Socialutskottets betänkande nr 13 år 1974
SoU 1974:13
Nr 13
Socialutskottets betänkande i anledning av motioner om vissa handikappfrågor.
Motionerna
1) I motionen 1974:440 av herr Rask (s) yrkas att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att åtgärder vidtas i syfte att skolmyndigheter och
andra institutioner uppmärksammar de speciella hänsynstaganden som
förekomsten av färgblindhet påkallar.
2) I motionen 1974:701 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning och förslag om
åtgärder till stöd för personer med dövhet som handikapp.
Upplysningsverksamhet angående färgblinda personers problem
Motionen
I motionen 1974:440 erinras om att en motion med ett likartat
yrkande väckts vid 1973 års riksdag och att socialutskottet vid
behandlingen av densamma påpekat att genom statens handikappråd,
länshandikappråd och kommunala handikappråd kunde problem för
olika grupper handikappade direkt aktualiseras hos eller information
därom förmedlas till ansvarig instans samt understrukit angelägenheten av
att även problemen för personer som har defekt färgseende eller är
färgblinda därvid uppmärksammades. Motionären anför att efter fjolårets
riksdagsbehandling har något initiativ dock inte tagits från något håll för
att söka undanröja de svårigheter och förtretligheter som färgblinda
personer har. Enligt motionären bör därför en första åtgärd vara att
Kungl. Maj:t i skrivelser till statliga verk och institutioner ålägger dessa att
såväl i sin interna och externa utbildningsverksamhet som i sin
produktion av informationsmaterial uppmärksamma de speciella hänsynstaganden
som förekomsten av färgblindhet föranleder.
Åtgärder inom skolhälsovården
Inom skolhälsovården undersöks om barnen är färgblinda. Undersökningen
görs vanligen då barnen genomgår årskurs 7 i grundskolan. Denna
undersökning kan även förekomma beträffande årskurserna 6 och 5 men
inte beträffande tidigare årskurser, då barnen i yngre åldrar i allmänhet
inte erhållit ett utvecklat färgseende.
1 Riksdagen 1974. 12 sami. Nr 13
SoU 1974:13
2
Information om resultaten av undersökningen delges barnen, föräldrarna
och lärarna. Det anses på skolhåll vara självklart att när lärare fått
vetskap om en defekt i ett barns färgseende barnets särskilda problem i
anledning av denna uppmärksammas.
Upplysningsverksamhet angående de handikappades problem genom
kommunala handikappråd, länshandikappråd och statens handikappråd
Den med stöd av ett Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1965 tillkallade
handikapputredningen (S 1966:38) behandlade i betänkandet (SOU
1970:64) Bättre socialtjänst för handikappade bl. a. frågor om samordning,
samverkan och information i handikappfrågor. Handikapputredningen
föreslog i detta betänkande att i vaije kommun skulle inrättas ett
kommunalt handikappråd (KHR) som ett sam arbetsorgan kommunens
myndigheter emellan, mellan dessa och landstinget, statliga myndigheter
samt handikapprörelsen. Vidare föreslogs att i vaije län skulle inrättas ett
länets handikappråd (LHR) som ett samarbetsorgan mellan landstinget,
de statliga regionala myndigheterna, kommunerna och handikapprörelsen.
Slutligen föreslogs att statens handikappråd (SHR) skulle ombildas
till ett samarbetsorgan, däri — förutom ämbetsverk, vilkas arbete i hög
grad gäller handikappade — Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet
och handikapprörelsen skulle delta.
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet rekommenderade
i skrivelser våren 1971 primärkommunerna respektive landstingskommunerna
att bilda kommunala handikappråd respektive länshandikappråd.
Handikapputredningens förslag beträffande statens handikappråd
genomfördes genom ett Kungl. Maj:ts beslut i juni 1971 fr. o. m. den
1 juli 1971.
I betänkandet SoU 1973:12 (s. 14—16) har utskottet lämnat en
närmare redogörelse för kommunala handikappråd, länshandikappråd
och statens handikappråd. Utskottet hänvisar till redogörelsen.
Tidigare riksdagsbehandling
I förenämnda betänkande SoU 1973:12 behandlade utskottet ett
motionsyrkande som var likartat med det som framförs i motionen
1974:440. Riksdagen avslog på hemställan av utskottet motionsyrkandet.
