Socialutskottets betänkande nr 30 år 1974

SoU 1974:30

Nr 30

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om tillgodoräkning av
tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet för läkare och sjuksköterskor
vid tjänstårsberäkning för befordran, m. m.

Motionen

I motionen 1974:705 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i
motionen anförts beträffande tillgodoräkningen av svenska läkares och
sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet och beträffande
ett uppdrag till socialstyrelsen rörande tjänstedokumentation.

Motionärerna påpekar att rekryteringen av svenska läkare och sjuksköterskor
till missionssjukhusen i olika länder möter stora svårigheter på
grund av att vederbörande inte utan vidare får tillgodoräkna sig tiden vid
ett missionssjukhus vid tjänstårsberäkningen, medan tjänstgöringstider
vid tjänstgöring utomlands inom ramen för SIDA:s verksamhet däremot
får som regel tillgodoräknas. Motionärerna påpekar vidare att svårigheterna
särskilt visar sig när det gäller att rekrytera olika slags specialister.

Motionärerna redogör härefter för vissa bestämmelser i allmänna
läkarinstruktionen (1963:341) om tillgodoräkning för läkare av tjänstgöring
vid tjänstårsberäkning för befordran samt för uttalanden och
beslut av socialstyrelsen om tillgodoräkning i detta hänseende av
läkartjänstgöring utomlands.

I motionen framhålls att det är ett rättvisekrav att läkare och
sjuksköterskor, som reser ut för att göra en insats vid ett missionssjukhus,
får räkna tjänstgöringstiden vid sjukhuset till godo när vederbörande
återvänder till Sverige.

Motionärerna anför i fråga om tjänstedokumentation följande.

För att socialstyrelsen eller huvudman, som har att anställa sjuksköterska
i Sverige, skall kunna besluta om tillgodoräkning av anställningstid
vid visst missionssjukhus, behöver enligt vår mening vederbörande
myndighet ha god kännedom om tjänstgöringens art. Eljest är det inte
möjligt att avgöra om den är jämförbar med anställning i Sverige. Genom
någon form av klassificering av de olika missionssjukhusen bör därför en
grund för meritvärdering av tjänstgöring vid sådant sjukhus åstadkommas.
Vidare bör en tillfredsställande dokumentation beträffande tjänsternas
innehåll komma till stånd. Dokumentationen bör vara enhetligt uppbyggd.
Eftersom missionssjukhusen inte ensamma kan skapa ett sådant
dokumentationssystem, bör Kungl. Maj .t ge socialstyrelsen i uppdrag att,
efter samråd med de missionsorganisationer som så önskar, sammanställa
erforderligt material för befattningsdokumentation samt i övrigt medverka
till uppbyggnaden av ett dokumentationssystem som är användbart
vid tillgodoräkning i Sverige av läkares och sjuksköterskors tjänstgöring
vid missionssjukhus i utlandet.

1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 30

SoU 1974:30

Gällande ordning beträffande meritvärdering för läkare och sjuksköterskor Allmänna

bestämmelser, m. m.

I 28 § regeringsformen är stadgat att vid befordringar avseende skall
fästas endast på de sökandes förtjänst och skicklighet men inte på deras
börd. Lagrummet avser efter bokstaven endast sådana tjänster som
tillsätts av Kungl. Maj:t medelst fullmakt. I praxis iakttas dock
stadgandet om förtjänst och skicklighet som enda befordringsgrunder
beträffande samtliga av Kungl. Maj:t tillsatta tjänster, oavsett anställningsformen.
För tjänster som tillsätts av underordnad statlig myndighet
gäller stadgandet inte utan vidare. I praktiken anses dock de underordnade
myndigheterna vara bundna av kraven på skicklighet och
förtjänst som enda befordringsgrunder.

Beträffande kommunala tjänster skiljer man mellan sådana, där
tillsättningen ankommer på statlig myndighet, och övriga. I fråga om de
senare äger kommun full frihet vid tillsättningar om inte särskilda
författningar innehåller bestämmelser i ämnet. För de förra iakttar
Kungl. Majit i full utsträckning 28 § regeringsformen, vilket i konsekvens
med förhållandena inom statsförvaltningen också synes böra vara fallet
med underordnade myndigheter.

Ill kap 9 § i den i år slutligt antagna nya regeringsformen stadgas att
vid tillsättning av statlig tjänst skall avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Den nya bestämmelsen gäller all
statlig tjänstetillsättning. Avseende kan fästas vid andra sakliga
grunder än förtjänst och skicklighet. Härmed avses enligt motiven i första
hand arbetsmarknadspolitiska och lokaliseringspolitiska hänsyn.

Med förtjänst förstås i praxis det antal tjänstår sökanden kan åberopa,
medan skickligheten syftar på sökandens utbildning, yrkesskicklighet,
karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m.

Beträffande arten av den tjänstgöring som skall tillgodoräknas vid
bedömningen av förtjänst skall hänsyn tas till all verksamhet i statens
tjänst. Beträffande statligt reglerade kommunala tjänster torde motsvarande
böra gälla all verksamhet i kommunal tjänst.

