Socialutskottets betänkande nr 40 år 1974

SoU 1974:40

Nr 40

Socialutskottets betänkande i anledning av motioner angående förskolan
m. m.

Motionerna

1)1 motionen 1974:164 av herr Werner i Malmö m. fl. (m) hemställs att
riksdagen beslutarom sådan ändring i lagstiftningen om förskoleverksamhet
att även av enskild huvudman bedriven förskola skall kunna inräknas i
den kommunala förskoleplanen, förutsatt att ifrågavarande enskilt bedrivna
förskoleverksamhet motsvarar de krav som ställs på den kommunala verksamheten.

2) I motionen 1974:215 av herr Johansson i Växjö (c) och fröken Pehrsson
(c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och
förslag om ett program för gymnastik och idrott i förskolan.

3)1 motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c), hemställs såvitt här är
i fråga, att riksdagen

a. hos Kungl. Maj:t begär att riksdagen snarast skall beredas tillfälle att
ta ställning till förslag om allmänna målsättningar för den fortsatta förskoleverksamheten,

b. beslutar att i förskolelagen klart skall anges att barn som har särskilda
behov och barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan institution
skall beredas förskoleplats respektive skall få tillfälle att delta i verksamhet
motsvarande förskolan,

c. hos Kungl. Maj:t begära» gruppstorleken i förskolan bestäms till högst

10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna med
möjlighet under en övergångstid till en överinskrivning på högst 20%,

d. hos Kungl. Maj:t begär förslag om sådan ändring i förskolelagen att
kommun på de villkor som angetts i motionen skall kunna i sin plan för
förskoleverksamheten inräkna verksamhet bedriven av enskild förskola.

4)1 motionen 1974:706 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär tillsättande av en snabbutredning för utarbetande av
statliga normer för utbyggnad av den kommunala barntillsynen med hänsyn
tagen dels till det latenta behovet av barntillsyn, dels till behovet i skilda
typer av kommuner.

5) I motionen 1974:1009 av fru Karlsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär förtydligande av förskoleverksamheten i glesbygd
i enlighet med vad som anförts i motionen.

6)1 motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga, att riksdagen

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 40

SoU 1974:40

a. hos Kungl. Majit begär ett förslag till utbyggnadsplan för förskoleverksamheten,
varvid en första etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör
omfatta obligatorisk förskola för sexåringar, allmän förskola för femåringar
samt minst 50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet
för barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar,

b. uttalar att enskilda förskolor - förvaltade av t. ex. församlingar inom
svenska kyrkan eller annat samfund samt organisationer - skall ges rätt
att driva verksamhet parallellt med de kommunala förskolorna i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen,

c. hos Kungl. Majit anhåller om förslag snarast till utökad fritidsverksamhet
för barn i 7-12-årsåldern.

1973 års förskolerefortn, m. m.

Vid 1973 års höstriksdag fattades beslut om att en allmän förskola för
alla sexåringar skall införas år 1975 (prop. 1973:136, SoU 30). Samtidigt fattades
beslut om särskilda insatser för förskolebarn med olika former av
handikapp samt bestämmelser om utbyggnadsplanering för daghem m. m.
Förskola skall utgöra gemensam benämning på daghem och deltidsgrupp
(nuvarande lekskola).

Förslagen i propositionen bygger på 1968 års barnstugeutrednings betänkande
(SOU 1972:26 och 27) Förskolan, del 1 och 2.

Rörande det närmare innehållet i 1973 års reform hänvisar utskottet till
propositionen och utskottsbetänkande! - utskottets hemställan bifölls av
kammaren i alla punkter - samt till framställningen nedan under rubriken
Utskottet.

Flertalet av de frågor, som behandlats i detta betänkande, behandlades
även i samband med förra årets reform; ställningstagandet inom utskottet
till dessa frågor kan lättast utläsas med hjälp av registret i SoU 1973:30
(se främst reservationerna 1, 2, 3, 8, 10, 12, 14, 18 och 19 samt särskilt
yttrande 1).

Utskottet

Vid 1973 års höstriksdag fattades beslut om att en allmän förskola skall införas
nästa år genom att kommunerna får en lagfäst skyldighet att anvisa
plats i förskola för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller
sex år. Verksamheten i förskolan skall omfatta minst 15 timmar per vecka
och totalt minst 525 timmar om året. Glesbygdskommunerna för möjlighet
att anordna förskola med kortare verksamhet per år men i stället omfattande
två år, dvs. redan från det barnet fyller fem år.

Speciella insatser skall göras för barn med särskilda behov av stöd och stimulans
- handikappade barn, invandrarbarn och socialt isolerade barn.

