Socialutskottets betänkande nr 5 år 1974

SoU 1974:5

Nr 5

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar för budgetåret 1974/75 inom
socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. A 2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts i propositionen 1974:1 bilaga 7 (socialdepartementet)
under punkterna A 1 och A 2 (s. 17 och 18) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 7 855 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 8 700 000 kr.

2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.
Kungl. Maj:t har under punkten A 3 (s. 18—21) föreslagit riksdagen att
till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:105 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen beslutar att ge delegationen för forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn
parlamentarisk sammansättning.

2. 1 motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret
1974/75 anvisar till försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård
av narkotikamissbrukare 800 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under
A 3, Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

3. I motionen 1974:1191 av herr Carlshamre (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär tilläggsdirektiv till socialutredningen om
en allsidig utredning angående socialpolitikens samhällsekonomiska betydelse,
syftande till att bereda utrymme för ett fortsatt socialt
reformarbete.

Utskottet

En samarbetskommitté för social forskning finns sedan några år
knuten till socialdepartementet. En särskild utredningsgrupp inom
kommittén har visat på behovet av samordning av det forsknings- och
utvecklingsarbete inom den sociala sektorn som bedrivs på olika håll som
försöksverksamhet eller i andra former och bekostas från skilda anslag. I

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

2

likhet med utredningsgruppen finner föredragande departementschefen
det angeläget att anslagstilldelningen och verksamheten i övrigt på detta
område samordnas i syfte att få till stånd en bättre planering och
effektivare utnyttjande av de resurser som ställs till förfogande för
ändamålet. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att medel som
beräknas dels till försöksverksamhet m. m. på det sociala området, dels
till försöksverksamhet med olika insatser i glesbygdskommuner — vilka
insatser f. n. bekostas från anslaget D 1 Bidrag till social hemhjälp — förs
samman under ett anslag med beteckningen A 3 Forsknings- och
utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

Utskottet biträder förslaget. Utskottet biträder även förslag i propositionen
att en delegation knyts till socialdepartementet med uppgift att
svara för en samlad bedömning av de olika projekt som aktualiseras i
fråga om forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom
den sociala sektorn. Som föredragande departementschefen framhåller
bör genom inrättandet av en sådan delegation goda möjligheter skapas att
samordna olika projekt så att bästa möjliga resultat ernås och tillgängliga
medel utnyttjas så effektivt som möjligt. Utskottet vill för sin del särskilt
framhålla, att det är angeläget att delegationen även tar egna initiativ till
lämpliga projekt. Att delegationen vid sin bedömning härvidlag har ett så
gott kunskapsunderlag som möjligt om vilka behov som föreligger på
området bör garanteras genom att delegationens verksamhet bedrivs i
nära samarbete med institutet för social forskning samt inte minst genom
delegationens sammansättning. I delegationen bör, som föreslås av Kungl.
Majit, ingå företrädare för statliga och kommunala organ inom den
sociala sektorn, för socialvården på fältet och för forskningen. I
motionen 1974:105 av herr Helén m. fl. föreslås att i delegationen skall
ingå parlamentariker. Med hänsyn till vad som anförs i motionsskälen vill
utskottet erinra om att den föreslagna delegationen inte är avsedd att
tillgodose det utredningsförslag om en beredning för välfärdsforskning
som framlagts. Frågan om den framtida välfärdsforskningen behandlas av
civilutskottet i betänkandet CU 1974:11. Vid sin bedömning av
motionsyrkandet beaktar utskottet att delegationen är avsedd att få en
direkt beredande funktion i anslutning till Kungl. Maj:ts kansli och
således skall framlägga förslag till Kungl. Maj:t om beviljande av medel
från anslaget. Med hänsyn härtill och då utskottet förutsätter att
delegationen får en allsidig politisk sammansättning med bred förankring
hos de kommunala organ som ovan angivits avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Utskottet utgår härvidlag också från att delegationen vid
utnyttjandet av sin initiativrätt beaktar de krav rörande forsknings- och
försöksverksamhet inom den sociala sektorn som framförs i den allmänna
politiska debatten.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även motionen 1974:1 191 av
herr Carlshamre, vari yrkas att socialutredningen genom tilläggsdirektiv
skall få i uppdrag att göra en allsidig utredning angående socialpolitikens
samhällsekonomiska betydelse, syftande till att bereda utrymme för
fortsatt socialt reformarbete. Motionären utvecklar utförligt sina syn -

SoU 1974:5

3

punkter rörande behovet av en sådan utredning.

En utredning av den karaktär, som motionären föreslår, skulle
uppenbarligen bli ytterst omfattande. Med hänsyn till det betydelsefulla
och tidskrävande utredningsuppdrag, som redan ankommer på socialutredningen,
kan utskottet inte förorda att ytterligare omfattande uppgifter
läggs på utredningen. Utskottet kan därför inte biträda motionsyrkandet.
Utskottet vill emellertid tillägga att de frågeställningar som tas
upp av motionären är av den karaktär att de bör kunna aktualiseras inom
den delegation som i enlighet med det ovan anförda skall inrättas för
bl. a. forskningsarbete inom den sociala sektorn.

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. yrkas att riksdagen till
försöksverksamhet med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare
under förevarande anslag skall anvisa 800 000 kr. utöver det av
Kungl. Maj:t föreslagna beloppet. Under hänvisning till vad utskottet
anför i avsnittet Vissa alkohol- och narkotikafrågor (s. 32 och 33)
avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet har inte heller i övrigt
något att erinra mot den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande sammansättningen av delegationen
för forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
inom den sociala sektorn avslår motionen 1974:105, såvitt
här är i fråga,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till
Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande en socialekonomisk utredning
avslår motionen 1974:1191.

3. A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten A 4 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1974/75 anvisar
ett reservationsanslag av 45 0 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. C 1. Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har under punkten C 1 (s. 44

och 45) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 2 720 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:424 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ett program för
familjepolitikens utbyggnad innehållande bl. a. värdesäkring av barnbidragen
och införande av vårdnadsbidrag i enlighet med vad i motionen

SoU 1974:5

4

anförts.

2. I motionen 1974:1326 av herr Hörberg (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär förslag till ett successivt införande av vårdnadsbidrag
för barn under 3 å 4 års ålder.

Utskottet

Genom de allmänna barnbidragen får alla barnfamiljer ett grundläggande
ekonomiskt stöd. Den 1 januari i år höjdes barnbidragsbeloppet
med 180 kr. till 1 500 kr. per barn och år. Här bör också nämnas, att
riksdagen för kort tid sedan beslutat om ett extra konsumtionsstöd till
barnfamiljerna genom att vid barnbidragsutbetalningen i april för andra
kvartalet ett extra belopp av 200 kr. per barn skall utbetalas (prop.
1974:25, FiU 1974:1).

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer utgår även i andra former. Bostadstillägg
och föräldraförsäkring utgör särskilt betydelsefulla stödformer.
Genom bostadstilläggen får familjer med lägre inkomster och familjer
med flera barn ökade möjligheter att efterfråga moderna och rymliga
bostäder. Frågan om den framtida utformningen av samhällets stöd med
denna inriktning torde komma att aktualiseras vid prövningen av de
utredningsförslag på det bostadspolitiska området, som framlagts i
dagarna. Regelinnehållet kan även komma att påverkas av det förslag till
skattereform, som skall föreläggas årets riksdag. Föräldraförsäkringen,
varom förslag framlades av familjepolitiska kommittén, trädde i kraft vid
årsskiftet. Den innebär bl. a. att de grupper som hittills haft det svagaste
försäkringsskyddet vid barns födelse fått kraftiga förbättringar genom
den föräldrapenning som införts. Riksdagen har nyligen beslutat förlänga
ersättningstiden från sex till sju månader fr. o. m. den 1 januari nästa år
(prop. 1974:15, SfU 1974:5). Vidare har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande
nyligen en sakkunnig tillkallats, som skall göra en första sammanställning
och bedömning av erfarenheterna av reglerna i föräldraförsäkringen.
Den sakkunnige skall också närmare pröva frågan om
ersättningstidens längd och därvid undersöka möjligheterna att förlänga
ersättningstiden på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för
förälder att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period
efter det rätten till hel föräldrapenning upphört. Vid bedömningen av
denna fråga skall den sakkunnige, förutom de tekniska och administrativa
förutsättningarna, även pröva erfarenheterna och de pedagogiska förutsättningarna
beträffande småbarnsgrupper i daghem. Vidare skall prövas
möjligheterna att få anställning med reducerad arbetstid av nämnda slag
liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarnsföräldrarnas
ställning på arbetsmarknaden.

Familjepolitiska kommitténs slutbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd
innehöll ett omfattande program för utbyggnad av det ekonomiska
familjestödet. Utöver föräldraförsäkringen har flera av förslagen genomförts.
I vissa avseenden har ett kompletterande utredningsarbete igångsatts.
Även på andra områden, som rör åtgärder för barnfamiljerna, pågår

SoU 1974:5

5

utredningsarbete. Utskottet vill här särskilt nämna att barnstugeutredningen
— vars förslag låg till grund för beslut om allmän förskola (prop.
1973:136, SoU 1973:30) — fortsätter sitt arbete och att ett betänkande
rörande fritidsverksamhet för barn i skolåldern är att vänta under
innevarande vår. Hemställan i motionen 1974:424 av herrar Fälldin och
Helén bör ses mot bakgrunden av den lämnade redovisningen. I motionen
yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag till ett program för
familjepolitikens utbyggnad innehållande bl. a. indexreglering av barnbidragen
och införande av vårdnadsbidrag. Enligt utskottets mening bör
de fortsatta övervägandena på det familjepolitiska området grunda sig på
de förslag som framlagts av familjepolitiska kommittén och som ännu
inte slutligt prövats och på resultatet av det utredningsarbete som pågår
på området och som delvis redovisats i det föregående. Vad särskilt angår
innehållet i ett sådant program som motionärerna begär, vill utskottet
dels hänvisa till följande avsnitt om vårdnadsbidrag, dels erinra om att
riksdagen upprepade gånger och senast den 13 mars avslagit motioner om
indexreglering av barnbidragen. Slutligen vill utskottet, med hänsyn till
innehållet i motionsmotiveringen, också hänvisa till att socialförsäkringsutskottet
i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1974:6 uttalat sig
för en undersökning av frågan om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1974:424.

Även i motionen 1974:1326 av herr Hörberg tas upp frågan om
vårdnadsbidrag. Motionären vill att riksdagen skall begära förslag till ett
successivt införande av vårdnadsbidrag för barn under 3 å 4 års ålder.

Familjepolitiska kommittén har övervägt frågan om införande av ett
vårdnadsbidrag. Kommittén har emellertid kommit till slutsatsen att
något sådant bidrag inte bör införas (SOU 1972:34 s. 238). Kommittén
har i stället funnit att det inkomstprövade stödet bör förstärkas.
Härigenom kan stödet förbehållas de barnfamiljer som har ett mera
framträdande behov därav, även där orsaken är att ena föräldern avstår
från en förvärvsinkomst för att ta hand om småbarn. På denna väg kan
också familjer med bärn i tonåren få ett behövligt tillskott till
familjeinkomsten. Socialutskottet har förra året anslutit sig till kommitténs
bedömning vid prövning av ett yrkande om utredning om
vårdnadsbidrag till barnfamiljer (SoU 1973:5 s. 9). Enligt utskottets
mening finns det inte skäl till omprövning av detta ställningstagande.
Utskottet beaktar härvidlag även vad som ovan redovisats om utredning
av frågan om att underlätta för föräldrar att förvärvsarbeta med
reducerad arbetstid. Utskottet avstyrker således motionen 1974:1326.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 2 720 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ett program för familjepolitikens
utbyggnad m. m. avslår motionen 1974:424 och motionen
1974:1326.

SoU 1974:5

6

5. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
Kungl. Maj:t har under punkten C 2 (s. 45) föreslagit riksdagen att till
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag anvisa
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

Motion

I motionen 1974:713 av fru Thunvall m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär förslag till sådan ändring i lagen om allmänna
barnbidrag att barnbidraget utbetalas månadsvis.

Utskottet

Såväl de statliga som de statskommunala bostadstilläggen utbetalas
månadsvis. För närvarande sker utbetalningen av de allmänna barnbidragen
kvartalsvis. Familjepolitiska kommittén föreslog att även barnbidragen
skulle utbetalas månadsvis, varvid utbetalningen skulle samordnas
med utbetalningen av bostadstilläggen (SOU 1972:34). I motionen
1974:713 av fru Thunvall m. fl. framställs ett yrkande som syftar till ett
genomförande av kommitténs förslag i nämnda hänseende.

Vid prövningen av motionsyrkandet måste beaktas följande. Familjepolitiska
kommittén föreslog att utbetalningen av barnbidragen skulle
samordnas med utbetalningen av andra former av familjestöd, bl. a. de
statliga bostadstilläggen. Därigenom skulle betydande besparingar kunna
göras. Sedermera har efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallats en
särskild utredning, bostadstilläggsgruppen, som har i uppdrag att bl. a.
göra en teknisk genomgång av den framtida utformningen av administrationen
av bostadstilläggen. Utredningen beräknas redovisa sitt förslag
inom kort.

Enligt utskottets mening bör resultatet av den ovannämnda administrativa
översynen avvaktas innan den i motionen upptagna frågan ånyo
aktualiseras. På grund härav avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om utbetalningen av allmänna
barnbidrag avslår motionen 1974:713,

2. att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 8 000 000 kr.

6. C 4. Ersättning för bidragsförskott. C 5. Omkostnader för statens
bosättningslån. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
C 4 och C 5 (s. 47—49) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Ersättning för bidragsförskott ett förslagsanslag av
250 000 000 kr.,

2. till Omkostnader för statens bosättningslån ett förslagsanslag
av 455 000 kr.

SoU 1974:5

7

Sociala serviceåtgärder

7. D 1. Bidrag till social hemhjälp. Kungl. Maj:t har under punkten D 1
(s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1221 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen hos regeringen hemställer om att till
höstriksdagen framläggs förslag om ett bibehållande av de för år 1974
beslutade bidragshöjningarna på det sociala serviceområdet (enl. prop.
1973:165).

Utskottet

De beslut som fattades vid 1973 års höstriksdag om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder innebar en stark satsning på sociala serviceåtgärder
(prop. 1973:165, FiU 1973:40). För år 1974 höjdes statsbidraget till
social hemhjälp och till kommunala familjedaghem. Vidare höjdes
bidraget till anordnande av förskolor och fritidshem temporärt, nämligen
för platser som påbörjats före 1974 års utgång. Som en åtgärd av
engångskaraktär från statens sida anvisades medel till särskilda insatser
för en barnvänlig boendemiljö m. m.

I motionen 1974:1221 av herr Hermansson m. fl. yrkas att riksdagen
skall hemställa att Kungl. Maj:t till höstriksdagen framlägger förslag om
ett bibehållande av de angivna bidragshöjningarna.

Utskottet vill erinra om att kommunalekonomiska utredningen i
december 1973 genom tilläggsdirektiv fick i uppdrag att med förtur
behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till social
hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter år 1974. Utredningen
skall i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till
den kommunala färdtjänsten. I avvaktan på sin redovisning av den
samlade statsbidragsgivningens former och omfattning bör utredningen,
anförs det i tilläggsdirektiven, kunna föreslå provisoriska lösningar för
statsbidrag till nämnda verksamheter. Resultatet av utredningens överväganden
skall redovisas i sådan tid att beslut om de statsbidragsregler
som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas vid innevarande
riksdag.

Utskottet anser att kommunalekonomiska utredningens arbete inte
bör föregripas. Frågorna om bidragsprocentens storlek och bidragskonstruktionen
för den sociala hemhjälpen och för familjedaghemsverksamheten
för tiden efter 1974 bör därför prövas av riksdagen först
vid behandlingen av proposition i ämnet. Som framgår av det ovan sagda
avser Kungl. Maj:t att avge proposition i sådan tid att den kan behandlas
av årets riksdag. Med hänsyn till det anförda bör motionsyrkandet inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

SoU 1974:5

8

Utskottet har inte något att erinra mot den begärda medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande bibehållande av vissa temporära
bidragshöjningar avslår motionen 1974:1221, såvitt här är i
fråga.

8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 2 (s. 56 och 57) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 120 000 000 kr.

9. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Kungl. Maj:t har
under punkten D 3 (s. 57 och 58) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 413 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga, att socialstyrelsen under anslaget D 3, Bidrag till driften av
förskolor och fritidshem, får disponera medel för att möjliggöra att
statsbidrag beviljas till kommuners skjutskostnader.

2. I motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen

a) hos Kungl. Maj:t begär ett samlat förslag till innevarande riksdag
till regler för statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten,

b) beträffande statsbidragen till deltidsförskolan för fyra- och femåringar
ger Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen,

c) uttalar att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan skall utgå
med 500 kr. per barn och år från den 1 juli 1974.

3. I motionen 1974:1336 av fru Nordlander m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar sig för att till praktikanter på barnstugor ersättning skall
utgå, som svarar mot arbetets art, dock lägst begynnelselönen för
anställda inom barntillsynsverksamheten, och att statsbidrag härtill skall
utgå med 50 procent.

Utskottet

I samband med behandlingen i november förra året av propositionen
1973:136 om förskoleverksamhetens utbyggnad och organisation övervägde
utskottet även ett antal frågor om statsbidrag till verksamheten

SoU 1974:5

9

(SoU 1973:30). I flera motioner, som väckts under den allmänna
motionstiden, framställs yrkanden i ämnet som i allt väsentligt överensstämmer
med i november månad behandlade yrkanden.

På hemställan av socialutskottet biföll 1973 års riksdag förslag i
nämnda proposition om införande av ett särskilt statsbidrag för kostnader
i samband med genomförandet av den allmänna förskolan.
Bidraget, som införs fr. o. m. den 1 januari nästa år, innebär att
kommunerna kommer att få stöd även för förskola i deltidsgrupp, dvs.
nuvarande lekskola. Statsbidrag kommer att utgå med 1 200 kr. per barn
och år för det ökade antal sexåringar som bereds plats i förskola
(deltidsgrupp) i förhållande till platsantalet i maj 1973. Till kommuner
som redan har platser för samtliga sexåringar skall samma bidrag utgå för
den del av platsantalet som överstiger 90 % av antalet sexåringar i
kommunen. Vidare skall samma bidrag utgå för fyra- och femåringar som
bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupp på grund av särskilda behov av
stöd och stimulans, dock för högst 10 % av antalet fyra- och femåringar i
kommunen. För glesbygdskommuner med särskilda merkostnader skall
därutöver kunna utgå stöd i form av extra skatteutjämningsbidrag.

I motionen 1974:1319 av fru Fraenkel yrkas att riksdagen skall begära
ett samlat förslag till innevarande riksdag till regler för statsbidrag till den
kommunala förskoleverksamheten och att statsbidrag till medhjälpare i
deltidsförskolan skall utgå med 500 kr. per barn och år fr. o. m. nästa
budgetår. Motionären vill vidare att bidraget till platser i deltidsförskola
för fyra- och femåringar inte skall begränsas till 10% av antalet barn i
dessa årskullar utan att bidrag skall utgå för hela det antal platser i
deltidsförskolan som överstiger 90 % av antalet sexåringar i kommunen. I
motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. föreslås att socialstyrelsen skall
få disponera medel från anslaget för att möjliggöra att statsbidrag beviljas
till kommuners skjutskostnader.

Beträffande frågan om bidrag till förskoleplatser i deltidsgrupp för
fyra- och femåringar vill utskottet, liksom vid behandlingen av frågan
förra hösten, framhålla att andelen 10 % beräknats motsvara behovet av
förskoleplatser för barn i behov av särskilt stöd för sin utveckling. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1974:1319 i motsvarande
del.

Vid behandlingen av förskoleorganisationen ställde sig utskottet
avvisande till att en detaljerad statlig reglering rörande personalen vid
förskolorna sker. Utskottet kan inte heller tillstyrka ett stimulansbidrag
av det slag som föreslås i motionen 1974:1319 i syfte att få till stånd en
större personaltäthet i deltidsförskolan. Utskottet anser nämligen att
statsbidragsreglerna bör vara av generell karaktär och i princip inte göras
beroende av hur verksamheten utformas av den enskilda kommunen.
Härigenom undviks regler som är ägnade att leda till ett omfattande
administrativt kontrollsystem. Utskottet avstyrker således motionen
1974:1319 även i denna del.

Frågan om kostnadsfördelningen melian stat och kommun när det
gäller förskoleverksamheten har direkt samband med det uppdrag, som

SoU 1974:5

10

ankommer på kommunalekonomiska utredningen. Med hänsyn till att
utredningens arbete inte bör föregripas och med beaktande av de
förbättringar av stödet till förskoleverksamheten, varom beslut fattades
vid förra årets riksdag, avstyrker utskottet motionen 1974:1319, såvitt
däri yrkas ett samlat förslag till innevarande riksdag med regler om
statsbidrag till den kommunala förskoleverksamheten.

Då det gäller frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet vill utskottet
framhålla att kostnaderna för sådan verksamhet torde vara mest
betungande för glesbygdskommuner och att dessa kan få särskilt stöd i
form av extra skatteutjämningsbidrag. Utskottet avstyrker motionen
1974:425 i här aktuell del.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1974:1336 av fru Nordlander
m. fl., vari yrkas att riksdagen skall uttala sig för att till praktikanter på
barnstugor ersättning skall utgå, som svarar mot arbetets art, dock lägst
begynnelselönen för anställda inom barntillsynsverksamheten, och att
statsbidrag till kostnaden skall utgå med 50 %.

För att vinna inträde till förskollärarutbildning krävs viss förpraktik.
Efter förslag av skolöverstyrelsen har dock hittillsvarande krav på praktik
från späd barnsvård slopats fr. o. m. höstterminen 1974.

