramtekniken, som i och för sig medger
flexibilitet vid beviljandet av bidrag och lån, försvårar å andra sidan
beräkningen av medelsbehovet under nu aktuella anslag. Brist på anvisade
medel får emellertid inte bli ett skäl att vägra regionalpolitisk! stöd. Utskottet
förutsätter därför att regeringen, såsom skett i år, i stället begär behövliga
medelsförstärkningar på tilläggsstat.

InU1975:7

37

Utskottets ställningstaganden innebär att utskottet biträder motionen 1702
i dess helhet.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande ramar för del regionalpolitiska stödet m. m. att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1702
dels bestämmer att under budgetåren 1973/74-1977/78 flr, utöver
outnyttjat utrymme av beslutsramar för närmast föregående
treårsperiod, beviljas lokaliseringsbidrag, avskrivningslån, lokaliseringslån,
utbildningsstöd och sysselsättningsstöd med
sammanlagt 3 500 000 000 kr. med den huvudsakliga fördelning
som angivits i motionen,

dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medelsanvisningen.

7. Servicegaranti för orter i glesbygd (punkt 34)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c), herrar Jonsson
i Mora (fp). Ekinge (fp) och Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”1 motionen” och
slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1695 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp) begärs att arbetet
på servicegarantin påskyndas. Med hänvisning till de vid föregående års
riksdag gjorda uttalandena om uppläggningen av det fortsatta arbetet med
glesbygdsfrågorna vill utskottet ånyo understryka vikten av att arbetet påskyndas.
Utskottet förutsätter att förslag till servicegaranti för mindre orter
tas fram i sådan tid att frågan kan behandlas i samband med den proposition
som aviserats på grundval av länsplanering 1974. Vad utskottet anfört bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande servicegaranti för orter i glesbygd att riksdagen med
bifall till motionen 1975:1695, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Ökat stöd till IKS-verksamhet m. m. (punkterna 37 och 38)

av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Rämgård (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”En utvärdering”
och på följande sida slutar "under anslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
298 och 957 att det inte är rimligt att den välmotiverade utvidgningen av
IKS-verksamheten på grund av medelsbrist skall leda till reducerad bidragsgivning
till de berörda kommunerna. I enlighet med förslaget i motionen

InU 1975:7

38

957 bör därför anvisas ett belopp om 2 milj. kr. utöver vad som i propositionen
beräknats för ändamålet.

Intressentbidraget har varit oförändrat sedan IKS-verksamhetens början.
Till följd av pris- och löneutvecklingen börmaximibidraget, såsom föreslås
i motionen 957,höjas från 15 000 till 25 000 kr. Regeringen bör underrättas
härom.

Genom vad nu anförts och föreslagits är önskemålen i motionen 298
delvis tillgodosedda. Till följd härav och då utskottet inte är berett att biträda
övriga yrkanden i motionen bör densamma inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp motionsyrkanden om åtgärder i skärgårdsområdena.
Utskottet är medvetet om att speciella problem råder i landets skärgårdar.
De problemen, som kan skifta mellan olika skärgårdsområden, gäller
inte bara den bofasta befolkningens utkomstmöjligheter utan avser även
trafiktekniska frågor, tillgång till kommersiell och annan service, skolfrågor
m. m. Frågor av det slaget bör lämpligen tas upp i samband med nästa
års prövning av riktlinjerna för den fortsatta regionalpolitiken. I det sammanhanget
kommer man att ha tillgång till synpunkter och förslag i programmen
för berörda län, kompletterade med det material som tagits fram
av den interdepartementala arbetsgrupp för skärgårdsfrågor som regeringen
tillsatt. Mot angivna bakgrund är utskottet inte berett att nu tillstyrka en
insats av särskilda stödåtgärder av det slag som förordas i motionerna 939
och 1716 och kan heller inte biträda yrkandet i den förstnämnda motionen
om tillsättande av en parlamentarisk skärgårdsutredning.