SoU 1974:40

Eftersom det bedömts vara viktigt att skapa förutsättningar för en fortsatt
snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med förvärvsarbetande
eller studerande föräldrar skall det i varje kommun finnas en plan för utbyggnaden
av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta
en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i
vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov i form av
daghem, deltidsgrupper, familjedaghem etc.

Riksdagen tog i sammanhanget även ställning till vissa frågor rörande förskoleverksamhetens
innehåll och organisation. Därvid bestämdes att förskoleverksamhet
liksom hitintills i princip skall handhas av barnavårdsnämnd
eller social centralnämnd i kommunen och att socialstyrelsen skall vara
central tillsynsmyndighet. Förbättrade statsbidragsmöjligheter infördes för
att underlätta för kommunerna att genomföra förskolereformen.

De grundläggande bestämmelserna om förskoleverksamheten togs in i en
särskild lag om förskoleverksamhet (förskolelag). Lagen träder i kraft den 1
juli nästa år.

Flertalet av de motionsyrkanden, som behandlas i detta betänkande, avser
frågor, som ingående diskuterades i samband med 1973 års förskolereform.

Alternativa förskolor

Kommun skall i den omfattning som närmare anges i förskolelagen bedriva
förskoleverksamhet för de barn, som är kyrkobokförda i kommun
eller som stadigvarande vistas där (3-7 §§). I enlighet med vad som inledningsvis
angivits skall alla barn anvisas plats i förskolan - daghem eller
deltidsgrupp - fr. o. m. höstterminen det år barnet fyller sex år (allmän förskola).
Det skall också ingå i kommunens skyldigheter att i god tid innan
barnet börjar i förskolan informera föräldrarna om förskolans syfte, innehåll
och arbetssätt.

Som tidigare angivits skall i varje kommun antas en plan för utbyggnaden
av förskoleverksamheten (10 §).

I tre motioner- 1974:164 av herr Werner i Malmö m. fl. (m), 1974:425 av
herr Fälldin m. fl. (c) och 1974:1319 av fru Fraenkel (fp) - framställs yrkanden
som med smärre inbördes avvikelser syftar till att andra huvudmän än
kommuner, exempelvis församlingarna i svenska kyrkan, fria samfund och
ideella organisationer, skall få driva förskolor som skulle utgöra alternativ till
de kommunala förskolorna. En förutsättning härför skulle vara att de uppfyllde
bl. a. de pedagogiska krav som ställs på de kommunala förskolorna och
ställdes under samma tillsyn som dessa. De alternativa förskolorna skulle inräknas
i de förskoleplaner som kommunerna skall göra upp. De skulle vidare
-genom förmedling av kommunerna-kunna bli berättigade till statsbidrag.

Socialutskottet behandlade i sitt betänkande förra året i anledning av propositionen
om förskolereformen ett antal motionsyrkanden som hade i huvudsak
samma innehåll som de i det föregående redovisade. Utskottet ansåg
att ett sådant system med alternativa förskolor som föreslagits skulle vara äg -

SoU 1974:40

nät att motverka ett av huvudsyftena med den allmänna förskolan, nämligen
att förhindra en uppdelning av barnen efter t. ex. föräldrarnas livsåskådning
eller efter deras tillhörighet eller anknytning till viss organisation; som framhållits
i propositionen hade de ideella organisationernas förskoleverksamhet
av naturliga skäl ofta en speciell inriktning. Med hänsyn till det anförda avstyrkte
utskottet motionerna samt tillstyrkte förslaget i propositionen att den
allmänna förskolan skall drivas av kommunerna och att kommunerna inte
skall äga fullgöra sina skyldigheter i detta eller i annat avseende enligt förskolelagen
genom att överlåta driften av förskoleverksamheten på annan huvudman.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör
skäl till en omprövning av utskottets ställningstagande i den aktuella frågan.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet förra året också uttalade
att den skyldighet som enligt förskolelagen kommer att åvila kommunerna
att anordna viss förskoleverksamhet inte medför någon begränsning -vare sig då det gäller den tidsmässiga förläggningen eller i annat avseende - i
fråga om rätten för församlingarna att inom ramen för den kompetens som
församlingsstyrelselagen ger ordna kristen verksamhet bland barn i förskoleåldern.
Nämnda skyldighet för kommunerna begränsar inte heller i något avseende
rätten för andra trossamfund än svenska kyrkan eller för ideella organisationer
att driva förskoleverksamhet. Med utgångspunkt i de överväganden
som ligger bakom ställningstagandet för en allmän förskola är det emellertid,
uttalade utskottet, viktigt att på det lokala planet en nära kontakt finns
mellan kommunen och berörda församlingar och organisationer så att inte
onödigtvis konkurrens uppstår mellan de olika formerna av verksamhet för
förskolebarn, en konkurrens som skulle kunna skada verksamheten i dess
helhet. Utskottet ansåg sig kunna utgå från att det hos alla huvudmän kommer
att finnas en positiv vilja att i samverkan lösa de frågor som uppstår.