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en
otillfredsställande ekonomisk situation. Enligt utskottets mening bör — i
enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande (SfU 1972:39 och
1973:17) — frågan i princip lösas genom att förpraktiken integreras i
studiegången och fullgörs under den tid eleven är inskriven vid läroanstalt,
vilket medför att eleven får studiesocialt stöd även under praktiktiden.
Utskottet vill också hänvisa till att socialförsäkringsutskottet inom kort
kommer att ta upp till behandling motioner som avser de ekonomiska
villkoren för personer som fullgör praktiktjänstgöring. Under hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet det här aktuella motionsyrkandet.

Utskottet biträder förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet
avslår motionen 1974:425, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag
till deltidsförskolan för fyra- och femåringar samt
statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp
avslår motionen 1974:1319 i motsvarande delar,

3. att riksdagen beträffande frågan om ersättning till vissa
praktikanter m. m. avslår motionen 1974:1336,

4. att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och
fritidshem för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 413 000 000 kr.

10. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj:t har under
punkten D 4 (s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kommunala familjedaghem för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 90 000 000 kr.

SoU 1974:5

11

Motion

I motionen 1974:421 (motivering i motionen 1974:558) av herr
Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om
förslag till statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning.

Utskottet

I anslutning till förevarande anslag behandlar utskottet motionen
1974:421 av herr Bohman m. fl., vari yrkas att riksdagen skall anhålla om
förslag om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenundervisning.

Riksdagen behandlade i anledning av en motion ett liknande yrkande
vid höstriksdagen 1973 (FiU 1973:40 s. 41, SoU 1973:1 y). Som
framhölls av motionären föreligger för många föräldrar ett behov av
barntillsyn under kortare tid så att föräldrarna kan delta i vuxenutbildning.
Utskottet anförde i sitt yttrande till finansutskottet att behov av
kortare barntillsyn, som inte kan tillgodoses genom kommunernas
barnstugeverksamhet, föreligger även i andra fall än de av motionären
åsyftade, såsom exempelvis då förälder önskar delta i politisk eller
ideell verksamhet. Enligt socialutskottets mening borde det behov av
tillfällig barntillsyn, som i enlighet med det sagda finns, bäst kunna
tillgodoses av kommunerna genom den sociala hemhjälpen och genom
familjedaghemsverksamheten. Utskottet anförde vidare bl. a. att de
särskilda insatser för att stimulera till vuxenstudier, som kan erfordras, så
långt möjligt bör prövas i ett sammanhang.

Enligt utskottets mening är de anförda skälen fortfarande bärande.
Utskottet avstyrker därför motionen 1974:421.

Den begärda medelsanvisningen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 90 000 000
kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn
vid vuxenutbildning avslår motionen 1974:421.

11. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn. D 6. Bidrag till semesterhem

m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 5
och D 6 (s. 60 och 61) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av
1 800 000 kr.

SoU 1974:5

12

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

12. E 1. Socialstyrelsen. Kungl. Majit har under punkten E 1 (s.
64-68) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 51 012 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:695 av herr Dahlberg m. fl. (s, c, m, fp, vpk)
hemställs att riksdagen måtte besluta att till anslaget Socialstyrelsen för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 51 102 000 kr. samt att
90 000 kr. därav anslås till Övervakarnas riksförbund.

2. I motionen 1974:1339 av fru Sundberg (m) och herr Jonsson i
Alingsås (fp) hemställs att riksdagen beslutar att till Socialstyrelsen för
budgetåret 1974/75 anvisa 51 112 000 kr.

Utskottet

I motionen 1974:695 av herr Dahlberg m. fl. yrkas att anslaget till
socialstyrelsen skall höjas med 90 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit och att detta belopp skall anslås till Övervakarnas riksförbund.

Övervakarnas riksförbund är en sammanslutning av inom barna- och
ungdomsvården, nykterhetsvården, psykiatriska sjukvården och kriminalvården
verksamma intresserade personer, som är organiserade i lokala
föreningar, vilka är anslutna till förbundet. Förbundets uppgift är bl. a.
att befordra utvecklingen av den öppna vården och att genom kurs- och
studiecirkelverksamhet och på annat sätt stimulera rekrytering, utbildning
och fortbildning av övervakare. Antalet lokala föreningar är ca 80
och antalet medlemmar i dessa ca 8 000. För innevarande budgetår utgår
ett bidrag till riksförbundet av 80 000 kr. från anslagsposten Bidrag till
enskild frivårdsverksamhet i staten för anslaget F 3 Frivården under
andra huvudtiteln. Som villkor för bidraget gäller att riksförbundets
styrelse skall före den 1 april varje år till kriminalvårdsstyrelsen inge en
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet ställd berättelse över
sin verksamhet, vilken berättelse skall innehålla redovisning av anvisade
medel samt av riksförbundets övriga inkomster och utgifter. I det av
Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till frivården för budgetåret 1974/75
(statsverkspropositionen, Bil. 4, s. 104—106) har beräknats ett bidrag av
90 000 kr. till riksförbundet.

Motionärerna framhåller riksförbundets aktiviteter beträffande utbildning
av övervakare. De påpekar att utan ett ökat stöd från samhällets
sida riksförbundet nödgas att av ekonomiska skäl upphöra med sin
verksamhet. Motionärerna anför bl. a. att mot bakgrund av att riksförbundet
erhåller statsbidrag för det arbete som utförs på kriminalvårdens
område ett liknande stöd bör erhållas via socialstyrelsen för verksamheten
avseende barna- och ungdomsvården, nykterhetsvården och mentalsjukvården.

SoU 1974:5

13

Med hänsyn till att riksförbundet befinner sig i en ekonomisk
krissituation och till att riksförbundets verksamhet även omfattar
övervakare på det sociala området är utskottet berett tillstyrka att under
nästa budgetår statsbidrag utgår till riksförbundet utöver det belopp som
utgår för riksförbundets aktiviteter på kriminalvårdens område. Bidraget
bör som motionärerna föreslagit beräknas till 90 000 kr. Det bör inräknas
i anslaget till socialstyrelsen och utbetalas av styrelsen. Bidragsvillkoren
bör vara likartade med dem som gäller för bidraget från anslaget till
frivården. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen
1974:695. Tilläggas bör att enligt utskottets mening bidrag till riksförbundet
framdeles bör utgå från ett och samma anslag.

I motionen 1974:1339 av fru Sundberg och herr Jonsson i Alingsås
begärs att anslaget till socialstyrelsen skall höjas med 100 000 kr. utöver
Kungl. Maj:ts förslag i syfte att nämnden för internationella adoptionsfrågor
skall få använda beloppet för att stödja Föreningen Adoptionscentrums
verksamhet. Motionärerna framhåller att föreningens budget
har en omslutning på ca 450 000 kr. per år och att stora svårigheter
föreligger att driva verksamheten på grundval av enbart medlemsavgifter
m. m.

Genom beslut i maj 1973 förordnade Kungl. Maj:t att till socialstyrelsen
skulle för tiden den 1 juli 1973 — den 30 juni 1974 knytas en nämnd
för internationella adoptionsfrågor (NIA) med uppgift att på lämpligt
sätt underlätta adoption i Sverige av utländska barn. Föreningen
Adoptionscentrum har sitt ursprung i initiativ av adoptivföräldrar, vilka i
slutet av 1960-talet på egen hand genomfört adoptioner utomlands.
Föreningen, som har ca 2 700 medlemmar och har till syfte att främja
adoptioner, har byggt upp ett nät av informella kontakter i utlandet för
underlättande av adoptioner. Mellan NIA och föreningen slöts år 1973
ett samarbetsavtal enligt vilket NIA svarar för de adoptionskontakter på
officiell nivå som kan knytas med myndigheter och institutioner i
främmande länder medan föreningen handhar de mera informella
kontakter som kan uppnås med institutioner eller personer i sådana
länder. Föreningen skall sköta det praktiska arbetet med service åt
presumtiva adoptivföräldrar — information, rådgivning, mottagande av
intresseanmälan m. m. — när det gäller adoption med hjälp av informella
kontakter.

Föredragande departementschefen anför att NIA fr. o. m. nästa
budgetår permanent bör knytas till socialstyrelsen. Medel för viss
personalförstärkning på nämndens kansli beräknas under anslaget.

Från anslagsposten till informationsverksamhet i staten för anslaget
till socialstyrelsen har under innevarande budgetår genom förmedling av
NIA - av medel avsedda för informationsverksamhet beträffande
adoption av utländska barn — utgått ett bidrag till Föreningen Adoptionscentrum
med ca 18 000 kr. för viss informations- och publikationsverksamhet.
I socialstyrelsens anslagsberäkning för nästa budgetår har enligt
vad utskottet inhämtat ett bidrag till föreningen av ungefär samma
storlek inräknats.

SoU1974:5

14

Det är enligt utskottets mening uppenbart att ett betydande antal av
de adoptioner av utländska barn sorn skett i vårt land inte skulle ha
kommit till stånd utan en verksamhet av den karaktär som bedrivs av
Föreningen Adoptionscentrum. Föreningens verksamhet utgör därför ett
värdefullt komplement till arbetet inom NIA. Detta framgår även av att
ett samarbetsavtal slutits mellan föreningen och NIA. Prövningen av
frågan huruvida föreningen skall få bidrag över statsbudgeten bör
framdeles ankomma i första hand på socialstyrelsen, till vilken myndighet
NIA permanent kommer att knytas. Såvitt avser bidrag till föreningens
verksamhet under nästa budgetår är utskottet inte berett att tillstyrka
sådant bidrag i vidare mån än vad som innefattas i Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet avstyrker således motionen 1974:1339.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1974:695 samt med avslag på motionen
1974:1 339 till Socialstyrelsen förbudgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 51 102 000 kr.

13. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag
till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 2 och E 3
(s. 69 och 70) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett
förslagsanslag av 362 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

14. E 4. Länsläkarväsendet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten E4
(s. 70 och 71) föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 190 000 kr.

Motion

I motionen 1974:711 av fröken Pehrsson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen vid sin behandling av propositionen 1974:1, Bilaga 7 E 4
Länsläkarväsendet m. m. beslutar anslå ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 275 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 9 465 000 kr., för
inrättande av ytterligare tre tjänster för länshälsovårdskonsulenter.

Utskottet

I länsläkarorganisationen ingår länsläkare, biträdande länsläkare och
länshälsovårdskonsulenter. En arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utrett
och under år 1973 framlagt förslag beträffande inriktningen av arbetet
inom länsläkarorganisationen. Detta förslag ligger till grund för fortsatt

SoU1974:5

15

arbete inom socialstyrelsen med utarbetande av riktlinjer för den
framtida utformningen av länsläkarorganisationen. Med undantag av
Stockholms län finns inom varje län en tjänst som länshälsovårdskonsulent.
I Stockholms län finns två sådana tjänster.

I motionen 1974:71 1 av fröken Pehrsson m. fl. föreslås — i likhet med
vad socialstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden — att medel anvisas
för inrättande av ytterligare tre tjänster för länshälsovårdskonsulenter
med placering i Kristianstads, Malmöhus och Älvsborgs län. Socialstyrelsen
anför med instämmande av motionärerna att behovet av en
resursförstärkning till länsläkarorganisationen — i synnerhet med tjänster
för länshälsovårdskonsulenter — är stort i tättbebyggda län med stark
industrialisering.

Enligt utskottets mening bör arbetet med utarbetande av riktlinjer för
den framtida utformningen av länsläkarorganisationen slutföras innan
ställning tas till frågan om en utvidgning av antalet tjänster för
länshälsovårdskonsulenter. Utskottet avstyrker därför motionen
1974:711.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:711 till Länsläkarväsendet m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 9 190 000
kr.

15. E 5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. E 6. Statens
strålskyddsinstitut. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna E 5 och E 6 (s. 72—75) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder ett
förslagsanslag av 9 638 000 kr.,

2. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 7 005 000
kr.

16. E 7—E 11. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna E 7—E 11 (s. 76-83) och hemställer

1. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium:Driftbidrag
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

3. att riksdagen

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens bakteriologiska
laboratorium inrätta en tjänst som professor i Ce 1,

b) till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 6 225 000 kr.,

SoU 1974:5

16

4. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk
verksamhet för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 1 370 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 1 630 000 kr.

17. E 12—E 15. Statlig läkemedelskontroll m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna E 12-E 15 (s. 83—90)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av
13 757 000 kr.,

2. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av
8 327 000 kr.,

3. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 7 241 000 kr.,

4. till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning ett
reservationsanslag av 700 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

18. F 1—F 4. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Majrts förslag under punkterna F 1 —F 4 (s. 93—97)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag av
4 650 000 kr.,

2. till Abortförebyggande åtgärder ett förslagsanslag av
1 125 000 kr.,

3. till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning ett
förslagsanslag av 500 000 kr.,

4. till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård ett förslagsanslag
av 2 060 000 kr.

19. F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen. Kungl. Maj:t har under punkten
F 5 (s. 97) föreslagit riksdagen att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 100 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1014 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1974/75 anvisar ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 100 000 kr. förhöjt anslag av
200 000 kr.

SoU 1974:5

17

Utskottet

S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att
hjälpa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i
psykiska konflikt- och svaghetstillstånd. Stiftelsen har alltsedan budgetåret
1963/64 erhållit ett särskilt statsbidrag från förevarande anslag. I
enlighet med hemställan av stiftelsen har Kungl. Maj:t för nästa budgetår
föreslagit en medelsanvisning av 100 000 kr., vilket innebär en höjning av
statsbidraget med 10 000 kr. i förhållande till innevarande budgetår. I
detta sammanhang bör nämnas, att Kungl. Maj:t — efter förslag av
svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete — vid
flera tillfällen medgett att rikskollekter får upptas för stiftelsen. Under år
1972 upptogs en halv rikskollekt och under år 1973 en hel rikskollekt för
stiftelsen. Genom beslut av Kungl. Maj:t i oktober 1973 har stiftelsen — i
enlighet med centralrådets förslag - medgetts en halv rikskollekt under år
1974.

I motionen 1974:1014 av fru Swartz m. fl. begärs en medelsanvisning
av 200 000 kr., dvs. en ökning med 100 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit. Motionärerna framhåller att, sedan stiftelsens framställning om
statsbidrag för nästa budgetår avgivits, Kungl. Maj:t hade fattat beslut om
en halv rikskollekt under år 1974, innebärande en intäktsminskning av
omkring 110 000 kr. i förhållande till det belopp, som skulle flyta in vid
en hel rikskollekt. Vidare påpekas att stiftelsen till följd av ökade
arbetsgivaravgifter drabbas av en utgiftsökning på 90 000 kr.

Vid prövningen av motionsyrkandet måste beaktas att stiftelsen inte
begärt någon ytterligare bidragsökning, sedan Kungl. Maj:t fattat beslut
om rikskollekter under år 1974, och att frågan om en ytterligare
bidragsökning därför inte varit föremål för prövning under budgetarbetet
för nästa budgetår. Vidare måste beaktas att den av Kungl. Maj:t
förordade medelsanvisningen överensstämmer med vad stiftelsen begärt.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:1014.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:1014 till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 100 000 kr.

20. F 6. Allmän hälsokontroll. Kungl. Maj:t har under punkten F 6 (s.
98 och 99) föreslagit riksdagen att till Allmän hälsokontroll för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:211 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och
Pettersson i Örebro (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna att möjligheterna att införa en handikappuppspårande
intensivverksamhet, av det slag som sagts i motionen, snarast
måtte bli föremål för prövning.

2. I motionen 1974:290 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skapandet av sådana rutiner inom

2 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

18

den allmänna dispensär- och skärmbildsundersökningen att invandrare
tillförsäkras sådan undersökning snarast efter invandringen.

Utskottet

I motionen 1974:211 av herrar Bengtsson i Göteborg och Pettersson i
Örebro framställs ett yrkande som syftar till att möjligheterna skall
prövas att genomföra en mycket tidig uppspårning när det gäller fysiska
och psykiska handikapp till följd av hjärnskador vid födseln eller
hjärnmissbildningar.

Motionärerna påpekar att erfarenheten av intensivgenomgång av
fyraåringar visat att fyraårsåldern är en alltför sen ålder för klarläggande
av fysiska och psykiska handikapptillstånd till följd av hjärnskada vid
födseln eller hjärnmissbildning medan modern neuropediatrisk utvecklingsdiagnostik
(undersökning av spädbarnets psykomotoriska funktionsmässiga
åldersnivå i olika avseenden) däremot gett anvisning om att
lämpliga s. k. nyckelåldrar för handikappuppspårande verksamhet är
åldrarna 5-6 månader, 9-10 månader samt 18 månader. Motionärerna
anser att utredningsarbete bör påbörjas för att klarlägga dels lämpliga
nyckelåldrar för handikappuppspårande intensivverksamhet under de två
första levnadsåren, dels nödvändiga resurser för genomförande av en
riksomfattande tidig handikappkontroll.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om följande åtgärder, som
vidtagits i syfte dels att främja en fortlöpande kontakt mellan den

förebyggande barnavården vid barnvård scentraler, å ena, och barn och

föräldrar, å andra sidan, från det barnet föds till dess det inskrivs vid

skola och skolhälsovården tar vid, dels att få till stånd en uppföljning

beträffande barnens utveckling.

Socialstyrelsen har utfärdat ett cirkulär, som gäller från och med
1973, om anmälan av förlossningar till barnavårdscentral genom ett
medicinskt födelsemeddelande. Vidare har riksskatteverket föreskrivit att
aviseringar från folkbokföringsorgan till barnavårdscentral skall göras om
flyttningar och andra förändringar i personregistret som avser barn upp
till en ålder av sju år. I det medicinska födelsemeddelandet skall ges en
sammanfattande bedömning av vad som inträffat under graviditet,
födelse och nyföddhetsperiod kompletterad med uppgifter om genetiska
och sociofamiljära faktorer samt riskvärdering av inträffad skada och
framtida funktionsstörning. Socialstyrelsen har samtidigt fastställt en
journal för barnhälsovård som jämte anvisningar innebär att barnet från
födelsen fram till sju års ålder skall genomgå — förutom barnavårdscentralernas
rutinmässiga hälsokontroller i olika åldrar — särskilda
strukturerade undersökningar vid åldrarna 2 månader, 10 månader, 18
månader och 4 år.

Utskottet delar uppfattningen att det är ytterst angeläget att
utvecklingshandikapp hos barn upptäcks så tidigt som möjligt. Utskottet
föreslog med hänsyn härtill i anledning av ett motionsyrkande vid 1973
års riksdag i betänkandet SoU 1973:5 (s. 67) en utredning rörande

SoU1974:5

19

utbildningsverksamheten vid lekoteket på Blockhusudden i Stockholm,
vilken avser det s. k. BOEL-testet, som ger möjlighet till en mycket tidig
diagnostik av olika störningar i barnets utveckling. Utskottets hemställan
i denna del bifölls. Utredningen har satts i gång. Vidare vill utskottet
framhålla att, enligt vad utskottet inhämtat, man inom socialstyrelsen
uppmärksammat frågorna om uppföljning av den psykomotoriska utvecklingen
hos barn vid barnavårdscentralerna och att man överväger
möjligheterna att införa ett s. k. screeningsprogram (massundersökningsprogram)
beträffande psykomotoriska störningar. I detta sammanhang
bör också nämnas att läkare med specialitet som barnläkare numera
svarar för vården för drygt 50 % av barnen vid barnavårdscentralerna och
att dessa läkare har utvecklingsdiagnostisk skolning och därför kan
förväntas vara särskilt uppmärksamma på störningar i den psykomotoriska
utvecklingen. Med hänsyn till det anförda är enligt utskottets
mening någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1974:211 inte
erforderlig. Utskottet avstyrker densamma.

1 motionen 1974:290 av herr Åkerfeldt m. fl. framställs ett yrkande
som syftar till att alla invandrare skall tillförsäkras skärmbildsundersökning
snarast efter invandringen.

Med anledning av ett likartat motionsyrkande vid 1973 års riksdag
lämnade utskottet en utförlig redogörelse för åtgärder som vidtagits för
att vissa grupper invandrare skulle skärmbilds- eller lungröntgenundersökas
redan i samband med invandringen. Vidare redovisades hur frågan
om hälsokontroll av invandrare eljest uppmärksammats, nämligen dels i
socialstyrelsens rekommendationer beträffande den allmänna skärmbildsverksamheten,
dels i direktiven för invandrarutredningen. Utskottet
hänvisar till redogörelsen (SoU 1973:5 s. 33). Mot bakgrund av nämnda
rekommendationer och nämnda utredningsuppdrag samt med hänsyn till
att frågor om hälsokontroll av invandrare kunde bli uppmärksammade
även i en pågående utredning hos socialstyrelsen om hälsoundersökningar
och annan förebyggande hälsovård avstyrkte utskottet den vid 1973 års
riksdag väckta motionen.

Svensk lungmedicinsk förening, som är en sektion av Svenska
läkaresällskapet, har i november 1973 antagit rekommendationer om
skärmbildsundersökningar, vari förutsätts att skärpt uppmärksamhet skall
ägnas åt olika riskgrupper. Som de viktigaste bland dessa riskgrupper
anges bl. a. invandrare från länder med sämre tuberkulossituation än vår
egen.

Av de skäl som i enlighet med det ovan anförda åberopades vid 1973
års riksdag i anledning av ett motionsyrkande, som var likartat med det
nu aktuella, samt med beaktande av lungmedicinska föreningens rekommendation
och av att resultatet av det utredningsarbete som pågår inom
invandrarutredningen och inom socialstyrelsen kan beräknas föreligga
under sommaren 1974 avstyrker utskottet motionen 1974:290.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

SoU1974:5

20

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 630 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande handikappuppspårande verksamhet
avslår motionen 1974:211,

3. att riksdagen beträffande skärmbildsundersökning av invandrare
avslår motionen 1974:290.

21. F 7. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten F 7 (s. 99—101) och hemställer

att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 17 600 000 kr.

