Inrikesutskottets betänkande nr 6

InU 1975:6

Nr 6

Inrikesutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1975:1 såvitt gäller Invandring m. m., dels propositionen 1975:26
om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m., jämte
motioner

I detta betänkande behandlas de i propositionen 1975:1 bilaga 13 (arbetsmarknadsdepartementet)
under avsnittet D Invandring m. m. upptagna
anslagen. Vidare behandlas propositionen 1975:26 (arbetsmarknadsdepartementet)
om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

I sammanhanget har utskottet tagit upp de under allmänna motionstiden
väckta motionerna 1975:1727 och 1975:1731 samt de med anledning av
propositionen 26 väckta motionerna 1975:1887 och 1975:1956-1963. Motionsyrkandena
redovisas i det följande.

Inrikesutskottet har inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet över
motionerna 1975:1727 och 1975:1957, yrkandet 3, vilka båda behandlar statligt
stöd till tidningar på utländskt språk.

Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga 13 - efter föredragning av
statsrådet Leijon-under punkterna D 1-D4(s. 137-140) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln

1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Statens invandrarverk
beräkna ett förslagsanslag av 16 455 000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 20 995 000 kr.,

3. i avvaktan på särskild proposition i ämnet till Anpassningsåtgärder
för invandrare beräkna ett reservationsanslag av 4 195 000 kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 185 000 kr.

Regeringen har därefter i propositionen 1975:26 - efter föredragning av
statsrådet Leijon - föreslagit riksdagen att

dels antaga förslagen till

1. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och
godkännande av översättare och tolkar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

dels

3. godkänna de riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken som förordats
i propositionen,

4. till Statens invandrarverk för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 24 650000 kr.,

1 Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 6

InU 1975:6

5. i stället för det tidigare anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare
till ett nytt anslag Åtgärder för invandrare för budgetåret 1975/76 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 700000 kr.,

6. till Kommerskollegium för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln
utöver i propositionen 1975:1 (bil. 12 s. 43) föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 615 000 kr.

Kommerskollegiums anslag i budgetpropositionen har behandlats av näringsutskottet
i betänkandet 1975:9.

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation
och godkännande av översättare och tolkar

Härigenom föreskrives följande.

Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och
tolkar. Därvid får föreskrivas avgift för ansökan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrives att 5 kap. 6 S rättegångsbalken skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

6 §'

Är part, vittne eller annan, som skall höras inför rätten, ej mäktig svenska
språket må tolk anlitas att biträda rätten.

Finnes vid rätten allmän tolk för Finnes vid rätten allmän tolk för
det språk, varom är fråga, skall han det språk, varom är fråga, skall han

anlitas. I annat fall förordne rätten anlitas. 1 annat fall förordne rätten

lämplig person att i målet biträda lämplig person att i målet biträda

som tolk; rätten äge ock hos som tolk.

länsstyrelsen påkalla biträde för tolks
erhållande.

1 Senaste lydelse 1974:573.

InU 1975:6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den som skall höras allvarligt hörsel- eller talskadad, må ock tolk
anlitas att biträda rätten.

Ej må den anlitas som tolk, vilken till saken eller till någondera parten
står i sådant förhållande, att hans tillförlitlighet därigenom kan anses förringad.

Om anställande av allmän tolk så ock om anlitande av tolk, då den som
skall höras är allvarligt hörsel- eller talskadad, meddelas bestämmelser av
regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Motionerna

1975:1727 av herr Nordin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen anvisar till
Invandrarverket: Produktionsstöd lill s. k. invandrartidningar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

1975:1731 av herr Pettersson i Västerås m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för ett i princip statligt övertagande av kostnadsansvaret
för invandrarbyråernas anordnande och verksamhet, på grundval
av angivna riktlinjer från Svenska kommunförbundet,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag angående formerna
och omfattningen av det statliga stödet för verksamheten genom invandrarbyråerna.

1975:1887 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära förslag till bestämmelserom skyldighet för allmän
försäkringskassa att se till att invandrare, i samband med inskrivning i allmän
försäkringskassa, erbjuds tillfälle att genomgå hälsoundersökning inklusive
skärmbildsundersökning.

1975:1956 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att av det i propositionen upptagna anslaget Åtgärder för invandrare
om 5 700 000 kr. skall 2 500 000 kr. avse bidrag till invandraroch
minoritetsorganisationer,

2. hemställer att regeringen i höst förelägger riksmötet förslag till riktlinjer
för fördelning av under punkt 1 nämnt bidrag,

3. beslutar att den nuvarande expertgruppen vid statens invandrarverk
bibehålls och utökas med en representant för vardera SAF och LO,

4. beslutar att ett invandrarråd inrättas inom statens invandrarverk enligt
de riktlinjer som anvisats i motionen,

5. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående verkets lokalisering,

Behandlas
utsk. utsk.
yttr. s. hemst. p.

16,24

1 * Riksdagen 1975. 18 sami. Nr 6

InU 1975:6

6. ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående invandringsforskning,

7. ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande auktorisation
av tolkar och översättare samt den rådgivande nämnden inom kommerskollegium.

1975:1957 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

3. beslutar att utgivning av tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk
bör erhålla statligt stöd.

Motionen har beträffande yrkandena 1 och 2 överlämnats till kulturutskottet
(KrU 1975:12).

1975:1958 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att statsbidrag skall utgå till minoritetsskolor,

1975:1959 av herr Bohman m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. uttalar att förutsättningar bör skapas för samhälleligt stöd till ålderdomshem
upprättade av invandrar- och minoritetsorganisationer,

2. beslutar att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor för språkliga
minoriteter.

1975:1960 av fröken Eliasson (c) och fru Söder (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att till ett nytt anslag. Åtgärder för invandrare, anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag om

6 000 000 kr. för utökat bidrag till stiftelsen Invandrartidningen.

1975:1961 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen, med
bifall i övrigt till propositionen, hos regeringen anhåller

1. att frågan om kollektiv avgiftsupptagning av företagen för anordnandet
av svenskundervisning på betald arbetstid skyndsamt prövas och att förslag
till lösning föreläggs riksdagen,

2. att förslag om svenskundervisning för hemmavarande, icke förvärvsarbetande,
kvinnor i invandrarfamiljerna skyndsamt föreläggs riksdagen,

3. att initiativ tas för att i folkbokföringen, utöver registreringen av medborgarskap,
även nationalitet och modersmål registreras,

4. att försöksverksamhet anordnas med de större språkliga minoriteternas
modersmål som tillvalsämnen i grundskolan och som B- eller C-språk i
gymnasiet,

5. att förslag rörande tillämpning av sociala rättigheter såsom folkpension
m. m. - i enlighet med vad som anförts i motionen - snarast föreläggs
riksdagen, samt

6. att vad i motionen i övrigt anförts beaktas.

Behandlas
utsk. utsk.

yttr. s. hemst. p.

19 19

19 21

15 16, 24

11 9

8 4

7 3

15 15, 24

10 7

10 8

12 10

11 10

7 2

13 12

1975:1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att principen om att en kommande arbetslöshets- 6
försäkring skall vara allmän också skall avse invandrare.

InU 1975:6

Behandlas

	utsk.	utsk.
	yttr. s.	hemst.
2. att riksdagen uttalar att de lokalradioredaktioner som skall sända på invandrarspråken erhåller särskild personell förstärkning,	9	6
4. att riksdagen ger regeringen till känna att en översyn bör göras i vad avser statsbidrag till kommunala invandrarfunktioner,	13	13
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avkortning av vistel-setiden i riket för att erhålla svenskt medborgarskap,	14	14
6. att Stiftelsen Invandrartidningen får ett anslag av 2 milj. kr. Motionen har beträffande yrkandet 3 överlämnats till konstitutionsut-skottet (KU 1975:14).	15	15, 24
1975:1963 av herr Wiklund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening	15	15

uttalar att Stiftelsen Invandrartidningens verksamhet under 1975/76 bör
bedrivas i oförändrad omfattning samt att regeringen vid behov tar erforderliga
initiativ för att säkerställa detta mål.

Utskottet

I propositionen formuleras förslag till övergripande mål för invandrarpolitiken.
Vidare görs en genomgång av aktuella åtgärder på olika samhällsområden
varjämte vissa ändringar i invandrarverkets organisation föreslås.
Slutligen behandlas frågan om auktorisation av översättare och tolkar.

Målen

Målen för invandrar- och minoritetspolitiken kan sammanfattas i orden
jämlikhet, valfrihet och samverkan. I propositionen redovisas närmare vad
dessa formuleringar innebär.

Det centrala i jämlikhetsmålet är att invandrar- och minoritetsgrupper skall
ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt.
Detta mål för politiken skall också inrymma möjligheter för medlemmar
i minoritetsgrupper att ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet.

Valfrihetsmälet innebär att medlemmar i språkliga och etniska minoriteter
skall kunna välja i vilken grad de vill gå upp i en svensk kulturell identitet
och i vad mån de vill bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.

Samverkansmålet kan till skillnad från de andra målen sägas vara nytt.
Det innebär att en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma till
stånd mellan invandrare och minoritetsgrupper samt majoritetsbefolkningen.
Tolerans och gemenskap kan sägas vara nyckelorden i det sammanhanget.

Utskottet ansluter sig till de mål för politiken som anges i propositionen.
Samtidigt bör det sägas att målformuleringar av denna karaktär endast kan
ange huvudinriktningen av politiken och att de allmänt angivna målen
stundom kan komma i konflikt med varandra. Såsom anförs i propositionen
får problem av det slaget angripas i den praktiska tillämpningen varvid
en sammanvägning av de olika intressena får komma till stånd.

