Skatteutskottets betänkande nr 67 år 1974

SkU 1974:67

Nr 67

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974:188 med förslag till lag om den skattemässiga behandlingen
med anledning av övergång från aktiebolag till annan företagsform,
m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974:188 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång
från aktiebolag till annan företagsform, m. m.,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen föreslås regler om hur en övergång från mindre aktiebolag
till annan företagsform skall behandlas från skattesynpunkt.

De föreslagna reglerna innebär att, om ett aktiebolag med ett aktiekapital
understigande 50 000 kr. går i likvidation under tiden den 1 januari 1975-den
31 december 1978 eller tvångsupplöses enligt de civilrättsliga övergångsreglerna,
särskilda skattelättnader inträder både vid utskiftningsbeskattningen
och inkomstbeskattningen. Ett belopp på 75 000 kr. utöver tillskjutet
kapital i bolaget föreslås sålunda vara fritt från utskiftningsskatt för i princip
alla bolag, som likvideras eller tvångsupplöses. Vidare innebär propositionens
förslag att aktiebolag, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, skall
efter upplösningen kunna fortsätta verksamheten i annan företagsform utan
inkomstskattekonsekvenser, om tillgångar och skulder överförs till bokförda
värden och samma ägarsituation föreligger i aktiebolaget och det nya företaget.

Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1975.

1 Riksdagen 1914. 6 sami. Nr 67

SkU 1974:67

Författ ningsförslagen
1 Förslag till

Lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av övergång
från aktiebolag till annan företagsform, m. m.

Härigenom förordnas som foijer.

1 § Har aktiebolag, vars aktiekapital icke uppgått till 50 000 kronor, trätt

1 likvidation under tiden den 1 januari 1975-den 31 december 1978 eller
upplösts enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1973:303)
om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag, skall denna lag gälla vid taxering
till kommunal och statlig inkomstskatt samt till utskiftningsskatt.

2 § Aktiebolag, som avses i 1 §, skall icke erlägga kommunal eller statlig
inkomstskatt på grund av att verksamheten övertagits av enskild näringsidkare,
handelsbolag eller delägare i enkelt bolag (övertagaren) under förutsättning
att

1. aktiebolaget vid övertagandet drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

2. övertagaren fortsatt verksamheten i den eller de förvärvskällor som
övertagits vid utgången av det beskattningsår under vilket övertagandet

skett,

3. som värde av samtliga vid övertagandet ingående tillgångar och skulder
av övertagaren tages upp motsvarande värde av utgående tillgångar och
skulder i den balansräkning som aktiebolaget upprättat med anledning av
övertagandet,

4. aktiebolaget upprättat bokslut med anledning av övertagandet.

Som förutsättning för skattebefrielse enligt första stycket gäller vidare

att samma person eller personer som den 1 januari 1975 äger eller på därmed
jämförligt sätt innehar - och såvitt gäller fåmansbolag direkt eller genom
förmedling av annan - aktierna i aktiebolaget vid utgången av det beskattningsår
under vilket övertagandet sker äger den från bolaget övertagna verksamheten
eller äger eller innehar andelarna i det handelsbolag som övertagit
verksamheten. I fråga om fåmansbolag krävs ytterligare att delägare äger
eller på angivet sätt innehar ungefärligen lika stor andel vid nämnda båda
tillfällen. Skiljaktighet i ägareförhållandena som betingas av arv, testamente
eller bodelning utgör icke hinder för skattebefrielse.

3 § Har aktiebolaget gjort avsättning till investeringsfond enligt förordningen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning eller enligt
förordningen (1947:174) om investeringsfonder eller till arbetsmiljöfond enligt
lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond eller till särskild investeringsfond
enligt lagen (1974:000) om avsättning till särskild investeringsfond,
skall fonden återföras till beskattning hos aktiebolaget för det beskattningsår
under vilket beslutet om likvidation fattats. Fond hos aktiebolag, som

SkU 1974:67

upplöses genom att avföras ur aktiebolagsregistret, skall återföras till beskattning
det år för vilket taxering i första instans sker år 1979.1 fråga om medel,som
avsatts enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning,
gäller 19 § andra stycket denna förordning och i fråga om medel,
som avsatts enligt förord ningen (1947:174) om investeringsfonder, gäller 10 §
andra stycket sistnämnda förordning. Ränta eller tillägg skall icke utgå vid
återföring enligt detta stycke.

