Inrikesutskottets betänkande nr 4

InU 1975:4

Nr 4

Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor
jämte motioner

I propositionen 1975:1 bilaga 2 (finansdepartementet) behandlas vissa för
flera huvudtitlar gemensamma frågor.

De av statsrådet Löfberg anmälda punkterna 1-11 i bilagan har remitterats
till inrikesutskottet. Punkten 12, som anmälts av statsrådet Sträng, har behandlats
av finansutskottet i betänkandet FiU 1975:3.

Punkten 6 om praktikplatser hos statsmyndigheterna har behandlats av
utskottet i betänkandet InU 1975:3.

Den allmänna lönenivån för statsanställda m. fl. frågor

1 punkterna 1-3, 8, 10 och 11 delges riksdagen vad föredraganden anfört
i följande frågor:

1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.

2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.

3. Statens avtalsverks befattning med arbetstvister
8. Frågor om ledigkungörande av tjänster m. m.

10. Nämnden för psykologiska undersökningar

11. Inrättande av personliga tjänster för vissa tjänstemän som garanteras
fortsatt anställning i Stockholm.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande frågor
och får därför hemställa

att riksdagen lägger till handlingarna punkterna 1-3, 8, 10 och
11 i bilaga 2 till propositionen 1975:1.

U-landsuppdrags meritvärde m. m.

Under punkten 4 i propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av
vad föredragande statsrådet anfört om u-landsuppdrags meritvärde m. m.

1 Riksdagen 1975. 18 sami Nr 4

InU 1975:4

Propositionen

För att genomföra det statliga svenska utvecklingsbiståndet är det av
betydelse att kunna rekrytera svensk personal för u-landsinsatser. Rekryteringsbehovet
beräknas för innevarande budgetår till 475 personer och kommer
att öka under återstoden av 1970-talet. I propositionen skisseras vissa
lösningar av de rekryteringsproblem som uppstår till följd av konstaterad
brist på bestämmelser i fråga om meritvärdering av u-landsarbete m. m.
Det understryks att förslagen är begränsade till att gälla statligt lönereglerade
tjänster, men föredragande statsrådet uttalar som sin förhoppning att de
riktlinjer som utfärdas på det statliga området också i huvudsak kommer
att tillämpas på det rent kommunala området och inom den enskilda sektorn.

De frågor som tas upp i propositionen gäller i vad mån sökande av statlig
tjänst skall få tillgodoräkna sig u-landstjänstgöring såväl i merithänseende
som i löne- och pensionshänseende, möjligheterna för statstjänsteman att
få tjänstledighet för sådan tjänstgöring och behovet av förbättrad dokumentation
(arbetsbeskrivningar) av u-landsuppdrag.

Motioner

1975:398 av fru Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala att
samma grunder för meritvärdering av likvärdiga uppdrag i u-länderna skall
gälla oavsett om uppdraget finansierats med statliga medel eller på annat
sätt.

1975:637 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är angeläget
att det förslag till förbättrad dokumentation om anställningar i biståndsverksamhet,
som SIDA förutsätts avge till regeringen, innefattar även läkares
och sjuksköterskors tjänstgöringsförhållanden vid missionssjukhus i utlandet.

Utskottet

På begäran av 1968 års riksdag har utredning gjorts av frågan om meritvärdet
av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder m. m. (Ds
Fi 1973:16). Utredningsförslaget har remissbehandlats och redovisas under
förevarande punkt i propositionen. *

När det gäller förslaget om tillgodoräkning i merithänseende förordas i
propositionen att myndighet skall vara skyldig att i största möjliga utsträckning
meddela generella beslut härom. Myndighet skall också på begäran
av anställd eller annan, som avser att ta anställning i biståndsverksamhet,
före ansökningstidens utgång lämna besked om anställningens meritvärde
i den utsträckning som är möjlig.

Vad nu sagts gäller anställningar i biståndsverksamhet som sker genom

InU 1975:4

eller med bidrag av svenska staten. Mot denna begränsning vänder sig fru
Ekelund (c) i motionen 398. Hon anser att u-landsuppdrag skall tillmätas
samma meritvärde oavsett vem som finansierar verksamheten och yrkar
att riksdagen skall fatta beslut härom.