InU 1975:6

A rbetsmarknadsfrdgor

I propositionen redovisas synpunkter på formerna för invandring av arbetskraft
och invandrares situation på arbetsmarknaden. Det framhålls att
invandringen även i framtiden bör vara reglerad, bl. a. för att tillgodose
det arbetsmarknadspolitiska målet att meningsfull sysselsättning skall beredas
även sådana arbetssökande inom landet som tidigare i stor utsträckning
stått utanför arbetsmarknaden, t. ex. äldre och handikappade.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot vad som anförs i detta
avsnitt. En särskild fråga som tas upp gäller invandrarnas anslutning till
arbetslöshetsförsäkringen. Detta problem har uppmärksammats av LO och
TCO i remissyttranden över invandrarutredningens förslag. I propositionen
anmäls att remissyttrandena överlämnats till 1974 års utredning om en allmän
arbetslöshetsförsäkring. Herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) tar upp
denna fråga i motionen 1962. Det yrkas att riksdagen skall uttala att principen
om att en kommande arbetslöshetsförsäkring skall vara allmän också skall
avse invandrare.

Utskottet kan inte finna något behov av ett sådant uttalande. Redan i
dag gäller att invandrare för tillhöra arbetslöshetsförsäkringen på samma
villkor som den inhemska befolkningen. Vissa problem som hänger ihop
med kvalifikationsregler och liknande kan emellertid uppstå. Frågor av
det slaget kan man emellertid räkna med att den tidigare nämnda utredningen
kommer att behandla. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Bostadsfrågor

I propositionen betonas att riktlinjerna för invandrarpolitiken innebär att
bostadsfrågan skall vara löst före inresan. Detta är ett villkor för att arbetstillstånd
skall kunna beviljas. I propositionen redovisas därefter insatser
som görs för att förbättra invandrarnas situation på bostadsmarknaden. Det
erinras om att det i boendeutredningens direktiv slås fast att det är en
angelägen bostadspolitisk uppgift att främja en allsidig hushållssammansättning
i bostadsområdena. Utredningen beräknas avlämna sitt slutbetänkande
under 1975. Föredragande statsrådet stryker vidare under det ansvar
beträffande invandrarnas bostadsförhållanden som åvilar kommuner och
fastighetsägare. I propositionen framhålls att det är av stort värde att, såsom
redan sker, en samverkan kommer till stånd mellan invandrarbyråer, socialvård,
skola, fritidsverksamhet, bostadsförmedling och fastighetsägarna.
En sådan samverkan kan underlätta invandrarnas anpassning och motverka
segregation i bostadsområden.

I propositionen redovisas slutligen frågor om bostadstillägg och om information
till invandrare om bostadsmarknaden och bostadssociala frågor.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet anfört
i avsnittet bostadsfrågor.

InU 1975:6

Sociala frågor

Under detta avsnitt behandlas först folkpensionfrågor. Rätten till folkpension
är i princip förbehållen svenska medborgare och knuten till bosättning
i Sverige. Genom konventioner har emellertid vidsträckta undantag
gjorts från dessa regler. Medborgare i övriga nordiska länder är efter en
vistelsetid här av i regel tre år jämställda med svenska medborgare. Även
för vissa andra länders medborgare finns liknande regler. Dessutom gäller
genom den av Sverige biträdda europeiska pensionsöverenskommelsen att
rätt till folkpension föreligger efter 15 års bosättning i Sverige, varav minst
fem år omedelbart före pensionsansökan.

Med hänsyn till att vissa invandrare varken omfattas av särskilda konventioner
eller den europeiska pensionsöverenskommelsen har invandrarutredningen
föreslagit att som minimiregel för alla invandrare skall gälla
motsvarande bstämmelse som i den europeiska pensionsöverenskommelsen.

I propositionen läggs inte fram något förslag i ämnet, utan det anmärks
att frågan behöver ses över ytterligare.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1961 yrkas att riksdagen
skall begära att förslag snarast läggs fram för att lösa frågan om invandrarnas
rätt till folkpension.

Utskottet har inhämtat att pensionskommittén (tidigare benämnd pensionsålderskommittén)
fått i uppdrag att pröva den aktuella folkpensionsfrågan.
Uppdraget torde inkludera rätten till vårdnadsbidrag och barnpensioner,
frågor som för invandrarnas del varit uppe i andra sammanhang.

Med hänsyn till det anförda finns det inte anledning för riksdagen att
ta något initiativ på grund av motionsyrkandet.

Förskolans betydelse för invandrarbarnen behandlas i detta avsnitt av propositionen.
Det betonas att ökade insatser bör göras för att öka tillgången
på tvåspråkig personal. I det sammanhanget betonas att en särskild arbetsgrupp
tillsatts för att närmare belysa invandrarelevernas utbildningssituation
i grundskolan och gymnasieskolan. Gruppen skall bl. a. undersöka i vad
mån lärare i hemspråk skall kunna utnyttjas samtidigt i såväl grundskolan
som förskolan. Föredragande statsrådet pekar vidare på möjligheten att bereda
barn med språksvårigheter förtur till förskoleplatser tidigare än vad
eljest följer av förskolelagen.

1 partimotionen 1959 från moderata samlingspartiet yrkas att riksdagen
skall besluta att statsbidrag skall utgå till enskilda förskolor för språkliga
minoriteter. Yrkandet hänger samman med en principiell inställning som
partiet har och som även omfattar grundskolan och gymnasieskolan. Beträffande
de skolformerna återkommer utskottet i ett följande avsnitt.

Den av motionärerna aktualiserade frågan är en del av det större problemet
om statsbidrag till organisationer och andra som driver separata förskolor.
Den frågan har prövats av riksdagen tidigare (SoU 1973:30, 1974:40) och
kommer ånyo upp till hösten med anledning av motioner som remitterats
till socialutskottet. Med hänsyn till att den i motionen aktualiserade frågan

InU 1975:6

bör bedömas i det större sammanhanget till hösten bör riksdagen inte nu
pröva sakfrågan. Motionsyrkandet bör därför inte föranleda någon åtgärd.

1 moderata samlingspartiets motion 1959 tas upp en annan fråga som
rör den sociala omvårdnaden. Motionärerna begär att riksdagen skall uttala
att förutsättningar bör skapas för samhälleligt stöd till ålderdomshem upprättade
av invandrar- och minoritetsorganisationer. Motionärerna motiverar
sitt krav med risken för isolering för en del åldringar som genom familjeanknytning
kommit hit först på äldre dagar och inte hinner lära sig svenska.
Sådana åldringar bör placeras tillsammans med andra från samma nationella
grupp eller språkområde, vilket underlättar den vårdande och kurativa verksamheten.

Invandrarutredningen har behandlat den aktuella frågan och uttalat att
huvudprincipen bör vara att vården skall ges inom ramen för nuvarande
anordningar. Utskottet delar denna uppfattning och anser att önskemål om
samboende och andra åtgärder för att sammanföra medlemmar av samma
språkliga minoritet bör kunna tillgodoses inom ramen för den kommunala
åldringsvården. I en del fall bör - som även motionärerna framhåller -frågorna kunna lösas genom interkommunalt samarbete. Med hänvisning
till det anförda och då åldringsvården är en kommunal angelägenhet och
riksdagen inte har anledning att ge kommunerna anvisningar hur de skall
disponera sina resurser avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Frågan om hälsokontroll inkl. skärmbildsundersökning av invandrare behandlas
också i propositionen. Föredragande statsrådet ansluter sig till invandrarutredningens
och Svenska kommunförbundets uppfattning att såväl
hälsokontroll som hälsobefrämjande åtgärder som berör invandrare bör bedrivas
inom ramen för de allmänna insatserna för att förbättra företagshälsovård,
mödravård och barnavård samt inom den förebyggande hälsovården
i stort. Behovet av särskild information till invandrare bör - sägs
det vidare - uppmärksammas av sjukvårdshuvudmännen.

I motionen 1887 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) föreslås att försäkringskassorna
skall se till att invandrare i samband med inskrivning i kassa erbjuds tillfälle
att genomgå hälsoundersökning inkl. skärmbildsundersökning. Motionärerna
vill att riksdagen skall begära att regeringen utarbetar förslag till bestämmelser
av denna innebörd.

Enligt utskottets uppfattning bör informationsskyldigheten i princip vila
på sjukvårdshuvudmännen. Det är viktigt att informationen blir effektiv,
och det kan vara lämpligt att försäkringskassornas kontaktmöjligheter utnyttjas
i sammanhanget. Det får förutsättas att praktiska frågor av detta
slag löses utan riksdagens medverkan. Med hänsyn härtill bör motionen
inte föranleda någon åtgärd.

Kulturfrågor

Invandrarutredningen har ingående behandlat kulturfrågor som berör in -

InU 1975:6

vandrare och språkliga minoriteter. Utredningens förslag i de avsnitten har
inte tagits med i den förevarande propositionen utan behandlas i prop.
1975:20 om den statliga kulturpolitiken. Inrikesutskottet hänvisar i dessa
frågor till kulturutskottets betänkande 1975:12.

Inrikesutskottet tar emellertid i detta sammanhang upp yrkandet 2 i motionen
1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) som behandlar personalresurserna
hos lokalradioredaktionerna. I motionen begärs att riksdagen
skall uttala att de lokalradioredaktioner som skall sända på invandrarspråken
erhåller särskild personell förstärkning.

Denna fråga behandlade kulturutskottet i betänkandet 1975:6 med anledning
av propositionen 1975:13 om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor.
Lokalradioverksamheten skall inledas under år 1977, och i den
skall ingå sändningar på minoritetsspråk. I anslutning till motioner om ökade
insatser för att tillgodose invandrargruppers och övriga minoriteters krav
anförde kulturutskottet i sitt i denna del enhälliga betänkande som godkändes
av riksdagen.

