Socialutskottets betänkande nr 6 år 1974
SoU 1974:6
Nr 6
Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad
avser anslag för budgetåret 1974/75 till Bostadstillägg m. m., jämte
motioner.
I propositionen 1974:1, bilaga 14, såvitt bilagan hänvisats till
socialutskottet, har Kungl. Maj:t (bostadsdepartementet) under punkten
B 4 (s. 15—17) föreslagit riksdagen att till Bostadstillägg m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 095 000 000 kr.
Övriga anslagsframställningar under punkten B Bostadsbyggande
m. m. i nämnda bilaga utom förslaget till medelsanvisning under punkten
B 3 Statens hyresråd behandlas av civilutskottet i betänkandet CU
1974:14.
Motionerna
1. I motionen 1974:33 av herrar Henmark (fp) och Hyltander (fp)
hemställs att riksdagen beslutar att bostadstillägg för låginkomsttagare
utgår även till folkpensionärer med den begränsningen att, i det fall även
bostadsbidrag enligt lagen 25 maj 1962 om hustrutillägg och kommunalt
bostadsbidrag till folkpension kan utgå, endast det till beloppet högsta av
de båda bostadstilläggen utgår.
2. I motionen 1974:434 av fru Landberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en översyn av bestämmelserna om
statskommunala bostadstillägg i enlighet med vad i motionen anförts.
3. I motionen 1974:694 av fru Andersson i Kumla m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag om sådan
ändring av 20 § kungörelsen (1968:425) om statliga bostadstillägg till
barnfamiljer att kommuner får möjlighet att bevilja bostadstillägg till
ogifta som stadigvarande sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden
och har barn som inte är gemensamma.
4. I motionen 1974:707 av herr Lindkvist (s) och fru Andersson i
Kumla (s) yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om förslag till
ändrade regler för statskommunala bostadstillägg så att inte vissa — i
motionen redovisade — inkomstgrupper missgynnas.
5. I motionen 1974:1309 av fru Söder m. fl. (c) hemställs, såvitt
gäller bostadstillägg, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag
till sådan ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för
bostadstillägg till den fastställda ”beskattningsbara” inkomsten endast
skall läggas 10 % av den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.
6. I motionen 1974:1318 av herr Claeson m. fl. (vpk) hemställs
a) att riksdagen uttalar sig för en omläggning av det individuella
1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 6
SoU 1974:6
2
bostadsstödet till att bli en helt statlig angelägenhet och hos regeringen
hemställer om skyndsamt utarbetande av förslag härom,
b) att riksdagen uttalar sig för en sådan ändring av reglerna om
bostadstillägg att kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid
hyreshöjningar under bidragsåret.
7. I motionen 1974:1341 av herr Ullsten (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att den nedre åldersgränsen för statskommunalt bostadstillägg
sänks till 18 år.
Utskottet
Genom de förstärkningar av de statliga och statskommunala bostadstilläggen
till barnfamiljer, som genomförts under de senaste åren, har
bostadstilläggen fått allt större betydelse för att minska bostadskostnaderna
för barnfamiljer med lägre inkomster och därigenom ge dem
ökad möjlighet att skaffa sig en tillräcklig och välutrustad bostad. Efter
beslut av förra årets riksdag utgår fr. o. m. i år även statsbidrag till
statskommunala bostadstillägg till låginkomsttagare utan barn.
Beträffande innehållet i bidragsreglerna rörande de statskommunala
bostadstilläggen må anföras följande. De statskommunala bostadstilläggen
utgår med 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som
ligger inom de intervaller som upptas i följande sammanställning.
Ensamstående med barn
med ett eller två barn
med tre eller fyra barn
med fem eller flera barn
Makar med barn
med ett eller två barn
med tre eller fyra barn
med fem eller flera barn
300—650 kr./månad
300-800 kr./månad
300—925 kr./månad
400—750 kr./månad
400—900 kr./månad
400—1 025 kr./månad
Ensamstående utan barn
300—550 kr./månad
Makar utan barn
400—650 kr./månad
De inkomstprövningsregler som finns anknyter till den till statlig
inkomstskatt taxerade inkomsten och till reduceringsfaktorer, som ökar
på visst sätt med ökad inkomst. Bidragsbeloppet börjar reduceras vid
23 000 kr. för barnfamiljer och vid 18 000 kr. för personer utan barn. Vid
inkomstberäkningen läggs till inkomsten 20 % av den taxerade förmögenhet
som överstiger 50 000 kr. Med makar jämställs personer som utan att
vara gifta lever tillsammans, om de tidigare varit gifta med varandra eller
gemensamt har eller har haft barn. Sammanboende ogifta anses, om
denna regel inte är tillämplig, som två familjer. Detta innebär bl. a. att
bostadskostnaden i princip skall delas lika mellan dem vid beräkningen av
bostadstillägg. Statskommunalt bostadstillägg utgår inte till den som
åtnjuter kommunalt bostadstillägg till folkpension eller endast på grund
av reglerna om inkomstprövningen är utesluten från sådant bostadstillägg.