Vid anställning och befordran i statlig verksamhet får av hävd åberopas
endast grunderna förtjänst och skicklighet. Den nya regeringsformens bestämmelser
innebär i förevarande sammanhang inte någon förändring. Med
förtjänst avses att den sökande får åberopa all tidigare tjänstgöring hos staten
som särskild merit. Motionsförslaget innebär att enskild anställning skulle
vid tjänstårsberäkningen jämställas med tjänstgöring hos staten. Utskottet
vill inte förorda att man på detta sätt bryter mot den vedertagna principen.
Det skulle nämligen kunna leda till konsekvenser vid tjänstgöring på andra
områden. En annan sak är att i den mån tidigare u-landstjänstgöring liksom
annan icke-statlig anställning inte för tillgodoräknas som förtjänst, kan sådana
anställningar i stället få betydelse vid bedömning av vederbörandes
skicklighet och på det sättet bli en befordringsgrund. Detta förhållande reducerar
betydelsen av det av motionären aktualiserade problemet. Utskottet
vill emellertid tillägga att tjänstårsberäkningen kan ha särskild betydelse
för vissa personalkategorier. Det gäller bl. a. om sjukvårdspersonal. I det
fallet kan man tänka sig speciella lösningar under medverkan av även andra
huvudmän än staten. Utskottet hänvisar härvidlag till den redogörelse för
vad som hittills uträttats på detta område som lämnades av socialutskottet
i betänkandet SoU 1974:30.

Med det ovan anförda har utskottet besvarat motionen, som alltså inte
bör föranleda någon åtgärd.

När det sedan gäller möjligheten att vid anställning hos staten i lönehänseende
få tillgodoräkna sig tidigare anställning i biståndsverksamhet
framhålls i propositionen att detta är en avtalsfråga. Även om detta försvårar
för myndigheterna att i förväg ge bindande besked om en u-landstjänstgöring
kommer att få tillgodoräknas i det aktuella hänseendet, bör den enskilde
vara berättigad till upplysningar härom så långt det är möjligt.

Vad beträffar statsanställdas rätt till tjänstledighet föranställning i biståndsverksamhet
uttalas att ledighet bör ges om det inte föreligger synnerliga
skäl däremot. Det sagda gäller i avvaktan på att avtal kan träffas i tjänstledighetsfrågan.
Statstjänsteman som är gift, trolovad eller stadigvarande
sammanboende med person som tagit anställning i biståndsverksamhet bör
också ha rätt till tjänstledighet. Tjänstledigheten begränsas i detta fall till
fyra år.

Utredningens förslag om regleringar i pensionshänseende tas inte upp till
prövning i propositionen. Ytterligare överväganden anses erforderliga.

Slutligen tas upp utredningens förslag om förbättrad dokumentation av
anställningar i biståndsverksamhet. Problemet är att få fram utförliga och
systematiskt sammanställda arbetsbeskrivningar av anställningar i biståndsverksamhet.
Frågan har stor betydelse för bedömningen av sådana anställ -

InU 1975:4

ningar såväl i merit- som löne- och pensionshänseende samt för beslut om
tjänstledighet. Det förutsätts att berörda myndigheter genomför möjliga förbättringar.
Därutöver har utredningen föreslagit att styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) inrättar någon form av dokumentationscentral.
Föredragande statsrådet förutsätter att SIDA undersöker olika vägar att förbättra
dokumentationen och kommer in till regeringen med förslag härom.

I motionen 637 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp) yrkas
att riksdagen bör ge regeringen till känna att det förslag SIDA kommer
att avge till regeringen om förbättrad dokumentation även skall innefatta
läkares och sjuksköterskors tjänstgöringsförhållanden vid missionssjukhus
i utlandet.