Vad nu sagts innebär att statlig anställning inom biståndsverksamhet,
dvs. SIDA-anställning som biståndsarbetare, alltid skall beaktas vid
tillsättning av statlig tjänst och statligt reglerad kommunal tjänst. Annan
anställning inom biståndsverksamhet behöver inte beaktas vid bedömningen
av sökandes förtjänst. Däremot kan det få betydelse vid
bedömningen av skicklighet i den mån tjänstgöringen anses ha betydelse
för sökandens kompetens och lämplighet för den befattning, som det är
fråga om.

Tillsättning av tjänster för läkare

Enligt sjukvårdslagen (1962:242) - vari bestämmelser meddelats om

SoU 1974:30

skyldighet för landstingskommuner och kommuner som inte tillhör
landsting att ombesöija sjukvård och om organisationen m. m. av
landstingskommuners och kommuners som inte tillhör landsting sjukvårdsverksamhet
— kan följande kategorier läkare finnas, nämligen i
läkardistrikt distriktsläkare, biträdande distriktsläkare, extra distriktsläkare,
underläkare och konsultläkare samt vid sjukhus (lasarett, sjukstugor
och sjukhem) överläkare, sjukstuguläkare, sjukhemsläkare, biträdande
överläkare, avdelningsläkare, extra läkare, underläkare och konsultläkare.

Läkare i läkardistrikt och vid sjukhus förordnas enligt sjukvårdslagen
av sjukvårdsstyrelsen. När det gäller biträdande distriktsläkare, biträdande
överläkare, avdelningsläkare, extra distriktsläkare, extra läkare och
underläkare kan förordnande meddelas av direktion för sjukhus efter
bemyndigande av sjukvårdsstyrelsen.

Tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare,
biträdande överläkare och avdelningsläkare skall enligt 23 § i den till
sjukvårdslagen anknutna sjukvårdskungörelsen (1972:676) ledigkungöras.
Tjänst som nu sagts får emellertid tillsättas utan ledigförklarande med
annan innehavare av motsvarande tjänst inom sjukvårdsområdet om
sistnämnda tjänst till följd av ändrad organisation blivit övertalig eller om
andra särskilda skäl föreligger.

När tjänst som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare,
biträdande överläkare och avdelningsläkare skall tillsättas efter ansökning,
skall särskilda sakkunniga enligt 20 § 1 mom. andra stycket och 2
mom. andra stycket sjukvårdskungörelsen på förslag uppföra de fyra med
avseende å förtjänst och skicklighet främsta sökandena. De sakkunniga
utses av socialstyrelsen för viss tid efter samråd med sjukvårdsstyrelsen.
Sjukvårdsstyrelsen eller direktionen har att förordna en av de sökande
som uppförts på förslag.

Socialstyrelsen har i januari 1973 — i enlighet med uttalande i ämnet
av föredragande departementschefen i prop. 1972:104 med förslag till
ändring i sjukvårdslagstiftningen, m. m. (s. 75) — utfärdat ett cirkulär
med anvisningar till vägledning för bedömning av de sökandes meriter i
samband med tillsättning av vissa läkartjänster (Medicinalförfattningar,
MF 1973:33), som riktar sig till de sakkunniga som avses i sjukvårdskungörelsen.
I anvisningarna anges bl. a. att vid uppskattningen av
”förtjänsten” hänsyn skall tas endast till fullgjord tjänstårsberättigad
tjänstgöringstid och att en förutsättning för att viss tjänstgöringstid skall
kunna tillgodoräknas är att den fullgjorts på tjänst, som är förenad med
rätt till tjänstår, eller att tjänstgöringen eljest genom särskilt beslut av
socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt.

Bestämmelser om läkartjänster och om tillsättning av läkartjänster vid
undervisningssjukhus finns dels i kungörelsen (1970:704) om kommunala
undervisningssjukhus, dels i de av Kungl. Maj:t fastställda reglementena
för karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala.

Enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus skall tjänst
som överläkare eller biträdande överläkare vid undervisningssjukhus, som
är förenad med tjänst som lärare vid universitet, tillsättas i den ordning

SoU 1974:30

som gäller för lärartjänsten. Vid tillsättningen skall utöver de befordringsgrunder
som föreskrivs i universitetsstadgan (1964:461) eller andra
bestämmelser som gäller för fjällsten beaktas klinisk skicklighet i det
ämne som tjänsten omfattar.

När det gäller tillsättning av andra tjänster som överläkare vid
kommunala undervisningssjukhus skall socialstyrelsen upprätta förslag,
därvid socialstyrelsen biträds av särskilda sakkunniga som utses av
vederbörande medicinska fakultet. De sakkunniga skall pröva behöriga
sökandes skicklighet för tjänsten, och vid bedömningen av skickligheten
skall hänsyn tas till utbildning, skicklighet i utövningen av läkaryrket och
ådagalagd vetenskaplig skicklighet.

Vid tillsättning av annan tjänst som biträdande överläkare än sådan
som är förenad med tjänst vid universitet och av tjänst som
avdelningsläkare vid kommunala undervisningssjukhus skall särskilda
sakkunniga, vilka för viss tid utses av vederbörande medicinska fakultet,
uppföra de fyra främsta sökandena på förslag.