Utskottet anser det självklart att möjligheterna att genom lokalradion
förbättra förutsättningarna för program som riktar sig till språkliga och andra
minoriteter måste tas till vara. Behovet av sådana sändningar måste uppmärksammas
redan vid planeringen av de olika lokalradioenheterna och
uppbyggnaden av deras medarbetarstab. Betydelsefullt är också att man söker
komma fram till personella och tekniska lösningar som i förhållande till
insatta resurser ger det bästa sändningsutbudet.

I ett större perspektiv är det av vikt att radioutredningen överväger och
kommer med förslag om andra insatser än sådana inom lokalradions ram
i syfte att på ett avgörande sätt öka radio- och televisionssändningarna för
invandrare och andra minoriteter.

Med hänvisning till att årets riksmöte redan behandlat den av motionärerna
aktualiserade frågan och till det ställningstagande som då gjordes
avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utbildningsfrågor

I propositionen erinras om att på senare år betydande utbildningsinsatser
gjorts för de vuxna invandrarna. Fr. o. m. budgetåret 1965/66 bedrivs försöksverksamhet
med avgiftsfri undervisning för invandrare i svenska språket
med samhällsorientering. Undervisningen bedrivs av studieförbunden och
en del folkhögskolor.

Genom särskild lagstiftning har anställda invandrare fått rätt till ledighet
och lön vid deltagande i svenskundervisning under i princip 240 timmar.
Undervisning skall i princip ske på arbetstid, men efter överenskommelse
med facklig organisation kan den helt eller delvis fl förläggas till fritid.
Även i det fallet skall lön utgå. Lagstiftningen var ursprungligen tillämplig
endast på arbetstagare som började sin första anställning här i landet efter

InU 1975:6

år 1972 men har sedermera utvidgats till att omfatta även tidigare anställda.
Den senare gruppen arbetstagare skall beroende på förkunskaper beredas
ledighet med rätt till lön under 160 eller 240 timmar samt ges möjlighet
att successivt delta i undervisningen, som skall vara genomförd för alla
före den 1 juli 1978.

I vänsterpartiet kommunisternas motion 1961 hävdas att lagstiftningen
om rätt till ledighet och lön för deltagande i svenskundervisning fått till
effekt att arbetsgivare är ovilliga att anställa invandrare, som inte genomgått
språkundervisning eller på annat sätt tillägnat sig kunskaper i svenska. Motionärerna
föreslår därför ett nytt system för ersättning till arbetstagare under
undervisningstiden. Systemet innebär ett kollektivt uttag av avgifter från
arbetsgivare för att täcka kostnaderna. Anordnandet av kurser skulle åligga
den lokala arbetsmarknadsmyndigheten.

Utskottet kan inte biträda motionsförslaget. Detta är oklart till sin innebörd.
Det framgår exempelvis inte om motionärerna tänkt sig en arbetsgivaravgift
som skall belasta alla företag eller om avgiften endast skall avse
vissa företag och på vilka grunder urvalet i så fall skall ske. Att kasta om
finansieringssystemet nu skulle skapa förvirring och vara till förfång för
bl. a. den undervisning av redan anställda som skall vara slutförd före den
1 juli 1978. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.

I den nu behandlade motionen finns också ett yrkande som gäller undervisning
i svenska för hemarbetande kvinnor. Motionärerna framhåller
att sådana kvinnor ofta är totalt isolerade och att insatser därför är nödvändiga.
I motionen begärs att förslag till lösning av denna fråga skyndsamt
skall föreläggas riksdagen.

Utskottet vill först erinra om att viss försöksverksamhet som inkluderar
uppsökande verksamhet och samhällsundervisning anordnats för icke förvärvsarbetande
invandrare. Fråga om ökade insatser på detta område har
i år behandlats av riksdagen med anledning av utbildningsutskottets betänkande
1975:6. I sitt i denna del enhälliga betänkandet som också godkändes
av riksdagen anförde utskottet (s. 11-12):

Utskottet anser det angeläget att problemen med de icke förvärvsarbetande
invandrarnas svenskundervisning m. m. snaras löses. Därför bör en utvärdering
av den hittillsvarande försöksverksamheten nu göras så att ett samlat
handlingsprogram kan utarbetas och föreläggas riksdagen. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna 1975:265 och 1975:1419 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om handlingsprogram för anordnande
av svenskundervisning för icke förvärvsarbetande vuxna invandrare.

Med hänvisning till riksdagens ställningstagande, som i sak får anses
innebära att det nu aktuella motionsyrkandet är tillgodosett, avstyrker utskottet
detsamma.

Invandrarbarnens utbildningssituation behandlas tämligen utförligt i propositionen.

InU 1975:6

Föredragande statsrådet tar inledningsvis upp frågan om särskilda skolor
för språkliga och religiösa minoriteter och hänvisar därvid till statsmakternas
ställningstagande år 1968 (prop. 1968:67) som innebar att barn tillhöriga
språkliga minoriteter bör undervisas tillsammans med övriga barn och inte
i särskilda skolor.

Som tidigare nämnts yrkas i moderata samlingspartiets motion 1958 att
riksdagen skall besluta att statsbidrag skall utgå till minoritetsskolor. Motionärerna
konstaterar att vissa sådana skolor i dag har statsbidrag men
befarar - eftersom ingenting härom nämns i propositionen - att dessa bidrag
skall upphöra. Motionärerna anser att statsbidrag skall kunna utgå även
till nystartade skolor som uppfyller allmänna krav på utbildningens kvalitet.
Denna inställning anser motionärerna stå i överensstämmelse med det uppställda
valfrihetsmålet för invandrarpolitiken.

Utskottet ansluter sig i denna fråga till riksdagens tidigare ställningstagande.
Såsom föredragande statsrådet anför är det en styrka för det svenska
skolväsendet, som förfogar över stora resurser för ändamålet, att på olika
sätt kunna tillgodose mångfalden av intressen i utbildningen. Inom det
allmänna skolväsendet kan bättre garantier skapas för en kulturell valfrihet
än genom särskilda skolor för språkliga och religiösa minoriteter. Som framhålls
i propositionen skall den svenska grundskolan vara en skola för alla
ungdomar, oberoende av deras sociala, ekonomiska, nationella eller religiösa
bakgrund. När det gäller statsbidragen till befintliga enskilda skolor hänvisar
utskottet till att den frågan behandlas av utredningen om skolan, staten
och kommunerna (SSK).

Med hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen
1958.

Invandrarutredningen har föreslagit att frågor om undervisningen av invandrarbarn
skall utredas ytterligare. I propositionen anmäls att en särskild
arbetsgrupp tillsatts för detta utredningsarbete. I propositionen framhålls
vidare att ökade ansträngningar bör göras för att erbjuda alla barn möjlighet
att utveckla sitt modersmål. Frågan om anordnandet av hemspråksundervisning
är därför av central betydelse. I propositionen slås fast att deltagande
i sådan undervisning bör vara frivilligt. I övrigt hänvisas till arbetsgruppens
uppdrag.

Den tidigare behandlade partimotionen från vänsterpartiet kommunisterna
tar också upp frågor som rör undervisningen i skolväsendet. Motionärerna
vill att försöksverksamhet skall anordnas med de större minoriteternas modersmål
som tillvalsämnen i grundskolan och som B- eller C-språk i gymnasiet.

Denna fråga tillhör dem som den tidigare nämnda arbetsgruppen skall
behandla. Med hänvisning härtill och till utbildningsutskottets betänkande
1975:4 s. 5-6, där bl. a. viss försöksverksamhet redovisas, får motionsyrkandet
redan anses tillgodosett. Det bör därför inte föranleda någon åtgärd.

1 den förevarande vpk-motionen uttalas farhågor att vissa grupper skall

1 ** Riksdagen 1975. 18 sami Nr 6

InU 1975:6

hamna utanför hemspråksundervisningen, och motionärerna anser att \ folkbokföringen
borde registreras förutom medborgarskap även nationalitet och modersmål.

Frågan om registrering av invandrare i olika avseende är ömtålig, och
utskottet vill inte ställa sig bakom motionärernas förslag. 1 det sammanhanget
kan nämnas att riksdagen ställt sig avvisande till en motion om
språkregistrering i folk-och bostadsräkningen 1975 (CU 1974:20). Utskottet
vill emellertid tillägga att invandrarelevernas behov av språkundervisning
kan behöva kartläggas. Den frågan bör emellertid lösas på annat sätt än
det av motionärerna anvisade. Utskottet har inhämtat att statistiska centralbyrån
i samarbete med skolöverstyrelsen och Svenska kommunförbundet
genomför en inventering av alla invandrarelever och invandrarundervisningen
i grundskolan och gymnasieskolan. Genom undersökningen skall
både lokala och centrala skolmyndigheter få en bättre information om antalet
invandrarelever samt dera hemspråk och kunskaper i svenska. Undersökningen
beräknas vara till nytta för bl. a. den tidigare nämnda arbetsgruppen
för utredning av invandrarelevernas utbildningssituation.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1961 även
i nu förevarande del.

Föreningar och trossamfund m. m.

Invandrarnas organisationer får i dag i viss utsträckning stöd i form av
projektbidrag från invandrarverket samt i form av kommunala bidrag.

I anslutning till ett förslag från invandrarutredningen förordas i propositionen
att stödet till organisationerna skall byggas ut. Det betonas att invandrarnas
och andra minoriteters organisationer kan betraktas som en del
av folkrörelserna i Sverige. Organisationerna tillfredsställer ett särskilt identitetsbehov
hos sina medlemmar samtidigt som de har viktiga praktiska
funktioner som informationskanal och språkrör för olika grupper.