SoU 1974:6
3
I flera av motionerna påtalas att de regler som gäller för de
statskommunala bostadstilläggen i olika avseenden ger mindre tillfredsställande
effekter. Således framhålls i motionerna 1974:33 av herrar
Henmark och Hyltander och 1974:434 av fru Landberg m. fl. attén person
som åtnjuter folkpension och som har extrainkomster av viss storlek får ett
sämre bostadsstöd än en annan person som har samma bostadskostnad och
samma inkomst. I motionen 1974:434 belyses den angivna effekten med
utförliga tabeller. I nämnda motion liksom i motionerna 1974:694 av fru
Andersson i Kumla m. fl. och 1974:707 av herr Lindkvist och fru
Andersson i Kumla hänvisas också till andra konsekvenser av reglerna för
rätt till statskommunala bostadstillägg, vilka enligt motionärernas mening
inte är önskvärda. Det anförs att en ensamstående i vissa fall ljan få högre
bostadstillägg än ett pär makar, som har samma hyra och samma
familjeinkomst som en ensamstående, något .som är en konsekvens av att
en lägre hyresgräns gäller för ensamstående än för makar. Å andra sidan
framhålls att i vissa fall sammanboende kan få högre bostadstillägg genom
att ingå äktenskap. Detta är en följd av att för sammanboende — som ej
bedöms som makar enligt den ovan redovisade regeln — hyran skall
halveras. I fråga om ytterligare exempel på effekten av nuvarande regler
hänvisar utskottet till motionerna och de ovan redovisade reglerna.
Utskottet vill för sin del framhålla att statsmakterna vid införandet av
reglerna om statsbidrag till statskommunala bostadstillägg för låginkomsttagare
utan barn var medvetna om att i vissa fall konsekvenserna av
reglerna inte skulle bli helt tillfredsställande med hänsyn till innehållet i
regelsystemet för bostadstillägg till barnfamiljer. Det ansågs emellertid att
de betänkligheter som nämnda konsekvenser kunde väcka borde få vika
med hänsyn till det behov av individuellt bostadsstöd som fanns även hos
låginkomsttagare utan barn; även denna grupp borde få möjlighet förhyra
lägenheter i nyproduktionen och därigenom förbättra sin bostadssituation.
I fråga om personer som uppbar folkpension gjordes den bedömningen
att folkpensionärer även framdeles borde erhålla bostadsstöd
genom de särskilda lagregler som gäller för kommunalt bostadstillägg till
folkpensionärer.
Utskottet är medvetet om svårigheterna att inom ramen för ett enkelt
och lättadministrerat system åstadkomma regler av här aktuellt slag, som
inte samtidigt för med sig konsekvenser som i enskilda fall kan te sig
mindre nöjaktiga. Detta konstaterande bör emellertid inte hindra att
ansträngningar görs för att få till stånd ett regelsystem, vilket innehåller
komponenter som så långt möjligt är inbördes förenliga. Det är därför
enligt utskottets mening motiverat att en översyn görs av regelsystemet,
detta i all synnerhet som närliggande frågor torde komma att aktualiseras
vid prövningen av de utredningsförslag på det bostadspolitiska området
som framlagts i dagarna. Även frågan om avgränsningen gentemot
bostadsstödet för folkpensionärer bör prövas. Regelinnehållet kan även
komma att påverkas av det förslag till skattereform som skall föreläggas
SoU 1974:6
4
årets riksdag. Med hänsyn härtill kan det också finnas anledning att i
sammanhanget överväga den i motionen 1974:1309 av fru Söder m. fl.
upptagna frågan om storleken av förmögenhetsfaktorn vid inkomstberäkningen.