Bestämmelserna om tillsättning av läkartjänster vid karolinska sjukhuset
och vid akademiska sjukhuset i Uppsala överensstämmer beträffande
sakkunnigförfarande och befordningsgrunder i stort med bestämmelserna
beträffande kommunala undervisningssjukhus.

Tjänstårsberäkning för läkare

Enligt 9 § 1 mom. första stycket allmänna läkarinstruktionen (1963:
341) får tjänstgöring som läkare i anställning, som avses i sjukvårdslagen
och i 14 § hälsovårdsstadgan (stadsläkare), för vinnande av befordran
tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos staten, dvs. den
medför automatiskt rätt till tjänstårsberäkning.

Enligt 9 § 2 mom. äger socialstyrelsen medge att såsom likvärdig med
läkartjänstgöring i statens tjänst tillgodoräknas annan efter legitimation
fullgjord läkartjänstgöring än som avses i 1 mom. ävensom efter
legitimation undergången särskild utbildning i läkaryrket.

Beslut om tjänstårsrätt enligt 9 § 2 mom. allmänna läkarinstruktionen
kan vara så avfattat, att all tjänstgöring på den särskilda tjänst beslutet
avser för framtiden blir tjänstårsberättigad eller m. a. o. att den ifrågavarande
tjänsten genom beslutet i förevarande hänseende blir likställd
med sådan tjänst som avses i 9 § 1 mom. Regeln i 9 § 2 mom. kan också
tillämpas så att beslutet om tjänstårsrätt kommer att avse av viss läkare
fullgjord särskild läkartjänstgöring. Denna tjänstårsrätt blir personlig och
gällande sålunda enbart för denne läkare; självfallet kan dock vaije sådant
beslut få betydelse som prejudikat.

Enligt 9 § 3 mom. allmänna läkarinstruktionen kan legitimerad läkare
efter prövning av socialstyrelsen såsom likvärdig med läkartjänstgöring i
statens tjänst tillgodoräkna i det följande angiven tjänstgöring utom riket,
som fullgjorts före legitimation, nämligen a) i annat nordiskt land
fullgjord tjänstgöring som läkare antingen vid offentligt eller därmed
jämförligt enskilt sjukhus i befattning motsvarande sådan som avses i

SoU 1974:30

sjukvårdslagen eller i befattning motsvarande tjänst såsom länsläkare eller
stadsläkare, b) i utomnordiskt land fullgjord sjukhustjänstgöring som
avses under a). I utomnordiskt land auktoriserad läkare får dock endast
tillgodoräkna efter auktorisationen fullgjord tjänstgöring.

När det gäller öppen vård i utlandet har socialstyrelsen gjort ett
principuttalande av innebörd att den är beredd att i merithänseende
tillgodoräkna vederbörande sådan tjänstgöring som är att hänföra till
öppen vård såsom likvärdig med tjänstgöring såsom tjänsteläkare här i
landet, dock som regel inte för längre tid än tre år.

Socialstyrelsen har beträffande sluten vård i utvecklingsländer uttalat
att den efter prövning i varje särskilt fall kan medge att tjänstgöring som
underläkare vid den svensk-etiopiska barnkliniken i Addis Abeba räknas
likvärdig med tjänstgöring på underläkartjänst vid barnavdelning på
lasarett. Sådan tillgodoräkning har skett i särskilda beslut.

Styrelsen har förklarat sig beredd att tillgodoräkna tjänstgöring som
överläkare vid radioterapiavdelningen på Kenyatta National Hospital i
Nairobi, Kenya, som likvärdig med överläkartjänst vid radioterapiavdelning
på lasarett om vederbörande är behörig till överläkarbefattning. I
ett särskilt beslut har även underläkartjänst fått räknas som likvärdig med
tjänst i radioterapi i Sverige.

Tjänstgöring vid svenska och norska Rädda barnens lepraaktion i
West Lake Region, Bukoba, Tanzania, har i särskilt beslut tillgodoräknats
som likvärdig med underläkartjänst vid infektionsklinik, dock med högst
sex månader.

Tjänstgöring vid missionssjukhus såsom vid Evangeliska fosterlandsstiftelsens
sjukhus i Nakamte (Etiopien) och Ilembula (Tanzania), vid
Örebromissionens sjukhus i Gamboula (Centralafrikanska republiken),
vid Svenska kyrkans sjukhus i Mnene (Rhodesia), Ndolage (Tanzania) och
Nkonjemi (Zululand) och vid Swedish Mission Hospital i Tiruppatur
(Indien) har av socialstyrelsen tillgodoräknats som tjänstår. Med hänsyn
till missionssjukhusens struktur bedöms i regel läkaranställning vid sådana
sjukhus som likvärdig med tjänstgöring som läkare vid odelat lasarett. På
basis av inlämnade tjänstgöringsintyg m. m. har socialstyrelsen i vissa fall
medgivit tillgodoräknande inom viss specialitet, exempelvis allmän
kirurgi.

I särskilda beslut har tjänstgöring vid undervisningssjukhus i utvecklingsländer
tillgodoräknats som likvärdig med tjänstgöring på lasarett i
Sverige. Det gäller bl. a. danska Röda korsets undervisningssjukhus i
Kinshasa (Kongo) och Haile Selassie-universitetets barnklinik och kirurgiska
klinik (Addis Abeba).