I propositionen föreslås att organisationer skall kunna få stöd i form av
verksamhetsbidrag. Som villkor föreslås gälla att sammanslutning har karaktär
av riksorganisation, att dess verksamhet i huvudsak skall vara förlagd
till Sverige och att organisationen är demokratiskt uppbyggd. Därutöver
skall fordras att organisationen själv svarar för en del av sina kostnader.
Bidragsgivningen skall handhas av invandrarverket som i form av anvisningar
för utforma de närmare reglerna för bidragsgivningen. Föredragande
statsrådet föreslår att för nästa budgetår 1,6 milj. kr. av anslaget Åtgärder
för invandrare om sammanlagt 5,7 milj. kr. skall användas för verksamhetsbidrag.

Vid sidan av verksamhetsbidrag föreslås att organisationer också skall
kunna få bidrag till avgränsade projekt. Sådana projektbidrag skall liksom
hittills kunna utgå även till inhemska organisationer, kommuner och institutioner
av skilda slag. Även fackliga organisationer bör kunna komma

InU 1975:6

i fråga när det gäller klart avgränsade projekt av försöks karaktär. 1 propositionen
beräknas medel för projektbidrag till 1,8 milj. kr. ur anslaget
Åtgärder för invandrare.

I moderata samlingspartiets motion 1956 föreslås en omdisponering av
anslaget Åtgärder för invandrare så att 2,5 milj. kr. reserveras för verksamhetsbidrag
till invandrar- och minoritetsorganisationer. Vidare anser motionärerna
att riksdagen och inte invandrarverket skall ange de närmare
bidragsvillkoren. De yrkar därför att regeringen till hösten skall lägga fram
förslag härom.

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att statsmakterna alltför
hårt binder de tillämpande myndigheterna i stödgivning av det slag det
här gäller. Det bör därför anförtros åt invandrarverket att utforma detaljföreskrifterna
för stödet. Med den sammansättning verkets styrelse har finns
det anledning räkna med att olika intressen kommer att beaktas. Utskottet
avstyrker alltså motionsyrkandet om att riksdagen skall underställas reglerna.
När det gäller verksamhetsbidragens sammanlagda storlek ansluter sig utskottet
också till propositionen. Ett bifall till motionärernas förslag skulle
innebära att projektbidragen fick skäras ned med ca 50 %. Detta skulle
fö menliga följder för möjligheterna att driva projekt genom kommunerna,
inhemska organisationer och institutioner. Utskottet avstyrker därför även
motionsyrkandet om omdisposition av anslaget.

Trossamfund tillhör den typ av organisationer som har möjlighet att få
projektbidrag. I vpk-motionen 1961 uttalas att muslimerna inte får diskrimineras
i sammanhanget. Utskottet instämmer i denna uppfattning. Som
också framgår av propositionen bör stöd utgå till religiösa samfund oavsett
vilken religion dessa företräder. Med hänsyn härtill saknas anledning att
påkalla någon åtgärd med anledning av motionen 1961 i den aktuella delen.

Invandrarutredningen har föreslagit att statsbidrag skall utgå till kommuner
för del av personalkostnader vid invandrarbyråer eller liknande anordningar
samt för uppsökande verksamhet och informationsinsatser.

I den vid riksdagens början väckta motionen 1731 vill herr Pettersson
i Västerås m. fl. (vpk) att riksdagen skall uttala sig för att staten tar över
kostnadsansvaret för invandrarbyråerna och att regeringen lägger fram förslag
härom. Även herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) tar i motionen 1962
upp frågan om statsbidrag till kommunerna och begär att problemet skall
ses över.

Förslagen om särskilt statsbidrag till kommunerna för deras verksamhet
för invandrare skall ses mot bakgrunden av att kommuner med en stor
andel invandrare ofta har betydande utgifter för verksamhet bland dessa.
Föredragande statsrådet har emellertid inte behandlat statsbidragsfrågan i
sak utan anför att denna bör ses över i ett vidare sammanhang. Därmed
torde avses beredningen av de kommande förslagen från kommunalekonomiska
utredningen och socialutredningen. Utskottet ansluter sig härtill
och erinrar om kommunernas allmänna möjligheter att få projektbidrag.

InU 1975:6

Med hänsyn till att statsbidragsfrågan skall beredas ytterligare saknas anledning
för riksdagen att ta något initiativ med anledning av de båda aktuella
motionsyrkandena.

Medinflytandefrdgor m. m.

I propositionen framhålls att strävan bör vara att avlägsna återstående
skillnader i lagstiftningen mellan i Sverige bosatta utländska medborgare
och svenska medborgare. Invandrarverket har inlett en kartläggning av befintliga
särbestämmelser för utlänningar. Det material som arbetas fram
avses bli grunden för förslag om undanröjande av särbestämmelser.

När det gäller invandrarnas möjligheter att delta i det politiska livet och
samhällsdebatten hänvisas i propositionen till att särskilda sakkunniga tillsatts
för att utreda frågan om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare.
Beslut i den frågan beräknas kunna föreligga i god tid före 1976
års val.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett motionsyrkande om lättnader
i kraven för att erhålla svenskt medborgarskap.

F. n. gäller som villkor för naturalisation i princip sju års vistelse här
i landet. För medborgare i nordiskt land är kravet sänkt till tre år. I motionen
1962 av herr Strömberg i Botkyrka m. fl. (fp) yrkas att riksdagen skall begära
förslag om kortare kvalifikationstider.

Invandrarutredningen har behandlat denna fråga och föreslagit att tiden
skall bestämmas till fem år för icke nordbor. För nordbor ville utredningen
inte binda sig med hänsyn till att frågan först bör diskuteras med de övriga
nordiska länderna.

I propositionen redovisas att ändringar i medborgarskapslagstiftningen
f. n. bereds inom arbetsmarknadsdepartementet. Det anförs vidare att innan
ställning tas till framlagda förslag bör de diskuteras inom ramen för det
nordiska samarbetet på området.

Med hänsyn till den pågående beredningen synes det inte erforderligt
med något initiativ med anledning av herr Strömbergs i Botkyrka m. fl.
(fp) motion.

Informationsfrågor

Informationen om Sverige till personer som överväger att invandra hit
skall - betonas det i propositionen - vara sådan att vederbörande får ett
faktaunderlag för ett realistiskt beslut.

När det gäller informationen till invandrare i Sverige skall invandrarverket
även i fortsättningen ha till uppgift att samordna insatserna. Föredraganden
anser det betydelsefullt att såväl samhällsinformationen till invandrare förbättras
och utvidgas som att informationen till den inhemska befolkningen
ökas inom ramen för en långsiktig planering. Invandrarverket föreslås få

InU 1975:6

väsentligt ökade resurser för dessa ändamål.

Invandrartidningen är av stor betydelse när det gäller att sprida information.
Tidningen utkommer på fem språk med 45 nummer om året. Upplagan
är ca 26 000 exemplar. Prenumerationsavgiften är 15 kr/år. Utöver de nämnda
editionerna utkommer en särskild ekonomiskt självbärande upplaga ”På
lätt svenska” i ca 11 000 exemplar och en månadstidning ”Information”
på ett antal främmande språk, som ej omfattas av veckoupplagan, i ca 6 000
exemplar. Dessa utdelas gratis. I samarbete med olika myndigheter ger tidningen
också ut särskilda temanummer.

Tidningen drivs av en stiftelse och erhåller statsbidrag, som innevarande
budgetår uppgår till 1 240 000 kr. Stiftelsen leds av en styrelse med nio
ledamöter som utses av regeringen.

I propositionen uttalas att stiftelsen bör få en breddad parlamentarisk
sammansättning. 1 stiftelsen bör dessutom ingå företrädare för närmast berörda
myndigheter och för invandrarintressen. Utskottet har inte något att
erinra häremot. Det ankommer på regeringen att liksom hittills besluta om
styrelsens sammansättning.

I propositionen föreslås att stiftelsen för nästa budgetår skall få 1,5 milj.
kr. från anslaget Åtgärder för invandrare för att täcka underskottet på tidningsverksamheten
.

I tre motioner begärs ökat stöd till Invandrartidningen. I motionerna 1960
av fröken Eliasson (c) och fru Söder (c) samt 1962 av herr Strömberg i
Botkyrka m. fl. (fp) yrkas att anslaget skall räknas upp med 300 000 resp.
500 000 kr. Herr Wiklund (s) föreslår i motion 1963 att riksdagen skall uttala
att stiftelsen nästa år skall bedriva verksamheten i oförändrad omfattning
samt att regeringen vid behov skall ta initiativ för att säkerställa detta mål.

Enligt utskottets bedömning är det berättigat med en viss uppjustering
av anslaget till Invandrartidningen för att säkerställa tidningens utgivning
i minst nuvarande omfattning. Utskottet förordar i anslutning till motionsyrkandena
att Stiftelsen Invandrartidningen får 300 000 kr. utöver de 1,5
milj. kr. som föreslås i propositionen.

I tre motioner begärs förslag till statligt slöd lill s. k. invandrartidningar, dvs.
tidningar på utländska språk som ges ut av invandrar- och minoritetsgrupper.

Herr Nordin m. fl. (c) föreslår i den vid riksdagens början väckta motionen
1727 att ett särskilt reservationsanslag om 1 milj. kr skall anvisas under
rubriken Invandrarverket: Produktionsstöd till s. k. invandrartidningar. Herr
Bohman m. fl. (m) yrkar i motionen 1957 att riksdagen skall besluta att
utgivning av tidningar och tidskrifter på utländskt språk skall erhålla statligt
stöd. Motionärerna talar om - förutom det generella press- och tidskriftsstödet
- stöd från kulturrådet eller invandrarverket.

