Skatteutskottets betänkande nr 65 år 1974

SkU 1974: 65

Nr 65

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1974:185 med förslag om vissa skattelättnader vid gåva av familjeföretag,
m. m. jämte motion.

Propositionen

I propositionen 1974: 185 har Kungl. Maj:t (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

2. lag om ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

4. lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

I propositionen läggs fram förslag om att de nyligen av riksdagen
beslutade lättnaderna vid förmögenhets- och arvsbeskattningen av familjeföretag
skall, med vissa inskränkningar, tillämpas även vid gåva. De
föreslagna bestämmelserna avses skola träda i kraft den 1 januari 1975
och tillämpas på gåvor efter den 24 juni 1974. Vidare föreslås vissa ändringar
beträffande värderingen av vattenfallsfastigheter såvitt gäller s. k.
andelskraft. De föreslagna reglerna avses skola tillämpas vid 1975 års
allmänna fastighetstaxering.

1 Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 65

SkU1974: 65

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas att 23 och 43 §§ lagen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas i den mån ej annat följer
av 20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren
vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas
hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg
skedd försäljning.

B. Aktie, obligation eller därmed jämförlig värdehandling uppskattas,
där värdehandlingen noteras å inländsk eller utländsk börs, till det noterade
värdet eller, om detta icke motsvarar vad som varit påräkneligt
vid försäljning under normala förhållanden, till pris, som vid dylik försäljning
kan påräknas. Sådan värdehandling, som icke noteras å börs,
uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å
tid, som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej
beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp,
som utgör dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen
I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten
att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande
enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, som innestå på skogs- Medel, som insatts på skogskonkonto,
upptagas till halva värdet, to eller investeringskonto för skog,

Av medel, som avsatts till investe- upptagas till halva värdet. Har

ringsfond för förlorade inventarier medel avsatts till fond för särskilt

eller lagertillgångar eller till fond ändamål enligt föreskrift i lag eller

som avser avyttrat fartyg, får som annan författning och har avdrag

skuld upptagas halva beloppet. vid inkomstberäkningen medgivits

för avsättningen, får halva det avsatta
beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån uppskattas
till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som
utgår under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde.
Är rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt
de vid denna lag fogade tabellerna II och III. Där rättighet, som belastar

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

J Senaste lydelse 1974: 312.

SkU 1974: 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra
fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats,
dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga
värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas
efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning
av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock
högst till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten
upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde
efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad
till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes
ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet
icke beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan
antagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig
omsorg skedd försäljning.

Inventarier, som äro avsedda för stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, liksom lager upptagas till det
värde som kunnat godtagas vid inkomstberäkning enligt kommunalskattelagen
(1928: 370). Härigenom får dock förmögenhetsvärdet av förvärvskällan
icke sättas lägre än sextio procent av det värde som framkommer
vid en värdering där inventarierna upptagits till anskaffningsvärdet
efter avdrag för skälig avskrivning eller utrangering och lagret
värderats som helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i
detalj. Hänsyn skall därvid tagas till inkurans men icke till s. k. latent
skatteskuld.

43 §3

Vid beskattning av gåva skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
förutom ovan särskilt angivna bestämmelser i 6—9, 12, 19, 21 och
30 §§, vad i fråga om arvsskatt vidare är stadgat i 4 § 2 och 3 morn., 14,
20 §§, 22 § med undantag av 1 mom. andra stycket, 23 § med undantag
av F andra stycket, 24—27 §§, 28 § med undantag av vad i andra och
fjärde styckena stadgas, ävensom 32 §; och skall därvid den i 32 § f)
förekommande hänvisningen till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första
och tredje styckena tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.