Ytterligare vill utskottet nämnda följande. Socialstyrelsen har under innevarande
år genomfört en brett upplagd information där aktuella frågor om förskolan
behandlats. Under innevarande månad kommer socialstyrelsen att i
ett omfattande s. k. faktablad redovisa en rad synpunkter beträffande den förskoleplan
som skall antas av kommunfullmäktige. I detta sammanhang berörs
också frågan om samverkan mellan kommunens förskoleverksamhet
och berörda församlingars eller organisationers barnverksamhet. Socialstyrelsen
kommer därvid att uppmana kommunerna att ta kontakt med församlingar
och organisationer för att åstadkomma en samordning som syftar till
att göra det möjligt för barnen att även efter den allmänna förskolans genomförande
delta i av församlingar och/eller organisationer bedriven barnverksamhet.
På grund av det anförda skulle således ett bifall till de aktuella motionsyrkandena
medföra att det påbörjade planeringsarbetet i kommunerna
finge påbörjas på nytt och från andra utgångspunkter än vad som nu gäller.

Utskottet vill i förevarande sammanhang också framhålla att den omständigheten
att kommun får skyldighet att driva viss i lagen preciserad försko -

SoU 1974:40

leverksamhet inte utgör hinder för kommunerna att - inom ramen för sin allmänna
kompetens - stödja ideell verksamhet som bedrivs bland barn i
förskoleåldern.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

Vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet

I 5 § förskolelagen regleras skyldigheten för kommun att anvisa plats i förskolan
för barn med särskilda behov av stöd och stimulans. Det anges att
plats ”så långt möjligt” skall anvisas tidigare än enligt huvudregeln - dvs.
från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år -om ej barnets behov
av sådant stöd tillgodoses på annat sätt. Vidare stadgas i 8 § nämnda lag att,
om barn vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt, huvudmannen för
anstalten skall sörja för att barnet ”så långt möjligt” för tillfälle att delta i
verksamhet som motsvarar den som erbjuds i förskola. I motionen 1974:425
av herr Fälldin m. fl. (c) framställs ett yrkande som innebär att i envar av paragraferna
orden ”så långt möjligt” skall tas bort.

Enligt utskottets mening finns det anledning räkna med att kommunerna
kommer att göra kraftfulla insatser för att tillgodose önskemålet att prioritera
förskoleverksamheten för de eftersatta barngrupper, som här är aktuella.
Även då det gäller barn som vistas på sjukhus, barnhem eller annan anstalt
finns det anledning räkna med att huvudmännen kommer att göra ansträngningar
för att söka tillgodose barnens behov av att fö delta i verksamhet
av förskolekaraktär. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det
inte är motiverat att ändra förskolelagen i här aktuella delar. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Utbyggnaden av förskolan

I flera motioner tas upp frågan om åtgärder för att fö till stånd en snabb utbyggnad
av förskoleverksamheten utöver den utbyggnad som krävs för att
kommunerna skall kunna iaktta sin skyldighet att genomföra den allmänna
förskolan. I motionen 1974:706 av fru Lantz m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
skall begära tillsättandet av en snabbutredning för utarbetande av statliga
normer för utbyggnad av den kommunala barntillsynen med hänsyn tagen
dels till det latenta behovet av barntillsyn, dels till behovet i skilda typer av
kommuner. I motionen 1974:1319 av fru Frankel (fp) vill motionären att
riksdagen skall begära förslag till utbyggnadsplan för förskoleverksamheten,
varvid en första etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk
förskola för sexåringar, allmän förskola för femåringar samt minst 50-procentig täckning av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande
eller studerande föräldrar.

Ett bifall till sistnämnda motionsyrkande skulle samtidigt innebära ett
principbeslut om införande av obligatorisk förskola för sexåringar. Utskottet

SoU 1974:40

behandlade denna fråga i samband med 1973 års reform på området. Utskottet
anförde att det enligt utskottets mening otvivelaktigt kunde finnas risk för
att - om frivilliglinjen valdes - de barn som bäst behövde den stimulans som
förskolan ger inte skulle komma att omfattas av verksamheten. Utskottet
hade emellertid blivit övertygat om att det borde finnas goda möjligheter att
genom aktiva insatser från kommunens sida bibringa även familjer,där insikt
saknas om betydelsen av att låta barnet gå i förskola, förståelse för att verksamheten
i förskolan är viktig för barnets utveckling. Utskottet finner inte
skäl till omprövning av detta ställningstagande. Utskottet är därför inte för
närvarande berett att förorda att en obligatorisk förskola införs eller att principbeslut
fattas därom.

