Socialutskottets betänkande nr 41 år 1974 SoU 1974:41

Nr 41

Socialutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:141
angående statsbidrag till kommunerna för färdtjänst, hemhjälp och
familjedaghem jämte motioner.

Propositionen

1 propositionen 1974:141 har Kungl. Majit (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att godkänna av föredragande departementschefen förordade grunder
för statsbidrag till kommunal färdtjänst, social hemhjälp och kommunala
familjedaghem att gälla fr. o. m. den 1 januari 1975.

1 samband med propositionen har socialutskottet behandlat sju motioner.

I ärendet har inkommit en skrivelse från De handikappades riksförbund
(DHR).

I propositionen föreslås att statsbidrag införs till kommunernas färdtjänst
för handikappade. Samtidigt läggs fram förslag om nya regler för statsbidragen
till kommunernas kostnader för social hemhjälp och familjedaghem.
De i propositionen föreslagna reformerna har utarbetats på grundval av ett
betänkande från kommunalekonomiska utredningen.

Statsbidrag föreslås utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader
för såväl färdtjänst som social hemhjälp och familjedaghem. Bidragsunderlaget
för färdtjänst skall omfatta kostnaderna för av kommun anordnad
färdtjänst för handikappade. Det nuvarande bidragsunderlaget för social
hemhjälp och familjedaghem utvidgas. För den sociala hemhjälpen skall
statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter utan även
för särskilda kostnader som avser hår- och fotvård, badservice, matdistribution,
snöröjning samt hemhjälpsledare. För de kommunala familjedaghemmen
skall statsbidraget utöver lönekostnaderna omfatta omkostnadsersättning
till dagbarnvårdare och föreskrivna hälsokontroller. Nuvarande
kvotregel i bidragssystemet för de kommunala familjedaghemmen slopas
samtidigt.

De nya bidragsreglerna, som beräknas öka statens årskostnader med 160
milj. kr., föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.

Motionerna

A. Vid riksdagens början väckta motioner

I motionen 1974:163 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) hemställs
att riksdagen beslutar

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 41.

SoU 1974:41

2

1. att kvotregeln vid beräkningen av statsbidrag till familjedaghemmen
avskaffas,

2. att en översyn görs av hur statsbidragen till barndaghem respektive
familjedaghem även i övrigt görs neutrala.

I motionen 1974:427 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i
Mora (fp) hemställs att riksdagen beslutar

1. att statsbidrag för kommunala familjedaghem i fortsättningen skall
utgå med 50 procent av kommunens kostnader för lön och sociala förmåner
åt dagbarnvårdare efter avdrag för influtna föräldraavgifter,

2. om ändrade bestämmelser för statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet,
innebärande att nu gällande kvotregel slopas i syfte att
stimulera tillkomsten av barntillsynsplatser.

B. I anledning av propositionen väckta motioner

I motionen 1974:1874 av herr Boo m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar
godtaga propositionen 1974:141 med den ändringen att statsbidrag för social
hemhjälp skall utgå med 40 % av kommunernas bruttokostnader.

I motionen 1974:1875 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen vid
behandlingen av propositionen 1974:141 beslutar att resor som sker i anslutning
till den allmänna förskolan skall inräknas i bidragsunderlaget för
färdtjänsten.

I motionen 1974:1876 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en sådan uppföljning av inriktningen av
utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen att erforderliga åtgärder
snabbt kan vidtas, inom ramen för statsbidragssystemet, om en önskvärd
prioritering av daghemsutbyggnaden uteblir.

I motionen 1974:1877 av herr Leuchovius (m) hemställs att riksdagen
med bifall till propositionen 1974:141 i övrigt beslutar att även skolresor
för handikappade, som inte deltar i vuxenutbildningen, skall medge rätt
till statsbidrag, förutsatt att ordinarie skolskjutsfordon inte kan utnyttjas.