Har gåva lämnats utan förbehåll
till förmån för givaren eller annan
och avser gåvan all givarens rätt
till förvärvskälla enligt kommunalskattelagen
(1928: 370) i jordbruk
med binäringar, skogsbruk eller rörelse,
som han äger direkt eller genom
juridisk person, skall, utöver

3 Senaste lydelse 1974: 312.
lf Riksdagen 1974. 6 sami. Nr 65

SkU 1974: 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelserna i första stycket,
även 22 § 1 mom. andra stycket
och 23 § F andra stycket tillämpas
när gåvoskatten bestäms. Har
gåvotagaren inom fem år efter det
skattskyldighet för gåvan inträtt
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång eller genom gåva eller
bodelning av annan anledning än
makes död avhänt sig egendomen
eller väsentlig del därav, skall ny
gåva anses föreligga med det värde
varmed den ursprungliga gåvan
nedsatts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och äger tillämpning där
skattskyldighet inträtt efter den 24 juni 1974.

2 Förslag till

Lag örn ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till förordningen
(1974: 312) om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna förordning träder i kraft
två veckor efter den dag, då förordningen
enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande,
om skattskyldighet inträtt
dessförinnan. Bestämmelserna i 22
§ 1 mom. andra stycket och 23 §
F andra stycket skall äga motsvarande
tillämpning även där inkomst
av jordbruksfastighet icke
redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas där skattskyldighet
inträtt efter den 24 juni 1974.

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

SkU 1974: 65

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
lill 3 och 4 §§

3.2 Medel, som innestå på 3. Medel, som insatts på skogs skogskonto,

upptagas till halva konto eller investeringskonto för

värdet. Av medel, som avsatts till skog, upptagas till halva värdet.

investeringsfond för förlorade in- Har medel avsatts till fond för

ventarier eller lagertillgångar eller särskilt ändamål enligt föreskrift i

till fond som avser avyttrat fartyg, lag eller annan författning och har

får som skuld upptagas halva be- avdrag vid inkomstberäkningen

loppet. medgivits för avsättningen, får hal va

det avsatta beloppet upptagas
som skuld.

Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är
ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor
bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att
det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst
när, skall fordringen icke medräknas. Däremot har den omständigheten,
att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning,
betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (4 §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till förordningen
(1974: 311) om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt3
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna förordning träder i kraft Denna förordning träder i kraft
två veckor efter den dag, då för- två veckor efter den dag, då förordningen
enligt därå meddelad ordningen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling och Svensk författningssamling och

tillämpas i fråga om 6 § första tillämpas i fråga om 6 § första

1 Rubrikens lydelse enligt prop. 1974: 159.

* Senaste lydelse 1974: 311.

• Rubrikens lydelse enligt prop. 1974:159.

SkU1974: 65

Föreslagen lydelse

gången vid 1976 års taxering och i
övrigt vid 1975 års taxering. Äldre
bestämmelser gäller såvitt avser 6
§ vid 1975 års taxering och i fråga
om eftertaxering för år 1975 eller
tidigare år och i övrigt vid 1974
års taxering och i fråga om eftertaxering
för år 1974 eller tidigare
år. Bestämmelserna i punkt 2 av
anvisningarna till 3 och 4 §§, skall
äga motsvarande tillämpning även
där inkomst av jordbruksfastighet
icke redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första
gången vid 1975 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 9 §

31. Till ledning vid bestämmandet av marknadsvärdet av vattenfall
med tillhörande byggnader skola gälla de grunder som angivas i denna
punkt.

Marknadsvärdet av outbyggt vattenfall (fallvärde) uppskattas efter
storleken av en beräknad, hela vattenkraften i fallet motsvarande effekt
(taxeringseffekt) och ett beräknat värde per effektenhet.

Taxeringseffekten beräknas efter en på grundval av medelvattenföringen
bestämd vattenföring (taxeringsvattenföring) samt efter bruttofallhöjden
vid medelvattenföring. Taxeringsvattenföringen skall bestämmas
så, att en däremot svarande, året runt tillgänglig effekt kan anses
likvärdig med hela den i vattenfallet ekonomiskt uttagbara vattenkraften.
Vid bestämmande av taxeringsvattenföringen skall hänsyn tagas dels till
vattenföringens växlingar under året, oavsett om dessa bero enbart på
naturliga förhållanden i vattendraget eller äro påverkade av genomförd
årsreglering, dels till sådan framtida årsreglering som med sannolikhet
väntas bliva genomförd dels ock till möjligheten att efter vattenfallets
utbyggnad där anordna korttidsreglering eller tillgodogöra sig en reglering
av dylikt slag, vilken annat uppströms liggande kraftverk anordnat.
Vatten, som på grund av förpliktelse, vilken åvilar fastigheten såsom sådan,
måste avstås till samfärdsel och andra behov, medräknas ej i den
mån vattenkraftens värde därigenom påtagligt minskas. Vid beräkning