Vad härefter angår frågan om utbyggnaden i övrigt av förskoleverksamheten
erinrar utskottet om att det enligt 10 § förskolelagen i varje kommun
skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten.
I planen skall redovisas behovet av förskolor - dvs. daghem och
deltidsgrupper - familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet
inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet
skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

I detta avseende bygger förskolelagen på tanken att införandet av en allmän
förskola för sexåringar inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten
för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar
eftersätts. Det har inte ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva
att kommunerna skall tillgodose hela behovet av barntillsyn i daghem.

Som utskottet framhöll då förslaget till förskolelagen behandlades förra
året bör det krav på upprättande av planer för utbyggnaden av förskoleverksamheten
som uppställs i lagen vara ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser
på området. Centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå i utbyggnadstakten
bör visserligen inte uppställas, men kommunernas planer bör redovisas
till socialstyrelsen och där sammanställas så att det blir möjligt att fortlöpande
fl en samlad överblick av utbyggnadsnivån.

Under hänvisning till det anförda och under erinran om att de statsbidrag
som utgår till förskoleverksamheten är avsedda att stimulera utbyggnaden av
verksamheten avstyrker utskottet motionen 1974:706 och det här aktuella yrkandet
i motionen 1974:1319.

Förskola i glesbygd

Enligt förskolelagen skall, som tidigare angivits, den allmänna förskolan
för sexåringar omfatta minst 525 timmar om året, vilket motsvarar 15 timmar
i veckan. Det har emellertid ansetts angeläget att en möjlighet skapas att anpassa
förskolan i glesbygden med hänsyn till de lokala förhållandena. Kommun
får därför dela upp förskolan på två år om den på grund av barnens restider
eller av andra skäl inte kan bedrivas i nyssnämnda omfattning. Sådan
förskola skall omfatta sammanlagt 700 timmar.

SoU 1974:40

I motionen 1974:1009 av fru Karlsson m. fl. (c) framhålls att möjligheten
att dela upp den allmänna förskolan i den praktiska tillämpningen medför betydande
problem av inte minst organisatorisk natur. Motionen syftar till att
noggranna pedagogiska och organisatoriska instruktioner skall utfärdas för
allmän förskola, som delats upp på två år.

Enligt vad utskottet inhämtat utarbetas f. n. inom socialstyrelsen en informationsskrift
som skall ge underlag för planering av förskola i glesbygd.
Skriften kommer att bygga på de erfarenheter som vunnits under den försöksverksamhet
som bedrivits på området under de senäte fem åren. Bland
de frågor som kommer att belysas är möjligheterna att ordna transporter
som inte är alltför långa och påfrestande för barnen. Samordningen med
grundskolans skjutsar uppmärksammas härvidlag särskilt. I informationsskriften
kommer även att uppmärksammas pedagogiska och organisatoriska
aspekter på glesbygdsförskolan. Som erfarenheterna visar måste vid uppläggningen
av verksamheten, såvitt avser storleken på grupperna och personalorganisationen,
hänsyn tas till skjutsavståndet.

Utskottet har vidare inhämtat att pedagogiska frågor rörande glesbygdsförskolan
kommer att behandlas mera ingående i den pedagogiska vägledning
för förskolepersonal m. fl. (arbetsplan för förskolan) som socialstyrelsen håller
på att utarbeta. 1 anslutning härtill bör nämnas att en av socialstyrelsen tillsatt
arbetsgrupp fått i uppgift att ställa samman erfarenheter från pågående försök
angående samverkan mellan förskola och skola i glesbygd.

Då det på grund av det anförda finns anledning anta att motionen kommer
att tillgodoses utan något riksdagens initiativ påkallar den inte någon riksdagens
åtgärd.

Målsättningen för förskolan

I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen snarast
skall beredas tillfälle att ta ställning till förslag om den allmänna målsättningen
för den fortsatta förskoleverksamheten.

II § förskolelagen stadgas att förskoleverksamheten, som är en del av samhällets
barnavård, har till syfte att i nära samarbete med hemmen främja en
allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling
hos barn som icke uppnått skolpliktig ålder eller vars skolgång uppskjutits.
Lagen innehåller härutöver i princip endast vissa förhållandevis kortfattade
regler om förskoleverksamhetens organisation. Som utskottet anförde i samband
med behandlingen av lagförslaget anser utskottet att den gjorda avgränsningen
av frågor som bör regleras i lagen är lämpligt avvägd. Inom ramen
för de bestämmelser om bl. a. förskoleverksamhetens syfte och organisation,
som meddelas i lagen eller tillämpningsföreskrifter till denna och som
får sitt närmare innehåll genom det material som presenterats av bamstugeutredningen
och i förskolepropositionen, får kommunerna stor frihet att
utforma verksamheten. Detta innebär bl. a. att det överlämnats till kom -