22. F 8. Hälsovårdsupplysning. Kungl. Maj:t har under punkten F 8 (s.
101 — 103) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1974:82 av herr Björk i Gävle m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till lagstiftning om
upplysningsplikt om tobakens skadeverkningar.

2. I motionen 1974:110 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till
lagstiftning i syfte att förbjuda rökning i restauranger, offentliga
samlingslokaler och skolor, på sjukhus och i flygplan.

3. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret
1974/75 anvisar till utökad upplysning om effekten av berusningsmedel
1 000 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under F 8 Hälsovårdsupplysning.

4. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av propositionen nr 1 bil. 7,
beslutar att under punkten F 8 Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 000 000
kr. förhöjt anslag av 6 500 000 kr.

5. I motionen 1974:712 av herr Romanus m. fl. (fp) hemställs

a) att riksdagen under F 8 Hälsovårdsupplysning (bilaga 7 till prop.
1974:1) anslår 1 513 000 kr. till anslag till NTS och till upplysning om
tobakens skadeverkningar samt att anslaget under F 8 justeras uppåt i
erforderlig omfattning för att bereda utrymme härför,

b) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till program för
åtgärder mot tobaksskadorna, grundat på tobaksutredningens förslag,
framläggs till 1974 års riksdag.

6. I motionen 1974:1335 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c)
hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att
förslag om förbud mot alla former av reklam för tobak snarast möjligt
framläggs.

SoU 1974:5

21

7. I motionen 1974:1338 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen beslutar

a) att hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för kraftigt ökad
informationsverksamhet särskilt i de yngre åldrarna, samt

b) att hos Kungl. Maj:t hemställa att socialstyrelsen ges i uppdrag att
utreda förutsättningarna för uppställande av maximigränser för i tobaksröken
ingående giftiga ämnen samt i övrigt i enlighet med vad som anförs
i motionen.

Utskottet

De medel, som anvisas under anslaget, disponeras för hälsoupplysningsverksamhet
av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning. Avsevärda
höjningar av medelsanvisningen under anslaget har skett under en följd av
år. Anslaget har sålunda höjts från 1 100 000 kr. budgetåret 1968/69 till
4 600 000 kr. innevarande budgetår. För nästa budgetår föreslår Kungl.
Maj:t en ytterligare höjning med 900 000 kr. Bland särskilt angelägna
områden för upplysningsarbetet framhåller föredragande departementschefen
information om skadeverkningarna av narkotika, tobak och andra
beroendeframkallande medel.

I motioner framförs förslag om olika åtgärder mot tobaksrökning samt
om ökad medelsanvisning för upplysningsverksamhet om skadeverkningarna
av tobak, alkohol och narkotika m. m.

Som bakgrund tili övervägandena rörande motionerna om tobaksfrågorna
får utskottet — till komplettering av en liknande redogörelse,
som utskottet lämnade år 1973 i betänkandet SoU 1973:5 (s. 38—39) —
anföra följande.

En särskild arbetsgrupp, som socialstyrelsen tillsatte i anledning av
Kungl. Maj:ts uppdrag åt socialstyrelsen år 1971 rörande tobakskonsumtionen,
överlämnade i juni 1973 till socialstyrelsen rapporten Tobaksrökning.
I rapporten framläggs ett förslag till program för åtgärder mot
tobaksrökning som syftar till att nedbringa cigarrettkonsumtionen till
samma omfattning per invånare som den hade på 1920-talet och att göra
samhället så röknegativt att rökningen inte kan återuppstå som en negativ
primärfaktor för folkhälsan. Rapporten har remissbehandlats. Enligt vad
utskottet inhämtat kommer socialstyrelsens styrelse att inom kort ta
ställning till förslagen i rapporten. Årets riksdag har antagit ett vid 1973
års riksdag som vilande antaget förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen,
som avser införande av möjlighet att i lag föreskriva förbud
mot kommersiell annons i tryckt skrift i den mån annonsen används vid
marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror (KU 1974:2).
Enligt vad utskottet inhämtat har i januari i år överläggningar inletts
mellan konsumentombudsmannen och företrädare för tobaksbranschen
om dämpning av reklamen för tobaksvaror. Finland, som är koordinerande
land för spörsmål som sammanhänger med Nordiska rådets rekommendation
(nr 12/1972) angående förbud mot tobaksreklam, har tagit
initiativ till ett möte med representanter för vederbörande myndigheter i

SoU1974:5

22

Danmark, Finland, Norge och Sverige för utarbetande av riktlinjer för
verksamheten i en arbetsgrupp på området. Europarådets rådgivande
församling antog hösten 1973 en rekommendation (nr 716) om kontroll
av tobaks- och alkoholreklamen och om åtgärder för att begränsa
konsumtionen av tobak och alkohol.

I två av motionerna tas upp frågan om information om tobakens
skadeverkningar. Således begärs i motionen 1974:1338 av herr Sellgren
m. fl. kraftigt ökad informationsverksamhet särskilt för de yngre åldrarna
och i motionen 1974:712 av herr Romanus m. fl. att under anslaget skall
anvisas dels 693 000 kr. som bidrag till verksamheten inom Nationalföreningen
för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), dels
820 000 kr. för upplysning om tobakens skadeverkningar genom nämnden
för hälsoupplysning. I motionen 1974:1338 begärs vidare att
socialstyrelsen skall få i uppdrag att utreda förutsättningarna för
uppställande av maximigränser för giftiga ämnen som ingår i tobaksröken.
Två motionsyrkanden riktar sig mot marknadsföringen. Sålunda
begärs i motionen 1974:82 av herr Björk i Gävle m. fl. lagstiftning om
upplysningsplikt på cigarrettförpackningar och andra reklambärare om
tobakens skadeverkningar och i motionen 1974:1335 av fru Nilsson i
Kristianstad m. fl. att förslag om förbud mot alla former av reklam för
tobak snarast möjligt skall framläggas. I motionen 1974:110 av herr
Nilsson i Agnäs innefattar yrkandet krav på lagstiftning om förbud mot
rökning i restauranger, offentliga samlingslokaler, skolor, sjukhus och
flygplan. Slutligen yrkas i motionen 1974:712 att förslag till program för
åtgärder mot tobaksskadorna grundat på förslag av socialstyrelsens
tobaksutredning skall framläggas för 1974 års riksdag.

En rad av de konkreta förslag till åtgärder mot tobaksrökning, som
socialstyrelsens tobaksutredning framlagt, överensstämmer med yrkanden
i motionerna. Således föreslås av utredningen att varje miljö, som
personer födda år 1975 och senare kommer att möta under sin uppväxt
skall göras rökfri och röknegativ så långt detta över huvud taget är
möjligt, därvid bl. a. skolan skall göras rökfri. Förutom åtgärder
beträffande grupper och miljöer som barnet möter under sin uppväxt
föreslås åtgärder bland grupper och miljöer i övrigt som anses strategiska
för att nå målet - ett röknegativt samhälle. Sålunda föreslås bl. a.
sänkning av takvärdet för alla i tobaksröken ingående ämnen, för vilka
jämförbara länder har satt lägre takvärden, samt tillämpning av takvärden
och andra åtgärder till skydd mot luftföroreningar även när föroreningskällan
är tobaksrök. Arbetslokaler, vari anställda på grund av sin tjänst är
skyldiga att vistas, samt offentliga lokaler skall göras rökfria. Åtgärder
mot rökning inom sjukvården föreslås. I ett avsnitt om reglering av
marknaden framläggs förslag om att tobaksvarornas tillgänglighet radikalt
skall inskränkas, att marknadsbearbetningen skall slopas och att prispolitiken
skall utformas med syfte att åstadkomma en konsumtionsminskning.
Bl. a. föreslås att obligatorisk varningstext skall införas på alla
förpackningar och annat material från tobaksföretagen och att förbud
skall utfärdas för alla marknadsbearbetande åtgärder som inte kan visas

SoU 1974:5

23

direkt stödja programmet för åtgärder mot tobaksrökningen. Även en rad
förslag om olika informationsåtgärder läggs fram.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandena hänvisa till sitt
betänkande SoU 1971:21 om åtgärder för att minska tobakskonsumtionen
m. m., vari det uttalas bl. a. att det torde råda allmän enighet om
att även i vårt land en systematisk satsning på att få till stånd en
minskning av tobakskonsumtionen måste ske. Sedan socialstyrelsens
tobaksutredning nu framlagts och även remissbehandlats är det angeläget
att Kungl. Maj:t utan dröjsmål ger riksdagen tillfälle att ta ställning till ett
program, som innefattar åtgärder för en sådan satsning. De närmare
övervägandena rörande behovet och lämpligheten av sådana konkreta
åtgärder mot tobakskonsumtionen, som föreslås i motionerna, bör göras i
samband med den fortsatta beredningen i frågan. Även närmare
överväganden om en ökad satsning på informationsåtgärder på området,
som föreslås i motionerna 1974:712 och 1974:1338, bör lämpligast ske i
detta sammanhang. Utskottet vill dock framhålla att i avvaktan härpå den
av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår ger visst
ökat utrymme för informationsåtgärder på tobaksområdet genom NTS
och genom nämnden för hälsoupplysning.

Vad utskottet anfört rörande ett program för åtgärder mot tobaksrökning
bör ges Kungl. Maj:t till känna.

De motionsyrkanden som avser information om skadeverkningarna av
alkohol och narkotika m. m. upptas dels i motionen 1974:213 av herr
Helén m. fl., vari för information om alkohol, narkotika, sömnmedel,
lugnande medel och övriga beroendeframkallande medel begärs en
medelsanvisning med 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:ts föreslagit, dels
motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. vari för alkohol- och
narkotikainformation begärs en medelsanvisning med likaledes 1 milj. kr.
utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Som utskottet anförde i betänkandet SoU 1973:5 (s. 39) i anledning
av motionsyrkanden vid 1973 års riksdag om information om alkoholbrukets
skadeverkningar ingår i alkoholpolitiska utredningens uppdrag att
behandla frågan om undervisnings- och upplysningsverksamhet. Alkoholpolitiska
utredningen kommer att avge sitt slutbetänkande senare i år.
Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågor om information om
alkoholbrukets skadeverkningar att utförligt behandlas i betänkandet.
Vidare kommer frågor om samordning av informationen om alkohol och
narkotika att behandlas. Här bör också nämnas att sedan 1972 års riksdag
(prop. 1972:61, SkU 1972:30) anvisat ett belopp av 5 milj. kr. för
upplysning om alkohol- och narkotikamissbruk under en tvåårsperiod, att
fördelas av statens ungdomsråd, Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(Bil. 9, punkten Eli) har föreslagit riksdagen att under ett reservationsanslag
till Upplysning om alkohol- och narkotikaproblemen för nästa
budgetår anvisa ett belopp av 2,5 milj. kr. för samma ändamål. Det har
förutsatts att frågan om fortsatt medelstilldelning för tiden efter nästa
budgetår skall bedömas mot bakgrund av de förslag alkoholpolitiska
utredningen kommer att framlägga. Skatteutskottet har i betänkandet

SoU 1974:5

24

SkU 1974:5 tillstyrkt den föreslagna medelsanvisningen. Mot bakgrund
av det anförda och då den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna
medelsanvisningen under detta anslag kan förutses ge visst ökat utrymme
för informationsinsatser när det gäller beroendeframkallande medel bör
motionsyrkandena inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
avstyrker därför motionerna 1974:213 och 1974:698 i här aktuella delar.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tobaksfrågan i anledning av motionen
1974:82, motionen 1974:110, motionen 1974:712,
motionen 1974:1335, såvitt här är i fråga, och motionen
1974:1338 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
om ett program för åtgärder mot tobaksrökning,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda
motionerna i motsvarande del, samt motionen 1974:712, i
den mån motionen inte besvarats genom vad utskottet under
1 hemställt, till Hälsovärdsupplysning för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

23. F 9—F 11. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
F 9—F 11 (s. 103—105) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård ett
reservationsanslag av 150 000 kr.,

2. till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

3. till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 4 655 000
kr.

Universitetssjukhus m. m.

24. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. G 2. Karolinska sjukhuset:
Utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna G 1 och G 2 (s. 108-119) och hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar Kungl. Maj:t att vid karolinska sjukhuset
inrätta en tjänst för överläkare i SKBe 3,

b) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 396 791 000 kr.,

2. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 6 500 000
kr.

25. G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Kungl.
Maj:t har under punkten G 3 (s. 119—124) föreslagit riksdagen att
bemyndiga Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i Uppsala inrätta
två tjänster för överläkare i SKBe 3 samt att till Akademiska sjukhuset i

SoU 1974:5

25

Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 47 106 000 kr.

Motion

I motionen 1974:286 av herrar Karlehagen (c) och Larsson i Öskevik
(c) hemställs

A. att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer

1) att socialmedicinska institutionen vid Uppsala universitet integreras
i Akademiska sjukhuset,

2) att professorn i socialmedicin vid universitetet tillika förordnas
som överläkare i socialmedicin vid Akademiska sjukhuset,

3) att en tjänst som biträdande överläkare inrättas vid institutionen i
utbyte mot befintlig tjänst som lärare vid universitetet,

B. att riksdagen i bilaga 7 till statsverkspropositionen 1974 under
punkten G 3. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för
under punkt A angivna ändamål anvisar ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 292 190 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Vid Malmö allmänna sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och
regionsjukhuset i Linköping finns enheter för socialmedicin under
ledning av överläkare som tillika är professorer i socialmedicin vid
universitetet i Lund, universitetet i Göteborg respektive högskolan i
Linköping. Vid karolinska institutet i Stockholm finns två professurer i
socialmedicin vilka är förenade med överläkartjänster vid socialmedicinska
enheter, den ena vid karolinska sjukhuset och den andra vid
Huddinge sjukhus. Västerbottens läns landsting har i framställning till
Kungl. Maj:t föreslagit att professuren i socialmedicin vid universitetet i
Umeå skall få förenas med en tjänst som överläkare vid en socialmedicinsk
enhet vid Umeå lasarett. Vid akademiska sjukhuset i Uppsala finns
inte någon socialmedicinsk enhet. Professuren i socialmedicin vid
universitetet i Uppsala är därför inte förenad med överläkartjänst vid
sjukhus. Även vid regionsjukhuset i Örebro finns en socialmedicinsk
enhet. Inom socialstyrelsen pågår sedan hösten 1970 ett utredningsarbete
om socialmedicinens praktiska målsättning och organisation m. m.

I motionen 1974:286 av herrar Karlehagen och Larsson i Öskevik
hemställs — i likhet med vad direktionen för akademiska sjukhuset i
Uppsala föreslagit — att den socialmedicinska institutionen vid universitetet
i Uppsala integreras i akademiska sjukhuset i Uppsala på det sättet
att professuren i socialmedicin vid universitetet förenas med en arvodestjänst
som överläkare, som inrättas vid sjukhuset, och en tjänst som lärare
vid universitetet byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare, som
inrättas vid sjukhuset. Motionärerna påpekar bl. a. att en underläkartjänst
för en socialmedicinsk enhet redan finns vid sjukhuset och att den

SoU1974:5

26

socialmedicinska institutionen vid universitetet alltsedan sin tillkomst
disponerat lokaler inom sjukhuset.

Sjukhusdirektionens förslag beträffande tjänster för överläkare och
biträdande överläkare innebär att sju tjänster för överläkare och sju
tjänster för biträdande överläkare skulle tillkomma vid olika enheter
inom sjukhuset. Kungl. Maj:ts förslag innebär att medel beräknats för två
tillkommande tjänster som överläkare och en tillkommande tjänst som
biträdande överläkare.

Kungl. Maj:ts förslag är uttryck för en prioritering när det gäller
utökning av antalet tjänster för överläkare och biträdande överläkare.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionen
1974:286.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:286

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid akademiska sjukhuset i
Uppsala inrätta två tjänster för överläkare i SKBe 3,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
47 106 000 kr.

26. G 4—G 10. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna
G 4—G 10 (s. 125—140) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett
förslagsanslag av 40 155 000 kr.,

2. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag
av 140 000 kr.,

3. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag
av 190 000 000 kr.,

4. till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen

1 Dalby läkardistrikt ett reservationsanslag av 2 428 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av

12 100 000 kr.,

6. till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. ett
förslagsanslag av 2 104 000 kr.,

7. till Nordiska hälsovårdshögskolan ett förslagsanslag av

2 032 000 kr.

SoU 1974:5

27

Övrig sjukhusvård m. m.

27. H 1—H 7. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna H 1-H 7 (s.
141 — 148) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag
av 21 193 000 kr.,

2. till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. ett reservationsanslag av 120 000 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 1 382 000 000 kr.,

5. till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker ett
ett förslagsanslag av 405 000 kr.,

6. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m.
ett förslagsanslag av 3 069 000 kr.,

7. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara ett reservationsanslag av 2 755 000 kr.

28. H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten H 8 (s. 148-150) föreslagit riksdagen att till Viss krigssjukvårdsutbildning
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av

2 355 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1008 av herr Karlehagen m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen under socialhuvudtiteln, punkten H 8, Viss krigssjukvårdsutbildning
m. m. till specialkurser för läkare och sjuksköterskor i
bistånds- och katastroftjänst anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 200 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

År 1970 beslutade statsmakterna att värnpliktiga m. fl. som har
särskilda förutsättningar och fyller vissa grundläggande krav skall beredas
tillfälle att inom ramen för värnplikten och den vapenfria tjänsten
genomgå en särskild bistånds-och katastrofutbildning (prop. 1970:162,
SU 1970:221). Utbildningen, som står öppen även för kvinnor, har till mål
att skapa en reserv för rekrytering av personal för bilateralt och
multilateralt utvecklingsarbete samt för katastrofhjälp. En särskild
nämnd, biståndsutbildningsnämnden, har inrättats för att leda och
genomföra utbildningen. Bestämmelser om denna finns i kungörelsen
(1971:235) om bistånds- och katastrofutbildning. Utbildningen, som
huvudsakligen bedrivs vid Sandöskolan i Kramfors kommun och som

SoU1974:5

28

påbörjades läsåret 1972/73, omfattar dels grundutbildning sorn består av
allmän biståndsutbildning under 250 dagar och katastrofutbildning under
110 dagar, dels repetitionsutbildning under minst 90 och högst 160
dagar. För kursdeltagare som är yrkesverksamma inom hälso- och
sjukvårdsområdet har katastrofutbildningen ett något annorlunda innehåll
än utbildningen för övriga kursdeltagare. Denna specialkurs för
deltagare från hälso- och sjukvårdsområdet omfattar följande huvudavsnitt,
nämligen (1) klinisk tropikmedicin under fyra veckor i Stockholm,
(2) nutrition, mödravård, barnhälsovård, familjeplanering m. m. under tre
veckor i Uppsala, (3) hygien, biostatistik, hälsovårdsadministration,
utbildning m. m. under två veckor i Uppsala, samt (4) medicinsk biståndsoch
katastrofberedskap under två veckor i Uppsala. Specialkursen för
hälso- och sjukvårdspersonal anordnas av socialstyrelsen. Medel till
kostnader för kursplanering, lärare och läromedel m. m. för denna
utbildning har från och med budgetåret 1972/73 anvisats under
förevarande anslag.

1 en specialkurs för hälso- och sjukvårdspersonal under läsåret
1972/73 deltog 18 elever från grundutbildningen inom bistånds- och
katastrofutbildningen samt 12 andra elever, som ansökt om deltagande i
enbart specialkursen. Huvuddelen av eleverna i de båda grupperna
utgjordes av läkare och sjuksköterskor.

I motionen 1974:1008 av herr Karlehagen m. fl. föreslås — i likhet
med vad socialstyrelsen föreslagit i sina anslagsäskanden — att medel
anvisas för genomförande under nästa budgetår av två specialkurser för
läkare och sjuksköterskor.

Hittills har endast en specialkurs för hälso- och sjukvårdspersonal
genomförts. Den specialkurs som skall hållas läsåret 1973/74 börjar i
april i år. Mot bakgrund av att erfarenheter ännu inte vunnits från mer än
en kurs och med beaktande av den betydande kostnaden för varje kurs är
utskottet inte berett tillstyrka en fördubbling av kursverksamheten.
Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1008.

Medelsberäkningen föranleder inte heller i övrigt någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:1008 till Viss krigssjukvårdsutbildning
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 355 000 kr.

29. H 9. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten H9 (s. 151) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
20 700 000 kr.

SoU 1974:5

29

Ungdomsvård m. m.

30. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t härunder
punkten I 1 (s. 155—160) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 102 619 000 kr.

Motion

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1974/75
anvisar till personalförstärkning inom ungdomsvårdsskolorna 1 300 000
kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under I 1, Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader.

Utskottet

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. anförs att många narkotikamissbrukare
tas om hand på ungdomsvårdsskolorna och att de elever som
kommer till skolorna nu är mer vårdkrävande än tidigare. Det är därför
motiverat att ungdomsvårdsskolorna får en betydande personalförstärkning.
Motionärerna föreslår att anslaget räknas upp med 1 300 000 kr.
utöver Kungl. Maj.ts förslag för att det i enlighet med förslag av
socialstyrelsen skall bli möjligt att inrätta vissa tjänster för bl. a.
psykologer och fritidsassistenter och att stödja eleverna vid vård utom
skola.

Utskottet vill framhålla att med hänsyn till beläggningssituationen på
ungdomsvårdsskolorna stor försiktighet måste iakttagas vid inrättandet av
nya tjänster vid skolorna. Med hänsyn härtill och med beaktande av de
stora möjligheter som föreligger att överföra resurser för vård inom skola
till stödjande åtgärder efter utplacering i vård utom skolan avstyrker
utskottet motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 102 619 000 kr.

31. 12—15. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna I 2—1 5 (s.

160- 163) och hemställer

att riksdagen förbudgetåret 1974/75 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. ett reservationsanslag av 700 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 848 000 kr.,

3. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
ett förslagsanslag av 650 000 kr.,

4. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m. ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

SoU1974:5

30

Nykterhetsvård m. m.