1 Senaste lydelse 1974: 295.

Nuvarande lydelse

SkU1974: 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av bruttofallhöjden för vattenfall, vars fallhöjd till en del ingår i ett årsregleringsmagasin,
skall nämnda del av fallhöjden upptagas med ett i
skälig mån nedsatt värde.

Vid uppskattning av värdet per effektenhet fastställes för olika flodområden
ett normalvärde på grundval av kostnaderna för produktion av
elektrisk kraft inom landet och flodområdets belägenhet. Normalvärdet
jämkas uppåt eller nedåt i den mån så är påkallat av hänsyn dels till
överföringsavstånd och avsättningsförhållanden, dels ock till utbyggnadsförhållandena
vid fallet samt kostnaderna för anordnandet av sådan
årsreglering, som beaktats vid beräkning av taxeringseffekten. Därjämte
vidtages den nedsättning av normalvärdet, som betingas av den tid, vilken
väntas förflyta innan fallet blir utbyggt. Vattenfall och falldelar, som
ej kunna förväntas bliva utbyggda inom överskådlig framtid, kunna anses
sakna särskilt värde.

Marknadsvärdet av vattenkraftverk, varmed avses såväl kraftverk för
elektrisk kraftproduktion som kraftverk till direkt drivna anläggningar,
kan uppskattas med utgångspunkt i avkastningen därav under beaktande
av dels anläggningens påräkneliga varaktighetstid och dels att viss del av
det enligt denna metod uppskattade värdet kan belöpa på regleringsdamm,
som enligt vad nedan sägs skall taxeras särskilt.

Då emellertid tillfredsställande uppgifter för tillämpning av den i
föregående stycke angivna värderingsmetoden vanligen ej torde stå till
förfogande, bör marknadsvärdet av vattenkraftverk i regel uppskattas
enligt nedan angivna metod.

Vattenfallet uppskattas såsom om det vore outbyggt. Finnes grundad
anledning att antaga, att vattenkraften i fallet inte kommer att tillgodogöras
efter det att det befintliga kraftverket blivit nedslitet och tagits ur
drift, vidtages dock sådan ytterligare jämkning av normalvärdet per effektenhet
att värdet av vattenfallet kommer att avse endast kraftverkets
återstående drifttid.

Den kraftverksägaren tillhöriga mark å land, som tages i anspråk för
anläggningen med bostadshus, upptages till skäligt värde (utmålsvärde).
Till mark, som nu nämnts, må ej hänföras mark, som användes för jordbruk
eller skogsbruk eller eljest för annat ändamål än det som med anläggningen
avses.

Marknadsvärdet av kraftverket i övrigt (värde av byggnader) bestämmes
med ledning av kostnaderna för anläggandet av kraftverket. Samtliga
dessa kostnader skola medräknas i den mån ej annat följer av vad
som sägs i nästföljande stycke. Sålunda skola medräknas bland annat
kostnader för skadeförebyggande åtgärder, ersättningar för skada eller
intrång samt kostnader för provisoriska åtgärder i samband med anläggandet
av kraftverket. Den omständigheten att kostnaderna avse fastighet,
som ej ingår i den taxeringsenhet på vilken kraftverket är beläget,
utgör ej hinder mot att kostnaderna medräknas.

Till kostnader, som påverka värdet av kraftverket, räknas icke kostnader
för förvärv av sådan rätt till vattenfall och utmål, till vilken hänsyn
skall tagas vid fallvärdets och utmålsvärdets bestämmande, samt
kostnader för byggnader eller arbeten, till vilkas värden hänsyn skall tagas
vid taxering av annan taxeringsenhet än den, på vilken kraftverket
är beläget.