SoU 1974:40

munerna att själva ta ställning till många av de frågor som aktualiserats
av barnstugeutredningen eller under remissbehandlingen av utredningens
betänkande. Som en följd härav blir den centrala tillsynsmyndighetens vägledande
information av största betydelse för kommunerna. Sådan information
skall enligt 13 § andra stycket förskolelagen utfärdas av socialstyrelsen.
Den vägledande informationen bör bli av särskilt värde i den mån
den kan grundas på utvärderingar som gjorts av den omfattande försöksverksamhet
som nu pågår på förskoleområdet. I enlighet med vad utskottet
också anförde förra året finns det skäl för antagandet att det kommer att
vara en strävan från socialstyrelsens sida att så snart som möjligt omsätta
försöksresultaten i riktlinjer för kommunernas handhavande av förskoleverksamheten.
Utskottet grundar detta antagande bl. a. på redovisning som
lämnas i socialstyrelsens nyligen avgivna petita för budgetåret 1975/76.

Med utgångspunkt i det material barnstugeutredningen presenterat samt
de synpunkter som kommit fram under remissbehandlingen och under den
försöksverksamhet som socialstyrelsen bedriver, utarbetar socialstyrelsen i
samarbete med skolöverstyrelsen en arbetsplan som pedagogisk vägledning
för förskolepersonalen och för dem i kommunen som har att befatta sig med
förskolefrågor (arbetsplan för förskolan).

Arbetet med utformningen av arbetsplanen utgör en mycket omfattande
uppgift som kräver intensiva insatser. Socialstyrelsen har gjort upp en disposition
för arbetet. En basinformation med en översikt över olika problem och
frågor som rör förskolans arbetssätt skall enligt planerna redovisas i ett grundhäfte,
som bedöms kunna utges i början av nästa budgetår. En fördjupad information
om olika viktiga aspekter på förskolans arbetssätt - t. ex. föräldrasamverkan,
samverkan mellan förskola och lågstadium, invandrarbarn i förskolan-skall
ges i särskilda komplement. Därjämte skall, i enlighet med vad
som förutsattes i förskolepropositionen, särskilda ämnesbilagor utges. Den
förskoledelegation som inrättats torde komma att fungera som referensgrupp
vid utarbetandet av arbetsplanen. Vidare kommer särskilda expertgrupper att
medverka.

Utskottet anser att det är väsentligt att tillsynsmyndigheten och huvudmännen
för förskoleverksamheten under i vart fall de närmaste åren får möjlighet
att söka finna lämpliga former för det praktiska förskolearbetet utan att
oroas av övergripande utredningar, som har till syfte eller kan leda till en
omedelbar omprövning av de ställningstaganden rörande förskolan som gjordes
i samband med förra årets förskolereform. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

Gymnastik och idron i förskolan

I motionen 1974:215 av herr Johansson i Växjö (c) och fröken Pehrsson (c)
yrkas att riksdagen skall anhålla om ett program för gymnastik och idrott i
förskolan.

SoU 1974:40

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över det förslag av barnstugeutredningen,
som ligger till grund för förskolereformen, starkt understrukit vikten av att
det inom förskolan skapas bästa möjliga förutsättningar för en gynnsam fysisk
utveckling av barnen. Mot denna bakgrund anser utskottet det med fog
kunna antas att de synpunkter, som ligger bakom motionsyrkandet, kommer
att beaktas då socialstyrelsen utarbetar arbetsplanen för förskolan. Någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionen erfordras därför inte.

Gruppstorlek i daghem

Barnstugeutredningen föreslog att förskolans verksamhet i allmänhet organiseras
i småbarnsavdelningar och syskongrupper på följande sätt. Småbarnsavdelning
bör omfatta barn från ca sex månaders ålder och upp till
omkring två och ett halvt år. Avdelningen bör bestå av två grupper, där de
yngsta barnen bildar en egen grupp (om 4 barn) medan de småbarn som lärt
sig gå bildaren andra grupp(om 6-8 barn) inom avdelningen. Småbarnsavdelning
föreslås omfatta sammanlagt högst 12 inskrivna barn. Syskongrupper
föreslås omfatta högst 20 inskrivna barn i åldern två och ett halvt år och upp
till skolåldern.

I motionen 1974:425 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen skall
begära att gruppstorleken i förskolan bestäms till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna
och högst 15 barn i syskongrupperna med möjlighet under en
övergångsperiod till en överinskrivning på högst 20 96.