Länsstyrelsen skall, på framställning av aktiebolaget eller övertagaren,
förordna om återbetalning av vad som återstår på konto i riksbanken av
medel, som aktiebolaget inbetalat.

4 § Har aktiebolaget gjort avsättning enligt förordningen (1959:168) om särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar, förordningen
(1954:40) om särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.,
förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avsättning till
särskild nyanskaffningsfond m. m. eller förordningen (1967:752) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,
lår sådan fond övertagas. Finns garantiförbindelse skall den ändras
till att avse övertagaren. Fondens medel anses avsatta hos övertagaren under
det år då avsättningen skett hos aktiebolaget. Ränta skall icke utgå vid
övertagande enligt denna paragraf.

5 § Vid taxering till utskiftningsskatt enligt förordningen (1927:321) om
skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar av aktiebolag, sorn avses i
1 §, skall från utskiftat belopp utöver tillskjutet belopp avräknas 75 000 kronor.

För aktiebolag som driver rörelse jordbruk eller skogsbruk gäller bestämmelserna
i första stycket endast om villkoren för befrielse från inkomstskatt
i 2 § är uppfyllda.

6 § Vid beräkning av inkomst av förvärvskälla, vari från aktiebolag övertagen
verksamhet avseende rörelse, jordbruk eller skogsbruk ingår, gäller
följande.

Utgående lager får av övertagaren upptagas til! samma värde som skulle
ha godtagits för aktiebolaget, om verksamheten icke övertagits.

Övertagaren får åtnjuta de värdeminskningsavdrag eller avdrag för substansminskning
som skulle ha tillkommit aktiebolaget, om verksamheten
icke övertagits. Om aktiebolaget beräknat avdrag för värdeminskning enligt
upprättad avskrivningsplan, skall även efter övertagandet avdrag beräknas
enligt planen, såvida ej övertagaren åtnjuter eller berättigas att åtnjuta räkenskapsenlig
avskrivning eller restvärdeavskrivning.

I den mån aktiebolaget fått fördela utgifter under flera beskattningsår
och avdrag vid övertagandet av verksamheten kvarstår outnyttjat, får övertagaren
tillgodoräkna sig resterande avdrag.

Har aktiebolaget enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs -

SkU 1974:67

telse m. m. under rubriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning redovisat
pensionsskuld, skall övertagaren upptaga disponibla pensionsmedel som intäkt
under det beskattningsår, då övertagandet av verksamheten sker. Intäkten
får även fördelas mellan detta beskattningsår och de fyra närmast
följande beskattningsåren på det sätt som övertagaren önskar.

Har från aktiebolaget övertagits betalningsansvar för framtida utgifter,
för vilka avsättning gjorts i aktiebolagets räkenskaper, skall avsättningen
återföras till beskattning hos övertagaren. Därvid prövas frågan om förnyad
avsättning enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för aktiebolaget, om
detta i stället fortsatt verksamheten.

Utöver i fall som avses i tredje-sjätte styckena skall övertagaren träda
i aktiebolagets ställe på så sätt att denne skall redovisa skattepliktig intäkt
och avdragsgill kostnad som eljest varit hänförlig till aktiebolaget och lår
även åberopa förhållande som avser verksamheten i aktiebolaget och som
kan ha haft betydelse för bolagets inkomsttaxering. På aktiebolaget belöpande
skatter och avgifter skall medföra rätt till avdrag för övertagaren
i den omfattning som skulle ha gällt för aktiebolaget. Därvid skall skatten
eller avgiften hänföras till förvärvskälla, som övertagits från aktiebolaget.
På motsvarande sätt skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt eller
avgift som avser bolaget utgöra skattepliktig intäkt för övertagaren.