Ett liknande motionsyrkande framställdes förra året och behandlades då
av socialutskottet i det tidigare nämnda betänkandet SoU 1974:30. Socialutskottet
anförde att det är en förutsättning för en riktig bedömning i merithänseende
av en anställning vid missionssjukhus att det finns tillfredsställande
dokumentation om innehållet i anställningen. Det är därför angeläget,
fortsatte socialutskottet, att det finns ett system för dokumentation
om anställningar vid missionssjukhus. I avvaktan på beredningen av det
nu aktuella utredningsförslaget var socialutskottet dock inte berett att föreslå
riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Missionssjukhusen drivs av enskilda huvudmän som inte kan åläggas
att till exempelvis till SIDA lämna de utförliga arbetsbeskrivningar det här
är fråga om. Däremot bör ett samarbete kunna etableras på frivillig bas.
Staten bör ställa sina dokumentationsresurser till förfogande och registrera
relevanta uppgifter som lämnas av organisationer som driver missionssjukhus.
På det sättet bör det av motionärerna aktualiserade problemet kunna
lösas. Utskottet förutsätter att denna fråga från praktiska utgångspunkter
övervägs ytterligare. Något särskilt uttalande från riksdagens sida synes inte
vara erforderligt.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till uttalanden med anledning
av vad föredragande statsrådet anfört under denna punkt.

Utskottet hemställer

dels att riksdagen lägger till handlingarna punkten 4 i bilaga 2
till propositionen 1975:1,
dels att motionerna 1975:398 och 1975:637 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Förande över stat av vissa tjänster

Regeringen är bemyndigad att föra över stat ordinarie eller extraordinarie
tjänst, om innehavaren av tjänsten samtidigt innehar annan ordinarie tjänst
med förordnande tills vidare (r-tjänst). En tjänst förs över stat för att den
skall kunna återbesättas, varigenom man undviker olägenheten av de långa
vikariat som annars blir följden av tjänsteföreningar av detta slag.

InU 1975:4

Riksdagens medverkan till överstatförande av tjänster i andra fall än ovan
sagts behövs numera enbart om det gäller ordinarie eller extra ordinarie
tjänst i lägst lönegrad F 24. I propositionen föreslås under punkten 5 att
regeringens bemyndigande att föra tjänster över stat vidgas i två fall.

För det första föreslås att ordinarie domartjänster skall kunna föras över
stat även i det fall innehavaren förenar sådan tjänst med icke ordinarie
tjänst. Som exempel nämns arvodestjänst i kommitté eller som sakkunnig
i departement eller internationellt uppdrag. Bakgrunden till förslaget är å
ena sidan att sådana tjänsteföreningar är vanligt förekommande och å andra
sidan att den nya regeringsformen förutsätter att det vid flertalet domstolar
skall finnas ordinarie domare.

För det andra föreslås att regeringen bemyndigas att föra överstat ordinarie
eller extra ordinarie tjänst om innehavaren är tjänstledig för att fullgöra
internationellt uppdrag. Som aktuella exempel nämns två byråchefstjänster
i SIDA. Behovet av överstatföring kan också tänkas öka till följd av de
vidgade möjligheter till tjänstledighet för anställning i biståndsverksamhet
som behandlats under föregående punkt.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag under punkten 5 och hemställer
att riksdagen bemyndigar regeringen att enligt vad som förordats
i propositionen föra de tjänster som nämns där över stat.

Bostadsanskaffningslån

Statlig garanti för bostadsanskaffningslån om f. n. högst 20 000 kr. kan
medges för att förvärva bostadsrätt eller eget hem i samband med omlokalisering
eller vid annan omstationering. Lånemöjligheten står öppen endast
för statstjänstemän.

Efter framställning av Statsanställdas Förbund och Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion föreslås i propositionen under
punkten 7 att lånemöjligheten utvidgas att gälla även tjänstemän som visserligen
inte är statsanställda men som får sina avlöningsförmåner fastställda
under medverkan av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Förslaget åsyftar bl. a. skolledare och lärare inom det kommunala skolväsendet.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot propositionens förslag under punkten
7 utan hemställer

att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats i fråga
om utvidgning av kretsen av dem som är berättigade till bostadsanskaffningslån.

InU 1975:4

Vissa pensionsfrågor m. m.

I propositionen föreslås under punkten 9 regeringen bli bemyndigad att
avgöra frågor om pensionsförmåner och periodiska ersättningar av skadestånds
natur avseende enskilda personer.

Bemyndigande bör också ges regeringen att besluta om ändringar i statens
allmänna pensionsreglemente (SPR) i den mån ändringarna rör enbart anställningar
utanför det statliga lönereglerade området. SPR gäller numera
i väsentliga delar som kollektivavtal sedan allmänt pensionsavtal för statliga
och vissa andra tjänstemän den 9 december 1974 träffats mellan staten
och personalorganisationerna. Avtalet gäller inte innehavare av icke statliga
tjänster.