1 samband med behandlingen av förskolepropositionen anförde utskottet
bl. a. att det borde ankomma på tillsynsmyndigheten att på grundval av barnstugeutredningens
förslag, remissyttrandena och erfarenheterna från pågående
försöksverksamhet utarbeta vägledning för kommunerna i fråga om vilket
tal som bör ange den maximala storleken av de olika daghemsgrupperna. Socialstyrelsen
har i juli i år i information till bl. a. kommunerna utfärdat rekommendationer
angående gruppstorleken i här aktuella fall. Styrelsen har
därvid rekommenderat att småbamsavdelning skall omfatta högst 12 barn
(4 + högst 8). I syskongrupp bör antalet barn inte överstiga 20. Det förutsätts
att överinskrivning inte förekommer. Då en grupp omfattar 20 barn är det enligt
rekommendationerna lämpligt att utnyttja en tredjedel av platserna för
korttidsverksamhet. Platsantalet bör sänkas bl. a. då barn med särskilda behov
ingår i grupperna. I sådana fall bör vidare högre personaltäthet eftersträvas.

Under hänvisning till utskottets ställningstagande föregående år - och då
utskottet inte har något att erinra mot de utfärdade rekommendationerna -avstyrks motionsyrkandet.

Fritidsverksamhet för barn i 7-12-årsåldern

Utskottet behandlar slutligen motionen 1974:1319 av fru Fraenkel (fp), såvitt
däri yrkas att riksdagen skall anhålla om förslag snarast till utökad fritids -

SoU 1974:40

verksamhet för barn i 7-12-årsåldern.

Sedan motionen väcktes har barnstugeutredningen avgivit betänkandet
(SOU 1974:42) Barns fritid. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.
Utskottet, som vill understryka angelägenheten av att förslag rörande
fritidshems- och övrig fritidsverksamhet snarast möjligt föreläggs rikdagen,
anser med hänsyn till det anförda att någon riksdagens åtgärd i anledning av
motionsyrkandet inte är påkallad.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande alternativa förskolor att riksdagen avslår motionen
1974:164, motionen 1974:425 och motionen 1974:1319, de båda
sistnämnda motionerna i motsvarande delar,

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet
att riksdagen avslår motionen 1974:425 i motsvarande
del,

3. beträffande utbyggnaden av förskolan att riksdagen avslår motionen
1974:706 och motionen 1974:1319 i motsvarande del,

4. beträffande förskola i glesbygd att riksdagen avslår motionen
1974:1009,

5. beträffande målsättningen för förskolan att riksdagen avslår
motionen 1974:425 i motsvarande del,

6. beträffande gymnastik och idrott i förskolan att riksdagen avslår
motionen 1974:215,

7. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen avslår motionen
1974:425 i motsvarande del,

8. beträffande fritidsverksamhet för barn i 7-12-årsåldern att riksdagen
avslår motionen 1974:1319 i motsvarande del.

Stockholm den 12 november 1974

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s) Carlshamre
(m), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Nordberg
(s), Åkerlind (m). Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Marklund
(vpk), herr Signell (s)*, fru Wigenfeldt (c), herrar Bengtsson i Göteborg (c)*
och Alftin (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SoU 1974:40

Reservationer

1. beträffande alternativa förskolor (punkt 1 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m). Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Åkerlind (m), fröken Andersson
(c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 3 med ”Socialutskottet
behandlade” och slutar på s. 5 med ”aktuella motionsyrkandena”
bort ha följande lydelse:

Sedan länge bedrivs en värdefull förskoleverksamhet av ideella organisationer,
av församlingar inom svenska kyrkan och av andra trossamfund.
Verksamheten har varit av betydelse inte minst mot bakgrund av att utbyggnadsgraden
i fråga om de kommunala lekskolorna (deltidsgrupperna)
hitintills på många håll varit låg. Även på orter där det finns god tillgång
på platser i kommunal deltidsgrupp upplever många människor verksamheten
vid de enskilda förskolorna som ett värdefullt alternativ till den kommunala
verksamheten.Enskilda förskolor med speciell pedagogisk inriktning
lämnar också värdefulla bidrag till förskolans utveckling.

Det sagda ger enligt utskottets mening stöd för att även annan än kommun
skall få driva förskolor på sådana villkor att de kan utgöra alternativ till
de kommunala förskolorna. Utskottet förordar således att kommunerna -för att i första hand under ett utbyggnadsskede alla resurser skall kunna
tillvaratas - ges rätt att i den kommunala förskoleplanen räkna in även
platser i enskilda förskolor.

Utskottets ställningstagande innebär att i huvudsak följande regler bör
gälla i här aktuellt avseende.

Kommunerna skall ha skyldighet att svara för att barn kan få plats i
förskola från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år. Föräldrarna
skall alltid ha rätt att låta sitt barn gå i kommunal förskola. Motsvarande
gäller i fråga om de övriga barn, beträffande vilka kommunerna enligt förskolelagen
skall bereda plats i förskola. I den plan, som kommun skall
anta för förskoleverksamheten för att kunna fullgöra bl. a. nämnda skyldigheter,
skall kommun kunna inräkna platser som finns i icke-kommunala
förskolor. En förutsättning härför skall vara att dessa förskolor uppfyller
de krav som ställs på den kommunala förskolan och står under samma
tillsyn som denna. Om kommun i enlighet med det sagda inräknar enskild
förskola i sin plan bör statsbidrag kunna utgå för platserna däri. På grund
av bidragets konstruktion bör bidraget tillfalla kommunen, som har att besluta
om bidrag till enskild förskola.