Likaledes bör förslaget i motionen 1974:1341 av herr Ullsten om
sänkning av åldersgränsen för rätten till statskommunalt bostadstillägg
för ensamstående och makar utan barn från 20 år till 18 år övervägas;
enligt nuvarande regler får sådant tillägg utgå till den som är under 20 år
endast om synnerliga skäl föreligger.
Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.
I motionen 1974:1318 av herr Claeson m. fl. framställs förslag om att
det individuella bostadsstödet skall bli en helt statlig angelägenhet.
Vidare föreslås i motionen att reglerna för bostadstillägg ändras så att
kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid hyreshöjningar under
bidragsåret.
Med hänsyn till kommunalekonomiska utredningens uppdrag påkallar
motionen, såvitt avser finansieringsfrågan, inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet avstyrker således motionen 1974:1318 i denna del.
Frågan om höjning under löpande bidragsår av bostadstilläggen på
grund av höjda bostadskostnader har aktualiserats hos Kungl. Maj:t
genom en framställning från bostadsstyrelsen, som — i likhet med
motionärerna — förordar att kommunerna skall bli skyldiga att ompröva
tilläggen vid hyreshöjningar. Föredragande departementschefen framhåller
att utvecklingen av bostadskostnaderna, inte minst de ökade
kostnaderna för värme och varmvatten, medför berättigade krav från de
boende på en snabbare anpassning av bostadstilläggen till bostadskostnaderna.
Å andra sidan kan det finnas beaktansvärda skäl för kommuner att
begränsa kostnaderna för administrationen av bostadstilläggen. I avvaktan
på den pågående översynen av bl. a. bostadstilläggens administration bör
avvägningen mellan dessa två intressen ankomma på kommunerna.
Departementschefen anser sig alltså inte böra förorda bostadsstyrelsens
förslag om bindande föreskrifter i ämnet. Det bör emellertid, anför han
slutligen, kunna förutsättas att kommunerna vid sådana avvägningar
lägger stor vikt vid de boendes behov, särskilt i de fall då hyreshöjningar
under bidragsåret är av inte endast obetydlig storlek.
Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning i frågan.
Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1318 i motsvarande del.
Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till
medelsanvisning.
Utskottet hemställer
1. beträffande frågan om en översyn i vissa avseenden av
reglerna om bostadstillägg att riksdagen i anledning av
motionerna 1974:33, 1974:434, 1974:694, 1974:707,
1974:1309, såvitt här är i fråga, och 1974:1341 ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstillläggen
att riksdagen avslår motionen 1974:1318 i motsvarande
del,
SoU 1974:6
5
3. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret
att riksdagen avslår motionen 1974:1318 i motsvarande del,
4. att riksdagen till Bostadstillägg m. m. förbudgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 1 095 000 000 kr.
Stockholm den 19 mars 1974
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c),
Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s),
herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra
Ljungby (c), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken
Andersson (c), fru Marklund (vpk) och fru Wigenfeldt (c).
Reservationer
1. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstilläggen
(punkt 2 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med
”Med hänsyn” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Det ekonomiska ansvaret för hela det individuella bostadsstödet bör
ligga hos staten, bl. a. för att få enhetliga regler och större rättvisa mellan
invånarna i olika kommuner. Betydande administrationskostnader kan
därigenom sparas och rationaliseringsvinster kan också göras. Utskottet,
som delar motionärernas uppfattning i frågan, anser att riksdagen bör
uttala sig för att kommunalekonomiska utredningen får i uppdrag att i
enlighet med vad som föreslås i motionen 1974:1318 i denna del utarbeta
förslag till en sådan omläggning.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande finansieringen av de statskommunala bostadstilläggen
att riksdagen i anledning av motionen 1974:1318 i
motsvarande del gav Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,
2. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret (punkt 3 i
hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med
”Frågan om” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:
Frågan om (= utskottet) till bostadskostnaderna.
Utskottet anser det emellertid inte tillfredsställande att endast cirka
hälften av kommunerna medger omprövning av bostadstilläggen under
SoU 1974:6
6
löpande bidragsår, trots att alla landets hyresgäster fått vidkännas
betydande hyreshöjningar efter den 1 januari 1974. Utskottet ansluter sig
därför till yrkandet i motionen 1974:1318om sådan ändring av reglerna
om bostadstillägg att kommunerna blir skyldiga att ompröva tilläggen vid
hyreshöjningar under bidragsåret.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande omprövning av bostadstillägg under bidragsåret
att riksdagen i anledning av motionen 1974:1318 i motsvarande
del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.
GOTAB 74 7232 S Stockholm 1974