Det sammanlagda beloppet av de kostnader, som enligt nästföregående
båda stycken skola upptagas såsom kostnader för anläggande av

SkU 1974: 65

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kraftverket, beräknas utgöra den faktiska anskaffningskostnaden för
kraftverkets byggnader med vad därtill hör. Denna anskaffningskostnad,
fördelad på det antal kostnadsgrupper som finnes erforderligt, omräknas
till värdet vid ingången av året före taxeringsåret. Omräkningen skall
ske under hänsynstagande till dels prisändringar, som ägt rum sedan de
tidpunkter, då anskaffning skett, arbeten utförts eller ersättningsbelopp
utgivits, dels ock erforderlig avskrivning. Avskrivning får ej beräknas
för kostnad, som avser ersättningar för skada eller intrång, eller för
därmed sammanhängande utrednings- och rättegångskostnader.

Den enligt nästföregående stycke omräknade anskaffningskostnaden
jämkas uppåt i den mån så finnes skäligt med hänsyn till, å ena sidan,
kraftverkets produktionsförmåga och dess läge i förhållande till betydelsefulla
avsättningsområden och, å andra sidan, kostnaderna för kraftverket
och för däri nyttiggjorda regleringar.

I fråga om vattenkraftverk till direkt drivna anläggningar — till
övervägande delen bestående av kvarnar, sågar och liknande smärre anläggningar
— gäller vidare att, om anläggningen lämpligen kan i sin helhet
uppskattas enligt de för taxering av fastighet i allmänhet gällande
grunderna, reglerna i denna anvisningspunkt icke böra tillämpas.

Vid uppskattning av vattenkraftverks
marknadsvärde må —
oavsett vilkendera av de i denna
anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna,
som användes —
avdrag ske för skyldighet att leverera
ersättningskraft, grundad på
vattenlagen (1918: 523); rättighet
att utfå dylik kraft skall, i den
mån rättigheten kan utnyttjas av
den fastighet, varmed den är förenad,
tagas i betraktande vid dess
taxering. Vid bestämmandet av
värdet av skyldighet att leverera
ersättningskraft och rättighet att
utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden
gäldas i penningar,
hänsyn tagas dels till den
del av nämnda kostnad, som utgör
underhålls- och driftkostnad, dels
ock till den del av den i uttagningskostnaden
ingående anläggningskostnaden,
som vid ingången
av året före taxeringsåret ännu
icke erlagts.

Vid uppskattning av vattenkraftverks
marknadsvärde må —
oavsett vilkendera av de i denna
anvisningspunkt angivna värderingsmetoderna,
som användes —
avdrag ske för skyldighet att leverera
andelskraft som avses i 2 kap.
6 § vattenlagen (1918:523) och
ersättningskraft enligt vattenlagen
i dess lydelse närmast före den 1
juli 1974; rättighet att utfå dylik
kraft skall, i den mån rättigheten
kan utnyttjas av den fastighet,
varmed den är förenad, tagas i betraktande
vid dess taxering. Värdet
av andelskraft skall bestämmas
med utgångspunkt i kraftverkets
värde före avdrag för skyldighet
att leverera andelskraft och motsvara
andelskrafttagarens del i den
vattenkraft som skall tillgodogöras
i anläggningen. Vid bestämmandet
av värdet av skyldighet att leverera
ersättningskraft och rättighet att
utfå dylik kraft skall, då uttagningskostnaden
gäldas i penningar,
hänsyn tagas dels till den
del av nämnda kostnad, som utgör
underhålls- och driftkostnad, dels
ock till den del av den i uttagningskostnaden
ingående anläggningskostnaden,
som vid ingången

SkU 1974: 65

Nuvarande lydelse

Vad ovan sägs angående ersättningskraft
grundad på vattenlagen
(1918: 523) skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om ersättningskraft,
som enligt avtal utgår såsom
vederlag för av kraftverkets
ägare förvärvad ägande- eller servitutsrätt
till i kraftverket tillgodogjord
vattenkraft, under förutsättning
att skyldigheten att tillhandahålla
ersättningskraften är knuten
till kraftverket och rätten till
kraften knuten till i avtalet angiven
fastighet samt att kraftleveransen
icke begränsats till att
avse endast viss tid.