Utskottet anförde bl. a. följande.
Defekter i färgseendet eller färgblindhet tillhör inte de funktionsnedsättningar
eller handikapp som orsakar mera betydande svårigheter i den
dagliga livsföringen men kan, som motionärerna påpekar, i vissa
sammanhang medföra olägenheter. Det är därför av betydelse att man på
olika håll beaktar problemen för personer som inte har normalt
färgseende eller är färgblinda och att man inte onödigtvis skapar
svårigheter för dem. De insatser som härvid krävs är främst av
informationsnatur.
SoU 1974:13
3
Frågor om information på handikappområdet har uppmärksammats
på senare år av bl. a. handikapputredningen, och förbättrade förutsättningar
för information på handikappområdet har också skapats. Efter
förslag av handikapputredningen har sålunda Svenska landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet år 1971 rekommenderat sina
medlemmar att upprätta länshandikappråd (LHR) och kommunala
handikappråd (KHR), på vilka organ det ankommer att jämte andra
uppgifter svara för information på handikappområdet. Vidare har,
likaledes på förslag av handikapputredningen, statens handikappråd
(SHR) ombildats. Handikapprådet, till vilket knutits en referensgrupp
med företrädare för handikapporganisationerna, skall effektivera och
samordna informationsinsatserna på området.
Statens handikappråd, länshandikappråd och kommunala handikappråd
utgör även fora för direkt meningsutbyte mellan myndigheter med
uppgifter på handikappområdet och handikapprörelsen, vilket innebär att
problem för olika grupper handikappade kan direkt aktualiseras hos eller
information därom förmedlas till ansvarig instans. Utskottet vill understryka
angelägenheten av att även problemen för personer som har defekt
färgseende eller är färgblinda uppmärksammas i den informationsverksamhet
m. m. för vilken resurser sålunda tillskapats. Då utskottet har
anledning räkna med att så kommer att ske, bör motionen 1973:664 inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Åtgärder till stöd för hörselskadade eller döva personer
Motionen
I motionen 1974:701 framhålls att bland alla de mångskiftande
åtgärder som krävs för att underlätta för människor med handikapp att
leva med i samhället står åtgärder för de döva högt i angelägenhetsgrad.
Motionärerna — som i särskilda motioner vilka remitterats till
utbildningsutskottet och kulturutskottet begärt att åtgärder vidtas för en
ökad användning av teckenspråket respektive för att TV-program i ökad
utsträckning förses med text — framhåller till en början angelägenheten
av bättre möjligheter till kommunikation inom olika samhällsområden
för de döva genom ökad användning av teckenspråket och utbyggnad av
servicen med teckenspråkstolkar.
Motionärerna anför att det emellertid också finns anledning att från
samhällets sida se över de dövas situation i stort och att en utredning och
kartläggning är påkallad och bör utmynna i en omsorgslag för de döva.
Det påpekas att i en sådan utredning bör de döva själva vara
representerade genom sin föreningsverksamhet samt att det förhållandet
att det redan tagits en del initiativ i syfte att åstadkomma delförbättringar
inte minskar behovet av en sådan övergripande kartläggning som
den motionärerna eftersträvar.
Vissa åtgärder till stöd för hörselskadade eller döva personer
1 betänkandet SoU 1973:12 (s. 2-6) har utskottet lämnat en närmare
redogörelse för åtgärder för att inom barnhälsovården upptäcka hörsel
-
SoU 1974:13
4
skador hos barn, för särskild verksamhet med förskola, skolhem och
hemundervisning för döva och hörselskadade barn, för den särskilda
grundskoleverksamheten (specialskolan) för bl. a. hörselskadade barn och
för specialundervisning för sådana barn inom den allmänna grundskolan,
för gymnasial utbildning för gravt hörselskadade unga samt för verksamhet
med tolkar åt döva m. m. Utskottet hänvisar till redogörelsen.