Utskottet har ovan föreslagit en anslagsuppräkning med 2 milj. kr. för
IKS-verksamheten. I övrigt godtar utskottet propositionens beräkning av
medelsbehovet under anslaget, som alltså bör föras upp med (25 + 2) 27
milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 37 och 38 bort ha följande lydelse:

37. beträffande ökat stöd till lKS-verksamhet att riksdagen med bifall
till motionen 1975:957,yrkandet 2,somsinmeningger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

38. att riksdagen med anledning av propositionens förslag samt
med bifall till motionen 1975:957, yrkandet 1, för budgetåret
1975/76 anvisar till Särskilda stödåtgärder i glesbygder ett reservationsanslag
av 27 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Regionalpolitikens uppläggning

av herr Lorentzon (vpk):

Den regionalpolitik som sedan lång tid förs här i landet är i väsentliga
delar fotad på gåvor och subventioner till kapitalet. De förslag som övriga

InU 1975:7

39

utskottsledamöter ställt sig bakom i detta betänkande kommer att än mer
öka denna givmildhet. Metoder av det slaget är inte bara principiellt förkastliga,
de vilar också på en fifång tro att man med deras hjälp skall komma
någon vart med de allvarliga regionala obalansproblemen i landet.

Det parti jag företräder har nu och tidigare i konkreta termer angivit
mål och metoder för en regionalpolitik med reellt innehåll och i folkflertalets
intresse. Den omständigheten att jag avstått från att reservera mig mot
de föreliggande förslagen innebär alltså inte att jag biträder de åsikter utskottets
majoritet förfäktar. Med detta yttrande har jag sålunda velat markera
min principiella uppfattning.

2. Lokaliseringsstöd till maskininvesteringar i industricentra

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

I budgetpropositionen redovisas att Stiftelsen Industricentra fått särskilt
lokaliseringsstöd för finansiering av viss maskinutrustning som monterats
i stiftelsens byggnader i Strömsund och Lycksele. Maskinerna hyrs ut till
företag som förhyr lokalerna. Metoden att vid sidan om de särskilda medlen
till industricentra bevilja stiftelsen ytterligare medel via lokaliseringsstöd
på sätt som skett kan ifrågasättas. Vi förutsätter att i framtiden stor restriktivitet
iakttages om fråga skulle uppkomma att bevilja liknande stöd.

3. Skärgårdsområdena

av herrar Nordgren (m) och Oskarson (m):

Vi vill betona vikten av att skärgårdsfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet.
Den bofasta befolkningen i stora delar av våra viktigaste skärgårdsområden
är nu så uttunnad att underlaget för en rimlig service sviktar. De insatser
som erfordras är totalt sett inte stora, men det är viktigt att åtgärder kommer
till stånd så snart som möjligt. Ett samlat åtgärdsprogram för att skapa
förutsättningar för fast bosättning i skärgårdsområdena bör därför läggas
fram. Vi förutsätter att detta kommer till stånd genom det pågående utredningsarbetet.

4. Skärgårdsområdena

av herrar Nilsson i Tvärålund (c). Stridsman (c), fru Jonäng (c) och herr
Rämgård (c):

Vi är medvetna om att sysselsättnings- och serviceproblemen är stora
på många håll i våra skärgårdsområden. Det får förutsättas att de aktuella
problemen tas upp i samband med utvärderingen av länsplanering 1974.
När det gäller att lösa frågorna på längre sikt hänvisar vi till den parlamentariska
utredning med sikte på en ny regionalpolitik som vi föreslår
i reservation 1.

InU 1975:7

40

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 1

Statistiska uppgifter 9

Utskottet 10

Den regionalpolitiska utredningsverksamheten 10

Stödområdena 13

Åtgärder i vissa orter och regioner 16

Statliga industricentra och kommunala industrihus 21

Anslagsfrågor 24

Glesbygdsfrågor 26

Utskottets hemställan 28

Reservationer 31

1. Den regionalpolitiska utredningsverksamheten (c) 31

2. Ortsklassificeringen (c) 34

3. Åtgärdsprogram för Stockholms län (c) 34

4. Upphävande av beslutet om andra etappen av omlokalisering

av statlig verksamhet (m) 35

5. Åtgärder i Tornedalen (vpk) 35

6. Ramar för det regionalpolitiska stödet m. m. (c) 36

7. Servicegaranti för orter i glesbygd (c, fp) 37

8. Ökat stöd till IKS-verksamhet (c) 37

Särskilda yttranden 38

1. Regionalpolitikens uppläggning (vpk) 38

2. Lokaliseringsstöd till maskininvesteringar i industricentra(m) 39

3. Skärgårdsområdena (m) 39

4. Skärgårdsområdena (c) 39

CiOTAB 75 9203 S Slockholm 1975