32. Vissa alkohol- och narkotikafrågor.

Motion

I motionen 1974:1329 av fru Kristensson (m) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen

a) hos Kungl. Maj:t hemställer att socialstyrelsen ges i uppdrag att
utarbeta råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets
bekämpande,

b) hos Kungl. Maj;t hemställer att de principer för vården av alkoholoch
narkotikamissbrukare som angetts i motionen bör beaktas vid
bearbetningen av socialutredningens väntade principbetänkande,

c) hos Kungl. Maj:t hemställer att socialstyrelsen ges i uppdrag att
vidta åtgärder för en utvärdering av resultaten av olika behandlingsmetoder
inom narkomanvården.

Utskottet

I detta avsnitt behandlas ett antal frågor rörande nykterhets- och
narkomanvården, som aktualiserats genom motionsyrkanden. Detaljredovisningen
av flertalet motionsyrkanden sker dock i anslutning till
behandlingen av Kungl. Maj:ts framställningar under punkten 33
(J 1—J 5) samt, såvitt avser ett yrkande rörande försöksverksamhet med
särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare, under punkten 2
(A 3).

Problemet att komma till rätta med alkoholmissbruket i vårt samhälle
har varit aktuellt under flera årtionden. Åtskilliga utredningar har gjorts
på området, och genom lagstiftning och andra åtgärder har statsmakterna
sökt bringa ner missbruket. Även frivilliga insatser av betydande mått har
gjorts. Trots de gjorda insatserna utgör alkoholfrågan fortfarande ett
allvarligt samhällsproblem i vårt land. I den allmänna debatten har
emellertid detta problem under slutet av 1960-talet och början av
1970-talet kommit att delvis överskuggas av narkotikafrågan. Oavsett
vilken bedömning man gör av den inbördes vikt som bör tillmätas
åtgärder mot de båda missbruksformerna eller mot missbruk av andra
medel — missbruket av thinner och andra lösningsmedel har visat en
tendens att öka under senare år — är det uppenbart att betydande
resurser även i fortsättningen måste användas för att bekämpa missbruket
av såväl alkohol som andra beroendeframkallande medel På

grundval av det betänkande om hela den kommunala socialvården
som inom den närmaste tiden läggs fram av socialutredningen bör de
grundläggande principerna för den framtida nykterhetsvårdens målsättning
och verksamhetsformer kunna tas upp till en övergripande behandling.
Det bör också nämnas att alkoholpolitiska utredningen under året
kommer att framlägga resultatet av ett omfattande och långvarigt

SoU 1974:5

31

utredningsarbete. Utredningen skall enligt sina direktiv behandla spörsmål
som är av betydelse för alkohol- och nykterhetspolitiken.

Då det gäller åtgärder mot narkotikamissbruket finns skäl erinra om
insatser, som statsmakterna gjort alltsedan medicinalstyrelsen år 1965
efter Kungl. Maj:ts förordnande tillsatte en expertgrupp för undersökning
rörande narkotikamissbruket. En översiktlig redovisning av åtgärder på
området fram till år 1972 lämnas i prop. 1972:67. Utskottet hänvisar till
nämnda proposition och utskottsbetänkandena däröver (SoU 1972:21,
JuU 1972:14) samt, såvitt avser senare åtgärder, i främsta rummet till
prop. 1973:115 (SoU 1973:18, JuU 1972:26) och statsverkspropositionen
i år (bil. 7 s. 165 — 167). Även för den framtida narkomanvårdens
inriktning och urformning kommer det väntade betänkandet av socialutredningen
att bli av stor betydelse.

I anslutning till det anförda behandlar utskottet motionen 1974:1329
av fru Kristensson, såvitt däri yrkas att riksdagen skall hemställa att de
principer för vården av alkohol- och narkotikamissbrukare, som anges i
motionen, bör beaktas vid bearbetningen av socialutredningens principbetänkande.
Motionären framhåller att det naturligtvis är önskvärt att
missbrukaren självmant efterfrågar vård men att det måste slås fast att då
denne saknar sjukdomsinsikt samhället har en vårdskyldighet.

Det finns enligt vad utskottet inhämtat anledning räkna med att
socialutredningen kommer att ägna betydande uppmärksamhet åt den
problematik — frihet och tvång inom bl. a. alkoholist- och narkomanvården
— som motionären aktualiserat. Enligt utskottets mening finns det
inte skäl för riksdagen att — utan kännedom om det närmare innehållet i
utredningens överväganden — omedelbart innan resultatet av dessa
framläggs göra några uttalanden om den fortsatta beredningen i sakligt
hänseende av utredningens betänkande. Utskottet avstyrker därför
motionen 1974:1329 i behandlad del.

Den omständigheten att inom bl. a. socialutredningen ett övergripande
utredningsarbete pågår får självfallet inte medföra att de myndigheter
och organ som har ansvaret för åtgärder mot narkotikamissbruket, liksom
mot alkoholmissbruket, minskar sina ansträngningar att inom ramen för
gällande lagstiftning och fastställda riktlinjer bekämpa missbruket.
Utskottet vill härvidlag särskilt erinra om tillkomsten av brottsförebyggande
rådet, vilket leds av en styrelse, vari ingår företrädare för bl. a.
samtliga i riksdagen representerade partier.

Bland de arbetsgrupper som tillsatts av rådet bör nämnas narkotikagruppen,
som noga skall följa utvecklingen på narkotikaområdet inom
och utom riket. Gruppen skall verka för samordning av olika myndigheters
insatser på området och för samordning mellan myndigheternas och
olika organisationers insatser. Vidare skall gruppen bl. a. vara svenskt
samordningsorgan när det gäller det internationella samarbetet på
narkotikaområdet.

Socialstyrelsen spelar - i enlighet med narkomanvårdskommitténs
ställningstagande — en särskilt betydelsefull roll på narkotikaområdet.
Förra året lade styrelsen fram en vägledande information för huvudmän -

SoU 1974:5

32

nen beträffande narkomanvården. Skriften har titeln Behandling av
narkotikamissbrukare. Skriften har utarbetats på grundval av en omfattande
inventering av erfarenheter och resultatet av det praktiska
vårdarbetet. Som socialutskottet uttalade vid behandlingen av socialhuvudtiteln
vid 1973 års riksdag (SoU 1973:5 s. 50) torde skriften kunna
bli av betydelse inte minst genom att de för narkomanvården ansvariga
huvudmännen genom skriften kan få belägg för att praktiska resultat kan
ernås på området och kännedom om att de vårdinsatser som erfordras,
sedan narkotikamissbrukaren passerat avgiftningsskedet, ofta inte i något
väsentligt avseende skiljer sig från de insatser som krävs vid vård av
människor som företer andra symtom men som har problem med
likartad grund som narkotikamissbrukaren. Utskottet vill — i anledning
av ett yrkande i ovannämnda motion, 1974:1329 av fru Kristensson, om
att socialstyrelsen skulle ges i uppdrag att utarbeta råd och anvisningar
för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande — framhålla
att skriften Behandling av narkotikamissbrukare också vänder sig till
vårdpersonal av alla kategorier som kommer i kontakt med narkotikamissbrukare.
En stor del av det material och de synpunkter som redovisas
i skriften kan uppenbarligen bli av direkt betydelse för den
enskilde socialarbetaren i dennes verksamhet. Skriften innehåller emellertid
i princip inte några detaljerade anvisningar för hur narkomanvården
skall bedrivas. Som framhålls i skriften är missbrukargruppens vårdbehov
så sammansatta och varierande att någon enhetlig lösning av frågan om
vårdens uppläggning inte kan tänkas. Utskottet ansluter sig också till vad
som anförts i skriften om att de som deltar i behandlingsprocessen bör ha
frihet att inom vissa bestämda ramar bestämma vårdens innehåll och
former. Med hänsyn härtill och med beaktande av att skriften innehåller
en lång rad konkreta råd och uppslag till bl. a. dem som arbetar inom
narkomanvården avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I två motioner framställs yrkanden som avser utvärderingen av
resultatet av olika behandlingsmetoder inom narkomanvården. I motionen
1974:1329 av fru Kristensson yrkas att socialstyrelsen skall få i
uppdrag att göra en sådan utvärdering. Vidare yrkas - som även redovisas
under 2. A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

— i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. att till försöksverksamhet
med särskilt organiserad eftervård av narkotikamissbrukare 800 000 kr.
anvisas utöver det belopp om 15 000 000 kr., som föreslagits av Kungl.
Maj:t under nämnda anslagspunkt.

Frågan om att få till stånd en narkotikaforskning på nordisk basis har
varit aktuell sedan år 1967, då ett medlemsförslag i ämnet väcktes i
Nordiska rådet. År 1970 föreslogs i betänkandet (NU 1970:11) Narkotikaforskning
att ett nordiskt samordningsorgan för narkotikaforskning
skulle upprättas. Så har ännu ej skett. Frågan har dock upprepade gånger
diskuterats i Nordiska rådet, och nordiskt samarbete har kommit till
stånd inom ramen för det nordiska kontaktorganet för narkotikafrågor.
Beslut har fattats att hålla fyra forskningssymposier för att diskutera
olika vård- och behandlingsformer på narkotikaområdet. Två av sympo -

SoU 1974:5

33

sierna har hållits. Som framhölls av Nordiska rådets socialpolitiska
utskott i ett betänkande över medlemsförslag om nordisk rusmedelsforskning
till Nordiska rådets 22 :a session i Stockholm i februari i år torde
emellertid dessa symposier inte kunna ersätta en systematisk nordisk
samordning på narkotikaforskningens område. På hemställan av det
nämnda utskottet rekommenderade Nordiska rådet ministerrådet att mot
bakgrund av på alkohol- och narkotikaforskningens område vunna
erfarenheter skyndsamt och förutsättningslöst låta utreda formerna för
en samordnad och integrerad nordisk rusmedelsforskning (rekommendation
nr 8/1974).

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att det i vart
fall på längre sikt bör vara möjligt att få till stånd ett nordiskt samarbete
på området under fast organiserade former. Det framstår emellertid för
utskottet som självklart att planer på ett långtgående nordiskt samarbete
på forskningsområdet inte får tas till intäkt för att vi i vårt land skulle
underlåta att ta initiativ till sådan behandlingsforskning som efterlyses i
de båda motionerna. Att forskningen inom bl. a. narkomanvården är ett
ännu relativt obearbetat område understryks i den rapport (Ds S 1973:8)
som ligger till grund för förslaget av den delegation som skall knytas till
socialdepartementet med uppgift att svara för en samlad bedömning av
olika projekt som aktualiseras i fråga om forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn (se s. 2 ovan).
Som framgår bl. a. av en av socialstyrelsen år 1973 upprättad promemoria
med översikt över aktuell narkotikaforskning i Sverige, vilken är
avsedd att ligga till grund för bl. a. överläggningar med forskningsråd,
pågår dock viss behandlingsforskning i vårt land. De i promemorian
redovisade behandlingsstudierna har emellertid den svagheten att studierna
endast i begränsad omfattning är jämförbara sinsemellan. Av det
sagda följer enligt utskottets mening att det är nödvändigt att ytterligare
initiativ tas för att i vårt land få till stånd narkotikaforskning och då inte
minst beträffande behandlingsmetoder och deras effekt. Utskottet anser
emellertid mot bakgrund av vad som anförts under avsnittet rörande
anslaget under A 3 (s. 2) om delegationen för forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn att någon
riksdagens åtgärd i den i motionerna upptagna frågan inte är erforderlig.
Med hänsyn till storleken av det anslag, som Kungl. Maj:t föreslagit till
forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, är någon
ytterligare uppräkning av anslaget ej heller påkallad. Av det sagda följer
att utskottet anser att syftet med motionerna kommer att bli tillgodosett
utan någon riksdagen åtgärd i anledning av dessa.

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. yrkas att riksdagen skall
begära att förslag med anledning av fylleristraffutredningens betänkande
(SOU 1968:55—56) Bot eller böter föreläggs årets riksdag. Utredningsförslaget
är under övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli. Utskottet —
som vill understryka vikten av att förslag i anledning av betänkandet
snarast möjligt föreläggs riksdagen — anser med hänsyn härtill att
motionsyrkandet inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

3 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

34

I flera motioner framställs yrkanden, som innefattar krav på förbättringar
i fråga om statsbidragen till i första hand narkomanvården. Yrkandena
kan i korthet redovisas på följande sätt. 1 motionen 1974:1329 av fru
Kristensson förordas en översyn av statsbidragsreglerna så att alla seriösa
behandlingsåtgärder uppmuntras. Motionären menar att socialstyrelsen
uppställer alltför strikta krav för utbetalande av statsbidrag till behandlingshem
och till försök med nya vård- och behandlingsformer. Socialstyrelsen
bör mera förutsättningslöst pröva seriösa förslag till olika
behandlingsaktiviteter för narkomaner, även okonventionella sådana.
Motionerna 1974:213 av herr Helén m. fl. och 1974:698 av herr Fälldin
m. fl. syftar bl. a. till att anordningsbidragen för inackorderingshem för
alkoholmissbrukare samt behandlings- och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
skall höjas i enlighet med vad som föreslagits av
socialstyrelsen. 1 motionen 1974:213 förordas också att anordningsbidrag
skall kunna utgå i ökad utsträckning då huvudmannen för ett behandlingshem
är en ideell organisation eller en enskild person. 1 alla de tre
nämnda motionerna — 1974:213, 1974:698 och 1974:1329 — föreslås
med vissa inbördes avvikelser mellan yrkandena förbättrat stöd till
kommunerna för vård av narkotikamissbrukare i enskilt hem. I motionen
1974:698 yrkas även att särskilda riktlinjer för verksamheten skall
utfärdas. Slutligen yrkas i motionen 1974:213 att under ett nytt
förslagsanslag 5 milj. kr. skall anvisas för att kommunerna skall få bidrag
med 50 % av nettokostnaderna för utökad uppsökande verksamhet samt i
motionen 1974:1329 att till försök med social jourverksamhet anvisas
500 000 kr. utöver det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 4 milj. kr.;
motionären menar att tilläggsbeloppet särskilt bör användas för uppsökande
verksamhet och för eftervård av narkotikamissbrukare. Här bör
tilläggas att motionärerna, som en följd av de yrkade bidragsändringarna,
i förekommande fall yrkat uppräkning av de olika anslagsbeloppen.

De i det föregående redovisade motionsyrkandena avser huvudsakligen
statsbidragsreglerna beträffande narkomanvården. Vid prövningen av
yrkandena måste beaktas att riksdagen så sent som i maj förra året
beslutade om förbättringar och förstärkningar av statsbidragen till vård av
narkotikamissbrukare (prop. 1973:1 15, SoU 1973:18). Därvid ställdes 4
milj. kr. till socialstyrelsens förfogande för ersättning till kommunerna —
inkl. ökade kostnader hos styrelsen — för social jourverksamhet under
innevarande budgetår. Samma belopp föreslås utgå för nästa budgetår.
Bidraget till jourverksamheten är avsett att utgå under en försöksperiod,
som omfattar de nämnda budgetåren. Utskottet vill särskilt framhålla att
försöken också bör kunna omfatta direkt uppsökande verksamhet. För
att främja ett ökat utnyttjande av familjevård för unga narkotikamissbrukare
anslogs vid nämnda tillfälle 1,8 milj. kr. Enligt de regler, som
gäller för anslaget, utgår bidrag till kommuns kostnad för vård i enskilt
hem av narkotikamissbrukare med högst 300 kr. i månaden per plats
såväl vid frivillig placering som vid omhändertagande enligt barnavårdslagen
under en tid av högst två år för en och samma vårdtagare; beloppet
300 kr. beräknas täcka 75 % av skillnaden mellan normal fosterlön och

SoU1974:5

35

den högre fosterlön som beräknas som behövlig för att man skall kunna
placera ungdomar med uttalat narkotikamissbruk. Av de ytterligare
åtgärder som beslöts på statsbidragsområdet må nämnas att statsbidraget
till drift av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
ökades från högst 21 000 kr. per plats och år till högst 35 000
kr. Vidare förenklades grunderna för statsbidrag till vårdcentraler för
narkotikamissbrukare. Statsbidraget till dessa utgår med högst 75 % av
nettokostnaden för driften.

Utskottet anser att en fortsatt kraftfull satsning på narkomanvården
måste ske och att det är nödvändigt att kommunerna och landstingen
erhåller ett förstärkt ekonomiskt stöd till verksamheten. Enligt utskottets
mening är en översyn av formerna för statsbidragsgivningen och
innehållet i statsbidragsreglerna på området så angelägen att kommunalekonomiska
utredningens arbete inte bör hindra att en särskild översyn
kommer till stånd. Utskottet förordar att så sker. Vid översynen bör även
beaktas möjligheterna att skapa ett lättöverskådligt regelsystem. I
sammanhanget måste självfallet så långt möjligt hänsyn tas till konsekvenserna
av det förslag som läggs fram i det väntade principbetänkandet
från socialutredningen, i vilket även huvudmannaskapsfrågoma för bl. a.
narkomanvården kommer att tas upp.

Vid översynen bör bl. a. närmare övervägas förslagen i de här
behandlade motionerna. Utskottet vill — med hänsyn till framförda
påståenden om att alltför rigorösa krav ställs på organisationer och
enskilda som ansöker om statsbidrag för viss narkomanvård — särskilt
framhålla att det bör närmare övervägas vilka principer som bör vara
vägledande för bidrag till narkomanvård, som drivs med annan huvudman
än stat eller kommun.

För närvarande gäller i princip samma regler för anordningsbidrag till
behandlings- och inackorderingshem för narkotikamissbrukare som till
inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Med hänsyn härtill och till
det arbete som bedrivs inom nykterhetsvårdens anstaltsutredning kan det
vara motiverat att den av utredningen förordade utredningen även får
omfatta statsbidragsreglerna för inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Utskottet har övervägt om det finns skäl att i avvaktan på resultatet av
den förordade översynen, vilken bör ske med skyndsamhet, redan nu
förstärka statsbidragen till narkomanvården. Utskottet har därvid funnit
att det är motiverat att i enlighet med förslag i motionen 1974:1329 höja
det i statsverkspropositionen föreslagna delanslaget om 4 milj. kr.
under J 5 till bidrag till kommunerna för försök med socialjourverksamhet.
Beloppet bör höjas med det i motionen angivna beloppet, 500 000
kr. Detta belopp bör främst disponeras som stöd till uppsökande
verksamhet. Genom uppräkningen av delanslaget till social jourverksamhet
tillgodoses i viss mån även motionen 1974:213, såvitt däri yrkas ett
nytt anslag till kommunernas nettokostnader för utökad uppsökande
verksamhet.

Vid tillkomsten förra året av det ovan behandlade delanslaget till

SoU1974:5

36

försök med social jourverksamhet var avsikten att statsbidrag till sådan
verksamhet skulle utgå under en försöksperiod av två år. Med hänsyn
härtill bör resultatet av bidragsgivningen närmare utvärderas innan
ställning tas till ett permanentande av bidragsformen. En sådan utvärdering
torde kunna ske i samband med den av utskottet begärda översynen
av statsbidragsreglema. Utskottet avstyrker på grund av det anförda
förslaget i motionen 1974:213 att medel anvisas under ett nytt anslag för
bidrag till kommunernas utökade uppsökande verksamhet.

Enligt utskottets mening är det inte erforderligt med något riksdagens
initiativ, såvitt avser yrkandet i motionen 1974:698 om riktlinjer för vård
av narkotikamissbrukare i enskilda hem.

Kungl. Maj:t har beräknat medelsbehovet under J 3 Bidrag till
anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
nästa budgetår till 800 000 kr. Medlen är avsedda för anordnande av
ytterligare ett 50-tal platser vid inackorderingshem och behandlingshem
för narkotikamissbrukare.

1 motionerna 1974:213 och 1974:698 yrkas att medel skall beräknas
för anordnande av följande antal platser utöver Kungl. Maj:ts förslag,
nämligen 50 platser vid inackorderingshem och behandlingshem för
narkotikamissbrukare samt i motionen 1974:213 50 platser och i
motionen 1974:698 100 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel beräknats för ungefär det
antal platser vid inackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare,
som föreslagits av socialstyrelsen. Med hänsyn härtill
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker således
motionerna i motsvarande mån.

Vad angår frågan om utbyggnaden av inackorderingshem för alkoholmissbrukare
får utskottet framhålla att nykterhetsvårdens anstaltsutredning,
som avlämnat ett betänkande angående platsbehovet vid de
allmänna vårdanstalterna, är sysselsatt med en undersökning av inackorderingshemmen
och att denna undersökning beräknats bli slutförd i år.
Enligt utskottets mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas
innan ytterligare medel anvisas för bidrag till platser vid sådana hem.
Utskottet avstyrker således motionsyrkandena i denna del.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnaden
av behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare
samt inackorderingshem för alkoholmissbrukare avstyrker utskottet
yrkandena i motionerna 1974:213 och 1974:698 om uppräkning
av bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.

Utskottets hemställan i anledning av flertalet av de motionsyrkanden
som behandlats ovan redovisas vid punkten 33 (J 1—J 5).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande råd och anvisningar för socialarbetare
rörande narkotikamissbrukets bekämpande och beträffande
uttalande om bearbetningen av socialutredningens

SoU1974:5

37

väntade principbetänkande avslår motionen 1974:1329 i
motsvarande delar,

2. att riksdagen beträffande utvärdering av behandlingsmetoder
inom narkomanvården avslår motionen 1974:1329 i motsvarande
del.