Föreslagen lydelse

av året före taxeringsåret ännu
icke erlagts.

Vad ovan sägs angående ersättningskraft
enligt vattenlagen (1918:
523) skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om ersättningskraft,
som enligt avtal utgår såsom
vederlag för ägande- eller servitutsrätt
till i kraftverket tillgodogjord
vattenkraft, under förutsättning
att skyldigheten att tillhandahålla
ersättningskraften är knuten
till kraftverket och rätten till
kraften knuten till i avtalet angiven
fastighet samt att kraftleveransen
icke begränsats till att
avse endast viss tid.

Vid uppskattning av marknadsvärdet av regleringsdamm
med tillhörande mark skola i tillämpliga delar gälla de regler, som enligt
vad ovan stadgats gälla i fråga om vattenkraftverk vid uppskattning av
utmålsvärde samt värde av byggnader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången
vid 1975 års allmänna fastighetstaxering.

Motionen

I den med anledning av propositionen väckta motionen 1974: 2014 av
herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

att riksdagen beslutar avslå förslagen till skattelättnader vid gåva av
familjeföretag i prop. 1974: 185.

Utskottet

De i våras genomförda lättnaderna i kapitalbeskattningen beträffande
förmögenhetstillgångar i jordbruk, skogsbruk eller rörelse innebär i korthet
att lager och inventarier får tas upp till det lägsta värde som kan
godtas vid inkomstberäkningen. Dessa regler får dock inte leda till att
förvärvskällan tas upp till lägre belopp än 60 % av det värde som kan
framräknas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet för inventarier efter
avdrag för skälig värdeminskning och det verkliga värdet på lagret i
dess helhet. Vidare får medel på skogskonto tas upp till halva värdet.

Skattelättnaderna omfattar arvs- och förmögenhetsskatten men inte
gåvobeskattningen. Vid sin behandling av dessa frågor fann emellertid
utskottet (SkU 1974: 38) att motsvarande lättnader borde genomföras

SkU 1974: 65

också beträffande gåvobeskattningen bl. a. för att de nya reglerna inte
oavsiktligt skulle motverka planerade överlåtelser under livstid. Enligt
utskottets uppfattning borde man eftersträva likformighet också på detta
område, även om möjligheterna till skatteflykt borde begränsas på lämpligt
sätt, exempelvis genom att medge skattelättnader endast vid överlåtelse
av hel förvärvskälla. I enlighet med utskottets hemställan begärde
riksdagen förslag från Kungl. Maj:t i angivet syfte.

I propositionen föreslås nu att nämnda lättnader i kapitalbeskattningen
skall omfatta även gåvobeskattningen. För att undvika missbruk av
dessa skattelättnader skall emellertid lättnaderna enligt förslaget omfatta
endast förbehållslösa gåvor, som avser all givarens rätt till ett
jordbruk, ett skogsbruk eller en rörelse. För att ytterligare försvåra
missbruk krävs att gåvotagaren behåller förvärvskällan under en femårsperiod.

I motionen 1974: 2014 yrkas att de i propositionen föreslagna skattelättnaderna
vid gåva av företag avslås, eftersom reglerna ger företag,
som har möjlighet att lämna gåvor, skattemässiga fördelar, medan motionärerna
i stället kräver skärpningar av beskattningen av stora förmögenheter,
arv och gåvor.

Som uppmärksammats i olika sammanhang förekommer det i vissa
fall att skattskyldiga genom köp, gåva eller andra transaktioner delar
upp en förmögenhet på flera händer för att vinna fördelar bl. a. vid
inkomstbeskattningen. Det bör framhållas att åtgärder av detta slag visserligen
kan medföra betydande, ej avsedda skattelättnader — en fråga
som f. n. uppmärksammas inom företagsskatteberedningen — men att
möjligheterna att uppnå obehöriga favörer av detta slag inte påverkas
av de i våras beslutade lättnaderna i kapitalbeskattningen. Det nu föreliggande
förslaget torde inte kunna anses medföra nya förmåner för
företagen. Med den utformning propositionen fått behöver det enligt
utskottets mening inte heller befaras att möjligheterna till skatteflykt
av ovan antytt slag ökar. Med hänvisning härtill och till att propositionen
förverkligar utskottets intentioner i våras tillstyrker utskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionen 1974: 2014.

