Socialutskottets betänkande nr 37 år 1974

SoU 1974:37

Nr 37

Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående individens
okränkbarhet.

Motionen, m. m.

I motionen 1974:30 av fru Anér(fp)yrkas,såvitt här är i fråga, att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att en arbetsgrupp med allsidig kompetens tillsätts
för att bearbeta medicinens etiska och sociala följdverkningar på ett sådant
sätt att en upplyst opinion i landet kan ta ställning när frågorna blir akuta
och kan delta i internationellt arbete på området.

I en av motionären år 1972 väckt motion begärdes att en arbetsgrupp
skulle tillsättas med uppgift att överväga dels de juridiska och sociala problem
som är förknippade med den medicinska forskningens framsteg, dels frågan
om eventuella restriktioner beträffande vissa typer av forskning.

Efter en omfattande remissbehandling behandlades motionen av socialutskottet
i betänkandet SoU 1972:39. På hemställan av utskottet föranledde
motionen inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet framhöll som garantier mot olämpliga forskningsmetoder och
som skydd mot att forskningsresultat används på ett olämpligt eller skadligt
sätt bl. a. den av Världsläkarförbundet antagna s. k. Helsingforsdeklarationen,
de etiska kommittéerna vid de medicinska fakulteterna, statens medicinska
forskningsråds etiska kommitté och Svenska läkaresällskapets etiska
delegation.

Utskottet anförde bl. a. följande.

För Sveriges vidkommande ankommer det i första hand på socialstyrelsen
- som redan nu har sin uppmärksamhet riktad på frågor av den art som
motionären berör - att fortlöpande följa den medicinska utvecklingen och
att göra de utredningar och framlägga de förslag som kan föranledas därav.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att statens medicinska forskningsråd
i sitt remissyttrande framlagt förslag om att inrätta en s. k. varningsnämnd.
En sådan nämnd, till vilken forskare och lekmän kunde rapportera
utvecklingstendenser som innebar faror för individens integritet, skulle upprätthålla
internationella kontakter samt avge yttranden och förslag i frågor,
som borde bli föremål för åtgärder från samhällets sida. De närmare övervägandena
rörande behovet och lämpligheten av att inrätta en sådan nämnd
bör emellertid enligt utskottets mening ankomma på socialstyrelsen.

I motionen 1974:30 anför motionären att - då en sådan varningsnämnd
som nämnts i 1972 års ärende inte tillsatts - hon finnér det nödvändigt
att ånyo fästa uppmärksamheten på hur stora möjligheter till ingrepp i den
mänskliga personligheten som vetenskapen ständigt öppnar och hur viktigt

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 37

SoU 1974:37

det är att det etiska och politiska tänkandet inte sackar efter.

Motionären pekar härefter på vissa forskningsresultat m. m. som framkommit
sedan 1972 års motion väcktes, nämligen att man lyckats tillskapa
en första konstgjord gen, vilket kan innebära att vägen till genetisk manipulation
av människan öppnats och att man lyckats överfora aphuvuden
på andra apors kroppar och hålla dem vid liv några dagar. Vidare tar motionären
upp bl. a. problem sammanhängande med psykokirurgi, kemisk
kastrering och användning av psykofarmaka samt påpekar att inga tekniska
hinder tycks föreligga för att överföra ett embryo på mycket tidigt stadium
från en kvinnas livmoder till en annans. Motionären påpekar vidare bl. a.
att på nationella och internationella symposier frågor av den art som tas
upp i motionen behandlats och att krav på etiska kommittéer av olika slag
allt oftare höjs för att söka få fram en bindande moralkodex för läkare
och forskare.

Motionären anför att de frågor som nämnts i motionen endast är några
bland dem som den medicinska forskningens framsteg ställer oss och alla
andra länder inför. Vi kan inte låta dessa frågor avgöras av de enskilda
forskarnas respektive läkarnas privata samveten, och inte heller kan ens
den samlade läkarexpertisen i ett visst land ensam avgöra dem, utan det
behövs dels ett samarbete mellan informerade personer från olika kunskapsområden,
inklusive psykologi, samhällsvetenskap och teologi, dels ett internationellt
samarbete, anför motionären vidare.

En början till ett sådant samarbete skulle enligt motionären kunna utgöras
av en sådan arbetsgrupp som begärs i motionsyrkandet.

Motionen innehåller ett ytterligare yrkande. I detta begärs regler beträffande
experiment på foster. Motionen har i denna del remitterats till utbildningsutskottet,
vilket kommer att avge ett betänkande (UbU 1974:35)
angående medicinsk forskning på abortfoster.