33. J 1—J S. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
m. fl. anslag. Kungl. Maj:t har underpunkterna J 1-J 5 (s. 167—174)
föreslagit

(J 1) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
25 755 000 kr.,

(J 2) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
30 000 kr.,

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 800 000 kr.,

(J 4) att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. samt till Bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 115 100 000 kr.,

(J 5) att riksdagen till Kommunala nykterhetsnämnder m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 120 800 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga

a) att riksdagen anvisar till nya inackorderings- och behandlingshem

2 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 3 Bidrag till
anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare,

b) att riksdagen anvisar till driften av nya inackorderings- och
behandlingshem 2 425 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under J 4
Bidrag till driften av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

c) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts om statsbidrag till sådana behandlingshem för alkoholoch
narkotikamissbrukare, som startats av ideella organisationer eller
enskilda,

d) att riksdagen anvisar ett nytt förslagsanslag på 5 000 000 kr. för
statsbidrag med 50 % av kommunernas nettokostnader för utökad
uppsökande verksamhet,

e) att riksdagen anvisar till utbyggnad av akutkliniker och vårdcentraler
samt till familjevård 10 400 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag under
J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m.,

f) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts om nya bestämmelser om statsbidrag till kommunerna
för vård i enskilda hem,

SoU 1974:5

38

g) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag med anledning av
fylleristraffutredningens betänkande (SOU 1968:55—56) Bot eller böter
föreläggs årets riksdag.

2. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga,

a) att riksdagen beslutar att statsbidragsreglerna för anordnande av
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare ändras i enlighet med
socialstyrelsens förslag,

b) att riksdagen beslutar att under punkten 1 3: Bidrag till anordnande
av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 3 000 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

c) att riksdagen beslutar att under punkten J 4: Bidrag till driften av
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 3 000 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 118 100 000 kr.,

d) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad som i
motionen anförts angående ändring av statsbidragsregler för vård av
narkotikamissbrukare i enskilda hem liksom beträffande riktlinjer för
denna verksamhet.

3. 1 motionen 1974:1329 av fru Kristensson (m) hemställs, såvitt här
är i fråga,

a) att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att statsbidragsbestämmelserna
för narkomanvården ses över i enlighet med vad i motionen
anförts,

b) att riksdagen under femte huvudtiteln, punkten J 5, anvisar
500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till ersättning till kommunerna
för social jourverksamhet,

c) att riksdagen under femte huvudtiteln, punkten J 5, anvisar 1 milj.
kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag till bidrag till kommuns kostnad för vård
i enskilt hem av narkotikamissbrukare.

Utskottet

I enlighet med vad utskottet anfört under punkten 32 (s. 34 och 35)
bör en översyn ske av statsbidragsbestämmelserna för narkomanvården
och för bidrag till inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Utskottet avstyrker — likaledes i enlighet med vad utskottet anfört
under punkten 32 (s. 33 och 36) — dels motionen 1974:213 av herr
Helén m. fl., såvitt avser förslag med anledning av fylleristraffutredningens
betänkande Bot eller böter, dels motionen 1974:698 av herr
Fälldin m. fl., såvitt däri yrkas att riktlinjer skall utfärdas för vård av
narkotikamissbrukare i enskilda hem.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, såvitt avser driftkostnader
och utrustning m. m. vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
(J 1 och J 2).

Vad härefter angår bidrag till anordnande och drift av erkända

SoU 1974:5

39

vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (J 3 och J 4) har utskottet
under punkten 32 (s. 36) avstyrkt motionen 1974:213 och motionen
1974:698, såvitt i motionerna yrkas att medel skall beräknas för
anordnande och drift av ett ökat antal platser vid inackorderingshem och
behandlingshem. Med hänsyn härtill och då utskottet inte har något att
erinra mot de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna i grunderna
för bidrag till nämnda driftkostnader biträder utskottet Kungl. Maj:ts
förslag till medelsanvisning under J 3 och J 4.

Från anslaget under J 5 utgår bidrag till kostnaderna för sådan
verksamhet, som enligt gällande författningar ankommer på kommunernas
nykterhetsnämnder. Bidrag utgår även för vård av narkotikamissbrukare
på alkoholpoliklinik. Vidare utgår bidrag till vårdcentraler för
narkotikamissbrukare, till kommuns kostnad för vård i enskilt hem av
narkotikamissbrukare och för ersättning till kommunerna för försök med
social jourverksamhet.

Den uppräkning av anslaget med 10,4 milj. kr. som föreslås i motionen
1974:213 avser dels ett belopp om 3,6 milj. kr., som beräknats förökat
stöd till kommunerna för familjevård, dels ett belopp om 6,8 milj. kr.,
som enligt motionärerna bör utgå för att tillgodose socialstyrelsens
begäran om uppräkning av anslaget med 10 milj. kr. Beträffande
sistnämnda belopp vill utskottet framhålla att, som framgår av uppgifterna
i statsverkspropositionen, Kungl. Maj:t förordat en höjning av anslaget
med 9,5 milj. kr. Den skillnad på 500 000 kr. som föreligger mellan
höjningen i socialstyrelsens petita och Kungl. Maj:ts förslag har, enligt
vad utskottet inhämtat, sin grund i budgettekniska beräkningar.

Utskottets ställningstagande till vissa motioner under punkten 32
Vissa alkohol- och narkotikafrågor (s. 34 och 35) innebär, såvitt avser
anslaget J 5, följande. Stödet till kommunerna för familjevård av
narkotikamissbrukare bör utgå enligt oförändrade regler under nästa
budgetår. I enlighet härmed bör kostnaden beräknas till det av Kungl.
Maj:t föreslagna beloppet, 1,8 milj. kr. Motionen 1974:213 och motionen
1974:1329 av fru Kristensson avstyrks i motsvarande mån. I anledning av
båda motionerna bör anslaget räknas upp med 0,5 milj. kr. så att
delanslaget till ersättning till kommunerna för försök med social
jourverksamhet ökas till 4,5 milj. kr.

Utskottet avstyrker — i enlighet med vad som anförs under punkten
32 (s. 35) — motionen 1974:213, såvitt däri yrkas ett nytt anslag för
bidrag till kommunerna för utökad uppsökande verksamhet.

Utskottet vill i samband med behandlingen av medelsanvisningen
under J 5 framhålla vikten av att alla möjligheter tillvaratas att snabbt
betala ut statsbidragen till nykterhetsnämndernas verksamhet, vilka
bidrag uppgår till betydande belopp för de enskilda kommunerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande översyn av statsbidragsbestämmelserna
för narkomanvården och för bidrag till inackorderingshem
för alkoholmissbrukare i anledning av motionen
1974:213, motionen 1974:698 och motionen 1974:1329,

SoU1974:5

40

samtliga motioner i motsvarande del, ger Kungl. Majit till
känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande riktlinjer för vård av narkotikamissbrukare
i enskilda hem avslår motionen 1974:698 i motsvarande
del,

3. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 25 755 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utrustning m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 30 000 kr.,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda
motionerna i motsvarande del, till Bidrag till anordnande av
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 800 000
kr.,

6. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

7. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda
motionerna i motsvarande del, till Bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 115 100 000
kr.,

8. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1974:213 och motionen 1974:1329, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. förbudgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 121 300 000 kr.,

9. att riksdagen beträffande ett nytt förslagsanslag för bidrag till
kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare
avslår motionen 1974:213 i motsvarande del,

10. att riksdagen beträffande förslag med anledning av betänkandet
(SOU 1968:55—56) Bot eller böter avslår motionen
1974:213 i motsvarande del,

11. att riksdagen avslår motionen 1974:213, motionen 1974:698
och motionen 1974:1329 i den mån motionerna inte
behandlas i hemställan under 2 vid punkten 2, i hemställan
under 2 vid punkten 22, i hemställan vid punkten 30, i
hemställan vid punkten 32, i hemställan vid punkten 34, i
hemställan under 1 eller 3 vid punkten 35 eller i hemställan
under 1, 2, 5, 7, 8, 9 eller 10 vid förevarande punkt.

34. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Kungl. Maj:t
har under punkten J6 (s. 174 och 175) föreslagit riksdagen att till

SoU 1974:5

41

Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

Motion

I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen till J 6 Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
anvisar 412 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet

Från anslaget bekostas dels kurser och konferenser för personal vid
länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkoholmissbrukare, dels
konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor m. m. Vidare disponeras
visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder
m. m. och för understöd åt sammanslutningar av sådana nämnder.

Socialstyrelsen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för kursoch
konferensverksamheten till 565 000 kr. och för konferenser med
nykterhetsnämnder m. m. och för understöd åt sammanslutningar av
sådana nämnder till 150 000 kr. I motionen 1974:213 av herr Helén

m. fl. yrkas att medelsanvisningen skall bestämmas till det av socialstyrel sen

äskade beloppet.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som innefattas i Kungl.
Maj:ts förslag och som innebär att kostnaderna beräknas för kurs- och
konferensverksamheten till 300 000 kr. samt för konferenser med
nykterhetsnämnder m. m. till 100 000 kr. Utskottet avstyrker således
motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

på motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Utbildning

och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 kr.

35. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
J 7 (s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga,

a) att riksdagen anvisar till ideella organisationer som arbetar bland
alkohol- och narkotikaskadade 1 400 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag
under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

b) att riksdagen anvisar till nya vård- och behandlingsformer för
thinnersniffare och liknande 500 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag
under J 7, Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

c) att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i

SoU 1974:5

42

motionen anförts om villkoren för bidrag till ideella organisationer från
anslaget till Länkrörelsen m. m.

2. I motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen beslutar att under punkten J 7 Bidrag till
Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag av 4 500 000 kr.

3. I motionen 1974:716 av herrar Åkerlind (m) och Fridolfsson (m)
hemställs att riksdagen beslutar att hela anslaget Bidrag till Länkrörelsen
m. m. skall stå öppet för samtliga bidragssökande och fördelas på
grundval av inkomna ansökningar.

4. I motionen 1974:1325 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) hemställs
att riksdagen måtte besluta

a) att anslaget för budgetåret 1974/75 för socialdepartementet under
titeln J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. räknas upp med 400 000 kr. till
4,4 milj. kr. samt att ur detta anslag anvisas 500 000 kr. till DKSN för
utbyggnad av RIA-arbetet med råd och hjälp till människor med alkoholoch
narkotikaproblem,

b) att bidrag kan ges utan de inskränkningar, som berörts i slutet av
motionen, och att erforderliga anvisningar härför utfärdas.

Utskottet

Enligt de bestämmelser som gäller för disposition av anslaget J 7
Bidrag till Länkrörelsen m. m. — däri inräknat täckningsanslag som i maj
förra året anvisades under J 8 (prop. 1973:1 15, SoU 1973:18) — får för
innevarande budgetår från anslaget utgå dels 1 800 000 kr. till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare — Sällskapet Länkarna m. fl. — dels
1 100 000 kr. för bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt
läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar samt till viss
konvalescentvård för narkotikamissbrukare. Vidare får - enligt regleringsbrev
av Kungl. Maj:t den 20 december 1973 som innefattar viss
ändring i tidigare regleringsbrev — 800 000 kr. disponeras som bidrag till
kommuner och andra sammanslutningar än de ovan nämnda som ägnar
sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer och får
avse såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och
behandlingsformer.

Kungl. Maj:t föreslår en höjning av anslaget till 4 000 000 kr. för nästa
budgetår.

De motionsyrkanden, som väckts beträffande anslaget, avser dels en
höjning av anslaget, dels dispositionen av anslaget.

I tre motioner yrkas en uppräkning av anslaget utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit, nämligen i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. med
1 900 000 kr., i motionen 1974:698 av herr Fälldin m. fl. med 500 000
kr. och i motionen 1974:1325 av herr Hyltander m. fl. med 400 000 kr. I
förstnämnda motion, 1974:213, förordas att beloppet 1 900 000 kr. skall
fördelas på så sätt att 400 000 kr. utgår som bidrag till Länkrörelsen och
sammanslutningar för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare,

SoU 1974:5

43

1 000 000 kr. används för rehabilitering av människor med alkohol- och
narkotikabesvär samt 500 000 kr. utgår för nya vård- och behandlingsformer
för missbrukare av thinner och liknande medel. I motionen
1974:1325 yrkas i anslutning till begäran om uppräkning av anslaget att
från detta skall anvisas 500 000 kr. till De kristna samfundens nykterhetsrörelses
— DKSN - s. k. RIA-arbete (rådgivning och hjälp i alkoholoch
narkotikafrågor).

De bidrag som från anslaget utgått till Länkrörelsen och till
organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare har fortlöpande
höjts. Bidragen till dessa organisationer, som budgetåret 1968/69
uppgick till 1 150 000 kr., föreslås för nästa budgetår bli 300 000 kr.
högre än för innevarande budgetår eller således 3 200 000 kr. Med
hänsyn till de betydelsefulla insatser Länkrörelsen och organisationer för
hjälp åt läkemedelsmissbrukare utför biträder utskottet förslaget om en
uppräkning av denna anslagsdel till nämnda belopp. Kungl. Maj:t föreslår
att det bidrag, som från och med innevarande budgetår kan utgå till
kommuner och andra organisationer än de nämnda för rehabilitering av
alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika stort — 800 000 kr.

— som för innevarande budgetår. Det bör framhållas att av nämnda
belopp 500 000 kr. anvisades i samband med den särskilda satsning på
åtgärder mot narkotikamissbruket som gjordes i anledning av brottskommissionens
förslag. Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag även i denna
del. Som en följd av det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena i
vad de innefattar en uppräkning av anslaget.

I vad angår yrkandet i motionen 1974:1325 om anvisande av anslag
till viss organisation får utskottet framhålla att det ankommer på
socialstyrelsen att pröva vilka organisationer som skall erhålla bidrag från
anslaget. Motionen avstyrks därför även i denna del. Den omständigheten
att ansökningar om bidrag från anslaget som avser rehabilitering av
personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel bör enligt
utskottets mening inte utgöra något hinder för socialstyrelsen att bifalla
ansökningarna. Enligt utskottets mening kan det finnas skäl för Kungl.
Maj:t att överväga ett förtydligande av regleringsbrevet i detta avseende.
Motionen 1974:213 blir genom det anförda i viss mån tillgodosedd.

Ett i motionen 1974:213 framställt yrkande om att bidrag skall kunna
utgå även för rehabiliteringsarbete bland alkoholskadade som inte
innebär försök med nya behandlingsformer har tillgodosetts genom att
Kungl. Maj:t i det inledningsvis angivna regleringsbrevet från december
1973 beslutat om ändrade villkor för bidrag från anslaget. Motionsyrkandet
påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet avstyrker förslag i motionen 1974:716 av herrar Akerlind
och Fridolfsson om att en uppdelning av anslaget mellan olika grupper av
sökande inte bör ske utan att hela anslagsbeloppet skall stå öppet för
samtliga bidragssökande. Enligt utskottets mening skulle nämligen ett
bifall till motionsförslaget kunna få till följd att Länkrörelsen och
sammanslutningarna för stöd och hjälp åt vissa läkemedelsmissbrukare
inte fick sina bidrag uppräknade i den utsträckning som Kungl. Maj:t

SoU 1974:5

44

föreslagit och som även utskottet enligt det ovan sagda anser motiverad.

Utskottet avstyrker slutligen ett yrkande i motionen 1974:1325 som
torde avse möjligheterna för en organisation att till samma verksamhet få
statsbidrag såväl från förevarande anslag som — genom kommuns
nykterhetsnämnd - från anslaget J 5 Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1974:213, motionen 1974:698 och
motionen 1974:1325, samtliga motioner i motsvarande del,
till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett anslag av 4 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande frågan om uppdelning av anvisade
medel mellan olika grupper bidragssökande avslår motionen
1974:716,

3. att riksdagen beträffande vissa frågor om dispositionen av
anvisade medel avslår motionen 1974:213 och motionen
1974:1325, båda motionerna i motsvarande del.

Vissa åtgärder för handikappade

36. K 1. Bidrag till handikappinstitutet. Kungl. Maj:t har under punkten
K 1 (s. 178 och 179) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet
för budgetåret 1974/75 anvisa ett anslag av 5 380 000 kr.

Motion

1 motionen 1974:710 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i
Göteborg (c) hemställs att riksdagen till Bidrag till handikappinstitutet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 455 000 kr.

Utskottet

Kungl. Maj:t har beräknat statsbidragsbehovet för handikappinstitutet
till 5 255 000 kr. Dessutom har Kungl. Maj.t under anslaget beräknat
125 000 kr. för den verksamhet som bedrivs av professor Sven-Olof
Brattgård vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet i
Göteborg.

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till
medelsanvisning till institutets verksamhet. Förslaget innebär en höjning
av anslaget i förhållande till innevarande budgetår med 300 000 kr.

I motionen 1974:710 av fröken Pehrsson och herr Bengtsson i
Göteborg framställs ett yrkande om att 200 000 kr. skall beräknas för
handikappforskningen i Göteborg.

Som utskottet tidigare framhållit är det av vikt att medel ställs till
förfogande för det forskningsarbete Brattgård bedriver (SoU 1971:5
s. 37). Utskottet biträder därför förslaget att under anslaget till handi -

SoU1974:5

45

kappinstitutet beräknas medel till denna verksamhet även för nästa
budgetår. Anslagsbeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
beräknas till 125 000 kr., vilket innebär en viss uppräkning i förhållande
till innevarande budgetår. Det sagda innebär att motionen avstyrks av
utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:710 till Bidrag till handikappinstitutet för
budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 380 000 kr.

37. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Kungl. Maj:t har
under punkten K 2 (s. 179—181) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1974/75 anvisa ett
förslagsanslag av 135 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:25 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag om bidrag inom
allmänna försäkringens ram till glasögon för barn.

2. 1 motionen 1974:32 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att uttala att luftreningsapparat bör ingå bland de hjälpmedel
som jämlikt kungl. kung. den 10 maj 1968 om statsbidrag till vissa
hjälpmedel för handikappade är föremål för statsbidrag.

3. I motionen 1974:159 av herrar Andersson i Örebro (fp) och
Petersson i Röstånga (fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
ändring av hjälpmedelsförteckningen så att denna även upptar luftrenare
och luftfuktare.

4. I motionen 1974:283 av herr Ekinge m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag angående statsbidrag till
glasögon för barn och ungdomar i skolåldern.

5. 1 motionen 1974:408 av herr Gillström m. fl. (s) hemställs

a) att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär särskild utredning angående en
allmän glasögonförsäkring,

b) att utredningen därvid handläggs som ärende gällande allmän
hälsovård och icke hänskjuts till handikappgruppen.

6. I motionen 1974:708 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s)
hemställs att riksdagen måtte besluta att villkoret om innehav av körkort
slopas för erhållande av bidrag till bil för rörelsehindrade genom
socialstyrelsens s. k. mopedbidrag.

7. I motionen 1974:709 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s)
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att kommunalekonomiska
kommittén får i uppdrag att även pröva frågan om statskommunala
bidrag till bilar åt handikappade.

8. I motionen 1974:714 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Sellgren
(fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t begära förslag
till nya statsbidragsbestämmelser syftande till full kostnadstäckning för
starrglasögon.

SoU 1974:5

46

9. I motionen 1974:994 av herr Hallgren m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen hemställer om en prövning av frågan om att
normalkostnaderna för anskaffandet av glasögon infogas i sjukförsäkringssystemet.

10. I motionen 1974:1006 av herrar Johansson i Växjö (c) och
Elmstedt (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t uttalar sig för

a) statsbidrag till synhjälpmedel som behövs i anledning av ögonsjukdomar,
såsom keratokonus,

b) statsbidrag till synhjälpmedel för barn och ungdom.

11. 1 motionen 1974:1320 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag om vidgad rätt till stöd vid inköp av
bil för handikappade.

Utskottet

För vissa hjälpmedel som på ordination tillhandahålls handikappade
utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen. De statsbidragsberättigande
hjälpmedlen tas upp i den s. k. hjälpmedelsförteckningen som utfärdas av
socialstyrelsen.

I ett flertal motioner framställs yrkanden som i huvudsak syftar till att
vidga möjligheterna till statsbidrag eller till att införa ersättning genom
allmän försäkring till hjälpmedel för personer med synnedsättning.
Tidigare utgick statsbidrag till bl. a. kikarglasögon, luppglasögon och vissa
kontaktlinser för personer som led av höggradig synnedsättning. Vid
halvårsskiftet förra året utvidgades statsbidragsgivningen till att omfatta
också sådana speciella glasögon eller linser som personer som opererats
för grå starr behöver. 1 dessa fall utgår statsbidrag med hälften av
kostnaden för ordinerade hjälpmedel, dock med högst, vid operation av
första ögat 200 kr., vid operation av andra ögat 75 kr. och vid samtidig
operation av båda ögonen 275 kr.

I motionen 1974:408 av herr Gillström m. fl. framställs ett långtgående
yrkande. Motionärerna vill att riksdagen skall begära en särskild
utredning angående en allmän glasögonförsäkring, där målsättningen skulle
vara att tillhandahålla fria synundersökningar och glasögon. Även resorna i
samband med anskaffande av glasögon skulle ersättas. Motionärerna har
ett särskilt yrkande rörande formen för utredningsarbetets bedrivande. I
motionen 1974:994 av herr Hallgren m. fl. framställs ett likartat yrkande.
Motionärerna vill att frågan om att ge ersättning från den allmänna
sjukförsäkringen för normalkostnaderna för anskaffandet av glasögon
skall prövas. Även i motionen 1974:25 av herr Börjesson i Falköping
m. fl. föreslås att bidrag från den allmänna försäkringen skall utgå till
glasögon, dock görs i denna motion en begränsning till glasögon för barn.
I motionen 1974:283 av herr Ekinge m. fl. vill motionärerna att
statsbidrag skall utgå till glasögon för barn och ungdom i skolåldern. I
motionen 1974:1006 av herrar Johansson i Växjö och Elmstedt yrkas
också att statsbidrag skall utgå till glasögon för barn och ungdom.
Därjämte yrkas att statsbidrag skall utgå till synhjälpmedel som behövs i

SoU 1974:5

47

anledning av ögonsjukdomar, såsom keratokonus. Motionärerna framhåller
att denna sjukdom i allmänhet åsamkar mycket höga kostnader till
följd av att kontaktlinser måste användas och att dessa måste bytas med
jämna mellanrum. Slutligen begärs i motionen 1974:714 av herrar
Westberg i Ljusdal och Sellgren att full kostnadstäckning skall ges för
anskaffandet av starrglasögon.