Vad utskottet i anledning av motionsyrkandena sålunda anfört rörande
alternativ till de kommunala förskolorna bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande alternativa förskolor att riksdagen i anledning av
motionen 1974:164, motionen 1974:425 och motionen

SoU 1974:40

1974:1319, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande delar,
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet
(punkt 2 i hemställan) av herrar Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), fröken
Andersson (c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som
anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Förskolereformen tar särskilt sikte på barn som är i stort behov av socialt
och pedagogiskt stöd såsom t. ex. handikappade barn, invandrarbarn och
i olika avseenden isolerade barn. Dessa barn måste prioriteras när det gäller
utbyggnaden av förskolan för barn under sex år, vilket måste ske genom
en kartläggning av det reella behovet av förskoleverksamhet. På olika sätt
bör också intresset stimuleras för att dessa barn skall komma till förskolan.
Kommunen bör ha en skyldighet att anvisa dessa barn förskoleplats redan
före sexårsåldern.

Det är också mycket angeläget att barn som vistas på sjukhus, barnhem
eller annan anstalt får del av verksamhet motsvarande den som erbjuds
i förskola. Mot denna bakgrund bör det åläggas vederbörande huvudman
att sörja för att barnen får del av sådan verksamhet.

Utskottets ställningstagande innebär att 5 och 8 §§ i förskolelagen bör
ändras i enlighet med vad som förordas i motionen 1974:425.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa frågor rörande skyldigheten att bedriva förskoleverksamhet
att riksdagen i anledning av motionen
1974:425 i motsvarande del antager följande

Förslag till

Lag ändring i lagen (1973:1205) om förskoleverksamhet

Härigenom förordnas, att 5 och
verksamhet skall ha nedan angivna

Nuvarande lydelse

Barn, som av fysiska, psykiska, sociala,
språkliga eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling,
skall sd långt möjligt anvisas plats i

5 §§ lagen (1973:1205) om förskolelydelse.

Föreslagen lydelse

Barn, som av fysiska, psykiska, sociala,
språkliga eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling,
skall anvisas plats i förskola tidigare

SoU 1974:40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

än som anges i 4 § forsta stycket, om
ej barnets behov av sådant stöd tillgodoses
på annat sätt.

förskola tidigare än som anges i 4 §
första stycket, om ej barnets behov
av sådant stöd tillgodoses på annat
sätt.

Kommun skall genom uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn
som behöver anvisas plats i förskola enligt första stycket.

8 §

Vistas barn på sjukhus, barnhem Vistas barn på sjukhus, barnhem
eller annan anstalt, skall huvudman- eller annan anstalt, skall huvudman -

nen för anstalten sörja för att barnet
sd långt möjligt får tillfälle att deltaga
i verksamhet som motsvarar den
som erbjudes i förskola.

nen för anstalten sörja för att barnet
får tillfälle att deltaga i verksamhet
som motsvarar den som erbjudes i
förskola.

Bestämmelser om förskoleverksamhet för psykiskt utvecklingsstörda barn
finnes i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

3. beträffande utbyggnaden av förskolan (punkt 3 i hemställan) av herr Romanus
(fp), fröken Andersson (c) och fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med ”Ett
bifall” och slutar på s. 6 med ”motionen 1974:1319” bort ha följande lydelse:

Ett bifall till yrkandet i motionen 1974:1319 skulle samtidigt innebära
ett principbeslut om införande av obligatorisk förskola för sexåringar. Utskottet
vill i denna fråga anföra följande.

Förra årets beslut om en allmän förskola innebar ett betydelsefullt led
i strävandena att ge alla barn så goda förutsättningar som möjligt för en
bra start i livet. I enlighet med vad som framhölls i reservationer till SoU
1973:30 (nr 1 och 3) av företrädare för folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
och i särskilt yttrande till samma betänkande (nr l)av företrädare
för centerpartiet innebär emellertid den allmänna förskolan, där deltagandet
är frivilligt, en risk för att de barn, som bäst behöver den stimulans som
förskolan är avsedd att ge, inte kommer med i verksamheten. Med hänsyn
härtill bör en utbyggnad av förskolan ha som klart uttalat mål att förskolan
skall vara obligatorisk.

SoU 1974:40

samhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket sätt behovet
skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år.