När det gäller förskoleverksamhet för döva barn får även erinras om
att 1973 års höstriksdag antagit riktlinjer för den allmänna förskoleverksamhetens
utbyggnad och organisation och i samband därmed ett förslag
till lag om förskoleverksamhet (prop. 1973:136, SoU 1973:30). 1 den
allmänna förskola, som med anledning av riksdagens beslut skall införas
år 1975 och som i första hand skall stå öppen för alla sexåringar, skall
barn, som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver
särskilt stöd i sin utveckling, så långt möjligt anvisas plats tidigare än i
sexårsåldern, om inte barnets behov av sådant stöd tillgodoses på annat
sätt.
Handikapputredningen
Handikapputredningen (S 1966:38) som haft att utreda frågor
angående omvårdnaden av handikappade är för närvarande inne i en fas
av sitt arbete då frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de
handikappade till del behandlas.
Sedan socialutskottet i det av riksdagen i denna del godkända
betänkandet SoU 1973:12 uttalat att utredningsarbete om ekonomiska
och andra åtgärder till stöd för flerhandikappade borde komma till stånd
har Kungl. Maj:t i maj 1973 överlämnat betänkandet i denna del till
handikapputredningen för att prövas vid fullgörandet av handikapputredningens
uppdrag.
Tidigare riksdagsbehandling
1 förenämnda betänkande SoU 1973:12 behandlade utskottet ett
motionsyrkande som var likartat med det som framförs i motionen
1974:701. Riksdagen avslog på hemställan av utskottet motionsyrkandet.
Utskottet anförde bl. a. följande.
Till stöd för hörselskadade och döva personer finns en rad utbildningsoch
andra anordningar, vilka bl. a. syftar till att underlätta kommunikationen
med omvärlden. I detta avseende må nämnas följande.
För att hörselskador och dövhet skall upptäckas på ett tidigt stadium
skall inom barnhälsovården, som omfattar barnen från spädbarnsåldern,
göras ett hörselprov med barnen då dessa är 10 månader gamla. Vid 4—5
års ålder skall sedan göras ett särskilt hörselprov av specialtränad
personal. Då hörselskada eller dövhet eljest misstänks skall remiss ske till
öronspecialist. I år har införts vissa rutiner beträffande födelsemeddelanden
från förlossningsavdelningar samt aviseringar från folkbokföringen
SoU 1974:13
5
m. m. som syftar till att främja en fortlöpande kontakt mellan
barnavårdscentralerna och barnen och föräldrarna från det barnen föds
till dess de inskrivs vid skola och skolhälsovården tar vid. Förskoleverksamhet
innefattande bl. a. hemundervisning finns för hörselskadade och
döva barn och kan i princip omfatta barn från ett par månaders ålder upp
till skolåldern. Särskilt statsbidrag utgår till denna förskoleverksamhet.
Den omfattar numera de flesta förskolebarn. När det gäller de minsta
barnen skall en specialutbildad förskollärare eller en hörselvårdskonsulent
komma till hemmet för att träna barnet och instruera föräldrarna hur de
skall arbeta med barnet. Vid omkring fyra års ålder skall barnet placeras i
förskola. Barnstugeutredningen har föreslagit att en allmän förskola
införs för samtliga sexåringar men att barn som av fysiska, psykiska,
sociala, språkliga och andra skäl behöver särskilt stöd skall beredas plats i
förskola tidigare. Barnstugeutredningens förslag bereds för närvarande i
Kungl. Maj:ts kansli. I den mån hörselskadade barn inte kan delta i
grundskoleundervisningen inom det allmänna skolväsendet erhåller de en
tioårig grundskoleundervisning inom den statliga specialskolan. För
hörselskadade som inte kan delta i vanliga klasser i gymnasiala skolor
finns gymnasial utbildning, avsedd för gravt hörselskadade från hela riket,
i Örebro kommuns gymnasieskola.
De hörselskadade har möjlighet att kostnadsfritt erhålla hörapparater
inom ramen för verksamheten med hjälpmedel för handikappade. De som
är så gravt hörselskadade att hörapparat inte innebär någon hjälp i
kommunikationen med omvärlden har numera möjlighet erhålla tolkhjälp
inom ramen för en statsunderstödd försöksverksamhet med tolkar åt
döva, för vilken sjukvårdshuvudmännen svarar. Försöksverksamheten
avser tolkhjälp i det dagliga livet åt döva, som är beroende av
teckenspråket för sin kommunikation med omvärlden, och avser situationer,
där den döve inte alls eller blott delvis kan reda sig själv. Statsbidrag
ges till de handikappades kulturella verksamhet. Bidrag ges inom ramen
härför till olika aktiviteter för döva, bl. a. för tolkar åt döva i samband
med föreläsnings- och kursverksamhet. I anslutning härtill kan nämnas att
handikapputredningen för närvarande är inne i en fas av sitt arbete då
frågor om hur kulturell verksamhet skall komma de handikappade till del
behandlas.