Som tidigare framhållits av utskottet (SoU 1973:5 s. 63) kan särskilt
för familjer, i vilka finns barn med synnedsättning eller synskada,
utgifterna för glasögon vara betungande. Synen undergår ofta snabba
förändringar under uppväxtåren, vilket medför behov av täta glasögonbyten.
I överensstämmelse med ställningstagande av utskottet vid
behandling förra året av motioner i ämnet och med det synsätt på vilket
flera av de nu aktuella motionsyrkandena grundar sig är det, då det gäller
att vidga samhällets insatser på området, enligt utskottets mening mest
angeläget att frågan om införande av bidrag till synhjälpmedel för barn
och ungdom blir prövad. De motionsyrkanden - i motionerna 1974:25,
1974:283 och 1974:1006 — som har denna inriktning påkallar emellertid
inte någon riksdagens åtgärd med hänsyn till det arbete som pågår inom
hjälpmedelsgruppen och till vad som upplysts om den fortsatta handläggningen
av bidragsfrågan. Gruppen har nämligen i uppdrag att pröva frågan
om behovet av bidrag till glasögon för barn och ungdom i skolåldern.
Gruppen skall kartlägga glasögonbehovet i de olika åldersgrupperna samt
familjernas kostnader för glasögon, beräknade med utgångspunkt i
kostnaden för glas med enkla och ändamålsenliga bågar. Inom kort
kommer resultatet av hjälpmedelsgruppens undersökningar att redovisas.
Chefen för socialdepartementet har i svar på en enkel fråga för kort tid
sedan upplyst att så snart nämnda underlag för frågans bedömning
föreligger, Kungl. Maj:t kommer att ta ställning till fortsatt utredningsarbete
med avseende på bidrag till glasögon samt att, när utredningsarbetet
slutförts, efter sedvanlig remissbehandling en prövning av de
förslag som skall föreläggas riksdagen kommer att äga rum. Utskottet
förutsätter att utredningsarbetet och prövningen av förslagen hos Kungl.
Maj:t sker med snabbhet. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1974:25, motionen 1974:283 samt motionen
1974:1006 i här behandlad del.

Då det gäller yrkandena i motionen 1974:408 om särskild utredning
angående en allmän glasögonförsäkring m. m., yrkandet i motionen
1974:994 om ersättning från den allmänna sjukförsäkringen för anskaffandet
av glasögon samt yrkandet i motionen 1974:1006 om statsbidrag
för synhjälpmedel vid ögonsjukdomar får utskottet framhålla att hjälpmedelsgruppens
uppdrag i viss utsträckning är ägnad att tillgodose
motionärernas önskemål, nämligen såvitt avser den betydelsefulla grupp
som barn och ungdomar utgör. Då utskottet, i enlighet med det ovan
sagda, ansluter sig till den prioritering som gjorts genom att hjälpmedelsgruppens
uppdrag inriktas på behovet av bidrag till glasögon för denna
grupp, är utskottet inte berett att förorda en utvidgning av uppdraget.
Utskottet utgår härvidlag från att, sedan gruppens undersökningar

SoU1974:5

48

redovisats, vid det fortsatta utredningsarbetet kommer att övervägas
huruvida arbetet bör avse även andra grupper med synnedsättning.
Motionsyrkandena bör inte heller i övrigt föranleda någon riksdagens
åtgärd.

De gällande reglerna för bidrag till starrglasögon bygger på förslag av
hjälpmedelsgruppen. Denna pekade på den tendens till prisökning som
förekomsten av bidrag kan innebära och fann det angeläget att ge
bidraget en sådan konstruktion att effekter av detta slag motverkas. I
detta syfte utformades bidraget så att det ger den enskilde ett
ekonomiskt stöd samtidigt som han alltid har att bära en viss del av
kostnaden.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen vid behandlingen av
hjälpmedelsreformen år 1972 (SoU 1972:14), godtog principen om
egenavgift för viss typ av hjälpmedel, ansluter sig till den bedömning som
ligger till grund för de gällande reglerna. Utskottet kan därför inte biträda
förslaget i motionen 1974:714. Motionen avstyrks.

I motionen 1974:32 av herr Henmark och motionen 1974:159 av
herrar Andersson i Örebro och Petersson i Röstånga framställs yrkanden
av innebörd att luftrenare och, enligt den sistnämnda motionen, även
luftluktare skall föras upp på hjälpmedelsförteckningen. Dessa hjälpmedel
anges vara av betydelse för personer som lider av allergiska
sjukdomar.

Hjälpmedelsgruppen har även i uppdrag att närmare pröva frågan om
dels bestämmandet av begreppet hjälpmedel enligt kungörelsen
(1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, dels
avgränsningen av dessa hjälpmedel gentemot sådana som har till ändamål
att tillgodose ett sjukvårdsbehov. Då frågan huruvida de olika hjälpmedel
som nämns i motionerna skall föras upp på hjälpmedelsförteckningen är
beroende av hjälpmedelsgruppens utredningsarbete i angivna hänseende,
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Enligt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för
handikappade utgår i princip statsbidrag till sjukvårdshuvudmannen med
hela kostnaden för anskaffande av hjälpmedel som upptagits i hjälpmedelsförteckningen.
Statsbidrag utgår även när den som ordinerats
motordriven invalidvagn i stället för sådan vagn erhåller motsvarande
kontant belopp för köp av invalidbil — s. k. mopedbidrag — under
förutsättning att han efter ordinationen köpt personbil, som han har rätt
att föra själv och att han inte erhållit statsbidrag till denna i annan
ordning. Det sistnämnda undantaget har uppställts med hänsyn till att
bidrag för inköp av bil kan utgå från arbetsmarknadsverket till
handikappad som behöver bil för arbetet eller studier.

I motionen 1974:708 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. föreslås, att
villkoret om körkortsinnehav för erhållande av s. k. mopedbidrag skall
slopas. Motionärerna framhåller att många handikappade inte kan få
bidraget, eftersom de för att klara körkortsutbildningen måste ha en bil
som är anpassad efter den funktionsnedsättning som föreligger i det
enskilda fallet. Vidare åberopar motionärerna som skäl för yrkandet, att

SoU 1974:5

49

även då den handikappade inte kan ta körkort på grund av sin
funktionsnedsättning, bidraget bör utgå så att han kan skaffa bil som kan
föras av anförvant eller annan närstående.

Frågan om bidrag till anskaffande av bil som ett komplement till den
kommunala färdtjänsten är, som närmare redovisas i följande avsnitt,
föremål för prövning inom kommunalekonomiska utredningen. Detta
innebär att den fråga, som tas upp i motionen kommer att närmare
övervägas, såvitt avser de fall då avsikten är att annan än den
handikappade skall föra bilen. Med hänsyn härtill och då utskottet anser
att den begränsning, som nu gäller för användningen av medel från
anslaget bör bibehållas — medlen bör förbehållas för bidrag till sådana
anordningar, som är avsedda att vara ett tekniskt hjälpmedel för den
handikappade — avstyrker utskottet motionen 1974:708.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två motioner —
motionen 1974:709 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. och motionen
1974:1320 av fru Frankel — i vilka framställs yrkanden som syftar till
att vidgade möjligheter till stöd åt handikappade för inköp av bil snarast
skall införas som komplement till den kommunala färdtjänsten.

Handikapputredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1970:64)
Bättre socialtjänst för handikappade bl. a. följande. Varje kommun borde
tillhandahålla förflyttningshandikappade effektiv färdtjänst, utformad på
sätt som närmare anges i utredningen. Statsbidrag skulle utgå till
kommunerna med 35 % av nettokostnaden. Som komplement till
färdtjänsten borde kommunerna tillhandahålla handikappade egen bil.
Anskaffningskostnaden borde fördelas på så sätt att den handikappade
betalade 10% av kostnaden, kommunen 30% och staten 60%. Staten
skulle utge ett årligt driftbidrag om 500 kr.

Handikapputredningens betänkande överlämnades i december 1971
till kommunalekonomiska utredningen. I slutet av förra året fick
utredningen — med hänsyn till angelägenheten av att samhället på olika
sätt stöder den sociala servicen — genom tilläggsdirektiv i uppdrag att
med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen
till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet
för tiden efter år 1974 och att i samband därmed även behandla frågan
om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Resultatet av utredningens
överväganden skall redovisas i sådan tid att beslut om de
statsbidragsregler som skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1975 kan fattas
vid 1974 års riksdag.

Den lämnade redovisningen visar att Kungl. Maj:t avser att förelägga
innevarande riksdag förslag, som bl. a. bygger på handikapputredningens
ovan angivna betänkande, i vilket behandlas den av motionärerna
upptagna frågan. Med hänsyn härtill är enligt utskottets mening någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionerna inte erforderlig. Motionerna
1974:709 och 1974:1320 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om uppförande av luftrenare
och luftfuktare på hjälpmedelsförteckningen avslår motionen

4 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU1974:5

50

1974:32 och motionen 1974:159,

2. att riksdagen beträffande bidragsreglerna för starrglasögon
avslår motionen 1974:714,

3. att riksdagen beträffande frågan om körkortsinnefiav som
villkor för rätt till s. k. mopedbidrag avslår motionen
1974:708,

4. att riksdagen till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
135 000 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande bidrag till synhjälpmedel för barn
och ungdom avslår motionen 1974:25, motionen 1974:283
och motionen 1974:1006 i motsvarande del,

6. att riksdagen beträffande vidgade möjligheter till bidrag för
synhjälpmedel m. m. för även andra personer än barn och
ungdom avslår motionen 1974:408, motionen 1974:994 och
motionen 1974:1006 i motsvarande del,

7. att riksdagen beträffande vidgad rätt till stöd vid inköp av bil
för handikappade avslår motionen 1974:709 och motionen
1974:1320.

38. K 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 4. Bidrag till
anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna K 3 och K 4 (s.
181 — 185) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett
förslagsanslag av 8 890 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

39. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten K 5 (s. 185 och 186) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
driften av särskolor m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 142 700 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1974:470 (motivering i motionen 1974:429) av herr
Helén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av
omsorgslagen att lämplig utbildning ges också åt vuxna utvecklingsstörda.

2. I motionen 1974:1061 av herr Strömberg (fp) och fru Fraenkel (fp)
hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
förslag om vuxenutbildning för f. d. elever i särskolan.

3. I motionen 1974:1332 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och
Mattsson i Skee (c) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av
reglerna för statsbidrag till driften av särskolor att statsbidrag också skall
utgå till kostnader för personlig elevassistans.

SoU 1974:5

51

4. I motionen 1974:1392 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken
Pehrsson (c) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär att statsbidrag skall utgå för personell assistans till elever i särskolan
enligt samma grunder som gäller för grundskolan.

Utskottet

Medel som anvisas under anslaget utgår i främsta rummet som
lönekostnader vid särskolan. Sedan kretsen av de statsbidragsberättigande
tjänsterna utvidgats år 1972, utgår statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna
för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan.

I motionen 1974:1332 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och
Mattsson i Skee samt motionen 1974:1392 av fru Nilsson i Kristianstad
och fröken Pehrsson yrkas att bidragsreglerna skall ändras så att
statsbidrag också utgår för personell elevassistans. I sistnämnda motion
förordas att sådant bidrag skall utgå efter samma grunder som gäller för
grundskolan.

Sedan skolöverstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret
1971/72 föreslagit att statsbidrag skulle utgå för personell elevassistans,
anförde föredragande departementschefen i 1971 års statsverksproposition
(bil. 7 s. 200), att då sådan assistans åt elever inom särskolan får
anses utgöra en del av det vårdansvar som åvilar huvudmännen, han inte
kunde biträda förslaget. Utskottet fann inte anledning till annat
ställningstagande till frågan (SoU 1971:5). Någon omständighet har
därefter inte inträffat som ger anledning till en annan bedömning.
Utskottet avstyrker därför motionen 1974:1332 samt motionen
1974:1392 i här aktuell del.

Frågan om vuxenutbildning av psykiskt utvecklingsstörda tas upp i två
motioner. I motionen 1974:470 av herr Helén m. fl. yrkas att i lagen
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda bestämmelser
skall tas in om att även utvecklingsstörda, som är vuxna, skall få lämplig
utbildning. Vidare yrkas i motionen 1974:1061 av herr Strömberg och
fru Fraenkel att riksdagen skall begära förslag om vuxenutbildning för
f. d. elever i särskolan.

Sedan läsåret 1970/71 bedrivs med medel som anvisats från förevarande
anslag försöksverksamhet med undervisning av vuxna psykiskt
utvecklingsstörda. Huvudsakligen disponeras de tillgängliga medlen för
undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda, som är i behov av
kompletterande skolutbildning och inte kan få sådan på annat sätt. 1
försöksverksamheten deltog förra läsåret 13 av de 26 huvudmän som
svarar för omsorgerna om utvecklingsstörda. Verksamheten omfattade
omkring 500 elever. Gruppen vuxna psykiskt utvecklingsstörda omfattar
bl. a. omkring 9 000 patienter på totalt ett 150-tal olika vårdinstitutioner
och en lika stor grupp, som bor i enskilt hem eller inackorderingshem.
Åtskilliga av dessa utvecklingsstörda erhåller någon form av undervisning
i redan etablerade former för undervisning av vuxna utvecklingsstörda.

Som föredragande departementschefen anför är undervisningen för

SoU 1974:5

52

vuxna psykiskt utvecklingsstörda betydelsefull. Den utgör tillsammans
med den ökande studiecirkelverksamheten, som bedrivs genom vissa
studieförbund, och kurser vid folkhögskolor en viktig insats för de icke
skolpliktigas kunskapsinhämtande, sociala anpassning och träning. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda att det är angeläget att
försöksverksamheten byggs ut ytterligare och ansluter sig till förslag av
Kungl. Majit att för nästa budgetår 1,6 milj. kr. för ändamålet beräknas
under förevarande anslag. I överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen
anför i sin anslagsframställning bör ytterligare erfarenheter vinnas innan
ställning tas till vuxenundervisningen som reguljär skolform. I enlighet
härmed bör motionen 1974:1061 i här aktuell del inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Enligt utskottets mening är det inte heller påkallat att
medan försöksverksamhet rörande vuxenundervisningen pågår ta upp till
närmare prövning frågan om vidgning av huvudmännens skyldigheter
enligt omsorgslagen till att avse också utbildning av vuxna utvecklingsstörda.
Utskottet avstyrker därför även motionen 1974:470.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till personell elevassistans
avslår motionen 1974:1332 och motionen 1974:1392,
såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
avslår motionen 1974:470 samt motionen
1974:1061, såvitt här är i fråga,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 142 700 000
kr.

40. K 6. Bidrag till handikapporganisationer. Kungl. Maj:t har under
punkten K 6 (s. 186—188) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
handikapporganisationer för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.

Motion

I motionen 1974:83 av herr Henmark m. fl. (fp, s, c, m) hemställs att
riksdagen beslutar

a) att De handikappades missionsförening inlemmas i den krets av
anslagstagare som erhåller bidrag ur anslaget K 6 Bidrag till handikapporganisationer,

b) att - därest yrkandet under a) icke bifalles - ett anslag på 75 000
kr. beviljas till De handikappades missionsförenings allmänna verksamhet.

Utskottet

Från och med budgetåret 1972/73 tas under ett gemensamt anslag
upp statens bidrag över socialhuvudtiteln till handikapporganisationernas
allmänna verksamhet. Kungl. Maj:t beslutar - utan närmare anvisning

SoU 1974:5

53

från riksdagen — om fördelningen mellan organisationerna av anslagsbeloppet
efter förslag av statens handikappråd. Kungl. Majit föreslår att
anslaget för nästa budgetår räknas upp med 1 milj. kr. till 3,5 milj. kr.
Utskottet vill i anslutning härtill nämna, att handikapporganisationerna
under de senaste två åren beviljats bidrag från allmänna arvsfonden med
omkring 2,5 milj. kr. Föredragande departementschefen anför att han
räknar med att stödet till handikapporganisationerna genom arvsfondsbidrag
skall kunna fortsätta och ytterligare ökas.

I motionen 1974:83 av herr Henmark m. fl. yrkas att De handikappades
missionsförening skall inlemmas i den krets av organisationer,
som får bidrag från anslaget eller, om detta yrkande inte bifalles, att
organisationen beviljas ett anslag för sin allmänna verksamhet med

75 000 kr.

Genom den nuvarande ordningen för fördelning av anslaget till
handikapporganisationerna kan den expertis som finns samlad i statens
handikappråd anlitas vid fördelningen. Det finns enligt utskottets mening
inte skäl frångå denna ordning vare sig då det gäller frågan om vilka
organisationer som skall få bidrag eller frågan om storleken av de olika
bidragen. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett förorda
införandet av ett särskilt anslag till viss organisation, avstyrker utskottet
motionen. Utskottet tillstyrker den uppräkning av anslaget som föreslås
av Kungl. Maj:t. Genom höjning av anslaget blir det möjligt att även för
nästa budgetår räkna upp bidragen till de olika handikapporganisationerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om en specialdestination av
viss del av anslaget m. m. avslår motionen 1974:83,

2. att riksdagen till Bidrag till handikapporganisationer för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av

3 500 000 kr.

41. K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda. Kungl. Maj:t har
under punkten K 7 (s. 188 och 189) föreslagit riksdagen att till
Kostnader för viss verksamhet för blinda för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 2 830 000 kr.

Motion

1 motionen 1974:423 av fru Fraenkel m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen beslutar ett anslag för budgetåret 1974/75 till De blindas
förenings verksamhet för dövblinda med 75 000 kr. att utgå från anslaget
Kostnader för viss verksamhet för blinda, vilket anslag bör ökas till

2 905 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till De blindas förening (DBF) till
kostnaderna för dels den genom De blindas förenings försäljningsaktie -

5 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU1974:5

54

bolag bedrivna depåverksamheten för försäljning av arbetsmaterial till
blinda hantverkare samt försäljning av deras hantverksprodukter, dels
utbildning vid försvarets hundskola i Sollefteå av ledarhundar för blinda
och därmed sammanhängande åtgärder.

I motionen 1974:423 av fru Fraenkel m. fl. föreslås att anslaget skall
räknas upp med 75 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och att
nämnda belopp skall utgå som bidrag till De blindas förenings verksamhet
för dövblinda.

Enligt utskottets mening bör anslaget inte utvidgas till att avse annat
än De blindas förenings depåverksamhet och utbildning av ledarhundar
för blinda och därmed sammanhängande åtgärder. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet också en uppräkning av anslaget utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit. Utskottet vill erinra om att från anslaget Bidrag till
handikapporganisationer för innevarande budgetår följande bidrag beviljats,
nämligen till De blindas förening 780 000 kr. och till Föreningen
Sveriges dövblinda 15 000 kr., samt att utskottet under punkten 40
tillstyrkt en betydande uppräkning av nämnda anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1974:423 till Kostnader för viss verksamhet för
blinda för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 830 000 kr.

42. K 8. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten K 8 (s.
189) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
blindskriftsförsändelser för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 3 573 000 kr.

43. Motioner angående Kronprinsessan Victorias sjukhus

Motioner

1. I motionen 1974:696 av fru Ekelund (c) och fru Fredgardh (c)
hemställs att riksdagen

a) beslutar om statligt stöd till Kronprinsessan Victorias sjukhus i
enlighet med vad i motionen anförts,

b) under nytt anslag till Driften av Kronprinsessan Victorias sjukhus
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

2. 1 motionen 1974:1322 av herrar Gustavsson i Ängelholm (s) och
Andreasson i Östra Ljungby (c) hemställs att Kungl. Maj:t tar initiativ
som syftar till att samhället även fortsättningsvis skall kunna utnyttja den
vårdkapacitet som finns på Kronprinsessan Victorias sjukhus.

I anledning av motionerna har inkommit en skrift från Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn.

SoU 1974:5

55

Utskottet

I motionen 1974:696 av fru Ekelund och fru Fredgardh begärs att
statligt stöd skall utgå till driften av Kronprinsessan Victorias sjukhus i
Vejbystrand och att under ett särskilt reservationsanslag ett belopp av 5
milj. kr. skall anvisas härför.

I motionen 1974:1322 av herrar Gustavsson i Ängelholm och
Andreasson i Östra Ljungby begärs initiativ till att samhället även
fortsättningsvis skall utnyttja den vårdkapacitet som finns på sjukhuset.

Kronprinsessan Victorias sjukhus (KVS) ägs och drivs av en förening
med samma namn som sjukhuset. Detta har fungerat som ett rikssjukhus
för höggradigt rörelsehindrade och psykiskt utvecklingsstörda barn och
ungdomar och har därvid utgjort ett specialsjukhus inom omsorgsorganisationen.
Vid sjukhuset finns en särskola för patienterna.

Fram till den 1 januari 1967 svarade staten för driftkostnaderna enligt
ett särskilt avtal med föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium,
vilket var föreningens tidigare namn. I anslutning till landstingens
övertagande av statens mentalsjukvård per den 1 januari 1967 åtog sig
Kristianstads läns landsting att i stället för staten inträda som ekonomisk
garant i avtal med föreningen. I ett i november 1966 träffat avtal mellan
landstinget och föreningen föreskrevs att sjukhuset, som då hade 124
vårdplatser, skulle användas såsom rikssjukhus för vård av sådana
psykiskt utvecklingsstörda, i första hand barn och ungdom under 21 år,
vilka är rörelsehindrade och i behov av ortopedisk och/eller sjukgymnastisk
behandling, som kan förväntas leda till förbättring. Kostnaderna för
sjukhusets drift skulle i den mån de inte ersattes av statsmedel eller
täcktes med medel, som inflöt från försäkringskassa eller annan, gäldas av
landstinget. De vårdavgifter som uttagits från patienternas hemlandsting
har täckt driftkostnaderna m. m., varför Kristianstads läns landsting inte
behövt utge något särskilt stöd till driften av sjukhuset när det gäller de
psykiskt utvecklingsstörda patienterna. Genom en ökning av vårdresurserna
på landstingsnivå för rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn
och ungdomar har remitteringarna till och beläggningen på KVS
successivt minskat. För närvarande används endast ca 45 vårdplatser för
denna patientkategori. I stället har vårdplatser vid sjukhuset, f. n.
närmare 30 platser, kommit att disponeras av Kristianstads läns landsting
som en ortopedisk enhet med anknytning till Ängelholms lasarett.