7 § Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall
ej anses uppkomma genom sådan likvidation eller tvångsupplösning som
sägs i 1 §. Avyttrar övertagaren egendom, som övertagits på sätt nyss sagts,
skall frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust
bedömas som om övertagaren förvärvat egendomen genom det fång
varigenom aktiebolaget förvärvat egendomen.

8 § Övertagaren äger samma rätt till förlustavdrag enligt förordningen
(1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst eller för
avdrag för underskott enligt 46 § 1 mom. tredje stycket kommunalskattelagen
(1928:370), som skulle ha tillkommit aktiebolaget, om verksamheten
icke övertagits. Avdraget får därvid icke överstiga inkomsten av den förvärvskälla
vari den från aktiebolaget övertagna verksamheten ingår.

9 § Övertagaren är jämte aktiebolaget betalningsskyldig för sådana aktiebolagets
skatter och avgifter som anges i 1 § lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m. m.

10 § Till deklaration, i vilken övertagen verksamhet första gången redovisas,
skall fogas bestyrkt avskrift av aktiebolagets sista balansräkning. Har
aktiebolagets bokföring avslutats mot balanskonto som avviker från balansräkningen
skall även bifogas bestyrkt avskrift av kontot. Även i övrigt

SkU 1974:67

skall i deklarationen lämnas uppgifter som har eller kan fä betydelse för
tillämpningen av denna lag.

I allmän självdeklaration för aktiebolag, vari verksamheten sista gången
redovisas, skall uppgifter lämnas om vilka personer som var aktieägare i
bolaget den 1 januari 1974, den 1 januari 1975 samt vid utgången av det
sista räkenskapsåret.

11 § Har i samband med övertagande av aktiebolagets verksamhet vidtagits
åtgärd som kan antas ha skett i syfte att vinna obehörig förmån i
beskattningsavseende äga bestämmelserna i denna lag icke tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.

SkU 1974:67

2 Förslå;’ till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom förordnas att 4§ taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §'

I län skola finnas lokala taxeringsdistrikt och särskilda
taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun.
När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras
till ett lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal
taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i
den mån detta icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan
i denna paragraf sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket
särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn
till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om
sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femte
stycket.

I län skall finnas ett eller flera sär- I län skall finnas ett eller flera särskilda
taxeringsdistrikt, där särskild skilda taxeringsdistrikt, där särskild

taxeringsnämnd verkställer taxering taxeringsnämnd verkställer taxering

av andra skattskyldiga än fysiska av andra skattskyldiga än fysiska

personer, dödsbon och familjestiftel- personer, dödsbon och familjestiftelser.
Till sådant taxeringsdistrikt ser. Till sådant taxeringsdistrikt

skall, där så kan ske, hänföras även skall, där så kan ske, hänföras även

fysisk person, dödsbo eller familje- fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse
som ensam eller tillsam- stiftelse som ensam eller tillsammans
med ett fåtal andra skattskyl- mans med ett fåtal andra skattskyldiga
äger aktierna i aktiebolag eller diga äger aktierna i aktiebolag eller

andelarna i ekonomisk förening. andelarna i ekonomisk förening samt

delägare i handelsbolag.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för riket
gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder
att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig för -

' Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:132. Lagen omtryckt 1971:399.
‘Lydelse enligt prop. 1974:132 och prop. 1974:159. Jfr 1972:764.

SkU 1974:67

mögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom
av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om
statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20 och
39 §§ folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen
i Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som
skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga
rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid
1975 års taxering.

Motionerna

I detta sammanhang behandlas också de vid riksdagens början väckta
motionerna

1974:939 av herr Bohman m. fl. (m) vari under punkten F hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
innebärande att beredningen uppmanas framlägga förslag
till regler som gör det möjligt att medge uppskrivning av aktiekapital med
obeskattade medel i enlighet med vad som anförts i motionen 1974:932;

1974:955 av herr Nordgren m. fl. (m, fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om förslag till ändringar i skattereglerna
för enskild firma så att denna företagsform i enlighet med i motionen
berörda avseenden skattemässigt jämställs med aktiebolag.