Frågan om bidrag till den aktuella typen av tidningar genom det reguljära
presstödet har prövats i konstitutionsutskottet, som dessutom avgivit yttrande
över de till inrikesutskottet remitterade motionerna. I anslutning till
motioner i vilka kritiseras att invandrartidningar inte fått stöd enligt prés -

InU 1975:6

stödskungörelsen uttalar konstitutionsutskottet i enlighet med sin tidigare
inställning att produktionsbidrag bör kunna utgå även för tidningar som
utkommer på annat språk än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna
för stöd. Konstitutionsutskottet anför därefter i sitt yttrande till
inrikesutskottet:

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning
genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter
som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar
att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödskungörelsen har utformats
med hänsyn härtill. De har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller
att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar som ges ut av olika invandraroch
minoritetsgrupper. Enligt utskottets mening bör de här aktuella tidningarnas
stödbehov tillgodoses inom ramen för samhällets stöd på invandrarpolitikens
område. En sådan konstruktion bör göra det möjligt att underlätta
utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om dessa
uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödskungörelsen
eller ej.

Det ankommer inte på inrikesutskottet att bereda frågor som rör det allmänna
presstödet. Utskottet har därför inte anledning att gå in på frågan
om presstödets regler bör förändras i något avseende med hänsyn till att
s. k. invandrartidningar hittills inte fått produktionsstöd.

Stöd i andra former till invandrartidningar bör bedömas mot bakgrund
av de mål som uppställts för invandrarpolitiken. Tidningar och tidskrifter
som i Sverige utges på språk som omfattas av en minoritet av befolkningen
kan vara av stor betydelse för en sådan folkgrupp ur språklig och kulturell
synpunkt. Sådana publikationer kan också vara värdefulla informations- och
kontaktorgan. Enligt utskottets bedömning bör därför en möjlighet öppnas
att stödja publikationer av nu aktuellt slag.

1 anslutning till konstitutionsutskottets yttrande och de båda aktuella motionsyrkandena
föreslår inrikesutskottet att tidningar och tidskrifter på främmande
språk som ges ut här i landet och som riktar sig till invandraroch
minoritetsgrupper i Sverige för möjlighet till ekonomiskt stöd från det
föreslagna anslaget Åtgärder för invandrare. Verksamheten bör t. v. drivas
som försök. Stöd bör ges som projektbidrag och ansökningar om stöd får
prövas inom den totala ramen för stödet till olika projekt. För att möjliggöra
en utvidgning av projektbidragen till nu ifrågavarande område föreslår utskottet
att anslaget förstärks med 400 000 kr. Det för ankomma på invandrarverket
att ta ställning till efter vilka principer stöd skall utges. Verket
skall därvid vara obundet av de förutsättningar som gäller för det allmänna
presstödet.

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter

I propositionen uttalas att den år 1968 antagna principen om fackmyndigheternas
ansvar för invandrare likaväl som för svenska medborgare skall

InU 1975:6

gälla även i framtiden. Det åligger alltså resp. fackmyndighet att på sitt
område se till att konkreta åtgärder vidtas för att ge invandrare och minoritetsgrupper
stöd och hjälp. Utskottet ansluter sig till vad föredragande
statsrådet anför i denna fråga.

Statens invandrarverk m. m.

Invandrarverket leds av en styrelse som består av verkschefen och sex
lekmannaledamöter. Till verket är knuten en rådgivande expertgrupp som
företräder intressen som är berörda av de frågor verket handlägger. Invandrarutredningen
har föreslagit att expertgruppen skall avskaffas och att
ett nytt rådgivande organ - invandrarrådet - skall knytas till invandrarverket.
Rådet föreslås få 15 ledamöter, däribland representanter för invandrar- och
minoritetsorganisationer.

Regeringen ansluter sig till utredningens förslag att expertgruppen skall
avskaffas. Beträffande förslaget om inrättande av ett invandrarråd ansluter
sig föredragande statsrådet till tanken men anser att rådet bör knytas till
arbetsmarknadsdepartementet. I rådet skall jngå företrädare för invandrares
och språkliga minoriteters egna organisationer, berörda statliga och kommunala
instanser samt arbetsmarknadens parter.

I moderata samlingspartiets motion yrkas att den till invandrarverket
knutna permanenta expertgruppen skall bibehållas och utökas med representanter
för Svenska Arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen. Motionärerna
avvisar propositionens förslag om ett till arbetsmarknadsdepartementet
knutet rådgivande organ och förordar i stället det av utredningen
framförda förslaget att invandrarrådet skall knytas till invandrarverket.

Enligt utskottets uppfattning bör det vara till fördel för en effektiv invandrarpolitik
att intressenterna får möjlighet att föra fram sina åsikter i
ett organ som är direkt knutet till arbetsmarknadsdepartementet. När det
gäller invandrarverkets behov av kontakter och samråd står det verket fritt
att anlita den sakkunskap som står till buds. Vad som föreslås i propositionen
är enbart att den institutionaliserade formen av ett särskilt expertorgan skall
upphöra. Verket kan i stället sammansätta expertgrupper eller eljest anlita
sakkunskap efter en bedömning från fall till fall. Med hänvisning till det
anförda ansluter sig utskottet till propositionen och avstyrker således de
aktuella motionsyrkandena.

Invandrarverket består av fyra byråer - tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
anpassningsbyrån och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet
som handhar vissa frågor om automatisk databehandling.

I propositionen föreslås viss omorganisation samtidigt som personalresurserna
på framför allt informations- och samordningssidan föreslås bli
förstärkta. Administrativa byrån föreslås bli utökad med tre tjänster för
planerings- och samordningsuppgifter. Anpassnings- och informationsverksamheten
föreslås bli organiserad på två enheter: samordningsenheten och

InU 1975:6

informationsenheten. F. n. är 39 tjänster inriktade på anpassnings- och informationsverksamhet.
Propositionens förslag innebär en reell förstärkning
med 14 tjänster för dessa ändamål och planeringsverksamhet. För tillståndsbyrån
beräknas medel för tillfällig förstärkning motsvarande tre tjänster och
för medborgarskapsbyrån beräknas medel för en byrådirektör och en tillfällig
förstärkning motsvarande ett biträde. För registerenhetens del föreslås en
tillfällig förstärkning av biträdespersonalen motsvarande åtta tjänster. Dessutom
beräknas medel för tillfällig förstärkning av verkets arkivpersonal i
samband med omlokaliseringen till Norrköping och av verkets expeditionsvakter.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag som är betingat av de
ökade krav som kommer att ställas på verket. En särskild komplikation
är den förestående omlokaliseringen av verket. Verket har begärt att ett
stort antal tjänster skall dubbleras inför omlokaliseringen. Föredragande
statsrådet anmäler att den frågan kommer att prövas i ett senare sammanhang.

I partimotionen 1956 från moderata samlingspartiet redovisas svårigheter
som har uppkommit för verket till följd av beslutet om omlokaliseringen.
Motionärerna framhåller att endast en del av personalen beräknas flytta
med till Norrköping och att det tar lång tid att utbilda ny personal. Motionärerna
pekar särskilt på ärendebalanserna på tillståndsbyrån och medborgarskapsbyrån.
Utan att framställa några konkreta förslag begär motionärerna
att riksdagen skall underrätta regeringen om vad som i denna fråga
anförs i motionen.

Utskottet är medvetet om att invandrarverket liksom flertalet andra omlokaliseringsmyndigheter
kommer att ha omställningssvårigheter i samband
med flyttningen och att detta tillfälligt kan nedsätta verkets effektivitet.
Som framgår av propositionen är regeringen medveten om detta problem
och man har vidtagit en del åtgärder i form av personalförstärkningar som
är ägnade att underlätta omställningen. Frågan om dubblering av tjänster
kommer dessutom att prövas senare. Eftersom problemen är väl kända och
motionen inte innehåller några förslag finns det inte anledning för riksdagen
att göra något särskilt tillkännagivande. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet.

Forskning

Invandrarutredningen behandlar i sitt betänkande frågor om statistik och
forskning. I propositionen meddelas nu att berörda myndigheter arbetar
med frågan att avhjälpa felaktigheter i registreringen. Statistiska centralbyrån,
arbetsmarknadsstyrelsen och invandrarverket har dessutom fått i
uppdrag att utarbeta förslag till periodisk statistik över sysselsättningsläget
för utländska arbetstagare i Sverige.

InU 1975:6

När det gäller forskningen uttalar föredragande statsrådet att forskningen
med anknytning till invandringen bör förstärkas. Ett väsentligt syfte med
forskningen bör vara att ge vägledning för politikens framtida inriktning.
Det bör därför enligt föredraganden vara en nära kontakt mellan forskningen
och de administrativa instanserna så att forskningsresultaten kan omsättas
i praktiska former.

För att tillgodose dessa synpunkter avser föredragande statsrådet föreslå
att en expertgrupp/or invandringsforskning inrättas och knyts till arbetsmarknadsdepartementet.
1 gruppen skall ingå företrädare för forskningen och
de närmast berörda myndigheterna. Gruppen bör arbeta i nära kontakt med
arbetsmarknadens parter och invandrarnas organisationer.

I moderata samlingspartiets partimotion 1956 motsätter man sig att en
expertgrupp för invandrarforskning tillsätts. Motionärerna anser att förslaget
kan leda till att forskningen styrs och dess resultat därigenom kan ifrågasättas.
Motionärerna föreslår att forskningen skall utföras inom universitetens
ram.

Enligt utskottets uppfattning är motionärernas farhågor överdrivna. Ett
kontaktorgan av det slag som föreslås är till ömsesidig nytta för forskning
och tillämpande myndigheter. Erfarenheterna av motsvarande organ för
forskningen i arbetsmarknadsfrågor, EFA, bekräftar detta. Det egentliga utförandet
av forskningen på invandrarområdet liksom f. n. på arbetsmarknadsområdet
kommer att i betydande omfattning ske inom ramen för universitetens
verksamhet. Utskottet biträder med hänsyn till det anförda propositionen
och avstyrker motionsförslaget. Som uttalas i propositionen bör
anslag för utökade insatser på forskningsområdet kunna utgå från arbetsmarknadsdepartementets
medel för forskningsändamål.