Förvaltningsutskottet i Kristianstads läns landsting tillsatte år 1972 en
kommitté med uppgift att utreda frågan om KVS’ framtid. Kommittén
framförde i december 1973 en förfrågan till landstingets sjukvårdsnämnd
huruvida KVS skulle användas för kroppssjukvård i kombination med
ortopedisk vård för psykiskt utvecklingsstörda eller för enbart psykiatrisk
vård. Nämnden har ännu inte tagit ställning i frågan. Med anledning av ett
tidigare förslag av kommittén har landstingets förvaltningsutskott — för
att få formell möjlighet att frigöra landstinget från engagemanget
beträffande vården av psykiskt utvecklingsstörda — uppsagt avtalet med
föreningen att upphöra den 30 juni 1974 eller vid annan tidpunkt varom
överenskommelse träffas.

SoU 1974:5

56

Genom en särskild arbetsgrupp har den s. k. regionvårdskommittén,
som är ett samarbetsorgan för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet,
utrett frågor om vårdorganisationen för utvecklingsstörda
barn och ungdomar med ortopediska handikapp. 1 ett förslag som 1973
överlämnades till Landstingsförbundet föreslogs att verksamheten vid
KVS på sikt skulle överföras till vårdenheter för rörelsehindrade på
regionnivå och att en särskild arbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda
frågan om den successiva avvecklingen av verksamheten för psykiskt
utvecklingsstörda vid KVS. 1 slutet av januari i år har Landstingsförbundets
styrelse beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att utreda
den fortsatta verksamheten vid KVS.

Mot bakgrund av att ansvaret för vård och behandling av rörelsehindrade
psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som remitterats
till KVS, åvilar landstingen och de landstingsfria kommunerna och det
därför ankommer på dessa huvudmän att ta ställning till hur vårdorganisationen
för denna patientkategori framdeles skall vara utformad, bör
från riksdagens sida inte tas något initiativ i frågan huruvida KVS skall
bibehållas. Utskottet förutsätter att, om avveckling av verksamheten vid
KVS för rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda beslutas, avvecklingen
sker i takt med att ersättningsanordningar med motsvarande
resurser — kvantitativt och kvalitativt — tillskapas på annat håll.
Utskottet vill därför understryka angelägenheten av att utredningsarbetet
på huvudmannahåll om den fortsatta verksamheten vid KVS bedrivs så
att klarhet så snart som möjligt kan vinnas om KVS uppgift inom
omsorgsverksamheten till ledning för huvudmännens planering beträffande
vården för den patientkategori som nu får vård på sjukhuset.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt utskottets mening
motionerna 1974:696 och 1974:1322 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande den fortsatta driften av Kronprinsessan
Victorias sjukhus avslår motionen 1974:696 och
motionen 1974:1322.

Internationell samverkan

44. L 1— L 4. Socialattachéer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkterna L 1— L 4 (s. 190—192) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Socialattachéer ett förslagsanslag av 1 025 000 kr.,

2. till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt
socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av
6 410 000 kr.,

3. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av
95 000 kr.,

4. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 150 000 kr.

SoU 1974:5

57

Statens allmänna fastighetsfond

45. II 8—II 10. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna II 8—II 10 (s. 193—
214) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag
av 7 700 000 kr.,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett
investeringsanslag av 3 520 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde ett investeringsanslag av 9 500 000 kr.

Statens utlåningsfonder

46. IV 3. Statens bosättningslånefond. Kungl. Majit har under punkten
IV 3 (s. 215 och 216) föreslagit riksdagen att godkänna den i statsrådsprotokollet
förordade ändringen i grunderna för statliga bosättningslån
samt att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1974/75 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motion

I motionen 1974:1013 av fru Swartz (fp) och herr Jonsson i Alingsås
(fp) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag till åtgärder
framläggs för att underlätta anskaffande av kostnads- och arbetsbesparande
hemutrustning i enlighet med vad som framgår av motionen.

Utskottet

Efter hemställan av riksdagen (SoU 1973:5 s. 78) tillsattes efterKungl.
Maj:ts bemyndigande i juni förra året en utredning med uppdrag att göra
en allsidig översyn av verksamheten med statliga bosättningslån och lägga
fram förslag till de ändrade regler för bosättningslån som översynen kan
ge anledning till.

Med hänsyn till den utredning som sålunda pågår, påkallar motionen
1974:1013 av fru Swartz och herr Jonsson i Alingsås — som syftar till
åtgärder för att, särskilt för barnfamiljer, underlätta anskaffning av
kostnads- och arbetsbesparande hemutrustning — inte någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet tillstyrker förslag av Kungl. Maj:t att bosättningslån fr. o. m.
den 1 juli i år skall kunna utgå med högst 7 000 kr. mot f. n. högst 6 000
kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade
ändringen i grunderna för statliga bosättningslån,

2. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1974/75 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

SoU 1974:5

58

3. att riksdagen beträffande anskaffning av viss hemutrustning
avslår motionen 1974:1013.

Fonden för låneunderstöd

47. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna V 1 och V 2
(s. 217 och 218) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Län till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. anvisar ett investeringsanslag av

4 500 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett
investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1974

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Karlsson i
Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s),
Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp),
Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Åkerlind (m),
Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk).

Härjämte har närvarit herr Nordberg (s) och fru Wigenfeldt (c) vid
behandlingen av punkterna 1—21, 23-29, 36 och 38-47, herr Alftin (s)
vid behandlingen av punkterna 30—35 och herr Karlehagen (c) vid
behandlingen av punkterna 22, 30-35 och 37.

Herr Karlehagen (c) har ersatt herr Andreasson i Östra Ljungby (c) vid
behandlingen av punkterna 1-13.

Herr Hagberg i Borlänge (vpk) har ersatt fru Marklund (vpk) vid
behandlingen av punkterna 22, 30-35 och 37.

Reservationer

Vid 4. Cl. Allmänna barnbidrag

1. beträffande ett program för familjepolitikens utbyggnad m. m. (punkten
2 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp),
fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Karlehagen (c) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med
”Familjepolitiska kommitténs” och slutar på s. 5 med ”motionen
1974:1326” bort ha följande lydelse:

SoU 1974:5

59

I motionen 1974:424 av herrar Fälldin och Helén yrkas att riksdagen
skall anhålla om förslag till ett program för familjepolitikens utbyggnad
innehållande bl. a. indexreglering av barnbidragen och införande av
vårdnadsbidrag. Även i motionen 1974:1326 av herr Hörberg tas upp
frågan om vårdnadsbidrag. Motionären vill att riksdagen skall begära
förslag till ett successivt införande av vårdnadsbidrag för barn under 3 å 4
års ålder.

Som framhålls i motionen 1974:424 har bl. a. med utgångspunkt i
familjepolitiska kommitténs förslag flera delreformer gjorts på familjepolitikens
område. Någon samlad bedömning av erforderliga åtgärder har
dock inte kommit till stånd. De direktiv som utfärdats för den
sakkunnige, som skall utreda vissa frågor på föräldraförsäkringens
område, är så begränsade, att det inte torde vara realistiskt att vänta sig
en lösning av frågan genom utredningen. Mot den redovisade bakgrunden
delar utskottet den uppfattning som framförs i motionen 1974:424 att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om ett program för familjepolitikens
utbyggnad. I denna plan bör ingå åtgärder för att värdesäkra
barnbidragen. Vidare bör i denna plan ingå förslag om införande av
vårdnadsbidrag. Som framhålls i motionen är det motiverat att samhället
bidrager till kostnaderna för vård och tillsyn av små barn. Stödet bör vara
så utformat att det ger ökade valmöjligheter mellan yrkesarbete utanför
hemmet och barnavårdande insatser i hemmet. Vårdnadsbidraget bör
kunna utnyttjas som ekonomisk ersättning till den av föräldrarna som gör
en barnavårdande insats i hemmet, som bidrag till avlöning av anställda
barnavårdare i hemmet eller till avgift för daghems- eller familjedaghemsplats.
Bidraget bör utgå med samma belopp för varje barn upp till en viss
ålder. Det bör börja utgå då ersättningen från föräldraförsäkringen
upphör. Helst borde vårdnadsbidraget därefter utgå fram till den
tidpunkt då den obligatoriska skolan börjar. Eftersom de ekonomiska
resurserna är begränsade bör den övre åldersgränsen emellertid i vart fall
tills vidare sättas till 3 år. Den ersättning som nu utgår från föräldraförsäkringen
kan ses som ett första steg mot ett förverkligande av
motionärernas krav.

Som framgår av motionen återstår flera frågor att belysa i fråga om
vårdnadsbidragens konstruktion. Därför bör snarast en utredning komma
till stånd.

I programmet för familjepolitikens utbyggnad bör särskilt uppmärksammas
möjligheterna att införa förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.
Eftersom denna fråga berörs i direktiven till den sakkunnige rörande
föräldraförsäkringen bör vid utarbetandet av det familjepolitiska programmet
samråd ske med den sakkunnige.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i
motionen 1974:424 innebärande att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om förslag till ett program för familjepolitikens framtida utbyggnad,
innehållande bl. a. värdesäkring av barnbidragen och införande av
vårdnadsbidrag. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i huvudsak
även motionen 1974:1326.

SoU 1974:5

60

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett program för familjepolitikens
utbyggnad m. m. med bifall till motionen 1974:424 och i
anledning av motionen 1974:1326 hos Kungl. Maj:t hemställer
om förslag till ett sådant program i enlighet med vad
utskottet anfört.

Vid 9. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

2. beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet (punkten 1 i
hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), fröken
Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som böljar med
”Då det” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Beträffande frågan om bidrag till skjutsverksamhet vill utskottet
framhålla att det är angeläget att kommunen erbjuder skjutsar för barnen
till och från förskolan. Kostnaden för sådan skjutsverksamhet är
emellertid en kostnad som kommer att belasta kommunerna olika med
hänsyn till de skiftande geografiska förhållandena. Kommunsammanslagningarna
medför att antalet kommuner med både tätortsbebyggelse och
glesbygd inom sina gränser ökar. Kommuner med sådan struktur finns
över hela landet och alltså även utanför stödområdena för glesbygdsservice.
På grund av det anförda bör enligt utskottets mening och som
föreslås i motionen 1974:425 statsbidrag till extra kostnader för skjutsar
i samband med förskolan kunna utgå. Socialstyrelsen bör därför få
disponera medel för ändamålet från förevarande förslagsanslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till skjutsverksamhet
med bifall till motionen 1974:425, såvitt här är i
fråga, ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag till deltidsförskolan
för fyra- och femåringar samt statsbidrag till kostnader för
medhjälpare i deltidsgrupp (punkten 2 i hemställan) av herr Romanus
(fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 9 med
”Beträffande frågan” och slutar på s. 10 med ”kommunala förskoleverksamheten”
bort ha följande lydelse:

Då det gäller statsbidrag till kommunernas barntillsyn är det särskilt
angeläget att stödet ges en automatisk anknytning till kostnadsökningarna
i stället för att fastställas till ett visst belopp per plats och att särskild
hänsyn tas till de kommuner som i förhållande till invånarantal och
skatteunderlag har ett särskilt stort behov av barntillsynsplatser. De
successiva ökningar av driftbidragen till daghem och fritidshem som skett
tillgodoser inte dessa krav. Det är därför enligt utskottets mening
nödvändigt att statsbidragsreglerna på området ses över. Översynen bör

SoU 1974:5

61

avse även reglerna för bidrag till verksamheten med deltidsgrupper.
Därvid bör särskilt övervägas de förslag, som framförs i motionen
1974:1319 om statsbidrag till deltidsförskolan för fyra- och femåringar
och till statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan. Översynen bör ske
snabbt, så att förslag till nytt statsbidragssystem kan föreläggas 1974 års
höstriksdag i samband med att ställning tas till det fortsatta stödet till
kommunala familjedaghem. Vad utskottet anfört i anledning av motionen
1974:1319 bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett nytt statsbidragssystem, statsbidrag
till deltidsförskolan för fyra- och femåringar samt
statsbidrag till kostnader för medhjälpare i deltidsgrupp i
anledning av motionen 1974:1319 i motsvarande delar ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. (punkten
3 i hemställan) av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med
”Sorn motionärerna” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en
otillfredsställande ekonomisk situation. Enligt utskottets mening bör
denna fråga kunna lösas på det sätt som föreslås i motionen 1974:1336,
nämligen genom att praktikanterna placeras i lönegrad 6, som är den
lägsta medhjälparlönen som betalas vid barnstugorna. Utskottet tillstyrker
således yrkandet i nämnda motion, vari begärs att riksdagen uttalar
sig för att till praktikanter på barnstugor ersättning skall utgå, som svarar
mot arbetets art, dock lägst begynnelselönen för anställda inom
barntillsynsverksamheten, och att statsbidrag härtill skall utgå med 50 %.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande frågan om ersättning till vissa
praktikanter m. m. med bifall till motionen 1974:1336 ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande frågan om ersättning till vissa praktikanter m. m. (motiveringen
till punkten 3 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser att
det avsnitt i utskottets betänkande på s. 10 som börjar med ”Sorn
motionärerna” och slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Som motionärerna framhåller befinner sig förpraktikanten ofta i en
otillfredsställande ekonomisk situation. Det är därför enligt utskottets
mening angeläget att den i motionen 1974:1336 upptagna frågan
övervägs vid den översyn av statsbidragsbestämmelserna som förordas i
reservationen 3. Utskottet förutsätter att så kommer att ske. Någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionen är därför inte erforderlig.
Utskottet avstyrker således motionen.

6 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 5

SoU 1974:5

62

Vid 10. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

6. beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn vid vuxenutbildning
(punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m), Romanus (fp) och
Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 11 som börjar med
”Riksdagen behandlade” och slutar med ”därför motionen 1974:421”
bort ha följande lydelse:

I anledning av en motion behandlade riksdagen ett liknande yrkande
hösten 1973 (FiU 1973:40 s. 41, SoU 1973:1 y). Som då framhölls i
reservationen 6 till finansutskottets nämnda betänkande är svårigheten
att ordna barntillsyn ofta ett hinder för särskilt kvinnor att delta i
vuxenutbildningen. Då det inte sällan är fråga om ett tillsynsbehov som
bara omfattar några timmar per dag under en begränsad tid, kan det vara
svårt att bereda plats för dessa barn inom den redan hårt belastade
kommunala barntillsynen på daghem och familjedaghem. Från ekonomisk
och praktisk synpunkt är det ofta att föredra att man ordnar en
enklare form av barntillsyn, av typ ”barnparkering” eller ”parklek” i
anslutning till den kommunala vuxenutbildningens lokaler. Sådan enklare
barntillsyn för tillfälliga behov har prövats i många kommuner, men det
vill synas som om kommunernas ekonomiska svårigheter under senare år
lett till att sådan barntillsynsverksamhet dragits in. Ett statligt stimulansbidrag
är därför önskvärt. Utskottet anser under hänvisning till det
anförda att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om förslag till
statsbidrag till barntillsynen vid vuxenutbildning. Motionen 1974:421
tillstyrks således av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan om statsbidrag till barntillsyn
vid vuxenutbildning med bifall till motionen 1974:421
hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådant statsbidrag.

Vid 19. F 5. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

7. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 17 som börjar med
”Vid prövningen” och slutar med ”motionen 1974:1014” bort ha
följande lydelse:

Med hänsyn till att S:t Lukasstiftelsen, sedan stiftelsens framställning
om statsbidrag ingivits, drabbats av ett oförutsett inkomstbortfall på ca
110 000 kr. och kostnadsökningar på omkring 90 000 kr., finner
utskottet det rimligt att stiftelsen erhåller ett statsbidrag, som är högre än
vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i
motionen 1974:1014, vilket innebär att stiftelsen tilldelas ett bidrag om
200 000 kr., dvs. 100 000 kr. utöver förslaget i statsverkspropositionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall

SoU 1974:5

63

till motionen 1974:1014 tMBidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 200 000 kr.

Vid 20. F 6. Allmän hälsokontroll

8. beträffande skärmbildsundersökning av invandrare (punkten 3 i
hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra
Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 19 som börjar med
”Av de” och slutar med ”motionen 1974:290” bort ha följande lydelse:

Eftersom invandrarna inte varit inlemmade i vårt system för tuberkuloskontroll
bör de — för att få samma möjligheter som den övriga
befolkningen att undgå lungtuberkulos — erbjudas möjlighet till skärmbildsundersökning
snarast efter invandringen. Utskottet vill understryka
det angelägna i detta. För att en tidig skärmbildsundersökning skall
komma till stånd bör inom dispensärverksamheten och den allmänna
skärmbildsverksamheten finnas sådana rutiner att invandrarna i detta
hänseende selekteras ur den övriga befolkningen och blir föremål för
undersökning snarast efter invandringen. Enligt utskottets mening bör
Kungl. Maj:t ta initiativ till att sådana rutiner införs.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1974:290 bör
ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande skärmbildsundersökning av invandrare
i anledning av motionen 1974:290 ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört.

Vid 22. F 8. Hälsovårdsupplysning

9. beträffande medelsanvisningen (i vad avser upplysningsverksamhet om
alkohol, narkotika, sömnmedel, lugnande medel m. m., punkten 2 i
hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson

i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 23 med
”Sorn utskottet” och slutar på s. 24 med ”aktuella delar” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är en utökad information om alkohol,
narkotika och andra beroendeframkallande medel synnerligen angelägen.
Enligt vad utskottet inhämtat medger inte det anslag, som upptagits i
statsverkspropositionen, någon reell utökning av socialstyrelsens nämnd
för hälsoupplysning informationsinsatser på detta område. För att
genomföra det informationsprogram som föreslås i socialstyrelsens
petitaskrivelse torde erfordras en ökning av anslaget med ca 1 milj. kr.,
vilket överensstämmer med förslagen i motionerna 1974:213 av herr
Helén m. fl. och 1974:698 av herr Fälldin m. fl.

Utskottet tillstyrker således motionerna i denna del.

SoU 1974:5

64

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med
bifall till motionen 1974:213 och motionen 1974:698, båda
motionerna i motsvarande del, samt med avslag på motionen
1974:712, i den mån motionen inte besvarats genom vad
utskottet under 1 hemställt, till Hälsovårdsupplysning för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av

6 500 000 kr.

Vid 28. H 8. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

10. beträffande medelsanvisningen (i vad avser specialkurser för hälsooch
sjukvårdspersonal inom bistånds- och katastrofutbildningen för
värnpliktiga m. fl.) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp),
Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt
(c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 28 som börjar med
”Hittills har” och slutar med ”motionen 1974:1008” bort ha följande
lydelse:

Socialstyrelsen har inte tillnärmelsevis kunnat bereda utrymme för alla
sökande till specialkursen för hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa
sökande, i regel läkare och sjuksköterskor, som skall ut i enskilda
organisationers biståndstjänst, måste därför fullgöra motsvarande utbildning
utomlands, vilket medför betydande kostnader för de enskilda
organisationerna. Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:1008.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslagx>ch med bifall
till motionen 1974:1008 till Kiss krigssjukvårdsutbildning
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 555 000 kr.

Vid 30. II. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

11. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 29 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”utskottet motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Med hänsyn till att en större andel av de intagna vid ungdomsvårdsskolorna
utgörs av narkotikamissbrukare anser utskottet att en personalförstärkning
bör komma till stånd. Som framhålls i motionen 1974:213
bör denna ske genom inrättande av ett antal tjänster för psykologer,
fritidsassistenter och kontorsbiträden, som upptagits i socialstyrelsens
petitaskrivelse, samt genom beviljande av de medel socialstyrelsen begärt
för att kunna ge eleverna ett bättre stöd vid placering i vård utom skola.
Utskottet tillstyrker således motionen i denna del, vilket innebär att
anslaget räknas upp med 1,3 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

SoU 1974:5

65

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1974:213, såvitt här i fråga, till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 103 919 000 kr.

Vid 32. Vissa alkohol- och narkotikafrågor

12. beträffande råd och anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets
bekämpande och beträffande uttalande om bearbetningen av
socialutredningens väntade principbetänkande (punkten 1 i hemställan)
av herrar Carlsham re (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 31 med
”Det finns” och slutar på s. 32 med ”utskottet motionsyrkandet” bort
ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen upprepade gånger uttalat att
grundlinjen i narkomanvården måste bygga på frivillighet. Enighet har å
andra sidan rått om att vi inte kan avstå från möjligheterna till tvång
inom narkomanvården. Genom regler i barnavårdslagen och lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall har skapats en ram inom
vilken man kan göra tvångsingripanden. Enligt utskottets mening är det
särskilt angeläget att barn och ungdomar som missbrukar narkotika och
som saknar sjukdomsinsikt tas om hand så att de kan bli fria från
giftberoendet. Som socialutskottet tidigare uttalat kan ett ingripande på
ett förhållandevis tidigt stadium med stöd av barnavårdslagen vara det
enda alternativet till ett fortsatt narkotikamissbruk och kriminalitet från
den unges sida (SoU 1972:21). Såväl då det gäller unga narkomaner som
vuxna sådana är emellertid enligt utskottets mening den nuvarande
lagstiftningen inte tillfredsställande utformad då det gäller samhällets
vårdskyldighet. I sammanhanget finns också skäl framhålla att det är
angeläget att likartade lagregler för nykterhetsvård och narkomanvård
skapas. De nu angivna synpunkterna bör beaktas vid bearbetningen av
socialutredningens inom kort väntade principbetänkande. Vad utskottet
sålunda anfört i anledning av motionen 1974:1329 i här aktuell del bör
ges Kungl. Maj:t till känna.