I motionen 1974:1878 av herr Westberg i Ljusdal (fp) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1974:141 beslutar att även sysselsättningsverksamhet
skall ingå i bidragsunderlaget för statsbidrag till social
hemhjälp.

Utskottet

I propositionen läggs fram förslag till vissa reformer rörande statsbidrag
till kommunerna. Förslagen har utarbetats på grundval av ett betänkande
från kommunalekonomiska utredningen.

Det föreslås att statsbidrag införs till kommunernas färdtjänst för handikappade.
Vidare föreslås nya regler för statsbidrag till kommunernas kostnader
för social hemhjälp och familjedaghem. Enligt propositionen skall

SoU 1974:41

3

statsbidrag utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för såväl färdtjänst
som social hemhjälp och familjedaghem. Bidragsunderlaget för färdtjänst
skall omfatta kostnaderna för av kommun anordnad färdtjänst för
handikappade. Det nuvarande bidragsunderlaget för social hemhjälp och
familjedaghem utvidgas. I propositionen föreslås - i likhet med vad som
föreslagits i motioner väckta vid riksdagens början - att den s. k. kvotregeln
i bidragssystemet för de kommunala familjedaghemmen slopas. Årskostnaderna
för staten beräknas som en följd av de nya bidragssystemen öka
med 160 milj. kr. om året.

Kommunal färdtjänst

Med färdtjänst avses, enligt den precisering som lämnas i propositionen,
en primärkommunal eller landstingskommunal transportservice för handikappade,
som har svårt att anlita allmänna kommunikationer eller förflytta
sig på egen hand.

Handikapputredningen aktualiserade i betänkandet (SOU 1970:64) Bättre
socialtjänst för handikappade frågan om statsbidrag till den kommunala
färdtjänsten. I betänkandet betonade utredningen vikten av att goda färdmöjligheter
skapas för handikappade. Utskottet delar denna uppfattning.
Utskottet ansluter sig också till vad socialministern anför i propositionen
om att, som komplettering till de allmänna kommunikationerna, en god
färdtjänst är en viktig förutsättning för att förverkliga kravet på integration
och normalisering för handikappade.

Utskottet finnér här också skäl att i likhet med socialministern understryka
vikten av att färdtjänsten är kvalitativt väl utvecklad. I detta hänseende
må erinras om att handikapputredningen framhöll att färdtjänsten skall betjäna
alla vilkas handikapp motiverar att de har tillgång till denna särskilda
transportservice och inte vara förbehållen endast vissa grupper av handikappade.
Färdtjänsten skall fö anlitas efter behov och inte begränsas till
vissa färdmål eller vissa tider. Resenärens behov av personlig hjälp vid färden
bör tillgodoses och kunna påkallas lätt och utan omgång. Enligt utredningen
skall rätt att anlita färdtjänst ha giltighet över hela landet.

Kommunalekonomiska utredningen har - sedan handikapputredningens
betänkande överlämnats för prövning - med förtur behandlat bl. a. frågor
om statsbidrag till färdtjänsten. Utskottet ansluter sig till förslag i propositionen
att statsbidrag till kommunernas och landstingskommunernas färdtjänst
skall utgå med 35 % och att bidraget skall beräknas på kommunernas
driftkostnader brutto för verksamheten, mberäknat kostnaderna för den arbetsledande
personalen. Socialstyrelsen bör utfärda närmare föreskrifter för
beräkningen av statsbidraget.

Statsbidraget bör inte förknippas med mera detaljerade föreskrifter som
villkor för bidragen. Ett sådant förenklat statsbidragssystem bör som utredningen
föreslagit och som socialministern förordat prövas under en för 1

'Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 41

SoU 1974:41

4

söksperiod som omfattar åren 1975-1977 för att det skall utrönas om reglerna
för statsbidrag till kommunerna allmänt kan göras enklare.