I motioner till årets riksdag, som hänvisats till kultur- och utbildningsutskotten
och som kommer att behandlas under riksdagens höstsession,
har tagits upp frågor om utbildning i teckenspråket för föräldrar till döva
barn samt om utbildning i teckenspråket i utbildningen av lärare för
döva.
Av den föregående redovisningen framgår att en rad åtgärder vidtagits
för att förbättra förutsättningarna för kommunikation mellan de döva
och omvärlden. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening inte
erforderligt att, som föreslås i motionen 1973:81, en särskild utredning
tillsätts om åtgärder till stöd för de döva. Motionen bör därför inte
föranleda något initiativ av riksdagen.
Utskottet
I betänkandet behandlas frågor om åtgärder till stöd för färgblinda
personer och döva personer.
SoU 1974:13
6
Färgblinda
I motionen 1974:440 av herr Rask begärs att åtgärder vidtas i syfte att
skolmyndigheter och andra institutioner uppmärksammar de speciella
problem som är förknippade med färgblindhet. Motionärerna anför att
initiativ inte tagits från något håll för att söka undanröja de svårigheter
och förtretligheter som färgblinda har och att mot denna bakgrund en
första åtgärd borde vara att Kungl. Maj:t ålägger statliga verk och
institutioner att såväl i sin interna och externa utbildningsverksamhet
som i sin produktion av informationsmaterial ta de hänsyn som
förekomsten av färgblindhet motiverar.
Utskottet vill erinra om att inom skolhälsovården undersöks om
barnen är färgblinda, sedan de nått en sådan ålder att färgseendet har
utvecklats, och att det anses självklart att lärarna beaktar de särskilda
problem som finns för barn som visat sig ha defekt färgseende eller vara
färgblinda. Utskottet vill understryka att det är angeläget att man även
utanför skolan hos samhällsorgan av olika slag beaktar problemen för
personer som har defekt färgseende eller som är färgblinda. De insatser
som härvid krävs är främst av informationsnatur.
Som utskottet närmare redovisade i betänkandet SoU 1973:12 till
1973 års riksdag i anledning av en med motionen 1974:440 likartad
motion har frågor om information på handikappområdet uppmärksammats
på senare år samt också förbättrade förutsättningar för sådan
information skapats genom tillkomsten av statens handikappråd, länshandikappråd
och kommunala handikappråd, som fått uppgifter på bl. a.
informationsområdet. Dessa organ är även fora för direkt meningsutbyte
mellan myndigheter med uppgifter på handikappområdet och handikapprörelsen,
vilket innebär att problem för olika grupper handikappade kan
direkt aktualiseras hos eller information därom förmedlas till ansvarig
instans. Utskottet vill också framhålla, att det framstår som självklart att
statliga och kommunala myndigheter i sin verksamhet måste beakta de
särskilda svårigheter som kan finnas för personer som inte har normalt
färgseende eller som är färgblinda. Under hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1974:440.
Döva
I motionen 1974:701 av herr Hermansson m. fl. framhålls att frågan
om åtgärder för att ge de döva bättre möjligheter till kommunikation är
särskilt viktiga — sådana frågor tas upp i följdmotioner - men att det
därjämte finns anledning att från samhällets sida se över de dövas
situation i stort genom en utredning och kartläggning, som bör utmynna i
en omsorgslag för de döva.
SoU 1974:13
7
I anledning av en likartad motion till 1973 års riksdag lämnade
utskottet i betänkandet SoU 1973:12 en närmare redogörelse för olika
åtgärder från samhällets sida till stöd för döva och hörselskadade
personer. Dessa åtgärder innebär i korthet följande.