Auktorisation av tolkar och översättare

Riksdagen begärde förra året (InU 1974:6, rskr 1974:96) att regeringen
skulle ytterligare pröva frågan om auktorisation av tolkar och översättare
samt i samband därmed på nytt överväga registreringen och förmedlingen
av tolkar.

1 propositionen 26 föreslås nu att ett auktorisationssystem skall införas.
Auktorisationen skall bygga på föreskrivna kunskapsprov och därutöver skall
vissa allmänna villkor för godkännande uppställas. Verksamheten skall
handhas av kommerskollegium som till sitt förfogande skall ha en särskild
rådgivande nämnd med företrädare för berörda intressenter.

I motionen 1956 föreslås att i den rådgivande nämnden skall ingå en representant
för Stockholms handelskammare, som tidigare auktoriserat översättare,
samt företrädare för Föreningen auktoriserade translatorer och de
båda tolkorganisationerna av rikskaraktär. Dessutom bör annan språklig expertis
beredas plats i nämnden. Utskottet utgår från att det är företrädare
av det slag som nämns i motionen som skall ingå i nämnden. Det synes

InU 1975:6

praktiskt att som motionärerna förutsätter man tillgodogör sig handelskamrarnas
erfarenhet på området. Med det anförda har utskottet besvarat motionsyrkandet
som inte bör föranleda någon åtgärd.

Auktoriserade tolkar och översättare skall förås in i ett register. Föredragande
statsrådet räknar med att förmedling av tolkar och översättare
kommer att bedrivas på regional och lokal nivå och att frågan om registrering
och förmedling skall lösas genom samarbete mellan kommerskollegium och
olika statliga och kommunala organ. Genom detta förslag har det förra
året framlagda förslaget att länsstyrelserna skall svara för registrering och
förmedling av tolkar blivit inaktuellt. Likaså kan en bestämmelse i 5 kap.
6 § rättegångsbalken om rätt för domstol att påkalla biträde av länsstyrelsen
med utseende av tolk utmönstras. Utskottet biträder det förslag till lagändring
som nu lagts fram i den sistnämnda frågan.

Någon direkt föreskrift för myndigheterna att endast anlita godkänd tolk
eller översättare torde inte heller vara erforderlig.

1 propositionen föreslås att auktorisationssystemet skall träda i kraft den
1 januari 1976. Regeringen begär genom en särskild lag att fö bemyndigande
att utfärda bestämmelser i ämnet. Bemyndigandet skall inkludera rätt att
meddela föreskrifter om avgift för ansökan.

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att regeringen för det
begärda bemyndigandet.

Anslagsfrågor

Utskottet har i det föregående tagit ställning i sak till vissa anslagsfrågor.
Omorganisationen av invandrarverket medför en uppräkning av nuvarande
anslag med 8 195 000 kr. till 24 650 000 kr. Utskottet har inte något att
erinra häremot.

Det tidigare anslaget Anpassningsåtgärder för invandrare föreslås i propositionen
Ri benämningen Åtgärder för invandrare och bli höjt från
4 195 000 kr. till 5 700 000 kr. Ökningen av de medel som står till förfogande
för konkreta åtgärder är i realiteten större då viss personal som nu förts
upp på verkets avlöningsanslag tidigare avlönades genom anpassningsanslaget.

Utskottet har i det föregående föreslagit att medelsanvisningen under
anslaget skall ökas med 300 000 kr. till Stiftelsen Invandrartidningen och
400 000 kr. till projektbidrag. Med hänvisning härtill och till vad i propositionen
26 anförs bör alltså anslaget Åtgärder för invandrare bestämmas
till 6 400 000 kr. och disponeras på följande sätt:

Verksamhetsbidrag till invandrarorganisationer 1,6

Projektbidrag till organisationer, kommuner,
trossamfund, tidningar m. m. 2,2

Stiftelsen Invandrartidningen 1,8

Invandrarverkets informationsverksamhet 0,8

Summa 6,4 milj. kr.

Inll 1975:6

De i budgetpropositionen upptagna anslagen Åtgärder för flyktingar och
Översättningsservice godtas av utskottet. Detsamma gäller för den föreslagna
förstärkningen av anslaget till kommerskollegium för dess befattning med
verksamheten för auktorisation av tolkar och översättare.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalande om arbetslöshetsförsäkringen att riksdagen
avslår motionen 1975:1962, yrkandet 1,

2. beträffande uttalande om folkpensioneringen att riksdagen avslår
motionen 1975:1961, yrkandet 5,

3. beträffande statsbidrag till enskilda förskolor att motionen
1975:1959, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande samhällsstöd till ålderdomshem att motionen
1975:1959, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5. beträffande information om hälsoundersökningar att motionen
1975:1887 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

6. beträffande lokalradions personalresurser att motionen

1975:1962, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande finansieringen av svenskundervisning till anställda på
betald tid att riksdagen avslår motionen 1975:1961, yrkandet
1,

8. beträffande svenskundervisning för hemarbetande att motionen
1975:1961, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande statsbidrag till minoritetsskolor att riksdagen avslår
motionen 1975:1958,

10. beträffande åtgärder för att tillgodose hemspråksundervisningen
m. m. att motionen 1975:1961, yrkandena 3 och 4, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande verksamhetsbidrag till organisationer att riksdagen
med avslag på motionen 1975:1956, yrkandena 1 och 2, bifaller
propositionen 1975:26 i motsvarande del,

12. att riksdagen avslår motionen 1975:1961, yrkandet 6,

13. beträffande statsbidrag till kommuner att motionerna 1975:1731
och 1975:1962, yrkandet 4, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

14. beträffande kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap att motionen
1975:1962, yrkandet 5, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

15. beträffande statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1960 samt med anledning
av dels motionerna 1975:1962, yrkandet 6, och 1975:1963, dels
propositionen 1975:26 godkänner vad utskottet anfört,

InU 1975:6

16. beträffande stöd till s. k. invandrartidningar att riksdagen med
anledning av motionerna 1975:1727 och 1975:1957, yrkandet

3, godkänner vad utskottet anfort,

17. beträffande inrättande av ett invandrarråd och avskaffande av den
särskilda till invandrarverket knutna expertgruppen att riksdagen
med avslag på motionen 1975:1956, yrkandena 3 och 4, bifaller
propositionen 1975:26 i motsvarande del,

18. beträffande omlokaliseringen av invandrarverket att riksdagen avslår
motionen 1975:1956, yrkandet 5,

19. beträffande expertgruppen för invandrarforskning att riksdagen
med avslag på motionen 1975:1956, yrkandet 6, bifaller propositionen
1975:26 i motsvarande del,

20. att riksdagen godkänner de riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken
som förordats i propositionen 1975:26 i den mån
ställning inte tagits till riktlinjerna genom vad utskottet anfört
och hemställt i anslutning till punkterna 1-19,

21. beträffande sammansättning av nämnden för auktorisation av tolkar
och översättare att motionen 1975:1956, yrkandet 7, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

22. beträffande lagförslagen att riksdagen med bifall till propositionen
1975:26 i motsvarande del antar

1. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation
och godkännande av översättare och tolkar,

2. lag om ändring i rättegångsbalken,

23. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:26 i motsvarande
del till Statens invandrarverk för budgetåret 1975/76 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 24 650 000 kr.,

24. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1960 samt med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1975:1727,
1975:1957, yrkandet 3, och 1975:1962, yrkandet 6, till ett nytt
anslag Åtgärder för invandrare för budgetåret 1975/76 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 400 000 kr.,

25.att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1, bil. 13, punkten
D2, för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln till Åtgärder
för flyktingar anvisar ett förslagsanslag av 20 995 000 kr.,

26. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1, bil. 13, punkten
D4, för budgetåret 1975/76 under elfte huvudtiteln till översättningsservice
anvisar ett förslagsanslag av 185 000 kr.,

InU 1975:6

27. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:26 i motsvarande
del till Kommerskollegium för budgetåret 1975/76 under
tionde huvudtiteln utöver i prop. 1975:1 (bil. 12 s. 43) föreslaget
förslagsanslag anvisar ytterligare 615 000 kr.

Stockholm den 29 april 1975

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m),

Stridsman (c), fru Hörnlund (s), herr Johansson i Simrishamn (s), fru Jonäng
(c), fru Ludvigsson (s)', herrar Nilsson i Kalmar (s), Granstedt (c)1, Ekinge
(fp), Andréasson i Falkenberg (s), fru af Ugglas (m), herrar Hallgren (vpk)
och Carlström (fp).

' Vid behandling av de avsnitt av betänkandet som är hänförliga till punkterna 15
och 16 i hemställan deltog inte herr Granstedt (c) och fru Ludvigsson (s). I stället
för fru Ludvigsson deltog herr Ulander (s).

Reservationer

1. Folkpensioneringen (punkt 2)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”av motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Frågan om här i riket bosatta utländska medborgares rätt till folkpension
bör lösas utan dröjsmål. Riksdagen bör redan till hösten föreläggas förslag
om den lösning som invandrarutredningen förde fram, nämligen att alla
invandrare åtmistone skall ha de förmåner som europeiska pensionsöverenskommelsen
innefattar. Pensionskommittén bör sedan arbeta på att få
fram enhetliga regler oberoende av vederbörandes medborgarskap. Med det
anförda har utskottet biträtt yrkandet i vpk-motionen 1961.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande uttalande om folkpensioneringen att riksdagen med
bifall till motionen 1975:1961, yrkandet 5, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975:6

2. Enskilda förskolor (punkt 3)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Den av” och
på följande sida slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enskilda organisationer bör ha möjlighet att få samhällets stöd till att
driva förskolor. Särskilt angeläget kan detta sägas vara när det gäller invandrar-
och minoritetsgrupper. Om valfrihetsmålet skall ha ett reellt innehåll
skall sådana grupper ha möjlighet att bevara sitt språk och sina kulturella
och andra traditioner. Skolväsendet inklusive förskolan är en viktig
komponent i det avseendet. Förskolor, som drivs av invandrar- och minoritetsorganisationer
och som uppfyller de krav som gäller för den kommunala
förskolan, bör få inräknas i de kommunala planerna för förskolor
som ligger till grund för statsbidragsgivningen. Bidragen kan därefter via
kommunerna komma de enskilda förskolorna till del.