Utskottet vill i likhet med socialministern och De handikappades riksförbund
starkt understryka angelägenheten av att kommunerna utnyttjar
det nya statliga stödet till att bygga ut färdtjänsten och att ge denna en
god kvalitet. Det är, som bl. a. socialstyrelsen framhållit, viktigt att det
nya bidragssystemet noggrant följs upp och utvärderas under försöksperioden.
Enligt vad som anförs i propositionen kommer så också att ske.

I två motioner tas upp frågan om avgränsningen av resor som bör ingå
i bidragsunderlaget. Som bakgrund till yrkandena bör nämnas att kommunalekonomiska
utredningens undersökningar visar att skolresor i allmänhet
ligger utanför den normala färdtjänstverksamheten och i stället ingår
som en integrerad del av insatserna på skolans område och att socialministern
därför delar utredningens mening att resor som sker i anslutning till den
allmänna förskolan, grundskolan och gymnasieskolan inte skall inräknas
i bidragsunderlaget för färdtjänsten. Däremot bör kostnaden för handikappades
resor till utbildning som sker i samband med den kommunala vuxenutbildningen
och andra former av studier för vuxna inräknas i bidragsunderlaget.

I motionen 1974:1875 av fru Fraenkel (fp) förordas att resor som sker
i anslutning till den allmänna förskolan skall inräknas i nämnda underlag
och i motionen 1974:1877 av herr Leuchovius (m) föreslås att skolresor
även för andra än för vuxenstuderande skall vara bidragsgrundande under
förutsättning att ordinarie skolskjutsfordon inte kan utnyttjas.

Enligt utskottets mening finns det inte skäl frångå den avgränsning av
bidragsunderlaget beträffande skolresor, som föreslagits i propositionen. Utskottet
vill framhålla att handikappade i det stora flertalet fall har möjlighet
att anlita samma skolskjutsar som övriga barn och att bifall till motionerna
därför endast skulle ha en marginell betydelse för den enskilda kommunen
samtidigt som ett inräknande av bidragsunderlaget av ifrågavarande resor
skulle vara ägnat att medföra en administrativ belastning. Utskottet avstyrker
således motionerna och tillstyrker propositionen i motsvarande del.
Utskottet vill dock upplysningsvis tillägga att undantagandet av den allmänna
förskolan inte hindrar att i bidragsunderlaget kan inräknas resor
som handikappade barn företar till och från daghem.

I anslutning till utskottets ställningstagande kan det också vara motiverat
att påpeka att frågan huruvida vissa kostnader för transporter av handikappade
skall ingå i bidragsunderlaget inte har något samband med frågan
i vad mån kommunerna skall bereda handikappade möjlighet att få transport
till och från viss undervisning.

Handikapputredningen föreslog att statsbidrag skulle kunna utgå till kommun
för anskaffning av bil åt handikappad som komplement till färdtjänsten.
Detta förslag har vunnit visst stöd under remissbehandlingen av kommunalekonomiska
utredningens betänkande. Som utredningen framhåller

SoU 1974:41

5

är emellertid de situationer där förflyttningsbehovet inte kan tillgodoses
inom färdtjänstens ram ofta knutna till arbets- och studiesituationer. I dessa
situationer utgår redan ekonomiskt stöd till handikappade genom de bidrag
som lämnas av arbetsmarknadsverket för anskaffning av motorfordon i syfte
att underlätta resorna till och från arbete och studier. Mot denna bakgrund
har socialministern avstått från att nu framlägga förslag i bilanskaffningsfrågan.
Utskottet anser för sin del att den ekonomiska satsning som från
statens sida nu bör göras på färdtjänstområdet bör inriktas på åtgärder som
har en generell inriktning. Utskottet vill därmed inte utesluta att det kan
vara motiverat att när effekterna av det nyinförda statsbidraget utvärderats
ånyo överväga huruvida i bidragsunderlaget bör fä ingå även kostnader för
bilanskaffning eller om det kan vara lämpligt att på annat sätt stimulera
kommunerna att tillhandahålla vissa handikappade egen bil.