Yrkandena i motionen 1974:939 under punkterna A och B har utskottet
behandlat i betänkandet SkU 1974:54, under punkterna C 1-3 och D i betänkandet
SkU 1974:47, under punkterna C 4 och C 6 i betänkandet SkU
1974:42, under punkten C 5 i betänkandet SkU 1974:48, under punkten
E i betänkandet SkU 1974:57 och under punkten G i betänkandet SkU
1974:38.

Utskottet

Genom beslut vid 1973 års vårriksdag ändrades aktiebolagslagen så att
minimigränsen för aktiekapitalet höjdes från 5 000 till 50 000 kr. Ändringen
avsåg endast bolag som bildats efter lagstiftningens ikraftträdande den 6
juni 1973. Vid förra årets höstriksdag beslutades dessutom att alla aktiebolag,
som bildats före den 6 juni 1973, vid utgången av år 1978 skall ha ett
aktiekapital på minst 50000 kr. Aktiebolag, som före sistnämnda tidpunkt
inte höjt sitt aktiekapital till minst detta belopp, skall upplösas genom ett

SkU 1974:67

förenklat likvidationsförfarande. De civilrättsliga övergångsreglerna gör det
möjligt för rörelsedrivande aktiebolag, som inte genomför erforderlig kapitalhöjning,
att efter upplösningen fortsätta i annan företagsform.

Mot bakgrund härav och på grundval av en av företagsskatteberedningen
upprättad promemoria (Ds Fi 1974:4) Skattefrågor i samband med avveckling
av aktiebolag läggs i propositionen fram förslag om särskilda skattelättnader
vid utskiftnings- och inkomstbeskattningen, om aktiebolag med ett aktiekapital
understigande 50 000 kr. träder i likvidation under tiden den 1 januari
1975-den 31 december 1978 eller tvångsupplöses enligt de civilrättsliga övergångsreglerna.
Förslagen, som syftar till att mindre aktiebolag skall kunna
gå över till annan företagsform utan skattekonsekvenser, innebär i huvudsak
följande.

Ett belopp på 75 000 kr. utöver tillskjutet kapital skall vara fritt från utskiftningsskatt
för i princip alla aktiebolag som likvideras eller tvångsupplöses.
För aktiebolag, som driver rörelse, jordbruk eller skogsbruk, krävs
dock att ägarkretsen inte ändras och att samtliga tillgångar och skulder
i aktiebolaget efter överlåtelsen tas upp av övertagaren till de värden som
i beskattningsavseende gällt för aktiebolaget.

Befrielse från statlig och kommunal inkomstskatt på grund av att bolagets
verksamhet övergår i annan företagsform gäller endast om aktiebolaget vid
övertagandet drivit rörelse, jordbruk eller skogsbruk och under förutsättning
att samtliga tillgångar och skulder i aktiebolaget efter överlåtelsen tas upp
av övertagaren till de värden som i beskattningsavseende gäller för aktiebolaget.
Dessutom krävs att aktiebolaget upprättat bokslut med anledning av
övertagandet och att ägarkretsen den 1 januari 1975 är densamma som vid utgången
av det beskattningsår under vilket övertagandet sker. I fråga om
fåmansbolag krävs ytterligare att delägarna innehar ungefärligen lika stor
andel vid båda tillfällena, om inte skiljaktigheten i ägareförhållandena beror
på arv, testamente eller bodelning. Värdering av varulager samt avskrivning
av byggnader, maskiner och inventarier får ske på samma sätt som om
verksamheten fortsatts i aktiebolaget. Detta gäller även skulder, reserveringar
och avsättningar till olika slag av fonder med nedan angivna undantag.
Även allmänna skatter och avgifter som belöper på aktiebolaget skall utgöra
skattepliktig intäkt eller medföra rätt till avdrag för övertagaren på samma
sätt som om företagsformen inte ändrats.