Vad utskottet anfört i anslutning till motionen 1959 bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande statsbidrag till enskildaförskolor att riksdagen med bifall
till motionen 1975:1959, yrkandet 2, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Ålderdomshem (punkt 4)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Invandrarutredningen
har” och slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Enskilda ålderdomshem som drivs av minoritetsgrupper fyller en värdefull
uppgift, och samhället bör därför vara positivt inställt till att stödja sådana
hem. Förutom sociala talar även ekonomiska skäl för denna ståndpunkt,
då vården i enskilda ålderdomshem avlastar samhällets institutioner. Vad
utskottet i anslutning till motionen 1959 anfört i denna fråga bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande samhällsstöd till ålderdomshem att ri ksdagen med bi -fall till motionen 1975:1959, yrkandet 1, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

InU 1975:6

4. Finansiering av svenskundervisning (punkt 7)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar "Utskottet
kan” och slutar ”sålunda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
För att få ordning på svenskundervisningen för anställda fordras att man,
som föreslås i vpk-motionen 1961, går över till ett nytt finansieringssystem.
Arbetsgivaren som har eller tidigare har haft anställda invandrare bör debiteras
en särskild avgift för att täcka undervisningskostnader. Dessa avgifter
skall sedan finansiera dels löner för utbildningsdeltagare, dels undervisningskostnader.
Länsarbetsnämnderna skall i samarbete med de fackliga organisationerna
besluta om avgiftsuttag och undervisningens anordnande. Regeringen
bör utarbeta förslag till regler av ovannämnda innebörd och förelägga
riksdagen dessa regler under hösten 1975.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande finansieringen av svenskundervisning för anställda på
betald tid att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandet
1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Svenskundervisning för hemarbetande (punkt 8)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”utskottet detsamma” bort ha följande lydelse:
Frågan om undervisning i svenska för hemarbetande tål ingen ytterligare
förhalning. Riksdagen bör uttala att det handlingsprogram som tidigare beställts
skall föreläggas riksdagen i oktober i år. Med det anförda har utskottet
biträtt yrkandet i vpk-motionen 1961.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande svenskundervisning för hemarbetande att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1961, yrkandet 2, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Statsbidrag till minoritetsskolor (punkt 9)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”och kommunerna (SSK)” bort ha följande lydelse:

I enlighet med det för invandrarpolitiken uppställda valfrihetsmålet bör
skolor som inrättas för språkliga minoriteter kunna få statsbidrag under
förutsättning att skolorna fyller de allmänna kvalitetskrav som gäller för

InU 1975:6

den svenska skolan. Utskottet instämmer för sin del i de synpunkter på
frågan som anförs i moderata samlingspartiets motion 1956. Skolor för de
språkliga minoriteterna bör få arbetsmöjligheter som är likvärdiga med de
allmänna skolornas. Statsbidragsgivningen måste utformas så att föräldrars
ekonomiska situation inte blir utslagsgivande för om ett invandrarbarn skall
kunna välja att få undervisning på sitt hemlands språk och om dess kultur.

Det bör uppdras åt SSK-utredningen att utforma statsbidragsregler som
tillgodoser de synpunkter utskottet redovisat. Vad utskottet anfört bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande statsbidrag till minoritetsskolor att riksdagen med bifall
till motionen 1975:1958 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

7. Hemspråksundervisningen i skolorna m. m. (punkt 10)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Denna fråga”
och på följande sida slutar ”förevarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i anslutning till vpk-motionen 1961 betona vikten av att
barn som tillhör språkliga minoriteter får möjlighet att välja hemspråk som
tillvalsämne i grundskolan och som B- eller C-språk i gymnasiet. Om dessa
rättigheter inte skall stanna på papperet fordras målmedvetna insatser från
skolmyndigheterna. Det gäller i fråga om lärare och interkommunalt samarbete.
Regeringen bör därför omedelbart vidta åtgärder för att effektivisera
hemspråksundervisningen. Det bör också undersökas om det via folkbokföringen
eller på annat sätt går att genomföra en registrering av språktillhörigheten
så att alla de som har behov av språkundervisning kan nås på
ett effektivt sätt. Vad utskottet anfört i de förevarande frågorna bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande åtgärder för att tillgodose hemspråksundervisningen
m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1961, yrkandena
3 och 4, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

8. Verksamhetsbidrag till organisationer (punkt 11)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

Stödet till invandrarnas organisationer är ett av de viktigaste förslagen

InU 1975:6

i propositionen 26. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid organisationerna
få ett större direkt stöd än som föreslås i propositionen. Utskottet
biträder därför förslaget i moderata samlingspartiets motion 1956 att 2,5
milj. kr. skall disponeras för verksamhetsbidrag till invandrar- och minoritetsorganisationer.
Detta medför att mindre medel står till förfogande för
projektbidrag. Utskottet anser det emellertid väsentligt att organisationerna
i större omfattning på egen hand får avgöra hur medel skall användas och
inte blir beroende av den särskilda prövning som projektbidrag förutsätter.

Den betydelse utskottet vill ge verksamhetsbidragen ställer också krav
på att medlen fördelas på ett rättvist och ändamålsenligt sätt. Det bör ankomma
på riksdagen att ta ställning till hur fördelningsreglerna skall vara
utformade. Utskottet biträder därför också förslaget i motionen 1956 att
regeringen i höst skall lägga fram förslag till riksdagen i denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande verksamhetsbidrag till organisationer att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1956, yrkandena 1 och 2, och
med avslag på propositionen 1975:26 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Invandrarbyråerna (punkt 13)

av herr Hallgren (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Förslagen
om” och på följande sida slutar ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget att staten skall ta över kostnadsansvaret
för invandrarbyråerna. Det är också angeläget att invandrarbyråernas nuvarande
verksamhet ses över. En sådan översyn bör inkludera i vilken omfattning
och i vilken form byråernas verksamhet skall bedrivas i framtiden.
Resultatet av översynen bör underställas riksdagen i nästa års budgetproposition.
Med det anförda har utskottet biträtt vpk-motionen 1731. Någon
anledning att vidta någon åtgärd på grund av motionen 1962 föreligger däremot
inte.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statsbidrag till kommuner m. m. att riksdagen
dels med bifall till motionen 1975:1731 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels avslår motionen 1975:1962, yrkandet 4.

InU 1975:6

10. Invandrarråd m. m. (punkt 17)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar "Enligt utskottets”
och slutar "aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den till invandrarverket
knutna särskilda expertgruppen bör bibehållas. Det bör vara till fördel för
sakfrågorna att ha ett permanent organ sammansatt av experter som fortlöpande
foijer invandrarfrågorna. Gruppen bör som föreslås i motionen utökas
med representanter för LO och SAF.

När det gäller förslaget om ett invandrarråd biträder utskottet invandrarutredningens
uppfattning att rådet bör knytas till invandrarverket. Rådet
får på det sättet en mera direkt kontakt med sakfrågorna. Det får förutsättas
att det i behövlig, omfattning etableras kontakter mellan rådet och arbetsmarknadsdepartementet.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande inrättande av ett invandrarråd och avskaffande av den
särskilda till invandrarverket knutna expertgruppen att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1956, yrkandena 3 och 4, avslår
propositionen 1975:26 i motsvarande del.

11. Forskning (punkt 19)

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”för forskningsändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är angeläget
med ökade forskningsinsatser på invandrarområdet. Det är emellertid inte
lämpligt att för detta ändamål inrätta ett särskilt till arbetsmarknadsdepartementet
knutet organ för att handha anslagsgivning m. m. till forskningen.
Det förslaget kan leda till att forskningen anses styrd, vilket - oavsett det
berättigade i påståendet - skadar forskningen och därmed möjligheterna
att i praktiken tillgodogöra sig resultaten. Utskottet föreslår att ökade resurser
till invandrarforskning i stället kanaliseras genom statens råd för samhällsforskning
eller institutet för social forskning. Med det anförda har utskottet
besvarat yrkandet i motionen 1956.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. beträffande expertgruppen för invandrarforskning att riksdagen
med anledning av motionen 1975:1956, yrkandet 6, avslår propositionen
1975:26 i motsvarande del.

InU 1975:6

12. Anslagsfrågor (punkt 24)

under förutsättning av bifall till reservationen 8 av herr Nordgren (m) och

fru av Ugglas (m) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 20

som börjar ”Utskottet har i det föregående föreslagit” och slutar ”Summa
6,4 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att medelsanvisningen under
anslaget skulle ökas med 300 000 kr. till Stiftelsen Invandrartidningen och
400 000 kr. till projektbidrag. Med hänvisning härtill och till vad som anförts
om verksamhetsbidrag m. m. bör alltså anslaget Åtgärder för invandrare
bestämmas till 6 400 000 kr. och disponeras på följande sätt:

Verksamhetsbidrag till invandrarorganisationer 2,5

Projektbidrag till organisationer, kommuner, trossamfund,
tidningar, m. m. 1,3

Stiftelsen Invandrartidningen 1,8

Invandrarverkets informationsverksamhet 0J8

Summa 6,4 milj. kr.