Beträffande administration, undervisning och forskning i utvecklingsländer
som inte är förenad med tjänstgöring i öppen eller sluten vård har
socialstyrelsen generellt uttalat att sådan tjänstgöring under en tid av
regelmässigt högst tre år kommer att tillmätas meritvärde även vid
sökande av överläkarbefattning i sluten vård. Som exempel kan nämnas
överläkartjänsten vid det svensk-etiopiska nutritionsprojektet (Ethiopian
Nutrition Institute) som i ett individuellt fall tillgodoräknats som
likvärdig med överläkartjänst i pediatrik vid svenskt lasarett i tre år.

SoU 1974:30

Tillgodoräkning av tjänstgöring i utlandet som vidareutbildning för läkare

Bestämmelser om allmäntjänstgöring för vinnande av legitimation och
om krav för allmänläkarkompetens och för specialistkompetens för
läkare har meddelats i kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter
till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket. Beslut
om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens
meddelas av nämnden för läkares vidareutbildning.
Nämnden kan som del av allmäntjänstgöring eller som del av tjänstgöring
för vinnande av allmänläkar- eller specialistkompetens tillgodoräkna
läkartjänstgöring i utlandet. Nämnden har bl. a. uttalat att tjänstgöring
vid den svensk-etiopiska barnkliniken i Addis Abeba och barnkliniken vid
Kilimandjaro Christian Medical Center i Moshi, Tanzania, får till högst
två år tillgodoräknas som likvärdig med tjänstgöring vid barnklinik vid
svenskt sjukhus.

Meritvärdering för sjuksköterskor, m. m.

Sjukvårdslagen och sjukvårdskungörelsen innehåller inte några
närmare bestämmelser om tjänster för sjuksköterskor och om tillsättning
av sådana tjänster. Beträffande annan personal än tjänstemän i sjukhusledningen
och läkare är i 23 § sjukvårdslagen föreskrivet att förutom
befattningshavare som nu sagts skall för den sjukvårdande verksamheten
finnas anställd den personal som erfordras för att god vård skall kunna
meddelas. I 36 § sjukvårdskungörelsen är föreskrivet att tjänst som
sjuksköterska får tillsättas endast med den som har legitimation samt att
detsamma gäller även i fråga om vikarie på sådan tjänst, om socialstyrelsen
inte medgett undantag.

Någon motsvarighet till bestämmelserna i allmänna läkarinstruktionen
om tjänstårsberäkning för läkare finns inte för sjuksköterskor.

I enlighet med vad som anförts i ett föregående avsnitt om
allmänna bestämmelser, m. m. skall vid tillsättning av statliga sjukskötersketjänster
antalet tjänstår beaktas vid prövning av de sökandes
förtjänst.

Tillgodoräkning av tjänstgöring i utvecklingsländer i löne- och pensionshänseende Tillgodoräkning

för löneklassuppflyttning i anställning som innehas

Enligt gällande allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra
tjänstemän (AST) tillgodoräknas tjänstledighetstid för löneklassuppflyttning
oavsett anledningen till tjänstledighet. Motsvarande gäller enligt
kommunala lönebestämmelser.

I Kungl. Maj:ts cirkulär (1968:442) om statsmyndigheternas medverkan
vid rekrytering av biståndspersonal anmodas statsmyndigheterna
att aktivt medverka till att biståndsverksamheten tillförs kvalificerad

SoU 1974:30

personal. Myndigheterna torde regelmässigt bevilja ansökan om tjänstledighet
för SIDA-anställning och för multilateral biståndsverksamhet.
Praxis beträffande statstjänstemännens tjänstledighet för anställning
inom enskild organisations biståndsverksamhet torde kunna betecknas
som liberal.

På den kommunala sidan gäller att primär- och landstingskommunerna
av kommunförbunden rekommenderats att bevilja sina tjänstemän
tjänstledighet för tjänstgöring i biståndsverksamhet i vilken staten
medverkar.

Tillgodoräkning för löneklassplacering i anställning som tillträds

De statliga, primärkommunala och landstingskommunal avlöningsavtalen
saknar bestämmelser som särskilt reglerar tillgodoräkning i
lönehänseende av anställning inom biståndsverksamheten. Sådan tillgodoräkning
torde i praxis vara restriktiv.

För läkare gäller emellertid särskilda regler. Enligt avtal om allmänna
bestämmelser för vissa statliga och icke-statliga läkare m. fl. (ABL) får
den som tillträder tjänst som underläkare tillgodoräkna bl. a. med
tjänstårsrätt förenad annan sjukhustjänstgöring än hos kommun eller
staten. Motsvarande gäller för underläkare och biträdande överläkare
enligt specialbestämmelser för läkare i det mellan Landstingsförbundet
och vederbörande personalorganisationer slutna avtalet om allmänna
bestämmelser för tjänstemän (LABT-70).