Avsättning till investeringsfond enligt förordningen om investeringsfonder
för konjunkturutjämning och 1947 års förordning om investeringsfonder
eller till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond skall återföras till
beskattning vid taxeringen för aktiebolagets sista räkenskapsår, dock utan
10-procentigt tillägg eller ränta.

Aktiebolagets avsättningar till pensionsskuldkonto får överföras till det
nya företaget endast i den mån de avser utfästelser till den personkrets,
som anges i 5 § tryggandelagen, och under förutsättning att utfästelserna
är knutna till allmän pensionsplan. Om det avsatta beloppet överstiger ka -

SkU 1974:67

pitalvärdet av sådana utfästelser, skall skillnaden återföras till beskattning
under en övergångsperiod av högst fem år.

I fråga om såväl rörelsedrivande bolag som förvaltningsbolag skall överföring
av fastigheter och värdepapper, som vid avyttring beskattas enligt
realisationsvinstreglerna, inte föranleda några skattekonsekvenser. Skattepliktig
realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall således inte
uppkomma genom likvidationen eller tvångsupplösningen. Avyttras egendomen
vid senare tidpunkt, skall frågan om realisationsvinst resp. realisationsförlust
bedömas med hänsyn till aktiebolagets anskaffningsvärde eller
anskaffningstidpunkt.

Den rätt till avdrag för förluster i aktiebolagets verksamhet, som skulle
ha tillkommit aktiebolaget, får övertas av det nya företaget med den begränsningen
att sådant avdrag inte får överstiga inkomsten i den förvärvskälla,
i vilken den övertagna verksamheten ingår.

Övertagaren skall jämte aktiebolaget svara för bolagets allmänna skatter
och avgifter samt mervärdeskatt och andra indirekta skatter, som belöper
på den tidigare verksamheten i aktiebolaget.

Till den deklaration, i vilken den övertagna verksamheten första gången
redovisas, skall fogas bestyrkt avskrift av aktiebolagets sista balansräkning.
Vidare skall aktiebolaget lämna namnuppgifter rörande aktieägarna.

Lagförslaget innehåller också en skatteflyktsregel av innebörd att de speciella
skattelättnaderna inte får åtnjutas, om någon i samband med överlåtelse
av aktiebolagets verksamhet vidtagit åtgärd, som kan antas ha skett i syfte
att vinna obehörig förmån vid beskattningen.

För att få effektivare kontroll och enhetliga taxeringar skall deklarationer
för delägare i samma handelsbolag kunna handläggas i en taxeringsnämnd
inom varje län. Ändringen tar inte endast sikte på övergångsfallen utan
är avsedd att tillämpas generellt.

De i propositionen föreslagna bestämmelserna överensstämmer med några
smärre avvikelser med företagsskatteberedningens förslag, vilket i stort sett
fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. Utskottet delar uppfattningen
att mindre aktiebolag, som på grund av de nya aktiebolagsrättsliga
bestämmelserna tvingas att gå över till annan företagsform, i princip skall
kunna avvecklas utan beskattningskonsekvenser. Förslaget om ett utskiftningsskattefritt
grundbelopp på 75 000 kr. anser utskottet välbetänkt med
hänsyn till angelägenheten av att även sådana aktiebolag, som inte driver
någon verksamhet, exempelvis vilande bolag och namnbolag, avvecklas. I
de fall verksamheten skall fortsätta i annan företagsform kommer kontinuiteten
vid beskattningen att bibehållas så långt det är möjligt. På grund
av svårigheterna att tillskapa regler, som förutser alla tänkbara situationer
vid övergången från aktiebolag till annan företagsform, anser utskottet i
likhet med företagsskatteberedningen och departementschefen att en allmän
skatteflyktsbestämmelse inte kan undvaras i den nu aktuella, tillfälliga lagstiftningen.
Det bör emellertid understrykas att en generell bestämmelse

SkU 1974:67

av ifrågavarande slag, som för övrigt har sin motsvarighet bl. a. i lagen
om avsättning till arbetsmiljöfond och den i prop. 1974:177 föreslagna lagen
om avsättning till särskild investeringsfond, måste tillämpas med omdöme
och försiktighet och endast får användas för att korrigera uppenbara fall
av missbruk. Med hänvisning härtill och då utskottet funnit de föreslagna
bestämmelserna väl ägnade att tillgodose de med lagstiftningen avsedda
syftena, tillstyrker utskottet departementschefens förslag.