Den omständigheten (= utskottet) narkotikaområdet.

Socialstyrelsen spelar (= utskottet) praktiska vårdarbetet.
Emellertid är skriften närmast att betrakta som ett digert
utredningsmaterial och fyller ej funktionen av råd och anvisningar till de
sociala organen. Denna brist på ledning från socialstyrelsens sida medför,
som anförs i motionen 1974:1329, att det i stället är polisen som får
ingripa bl. a. med stöd av lagen om tillfälligt omhändertagande gentemot
unga missbrukare. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att, som
yrkas i motionen, socialstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta råd och
anvisningar för socialarbetare rörande narkotikamissbrukets bekämpande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande råd och anvisningar för socialarbetare
rörande narkotikamissbrukets bekämpande och beträf -

SoU 1974:5

66

fande uttalande om bearbetningen av socialutredningens
väntade principbetänkande i anledning av motionen
1974:1329 i motsvarande delar ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

13. beträffande utbyggnaden av behandlingshem och inackorderingshem
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra
Ljungby (c), fröken Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser att
det avsnitt i utskottets betänkande på s. 36 som boljar med ”Kungl. Maj :ts
förslag” och slutar med ”alkoholmissbrukare m. m.” bort ha följande
lydelse:

Socialstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit
att medel anvisas för anordnande av 192 vårdplatser vid inackorderingshem
för alkoholmissbrukare. Styrelsens bedömning grundar sig på
uppgifter som lämnats av länsnykterhetsnämnderna om planerade projekt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär att utrymme inte finns för någon
utökning av antalet vårdplatser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

Även om det finns skäl att vid prövningen av anslagsfrågan ta hänsyn
till det pågående arbetet rörande inackorderingshem inom nykterhetsvårdens
anstaltsutredning är det enligt utskottets mening uppenbart att
behov finns av ett ökat antal vårdplatser. Utskottet förordar därför att
medel anvisas för en utbyggnad med 100 vårdplatser.

Utskottet tillstyrker vidare att medel anvisas för anordnande av ett
större antal vårdplatser vid behandlingshem och inackorderingshem för
narkotikamissbrukare än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Medel bör anvisas
för 50 platser utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motionen
1974:698 av herr Fälldin m. fl., såvitt avser antalet vårdplatser. Härigenom
tillgodoses även motsvarande yrkande i motionen 1974:213 av
herr Helén m. fl.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnaden
av inackorderingshem för alkoholmissbrukare och av behandlingshem
och inackorderingshem för narkotikamissbrukare tillstyrker utskottet i
enlighet med förslag i de båda nämnda motionerna en uppräkning av
anslaget till bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m.

14. beträffande frågan om ett nytt förslagsanslag för bidrag till kommunernas
uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare av herr
Romanus (fp) som anser att det avsnitt i utskottets betänkande som
börjar på s. 35 med ”Vid tillkomsten” och slutar på s. 36 med
”uppsökande verksamhet” bort ha följande lydelse:

Sedan år 1968 har socialvården skyldighet att bedriva uppsökande
verksamhet. Det är angeläget att denna verksamhet väsentligt vidgas såvitt
gäller uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare. I enlighet

SoU 1974:5

67

med vad som föreslås i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. bör
därför — utan att resultatet av den pågående försöksverksamheten med
social jourverksamhet avvaktas — bidrag till en ny statsbidragsform
tillskapas i angivna syfte. Bidraget kan lämpligen konstrueras på samma
sätt som bidraget till social hemhjälp. För att bidraget skall stimulera till
utökad verksamhet bör det utgå enbart till nyanställd fältpersonal
fr. o. m. den 1 juli i år. Anslagsbeloppet bör — med beaktande av den av
utskottet förordade uppräkningen av delanslaget till bidrag till social
jourverksamhet - bestämmas till 4,5 milj. kr. Anslaget bör vara ett
förslagsanslag.

Vid 33. J 1—J 5. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
m. fl. anslag.

15. beträffande medelsanvisningen till bidrag till anordnande och drift av
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (i vad avser inackorderingshem
och behandlingshem, punkterna 5 och 7 i hemställan) —
under förutsättning av bifall till reservationen 13 — av herrar Gustavsson i
Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken
Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som boljar på s. 38 med
”Vad härefter” och slutar på s. 39 med ”och J 4” bort ha följande
lydelse:

Vad härefter angår bidrag till anordnande och drift av erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. (J 3 och J 4) har utskottet
under punkten 32 (s. 36) i anledning av förslag i motionerna 1974:698
och 1974:213 förordat att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — medel
beräknas för anordnande av 100 platser på inackorderingshem för
alkoholmissbrukare och 50 platser på behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare samt att driftkostnaderna räknas upp
med hänsyn till det ökade antalet vårdplatser. Utskottet beräknar att
anslagen bör räknas upp, anordningsbidraget med 2,4 milj. kr. och
driftbidraget med 1,6 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 5—7 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag till anordnande av erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

6. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

7. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1974:213 och motionen 1974:698, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag tilt driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 116 700 000 kr.,

SoU 1974:5

68

16. beträffande medelsanvisningen under ett nytt förslagsanslag för
bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare
(punkten 9 i hemställan) av herr Romanus (fp) som - under
förutsättning av bifall till reservationen 14 — anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 39 som börjar med
”Utskottet avstyrker” och slutar med ”uppsökande verksamhet” bort ha
följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i reservationen 14 bör i anledning av
motionen 1974:213 medel anvisas under ett nytt anslag för bidrag till
kommunernas uppsökande verksamhet bland narkotikamissbrukare.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen i anledning av motionen 1974:213 i motsvarande
del till Bidrag till kommunernas uppsökande verksamhet
bland narkotikamissbrukare för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.,

Vid 34. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

17. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 41 som boljar med
”Utskottet ansluter” och slutar med ”således motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

Som framhålls i motionen 1974:213 av herr Helén m. fl. råder ett
stort behov av kurs- och konferensverksamhet inom nykterhetsvården.
En tillämpning av närhetsprincipen ställer stora krav på all personal vid
vårdanstalterna. Utskottet anser därför att den av socialstyrelsen föreslagna
kurs- och konferensverksamheten bör genomföras och tillstyrker
motionsyrkandet om en anslagshöjning utöver Kungl. Maj:ts förslag med
315 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och i anledning
av motionen 1974:213, såvitt här är i fråga, till Utbildning
och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 615 000 kr.

Vid 35. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

18. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herrar
Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken
Andersson (c) och herr Karlehagen (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 43 som böljar med
”De bidrag” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

De bidrag (=utskottet) 3 200 000 kr. Kungl. Maj:t

föreslår vidare att det bidrag, som från och med innevarande budgetår
kan utgå till kommuner och andra organisationer än de nämnda för

SoU1974:5

69

rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika
stort — 800 000 kr. — sorn för innevarande år. Utskottet vill framhålla att
erfarenheterna visar att de insatser som görs med stöd av medel som
anvisas under förevarande anslag är så betydelsefulla att anslaget bör
uppräknas betydligt mer än vad Kungl. Majit föreslagit. Utskottet
förordar i enlighet med yrkandet i motionen 1974:698 att 4 500 000 kr.
anvisas under anslaget. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även
motionen 1974:213. Motion 1974:1325 tillgodoses fullt ut, såvitt avser
anslagets storlek.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:698 i motsvarande
del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1974:213 och motionen 1974:1325, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 4 500 000 kr.,

19. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herr
Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 43 som böljar med
”De bidrag” och slutar med ”av anslaget” bort ha följande lydelse:

De bidrag (=utskottet) 3 200 000 kr. Kungl. Maj:t

föreslår vidare att det bidrag, som från och med innevarande budgetår
kan utgå till kommuner och andra organisationer än de nämnda för
rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli lika
stort — 800 000 kr. — som för innevarande år. Enligt utskottets mening
är den av Kungl. Maj:t föreslagna uppräkningen av anslaget helt
otillräcklig. Såvitt avser bidrag till Länkrörelsen och sammanslutningar
för hjälp åt läkemedelsmissbrukare bör medel anvisas med belopp som
föreslagits av socialstyrelsen eller således 400 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj:t förordat. Vidare finns det skäl att väsentligt räkna upp det belopp,
som är avsett för det arbete som utförs av frivilliga ideella organisationer
för rehabilitering av människor med alkohol- och narkotikabesvär.
Nämnda arbete har visat sig ge goda resultat. Med hänsyn till den ökning
av missbruket av thinner och andra lösningsmedel som ägt rum under
senare år bör i förevarande sammanhang även beaktas behovet av medel
till frivilliga insatser mot missbruket av sådana medel. Som en följd av det
anförda tillstyrker utskottet förslag i motionen 1974:213 att anslaget
räknas upp till 5 900 000 kr. Härigenom tillgodoses även motionerna
1974:698 och 1974:1325, såvitt avser medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:213 i motsvarande
del samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, motionen
1974:698 och motionen 1974:1325, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisar ett anslag av 5 900 000 kr.,

SoU 1974:5

70

20. beträffande frågan om uppdelning av anvisade medel mellan olika
grupper bidragssökande (punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m) och Åkerlind (m) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 43 med
”Utskottet avstyrker” och slutar på s. 44 med ”anser motiverad” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1974:716 av herrar Åkerlind och Fridolfsson föreslås att
någon uppdelning i förväg av anslaget mellan olika grupper av bidragssökande
inte bör ske utan att hela anslaget skall stå öppet för samtliga
bidragssökande. Enligt utskottets mening leder motionsförslaget till en
förbättring därigenom att alla bidragssökandes behov prövas på samma
sätt och utan att hänsyn måste tas till vilken grupp de bidragssökande
tillhör. Motionsförslaget tillstyrks därför. Om den sålunda förordade
principen för medelsfördelningen skulle leda till att de som förut fått
bidrag erhåller ett lägre belopp än under tidigare budgetår bör detta lösas
genom att Kungl. Maj:t överväger en höjning av anslagsposten under
kommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan om uppdelning av anvisade
medel mellan olika grupper bidragssökande med bifall till
motionen 1974:716 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört,

Vid 39. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21. beträffande statsbidrag till personell elevassistans (punkten 1 i
hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Andreasson i Östra
Ljungby (c), Åkerlind (m), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt (c)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 51 som börjar med
”Sedan skolöverstyrelsen” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande
lydelse:

Då det gäller skolundervisning av rörelsehindrade barn som inte är
utvecklingsstörda utgår statsbidrag till elevassistent för praktiska uppgifter.
I särskolan däremot utgår inte sådana statsbidrag ens för rörelsehindrade
utvecklingsstörda. Det finns åtskilliga sådana särskilt i träningsskolan.

En konsekvens av att statsbidrag inte utgår till personell elevassistans
vid särskolan är att huvudmännen endast i begränsad utsträckning ansett
sig ha möjlighet anställa elevassistenter. Som en följd härav förekommer
det att vårdpersonal får följa barn till skolan och får tjänstgöra som
elevassistenter, något som försämrar institutionernas möjligheter att klara
sina uppgifter. I andra fall skickas barn från träningsskolan hem, då de
uppträder oroligt och inte kan vara med i klassens undervisning. Detta
skulle kunna undvikas om elevassistent fanns tillgänglig. Enligt utskottets
mening visar det sagda att det är starkt motiverat att statsbidrag också

SoU 1974:5

71

utgår till kostnader för personell elevassistans vid särskolor. Kravet i detta
avseende - vilket tidigare framförts av skolöverstyrelsen — bör därför
bifallas. Kungl. Maj:t bör i nästa års statsverksproposition förelägga
riksdagen förslag i frågan. Utgångspunkten för Kungl. Maj:ts överväganden
vid utarbetandet av förslaget bör vara att samma principer som gäller
för bidrag till personell elevassistans för handikappade elever i grundskolan
bör gälla för särskolan. Vad utskottet anfört i anledning av
motionerna 1974:1332 och 1974:1392 borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande statsbidrag till personell elevassistans
i anledning av motionen 1974:1332 och motionen
1974:1392, såvitt här är i fråga, ger Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet anfört,

22. beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (punkten

2 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som böljar på s. 51 med
”Sorn föredragande” och slutar på s. 52 med ”motionen 1974:470” bort
ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen och som även föredragande departementschefen
anför är undervisningen för vuxna psykiskt utvecklingsstörda
betydelsefull. Den utgör tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten,
som bedrivs genom vissa studieförbund, och kurser vid
folkhögskolor en viktig insats för de icke skolpliktigas kunskapsinhämtande,
sociala anpassning och träning. Utskottet anser mot bakgrund av
det anförda att det är angeläget att försöksverksamheten byggs ut
ytterligare, så att den kommer att omfatta samtliga huvudmän. Erforderliga
medel härför bör utgå under förevarande förslagsanslag. Utskottet
anser det angeläget att en utvärdering av försöksverksamheten sker
snarast möjligt, så att ställning kan tas till vuxenundervisningen som
reguljär skolform. I enlighet med förslaget i motionen 1974:1061 bör
riksdagen hos Kungl. Maj:t begära att förslag framläggs så snart ske kan
om vuxenutbildning för f. d. elever i särskolan. I samband härmed bör
även den i motionen 1974:470 behandlade frågan om en vidgning av
huvudmännens skyldigheter enligt omsorgslagen till att avse också
utbildning av vuxna utvecklingsstörda lösas. Vad utskottet ovan anfört
borges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda
i anledning av motionen 1974:470 och
motionen 1974:1061, såvitt här är i fråga, ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört,

Vid 41. K 7. Kostnader för viss verksamhet för blinda

23. beträffande medelsanvisningen (i vad avser verksamhet för dövblinda)
av herr Romanus (fp) som anser

Soll 1974:5

72

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 54 som börjar med
”Enligt utskottets” och slutar med ”nämnda anslag” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motionen utgör de dövblinda en av de svårast
handikappade och mest eftersatta grupperna i vårt samhälle. Med hänsyn
härtill anser utskottet det mycket angeläget att den verksamhet för denna
grupp som sker genom De blindas förening ges ett förstärkt stöd.
Utskottet förordar att anslaget till Kostnader för viss verksamhet för
blinda i enlighet med förslaget i motionen höjs med 75 000 kr. utöver
Kungl. Maj :ts förslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1974:423 till Kost noder för viss verksamhet för
blinda för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av

2 905 000 kr.

Särskilda yttranden

Vid 2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1. beträffande en socialekonomisk utredning (betänkandet s. 2 och 3) av
herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anfört:

Vi kan förstå utskottets tvekan att lägga på socialutredningen ytterligare
omfattande uppgifter utöver dem som det redan tagit utredningen
alltför lång tid att lösa. Å andra sidan är de frågor som aktualiserats i
motionen 1974:1191 av avgörande betydelse för välfärdspolitikens
fortsatta utveckling. Vi har i dag ingen klar uppfattning om hur de olika
systemkomplexen inom socialpolitiken — socialförsäkringar, transfereringar
och vårdinsatser — påverkar varandra och hur brister inom ett
system ställer nya krav på ett annat. Inte heller är de sociala åtgärdernas
och de sociala utgifternas betydelse för den totala samhällsekonomin
klarlagd. Mycket tyder på att de individuella nettoeffekterna av framför
allt de stora systemen för inkomstöverföringar inte står i rimlig
proportion till de ständigt och snabbt växande bruttoutgifterna. Det är
inte osannolikt att vissa stödåtgärder, genom sin konstruktion och genom
sina finansieringsmetoder, delvis motverkar sina egna syften genom att
skapa nya hjälpbehov samtidigt som andra behov tillgodoses. Om det
skall bli möjligt att bereda utrymme för nödvändiga nya sociala reformer
måste socialpolitiken utformas så att nettoeffekten av satsade medel blir
maximal och så att socialpolitiken blir en positiv faktor även i
totalekonomin. De komplicerade socialekonomiska sammanhangen bör
förutsättningslöst och allsidigt utredas. Vi är emellertid beredda att
avvakta i vilken mån den aviserade delegationen inom socialdepartementet
för forskning och utveckling kan komma att tillgodose detta
önskemål. Om delegationen får den allsidiga sammansättning som
utskottet förutsatt kan den möjligen bli ett forum för den översiktliga
och allsidiga bedömning som vi efterlyser.

SoU 1974:5

73

Vid 4. Cl. Allmänna barnbidrag

2. beträffande ett program för
tänkandet s. 4 och 5) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) sorn
anfört:

Vi delar i och för sig den uppfattning som uttryckts i reservationen 1,
att ett samlat förslag till fortsatt utbyggnad av familjepolitiken snarast
möjligt bör föreläggas riksdagen. Av de många delförslag som ingick i
familjepolitiska kommitténs 1972 framlagda betänkande har åtskilliga
genomförts medan andra alltjämt återstår att förverkliga. Riksdagen har
inte fått något tillfälle att ta ställning till den inbördes prioriteringen
mellan dessa delförslag eller mellan dessa förslag och andra angelägna
önskemål. Det är hög tid att en sådan samlad bedömning kommer till
stånd. Däremot delar vi inte reservanternas uppfattning att programmet
bör innefatta förslag till indexreglering av de allmänna barnbidragen eller
att ett vårdbidrag av den konstruktion och med det syfte som föreslås i
motionen 1974:424 bör prioriteras särskilt högt i ett samlat utbyggnadsprogram.
Vi kan därför inte biträda reservationen 1.

Vid 14. E 4. Länsläkarväsendet m. m.

3. beträffande medelsanvisningen (i vad avser tjänster som länshälsovårdskonsulent,
betänkandet s. 14 och 15) av herrar Gustavsson i Alvesta
(c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru
Wigenfeldt (c) som anfört:

I motionen 1974:711 av fröken Pehrsson m. fl. yrkas medel för
ytterligare tre tjänster som länshälsovårdskonsulent i Kristianstads,
Malmöhus och Älvsborgs län.

I socialstyrelsen pågår arbete med att utarbeta riktlinjer för den
framtida inriktningen och utformningen av länsläkarorganisationen, i
vilken länshälsovårdskonsulenterna ingår. Utskottet har ansett att detta
arbete bör slutföras innan ställning tas till utvidgning av antalet tjänster
inom länsläkarorganisationen. Vi delar denna uppfattning. Vi vill
emellertid understryka vikten av att organisationen tillförs tillräckliga
resurser, detta som ett led i en angelägen och nödvändig decentralisering.
Över huvud taget bör alla möjligheter tillvaratas för att föra ut beslut och
administration inom socialstyrelsens kompetensområde till regionala och
lokala instanser.

Vid 43. Motioner angående Kronprinsessan Victorias sjukhus

4. beträffande den fortsatta användningen av Kronprinsessan Victorias
sjukhus (betänkandet s. 55 och 56) av herr Andreasson i Östra Ljungby
(c) som anfört:

Kronprinsessan Victorias sjukhus (KVS) är ett rikssjukhus för höggradigt
rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar,
som drivs av en förening med samma namn. Sjukhuset är unikt i sitt slag

SoU1974:5

74

både i Sverige och troligen i hela Europa och besöks årligen av
studiedelegationer från länder såväl inom Europa sorn utanför denna
världsdel. Dessutom står sjukhuset De handikappades riksförbunds
anläggning Sommarsol i Vejbystrand till tjänst med bandage och
utprovning av rullstolar från den bandageverkstad med stor kapacitet,
som finns vid K VS, ävensom med läkarvård.

Under de knappa ekonomiska förhållanden, varunder landstingen
verkat under de senaste åren, har en tendens till minskad användning av
KVS visat sig. Från tidigare 124 vårdplatser har sjukhuset trappats ner till

76 vårdplatser, och för närvarande är det belagt med endast 45
rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Detta har
medfört att allt sämre fall sänds till sjukhuset och detta i sin tur har
medfört ökade vårddagkostnader, något som fått till följd att landstingen
ställer sig avvaktande då de överväger att sända patienter till sjukhuset. På
detta sätt har KVS kommit in i en ond cirkel, som det är svårt att ta sig
ur. Stora ansträngningar har därför under ett par års tid gjorts dels från
sjukhusets sida, dels av Kristianstads läns landsting, som från staten
övertagit det ekonomiska sistahandsansvaret för KVS i samband med
mentalvårdsavtalet mellan staten och landstinget, för att söka få en
komplettering med någon annan patientkategori, som kan vårdas på
sjukhuset jämsides med en mindre avdelning av nuvarande patientkategori.
Samtliga dessa ansträngningar har hittills varit resultatlösa.

Sjukhuset står nu inför möjligheten att få nedlägga sin tidigare
verksamhet, vilket skulle vara en katastrof för de höggradigt handikappade
psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar, som fortfarande
behöver KVS för ortopedisk vård och eftervård. De olika landstingen har
ännu inte möjligheter att på rätt sätt ta hand om dessa barn och
ungdomar och ge den vård, som KVS kan med sin till sjukhuset knutna
bandageverkstad och särskola. Personalen på KVS bildar genom sin
mångåriga verksamhet på detta område ett väl trimmat team, som väl
känner sitt klientel och vad som bäst erfordras för dessa barn och
ungdomar. Det ges också på KVS en allmänt erkänd god vård och
omvårdnad, som i hög grad uppskattas av föräldrarna. Man kan inte
bygga upp dessa resurser i varje landstingsområde.

Som utskottet framhållit är det riktigt att ansvaret för vård och
behandling av rörelsehindrade psykiskt utvecklingsstörda barn och
ungdomar, som remitteras till KVS, åvilar landstingen och de landstingsfria
kommunerna och att det därför ankommer på dessa huvudmän att ta
ställning till hur vårdorganisationen för denna patientkategori framdeles
skall vara utformad. Men då detta inte lyckats, trots ett par års
ansträngningar, måste nu enligt min mening alla goda krafter medverka
för att söka få en lösning av problematiken. Jag utgår från att Kungl.
Majit noggrant följer den fortsatta utredningen av den här aktuella frågan
och tar de initiativ som kan erfordras.

GOTAB 74 7222 S Stockholm 1974