Förskolelagen bygger i detta avseende på tanken att införandet av en
allmän förskola för sexåringar inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamheten
för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande
föräldrar eftersätts. Då kommunerna emellertid inte ålagts någon
skyldighet att ge förskoleplanen ett sådant innehåll, att barntillsynsbehovet
i dess helhet skall tillgodoses, är värdet av den aktuella bestämmelsen i
förskolelagen i viss mån begränsat, låt vara att den kan ha betydelse för
den politiska debatten inom kommunen och därigenom kan vara ägnad
att påskynda utbyggnaden av barntillsynen.

Av en kommunenkät, som socialstyrelsen gjort tidigare i år, framgår att
utbyggnadstakten beträffande daghemmen kommer att gå ner väsentligt
under de närmaste åren. Mot bakgrund härav och då det är angeläget att
en snabb utbyggnad av såväl deltidsförskolan som daghem och fritidshem
garanteras i alla kommuner bör förslag till en bindande utbyggnadsplan
- innefattande riktlinjer för kommunerna - föreläggas riksdagen. En första
etapp, som bör uppnås under 1970-talet, bör omfatta obligatorisk förskola
för sexåringar, allmän förskola för femåringar samt minst 50-procentig täckning
av behovet av heltidsförskoleverksamhet för barn till förvärvsarbetande
eller studerande föräldrar.

För att så hög utbyggnadstakt, som sålunda angivits, skall kunna uppnås
är det nödvändigt att i samband med planen riksdagen föreläggs förslag
till väsentligt förbättrade statsbidrag, som garanterar de ekonomiska förutsättningarna
för planens genomförande. En översyn av statsbidragskonstruktionen
bör också göras.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1974:706 och motionen
1974:1319 i här aktuell del bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utbyggnaden av förskolan att riksdagen i anledning
av motionen 1974:706 och motionen 1974:1319 i motsvarande
del ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande gruppstorlek i daghem (punkt 7 i hemställan) av herrar Larsson
i Öskevik (c), Romanus (fp), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk),
fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 9 som börjar med ”1
samband” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Socialstyrelsen

har i juli i år i information till bl. a. kommunerna utfärdat
rekommendationer angående gruppstorleken i bl. a. småbarnsavdelningar
och syskongrupper. Styrelsen har därvid rekommenderat att småbarnsav -

SoU 1974:40

delning skall omfatta högst 12 barn (4 + högst 8). I syskongrupp bör antalet
barn inte överstiga 20. Det förutsätts att överinskrivning inte förekommer.
Då en grupp omfattar 20 barn är det enligt rekommendationerna lämpligt
att utnyttja en tredjedel av platserna för korttidsverksamhet. Platsantalet
bör sänkas bl. a. då barn med särskilda behov ingår i grupperna. I sådana
fall bör vidare högre personaltäthet eftersträvas.

I de angivna rekommendationerna förordar socialstyrelsen också en övergång
från åldersindelade grupper i daghemmen till småbamsavdelningar och
syskongrupper. Utskottet anser detta vara till fördel för daghemsverksamheten.
Mot bakgrund av att alltför stora grupper försvårar eller omöjliggör
individuella insatser - vilka särskilt krävs för barn som av olika skäl är
missgynnade i sin hemmiljö - bör emellertid gruppstorlekarna begränsas
utöver vad som innefattas i socialstyrelsens rekommendationer. Utskottet
förordar därför i enlighet med förslag i motionen 1974:425 och vad som
förordats av bl. a. Svenska facklärarförbundet att gruppstorleken bestäms
till högst 10 barn i småbarnsavdelningarna och högst 15 barn i syskongrupperna
med möjlighet under en övergångstid till överinskrivning med
högst 20 %.

Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande gruppstorlek i daghem att riksdagen i anledning
av motionen 1974:425 i motsvarande del ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

beträffande målsättningen för förskolan (punkt 5 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Åkerlind (m), fröken Andersson
(c), fru Wigenfeldt (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) som anfört:

Utskottets ställningstagande till frågan om den allmänna målsättningen
för förskoleverksamheten innebär att riksdagen - på skäl som anges i utskottets
yttrande - avstår från att f. n. begära en närmare precisering av
målsättningen. Enligt vår mening är det angeläget att sedan erfarenheter
vunnits av förskolereformen Kungl. Maj:t låter riksdagen ta ställning till
vilka delmål som skall uppnås i förskolan inom ramen för det i förskolelagen
angivna målet att förskoleverksamheten i nära samarbete med hemmen
skall främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och
social utveckling hos förskolebarnen. Därvid bör självfallet även beaktas
resultatet av den omfattande försöksverksamhet på förskoleområdet som
pågår. Enligt vår mening bör i sammanhanget särskilt uppmärksammas frågan
om relationerna mellan förskolan och grundskolans lågstadium.

GOT A B 74 8239 S Stockholm 1974