Tillgodoräkning i pensionshänseende

I SIDA-anställning tillämpas statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(SPR) på den som redan är underkastad SPR eller kommunala
tjänstepensionsbestämmelser. I statlig eller kommunal tjänst tillgodoräknas
SIDA-anställningen som tjänstår för tjänstepension. Enligt kungörelsen
(1964:527) om tillgodoräkning i löne- och pensionshänseende av
tid för anställning hos vissa internationella organisationer m. m. kan
tjänstledighet för anställning inom viss multilateral biståndsverksamhet
tillgodoräknas som kvalifikationstid och tjänstår enligt SPR intill 4 år,
som om tjänstledigheten åtnjutits för offentligt uppdrag. Primärkommunerna
och landstingkommunerna har av kommunförbunden rekommenderats
att tillämpa motsvarande regler för kommunal tjänstepensionering.
Kommunerna torde i allmänhet följa denna rekommendation.

Beträffande anställning inom multilateral biståndsverksamhet i annat
fall än som avses i nämnda kungörelse eller inom enskild organisations
biståndsverksamhet kan Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt
fall medge tillgodoräkning. Kommunal arbetsgivare kan enligt kommunala
pensionsbestämmelser lämna motsvarande medgivande om tillgodoräkning
för kommunal tjänstepension.

SoU 1974:30

Utredningsförslag

Sedan 1968 års riksdag i anledning av motioner i frågan begärt
utredning beträffande meritvärdering av anställning inom biståndsverksamhet
(SU 1968:165) tillkallades med stöd av ett Kungl. Maj:ts
bemyndigande år 1969 utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av
anställning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m.

Utredningen har i december 1973 till slutförande av sitt uppdrag till
statsrådet Löfberg överlämnat betänkandet (Ds Fi 1973:16) U-landsuppdragets
meritvärde. I betänkandet har förslag framlagts om tillgodoräkning
i merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom sådan
biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten,
om möjlighet till tjänstledighet för sådan anställning och om förbättrad
dokumentation av u-landsbefattningarna.

Utredningen har i merithänseende föreslagit att myndighet skall vara
skyldig att i största möjliga utsträckning meddela generella beslut om
tillgodoräkning av anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker
genom eller med bidrag av svenska staten.

Utredningen har vidare föreslagit dels att myndighet på begäran av
anställd hos myndigheten före utgången av ansökningstid för anställning
inom sådan biståndsverksamhet i den mån det är möjligt lämnar besked
om ifrågavarande anställnings meritvärde, dels att myndigheten lämnar
sådant besked även till annan som begär det.

Utredningen har förutsatt att de kommunala arbetsgivarna tillämpar
den ordning som kan bli resultatet av utredningens förslag inom den
statligt reglerade sektorn. Utredningen har vidare utgått från att man
även inom den enskilda sektorn i tillämpliga delar anpassar sig härtill.

I fråga om tillgodoräkning i lönehänseende har utredningen föreslagit
att statens avtalsverk och övriga myndigheter skall före utgången av
ansökningstid för anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker
genom eller med bidrag av svenska staten i den mån det är möjligt lämna
besked om hur ifrågavarande anställning tillgodoräknas i lönehänseende.

I fråga om tillgodoräkning i pensionshänseende har utredningen bl. a.
föreslagit att tid för anställning inom internationella organisationers
biståndsverksamhet m. m. i fortsättningen skall få tillgodoräknas för
statlig personalpensionsförmån utan andra inskränkningar än att anställningen
måste ha innehafts hos sådan internationell organisation till vilken
Sverige är officiellt ansluten och att anställningen inte får vara förenad
med rätt till pension eller motsvarande förmån. Vidare har föreslagits
bestämmelser om tillgodoräkning i pensionshänseende av tid för anställning
hos enskild svensk biståndsorganisation inom biståndsinsats som
sker genom eller med bidrag av svenska staten.

Utredningen har funnit att anställning inom den statliga biståndsverksamheten
medför ett fullgott pensionsskydd, varför förslag i denna del
inte avgetts.

Slutligen har utredningen lämnat visst förslag om statsbidrag till vissa

SoU 1974:30

pensionsavgifter för den sorn är ledig från privat anställning för
tjänstgöring som omfattas av de i det föregående redovisade förslagen.

Utredningen har förutsatt att om förslagen i löne- och pensionshänseende
genomförs de kommunala arbetsgivarna kommer att tillämpa den
ordning som kan bli resultatet av utredningens förslag inom den statligt
reglerade sektorn. De kommunala arbetsgivarna har förutsatts därvid
utnyttja den förbättrade dokumentation som föreslås.

I fråga om dokumentationen har utredningen påpekat att förbättringar
av dokumentationens innehåll bör åstadkommas genom att SIDA
framhåller för de u-länder, som tar emot personalbistånd genom SIDA,
behovet av mer detaljerade upplysningar än för närvarande om de olika
anställningarnas innehåll, att biståndskontorens möjligheter att skaffa
information bör utnyttjas ännu mera, m. m.

Vidare har utredningen påpekat att frågan om en dokumentationscentral
bör övervägas. En sådan central kan enligt utredningen skapas
genom att SIDA successivt bygger ut sin nuvarande dokumentation till
att omfatta alla anställningar inom biståndsverksamheten som sker
genom eller med bidrag av svenska staten. Dokumentationen bör,
framhålls det, vara tillgänglig för alla som anser sig ha behov därav.