Etisk bedömning av vetenskapliga projekt inom medicinens område

Helsingforsdeklarationen

Vid ett möte inom World Medical Association (Världsläkarförbundet)
i Helsingfors i juni 1964 antogs en deklaration (den s. k. Helsingforsdeklarationen)
med vägledande normer för den i klinisk-experimentell forskning
verksamme läkarens handlande. Helsingforsdeklarationen har godkänts
av Sveriges läkarförbund. Några huvudprinciper i Helsingforsdeklarationen
är följande.

En klinisk experimentell undersökning får utföras endast av vetenskapligt
kvalificerad personal under ledning av härför kompetent läkare-forskare,och
det uppställda målets värde måste stå i proportion till föreliggande risker.

En skarp distinktion görs mellan klinisk forskning i samband med behandling
av sjuka människor och forskning på friska försökspersoner. En

SoU 1974:37

läkare måste i vården av patienten ha frihet att pröva en ny behandlingsmetod
om detta kan vara till gagn för patienten. Läkaren bör försäkra sig om
patientens samtycke, som skall ges frivilligt sedan patienten fött upplysning
om experimentets natur, ändamål och risker. Om experimentet främst syftar
till förvärvande av vidgat medicinskt vetande, kan det kombineras med
vården av patienten men endast i den utsträckning som berättigas av den
kliniska forskningens terapeutiska värde för patienten.

Etiska kommittéer vid medicinska fakulteter

Sedan år 1967 har etiska kommittéer successivt inrättats vid samtliga
medicinska fakulteter i landet och tagits i anspråk främst för att bedöma
ansökningar om forskningsstöd från statens medicinska forskningsråd och
från fakulteternas egna fonder och forskningsmedel.

Etisk kommitté vid medicinsk fakultet skall i första hand ha till uppgift
att vid anfordran ge råd eller avge yttranden beträffande etiska frågor inom
medicinsk forskning. Etisk kommitté skall även kunna ta egna initiativ
till rådgivning eller upplysning.

Vid bedömning av vetenskapliga experiment följs Helsingforsdeklarationen.

Statens medicinska forskningsråd har beslutat att ansökan om medel för
forskningsprojekt, som innebär aktiviteter eller åtgärder rörande patienter
eller försökspersoner som är betingade av undersökningens genomförande
från forskningssynpunkt, skall underställas de lokala etiska kommittéerna
för granskning. Denna granskning kan ske samtidigt med ansökans behandling
i rådet. Kopia av utlåtandet från etisk kommitté skall inges till
rådet av huvudmannen för projektet och skall föreligga senast vid rådets
slutliga ställningstagande till eventuell finansiering av forskningsprojektet.

Statens medicinska forskningsråds etiska kommitté

Statens medicinska forskningsråd har en arbetsgrupp för samordning av
de lokala etiska kommittéernas verksamhet, i vilken ingår ordförandena
i de etiska kommittéerna vid de medicinska fakulteterna samt företrädare
för statens medicinska forskningsråd och vilken har till uppgift att främja
ömsesidig upplysning, att insamla erfarenhet och att medverka vid utformningen
av principiella råd och riktlinjer och härigenom verka för likformighet
i bedömningen.

Arbetsgruppen, som vanligen kallas statens medicinska forskningsråds
etiska kommitté, fungerar inte som överinstans över de etiska kommittéerna
vid de medicinska fakulteterna.

Efter förslag av arbetsgruppen har statens medicinska forskningsråd i mitten
av oktober i år inbjudit företrädare för socialstyrelsen, medlemmarna
och sekreterarna i de etiska kommittéerna vid de medicinska fakulteterna

SoU 1974:37

samt företrädare för Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik
till en konferens rörande etiska frågor den 18 december 1974. Vid konferensen
skall bl. a. rutiner för granskning av forskningsverksamhet i etiska
kommittéer och relationen mellan forskningsverksamhet och sjukvård diskuteras.

Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik

Inom Svenska läkaresällskapet finns en etisk delegation som arbetar med
frågor av övervägande principiell inriktning.

Delegationens uppgift är i första hand att på anfordran — i allmänhet
från Läkaresällskapets nämnd — ge råd eller avge yttranden beträffande
etiska frågor inom medicinen. Delegationen skall även kunna ta egna initiativ
till rådgivning eller upplysning.

I delegationen ingår lekmannarepresentanter.

Socialstyrelsen

I socialstyrelsens uppgifter ligger bl. a. att bevaka att företeelser inom
hälso- och sjukvården stridande mot vedertagen praxis och vedertagna etiska
normer påtalas.