I detta sammanhang behandlar utskottet också två vid riksdagens början
väckta motioner, som har visst samband med den i propositionen föreslagna
lagstiftningen. Sålunda begärs i motionen 1974:939 att företagsskatteberedningen
får i uppdrag att lägga fram förslag till regler, som gör det möjligt
att medge uppskrivning av aktiekapital med obeskattade medel för att kunna
genomföra den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet. Enligt motionärernas
uttalande är avsikten att medel, som utnyttjas på detta sätt, skall återföras
till beskattning efter förslagsvis tio år.

När ett liknande yrkande behandlades av riksdagen förra året framhöll
utskottet i yttrande till lagutskottet (SkU 1973:5y), att en företagare, som
inte var beredd eller i stånd till den ökade kapitalinsats i företaget, som
aktiebolagslagen föreskriver, inte borde tillåtas att använda aktiebolagsformen
för sin verksamhet utan borde vara hänvisad till någon annan företagsform,
där han personligen svarade för företagets förbindelser. Mot
den bakgrunden fanns det enligt utskottets mening inte anledning att tillstyrka
några ändringar i skattelagstiftningen eller andra särskilda åtgärder
för att underlätta en ökning av aktiekapitalet. Lagutskottet delade i sitt
betänkande LU 1973:41 denna uppfattning. Företagsskatteberedningen har
i sin ovannämnda promemoria inte heller ansett tillräckliga skäl föreligga
att tillskapa särskilda skatteregler för att underlätta en höjning av aktiekapitalet.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till ovannämnda yrkande
i motionen 1974:939.

I motionen 1974:955 begärs förslag till ändringar i skattereglerna för enskild
firma så att denna företagsform skattemässigt jämställs med aktiebolag.
Motionärerna anser att åtgärder för att åstadkomma likställighet mellan olika
företagsformer och gynnsammare beskattningsregler för mindre och medelstora
företag är angelägna, inte minst mot bakgrund av den föreskrivna
höjningen av aktiekapitalet till 50000 kr.

Företagsskatteberedningen behandlar f. n. med förtur frågan om beskattningen
av fåmansägda aktiebolag och handelsbolag samt deras ägare. Detta
utredningsarbete syftar inte till att skärpa beskattningen av fåmansbolagen
utan endast till att åstadkomma en rättvis beskattning av dessa bolag jämfört
med andra företagsformer. Utskottet vill också erinra om att riksdagen i
våras begärde en skyndsam utredning angående införandet av en särskild
bolagsform för mindre företag och att statsrådet Lidbom den 11 oktober
i år bemyndigats att tillkalla sakkunniga med uppgift att utreda bl. a. denna
fråga. Med hänvisning härtill och till att vissa lättnader i kapitalbeskattningen

SkU 1974:67

av mindre och medelstora företag genomförts i lagstiftning vid årets vårriksdag
(prop. 1974:98, SkU 38), avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet
i motionen 1974:955.

Utskottet hemställer
att riksdagen

A. med bifall till propositionen 1974:188 antar de vid propositionen
fogade förslagen till

1. lag om den skattemässiga behandlingen med anledning av
övergång från aktiebolag till annan företagsform, m. m.,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

B. avslår

1. motionen 1974:939,

2. motionen 1974:955.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 10 december 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s).
Johansson i Jönköping (s), Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp). Wikner
(s). Sundkvist (c). Stadling (s). Nilsson i Trobro (m), Olsson i Järvsö (c),
fru Normark (s), fru Troedsson (m) och fru Sandéhn (s).