Utredningens betänkande har varit föremål för remissbehandling.
Fortsatt beredning av ärendet sker för närvarande i Kungl. Maj:ts kansli.

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen,
Landstingsförbundet, Sveriges läkarförbund och Svensk sjuksköterskeförening
(SSF).

Yttrandena redovisas i sammandrag och med vissa redaktionella
jämkningar i följande sammanställning.

Tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för läkare

Socialstyrelsen anför att det generellt kan sägas att styrelsen sedan
länge haft en positiv inställning i sin bedömning av meritvärdet av
läkaranställning inom biståndsverksamheten, såväl sådan som sker med
bidrag från svenska staten som sådan med bidrag från enskilda organisationer,
och att styrelsen på ansökan därom i ett relativt stort antal fall
prövat rätten till tjänstår för utomlands fullgjord läkartjänstgöring, bl. a.
vid olika missionssjukhus. Det påpekas att enligt praxis sker samtidigt
med prövningen av tjänstårsrätt även en bedömning av tjänstgöringens
värde som klinisk merit, dvs. i vilken omfattning och på vilket sätt aktuell
tjänstgöring kan jämställas med tjänstgöring som läkare vid svenskt
sjukhus och tillgodoräknas för vinnande av specialistkompetens.

Socialstyrelsen lämnar i yttrandet uppgifter om tjänstgöringar vid
missionssjukhus, beträffande vilka styrelsen medgivit tjänstårsrätt. Mis -

SoU 1974:30

sionssjukhusen i fråga har nämnts i ett föregående avsnitt i detta betänkande.

Avslutningsvis anför socialstyrelsen att styrelsen är beredd att för sin
del bidra till att underlätta rekryteringen av t. ex. svenska läkare till
missionssjukhusen genom att fortsättningsvis tillämpa samma liberala
praxis som hittills, när det gäller bedömningen av meritvärdet av fullgjord
tjänstgöring vid dessa sjukhus.

Landstingsförbundet åberopar vad Landstingsförbundet anfört i yttrande
till finansdepartementet över betänkandet (Ds Fi 1973:16)
U-landsuppdragets meritvärde. Detta yttrande är i vad avser meritvärdering
mera allmänt hållet. I denna del anförs bl. a. följande.

Som framgått av utredningens direkta kontakter med vissa landsting
har dessa ställt sig positiva till att vid meritvärdering beakta anställning
inom här avsedd biståndsverksamhet. Något system för meritvärdering
(med undantag för läkargruppen) vid t. ex. nyrekrytering och befordran
har inte utvecklats inom landstingssektorn, varför förbundet måste ställa
sig tveksamt till möjligheten och lämpligheten av att meddela generella
beslut om u-landstjänstgöringens meritvärde i exemplifierade avseenden.
Landstingsförbundet har emellertid den åsikten att besked om tillgodoräkning
av sådan tjänstgöring så långt möjligt skall ges den landstingsanställde
som så begär innan vederbörande söker anställning inom
biståndsverksamheten.

Landstingsförbundet understryker i yttrandet till utskottet att det
måste ankomma på arbetsgivarna, i detta fall landstingen, att i vaije
särskilt fall bedöma om tillgodoräkning av tjänstgöringstid m. fl. förmåner,
vilka för övrigt till vissa delar regleras genom avtal mellan
partema.

Sveriges läkarförbund anför att Läkarförbundet delar de synpunkter
på frågan om tillgodoräkning av tjänstgöring vid utländskt missionssjukhus
som motionärerna anfört. Läkarförbundet påpekar att frågan torde
enligt Läkarförbundets mening kunna överlämnas till finansdepartementet
för beaktande i samband med prövningen av de förslag som framförts av
utredningen om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i
u-länderna.

Hilgo doräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för sjuksköterskor

Socialstyrelsen anför att för anställning som sjuksköterska finns inga
föreskrifter om tjänstårsrätt motsvarande dem som ovan nämnts för
läkartjänstgöring utan vid sökande av tjänst som sjuksköterska bedöms
den enskilde sökandens meriter från fall till fall med hänsyn till den
dokumentation, som vederbörande åberopar. Socialstyrelsen framhåller
att all tjänstgöring som sjuksköterska givetvis har sitt meritvärde och att
en anställning som sjuksköterska vid ett missionssjukhus i princip är lika
meriterande som sådan anställning vid annat sjukhus. Det påpekas
emellertid att i det enskilda tillsättningsärendet tjänstgöringens faktiska

SoU 1974:30

meritvärde dock varierar, beroende på den sökta tjänstens karaktär, dess
uppgiftsinnehåll och inriktning m. m.

Landstingsförbundet har som redovisats i det föregående uttalat sig
mera allmänt i fråga om meritvärdering.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför bl. a. följande.

Intresset för U-landsuppdrag har inom sjuksköterskekåren ökat
betydligt de senaste åren och därmed behovet av åtgärder, vilka syftar till
ett tillgodoräknande av anställning inom biståndsverksamheten.

SSF vill i detta sammanhang påpeka att en återhållande faktor när det
gällt engagement i biståndssammanhang har utan tvivel varit den
blygsamma värdering av U-landstjänstgöring, då sjuksköterskan efter
avslutad utomlandstjänst på nytt sökt en tjänst hemma i Sverige.