Utskottet vill här slutligen - i likhet med vad socialministern gör i propositionen
-framhålla betydelsen av att handikappråd finns i kommunerna
och länen. Råden ger kommunerna tillgång till handikapporganisationernas
sakkunskap och möjligheter att i samarbete med handikapprörelsen utforma
en rikt avpassad service för olika grupper handikappade.

Social hemhjälp

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att bidragsunderlaget för den
sociala hemhjälpen vidgas till att omfatta vissa nu inte bidragsberättigade
områden och beräknas på kommunens bruttokostnader för den sociala hemhjälpen.
I bidragsunderlaget bör inräknas kostnader för personal med de
särskilda funktionerna hår- och fotvård, badservice och matdistribution samt
driftkostnader för snöröjning. Däremot kan utskottet inte tillstyrka att i
bidragsunderlaget inräknas kostnader av det slag som förordas i motionen
1974:1878 av herr Westberg i Ljusdal (fp), nämligen kostnader för sysselsättningsverksamhet
för pensionärer och handikappade. Motionsyrkandet
avstyrks. Med hänsyn till att det, som framhållits av flera remissinstanser,
är angeläget att bidragsreglerna får en så enkel utformning som möjligt
bör administrationskostnader inte inräknas i bidragsunderlaget. Däremot
bör kostnaderna förden arbetsledande personalen, de s. k. hemhjälpsledarna,
ingå i bidragsunderlaget eftersom det här gäller insatser som är direkt knutna
till hemhjälpsverksamheten. Bidragsunderlaget bör vidare - som socialstyrelsen
påpekat och enligt vad som föreslås i propositionen - innefatta
kostnader för personalens utbildning samt för jour- och beredskapstjänstgöring.
Utskottet ansluter sig även i övrigt till vad socialministern i propositionen
förordar rörande bidragsunderlaget.

1 propositionen föreslås i enlighet med ett enhälligt förslag av kommunalekonomiska
utredningen att statsbidraget till den sociala hemhjälpsverksamheten
-liksom för färdtjänsten och familjedaghemsverksamheten - skall
utgöra 35 % av kommunens bruttokostnader.

SoU 1974:41

6

Erinringar mot bidragsnivån framförs i motionen 1974:1874 av herr Boo
m. fl. (c). Motionärerna hävdar att - vid jämförelse med år 1974, för vilket
år en tillfällig höjning av statsbidragsprocenten från 35 till 50 skedde för
bidrag till social hemhjälp och kommunala familjedaghem - de i propositionen
framlagda förslagen medför stora inkomstminskningar för många
kommuner. Med hänsyn härtill och under hänvisning främst till att den
sociala hemhjälpen är bäst utbyggd och därmed mest ekonomiskt betungande
för kommunerna yrkar motionärerna att statsbidragsprocenten för den
sociala hemhjälpen bestäms till 40.

Utskottet vill framhålla att bidragshöjningarna för 1974 skedde som ett
led i en rad ekonomisk-politiska insatser som gjordes i konjunkturstimulerande
syfte. Enligt utskottets mening bör därför vid bedömningen av förslagen
i propositionen jämförelse i första hand ske med förhållandena år
1973. En sådan jämförelse visar, enligt vad som redovisas i propositionen,
att vid ett genomförande av Kungl. Maj:ts förslag kommunerna sammanlagt
kommer att tillföras ytterligare 160 milj. kr./år. Det kan visserligen inte
bestridas att enstaka kommuner kan komma att bli berättigade till något
mindre statsbidrag än under år 1974, men detta torde i så fall främst bero
på att kommunerna i fråga inte har en färdtjänst eller har en dåligt utbyggd
sådan. Med hänsyn till det anförda och då utskottet fäster stort avseende
vid att kommunerna skall stimuleras att bygga ut den sociala servicen i
dess helhet och då inte minst färdtjänsten, avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Propositionen tillstyrks i motsvarande del.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att ändringarna i statsbidragsreglerna
bör gälla försöksvis under åren 1975-1977. Det är viktigt
att, liksom då det gäller färdtjänsten, erfarenheterna av de föreslagna bidragsreglerna
följs upp och utvärderas.