I sammanhanget tar departementschefen också upp vissa andra detaljer.
Genom ett tillägg i övergångsbestämmelserna till den tidigare
lagstiftningen slås i propositionen fast att jordbrukare med kontantmässig
och bokföringsmässig redovisning skall behandlas lika när det
gäller skattelättnader vid kapitalbeskattningen. Utskottet tillstyrker propositionen
i denna del.

Vidare föreslås en del smärre ändringar i fråga om behandlingen av
skogskontomedel och vissa fondmedel vid kapitalbeskattningen. Som
anförs i propositionen bör medel på sådant investeringskonto för skog,
som föreslås i prop. 1974: 177, få tas upp till halva värdet på samma
sätt som medel på skogskonto. Departementschefen anser också att in -

SkU 1974: 65

sättningar för beskattningsåret på sådana konton skall få omfattas av
samma regler, även om insättningen sker först efter beskattningsårets
utgång.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget i fråga om medel
på investeringskonto för skog och på skogskonto men föreslår en redaktionell
ändring i författningstexten beträffande kontomedlen i förtydligande
syfte.

Mot de delar av propositionen, som utskottet inte behandlat i det
föregående, har utskottet inte något att erinra.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1974: 2014 och med anledning
av propositionen 1974: 185 antar vid propositionen
fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt
med den ändringen att 23 § erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

23 §

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller skedd försäljning.

B. Aktie, obligation angivna grund.

C. Fordran uppskattas tabellen I.

Osäker fordran äro tillämpliga.

Medel, som insatts på skogskon- Medel, för vilka uppskov med
to eller investeringskonto för skog, inkomstbeskattning åtnjutes enligt

upptagas till halva värdet. Har me- bestämmelserna oni skogskonto

del avsatts till fond för särskilt eller investeringskonto för skog,

ändamål enligt föreskrift i lag el- upptagas till halva värdet. Har meler
annan författning och har av- del avsatts till fond för särskilt än drag

vid inkomstberäkningen med- damål enligt föreskrift i lag eller

givits för avsättningen, får halva annan författning och har avdrag

det avsatta beloppet upptagas som vid inkomstberäkningen medgivits

skuld. för avsättningen, får halva det av satta

beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig år uppgått.

Nyttjanderätt eller prövas skäligt.

Kapitalvärdet av år motsvarar.

Är rättighet yngstes ålder.

E. Värdet av skall ske.

F. Annan lös skedd försäljning.

Inventarier, som latent skatteskuld.

2. lag om ändring i förordningen (1974: 312) om ändring i lagen
(1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt,

SkU1974: 65

3. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
med den ändringen att punkt 3 av anvisningarna till 3
och 4 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Kungl. Maj.ts förslag

Utskottets förslag

Anvisningar

till 3 och 4 §§

3. Medel, som insatts på skogskonto
eller investeringskonto för
skog, upptagas till halva värdet.
Har medel avsatts till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i
lag eller annan författning och har
avdrag vid inkomstberäkningen
medgivits för avsättningen, får halva
det avsatta beloppet upptagas
som skuld.

3. Medel, för vilka uppskov med
inkomstbeskattning åtnjutes enligt
bestämmelserna om skogskonto eller
investeringskonto för skog,
upptagas till halva värdet. Har medel
avsatts till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller
annan författning och har avdrag
vid inkomstberäkningen medgivits
för avsättningen, får halva
det avsatta beloppet upptagas som
skuld.

Är fordran förhandenvarande värde (4 §).

4. lag om ändring i förordningen (1974: 311) om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Stockholm den 9 december 1974

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås* (m), Andersson
i Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c),
Carlstein (s), Mundebo* (fp), Wikner (s), Sundkvist* (c), Stadling (s),
Westberg i Hofors* (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s) och fru
Troedsson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »74 740044