I den statliga utredningen har förslag framlagts om tillgodoräkning i
merit-, löne- och pensionshänseende av anställning inom sådan biståndsverksamhet,
som sker genom eller med bidrag av svenska staten.

SSF:s förhoppning är att bestämmelser för statligt anställda i denna
fråga skall komma att bli normgivande för såväl de kommunala
huvudmännen som för arbetsgivarna inom den enskilda sektorn. SSF
förutsätter att detta förfarande även kommer att underlätta möjligheterna
för sjuksköterskor, anställda inom missionens sjukvårdande verksamhet
i utlandet, att få tillgodoräkna sådan tjänst som merit vid sökande av
anställning i Sverige.

Dokumentation om tjänstgöring vid missionssjukhus

Socialstyrelsen framhåller att bedömningen av meritvärdet av läkaranställning
inom biståndsverksamheten försvåras i många fall av att det
inte föreligger så tillförlitlig dokumentation beträffande arbetsplats och
tjänstgöringsförhållanden att en godtagbar jämförelse kan göras med
läkaranställning vid svenskt sjukhus. Socialstyrelsen anför att den är ense
med motionärerna om att en förbättring av dokumentationen vore
synnerligen önskvärd men att uppgiften att bygga upp ett dokumentationssystem
för ifrågavarande ändamål i enlighet med förslaget i
motionen dock inte kan anses ankomma på socialstyrelsen, utan ett
sådant uppdrag bör i stället överlämnas till SIDA.

Socialstyrelsen hänvisar till förslagen i betänkandet (Fi 1973:16)
U-landsuppdragets meritvärde att Kungl. Maj:t uppdrar åt SIDA att
överväga frågan om utbyggd dokumentation, när det gäller innehållet i
anställningar inom biståndsverksamhet, att en dokumentationscentral
skapas inom SIDA genom en successiv utbyggnad av nuvarande dokumentation
och att den dokumentation som SIDA förväntas bidraga med
skall ställas till de olika arbetsgivarnas förfogande.

Socialstyrelsen framhåller att även uppgifter om missionssjukhusens
organisation, personella resurser, arbetsuppgifter m. m. utan svårighet bör
kunna inrymmas i ett sådant system och att styrelsen givetvis är villig att
i samråd med SIDA och de missionsorganisationer som så önskar
medverka med information om de uppgifter, som bör ingå i en
dokumentation avseende läkare- och sjuksköterskeanställningar.

SoU 1974:30

Socialstyrelsen betonar att det i nuvarande läge ankommer på de olika
missionsorganisationerna att vid rekrytering av läkare och sjuksköterskor
informera om rådande praxis beträffande meritvärderingen samt att det
åvilar den enskilde att svara för den dokumentation som är erforderlig för
en korrekt bedömning av fullgjord tjänstgöring.

Landstingsförbundet instämmer i motionärernas påpekande att tillgången
på en utökad dokumentation om verksamheten vid bl. a.
missionssjukhus väsentligt skulle underlätta arbetsgivarnas ställningstagande
till utlandstjänstgöringens värde.

Yttrandet av Sveriges läkarförbund har i sin helhet redovisats under
rubriken Tillgodoräkning av tjänstgöring vid missionssjukhus för läkare.

Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anför att SSF har i olika
sammanhang efterlyst en tillfredställande dokumentation beträffande
tjänsternas innehåll inom biståndsverksamheten, då SSF funnit att
arbetsgivarna haft svårigheter att meritmässigt rätt bedöma sådan tjänst
på grund av de alltför ofullständigt givna betyg, som vederbörande
sjuksköterska erhållit efter tjänstetidens slut.

Utskottet

Vid tillsättning av statliga tjänster skall på grund av stadgande i 28 §
regeringsformen befordringsgrunderna vara sökandes förtjänst och skicklighet.
Med förtjänst avses närmast den erfarenhet, som sökanden
förvärvat. Bedömningen sker på grundval av det antal tjänstår som kan
åberopas. Begreppet skicklighet syftar på utbildning, yrkesskicklighet,
karaktärsegenskaper, prestationsförmåga m. m. Befordringsgrunderna
förtjänst och skicklighet gäller i huvudsak även vid tillsättning av
kommunala tjänster, där tillsättningen ankommer på statlig myndighet. I
fråga om andra kommunala tjänster äger kommunerna full frihet vid
tillsättningar om inte särskilda författningar innehåller bestämmelser i
ämnet. Sådana bestämmelser finns beträffande tillsättning av bl. a.
tjänster som distriktsläkare, överläkare, biträdande distriktsläkare, biträdande
överläkare och avdelningsläkare. Enligt bestämmelser i sjukvårdskungörelsen
(1972:676) skall vid tillsättning av dessa tjänster
särskilda sakkunniga uppföra på förslag de fyra med avseende å förtjänst
och skicklighet främsta sökandena. Socialstyrelsen har i särskilda
anvisningar, som riktar sig till sakkunniga som nu nämnts, angivit att vid
uppskattning av ”förtjänsten” hänsyn skall tas endast till fullgjord
tjänstgöringstid på tjänst som är förenad med rätt till tjänstår eller som
genom särskilt beslut av socialstyrelsen tillagts tjänstårsrätt. Bestämmelser
om tjänstårsberäkning för läkare finns i allmänna läkarinstruktionen
(1963:341). Enligt dessa bestämmelser — som är utformade så att
de anger i vad mån tjänstgöring hos annan än hos staten får för vinnande
av befordran tillgodoräknas som om anställningen innehafts hos staten —

SoU 1974:30

är i huvudsak all kommunal tjänstgöring tjänstårsberättigad. I fråga om
annan icke-statlig tjänstgöring äger socialstyrelsen medge tjänstårsrätt.
Socialstyrelsen har genom särskilda beslut medgivit läkare tjänstårsrätt
för tjänstgöring vid olika missionssjukhus.