Kommunala familjedaghem

Utskottet biträder förslaget i propositionen att bidragsunderlaget för den
kommunala familjedaghemsverksamheten utvidgas genom att kostnaderna
för omkostnadsersättning till dagbarnvårdare och föreskrivna hälsokontroller
av dagbarnvårdare och dennes familj inräknas i bidragsunderlaget. Statsbidraget
bör i enlighet med vad utskottet tidigare förordat beträffande färdtjänst
och hemhjälp och i överensstämmelse med propositionens förslag
beräknas till 35 % av kommunens bruttokostnader för verksamheten. Utskottet
avstyrker därmed ett yrkande i den vid riksdagens början väckta
motionen 1974:427 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora
(fp), vilket yrkande innebär krav på en högre statsbidragsprocent, som dock
skulle beräknas på kommunernas nettokostnader.

I två motioner, som väckts vid riksdagens början, nämligen dels motionen
1974:163 av fru Troedsson (m)och herr Åkerlind (m), dels den ovan nämnda
motionen 1974:427, framställs krav på att den s. k. kvotregeln, som i vissa

SoU 1974:41

7

fall begränsar kommuns rätt till statsbidrag för familjedaghemsverksamheten,
skall avskaffas. Regeln innebär att till kommun med mer än 10 000
invånare statsbidrag utgår till den del det sammanlagda antalet inom kommunen
ordnade platser i daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem
överstiger, för det första 10 000-talet invånare en plats för varje fullt 200-tal
invånare och för överskjutande invånarantal en plats för varje fullt 100-tal
invånare. Alla i kommunen anordnade daghems- och fritidshemsplatser med
statsbidrag - alltså även sådana platser som anordnats av landsting, industrier
och föreningar - inräknas i kvotregeln. Statsbidrag utgår således för det
antal platser i familjedaghem som överstiger kvoten.

Sedan flera remissinstanser, däribland socialstyrelsen, riksrevisionsverket
och Svenska kommunförbundet - i yttranden över kommunalekonomiska
utredningens förslag - föreslagit att kvotregeln slopas i samband med att
bidragsbestämmelserna nu ändras, har socialministern i propositionen uttalat
att det är uppenbart att kvotregeln som styrande instrument för kommunernas
utbyggnad av barntillsynen nu får anses ha mindre betydelse. Härtill
kommer att en sådan regel inte står i överensstämmelse med de allmänna
strävandena att förenkla statsbidragsbestämmelserna. Mot den bakgrunden
förordas i propositionen att kvotregeln slopas samtidigt med att de nya
statsbidragsbestämmelserna införs den 1 januari 1975. Utskottet biträder
förslaget. Härigenom tillgodoses således även de här aktuella motionsyrkandena.

Med utgångspunkt i att kvotregeln slopas tas såväl i motionen 1974:163
av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) som i motionen 1974:1876
av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) upp frågan om avvägningen mellan
utbyggnaden av daghem och utbyggnaden av familjedaghemsverksamheten.

I den förstnämnda motionen preciseras yrkandet på det sättet att en översyn
bör göras som skall syfta till att göra statsbidragsgivningen till de båda
barntillsynsformerna neutrala. I motionen 1974:1876 yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en sådan uppföljning av inriktningen av utbyggnaden
av den kommunala barnomsorgen att inom ramen för statsbidragssystemet
erforderliga åtgärder snabbt kan vidtas, om en önskvärd prioritering av daghemsutbyggnaden
uteblir.