Frågan om inrättande av en s. k. varningsnämnd

Socialstyrelsen hemställde i skrivelse i januari i år till statens medicinska
forskningsråd att rådet skulle genom representanter medverka i en överläggning
om inrättande av en s. k. varningsnämnd. Sedan forskningsrådet
meddelat att rådet ställde sig positivt till anordnande av en sådan överläggning,
har socialstyrelsen kallat sju professorer vid olika medicinska fakulteter,
varav tre på förslag av statens medicinska forskningsråd, samt
åtta befattningshavare hos socialstyrelsen till en överläggning den 6 december
1974 angående individens okränkbarhet, därvid särskilt skall diskuteras
det eventuella inrättandet av en nämnd, till vilken forskare och
lekmän kan rapportera utvecklingstendenser, som innebär fara för individens
integritet.

Utskottet

I en motion till 1972 års riksdag begärde fru Anér (fp) att en arbetsgrupp
skulle tillsättas med uppgift att överväga dels de juridiska och sociala problem
som är förknippade med den medicinska forskningens framsteg, dels frågan
om eventuella restriktioner beträffande vissa typer av forskning.

På hemställan av utskottet (SoU 1972:39) föranledde motionen inte någon
riksdagens åtgärd. Utskottet framhöll som garantier mot olämpliga forsk -

SoU 1974:37

ningsmetoder och som skydd mot att forskningsresultat används på ett
olämpligt eller skadligt sätt bl. a. den av Världsläkarforbundet år 1964 antagna
s. k. Helsingforsdeklarationen, vari anges vissa grundläggande principer
för hur kliniska forskningsprojekt bör läggas upp, de etiska kommittéerna
vid de medicinska fakulteterna, statens medicinska forskningsråds
etiska kommitté och Svenska läkaresällskapets etiska delegation. Utskottet
påpekade att statens medicinska forskningsråd i remissyttrande lagt fram
förslag om att inrätta en s. k. varningsnämnd, till vilken forskare och lekmän
skulle kunna rapportera utvecklingstendenser som kunde innebära faror för
individens integritet och vilken skulle upprätthålla internationella kontakter
samt avge yttranden och förslag i frågor som borde bli föremål för åtgärder
från samhällets sida. Utskottet anförde att de närmare övervägandena rörande
behovet och lämpligheten av att inrätta en sådan nämnd ankom på
socialstyrelsen.

1 motionen 1974:30 av samma motionär yrkas - med hänsyn till att en
varningsnämnd med angivna uppgifter inte tillsatts och med hänsyn till
vissa i motionen angivna forskningsresultat m. m., som framkommit sedan
1972 års motion väcktes - att en arbetsgrupp med allsidig kompetens skall
tillsättas för att bearbeta medicinens etiska och sociala följdverkningar på
ett sådant sätt att en upplyst opinion i landet kan ta ställning när frågorna
blir akuta och kan delta i internationellt arbete på området.

Enligt vad utskottet inhämtat har socialstyrelsen efter kontakt med statens
medicinska forskningsråd kallat till en överläggning om individens okränkbarhet,
som skall hållas i december i år med företrädare för medicinsk forskning
m. m. Vid överläggningen skall särskilt diskuteras frågan om inrättandet
av en nämnd, till vilken forskare och lekmän kan rapportera utvecklingstendenser,
som innebär fara för individens integritet. Utskottet
har vidare inhämtat att efter initiativ av statens medicinska forskningsråds
etiska kommitté forskningsrådet har kallat företrädare för bl. a. socialstyrelsen
och de etiska kommittéerna vid de medicinska fakulteterna till en
annan konferens, som likaledes skall hållas i december i år och vid vilken
bl. a. rutiner för granskning av forskningsverksamhet i etiska kommittéer
och relationen mellan forskningsverksamhet och sjukvård skall diskuteras.

Med hänsyn till de initiativ som sålunda tagits påkallar motionsyrkandet
inte någon åtgärd av riksdagen. Utskottet - som utgår från att, så snart
de nämnda överläggningarna hållits, ställning kommer att tas till frågan
om tillsättande av ett organ av den karaktär som tas upp i motionen -avstyrker således motionen i här aktuell del.

SoU 1974:37

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:30, såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 12 november 1974

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Dahlberg
(s)*, Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Andreasson
i Östra Ljungby (c). Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fru Marklund
(vpk), herr Signell (s)*, fru Lagergren (s), herrar Bengtsson i Göteborg (c)*.
Alftin (s) och fru Troedsson (m)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 74 8105 S Stockholm 1974