Reservationer

Beträffande uppskrivning av aktiekapital med obeskattade vinstmedel

1. av herr Nilsson i Trobro (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10, som börjar med ”När
ett” och slutar med "motionen 1974:939”, bort ha följande lydelse:

För många mindre aktiebolag framstår det som naturligt att även efter
ändringen av aktiebolagsbestämmelserna fortsätta att driva verksamheten
i aktiebolagsform. Förutsättningen härför är att aktiekapitalet höjs till minst
50 000 kr. före utgången av år 1978. Detta innebär att företagen har ca
fyra år på sig att bygga upp ett tillräckligt eget kapital för att genomföra
höjningen av aktiekapitalet. Om bolaget endast har obetydliga fonderade
vinstmedel och ett aktiekapital på 5 000 kr., vilket är vanligt för många
mindre företag, innebär detta att bolaget måste skapa reserver på 45 000
kr. i beskattade medel under den aktuella perioden. Med en bolagsbeskatt -

SkU 1974:67

ning på något över 50 96 innebär detta ett extra vinstuttag på ca 23 000
kr. per år. En belastning av denna storlek är betungande för många mindre
företag, som har goda förutsättningar att fortsätta verksamheten i aktiebolagsform.
Det är därför angeläget att sådana foretag får möjlighet att skriva
upp sitt aktiekapital med obeskattade vinstmedel. De medel som utnyttjats
på detta sätt bör efter förslagsvis tio år återföras till beskattning.

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:939
att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga fram förslag till regler,
som gör det möjligt för aktiebolag att skriva upp sitt aktiekapital med obeskattade
vinstmedel.

dels att utskottet under punkten B 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:939 hos Kungl. Maj:t
anhåller att företagsskatteberedningen får i uppdrag att lägga
fram förslag till regler, som gör det möjligt att medge uppskrivning
av aktiekapital med obeskattade vinstmedel.

Beträffande beskattningen av enskild firma

2. av herr Nilsson i Trobo (m) och fru Troedsson (m), som ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande, som på s. 10 börjar med ”Företagsskatteberedningen
behandlar" och på s. 11 slutar med "motionen
1974:955.”, bort ha följande lydelse:

Som framhålles i motionen spelar de mindre och medelstora företagen
en betydelsefull roll för vårt näringsliv och vår samhällsekonomi. Det är
därför angeläget att dessa företag får gynnsamma konsoliderings- och utvecklingsmöjligheter.
Ett villkor härför är att de mindre företagen,
som ofta drivs som enskild firma, får samma förutsättningar som aktiebolagen
att utöva sin verksamhet. Den nuvarande utformningen av skattelagstiftningen
missgynnar emellertid den, som driver sitt företag som enskild
firma. Enligt utskottets mening är det därför angeläget, att skattereglerna
ändras, så att även dessa företag kommer i åtnjutande av de mer
förmånliga regler, som gäller för aktiebolagen, framför allt möjligheten att
göra skattefria fondavsättningar men också rätten till avdrag för företagsledarens
utbildning och pensionering samt för lön till make, som arbetar
i företaget. Även vid förmögenhetsbeskattningen är den, som driver enskild
firma, missgynnad. Den beslutade höjningen av aktiekapitalet till 50 000
kr. tvingar många mindre aktiebolag, som inte kan genomföra en erforderlig
kapitalhöjning, att gå över till annan företagsform. Inte minst mot bakgrund
härav är det enligt utskottets mening angeläget att så snart som möjligt
åstadkomma större likställighet i beskattningshänseende mellan olika företagsformer.
Med det anförda tillstyrker utskottet utredningsyrkandet i motionen
1974:955.

SkU 1974:67

dels att utskottet under punkten B 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1974:955 hos Kungl. Majit
anhåller om förslag till ändringar av beskattningsreglerna för
enskild firma så att denna företagsform blir jämställd med aktiebolag.

GOTAB 74 8417 S Stockholm 1974