Slutligen föreslås regeringen få bemyndigande att byta ut ordinarie tjänster
med förordnande för viss tid (p-tjänster) mot ordinarie tjänster med förordnande
tills vidare (r-tjänster). Det bemyndigande regeringen behöver gäller
tjänster i lägst lönegrad F 24. Samtidigt begärs att regeringen skall få
möjlighet att besluta om pension åt innehavare av r-tjänst i det fall det
är till fördel såväl för den anställde som för statsförvaltningen. I båda fallen
förutsätts samtycke av den enskilde tjänstemannen.

Utskottet

Den tidigare formellt offentligrättsliga regleringen av pensionsförmånerna
i statlig tjänst har, som framgår av den ovan lämnade redovisningen, ersatts
av ett pensionsavtal. Pensionsfrågor i allmänhet kommer därmed i fortsättningen
att handläggas avtalsvägen.

Det nya avtalet omfattar inte vissa arbetstagare som utan att vara statligt
anställda likväl har statlig pensionsrätt. Riksdagen har på förslag som varje
år lagts fram av regeringen i särskild proposition prövat frågor om reglementsändringar
berörande enbart nämnda arbetstagare liksom också om
pensionsförmåner eller skadeståndsliknande ersättningar åt enskilda personer.
Riksdagen har därvid regelmässigt under utskottets verksamhetstid
lämnat regeringsförslagen utan erinran. Utskottet tillstyrker att regeringen
får begärda bemyndiganden att själva avgöra nämnda frågor i enlighet med
hittills tillämpade riktlinjer. Beslut av större principiell betydelse bör dock,
såsom också förutsätts i propositionen, även i fortsättningen avgöras av
riksdagen.

I propositionen aktualiseras behovet av att byta ut p-tjänster (ordinarie
tjänster vilkas innehavare är förordnade på viss tid, ofta sex år) mot r-tjänster
(ordinarie tjänster med förordnande tills vidare). Det begärda bemyndigandet
att företa sådana tjänsteutbyten har sin bakgrund i den restriktiva inställningen
i lagen om anställningsskydd till tidsbegränsade anställningar. Anställningsskyddslagens
principer har förts över till statstjänstemannalagen
som numera föreskriver att tidsbegränsade anställningar får förekomma en -

InU 1975:4

dast om det föranleds av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet samt
i vissa andra fall som i detta sammanhang saknar relevans. Mot den bakgrunden
tillstyrker utskottet propositionens förslag även i denna del liksom
förslaget att regeringen under vissa förutsättningar skall kunna besluta om
pension till innehavare av ordinarie r-tjänst. Liksom föredragande statsrådet
förutsätter utskottet att samtycke i båda fallen föreligger från den berörde
tjänstemannen. Det kan tilläggas att vid utbyte av p-tjänst mot r-tjänst
får i vissa fall tjänstemannen ta ställning till om han skall behålla p-tjänsten
för att bevara sin rätt till förordnandepension, som innebär möjlighet till
hel pension vid lägre ålder än för andra statstjänstemän.

Utskottet hemställer att riksdagen bemyndigar regeringen att

1. avgöra frågor om pensionsförmåner för enskilda personer och
om periodiska ersättningar av skadestånds natur i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna riktlinjer som hittills varit
vägledande vid bedömningen av sådana frågor,

2. besluta om ändringar i statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i den omfattning de rör enbart icke-statliga anställningar
utanför det statligt lönereglerade området,

3. byta ut tjänst i Fp 24 och högre tjänst mot lika hög tjänst
med beteckningen r,

4. efter prövning i varje särskilt fall besluta om pension åt innehavare
av ordinarie tjänst med beteckningen r.

Stockholm den 15 maj 1975

På inrikesutskottets vägnar
BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Gustafsson
i Säffle (c), Jonsson i Mora (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar
Strindberg (m), Olsson i Asarum (s), Andréasson i Falkenberg (s), Ulander(s),
fru Ekholm-Frank (s), herrar Hallgren (vpk) och Carlström (fp).

GOTAB 75 9565 S Stockholm 1975