För sjuksköterskor finns inte några särskilda bestämmelser om
tillgodoräkning av anställningar för tjänstår i och för vinnande av
befordran.

Anställning hos SIDA inom biståndsverksamhet utomlands är tjänstårsberättigande,
eftersom anställningen är statlig. SIDA-anställning innebär
också att tjänstgöringen tillgodoräknas för bl. a. statlig och kommunal
tjänstepension. Nu nämnda förmåner är inte förenade med
anställning hos missionssjukhus utomlands.

I motionen 1974:705 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c, s, m, fp)
framhålls bl. a. att det är ett rättvisekrav att läkare och sjuksköterskor
som reser ut för att göra en insats vid ett missionssjukhus får räkna tiden
till godo när de återvänder till Sverige. Tjänstgöringstiden bör därför få
tillgodoräknas vid tjänstårsberäkning för befordran. Motionärerna föreslår
också att socialstyrelsen skall få i uppdrag att bygga upp ett
dokumentationssystem för användning vid tillgodoräkning av läkares och
sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet.

Utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av anställning inom
biståndsverksamheten i u-länder, m. m. avgav i december 1973 betänkandet
(Ds Fi 1973:16) U-landsuppdragets meritvärde. I betänkandet
framlades förslag om tillgodoräkning i merit-, löne- och pensionshänseende
av anställning inom sådan biståndsverksamhet som sker genom
eller med bidrag av svenska staten, om möjlighet till tjänstledighet för
sådan anställning och om förbättrad dokumentation av u-landsbefattningar.
Beträffande dokumentation av u-landsbefattningar föreslogs att
en dokumentationscentral tillskapas genom att SIDA successivt bygger ut
sin nuvarande dokumentation till att omfatta alla anställningar inom
biståndsverksamheten som sker genom eller med bidrag av svenska staten.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom
Kungl. Maj :ts kansli.

Socialutskottet delar uppfattningen att det u-landsbistånd som utövas
genom verksamheten vid missionssjukhusen är värdefull. Insatserna av
personalen är viktiga både då det gäller den sjukvårdande verksamheten
och verksamheten för förbättring av hygien och hälsovård. Även
erfarenheter som personalen erhåller genom denna utlandstjänstgöring
kan uppenbarligen vara av stort värde vid senare tjänstgöring i vårt land.
Mot denna bakgrund framstår det som motiverat att en generös praxis
tillämpas vid prövning av frågan om läkare eller sjuksköterska i
merithänseende skall få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid missionssjukhus.
En positiv inställning i denna fråga har också redovisats av
socialstyrelsen, som i yttrande över motionen uttalat att styrelsen är
beredd att även i fortsättningen liberalt tillgodoräkna tjänstgöring för
läkare vid missionssjukhus som tjänstår och att en anställning som
sjuksköterska vid ett missionssjukhus i princip är lika meriterande som

Soll 1974:30

sådan anställning vid annat sjukhus. Utskottet anser sig också kunna utgå
från att sjukvårdshuvudmännen kommer att ha en positiv inställning i
fråga om värderingen i merithänseende av sjuksköterskornas tjänstgöring
vid missionssjukhus. Med hänsyn till det anförda är enligt utskottets
mening någon riksdagens åtgärd i meritvärderingsfrågan inte erforderlig.

Förutsättning för en riktig bedömning i merithänseende av en
anställning vid missionssjukhus är att tillfredsställande dokumentation
finns om innehållet i anställningen. Det är därför angeläget att ett system
för dokumentation om anställningar vid missionssjukhus finns. Frågan
om uppbyggnaden av ett sådant system har mycket nära samband med
frågan om tillskapandet av en sådan dokumentationscentral hos SIDA,
som i enlighet med det ovan anförda föreslagits av utredningen om
meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i u-länder, m. m.
Utskottet gör den bedömningen att resultatet av den pågående beredningen
av detta förslag bör avvaktas. Utskottet är därför inte berett att
nu tillstyrka att riksdagen tar något initiativ i den här aktuella frågan.
Motionen avstyrks därför även i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1974:705.

Stockholm den 16 oktober 1974

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c)*,
Svensson i Kungälv (s)*, Carlshamre (m), Dahlberg (s), Romanus (fp),
Johnsson i Blentarp (s)*, Andreasson i Östra Ljungby (c)*, Åkerlind (m),
Nilsson i Växjö (s)*, fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), herr
Signell (s), fru Wigenfeldt (c) och fru Lagergren (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 74 7901 S Stockholm 1974