Utskottet vill erinra om att LO i sitt yttrande över kommunalekonomiska
utredningens förslag om ett utvidgat bidragsunderlag framhållit att familjedaghemmen
kommer att ha stor betydelse under ett uppbyggnadsskede
av den kommunala barnomsorgen men även framdeles för barn som av
särskilda skäl inte kan vistas i grupp. LO har därför tillstyrkt förslaget men
påpekat att bidragsbestämmelserna inte får vara så utformade att familjedaghemmen
av kommunalekonomiska skäl framstår som ett mera attraktivt
alternativ än den institutionella verksamheten. I överensstämmelse
med vad som anförs i de båda motionerna och i LO:s remissyttrande dr
bidragsbestämmelserna på förevarande område inte leda till att daghemsutbyggnaden
eftersätts. Enligt utskottets mening måste därför en noggrann

Soll 1974:41

8

uppföljning av bidragsbestämmelserna ske. Då utskottet utgår från att Kungl.
Majit fortlöpande kommer att följa utvecklingen på detta område anser utskottet
det inte erforderligt med något riksdagens initiativ i anledning av
motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande den s. k. kvotregeln med bifall till
Kungl. Maj.ts förslag i propositionen 1974:141 samt till motionen
1974:163 och motionen 1974:427, båda motionerna i
motsvarande delar, godkänner vad föredragande departementschefen
anfört,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till social hemhjälp med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1974:1874 godkänner vad föredragande departementschefen
anfört,

3. att riksdagen beträffande övriga förslag i propositionen med
bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1974:427 i motsvarande del, motionen 1974:1875, motionen
1974:1877 och motionen 1974:1878 godkänner vad föredragande
departementschefen anfört,

4. att riksdagen beträffande utbyggnaden av barntillsynen avslår
motionen 1974:163 i motsvarande del och motionen 1974:1876.

Stockholm den 26 november 1974

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson
i Blentarp (s)*, Andreasson i Östra Ljungby (c)*, Nilsson i Växjö (s),
fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c), herr Alftin (s), fru Troedsson (m),
herr Hagberg i Borlänge (vpk)* och fru Fraenkel (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

beträffande statsbidrag till social hemhjälp av herrar Gustavsson i Alvesta
(c), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson (c) och fru Wigenfeldt
(c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att bidragshöjningarna för 1974 skedde som ett
led i en rad ekonomisk-politiska insatser som gjordes i konjunkturstimulerande
syfte. Uppräkningen av statsbidraget hade synnerligen värdefulla

SoU 1974:41

9

inslag, dels genom att den gav kommunerna ökade möjligheter att utöka
verksamheten på två viktiga hjälp-, kontakt- och tillsynsområden, dels
genom att den i dåvarande arbetsmarknadsläge skapade flera sysselsättningstillfällen,
särskilt för kvinnor. Det negativa med tidsbegränsade bidrag är
att det efter bidragstidens utgång uppstår problem för kommunerna att fortsätta
verksamheten i den större ”kappan”. Kommunernas långsiktiga ekonomiska
planering rubbas också. Detta framhölls med skärpa från centern
vid riksdagsbehandlingen av stimulanspaketet i denna del, varvid vi krävde
att det högre bidraget skulle utgå även efter 1974 års utgång. Liknande
synpunkter har också framförts av Kommunförbundet som uttalat att, om
staten beslutar om reformer på det kommunala området, besluten också
bör innefatta ekonomisk kompensation till kommunerna.

Som framhållits i motionen 1974:1874 ger inte propositionens förslag kompensation
till kommunerna i sådan utsträckning som krävs för att verksamheten
överallt skall kunna bibehållas på 1974 års nivå. Om kommunerna
på grund av sitt pressade ekonomiska läge skulle tvingas göra nedskärningar
i den sociala hemhjälpsverksamheten drabbar detta mångå människor med
stort hjälpbehov. En sådan utveckling är oacceptabel. Med hänsyn till det
anförda och då utskottet finner det angeläget att kommunerna ges ekonomiska
möjligheter att hålla den sociala servicen på en hög nivå tillstyrker
utskottet yrkandet i motionen 1974:1874 att statsbidraget för social hemhjälp
skall utgå med 40 % av kommunernas bruttokostnader. Propositionen avstyrks
i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till social hemhjälp i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen
1974:1874 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,