Inom barnhälsovården, som omfattar alla barn från spädbarnsåldern,
skall göras ett hörselprov då barnen är ungefär 10 månader gamla för att
hörselskador och dövhet skall upptäckas på ett tidigt stadium. Vid 4—5
års ålder skall sedan göras ett särskilt hörselprov av specialtränad
personal. Om hörselskada eller dövhet eljest misstänks skall remiss ske till
öronspecialist. Det finns en särskild verksamhet med förskola och
hemundervisning för döva och hörselskadade barn, vilken kan i princip
omfatta barn från ett par månaders ålder upp till skolåldern och till
vilken särskilt statsbidrag utgår. När det gäller de minsta barnen skall en
specialutbildad förskollärare eller en hörselvårdskonsulent komma till
hemmet för att träna barnen och instruera föräldrarna hur de skall arbeta
med barnen. Här bör framhållas att i den allmänna förskola för alla
sexåringar, som efter beslut av 1973 års riksdag skall införas år 1975,
handikappade barn skall kunna beredas plats redan innan de nått sex års
ålder. Hörselskadade barn som inte kan delta i grundskoleundervisningen
inom det allmänna skolväsendet erhåller en tioårig grundskoleundervisning
inom den statliga specialskolan. I Örebro kommuns gymnasieskola
finns gymnasial utbildning för gravt hörselskadade från hela riket,
vilka inte kan delta i vanliga klasser i gymnasiala skolor.
När det gäller åtgärder för att främja de hörselskadades kommunikation
med omvärlden bör framhållas att de hörselskadade har möjlighet att
kostnadsfritt erhålla hörapparater inom ramen för verksamheten med
hjälpmedel för handikappade och att de, som är så gravt hörselskadade
att hörapparat inte innebär någon hjälp, har möjlighet att erhålla
tolkhjälp genom en statsunderstödd verksamhet med tolkar åt döva, för
vilken sjukvårdshuvudmännen svarar. Statsbidrag ges vidare till de
handikappades kulturella verksamhet.
1 detta sammanhang vill utskottet framhålla att handikapputredningen
för närvarande är inne i en fas av sitt arbete, där frågor om hur kulturell
verksamhet skall komma de handikappade till del behandlas samt att
utredningen fått i uppdrag att utreda frågan om ekonomiska och andra
åtgärder till stöd för flerhandikappade.
Utskottet vill slutligen understryka att det är angeläget att döva och
hörselskadades problem fortlöpande uppmärksammas. Förutsättningarna
härför har också förbättrats i och med tillkomsten av statens handikappråd,
länshandikappråd och kommunala handikappråd.
Mot bakgrund av de åtgärder som på olika områden vidtas till stöd för
döva och hörselskadade och till att de särskilda problemen för döva och
SoU 1974:13
8
hörselskadade personer med ytterligare handikapp skall behandlas av
handikapputredningen påkallar motionen 1974:701 inte någon riksdagens
åtgärd.
Utskottet hemställer
1. beträffande de färgblindas problem att riksdagen avslår
motionen 1974:440,
2. beträffande en utredning om åtgärder för de döva att riksdagen
avslår motionen 1974:701.
Stockholm den 4 april 1974
På socialutskottets vägnar:
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s),
Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i
Östra Ljungby (c), Nordberg (s)*, Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s),
fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c), herrar
Leuchovius (m), Karlehagen (c) och fru Fraenkel (fp).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande en utredning om åtgärder för de döva av fru Marklund (vpk)
som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 7 med
”Utskottet vill” och slutar på s. 8 med ”riksdagens åtgärd” bort ha
följande lydelse:
En råd åtgärder har således vidtagits för att förbättra kommunikationen
mellan de döva och omvärlden. Dock är det omvittnat att
personer med dövhet inte på samma sätt som andra personer kan
tillgodogöra sig den utveckling som skett på olika områden. Mot denna
bakgrund bör de dövas situation i stort ses över och samhällets ansvar
för de döva bör fastläggas i en omsorgslag för döva. Lagstiftningen bör
föregås av en ingående kartläggning och utredning av de dövas situation
och i detta utredningsarbete bör representanter för de dövas organisationer
ingå.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1974:701.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande en utredning om åtgärder för de döva att
riksdagen med bifall till motionen 1974:701 hos Kungl. Maj:t
hemställer om en skyndsam utredning samt förslag om
åtgärder till stöd för personer med dövhet som handikapp.
GOTAB 74 7235 S Stockholm 1974