Särskilda yttranden

1. Stöd till tidningar på främmande språk

av herrar Nordgren (m), Ekinge (fp), fru af Ugglas (m) och herr Carlström
(fp):

Vi har den principiella inställningen att tidningar på främmande språk
bör omfattas av det allmänna presstödet och att de s. k. invandrartidningarna
bör kunna få bidrag enligt presstödskungörelsen. Vi biträder därför den reservation
i ämnet som fogats till konstitutionsutskottets betänkande 1975:14.

Det står samtidigt klart att periodiska eller andra publikationer som riktar
sig till invandrare och minoritetsgrupper kan förtjäna att stödjas av samhället
även om de inte omfattas av presstödets regler. Vi biträder därför utskottets
förslag att projektbidrag på försök skall kunna utgå till s. k. invandrartidningar.

2. Invandrarverkets omlokalisering

av herr Nordgren (m) och fru af Ugglas (m):

Invandrarverket kommer på grund av omlokaliseringen till Norrköping
att under åtskilliga år framåt ha svårigheter att fungera effektivt. Det är
nödvändigt att statsmakterna vidtar åtgärder i form av dubblering av tjänster
m. m. för att underlätta omställningen. Det finns stora risker att de ansträngningar
som nu görs för att förbättra förhållandena för invandrare går

InU 1975:6

om intet till följd av brister i administrationen. De svårigheter som invandrarverket
har på grund av omlokaliseringen är en god illustration av
de problem omlokaliseringsmyndighetema möter i allmänhet, och de utgör
ett gott stöd för moderata samlingspartiets uppfattning att omlokaliseringsetapp
II borde uppskjutas tills man har större kännedom om effekterna
av etapp I.

InU 1975:6

Bilaga

Nr 2y

Konstitutionsutskottets yttrande över motioner om stöd till invandrartidningar
m. m.

Till inrikesutskotlet

Genom beslut den 17 april 1975 har inrikesutskottet hemställt om yttrande
från konstitutionsutskottet angående motionerna 1975:1727 av herr Nordin
m. fl. (c) om särskilt produktionsstöd till invandrartidningar och 1975:1957
yrkande 3 av herr Bohman m. fl.(m) med anledning av propositionen 1975:26
om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

I motionerna tas upp frågan om ekonomiskt stöd till tidningar och tidskrifter
som ges ut på olika minoritetsspråk. I motionen 1975:1957 hemställs
att riksdagen skall besluta att sådana tidningar bör erhålla statligt stöd. I
motionen 1975:1727 föreslås ett anslag till invandrarverket avsett för ett
produktionsstöd till s. k. invandrartidningar. I den sistnämnda motionen
anförs att dessa tidningar med den nuvarande utformningen av det statliga
presstödet inte erhållit produktionsbidrag enligt bestämmelserna i presstödkungörelsen.
Då det är väsentligt att även dessa tidningar ges möjlighet
att erhålla ekonomiskt stöd måste enligt motionärerna nya vägar att lösa
detta problem prövas.

Konstitutionsutskottet har varje år sedan 1972 behandlat motionsyrkanden
rörande produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen till tidningar som
ges ut på annat språk än svenska. Redan i sitt av riksdagen godkända betänkande
vid 1973 års riksdag uttalade utskottet att produktionsbidrag i
princip bör kunna utgå även för tidningar som utkommer på annat språk
än svenska om de i övrigt uppfyller förutsättningarna härför. Utskottet
har inte funnit anledning att ändra uppfattning i denna fråga.

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning
genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter
som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar
att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödkungörelsen har utformats
med hänsyn härtill. De har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller
att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar som ges ut av olika invandraroch
minoritetsgrupper. Enligt utskottets mening bör de här aktuella tidningarnas
stödbehov tillgodoses inom ramen för samhällets stöd på invandrarpolitikens
område. En sådan konstruktion bör göra det möjligt att
underlätta utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om

InU 1975:6

dessa uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen
eller ej.

Stockholm den 24 april 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Ahlmark* (fp), Svensson i Eskilstuna*
(s), Jonnergård (c), Bergqvist* (s), Karlsson i Malung (s), Nordin
(c), Olsson i Edane (s), fru Jacobsson (m), herrar Kindbom* (c) och Berndtson
(vpk).

* Ej närvarande vid justeringen

Avvikande mening

av herrar Werner i Malmö (m), Ahlmark (fp) och fru Jacobsson (m) vilka
anfört:

Vi kan inte dela utskottets uppfattning i yttrandet till inrikesutskottet
över motionerna 1975:1727 och 1975:1957. Tidningar som uppfyller kraven
på produktionsstöd enligt presstödkungörelsen skall inte diskrimineras för
att de är skrivna på annat språk än svenska. Det är stötande att t. ex. Estniska
Dagbladet år efter år förvägras stöd enbart därför att tidningen är skriven
på estniska. Vi hänvisar till utförlig argumentering i flera motioner till årets
riksdag och till inlägg i riksdagens debatt om presstöd den 13 mars.

Det finns också tidningar utgivna i Sverige på annat språk än svenska
vilka inte är berättigade till presstöd enligt presstödkungörelsen. Vissa av
dessa vänder sig till svenska medborgare, andra till invandrare som inte
är svenska medborgare. Dessa tidningar bör ha särskilda möjligheter att
erhålla stöd. Inom konstitutionsutskottet har vi inte anledning att ta ställning
till i vilka former sådant stöd bör utgå. Det viktiga för oss i detta sammanhang
är att slå fast att tidningar inte skall hindras fä produktionsstöd enbart därför
att de är skrivna på annat språk än svenska.

Vi anförde samma synpunkter i utskottets betänkande om presstöd
(KU 1975:9), där vi inte hade möjlighet att reservera oss. Vårt särskilda
yttrande - av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck i Nässjö
(m) - hade följande lydelse:

Vi finner det uppseendeväckande att konstitutionsutskottets majoritet
i årets betänkande om presstöd vägrat att behandla de fyra motionerna om
främst Estniska Dagbladet. Till utskottets protokoll från sammanträde den

InU 1975:6

27 februari 1975 har vi fogat en reservation, som i sin helhet återfinns
nedan. Eftersom motionerna om främst Estniska Dagbladet över huvud
inte behandlas i detta betänkande har vi inte formella möjligheter att här
reservera oss.

Reservation av herrar Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m) och Björck
i Nässjö (m) till konstitutionsutskottets protokoll vid sammanträde den 27
februari 1975:

Diskrimineringen av tidning på utländskt språk, utgiven i Sverige, tas
upp i fyra motioner från folkpartiet resp. moderata samlingspartiet (1975:226,
1975:418, 1975:673, 1975:677). Framför allt behandlas där det egendomliga
förhållandet att Estniska Dagbladet, som är s. k. andra-tidning och enligt
gällande rätt bör erhålla produktionsstöd, förvägras sådant stöd år efter år.
Det är uppenbart att denna tidning diskrimineras därför att den är skriven
på det estniska språket.

Frågan om bl. a. Estniska Dagbladet har i flera år av riksdagen behandlats
i anslutning tjll KU:s betänkande om presstöd. I år har majoriteten i utskottet
däremot beslutat att rycka ut de fyra motionerna från presstödsbetänkandet
och i stället ta ställning till dem längre fram i samband med s. k. invandrarfrågor.
Det är ett uppseendeväckande beslut. Estniska Dagbladet är en
tidning som framför allt läses av svenska medborgare, som antingen kom
till Sverige för omkring 30 år sedan eller är födda i landet. Deras tidning
skall tydligen plötsligt behandlas efter regler som främst kommer att gälla
för nyinflyttade invandrare och inte för svenska medborgare. Detta innebär
en fortsatt särbehandling av Estniska Dagbladet och av balterna i Sverige.

Vi anser det självklart att motionerna 1975:226, 1975:418, 1975:673 och
1975:677 i stället borde ha behandlats i KU:s utlåtande om presstödet och
att KU borde göra ett sådant uttalande att Estniska Dagbladet redan i år
får det produktionsstöd som presstödsnämnden har förvägrat det.

Med hänvisning till argumenten ovan anser vi att konstitutionsutskottet
i sitt yttrande till inrikesutskottet bort klart uttala
dels att reglerna för presstödet måste preciseras så att produktionsbidrag
för tidningar på annat språk än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år,
dels att möjligheter bör skapas för ett statligt stöd även till i Sverige utgivna
tidningar och tidskrifter som ges ut på annat språk än svenska, men som
inte kan få presstöd enligt presstödkungörelsen.

Inu 1975:6

Innehållsförteckning

Inledning 1

Propositionerna 1

Lagförslagen 2

Motionerna 3

Utskottet 5

Målen 5

Arbetsmarknadsfrågor 6

Bostadsfrågor 6

Sociala frågor 7

Kulturfrågor 8

Utbildningsfrågor 9

Föreningar och trossamfund m. m 12

Medinflytandefrågor m. m 14

Informationsfrågor 14

Ansvarsfördelningen mellan myndigheter 16

Statens invandrarverk m. m 17

Forskning 18

Auktorisation av tolkar och översättare 19

Anslagsfrågor 20

Utskottets hemställan 21

Reservationer 23

1. Folkpensioneringen (vpk) 23

2. Enskilda förskolor (m) 24

3. Ålderdomshem (m) 24

4. Finasiering av svenskundervisning (vpk) 25

5. Svenskundervisning för hemarbetande (vpk) 25

6. Statsbidrag till minoritetsskolor (m) 25

7. Hemspråksundervisningen i skolorna m. m. (vpk) 26

8. Verksamhetsbidrag till organisationer (m) 26

9. Invandrarbyråerna (vpk) 27

10. Invandrarråd m. m. (m) 28

11. Forskning (m) 28

12. Anslagsfrågor (m) 29

Särskilda yttranden 29

1. Stöd till tidningar på främmande språk (m, fp) 23

2. Invandrarverkets omlokalisering (m) 29

Bilaga: Yttrande 2y av konstitutionsutskottet 31

GOTAB 75 9409 S Stockholm 1975