Skatteutskottets betänkande nr 8 år 1974
SkU 1974:8
Nr 8
Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn av
regleringen av gränshandeln.
Motionen
I motionen 1974:959 av herr Petersson i Gäddvik m. fl. (m) hemställs
att riksdagen begär att Kungl. Maj:t låter verkställa en översyn av
gränshandelns regleringar syftande till likartade villkor för den ömsesidiga
gränshandeln mellan Nordens länder.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt 12 § tullförordningen (1973:979) kan Kungl. Maj:t medge
tullfrihet för vara som införs i egentlig gränstrafik. Med stöd av detta
bemyndigande har Kungl. Maj:t i 32 § tullkungörelsen (1973:1014)
förordnat följande:
Med egentlig gränstrafik förstås trafik med eller utan transportmedel
från ort som ligger nära landgränsen mellan Sverige och Finland eller
mellan Sverige och Norge till sådan ort på andra sidan gränsen
(gränsorter), om trafiken bedrives av person som är fast bosatt i gränsort
(gränsbo) eller av företag som är etablerat i gränsort (gränsföretag).
Generaltullstyrelsen bestämmer gränsorterna efter samråd med vederbörande
myndigheter i Finland och Norge.
Vid egentlig gränstrafik medges tullfrihet för
1. maskiner, redskap, dragare och fordon, om varan tillhör eller
innehaves av gränsbo eller gränsföretag och skall användas av gränsbon
eller gränsföretaget under kortare tid i svensk gränsort för timmerforsling,
jordbruksarbete eller annan skötsel av fastighet eller liknande
ändamål,
2. utsäde, som införes för någon som äger eller brukar fastighet i
gränsort på vardera sidan om gränsen och skall användas för den svenska
fastighetens behov,
3. kreatur, om det tillhör eller innehaves av gränsbo eller gränsföretag
och under kortare tid skall gå i bet på svensk gränsort,
4. vara för hushållsbehov vilken införes för att förädlas eller repareras
i gränsort och därefter återutföras och vara som för hushållsbehov
återinföres efter att ha förädlats eller reparerats i gränsort.
För gränshandeln i övrigt gäller tullbestämmelserna för resande, vilka i
huvudsak innebär att andra varor än tobaksvaror och rusdrycker m. m.,
som är föremål för särskild reglering, får införas tull- och skattefritt till
ett sammanlagt värde av 275 kr.
1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 8
SkU 1974:8
2
Motionärerna motiverar sitt yrkande bl. a. med hänvisning till att
finska gränsbestämmelser möjliggör avlyftning av den finska omsättningsskatten,
då en svensk gör inköp för minst 100 FM på den finska sidan om
landgränsen. Den svenska gränshandeln missgynnas av att mervärdeskatte-
och tullbestämmelserna i Sverige inte medger en motsvarande
avlyftning då den finska gränsbefolkningen handlar här.
Med anledning av dessa synpunkter kan här framhållas att länsstyrelsen
i Norrbottens län den 11 juni 1971 gjorde en framställning till
statsrådet och chefen för finansdepartementet med begäran att statsrådet
skulle ta initiativ till förhandlingar med de finska statsmakterna i syfte
att få en övergång till liberala likalydande regler för tullar och införsel i
gränshandeln mellan Finland och Sverige. Flera av de lokala remissinstanser,
som länsstyrelsen hört, hade därvid förordat att man skulle införa
frihet från mervärdeskatt i gränshandeln. 1 sitt yttrande över länsstyrelsens
framställning tillstyrkte generaltullstyrelsen länsstyrelsens förslag om
förhandlingar men avstyrkte yrkandena om frihet från mervärdeskatt i
gränshandeln. Kungl. Majit lämnade den 9 mars 1973 länsstyrelsens
framställning utan åtgärd.
Slutligen kan nämnas att gränshandelsfrågorna även behandlats av
Nordiska rådet 1958 (sak A 28) och 1965 (sak A 90).
Utskottet
I den förevarande motionen åberopar motionärerna främst vissa lokala
finska bestämmelser som gör det möjligt för svenskar, som är bosatta vid
landgränsen till Finland, att under vissa förutsättningar införa i Finland
inköpta varor utan att erlägga den finska omsättningsskatten. Denna
skatt är f. n. något lägre än den svenska mervärdeskatten, vilken däremot
inte kan lyftas av vid resandes utförsel av varor. Nämnda skillnad mellan
finska och svenska bestämmelser innebär följaktligen en nackdel för den
svenska gränshandeln. Det kan tilläggas att vissa av de kvantitetsbestämmelser
som gäller för resandes införsel till Finland har samma
effekter.
Utskottet kan helt allmänt ansluta sig till principen att reglerna för
gränshandeln såvitt möjligt inte bör hindra ett naturligt och fritt
varuutbyte i gränstrakterna. Samtidigt måste utskottet emellertid konstatera
att en fullständig överensstämmelse är svår att uppnå utan en
långtgående ekonomisk integration mellan de nordiska länderna. Skillnader
i fråga om valutor och valutabestämmelser, indirekt beskattning,
jordbrukspolitik, tullar m. m. kommer eljest att påverka varuströmmarnas
riktning när det gäller gränshandeln. Mot denna bakgrund är
utskottet inte berett att förorda en ensidig svensk översyn av gränshandelsreglerna,
som endast skulle kunna beröra den svenska lagstiftningen
på området. Utskottet anser alltså att de organ som redan finns
för att lösa samnordiska frågor, i första hand Nordiska rådet, bör vara
rätt forum för att — om det anses av omständigheterna påkallat —
behandla de frågor motionärerna aktualiserat.
SkU 1974:8
3
Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att motionen inte
föranleder någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1974:959.
Stockholm den 12 mars 1974
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Kristenson (s),
Johansson i Jönköping (s), Mundebo (fp), Carlstein (s), Josefson (c),
Wikner (s), Nilsson i Trobro (m), Stadling (s), Sundkvist (c), Westberg i
Hofors (s), fru Normark (s), herrar Hallenius (c) och Olsson i Järvsö (c).
GOTAB 74 7178 S Stockholm 1974